Utbildning och kompetensutveckling. Inom samverkan erbjuds grundläggande och kvalificerad vård- och omsorgsutbildning på gymnasial- och yrkeshögskolenivå. Utbildningarna vänder sig till ungdomar, vuxna och redan anställda och matchar det behov av kompetens som arbetslivet efterfrågar.
Utbildning och kompetensutveckling. I enlighet med kapitel 8.3 Kompetensutveckling i Energimyndighetens Uppdrag 13 bör utbildningen om NNE- byggnader redan starta på gymnasiet och högskolorna. För redan verksamma aktörer föreslås utbildning enligt nedan. Utbildningen bör vara aktörsinriktad. Indelningsförslag enl nedan. • Arkitekter, konstruktörer, VVS-projektörer, elkonsulter, byggledare, byggprojektledare. • Bygglovshandläggare, klimat- och energirådgivare. • Byggnadsarbetare och monteringspersonal. • Drift- och underhållspersonal. • Beställare, projektledare. • Politiker/brukare. Liknande utbildningsprogram borde kunna administreras av nätverket Byggdialog Dalarna.
Utbildning och kompetensutveckling. SKB och SKB:s ägare är villiga att aktivt bidra till att upprätta eller utveckla utbildningar i kommunerna som möjliggör en bättre tillgång på arbetskraft inom den energitekniska sektorn. I första hand kan det handla om gymnasiala eller postgymnasiala utbildningar inom t ex drift och underhåll men också generell utbildning i företagsamhet (entreprenör- skap) i hela skolsystemet (t ex OK-Center). Ytterligare ett exempel är det stöd till skolledare som Rektorsakademien utgör och där SKB:s och SKB:s ägares insatser kan inriktas mot Kommunerna. Specifika exempel för Oskarshamn är att förstärka de energirelaterade programmen på Oscarsgymnasiet och att Nova Högskolecentrum själva och i samverkan med KSU får resurser att utveckla utbildningar gentemot kraftindustrin. Ytterligare exempel för Oskarshamn kan vara att utreda förutsättningarna för teknikcollege med såväl högskoleförberedande studier som studier på högskolenivå. För Östhammar föreslås, i linje med den förstudie som genomförts, att en arbetsgrupp inrättas tillsammans med Östhammars kommun, Regionförbundet i Uppsala län och näringslivet för att utreda förutsättningarna och formerna för att utveckla Forsmarks skola, Bruksgymnasiet, Xxxxxxx Xxxxxxxx gymnasium och ett Teknikcollege i Östhammars kommun. Realiseringen av satsningar görs i båda kommunerna under period 1, 2010-2015, oavsett lokaliseringen av slutförvaret. Den kommun dit slutförvaret inte lokaliseras får en större andel av resurserna.
Utbildning och kompetensutveckling. Softronics verksamhet medför ett stort behov av såväl specialistutbildning som generell utbildning inom en rad olika områ- den. Softronic har under de senaste åren sat- sat mycket tid och kraft på utbildning. Utbildningskostnaden uppgick under 1997 till 55 Tkr per anställd. Hit räknas samtliga direkta kostnader inklusive nedlagd tid. Softronic samarbetar idag med en rad externa utbildningsföretag men försöker även utnyttja den interna åldersfördelning som finns inom bolaget. Softronic har idag många medarbetare med stor kunskap och mångårig erfarenhet som kan bidra med sin kompetens inom utbildningsverksamheten. För att uppnå utbildningens syfte krävs rätt innehåll, hög kvalitet samt motiverade deltagare. Detta åstadkoms genom långsiktig planering med klara mål och en beredskap för att möta skiftande behov och förutsätt- ningar. För att systematisera utbildningen har det s k SoftronicUniversitetet bildats. SoftronicUniversitetet Inom SoftronicUniversitetet sker utbildning med traditionella kurser och i det dagliga arbetet. Inom SoftronicUniversitet samlar bolaget alla aktiviteter som rör utbildning och kompetensutveckling. Genom stöd, sam- ordning, erfarenhetsutbyte och information, är ambitionen att utveckla personalen och därmed även Softronic.
Utbildning och kompetensutveckling. Personalen ska ha utbildning som är relevant för arbetsuppgifterna. Personalen ska ha fallenhet och intresse för sina arbetsuppgifter. Personalen ska behärska det svenska språket i tal och skrift samt utföra sitt arbete med engagemang och omtanke om Kunden. Utföraren ska ansvara för att personalen kontinuerligt får den utbildning, fortbildning och handledning som krävs för att utföra sina arbetsuppgifter. Utföraren är skyldig att delta i utvecklingsprojekt och studier som initieras av Beställaren. Utföraren ska ansvara för att personal deltar i utbildning som Beställaren anordnar.
Utbildning och kompetensutveckling. Region Örebro län ska vara en arbetsgivare som ser medarbetarna som en strategisk resurs. I en kunskapsintensiv verksamhet som sjukvården, är kompetensutveckling och utbildning oerhört viktigt. Därför måste dessa områden löna sig för medarbetarna. För att stimulera medarbetare att söka sig till, och utvecklas inom organisationen ska det finnas karriärvägar i vårdens verksamhet, utöver chefs- och forskartjänster. Som universitetssjukhus måste en hög utbildningsnivå upprätthållas och det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Vi vill införa karriärtjänster för specialistsjuksköterskor för att på så sätt uppvärdera utbildning och för att premiera de skickligaste sjuksköterskorna. En karriärtjänst ska ha specifika kriterier, som exempelvis att hålla sig uppdaterad kring aktuell forskning, vara drivande i utvecklingsarbetet på arbetsplatsen och stötta kollegor i utvecklingsarbetet. En sådan karriärtjänst ska också innebära ett extra lönelyft utöver ordinarie löneöversyn. För att möta rekryteringsbehovet av specialistsjuksköterskor ska möjligheten för sjuksköterskor att vidareutbilda sig lyftas till en central, strategisk nivå. Regionen ska erbjuda utbildningstjänster som en del i framtida kompetensförsörjning. Kompetenser som exempelvis distriktssjuksköterskor, operationssjuksköterskor och anestesisjuksköterskor är prioriterade, men även kompetens inom geriatrik och demens behövs för att bättre möta utmaningen med allt fler äldre patienters specifika behov. Ett universitetssjukhus måste upprätthålla en hög utbildningsnivå. Det ska finnas goda möjligheter för såväl kvinnor som män att kombinera sin tjänst med studier och forskning. Centralt i sammanhanget är begreppet universitetssjukvård, som betecknar de delar av hälso- och sjukvården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet vid sidan av vårdproduktion. Det gäller på alla våra tre sjukhus så väl som på vårdcentralerna och folktandvården. Dagens forskning är morgondagens välfärd och hälsa. Därför ska ytterligare satsningar för att tillsätta professurer inom den nära hälso- och sjukvården göras, inte minst för att höja statusen på våra vårdcentraler. Vidare ska den kliniska forskningen öppnas upp för samarbete med aktörer från den privata sektorn så långt det är möjligt.