BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR exempelklausuler

BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR. Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande då frånvaron grundas på:
BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR. Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får av överskjutande sådana dagar spara fem till ett senare semesterår.
BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR. De lördagar och söndagar som infaller under en semesterledighet på minst fem dagar konsumerar inte semesterdagar. Fp-dag som infaller måndag-fredag i en semesterledighet om minst fem dagar konsumerar semesterdag. Börjar semesterledigheten med en eller flera Fp-dagar konsumerar den/dessa inte semesterdagar. Överstiger antalet Fp-dagar antalet lördagar och söndagar i en semesterperiod om minst fem dagar ska de överstigande Fp-dagarna inte vara semesterkonsumerande. Detta för att arbetstagaren skall vara tillförsäkrad alla sina Fp-dagar per år. F-dagar och 0-dagar, som infaller måndag-fredag under en semesterledighet om minst fem dagar är semesterkonsumerande, såvida inte den aktuella dagen är inarbetad före semesterledigheten. Infaller lätthelgdag måndag-fredag i semesterledigheten räknas sådan dag in i semesterperioden men konsumerar inte semesterdag. Detta innebär direktkompensation med de per kalenderår uträknade lätthelgsfridagarna.
BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR. För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag-fredag är varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln: a x b = c varvid a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagare enligt fastställt tjänstgöringsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka, b= antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten. Om brutet tal uppstår vid sammanläggning enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmast lägre dagantal. Tabell över semesterkoefficienter framgår av lönebilaga. För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag-fredag under semesterledigheten minskas semesterledigheten med en dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton, under förutsättning av att ledigheten omfattar minst en vecka.
BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR. För heltidsanställd arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag-fredag är varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag en semesterdag. För övriga arbetstagare beräknas antalet semesterdagar, som ingår i semesterledigheten enligt formeln: a x b = c varvid b= antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten, Om brutet tal uppstår vid sammanläggning enligt c för semesteråret ska avrundning ske vid semesterårets slut till närmast lägre dagantal. Tabell över semesterkoefficienter framgår av lönebilaga.

Related to BERÄKNING AV SEMESTERDAGAR

  • Beräkning av semesterlön Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller

  • Beräkning av semesterledighet För en arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande ordinarie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, beräknas enligt följande formel Anmärkning

  • Utbetalning av semesterlön Semestertillägget om 0,8 % betalas ut tillsammans med lönen i samband med eller närmast efter semestern. Semestertillägget om 0,5 % betalas ut senast vid semesterårets slut.

  • Förläggning av semesterledighet I enlighet med 10 § SemL gäller följande.

  • Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

  • Begränsning av ansvar M M 10.1 I fråga om de på Emissionsinstituten, IPA respektive Euroclear Sweden ankommande åtgärderna enligt Avtalen och dessa Allmänna Villkor gäller – med beaktande av bestämmelserna i lag (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument – att ansvarighet inte kan göras gällande för skada, som beror av svenskt eller utländskt lagbud, svensk eller utländsk myndighetsåtgärd, krigshändelse, strejk, blockad, bojkott, lockout eller annan liknande omständighet. Förbehållet i fråga om strejk, blockad, bojkott och lockout gäller även om vederbörande själv är föremål för eller vidtar sådan konfliktåtgärd.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Beräkning av övertid Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbetstiden en viss dag, ska de båda övertidsperioderna räknas ihop. Endast fulla halvtimmar tas med vid beräkningen.

  • Anteckning av övertid och jourtid Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Xxxxxxxxxxxxx, tjänstemannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

  • Tidpunkt för betalning av skadeersättning Skada regleras efter ansvarstidens* slut. Ersättning ska betalas senast 1 månad efter det att den försäkrade styrkt sina krav och i övrigt fullgjort vad som åligger honom. Om polisutredning eller värdering av skiljemän avvaktas ska ersättning betalas senast 1 månad efter det att bolaget erhållit utredningen eller värderingen.