Frankrike exempelklausuler

Frankrike. I Frankrike finns ett system med förenklade skatteregler för s.k. ”micro-entrepreneur”, mikroföretagare i det följande. Mikroföreta- gare är inte en särskild företagsform utan ett skattemässigt regelverk som enskilda näringsidkare kan välja att tillämpa i stället för de van- liga skattereglerna. För mikroföretagare gäller att egenavgifter betalas på de faktiska inkomsterna, utan hänsyn till den minimiavgift som finns enligt de konventionella reglerna. Om företagaren saknar inkomst under två på varandra följande år förlorar denne dock sin status som mikro- företagare. Mikroföretagare redovisar bara omsättningen. Skattemyndigheten räknar därefter ut en skattepliktig inkomst genom att göra ett scha- blonmässigt kostnadsavdrag. Storleken på avdraget varierar beroende vilken verksamhet som bedrivs. Vissa verksamheter (traders) måste dock även redovisa kostnader dag för dag. De förenklade redovis- ningsreglerna är det som oftast framhålls som fördelarna med mikro- företagarreglerna. Det är enbart möjligt att välja mikroföretagarreglerna om omsätt- ningen understiger vissa nivåer som är olika beroende på vilken verk- samhet som näringsidkaren bedriver. På ett övergripande plan gör reglerna skillnad mellan å ena sidan de som tillhandahåller tjänster (”trade” och ”professional”) och å andra sidan de som säljer produkter (”commercial”). Gränsdragningen är dock inte helt tydlig. Mikro- företagare som tillhandahåller tjänster får inte ha en omsättning som överstiger 72 500 euro per år (cirka 750 000 kronor). För mikroföre- tagare som sysslar med försäljning av produkter, kaféer, restauranger, hotell är gränsvärdet 176 200 euro per år (drygt 1,8 miljoner kronor). För en mikroföretagare som både tillhandahåller tjänster och säljer produkter gäller att omsättningen totalt inte får överstiga det högre gränsvärdet om 176 200 euro samtidigt som intäkterna från tjänste- delen inte får vara högre än 72 500 euro per år. Om gränsvärdena överträds kan den enskilda näringsidkaren inte längre vara mikroföretagare utan måste tillämpa de vanliga skatte- och redovisningsreglerna för näringsverksamhet. Det finns dock en tröghet inbyggd i systemet som medger att gränsvärdena överträds tillfälligt under högst två på varandra följande år, utan att statusen som mikroföretagare går förlorad. Vissa verksamheter kan inte bedrivas enligt mikroföretagarreg- lerna. Det gäller till exempel affärsmässig omsättning av fastigheter, fastighetsmäklare, finansiella företag, företagare inom hälso- och ...
Frankrike a) För användare som har sin vanliga vistelseort i Frankrike gäller följande: b) Avsnitt 6. (Bokning av premiumtjänster, tekniska steg fram till avtalets ingående och korrigering av inmatningsfel, ingående av avtalet) Avsnitt 6.2 och 6.4c) är inte tillämpliga. Avsnitt6.4d)utgår och ersätts med följande lydelse: "6.4d)Avtalstexten (bestående av produktinformation, användarvillkor, tjänstebeskrivning, i förekommande fall, och information om återkallelse) ska skickas till användaren på en permanent databärare (t.ex. e-post).I enlighet med artikel L 213-1 i den franska konsumentlagstiftningen säkerställer leverantören lagringen av avtalet under en period av tio år och kommer att tillhandahålla det till användaren på begäran." c) Avsnitt 16. (Ansvar) är inte tillämplig. d) Avsnitt 19.(Online tvistlösningsplattform, tvistlösningsprocedur, klagomål) Avsnitt 19.2utgår och ersätts med följande lydelse:‌ "19.2 Utöver ovanstående, om användaren är bosatt i Frankrike, kan han kontakta den lokala ombudsmannen via e-post till xxxxxxx@xxxxxxx.xx eller via post till Médicys – Service Médiation de la consommation – 00 Xxxxxxxxx xx Xxxxxx, 00000 Xxxxx, Xxxxxxxxx."
Frankrike. Även Frankrike har en samlad lagstiftning inom det sociala trygg- hetsområdet, Code de la sécurité sociale. Information om den franska lagstiftningen har erhållits från Franska ambassaden i Stockholm. Vid besök i Frankrike i september 2002 har upplysningar också inhämtats från följande institutioner. Inspection Générale des Affaires Sociales, La commission des Affaires Culturels, Familiales et Sociales, Ministère des Affaires sociales, du Travail et de la Solidarité, Tribunal des Affaires de Sécurité Sociale, Conseil d'Etat, Caisse Nationale d'Assurances Vieillesse des Travailleurs Salariés. Redan före andra världskriget var det franska socialförsäkrings- systemet nästan enhetligt. Systemet administrerades dock alltjämt av många olika organisationer. 1945 genomfördes en reform som syftade till social demokrati. I början av Fjärde republiken önskade statsmakterna genomföra kodifieringar för att göra en splittrad och omfattande lagstiftning mer tillgänglig. Det var mot denna bak- grund som Code de la sécurité sociale kom till 1956. Luckor i den första Code de la sécurité sociale visade sig ganska snart och den accelererande lagstiftningstakten gjorde den otill- räcklig. Regeringen beslöt därför 1983 att en ny kodifiering skulle tas fram. Den stora mängden lagar och författningar som hade utvecklats vid sidan av kodifieringen från 1956 skulle samlas och ordnas enligt en logisk och konsekvent systematik. Den nya kodi- fieringen skulle ges en solid rättslig förankring som dess före- gångare saknade i och med att den faktiskt aldrig blev ratificerad av lagstiftaren. Lagstiftarna, dvs. parlamentet och regeringen, skulle förmås att vara mer stringenta i sitt arbete. Som huvudregel gäller att fransk socialförsäkring är avgifts- finansierad. Från denna huvudregel finns det undantag, och försäk- ringsbegreppet används för såväl avgifts- som skattefinansierade förmåner. Generellt sett är det administrationen eller förmånens natur som avgör frågan om den aktuella förmånen utgör en social- försäkring som hör hemma i kodifieringen eller inte. Även om en förmån egentligen inte till sin natur utgör en socialförsäkring kan den finnas med i kodifieringen om den administreras av ett social- försäkringsorgan. I Frankrike betraktas följande faktorer som sociala risker: sjuk- dom, graviditet, invaliditet, dödsfall, arbetsolyckor och arbetsrela- terade sjukdomar, ålderdom, att vara änkling eller änka, försörjning av familj samt arbetslöshet. Skyddet vid dessa risksituationer säke...
Frankrike. Om du är bosatt i Frankrike ändras dessa villkor, inklusive avsnitt 13.a, enligt följande: i. För att informera Xxxxxxxx om en rättsprocess måste du skicka ett dygnsbefordrat eller rekommenderat brev till Dashlane SAS, Département Juridique, 00 xxx Xxxxxx Xxxxxx, 1er étage, Paris 75018, Frankrike.
Frankrike. Kia:s kontraktsenliga ansvar för skador som orsakas av ringa vårdslöshet ska begränsas enligt följande: 15.1.1 Kia ska vara ansvarig upp till beloppet för förutsägbara skador som är typiska för denna typ av kontrakt på grund av ett brott mot kontraktsenliga skyldigheter; 15.1.2 Kia ska inte ansvara för några indirekta skador som kan uppkomma genom användningen av Tjänsterna. 15.1.3 Kia ska inte ansvara för några skador orsakade av force majeure (d.v.s. en händelse utanför Kias kontroll och som inte rimligen hade kunnat förutses vid tidpunkten för avtalets ingående). 15.2 De förutnämnda ansvarsbegränsningarna ska inte gälla för tvingande lagstadgat skadeståndsansvar, särskilt ansvar för grov vårdslöshet och/eller avsiktlig försummelse, ansvar för felaktiga produkter och ansvar för personskador. Därtill ska sådana ansvarsbegränsningar inte tillämpas om och i den omfattning som Kia har utfäst en specifik garanti. 15.3 Avsnitten 15.1 och 15.2 gäller på samma sätt avseende Kia:s ansvar för onödiga kostnader.
Frankrike. Avsnitt 6.2, D1 ersätts av:
Frankrike. Pharmacolog har sedan en tid tillbaka bearbetat den frans- ka marknaden där Xxxxxxx både har haft samarbeten med kliniska partners samt ingått kommersiella samarbeten. I början av 2016 offentliggjorde Bolaget ett samarbete med Universitetssjukhuset i Lille där DrugLog® användes för att kvalitetssäkra hanteringen av ett tiotal intravenösa läkemedel som används i samband med kirurgi. I ett första steg utvärderades DrugLogs® förmåga att korrekt bestäm- ma substans och koncentration av dessa läkemedel. Däreft- er genomgick DrugLog® omfattande tester gällande dess tillförlitlighet. Därpå utsattes DrugLog® för en skarp försöks- fas i samband med operationer. Läkemedelsberedning i samband med kirurgi är ett krävande område med ökad risk till följd av den stressfulla situationen där läkarna behöver fatta snabba beslut kring vilka läkemedel som skall ges till patienten. Pharmacolog har ingått ett avtal med det franska bolaget Pharmed gällande försäljning, distribution och marknadsföring av DrugLog® i Frankrike, Tyskland och Storbritannien. Pharmed har en lång erfarenhet av försäljning av medicintekniska produkter på berörda marknader, vilket skapar förutsättningar för en lyckad marknadslansering av DrugLog®. Samarbetet resulterade i maj 2017 i en första kommersiell order på DrugLog® från Hôspital du Confluent i Nantes avseende kvalitetssäkring av cytostatika. Utöver denna order har viktiga avtal om utvärdering eller samarbeten och partnerskap ingåtts utanför Frank- rike med bland annat Universitetssjukhusen i Mainz och Freiburg som båda utvärderat möjligheterna med DrugLog®. Samarbetena har resulterat i värdefull kunskap för Pharmacolog samt möjligheter till återkommande kommersiell försäljning.
Frankrike. Internationell konvention av den 10 maj 1952 om fastställande av vissa gemensamma bestämmelser med avseende på kvarstad och liknande säkerhetsåtgärder (arrest) på havsgående fartyg. Konvention om tillämplig lag för trafikolyckor, Haag den 4 maj 1971. Haagkonventionen av den 2 oktober 1973 om tillämplig lag rörande produktansvar. Konventionen om meddelande av europeiska patent (Europeiska patentkonventionen), München den 5 oktober 1973.
Frankrike. 17.9.1. Avsnitt 17 gäller inte för dig om du är en konsument. 17.9.2. Kias avtalsenliga ansvar för skador som orsakas av ringa vårdslöshet ska begränsas enligt följande: (a) Kia ska vara ansvarig upp till beloppet för förutsägbara skador som är typiska för denna typ av avtal på grund av ett brott mot avtalsenliga skyldigheter; (b) Kia ska inte ansvara för några indirekta skador som kan uppkomma genom användningen av tjänsterna. (c) Kia ska inte ansvara för några skador orsakade av force majeure (dvs. en händelse utanför Kias kontroll och som inte rimligen hade kunnat förutses vid tidpunkten för avtalets ingående).

Related to Frankrike

  • Mäklaren Bostaden började marknadsföras den 6 november 2018. Den 11 november mot- tog han en reklamation från NN. Han besvarade reklamationen den 12 november och uppgav att han inte tyckte att det var nödvändigt att inhämta samtycke då han använde bilder på balkong och utsikt samt att bilderna enligt upphovsrättsla- gen ägdes av fotografen. Samma dag, den 12 november, fick han svar från NN. Han besvarade detta den 13 november och frågade om NN önskade att han skulle ta bort bilderna. Samma dag skrev NN han inte önskade detta utan att han krävde en ersättning om 10 000 kr. Samma dag, den 13 november 2018, lät han fotografera bal- kongen/utsikten på nytt. På morgonen den 14 november tog han bort utsikts- och balkongbilder och ersät- ter dessa med nya bilder. I samråd med en jurist på Mäklarsamfundet besvarade han NN:s skadeståndskrav med följande motivering: ”Vi har fått besked från våra jurister på Mäklarsamfundet att det inte föreligger nå- gon grund för ersättning, då det inte föreligger något åsidosättande av regel från mitt håll. Samt ingen skada från ert håll. Jag tog bort bilderna i morse och lagt upp nya bilder.” Han har både rådfrågat jurist på Mäklarsamfundet samt de fotografer som han samarbetar med och kommit fram till följande slutsats. De bilder fotografen tar är fotografiska verk enligt upphovsrättslagen och säljaren har ingen rätt att stoppa en eventuell ompublicering, såvida det inte finns något i bilden som kan kränka säljarens integritet. Det gäller ytterst personliga saker som direkt kan kopplas till en viss person så som porträttbilder egen signerad konst och liknande. Avbildande av möbler, växter, tapeter, inredningsprylar, textilier, utsikt från föns- ter och balkong osv. är inte personliga och kan inte anses som kränkande av den personliga integriteten. NN och YY har inte lidit någon ekonomisk skada. Vidare är 10 000 kr för sex bilder och städning av en balkong helt orimligt. Någon ekonomisk vinning för honom i form av högre arvode kan inte heller påvi- sas. Enligt uppdragsavtal avtalades ett arvode om 47 500 kr plus tio procent på den del av köpeskillingen som översteg 5 850 000 kr. Lägenheten såldes för 5 800 000 kr.

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Samtycke (Dataskyddsförordningen Artikel 6.1 a)

  • Sammanfattning Sammanfattningen baseras på informationskrav enligt punkterna nedan. Dessa är numrerade i avsnitt A-E (A.1-E.7). Denna sammanfattning innehåller alla de punkter som krävs i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent. Eftersom vissa punkter inte är tillämpliga för aktuell typ av värdepapper och emittent finns luckor i punkternas numrering. Även om det krävs att en punkt inkluderas i en sammanfattning för aktuell typ av värdepapper och emittent är det möjligt att ingen relevant information kan ges rörande punkten. Informationen har då ersatts med en kort beskrivning av det aktuella informationskravet tillsammans med angivelsen ”ej tillämpligt”.

  • Ledande befattningshavare Xxxxxx Xxxxxxxx

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Avropsberättigade Ramavtalet kan användas för Avrop av nedan angivna upphandlande myndigheter. Dessa benämns Avropsberättigade.

  • Avkastningsskatt SPP är skyldigt att betala avkastningsskatt på försäkringskapitalet. Avkastningsskatt beräknas enligt lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel. För att täcka SPPs skattekostnader minskas försäkringens försäkringskapital varje år med motsvarande belopp som SPP har att betala i avkastningsskatt.

  • Skadeanmälan Skada som kan medföra ersättningskrav ska anmälas till bolaget så snart som möjligt. Vid stöld, inbrott, rån, överfall eller annat brott ska polisanmälan göras och kopia på anmälan sändas till bolaget.

  • Förskott Arbetstagaren har rätt till förskott för att betala flyttkostnad.