Common use of Förord Clause in Contracts

Förord. Sedan lång tid har det på den privata sektorn funnits avtal mellan huvudorganisationerna om arbetstagares uppfinningar och om användning av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994). Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningar. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också kommit överens om en utvecklad, partsgemensam kommentar till avtalet om användning av konkurrensklausuler. Parterna enades vidare om inrättandet av en skiljenämnd, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets­ tagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningar. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kom- mersialisering och produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagen. Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att pröv- ningen sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfin- ningar stimulerar innovationsviljan hos de anställda. Anm. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektiv­ avtalsbunden tjänstemannaorganisation.

Förord. Sedan lång tid har På IUL:s världskongress 2002 antogs en långtgående motion om handel och investeringar. Vår organisation lovade i den att kraftfullt motarbeta WTO:s så kallade Doharundas utvidgade agenda och bekämpa det ökande antalet bilaterala handels- och investeringsavtal som används som täckmantel för att ge företagen större makt på den privata sektorn funnits bekostnad av demokratin och rättigheterna för arbetstagare och deras fackförbund. Motionen visade hur det allt finmaskigare nät av regionala och bilaterala avtal mellan huvudorganisationerna om arbetstagares uppfinningar som införlivas i WTO-reglerna utnyttjas för att steg för steg införa ”investeringsordningar som genomdriver företagens rätt till vinstmaximering samtidigt som de undanröjer och om användning av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994). Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningar. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också kommit överens om en utvecklad, partsgemensam kommentar till avtalet om användning av konkurrensklausuler. Parterna enades vidare om inrättandet av en skiljenämnd, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets­ tagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningar. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kom- mersialisering och produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För undergräver restriktioner som strävar efter att företagen ska vara konkurrenskraftiga är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av reglera företagens resurser, ska tillfalla företagen. Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett verksamhet med hänsyn till arbetstagarens ställning folkhälsan, arbetstagarnas och anställningsförmåner särskilt högt värdekonsumenternas hälsa och säkerhet, den offentliga servicen och miljön”. Även Motionen påminde om ersättningsfrågan ofta IUL:s historiska och stadgeenliga åtagande att främja och försvara en lång rad grundläggande rättigheter: rätten till adekvat, näringsrik och säker mat; rätten till livsmedelstrygghet och livsmedelssuveränitet; rätten till en säker arbets- och livsmiljö; och rätten till försörjningstrygghet. Kongressen uppmanade vidare IUL och medlemsförbunden att ”aktivt stödja och driva kampanjer för att regeringar på varje nivå (lokalt, nationellt, regionalt) med dessa grundläggande rättigheter som måttstock ska granska samtliga befintliga regelverk och fördrag beträffande handel och investeringar, samt tillbakavisa varje handels- och investeringsavtal som strider mot dessa rättigheter”. Organiserat motstånd satte stopp för förslaget om ett multilateralt avtal om investeringar (MAI), som var ett försök att ge transnationella investerare de långtgående rättigheter som endast delvis säkrades i WTO-avtalet om handelsrelaterade investeringsåtgärder. Folkligt motstånd hejdade också förslaget om ett frihandelsblock för Nord- och Sydamerika, FTAA, som var ett försök att utvidga det Nordamerikanska frihandelsavtalet NAFTA till att omfatta hela Central- och Sydamerika och Karibien. Sedan 2002 har växande folkligt motstånd gjort det omöjligt för WTO att gå vidare med Doharundan. Det har satt käppar i hjulet för dem som vill förse WTO med ännu mer långtgående investeringsregler. Men det har även bidragit till att bevara en global livsmedelsproduktion vars destruktiva sidor belystes dramatiskt under matkrisen 2008, en kris som senare i princip blivit permanent. Och medan uppmärksamheten i stort har riktats på de ambitiösa megaavtalen så har ett finmaskigt nät av bilaterala och regionala investeringsavtal – av vilka vissa medvetet och missvisande förpackats som frihandelsavtal – försett det transnationella kapitalet med nya befogenheter som gör det möjligt att ifrågasätta den demokratiska rättigheten för regeringar och stater att reglera och lagstifta i allmänhetens intresse. De senaste exemplen på avtalsförslag som syftar till att stärka investerarna på det här viset är svårbedömbarhandelsavtalet mellan EU och USA, det så kallade transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar (TTIP), och Stillahavsländernas frihandelsprogram (TPP) som omfattar tolv länder: Australien, Brunei, Kanada, Chile, Japan, Malaysia, Mexiko, Nya Zeeland, Peru, Singapore, USA och Vietnam. Förhandlingarna om båda avtalen sker under den strängaste sekretess. Företag gör utkast till avtalsskrivningar som de sedan presenterar för varandra. Men av ”nationella säkerhetsskäl” har medborgarna ingen insyn alls i processen. Utifrån dokument som läckts vet vi att de båda avtalsförslagen bygger vidare på befintliga handels- och investeringsregler och innehåller de allra värsta skrivningarna från de tusentals avtal och fördrag som redan finns idag. De ger det transnationella kapitalet ökad makt och möjlighet att ifrågasätta offentlig politik och regleringar i allmänhetens intresse och avskaffar eller äventyrar rättigheter som arbetstagare och fack kämpat för i årtionden. Den här broschyren är det av vikt baserad på de tidigare insatser som IUL och otaliga aktivister gjort för att pröv- ningen sker i förklara hur hotbilden ser ut och varför arbetarrörelsen måste ge högsta prioritet åt den politiska kampen mot dessa avtal och fördrag. Vi hoppas också kunna stimulera till en positiv anda. Särskilda ersättningar diskussion om hur vi kan nå bortom den defensiva kampen och börja införa ett system med globala regler som effektivt säkrar att respekt för uppfin- ningar stimulerar innovationsviljan hos de anställda. Anm. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektiv­ avtalsbunden tjänstemannaorganisationmänskliga rättigheter smäller högre än privata investerares krav.

Förord. Sedan lång tid Dessa allmänna bestämmelser är avsedda att användas för de olika typer av entreprenader som förekommer inom skogsbrukets tjänstesektor, bl.a. drivning, bränsleuttag, röjning, föryngring, markberedning och gödsling. Bestämmelserna är däremot inte avsedda att användas vid vägbyggen där istället allmänna bestämmelser för byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader kan åberopas. Begreppsbestämningarna skall vara vägledande vid tillämpning och tolkning av bestämmelserna. Bestämmelserna är skrivna med utgångspunkt för entreprenader som ersätts med à-priser för faktiskt utförda mängder. ABSE 09 bygger på en balans mellan rättigheter och skyldigheter som syftar till att uppnå en ekonomiskt optimal riskfördelning mellan parterna. Ändringar i dessa bestämmelser bör därför undvikas. Genom införandet av s.k. täckbestämmelser har det på den privata sektorn funnits avtal mellan huvudorganisationerna dock lämnats öppet för parterna att ändra vissa regler i ABSE 09 utifrån förhållandena i varje enskild upphandling. Täckbestämmelserna har markerats med formuleringen ”om arbetstagares uppfinningar och om användning av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994). Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningar. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också parterna inte kommit överens om annat”. En avvikelse från en utvecklad, partsgemensam kommentar täckbestämmelse i övriga kontraktshandlingar är inte att betrakta som en motstridig uppgift eller föreskrift i förhållande till avtalet om användning av konkurrensklausulerABSE 09 i den meningen som anges i kapitel 1 § 3. Utöver föreskrifterna i ABSE 09 har parternas planering och organisation betydelse för förutsättningarna att uppnå ett avtalsenligt resultat. Parterna enades vidare om inrättandet av bör därför finna former för en skiljenämndfortlöpande dialog samt visa varandra öppenhet och förtroende till ömsesidig nytta. God samverkan, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar kommunikation och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets­ tagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningar. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kom- mersialisering och produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga tydlighet är en snabb teknisk utveckling helt nödvändignödvändighet för att uppnå avsett resultat i alla typer av entreprenader. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-LEGAL#4800408v1 Vid utarbetandet av ABSE 09 har stor vikt lagts vid arbetsmiljöfrågor, tjänste- hänsynen till natur- och metodutveckling. Utvecklingsarbetetkulturmiljövärden samt vid att parterna bedriver sin verksamhet seriöst så att inte gällande författningar, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagen. Det ligger i företagens intresse, att de anställda avtal eller god sed på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att pröv- ningen sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfin- ningar stimulerar innovationsviljan hos de anställda. Anm. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektiv­ avtalsbunden tjänstemannaorganisationarbetsmarknaden åsidosätts.

Förord. Sedan lång tid Föreliggande uppdrag är utfört inom ramen för Trafikanalys regeringsuppdrag att följa upp och analysera hur Trafikverkets arbete med att påverka produktivitetsutvecklingen i anläggningsbranschen fortskrider. Detta arbete har det på den privata sektorn funnits avtal mellan huvudorganisationerna om arbetstagares uppfinningar i sin tur en direkt koppling till Produktivitetskommitténs betänkande ”Vägar till förbättrad produktivitet och om användning av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler innovationsgrad i anläggningsbranschen” (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994SOU 2012:39). Efter förhandlingar Uppdraget innebär en uppföljning utifrån beskrivningen i kap 3 Dialogen med leverantörerna i Trafikanalys rapport Trafikverkets arbete för ökad produktivitet och innovation i anläggningsbranschen (Rapport 2015:5). Jag utredde genom More10 AB 2014/2015 på Trafikanalys uppdrag en del av de frågor som redovisas i Rapport 2015:5. More10 AB:s Rapport 2015-02-16 Trafikverkets produktivitetsarbete – med fokus på relationerna beställare- entreprenör-konsult har Svenskt Näringsliv därmed också legat till grund för arbetet i detta uppdrag. Uppdraget har genomförts genom intervjuer och Förhandlings- samtal med företrädare för Trafikverket och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning för leverantörer (entreprenörer och konsulter) till Trafikverket, samt i några fall branschorganisationer eller motsvarande och genom deltagande i av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningarTrafikverket arrangerade konferenser. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också kommit överens om en utvecklad, partsgemensam kommentar till avtalet om användning av konkurrensklausuler. Parterna enades vidare om inrättandet av en skiljenämnd, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets­ tagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp Vidare har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningardokument (interna och externa beskrivningar, rutiner m m) studerats, erhållna främst från Trafikverket. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utvecklingEn del av detta material har karaktären arbetsmaterial, kom- mersialisering eftersom arbete fortfarande pågår. Som bilagor redovisas organisationer och produktivitetshöjning personer som deltagit i möten och intervjuer, samt de viktigaste dokumenten som ligger till grund för slutsatser och rekommendationer. Rekommendationer och förslag i denna rapport är utomordentligt hårdamina egna slutsatser efter sammanvägning av erhållen skriftlig och muntlig information. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-Stockholm 2016-02-02 Xxxxxx Xxxxxxxxx Oberoende konsult, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagen. Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att pröv- ningen sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfin- ningar stimulerar innovationsviljan hos de anställda. Anm. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektiv­ avtalsbunden tjänstemannaorganisation.More10 AB

Förord. Sedan lång tid Dessa allmänna bestämmelser är avsedda att användas vid upphandling och avtal avseende byggnads-, anläggnings- och installationsentreprenader. Bestämmelserna är skrivna med utgångspunkt i delad entreprenad, där var och en av entreprenörerna står i direkt avtalsförhållande med beställaren. Bestämmelserna är även tillämpliga på generalentreprenader, där en entreprenör ansvarar inför beställaren för hela produktionen. För båda entreprenadformerna gäller att det är fråga om s k utförandeentreprenader, vilket innebär att beställaren svarar för projekteringen och entreprenören för utförandet. Ansvaret för att projektet i sin slutliga utformning uppfyller avsedd funktion åvilar därvid normalt beställaren. Entreprenörens ansvar begränsas till utförandet. Vid utförandeentreprenader förekommer att viss projektering överlåts på entreprenören. Därigenom överförs ett funktionsansvar på entreprenören i sådana delar. Till klargörande av ansvarsfrågan kan för sådana ”insprängda” totalentreprenader – särskilt om dessa är mer omfattande - allmänna bestämmelser för totalentreprenad föreskrivas. Genomförandet av entreprenadarbeten kan i mer eller mindre grad innebära ett visst mått av osäkerhet och risktagande beroende på vilken typ av projekt som är aktuellt. De allmänna bestämmelserna återspeglar principer för riskfördelning samt en rimlig balans mellan de rättigheter och skyldigheter för respektive part som under en följd av år utvecklats inom branschen. Om de grundläggande avtalsvillkoren ändras så riskeras att entreprenadavtalen förses med spekulativa och osäkra faktorer, vilket bl.a. kan leda till högre anbudssummor än vad som annars skulle ha varit fallet. Ändringar i de allmänna bestämmelserna skall därför i möjligaste mån undvikas. Med hänsyn till den komplexitet som ofta sammanhänger med genomförandet av entreprenader är en god kommunikation och samverkan nödvändig för ett gott resultat. Parterna bör därför finna former för en fortlöpande dialog samt visa varandra förtroende och öppenhet. AB 03 innehåller två typer av bestämmelser, dels s.k. fasta bestämmelser och dels s.k. täckbestämmelser. Genom täckbestämmelserna har det på i AB 03 lämnats öppet för parterna att avtala om en annan reglering än den privata sektorn funnits avtal mellan huvudorganisationerna om arbetstagares uppfinningar och om användning som framgår av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler AB 03 (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994därav benämningen ”täckbestämmelse”). Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv I AB 03 markeras täckbestämmelserna med formuleringen ”…om inte annat föreskrivits…” eller motsvarande. Följande paragrafer i AB 03 innehåller täckbestämmelser: kap 1 § 9, kap 1 § 10, kap 2 § 3, kap 2 § 4, kap 3 § 9 kap 3 § 15, kap 4 § 7, kap 5 § 26, kap 6 § 12, kap 6 § 16, kap 6 § 17, kap 6 § 18 och Förhandlings- och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningar. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också kommit överens om en utvecklad, partsgemensam kommentar till avtalet om användning av konkurrensklausuler. Parterna enades vidare om inrättandet av en skiljenämnd, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets­ tagares uppfinningar mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard i Sverige förutsätter tekniska framsteg, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en eller flera uppfinningar. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kom- mersialisering och produktivitetshöjning är utomordentligt hårda. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga är en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagen. Det ligger i företagens intresse, att de anställda på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper och kommer fram till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att pröv- ningen sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfin- ningar stimulerar innovationsviljan hos de anställda. Anm. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektiv­ avtalsbunden tjänstemannaorganisationkap 9 § 1.

Förord. Sedan lång tid har det på den privata sektorn funnits avtal mellan huvudorganisationerna om arbetstagares uppfinningar och om användning av konkurrensklausuler. Under 2014 sade Svenskt Näringsliv upp avtalet om användning av konkurrensklausuler (från 1969) och Förhandlings- och sam- verkansrådet PTK sade upp avtalet om arbetstagares uppfinningar (från 1994). Efter förhandlingar har Svenskt Näringsliv och Förhandlings- och samverkansrådet PTK den 2 juli 2015 enats om ett nytt avtal om användning av konkurrensklausuler och om ändringar av 1995 års avtal om arbetstagares uppfinningar. Till avtalet om konkurrens- klausuler finns bifogad en exempelklausul. Parterna har också kommit överens om en utvecklad, partsgemensam kommentar till avtalet om användning av konkurrensklausuler. Parterna enades vidare om inrättandet av en skiljenämnd, gemensam för de båda avtalen. Avtalen har tryckts i två broschyrer, en med avtalet om arbetstagares uppfinningar och en med avtalet om användning av konkurrens- klausuler. I varje broschyr finns, förutom förhandlingsprotokollet, respektive avtal med och utan partsgemensamma kommentarer samt avtalet om skiljenämnden i uppfinnar- och konkurrensklausulstvister. Avtal angående rätten till arbets­ tagares uppfinningar om användning av konkurrens­ klausuler i anställningsavtal mellan Svenskt Näringsliv och PTK En hög materiell standard Parterna är överens om att det i Sverige förutsätter tekniska framstegsamtliga typer av företag kan finnas företagshemligheter som är av stor betydelse för verksamheten. Utveck- lingen går mot att företagshemligheter får större betydelse i konkur- renshänseende. Det är av vikt för företagen och deras anställda att företagshemlig- heterna kan behållas i verksamheten och inte används i konkurrerande verksamhet. Detta gäller särskilt, produkt- och tjänsteutveckling och ständigt höjd produktivitet. Uppfinnare bidrar till dessa framsteg och under årens lopp har ett mycket stort antal företag baserats på en när företagshemligheterna inte kan skyddas genom patent eller flera uppfinningar. Kraven på näringslivet avseende fortsatt snabb utveckling, kom- mersialisering och produktivitetshöjning är utomordentligt hårdaliknande registreringsförfaranden. För att företagen ska vara konkurrenskraftiga är vissa företag utgör bestämmelserna om lojalitet och diskretion i kollektivavtalen om allmänna anställningsvillkor ett tillräckligt skydd för företagshemligheter. I vissa fall anser sig dock ett företag behöva kräva lojalitet och tystnadsplikt av en snabb teknisk utveckling helt nödvändig. Företagen lägger ned stora kostnader i fråga om produkt-, tjänste- och metodutveckling. Utvecklingsarbetet, som ofta äger rum arbetstagare även under medverkan av anställda forskare, kon- struktörer och andra arbetstagare kan leda fram till patenterbara uppfinningar. För företagen som arbetsgivare är det viss tid efter anställningens upphörande genom en naturlig utgångspunkt, att äganderätten till uppfinningar, som tillkommit med utnyttjande av företagens resurser, ska tillfalla företagenkonkurrensklausul. Det ligger är samtidigt viktigt att värna om den fria konkurrensen i företagens intressenärings- livet, samt att de anställda möjliggöra för enskilda individer att kunna utnyttja sina yrkeskunskaper och sitt personliga kunnande på eget initiativ utnyttjar sina kunskaper hela arbets- marknaden. En god rörlighet på arbetsmarknaden är viktig för både arbetsgivare och kommer fram arbetstagare. Införande av en konkurrensklausul i ett anställningsavtal ska därför ske efter prövning av behovet i det enskilda fallet och parterna är medvetna om att gällande rätt innebär en restriktiv hållning till innovationer. De anställda är på sin sida berättigade till skälig ersättning för gjorda uppfinningar. Frågan om sådan ersättning aktualiseras i synnerhet, när uppfinning tillkommit vid sidan av arbetstagarens normala arbetsuppgifter och/eller har ett med hänsyn till arbetstagarens ställning och anställningsförmåner särskilt högt värde. Även om ersättningsfrågan ofta är svårbedömbar, är det av vikt att pröv- ningen sker i en positiv anda. Särskilda ersättningar för uppfin- ningar stimulerar innovationsviljan hos de anställdakonkurrensklausuler. Anm. 1. Begreppet företagshemligheter används i samma betydelse som begreppet idag har i lagen (1990:409) om skydd för företagshemligheter. Eventuella lagändringar ska inte innebära att avtalets begrepp ändras. Anm. 2. Begreppet utanförstående används i betydelsen oorganiserade och andra tjänstemän som inte är bundna av avtalet genom medlemskap i en kollektiv­ avtalsbunden kollektivavtalsbunden tjänstemannaorganisation. Anm. 3. I de fall skriftligt besked föreskrivs ska det förstås som en ordningsregel och inte ett formkrav.