Krav på arbetsoförmåga exempelklausuler

Krav på arbetsoförmåga. Den försäkrade har rätt till sjukpension om den för- säkrade är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall och båda nedanstående villkor är uppfyllda: • Arbetsoförmågan uppgår till minst 25 procent. Minskningen av arbetsförmågan beräknas uti- från den arbetstid som gällde i den anställning som försäkringen grundas på. För partiellt ar- betsför försäkrad som enligt punkt 1.10, Hälso- prövning, beviljats försäkring på en lägre arbets- tid än den som gäller för anställningen, finns rätt till sjukpension endast om arbetsoförmågan utökas med minst 25 procent av den försäkrade arbetstiden jämfört med arbetsförmågan vid in- trädet i försäkringen. • Den försäkrade får ersättning från Försäkringskassan i form av sjukpenning*, reha- biliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersätt- ning. Försäkrad som inte längre är arbetsoförmögen ska snarast meddela Xxxxxx detta. Rätten till sjukpen- sion upphör då arbetsoförmågan upphör eller då rätt till ersättning från Försäkringskassan inte läng- re finns.
Krav på arbetsoförmåga. För rätt till premiebefrielse krävs att båda nedan- stående krav på arbetsoförmåga är uppfyllda: • Arbetsoförmågan uppgår till minst 25 procent. Nedsättningen av arbetsförmågan beräknas utifrån den arbetstid som gällde i den anställ- ning som försäkringen grundas på. För partiellt arbetsför försäkrad som enligt punkt 1.10, Hälso- prövning, beviljats försäkring på en lägre arbets- tid motsvarande den faktiska arbetsförmågan i anställningen, finns rätt till premiebefrielse endast om arbetsoförmågan utökas med minst 25 procent av den försäkrade arbetstiden jämfört med arbetsförmågan vid inträdet. • Den försäkrade får ersättning från Försäkringskassan i form av sjukpenning*, reha- biliteringspenning, sjuk- eller aktivitetsersätt- ning. Även beslut om enbart arbetsskadelivränta från Försäkringskassan, som enligt dessa villkor inte ger rätt till sjukpension, ger rätt till premiebefrielse.
Krav på arbetsoförmåga. Den försäkrade har rätt till ersättning från premie- befrielseförsäkringen om den försäkrade är arbets- oförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall och båda nedanstående villkor är uppfyllda: • Minskningen av arbetsförmågan ska uppgå till minst 25 procent. Minskningen beräknas utifrån den arbetstid i anställningen som premie- befrielseförsäkringen enligt 3.1 A) grundas på. För partiellt arbetsför försäkrad som efter hälso- prövning beviljats sådan försäkring på en lägre arbetstid än den som gäller för anställningen, finns rätt till premiebefrielse endast om arbets- oförmågan utökas med minst 25 procent av den försäkrade arbetstiden. • Den försäkrade får ersättning från Försäkrings- kassan i form av sjukpenning*, rehabiliterings- penning, sjuk- eller aktivitetsersättning. Även beslut om enbart arbetsskadelivränta från Försäkringskassan, som enligt dessa villkor inte ger rätt till sjukpension, ger rätt till premiebefrielse. Premiebefrielsen är beroende av graden av arbetsoförmåga i den försäkrade anställningen. Bedömning av arbetsförmågan sker enligt punkt 4. Vid fullständig arbetsoförmåga gäller rätt till hel premiebefrielse. Vid partiell arbetsoförmåga beräk- nas ersättningen för respektive försäkringsmoment enligt vad som anges i punkt 4.6. Graden av arbets- oförmåga kan vara 25, 50, 75 eller 100 procent. När ersättning från den allmänna försäkringen inte betalas ut, av skäl som anges i socialförsäk- ringsbalken 106 kap. 12 § och 16 § samt 107 kap. 6 §, får rätten till premiebefrielse dras in.
Krav på arbetsoförmåga. Den försäkrade har rätt till sjukpension om den för- säkrade är arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall och båda nedanstående villkor är uppfyllda: • Arbetsoförmågan uppgår till minst 25 procent. Minskningen beräknas utifrån den arbetstid som gällde i den anställning som försäkringen grundas på. För partiellt arbetsför försäkrad som enligt punkt 1.10, Hälsoprövning, beviljats försäk- ring på en lägre arbetstid än den som gäller för anställningen, finns rätt till sjukpension endast om arbetsoförmågan utökas med minst 25 pro- cent av den försäkrade arbetstiden jämfört med arbetsförmågan vid inträdet i försäkringen. • Den försäkrade får ersättning från Försäkrings- kassan i form av sjukpenning*, rehabiliterings- penning, sjuk- eller aktivitetsersättning.

Related to Krav på arbetsoförmåga

  • Uppsägning från arbetsgivarens sida Arbetsgivarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4. Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägnings tid i månader mindre än två år 1 minst två men kortare än fyra år 2 minst fyra men kortare än sex år 3 minst sex men kortare än åtta år 4 minst åtta men kortare än tio år 5 minst tio år 6

  • Obekväm arbetstid Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Obekvämtidstillägg utgår för timme enligt följande: Seko 1 december 2020 Seko 1 maj 2022 Enkel 21,08 kr 21,51 kr Kvalificerat 47,09 kr 48,03 kr Storhelg 105,80 kr 107,92 kr ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 december 2020 ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 maj 2022 Enkel 21,17 kr 21,55 kr Kvalificerat 47,25 kr 48,10 kr Storhelg 106,17 kr 108,08 kr - tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan - tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag - tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag - tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. - tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 - tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.

  • Uppsägning från arbetstagarens sida Arbetstagarens uppsägningstid är följande om inte annat följer av mom 4. Anställningstid hos arbetsgivaren Uppsägningstid i månader Mindre än 2 år 1 Fr o m 2 år till 6 år 2 Fr o m 6 år 3 Arbetstagare som i det enskilda anställningsavtalet har längre uppsägningstid vid ikraftträdandet av detta avtal behåller denna. Lokalt avtal kan träffas om andra uppsägningstider.

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning

  • Heta arbeten Säkerhetsföreskrifterna för heta arbeten gäller för tillfällig arbetsplats där heta arbeten utförs och fara för brand kan föreligga. Med heta arbeten avses svetsning, skärning, lödning, takläggning, bearbetning med snabbgående verktyg och annat arbete som medför uppvärmning eller gnistbildning.

  • Utskottets förslag i korthet Riksdagen avslår motionsyrkanden om ett flexiblare arbetsrättsligt regelverk i form av bl.a. förlängd period för provanställning och ändrade regler vid uppsägning. Utskottet hänvisar till pågående arbete med att se över det arbetsrättsliga regelverket. Jämför reservation 1 (M, KD), 2 (M) och 3 (L), motivreservation 4 (V) och särskilt yttrande 1 (C).

  • Övergripande mål för lönebildningen Det är parternas gemensamma uppfattning att god lönsamhet, produktivitet och utvecklingskraft i företagen samt stabila och förtroendefulla relationer mellan företagsledning, medarbetare och lokala fackliga företrädare utgör av- görande förutsättningar för värdeökning och tillväxt. Lönebildningen kopplas till företagets övergripande mål och sker mot bak- grund av företagets ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar, främst produktivitetsutvecklingen, och medarbetarnas bidrag till denna. Detta ställer krav på definierade och kommunicerade mål för verksamheten och medarbe- tarna som grund för en konstruktiv dialog om lönebildningen och löneut- vecklingen vid företaget. Genom att stimulera till bättre prestationer och ökad kvalitet kan lönebild- ningen vara en positiv kraft i företagets verksamhet som stärker den produk- tivitets- och intäktsskapande processen. Det är parternas uppfattning att detta avtal därmed över tid bör generera bättre löneutveckling för medarbetarna i företaget än ett avtal med centralt fastställda nivåhöjningar. Företagets resultat och utveckling är en effekt av tydliga mål för verksam- heten och för medarbetaren. Företagets chefer har därför ett särskilt ansvar för att mål sätts upp och att uppföljning av resultat sker. Avtalets inriktning är att knyta samman medarbetarens prestation och upp- nådda resultat med den individuella löneutvecklingen. Medarbetarnas utbild- ning, erfarenhet och kompetensutveckling är av stor betydelse för företagets produktivitet och förnyelse.

  • Sjuklönens storlek Den sjuklön som arbetsgivaren skall utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.

  • Kostnader som inte ersätts eget arbete, förlorad inkomst, resor, uppehälle eller andra kostnader för dig eller annan försäkrad • merkostnad som uppstår genom att du anlitar flera ombud eller byter ombud. • ersättning till skiljemän • verkställighet av dom, beslut eller avtal • dina advokatkostnader, om skadestånd till dig får anses innefatta kompensation för dessa.

  • Vilka kostnader försäkringen ersätter Genom försäkringen betalas nödvändiga och skäliga kostnader om du inte kan få dem betalda av motpart eller staten. Med nödvändiga och skäliga kostnader avses bl.a. att kostnaderna måste stå i rimlig proportion till det belopp tvisten gäller. Betalning a conto kan utgå först efter särskild prövning och högst två gånger per år. A conto kan endast utgå om ärendet är särskilt omfattande eller långvarigt. • ombuds arvode och omkostnader. Arvode lämnas för skälig tidsåtgång och högst enligt den timkostnadsnorm som regeringen fastställer vid ersättning till rättshjälpsbiträde enligt rättshjälpslagen, • kostnader för utredning före rättegång förutsatt att utredningen beställts av ditt ombud eller att Allmänna reklamationsnämnden funnit det uppenbart att nämnden inte kan avgöra tvisten utan sådan utredning, • kostnader för bevisning i rättegång och i skiljemannaförfarande, • expeditionskostnader i domstol, • rättegångskostnader som du ålagts att betala till motpart eller staten vid prövning av tvisten i domstol eller skiljeförfarande, • rättegångskostnader som du vid förlikning under rättegång åtagit dig att betala till motpart, under förutsättning att det är uppenbart att domstolen skulle ha ålagt dig att betala rättegångskostnader med högre belopp om tvisten hade prövats och • kostnader som uppkommer för medlare som rätten förordnat. • eget arbete, förlorad inkomst, resor och uppehälle eller andra omkostnader för dig eller annan försäkrad, • verkställighet av dom, beslut eller avtal, • merkostnader som uppstår om du anlitar flera ombud eller byter ombud, • ersättning till skiljemän, • ombudskostnader i sådan tvist där prövningen av tvisten kan vänta till dess annat liknande mål har avgjorts (s.k. pilotmål), • kostnad som uppkommer genom att du i eller utom rättegång avstår från dina möjligheter att få ersättning från motparten, • ombudskostnader som får anses ingå i skadestånd som tillerkänts försäkrad eller • kostnad för indrivning av obetald fordran.