Beredningsgrupp exempelklausuler

Beredningsgrupp. Styrelsen ska utse en beredningsgrupp som representerar stiftarna bestående av fem personer jämte ersättare. Beredningsgruppen ska bereda ärenden inför styrelsens beslut så att dessa får en allsidig bedömning och förankring i respek- tive organisation.
Beredningsgrupp. Styrelsen ska utse en beredningsgrupp bestående av externa parter. Styrelsens ordförande och vice ordförande ska ingå. Adjungerad tjänsteman från NSVA ska ingå. Beredningsgruppens uppgift är att bereda ärenden till arbetsutskottet samt verkställa styrelsens beslut. Beredningsgruppen kan utse en föredragande till arbetsutskott och styrelse.
Beredningsgrupp. Beredningsgruppen består av kommunens och polisens utsedda samordnare. Beredningsgruppen tar fram beslutsunderlag till styrgruppen. Beredningsgruppen utökas vid behov.
Beredningsgrupp. Till nämnden knyts en beredningsgrupp, som består av åtta ledamöter och lika många ersättare. Församlingsförbundet utser tre ledamöter och lika många ersättare. Varje kollektivavtalstecknande facklig organisation utser en ledamot och en ersättare. Till beredningsgruppen delegeras beslutanderätten i ärenden som gäller tillämpningen av avtalet och handläggningen av omställningsstöd, löneutfyllnad och avgångsersättning (AGE). Beslut i beredningsgruppen fattas i konsensus. Om sådan inte kan uppnås hänskjuts ärendet till omställningsnämnden för beslut. Till beredningsgruppen kan adjungeras en representant för utföraren.
Beredningsgrupp. Styrelsen skall utse en beredningsgrupp. Beredningsgruppens uppgift att bereda ärenden till styrelsen samt verkställa dess beslut.
Beredningsgrupp. Till styrelsen knyts en beredningsgrupp, som består av åtta ledamöter och lika många ersättare. Svenska kyrkans arbetsgivarorganisation utser tre ledamöter och lika många ersättare. Varje kollektivavtalstecknande facklig organisation utser en ledamot och en ersättare. Till beredningsgruppen delegeras beslutanderätten i ärenden som gäller tillämpningen av avtalet och handläggningen av omställningsstöd, löneutfyllnad och avgångsersättning (AGE). Beslut i beredningsgruppen fattas i konsensus. Om sådan inte kan uppnås hänskjuts ärendet till Svenska kyrkans trygghetsråds styrelse för beslut. Till beredningsgruppen kan adjungeras en representant för utföraren.‌
Beredningsgrupp. Samverkansgrupp övertar den roll, befogenheter och ansvar som åvilar informations- och förhand- lings- samt arbetsmiljö- och förslagskommittéer. Representanterna ska ha den kompetens som nor- malt krävs för att hantera de frågor som behandlas. Reglerna i arbetsmiljöförordningen, 1977:1166, om upprättande av förteckning över ledamöter i skyddskommitté m m gäller också för samverkans- grupp. Som stöd för samverkansgruppen kan vid behov en särskild arbetsgrupp/beredningsgrupp tillsättas för att få vissa sakfrågor bättre belysta innan ställning tas i samverkansgruppen.
Beredningsgrupp. Beredningsgruppens syfte är att hitta synergier i respektive verksamhetsplanering genom att aktivt driva viktiga frågor gemensamt. Utifrån identifierade behov och brister föreslås nya samverkansprojekt. Förutom Trafikverket Region Mitt och Falu kommun ingår även länsplaneupprättaren, Region Dalarna i beredningsgruppen. Gruppen bereder och reviderar handlingsplanen för kommande år och följer upp handlingsplanen för innevarande år. Beredningsgruppen har ett även ett ansvar att sammanställa förslag till framtida samverkansprojekt kopplat till verksamhetsplanering på lång sikt. Därutöver ansvarar beredningsgruppen för att den förteckning av avtal och avsiktsförklaringar som hör till denna överenskommelse hålls uppdaterad. Beredningsgruppen möts dels inför strategigruppsmötena och i anslutning till parternas verksamhetsplanering, ca 2 gånger per år. Kommunens och Trafikverkets samordnare för överenskommelsen sammankallar och håller i beredningsgruppens möten. Beredningsgruppen består av • För Falu kommun; Avdelningschefer på Hållbarhet och planering, Trafik och mark, Exploatering samt trafikplanerare (samordnare). • För Trafikverket Region Mitt;

Related to Beredningsgrupp

  • Ändrad sysselsättningsgrad Om medarbetaren under intjänandeåret haft annan sysselsättningsgrad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella månadslönen propor- tioneras i förhållande till andelen av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret. Om sysselsättningsgraden ändras under löpande kalendermånad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.

  • Arbetsgrupper Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.

  • Ledande befattningshavare Xxxxxx Xxxxxxxx

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • Räddningskostnad Om den försäkrade haft utgift (räddningskostnad) för att begränsa omedelbart förestående eller inträffad skada som kan föranleda skadeståndsskyldighet som omfattas av försäkringen, betalas ersättning om åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga. Ersättning betalas dock inte för att avvärja befarad skada på grund av säkerhetsbrist eller defekt hos produkt som den försäkrade levererat. Ersättning betalas inte heller för kostnad för sanering av egen egendom eller på fastighet som ägs, hyrs eller nyttjas av den försäkrade.

  • Materiella anläggningstillgångar Inventarier, verktyg och installationer 7 20 11 23 35

  • Teckningskurs Teckningskursen är 2,50 SEK per aktie. Courtage utgår ej.

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Omsättningstillgångar Varulager m.m. Kortfristiga fordringar

  • Bakgrund HK2300, v1.0, 2017-11-02 Social- och arbetsmarknadsförvaltning fick 2017 i uppdrag av Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad att utreda huruvida Mini Maria skulle kunna etableras i Mölndal; antingen som en egen mottagning, det vill säga en utbyggnad av befintlig verksamhet eller i samverkan med regionen. Kommunerna Härryda, Stenungssund och Kungälv gjorde liknande utredningar och efterforskningar angående samma fråga under 2018. Nämnda kommuner fick sedan under 2019 information från Västra Götalandsregionen om att övergripande planer utreddes gällande att fler kommuner än Göteborg skulle kunna ingå i Mini Maria konceptet ihop med Västra Götalandsregionen i samband med att regionen gjorde en större utredning om att decentralisera vårdkedjan på primärvårdsnivå. Detta i linje med lagstiftning och de överenskommelser som har slutits på såväl nationell som regional nivå. Mellan 2020–2121 har ett arbete pågått gällande att ta fram ett konkret förslag på en modell för hur en Mini-Maria mottagning kan organiseras och drivas av sjukvård och kommuner gemensamt. Förslaget var inledningsvis avseende nio kommuner varav fem har brutit sig ut och bildat egna kluster som skapar egna avtal med regionen. Detta avtal gäller hur Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv ska samverka i arbetet med Mini- maria. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Vid uppstart av en Mini-Mariamottagning i Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv kommer ambitionen att erbjuda en likvärdig vård för ingående avtalskommuner att uppfyllas. Det stöd och den behandling som erbjuds av Mini-Maria blir tillgänglig för de kommuner som via detta avtal ingår i verksamheten. Huvudmän för mottagningen är Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals Stad samt Västra Hälso – och Sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen. Mottagningen drivs gemensamt av de avtalade kommunerna i samverkan mellan Social- och arbetsmarknadsnämnden Mölndals Stad och Regionhälsan, Västra Götalandsregionen.