Jordbruk. Ekonomiskt fördel- aktigt för jordbru- karen och skonsamt för djuren
Jordbruk. Åkermark 1 200-2 000 kr/ha/år Betesmark 800-1 000 kr/ha/år Jakt Upplåtelse av jakträtt Anbud Kolonilotter 4 kr/kvm/år Parkeringsplatser 400-700 kr/plats/år
Jordbruk. Gruvdrift & utvinning Ädelstenar & ädelmetaller Uran
Jordbruk. A. Jordbrukslagstiftning .................................................................................................
Jordbruk. Tabell A.1
Jordbruk. På många jordbruksfastigheter har jordbruksverksamheten inskränkts eller helt lagts ner. Detta har i många fall lett till att en del av fastigheten har arrenderats ut till andra verksamheter. Det är också vanligt att hus på fastigheten hyrs ut, vanligen för fritidsändamål. I båda dessa fall fortsätter i allmänhet över- föringen av el på jordbruksfastighetens interna nät som tidigare, men nu till externa kunder. Därmed sker även överföring av el för annans räkning på det interna nätet. Den utveckling som här ägt rum påminner mycket om mot- svarande utveckling inom industriområden. Överföring av el på ett internt nät till fritidshus på en jordbruksfastighet torde också sedan länge vara vanligt förekommande. Det finns inte anledning att nu förbjuda sådan överföring, varför överföring av el för annans räkning på ett internt nät inom en jordbruksfastighet även i fortsättningen bör vara tillåten. Den avvägning mellan koncessionshavarens intressen och de enskilda elanvändarnas intressen som skall ske kommer, i fråga om interna nät inom jordbruksfastigheter, i många fall att utfalla annorlunda än den som görs beträffande interna nät inom industriområden. Vad gäller den första faktorn beträffande koncessionshavarens intressen, dvs. dennes möjligheter att bygga ut sitt nät på ett rationellt sätt, skiljer sig själva omfatt- ningen av de två typerna av interna nät förmodligen inte så mycket åt men belägenheten får en annan betydelse vid jord- bruksfastigheter eftersom dessa i allmänhet ligger på lands- bygden medan industriområden för det mesta ligger i tätorter, där antalet kunder som skall anslutas till lokalnätet torde vara större. Ett internt nät inom en jordbruksfastighet kommer därför i allmänhet inte att utgöra samma hinder för en rationell utbyggnad av lokalnätet som ett internt nät på ett industri- område. Vad gäller den andra faktorn, koncessionshavarens ensam- rätt att överföra el för annans räkning inom koncessions- området, blir skillnaden mot interna nät inom industriområden större. Ofta sker överföringen på det interna nätet bara till ett begränsat antal fritidshus. Därmed blir antalet elanvändare som är anslutna till det interna nätet tämligen begränsat och deras samlade energiuttag blir av naturliga orsaker väsentligt mindre än vad gäller elanvändare som är anslutna till ett internt nät inom ett industriområde. Slutligen sker deras uttag vid en lägre effekt än vad som är vanligt inom industriområden. Med hänsyn till detta torde överföring av el för an...
Jordbruk. Parterna skall främst inrikta samarbetet på — stöd till den politik som de infört för att diversifiera produktionen, — främjande av ett miljövänligt jordbruk, — närmare relationer mellan affärsgrupperingar och organisationer som företräder handels- och yrkeslivet i Israel och gemenskapen på frivillig grund, — tekniskt stöd och utbildning, — harmonisering av standarder på veterinär- och växtskyddsområdena, — en integrerad landsbygdsutveckling, inbegripet en förbättring av de grundläggande tjänster och utveckling av ekonomisk verksamhet i samband därmed, — samarbete mellan landsbygdsregioner, utbyte av erfarenheter och kunnande om landsbygdsutvecklingen.
Jordbruk. Med förändrat klimat och i ljuset av andra typer av kriser har insikten om behovet av inhemsk livsmedelsförsörjning ökat. Många faktorer behöver samspela för att kunna öka produktionen. Det mest basala är dock att brukningsvärd jordbruksmark inte tas i anspråk till annat. Exploatering av jordbruksmark får ske endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen såsom: • Bostadsförsörjningsbehov • Lokalisering av bostäder och arbetsplatser nära varandra • Att skapa väl fungerande och lämpliga tekniska försörjningssystem • Säkerställa viktiga rekreationsintressen Ianspråktagande av jordbruksmark skall enligt miljöbalken undvikas, exploatering får ske om marken behövs för att tillgodose väsentligt samhällsintresse. Lokal jordbruksmark är också en förutsättning för närproducerade livsmedel, vilket är en indirekt faktor för minskad användning av naturresurser som exempelvis bränsle för transporter. Den största delen markanvändningen som bedrivs i Nynäshamns kommun är skogs- och jordbruk, vilka sker på olika skalor. Kommunen består av 15,4% jordbruksmark, se Figur 5-7, vilket motsvarar 5 540 hektar och det öppna landskapet är både viktiga för livsmedelsproduktion och för kommunens identitet. Det största jordbruksområdet ligger vid Spångbro och mindre jordbruksområden finns bland annat längs Nynäsvägen, mellan Nynäshamn stad och Hammersta samt sydost om Grödby. Den stora andel jordbruksmark som finns i kommunen bidrar till ekosystemtjänster som kollagring, vattenflödesreglering, erosionsreglering, bibehållande av habitat för pollinatörer och omsättning av näringsämnen. Bestämmelser för jordbruket regleras som särskilda markanvändningsintressen i 3 kap §4 miljöbalken.
Jordbruk. Den fördjupade översiktsplanen trycker på vikten av att inte exploatera jordbruksmark då den inte går att återställa i efterhand. Odlingsbar mark är en begränsad resurs som kan ge livsmedel, energi eller foder. Om jordbruksmarken förvaltas väl kan den generera resurser i tusentals år framöver. I Sverige minskar arealen jordbruksmark succesivt varje år5. Aktivt jordbruk ger en mängd kulturhistorisk och biologiska värden samt har nationell betydelse för säkrad livsmedelsproduktion. Planförslaget innebär att viss mark av den befintliga jordbruksmarken inom område 1f och 2 kan tas i anspråk för ny bebyggelse.
Jordbruk. Samarbetet mellan parterna skall främst inriktas på — stöd till den politik som de genomför för att diversifiera produktionen, — främjande av miljövänligt jordbruk, — upprättande, på frivillig basis, av närmare förbindelser mellan företag, grupper och branschorganisationer i Jordanien och i gemenskapen, — tekniskt bistånd och utbildning, — harmonisering av fytosanitära och veterinära normer, — integrerad landsbygdsutveckling, vilket även innefattar förbättring av bastjänster och utveckling av tillhörande ekonomiska aktiviteter, — samarbete mellan landsbygdsregioner och utbyte av erfarenheter och kunskap om landsbygdsutveckling.