Common use of Ekonomi Clause in Contracts

Ekonomi. Intäkter och kostnader har t o m år 2010 hanterats av gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden och exploateringsnämnden. Det årliga nettot har uppgått till ca 11 mnkr. Kostnaderna och intäkterna för år 2010 uppgår till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkr. För år 2009 var kostnaderna och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkr. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade (okt 2008 till okt 2009). Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens kostnader för brounderhåll om ca 2 mnkr nu regleras i drift- och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. För Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar med ca 10 mnkr vilket är i överenskommelse med ägardirektiv till bolaget. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenheten.

Ekonomi. Intäkter Det åligger värdlänet att upprätta en budget. Denna föreläggs Riksförbundsstyrelsen senast två veckor innan dess möte i maj, året innan arrangemanget genomförs. Riksförbundsstyrelsen fastställer budget för riksstämma och riksläger-arrangemangen. Om arrangören inte är ett länsförbund utan en godkänd sammanslutning ska det finnas beslut på hur ett över- alternativt underskott ska fördelas mellan de olika parterna. Riksförbundet Sveriges 4H och värdlänet har ett delat ekonomiskt ansvar för arrangemanget. Ett eventuellt över- eller underskott på upp till 20 000 kronor belastar enbart värdlänet. Över- eller underskott utöver denna summa delas lika mellan riksförbundet Sveriges 4H och värdlänet. Företags, organisationers samt myndigheters ekonomiska stöd till arrangemanget ska oavkortat gå till riksstämma och riksläger-budgeten. Följande principer ska tillämpas vid budgeteringen: - Riksstämma och riksläger ska ses som ett samarrangemang och skall därför ingå i samma budget. - Vissa utgifter bekostas av riksförbundet Sveriges 4H. Dessa utgifter är deltagaravgift för stämmoombud under stämmodagarna, kostnader har t o m år 2010 hanterats för centrala stämmofunktionärer och av gatu- riksförbundet Sveriges 4H inbjudna gäster, utgifter för riksstämman samt andra centralt styrda arrangemang. - Antalet deltagare beräknas till samma antal som föregående år. Föreligger särskilda skäl kan Riksförbundsstyrelsen besluta om en ändring av det budgeterade antalet. - Budgeten ska innehålla förslag på avgift för veckodeltagare och fastighetsnämndenför endagsdeltagare. - Deltagande länsförbund eller grupper om 10 till 50 veckodeltagare erhåller en avgiftsfri plats för länsledare. Länsförbunden med fler än 50 deltagare erhåller ytterligare en avgiftsfri plats avsedd för ytterligare en länsledare. Kostnaden för dessa belastas riksstämma och riksläger. - IFYE-stipendiater betalar inte lägeravgift. Kostnaden för dessa deltagare belastas riksstämma och riksläger. - Stämmodeltagare som stannar hela veckan ska betala veckoavgift minus två endagsavgifter. Detta regleras efter lägrets slut. Deltagare betalar fullt veckopris och får kompensation av Riksförbundet efter lägrets slut. - Lönekostnader för personal anställda av värdlänet eller riksförbundet, marknämnden som engagerats i riksstämma och exploateringsnämndenriksläger-arrangemanget, skall inte belasta riksstämma och riksläger-budgeten. Dessa kostnader står respektive arbetsgivare för. - Personal som anställs särskilt för riksstämma och riksläger-arrangemanget belastas budgeten med en kostnad motsvarande lön och sociala avgifter. Värdlänet är arbetsgivare för sådan personal. - Ej anställda funktionärer ersätts inte med arvoden eller andra ersättningar. - Reseersättningar enligt gällande praxis i länsförbundet anges i budgeten avseende värdlänets funktionärer. Det årliga nettot har uppgått ekonomiska resultatet av arrangemanget ska redovisas till ca 11 mnkr. Kostnaderna och intäkterna för år 2010 uppgår till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkr. För år 2009 var kostnaderna och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkr. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade (okt 2008 till okt 2009). Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens kostnader för brounderhåll om ca 2 mnkr nu regleras i drift- och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. För Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar med ca 10 mnkr vilket är i överenskommelse med ägardirektiv till bolaget. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenhetenRiksförbundet senast 31/12 samma år.

Ekonomi. Intäkter Kulturnatten finansieras i huvudsak av kulturnämnden och kostnader har t o m av alla deltagande arrangörer som står för sina kostnader. År 2011 var avtalsersättningen 558 tkr och år 2010 hanterats 2014 hade den stigit till 589 tkr. (Året innan var det 25-årsjubileum och en tillfällig ersättning för en specialinvigning gavs.) År 2015 höjdes så ersättningen till 789 tkr för att klara de krav på service och trygghet som arrangemanget kräver. Utgifterna enbart för infrastrukturen - såsom avstängningar, skyltning, sophämtning, hyra av gatu- torg, uteblivna parkeringsintäkter på torg, marschaller längs ån, el, kabeldragningar, specialbelysning var 385 tkr. Pengarna gick till: Kommunala nämnder och fastighetsnämnden, marknämnden parkeringsbolag (174 tkr) Ramirent och exploateringsnämnden. Det årliga nettot har uppgått till ca 11 mnkr. Kostnaderna och intäkterna Vattenfall (171 tkr) Scenteknik för år 2010 uppgår till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkr. För år 2009 var kostnaderna och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkr. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade trygghetsbelysning (okt 2008 till okt 2009). Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens 40 tkr) Tillkommer kostnader för brounderhåll om ca 2 mnkr nu regleras scener utomhus och inomhus för arrangörernas program: Utomhusscener (73 tkr) Inomhusscener med teknik (43 tkr) Linnéträdgårdens orangeri samt UKK: s sal B Kostnader för marknadsföring och kommunikation - program, hemsida, annonser, engelskt program, banderoll, produktionskostnader: 188 tkr. Invigning med stipendieutdelning: 31 tkr Övrigt: 46 tkr Personalkostnader: 403 tkr Intäkterna var knappt 1,2 miljoner kronor. Förutom kulturnämndens 789 tkr bidrog Svenska kommuners försäkringsbolag med 250 tkr i drift- s.k. ”Trygghetspengar” för specialbelysning i xxxxxx, offentliga trygga toaletter, evenemang i centralpassagen med mera. Intäkter från försäljare 42 tkr och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- intäkter från elavgifter från arrangörer och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. För Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar försäljare 50 tkr samt sponsring från Ramirent med ca 10 mnkr vilket är i överenskommelse med ägardirektiv till bolaget. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenheten40 tkr.

Ekonomi. Intäkter Bolagets lönsamhetsnivå och kostnader har t o m finansiella ställning ska vara tillräcklig för att säkra bolagets förnyelse och utveckling som möjliggör att målen om ekologisk och social hållbarhet nås, samt möjliggöra utdelning/koncernbidrag till ägaren. • Koncernen ska långsiktigt ha en soliditet på lägst 30 %. Den får inte understiga 20 %. • Bolaget ska kunna lämna koncernbidrag som motsvaras av en avkastning på totalt kapital på minst 3 %. Nivån på koncernbidrag fastställs av Västerås Stadshus AB i samband med upprättande av årets koncernbokslut. • Bolaget ska ge ägaren årlig utdelning i enligt Lag (2010:879) om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag. • Koncernen ska långsiktigt ha en avkastning på totalt kapital på minst 4 %, affärsplanen (tioårsplanen) skall senast 2022 påvisa en avkastning på totalt kapital på minst 3 %, exklusive större försäljningar av hyresbostäder i det ordinära beståndet. • Investeringsprojekt som ger ett negativt nettonuvärde med en real kalkylränta på 4 % skall alltid redovisas och motiveras i affärsplanen. Eventuella förändringar av affärsplan skall alltid stämmas av med Västerås Stadshus AB innan beslut tas i styrelsen. • Bolaget ska årligen upprätta en långsiktig (minst 3-årig) affärsplan som beskriver hur bolagets skall uppnå sina mål, uttryckta i ägardirektivet. • Affärsplanen ska innehålla en 3-årsbudget, budget år 2010 hanterats av gatu- 1 och fastighetsnämnden, marknämnden och exploateringsnämnden. Det årliga nettot har uppgått till ca 11 mnkr. Kostnaderna och intäkterna budgetram för år 2010 uppgår 2-3. • Affärsplanen ska även innehålla en tioårsplan med tillhörande resultaträkning, balansräkning, kassaflöde och ekonomisk analys. • Affärsplanen med tillhörande budget ska lämnas till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkrägaren i mitten av oktober och redovisas i samband med bolagsdagen för Västerås Stadshus AB. För år 2009 var kostnaderna Affärsplanen avstäms mot ägardirektivet av Västerås Stadshus AB och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkr. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade (okt 2008 till okt 2009). Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens kostnader för brounderhåll om ca 2 mnkr nu regleras i drift- och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. För Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar med ca 10 mnkr vilket är i överenskommelse med ägardirektiv till bolaget. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt Avkastning på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget totalt kapital=resultat före finansiella kostnader dividerat med genomsnittlig balansomslutning för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenhetenåret.

Ekonomi. Intäkter Förändringar i prissättningen beslutas av Hjälpmedelsnämnden och ekonomiska planeringsförutsättningar inför kommande budgetår meddelas kommunerna och regionen senast den 31/3 varje år. Till samma datum informerar kommunerna och regionen nämnden om eventuella verksamhetsförändringar som påverkar hjälpmedelsförsörjningen kommande verksamhetsår. Finansiering av Hjälpmedel Dalarna sker dels via abonnemang, dels genom försäljning/uthyrning av hjälpmedel, tillbehör och förbrukningsmaterial samt försäljning av tjänster till kommunernas och regionens verksamheter. Grundprincipen för all försäljning och uthyrning är att självkostnadspris ska gälla. Det årliga resultat som uppstår hos Hjälpmedel Dalarna och som avser Hjälpmedelsnämnden ska efter beslut i Hjälpmedelsnämnden fördelas mellan respektive kommun och Region Dalarna i proportion till nyttjandet av Hjälpmedel Dalarna. I detta avseende räknas totalt fakturerat belopp som bas för beräkning av respektive parts andel. Understiger det årliga bokförda resultatet, positivt eller negativt, 1 % av budgetomslutningen (motsvarande ca 1,6 Mkr 2019) fördelas inget mellan parterna, utan beloppet kvarstår som en framtida regleringspost hos Hjälpmedel Dalarna. Om regleringsposten är negativ ska en plan för återställande under max 3 år tas fram. Ianspråktagande av positiv regleringspost ska avse strategiska verksamhetsutvecklande insatser. Nämnden fattar årliga beslut om plan för återställande alternativt i ianspråktagande. Om återbetalning/efterdebitering sker ska orsaken till detta analyseras och i möjligaste mån leda till justeringar i nästkommande års prissättning. Eftersom grunden för prissättningen utgörs av självkostnad skall prissättningen varje år utformas utifrån att intäkter och kostnader har balanseras. Inför varje nytt år kan priserna uppräknas utifrån Sveriges Kommuner och Landstings index ”Prisindex med kvalitetsjusterade löner för landsting” (LPIK). LPIK tas fram genom att priset för löner, material och tjänster samt köpt verksamhet viktas till ett genomsnittligt pris. Förändringen av index under 12-månadersperioden oktober t o m år 2010 hanterats av gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden och exploateringsnämndenseptember närmast före det nya året ska användas som uppräkningsfaktor. Det årliga nettot har uppgått till ca 11 mnkr. Kostnaderna och intäkterna Om nämnden upphör tar medlemmarna ett gemensamt ekonomiskt ansvar för år 2010 uppgår till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkr. För år 2009 var kostnaderna och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkr. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade (okt 2008 till okt 2009). Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens kostnader för brounderhåll om ca 2 mnkr nu regleras i drift- och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. För Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar med ca 10 mnkr vilket är i överenskommelse med ägardirektiv till bolaget. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenhetenomställningen/förändringen.

Ekonomi. Intäkter Sedan 2011 har Stockholms Hamn AB erlagt avgift till exploateringsnämnden för nyttjande av mark enligt markavtalet samt erhållit ersättning från trafiknämnden för drift- och kostnader har t o m år 2010 hanterats underhåll av gatu- och fastighetsnämnden, marknämnden och exploateringsnämnden. Det årliga nettot har uppgått till ca 11 mnkr. Kostnaderna och intäkterna för år 2010 uppgår till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkr. För år 2009 var kostnaderna och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkr. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade (okt 2008 till okt 2009). Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnadernamarken enligt driftavtalet. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå uppgick till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens kostnader för brounderhåll om ca 2 cirka 19,0 mnkr nu regleras i drift- och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. Exploateringsnämnden Trafiknämnden Staden 2011 Kostnaderna och intäkterna uppräknat med konsumentprisindex uppgår för år 2021 49,6 mnkr enligt markavtalet och till 28,7 mnkr enligt driftavtalet (samt 2,3 mnkr enligt separat avtal angående broöppning). Det årliga nettot för staden uppgår 2021 till cirka 21,0 mnkr, eller 18,6 mnkr inklusive separat avtal. Förslagen till nya avtal innebär att intäkter och kostnader fördelar sig enligt tabellen nedan från och med den 1 januari 2022. Exploateringsnämnden Trafiknämnden Staden 2022 Xxxxxx Xxxxxxxx plan 1 Stadshuset 105 35 Stockholm Växel 00-000 000 00 Fax 00-000 000 00 xxxx@xxxxxxxxxx.xx Nämndernas nettointäkt ökar med cirka 8,0 mnkr till följd av de direkta ersättningar som erläggs enligt de nya avtalen. Trafiknämndens kostnader för drift- och underhåll av tillkommande ytor beräknas dock bli cirka 7,0 mnkr högre än sänkningen av ersättningen till Stockholms Hamn AB för motsvarande ytor enligt nu gällande avtal. Kostnaderna beräknas uppgå till 15,7 mnkr per år från och med år 2022. Enligt Stockholms Hamn AB täcker ersättningen i dagsläget endast till viss del de faktiska kostnaderna. För exploateringsnämnden tillkommer intäkter i form av arrende från S:t Xxxx Xxxxxxxxxxxxxx AB för ytor som inte längre ingår i markavtalet. Exploateringsnämnden har värderat marken som underlag för den nyttjanderättsavgift som Stockholms Hamn AB ska betala. Exploateringsnämndens expertråd för fastighetsfrågor har godkänt nyttjanderättsavgiften (Dnr E2020- 02368). Stockholms Hamn AB har tillsammans med trafiknämnden arbetat med generella principer för hur kostnader till viss del minskar på grund av minskade ytor, men har också gjort vissa andra justeringar och förtydliganden kring ansvar med mera. Som en direkt konsekvens av avtalen gällande den avgift som Stockholms Hamn AB betalar till exploateringsnämnden och den ersättning Stockholms Hamn AB får från trafiknämnden för drift- och underhåll ökar Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar nettokostnader med ca 10 nära 8,0 mnkr vilket är i överenskommelse jämfört med ägardirektiv till bolaget2021. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt Denna ökning möts av minskade egna kostnader för hamnen på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenhetennivå.

Ekonomi. Intäkter 10.1. Den gemensamma nämnden ansvarar för att föreslå budget där modell för prissättning för tillgängliggörande av hjälpmedel och andra till hjälpmedlen sammanhängande tjänster ingår. Region Halland fastställer budget för den gemensamma nämndens verksamhet. Förslag till budget ska tillställas Hallands kommuner senast den 1 september året före budgetåret. Region Hallands budgetbeslut för den gemensamma nämnden 2022 uppgår till 76 813 tkr. 10.2. Budgetförslaget som avser den gemensamma nämnden ska indexeras årligen utifrån prisindex med kvalitetsjusterade löner för regioner (LPIK). De kostnadsökningar som hänför sig till indexeringen svarar Region Halland för, kostnader har t o m som inte är hänförliga till index, t.ex. kostnader för ökad förskrivning, svarar respektive Part för. 10.3. Den gemensamma nämndens budget fördelas på Parterna enligt följande. 47 % av anslagna medel tillkommer Region Halland. 53 % av den gemensamma nämndens anslagna medel tillkommer Hallands kommuner. 10.4. Anslagna medel fördelas mellan kommunerna utifrån kommunens andel av Hallands totala befolkning enligt SCB:s årliga befolkningsstatistik. Vid beräkning används den statistik som avser året två år 2010 hanterats före budgetåret. 2021 års statistik ska följaktligen utgöra grund för beräkningen för fördelning av gatu- anslagna medel 2023. 10.5. Kostnaden för förbrukningsartiklar för urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens (som avses i 7 kap. 2 § hälso- och fastighetsnämnden, marknämnden sjukvårdsförordningen [2017:80]) som Part beställer av Regional utförare regleras särskilt och exploateringsnämndeningår inte i den gemensamma budgeten. Det årliga nettot har uppgått till ca 11 mnkrPart ska ersätta Regional utförare för enhetspriset enligt upphandlat avtal samt fraktkostnaden. Kostnaderna faktureras Part varje månad. 10.6. Tjänster som tillhandahålls Parterna som har ett samband med Regional utförares uppdrag att tillhandahålla de förbrukningsartiklar för urininkontinens, urinretention eller tarminkontinens (som avses i 7 kap. 2 § hälso- och intäkterna sjukvårdsförordningen [2017:80]) och som beställts av den gemensamma nämnden bekostas av Parterna gemensamt. Kostnadsansvaret innefattar kostnader för år 2010 rådgivning, sortimentsfrågor, upphandling, avtalsuppföljning, utarbetandet av vårdriktlinjer och annan därmed sammanhängande verksamhet som beställts av den gemensamma nämnden för ovan nämnda förbrukningsartiklar. Region Hallands kostnadsansvar uppgår till 23,6 mnkr respektive 34,4 mnkr35 % av de totala kostnaderna för verksamheten. För år 2009 var kostnaderna och intäkterna 23,9 mnkr respektive 34,9 mnkrKommunernas ansvar för kostnaden av bedriven verksamhet uppgår till 65 % som fördelas i enlighet med 10.4. Kostna- derna och intäkterna för år 2010 är lägre än för 2009 beroende på att KPI minskade (okt 2008 till okt 2009)Part faktureras särskilt dessa kostnader årligen. 10.7. Exploateringsnämnden Exploateringsnämnden Staden Intäkter 2010 Kostnader 2010 Netto 2010 34,4 mnkr 23,6 mnkr 10,8 mnkr Intäkter 2009 Kostnader 2009 Netto 34,9 mnkr 23,9 mnkr 11,0 mnkr Fr o m år 2011 sker en uppdelning på nämnderna så att exploateringsnämnden tar hand om intäkterna och trafik- och renhållningsnämnden svarar för kostnaderna. Det årliga nettot för staden kommer att uppgå till 19 mnkr. Härvid har hänsyn tagits till att trafik- och renhållningsnämndens Administrativa kostnader för brounderhåll om ca 2 mnkr nu nämnden och dess kansli ska regleras särskilt för respektive Part. Parterna svarar utifrån Parts andel av antalet ledamöter i drift- och underhållsavtalet. Exploateringsnämnden Trafik- och renhåll- ningsnämnden Staden Intäkter 2011 Kostnader 2011 Netto 2011 45 mnkr 26 (24+2) mnkr 19 mnkr Erforderliga medel nämnden för genomförandet av drift och underhållsavtalet föreslås därför tillföras trafik- och renhållningsnämndens budget fr o m år 2011. För Stockholms Hamn AB:s del innebär avtalen att bolagets nettokostnad gentemot staden (exploateringsnämnden och trafik- och renhållningsnnämnden) ökar med ca 10 mnkr vilket är i överenskommelse med ägardirektiv till bolaget. Detta har beaktats vid de avkastningskrav som ägaren ställt på bolaget. Även exploateringsnämnden har motsvarande uppdrag i budget för år 2010. Ärendet kommer att redovisas för exploateringskontorets expertråd för fastighetsfrågor den 20 oktober 2010 (Dnr E2009-5147-1058). Ärendet har hanterats i samråd med stadsledningskontorets juridiska avdelning samt utvecklings- och controllerenhetendessa kostnader.