Common use of Fastighetsmäklarnämndens bedömning Clause in Contracts

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och Det framgår av handlingarna i allt iaktta god fastighetsmäklarsedärendet att anmälaren undertecknat ett uppdragsavtal med ensamrätt för mäklaren X att förmedla en bostadsrätt. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att anmälaren skriftligen sade upp avtalet. I vissa stycken är anmälarens och mäklarens versioner av händelseförloppet i stort sett samstämmiga, men flera uppgifter går isär, bl.a. huruvida mäklaren X framställt ersättningsanspråk eller inte. Vad som kommit fram ger dock inte belägg för att mäklaren X skulle ha åsidosatt sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Då det gäller de uppdragsavtal som mäklaren X använder sig av anges i avtalen att uppdragsgivaren ej äger rätt att, under tiden uppdraget gäller med ensamrätt, säga upp avtalet. Om uppdragsgivaren avbryter ensamrättsuppdraget, anges att mäklaren har rätt till skadestånd. Fastighetsmäklarnämnden har i ett antal tidigare beslut i olika sammanhang påpekat att ett uppdragsavtal enligt nämndens mening kan sägas upp av såväl uppdragsgivaren som uppdragstagaren under ensamrättstidens gång och att uppdragsgivaren inte kan fråntas denna rätt. Skadeståndsskyldighet kan dock komma ifråga för den som utan 2002-05-08:1 giltig anledning säger upp avtalet. Nämnden anser att förevarande avtalsklausul har utformats på ett sådant sätt att den kunnat ge uppdragsgivaren den uppfattningen att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklareöver huvud taget inte kunnat frånträda uppdragsavtalet under ensamrättstiden. Med de påpekanden som gjorts detta påpekande kan ärendet avskrivas skrivas av från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas Enligt 13 § samma lag får fastighetsmäklaren inte köpa en fastighet som han har i uppdrag att förmedla. Han får inte heller förmedla en fastighet till någon sådan när- stående som avses i 4 kap. 3 § konkurslagen (1987:672). I förarbetena till fastighetsmäklarlagen (prop. 1994/95:14) anförs, vad gäller begrep- pet god fastighetsmäklarsed, att det alltid är säljaren ligger ett särskilt värde i att mäklaren intar en ställning som avgör en opartisk mellanman som båda parter kan ha förtroende för (s. 51). Vidare uttalas att självinträde, förmedling till vem närstående och handel med egna fas- tigheter innebär att mäklaren inte kan motsvara spekulanternas berättigade förvänt- ningar på att han skall uppträda i sin yrkesroll som opartisk mellanman (s. 53). 2006-02-22:2 Enligt Fastighetsmäklarnämndens uppfattning kan grunderna för förbudet i 13 § fastighetsmäklarlagen mot att förmedla en fastighet skall säljastill närstående även tillämpas vid förmedling från närstående. En mäklare kan därför Även vid en sådan förmedling finns det risk för att mäk- laren tar ovidkommande hänsyn och inte med bindande verkan lova uppträder som en försäljning till en spekulantopartisk mellanman. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock Kammarrätten har i två domar meddelade den 21 september 2004 uttalat att det finns en risk för att en mäklare vid förmedling av en närståendes fastighet kan stanna vid detta påpekandekomma att påverkas av ovidkommande intressen och att hans ställning som opartisk mellanman härigenom kan komma att äventyras. Domstolen har konstaterat att förfarandet såle- des inte är lämpligt. I de två målen har emellertid respektive mäklare följt reglerna i Konsumentverkets riktlinjer (KOVFS 1996:4) för tillhandahållande, utförande och marknadsföring av fastighetsmäklartjänster i konsumentförhållanden. I punkten 11.2 i riktlinjerna anges följande. Vid marknadsföring av eget och/eller närståendes objekt skall upplysning lämnas om att objektet överlåts från mäklaren eller från honom när- stående. I köpekontraktet skall anges att fastighetsmäklaren eller honom närstående är avtalspart. Kammarrätten har funnit att rättssäkerhetsskäl talar för att otydligheten i lagstiftning- en inte skall drabba en enskild mäklare som i övrigt följt fastighetsmäklarlagen och som agerat i enlighet med riktlinjerna. Av Fastighetsmäklarnämnden utfärdade var- ningar har därför undanröjts (Kammarrätten i Stockholm mål nr ---, se även mål nr ---). I förevarande fall framgår av objektsbeskrivningen - som har använts i marknadsfö- ringen - att mäklare X är gift med säljaren. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda uppgift i köpekontraktet utgör objektsbeskrivningen en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaletbilagorna till kontraktet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingfår därmed anses ha agerat i enlighet med Konsumentverkets riktlinjer. Detta borde hon ha antecknat Även om närståendeförmedling anses vara olämpligt skall mäklare enligt kammarrättens praxis inte varnas härför. Vad som i handlingen för identi- tetskontrollenövrigt framkommit i ärendet ger inte anledning till åtgärd från Fastighets- mäklarnämndens sida. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet Ärendet skall därför avskrivas från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 När en handpenning deponeras hos en fastighetsmäklare innehar denne hand- penningen med redovisningsskyldighet antingen till säljaren eller till köparen. Om köpet genomförs och blir definitivt skall handpenningen redovisas till säljaren, medan den skall redovisas till köparen om köpet av någon anledning inte blir definitivt, såvida inte något annat överenskommits mellan parterna. I köpekontraktet finns en villkorsklausul enligt vilken köparna var oförhindrade att frånträda avtalet i händelse att de inte erhöll erforderliga lån för förvärvet av fastigheten. Med hänvisning till denna klausul frånträdde köparna avtalet. I § fastighetsmäklarlagen 4 anges att parterna har avtalat att köparens handpenning skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt deponeras på handläggande fastighetsmäklares konto. I depositionsavtalet anges att handpenningen skall redovisas till säljaren på tillträdesdagen, om ej annat överenskommes skriftligen mellan parterna. Eftersom köpet hävdes i enlighet med köpekontraktets § 3 blev mäklaren X enligt köpekontraktet och allmänna regler skyldig att återbetala handpenningen till köparna. Fastighetsmäklarnämnden finner därför att han varken vad gäller hanteringen av handpenningen eller i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedövrigt åsidosatt sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen. Fastighetsmäklarnämnden finner dock anledning att kritisera utformningen av vilkorsklausulen i köpekontraktet. För att undvika missförstånd bör det kan stanna klart framgår vad som skall ske med handpenningen vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges den händelse att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklareett köp inte blir definitivt. Med de påpekanden som gjorts detta påpekande kan ärendet avskrivas från vidare handläggningskrivas av.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 I 19 § fastighetsmäklarlagen anges: ”Fastighetsmäklaren skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i allt iaktta god fastighetsmäklarsedfrågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen.” Enligt Fastighetsmäklarnämnden åligger det en mäklare att klarlägga köpevillkorens innebörd och se till att båda parter har uppfattat villkoren på samma sätt. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseutforma villkoren i kontraktet på ett sådant sätt att onödiga tvister om dess tolkning inte uppstår (jfr prop. Det skall framhållas att det alltid är säljaren 1983/84:16 s. 41). Den i köpekontraktet intagna besiktningsklausulen ger inte någon anvisning om vad som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte avses med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedallvarligt fel. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekandeklausulen därmed i och för sig får anses oklart formulerad. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare Mäklaren X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingman vid kontrakt- skrivningen diskuterade alternativa lösningar på hur besiktningsklausulen skulle utformas. Detta borde hon ha antecknat Han har vidare uppgett att han beträffande den klausul som skrevs in i handlingen kontraktet förklarade för identi- tetskontrollenparterna att man skulle kunna komma att få söka ledning i bl.a. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen rättspraxis vid bedömningen av om ett av besiktningsmannen konstaterat fel var hävningsgrundande. Mot bakgrund av mäklaren Xs uppgifter finner nämnden att något annat inte kan anses utrett än att mäklaren X innan parterna enades om att införa klausulen i kontraktet gjort parterna uppmärksamma på villkorets konstruktion och att alternativa formuleringar funnits. Beträffande det sätt varpå klausulen formulerats finner nämnden dock anledning för Fastighetsmäklarnämn- den påpeka att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet det är viktigt att det i besiktningsklausuler anges vem av parterna som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggninghar rätt att påkalla hävning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 14 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed(1995:400) får en fastighetsmäklare inte bedriva handel med fastigheter. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intressefår inte heller ägna sig åt annan verksamhet som är ägnad att rubba förtroendet för honom som mäklare. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör Av förarbetena till vem en fastighet skall säljaslagen (prop. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant1994/95:14 s 79) framgår bland annat följande. En sådan utfästelse strider Förbudet mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges fastighetshandel bygger på att det är uppdragsgivaren viktigt att upprätthålla förtroendet för mäklaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse opartisk mellanman. Att saluhålla egna objekt är oförenligt med mäklarens ställning. I 14 § fastighetsmäklarlagen föreskrivs därför uttryckligen att mäklaren inte får förena förmedlings- verksamheten med handel med egna fastigheter. Den köpare som är intresserad av en salubju- den fastighet och som vänder sig till en mäklare som har marknadsfört fastigheten räknar inte med – och skall inte heller behöva räkna med – att uppdragsgivarens identitet mäklaren i själva verket är ägare till fastig- heten och därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaletföreträder helt andra intressen än vad hans yrkesroll ger vid handen. En mäk- lare har givetvis rätt att själv sälja sin privatbostad. Han får dock inte göra det som ett led i sin mäklarverksamhet. Mäklare X har uppgett vid marknadsföringen av sin fastighet angett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade intresserade skall kontakta mäklarföretaget A. Mot bakgrund av detta finner Fastighetsmäklarnämnden det visat att mäklare X marknadsfört sin fastighet som ett led i sin mäklarverksamhet. Mäklare X har därigenom agerat i strid med en bostadsrätt genom hennes förmedlinguttrycklig regel i fastighetsmäklarlagen. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningMäklare X skall därför meddelas varning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 7 § fastighetsmäklarlagen fastighetsmäklarförordningen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i allt iaktta god fastighetsmäklarsedstrid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseUttrycket förmedla tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa uppdragsgivaren en motpart med vilken denne kan träffa ett avtal om överlåtelse av objekten. Som närmare fram- går av lagens förarbeten sker förmedlingen yrkesmässigt när det är fråga om en affärsmässigt organiserad verksamhet i fastighetsförmedlingsbranschen. Även näringsidkare som har sin vanliga verksamhet inom ett annat yrkesområde kan emellertid någon gång omfattas av lagen. Av särskild betydelse för bedömningen är i dessa fall i vad mån förmedlingen är en återkom- mande företeelse. Om en näringsidkare erbjuder allmänheten sina tjänster som fastighets- förmedlare bör lagen anses tillämplig även om förmedling rent faktiskt äger rum endast vid något enstaka tillfälle (se prop. 1994/95:14 s. 63 jämfört med prop. 1983/84:16 s. 27 f.). Det skall bör särskilt framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedäven förmedling av så kallade kommersiella fastigheter kräver registrering. Fastighetsmäklarnämnden finner anser inte att utredningen i ärendet ger anledning anta att X yrkes- mässigt förmedlat fastigheter i strid med fastighetsmäklarlagens krav på registrering. Nämn- den vill dock erinra om vikten av att medarbetares behörighet och arbetsuppgifter presenteras tydligt i mäklarföretagets marknadsföring så att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges inte föreligger risk för att det uppdragsgivare och andra felaktigt får uppfattningen att mäklares oregistrerade medhjälpare och andra är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det I 19 § samma lag anges att fastighetsmäklaren skall framhållas verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Enligt det alltid är säljaren aktuella villkoret i köpekontraktet ges köparna rätt att senast den 10 juni 2005 ”häva” avtalet om det vid besiktning framkommer fel eller brister utöver vad som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedangetts i frågelistan och de sammanlagda åtgärdskostnaderna för felen eller bristerna överstiger 40 000 kr. Fastighetsmäklarnämnden finner dock utgår från att det kan stanna villkoret inte har varit avsett att reglera den hävningsrätt som föreligger vid detta påpekandekontraktsbrott utan att köparna genom villkoret getts en möjlighet att under vissa förutsättningar begära åter- gång av köpet. Enligt 4 § första stycket lagen Av formuleringen framgår inte vem som skall bedöma huruvida kost- naderna för att åtgärda åberopade fel eller brister överstiger 40 000 kr. Fastighetsmäk- larnämnden vill härvid påpeka att ett besiktningsuppdrag normalt inte omfattar beräk- ning av reparationskostnader för upptäckta fel. Av utredningen i ärendet framgår att tvist uppstått avseende frågan om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet köparna har begärt återgång av uppdrags- avtaletköpet inom föreskriven tid enligt villkoret. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlinghan påtalat för köparna att begäran om återgång skall vara skriftlig och ställd till mäklarföretaget. Detta borde hon ha antecknat formkrav finns dock inte dokumenterat i handlingen avtalsvillkoret. Det ankommer på mäklaren att verka för identi- tetskontrollenatt eventuella återgångsvillkor innehåller anvis- ning om till vem köparna skall meddela att de vill utnyttja sin rätt till återgång och på vilket sätt. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen Detta får anses vara av synnerlig vikt om parterna överenskommit om sådana formkrav som i det aktuella fallet. Av utredningen i ärendet framgår att i anledning av besiktningen har parterna inlett förhandlingar om en eventuell nedsättning av köpeskillingen och att mäklare X har medverkat till detta. Om sådana förhandlingar inleds – i synnerhet när tidpunkten för Fastighetsmäklarnämn- den att senast begära återgång av köpet är nära förestående – bör mäklaren klargöra för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet parterna att en möjlighet till nedsättning av köpeskillingen inte ges enligt avtalsvillko- ret och lämplighet som fastighetsmäklareuppmärksamma parterna på vad följderna kan bli om en överenskommelse inte nås. Med de påpekanden som gjorts Mäklaren bör därvid vara observant på om parterna kan ärendet avskrivas från vidare handläggningbehöva reglera förutsättningarna för fortsatta förhandlingar och verka för att överenskommelser dokumenteras.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 Med fastighetsmäklare avses enligt 1 § fastighetsmäklarlagen (1995:400) fysiska personer som yrkesmässigt förmedlar fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på 2006-05-10:1 annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelsrätter avseende lägenheter, arrenderätter eller hyresrätter. I 5 § fastighetsmäklarlagen föreskrivs att varje fastighetsmäklare skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och vara registre- rad hos Fastighetsmäklarnämnden. Advokater är dock undantagna från registrerings- tvånget. Enligt 7 § fastighetsmäklarförordningen skall Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i allt iaktta god fastighetsmäklarsedstrid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Mäklaren Uttrycket förmedla tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa en upp- dragsgivare en motpart med vilken denne kan träffa ett avtal om förmedlingsobjektet. En fastighetsmäklare kan i sin förmedlingsverksamhet ta hjälp av s.k. mäklarassisten- ter men dessa skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas uppträda på ett sådant sätt att det alltid står helt klart vem som är säljaren ansva- rig mäklare och endast arbetsuppgifter som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare inte är centrala för förmedlingsuppdraget kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning överlämnas till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklarenmäklarassistent. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) marknadsföring av objekt bör det tydligt framgå om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det en medverkande är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som oregistrerad fastighetsmäklare. Med de påpekanden hänvisning till den information som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningframkommit i det aktuella TV-programmet finner Fastighetsmäklarnämnden att det finns anledning att anta att X förmedlar fas- tigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Nämnden beslutar därför att anmäla detta förhållande till åklagaren.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 8 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren Fastighetsmäklarnämnden återkalla registreringen för den fastighetsmäklare som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekandelängre uppfyller kraven enligt 6 §. Enligt 4 6 § första stycket lagen 5 krävs, för att en fastighetsmäklare skall bli registrerad, att han eller hon är redbar och i övrigt lämplig som fastighetsmäklare. Enligt lagens förarbeten (prop. 1994/95:14 s. 66-67) skall prövningen av den personliga lämpligheten ta sikte på frågan om åtgärder den sökandes allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet motsvarar de krav som bör ställas på en mäklare mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem bakgrund av den i flera avseenden ansvarsfulla förtroendeställning som vill inleda en affärsförbindelse med mäklarenmäklaren intar i förhållande till både uppdragsgivaren och dennes motpart. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) kravet på redbarhet ligger givetvis ett krav på redbarhet också i ekonomiska angelägenheter. Underlåten betalning av skulder eller annan misskötsel av ekonomiska åtaganden kan ge anledning till tvekan om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och persons lämplighet som fastighetsmäklare. Med Enligt 7 § andra stycket är en registrerad mäklare skyldig att låta Fastighetsmäklarnämnden granska akter, bokföring och övriga handlingar som hör till verksamheten samt lämna de påpekanden uppgifter som gjorts begärs för tillsynen. Enligt lagens förarbeten (prop. 1994/95:14 s. 68 och s. 70) kan ärendet avskrivas från vidare handläggningnämnden avregistrera mäklaren med stöd av 8 § första stycket 3 om mäklaren vägrar att lämna de uppgifter som begärs för tillsynen. När en mäklare vägrar att samarbeta skall som regel en avregistrering ske. Den principen bör tillämpas enhetligt och oberoende av vad som i tillsynsärendet läggs mäklaren till last. Fastighetsmäklarnämnden finner att de uppgifter som kronofogdemyndigheten har lämnat om mäklaren Xs restförda skulder, hennes försumlighet att i rätt tid erlägga den för registrerade fastighetsmäklare obligatoriska årsavgiften och att ge in bevis om avgift för försäkring samt hennes underlåtenhet att besvara telefonsamtal och skrivelser visar att hon inte är lämplig som fastighetsmäklare. Hennes registrering skall därför återkallas.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 För att en fastighetsmäklare skall bli registrerad krävs att han skall uppfylla vissa krav enligt 6 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt fastighetsmäklarlagen. Ett av dessa krav är att han är redbar och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren övrigt lämplig som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 fastighetsmäklare (6 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt 5). Fastighetsmäklarnämnden skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem enligt 8 § återkalla registreringen för den mäklare som vill inleda en affärsförbindelse med mäklareninte längre uppfyller kraven enligt 6 §. I p.4.1 förarbetena till lagen (prop. 1994/95):14 s. 66) uttalas bl.a. följande. Liksom tidigare är inte avsikten att prövningen av den personliga lämpligheten skall ta sikte på sökandens fallenhet för mäklaryrket. Det i punkt 5 införda redbarhets- rekvisitet är avsett att markera att prövningen i stället skall ta sikte på frågan om den sökandes allmänna hederlighet, pålitlighet och integritet motsvarar de krav som bör ställas på en mäklare mot bakgrund av den i flera avseenden ansvarsfulla förtroende- ställning som mäklaren intar i förhållande till både uppdragsgivaren och dennes motpart. Uppgifter om en mäklare som kommer till Fastighetsmäklarnämndens kännedom genom en anmälan eller på annat sätt kan således ge nämnden anledning att agera även om dessa uppgifter inte har något samband med fastighetsförmedling. Det ligger dock utanför nämndens tillsynsroll att närmare granska och utreda hur en mäklare utfört andra uppdrag än fastighetsförmedlingsuppdrag. Endast om det finns ett klart och entydigt material som utvisar att uppdraget misskötts eller att mäklaren på annat sätt agerat klandervärt vid det uppdragets utförande kan det läggas till grund för en bedömning av mäklarens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollenlämplighet. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen i anmälan ger inga belägg för att mäklaren X agerat på något sätt som ger anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och hans lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.Ärendet skall därför avskrivas. 2002-03-20:8

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det I 14 § samma lag anges att en fastighetsmäklare inte får bedriva handel med fastig- heter. I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:14 s. 53f) anges att förbudet mot fastighets- handel grundar sig på att mäklaren vid handel med egna fastigheter inte kan anses motsvara spekulanternas berättigade krav på att han i sin yrkesroll skall framhållas kunna upp- träda som en opartisk och neutral mellanman. Av betydelse är att mäklaren inte skall bedriva någon verksamhet som kan ge anledning till misstanke om att han påverkas av ovidkommande intressen och att hans opartiska ställning äventyras. Kammarrätten har i två domar som meddelades den 21 september 2004 uttalat att det alltid finns en risk för att en mäklare vid förmedling av en närståendes fastighet kan komma att påverkas av ovidkommande intressen och att hans ställning som opartisk mellanman häri- genom kan komma att äventyras. Förfarandet är således inte lämpligt, konstaterar domstolen. I de två målen hade emellertid respektive mäklare följt reglerna i Kon- sumentverkets riktlinjer för tillhandahållande, utförande och marknadsföring av fas- tighetsmäklartjänster i konsumentförhållanden, KOVFS 1996:4, p 11.2. Där anges följande: Vid marknadsföring av eget och/eller närståendes objekt skall upplysning lämnas om att objektet överlåts från mäklaren eller från honom närstående. I köpe- kontraktet skall anges att fastighetsmäklaren eller honom närstående är avtalspart. Kammarrätten har funnit att rättssäkerhetsskäl talar för att otydligheten i lagstift- ningen inte skall drabba en enskild mäklare som i övrigt följt fastighetsmäklarlagen och som agerat i enlighet med riktlinjerna. Beslutade varningar har därför undanröjts (Kammarrätten i Stockholm mål nr 6721-03, se även mål nr 2226-04). Av den ingivna objektsbeskrivningen framgår under Övrigt: Säljarna är till mäklaren närstående personer. Av köpekontraktet framgår under Närståendeförmedling i § 16: Köparen är informe- rad om att säljaren som avgör är närstående till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) Även om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta närståendeförmedling anses vara olämpligt skall enligt kammarrättens praxis mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan inte varnas härför, varför ärendet skall avskrivas från vidare handläggninghand- läggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 4 § marknadsföringslagen (1995:450) skall marknadsföringen stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt vara tillbörlig mot konsumenter och näringsidkare. Vid marknadsföringen skall näringsidkaren lämna sådan information som är av särskild betydelse ur konsumentsynpunkt. Enligt 12 § första stycket fastighetsmäklarlagen (1995:400) skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och en fastighetsmäklare i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseDen valda formuleringen är avsedd att framhålla mäklarens skyldighet att iaktta god fastighetsmäklar- sed inte bara vid fullgörande av de enskilda förmedlingsuppdragen utan även i andra sammanhang när han uppträder i sin yrkesroll. Det skall framhållas att kan gälla exempelvis mäklarens marknadsföring av sina tjänster. (Prop. 1994/95:14 s. 76). Xxxxxxx gjorde reklam för det alltid företag där mäklare X är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En verksam och gällde således samtliga mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedvid kontoret. Fastighetsmäklarnämnden finner dock därför att det kan stanna mäklare X är bunden av vad som anges i foldern. Där framgår inte att checken skulle åberopas redan i samband med intaget. På checken fanns heller ingen uppgift om att den skulle presenteras vid detta påpekandediskussion om provisionsvillkoren. Enligt 4 § första stycket lagen Varken anmälaren eller mäklaren har påstått att den fördes på tal vid diskussion om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse provisionsvillkoren. Vid sådant förhållande har anmälaren haft rätt att utgå från att checken skulle kunna åberopas i samband med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet erläggande av uppdrags- avtaletprovisionen. Mäklare X har uppgett således inte haft någon grund för att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 hävda att den måste uppvisas vid diskussionen om provisionen i sam- band med intaget eller då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingförmedlingsuppdraget ingicks. Detta borde hon ha antecknat Av utredningen framgår emellertid att anmälarna begärt nedsättning av provisionen först efter det att den hade betalats. Fastighetsmäklarnämnden gör därför bedömningen att mäklare X inte agerat i handlingen för identi- tetskontrollenstrid med god mäklarsed när han inte medgav rabatt på grund av checken efter det att fastighetsaffären hade avslutats. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet Ärendet skall därför avskrivas från vidare handläggninghand- läggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 I 5 § fastighetsmäklarlagen föreskrivs att varje fastighetsmäklare skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt vara registrerad hos Fastighetsmäklarnämnden. Med fastighetsmäklare avses enligt 1 § i lagen fysiska personer som yrkesmässigt förmedlar fastigheter, bostadsrätter m.m. I förarbetena till lagen anges att uttrycket förmedla fastigheter tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa uppdragsgivaren en motpart med vilken uppdragsgivaren kan träffa avtal om överlåtelse av fastigheten ( prop. 1994/95:14 s. 63 med hänvisning till prop. 1983/84:16 s. 27). Enligt 7 § fastighetsmäklarförordningen (1995:1028) skall Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Genom Xs och mäklaren Ys uppgifter har Fastighetsmäklarnämnden att utgå från att Xs arbete i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intressehuvudsak går ut på att upplysa intresserade personer om att mäklaren Y, vid företaget A, har olika objekt att förmedla i Spanien. Det skall framhållas kan visserligen hävdas att X därigenom anvisar spekulanter till mäklaren Y, men det alltid är säljaren inte detsamma som avgör till vem att anvisa uppdragsgivarna (säljarna) en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedmotpart. Fastighetsmäklarnämnden finner dock därför inte anledning att det kan stanna vid detta påpekandeanta att X yrkesmässigt förmedlar fastigheter. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt De uppgifter som kommit fram avseende fastighetsmäklaren Y och dennes verksamhet föranleder ingen särskild åtgärd från nämndens sida. Ärendet skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet skrivas av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det Enligt 19 § skall framhållas fastighetsmäklaren verka för att det alltid är köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som avgör behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. När en fastighetsmäklare åtar sig ett uppdrag har uppdragsgivaren rätt att förvänta sig att uppdraget genomförs utan komplikationer. Om mäklaren av olika skäl inte kan slutföra uppdraget, skall han underrätta uppdragsgivaren om detta, så att denne får en möjlighet att vidta erforderliga åtgärder. Genom att inte göra detta har mäklaren X medverkat till vem att ärendet avsevärt fördröjts till skada för anmälaren. Han har enligt egen utsago inte haft förmåga eller ork att följa upp ärendet under hösten 2002. Även om Fastighetsmäklarnämnden har förståelse för att mäklaren X kan ha drabbats av personliga problem på grund av en fastighet skall säljaspåfrestande familjesituation, finner nämnden att han inte kan undgå att lastas för att han inte vidtagit nödvändiga åtgärder. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse Mäklaren Xs underlåtenhet strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid För detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggninghan meddelas varning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas I 18 § stadgas att det alltid är säljaren som avgör till vem när en förmedling avser en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova som en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt konsument köper huvudsakligen för enskilt bruk, skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda tillhandahålla köparen en affärsförbindelse med mäklarenskriftlig beskrivning av fastigheten. Beskrivningen skall innehålla uppgifter om bl.a. fastighetens areal, taxeringsvärde och benämning. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges 19 § stadgas att det är uppdragsgivaren fastighetsmäklaren skall verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse behöver lösas i samband med överlåtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaletupprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Mäklare X har uppgett haft i uppdrag att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingförmedla överlåtelser av fastigheter som förutsatte att fastighetsreglering och avstyckning skulle komma att ske. Detta borde hon Det har därför ålegat honom att se till att det av all information och dokumentation i samband med för- medlingarna klart framgått de speciella förutsättningar för överlåtelserna som därvid förelegat. Det har också ålegat honom att verka för att försäljningarna reglerats med beaktande av dessa särskilda förutsättningar. Handlingarna i ärendet visar avsevärda brister härvidlag. 2005-01-19:1 Av uppdragsavtalet framgår inte att förmedlingen endast avsåg del av fastigheten. Det torde ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollenvarit klarlagt vid avtalets ingående att säljarens avsikt inte varit att avyttra hela fastigheten. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den Fastighetsmäklarnämnden får påpeka att för närvarande ifrågasätta det har åvilat mäklare Xs redbarhet och lämplighet X att upprätta uppdragsavtal som fastighetsmäklare. Med överensstämmer med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningverkliga förhållandena.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas En fastighetsmäklare har ingen generell skyldighet att det alltid är säljaren som avgör till vem närmare granska en fastighet skall säljasköpares ekonomi. Mäklaren bör normalt ta köparens uppgifter för goda om han inte har någon särskild anledning att misstro dessa. En annan sak är att en mäklare med köparens medgivande kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna inhämta uppgifter från bland annat köparens bank vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet upprättandet av uppdrags- avtaletboendekostnadskalkyl. Mäklare X har uppgett anfört att hon kände uppdragsgivaren det ingår i hans skyldigheter att kontrollera en spekulants lånelöfte för att kunna ta mot dennes bud. Nämnden vill därför påpeka att en mäklare är skyldig att till säljaren vidarebefordra alla bud till dess att ett undertecknat köpe- kontrakt föreligger. För det fall en spekulant motsätter sig att mäklaren kontrollerar ett lånelöfte hos spekulantens bank bör mäklaren respektera detta. I en sådan situation åligger det i stället mäklaren att vidarebefordra budet till säljaren med uppgift om spekulantens inställning. Det ankommer sedan 1998 då på säljaren att ta ställning till hur denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat vill agera i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklareav uppgiften. Med de dessa påpekanden som gjorts kan finner nämnden att ärendet skall avskrivas från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 2 kap. 1 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt 1 st jordabalken hör byggnad till fastighet om den anbragts för stadigvarande bruk. Av 4 § 1 st samma kapitel följer emellertid att byggnad, som annan än fastighetsägaren tillfört fastigheten, inte hör till fastigheten, om inte byggnaden och fastigheten kommit i allt iaktta god fastighetsmäklarsedsamme ägares hand. Utrett i ärendet är att ägare till byggnaden var annan än fastighetens lagfarne ägare. Fråga uppkommer därför om byggnaden utgjort lös egendom, dvs. byggnad på ofri grund, eller om den utgjort fastighetstillbehör. Utredningen ger inte besked om vem som uppfört byggnaden på fastigheten. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlinghan inte kan vitsorda att byggnaden utgjort byggnad på ofri grund och har hävdat att den tillhörde fastigheten. Detta borde hon ha antecknat Fastighets- mäklarnämnden finner sig inte säkert kunna slå fast huruvida byggnaden utgjort fastighetstillbehör eller byggnad på ofri grund. Vid sin bedömning av mäklaren Xs agerande i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna ärendet utgår nämnden därför från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den de ostridiga faktum att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet byggnaden och lämplighet som fastighetsmäklare. Med marken haft olika ägare samt att de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningutgjort separata taxeringsenheter.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 18 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och vid förmedling av en fastighet som en konsument köper huvudsakligen för enskilt bruk innan fastigheten överlåts tillhandhålla köparen en skriftlig beräkning av dennes boendekostnader. Lagens krav på en boendekostnadskalkyl i allt iaktta god fastighetsmäklarsedkonsumentförhållanden utgör ett skydd för köparen i syfte att förhindra att denne åtar sig boendekostnader som han inte förmår bära. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseI detta fall har kostnaderna blivit större än köparen räknat med. Det skall framhållas åligger mäklaren att det alltid är säljaren som avgör upprätta en kalkyl såvida inte köparen avstår från en sådan. Eftersom mäklaren vid avstående från kalkyl har att styrka att så skett, bör mäklaren se till vem en fastighet skall säljasatt köparens avstående görs skriftligt. En mäklare form av skriftligt avstående kan därför anses föreligga i detta fall. Avståendet bör emellertid enligt nämndens uppfattning göras i ett separat upprättat dokument och inte i ett köpekontrakt. Ett köpekontrakt bör endast innehålla vad som avtalats mellan säljaren och köparen. Nämnden vill i sammanhanget framhålla vikten av att köparen ges möjlighet att ta ställning till ett eventuellt avstående från kalkyl på ett tidigare stadium än vid tecknande av köpe- kontraktet, även om den skriftliga bekräftelsen på ett avstående inte sker förrän i samband med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklareköpekontraktet. Med de dessa påpekanden som gjorts finner nämnden att ärendet kan ärendet avskrivas skrivas av från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 En fastighetsmäklare har, om hans uppdrag skall ersättas i form av provision, rätt till ersättning för kostnader endast om en särskild överenskommelse har träffats om detta (22 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt fastighetsmäklarlagen). Om en uppdragsgivare utan giltig anledning säger upp ett förmedlingsuppdrag kan mäklaren dock ha rätt till skadestånd. Av god fastighets- mäklarsed följer att skadeståndet – om mäklaren och uppdragsgivaren inte kommit överens om annat – endast omfattar ersättning för de faktiska kostnader som mäkla- ren har haft i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför form av utlägg men inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaletför nedlagt arbete. Mäklare X har uppgett i den skriftliga bekräftelsen av uppdragsavtalet inte angett annat än att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt han förbehåller sig rätt att uppbära mäklarprovision beräknat på det pris som 2005-03-16:1 fastigheten slutligen säljs för. Någon annan överenskommelse om rätt till ersättning eller till skadestånd har inte presenterats. Trots detta har han fakturerat dödsboet för såväl nedlagt arbete som för kostnader och utlägg. Mäklare X har, oavsett om uppsägningen var oberättigad, inte haft rätt att fakturera dödsboet för nedlagt arbete. Mäklare X har genom hennes förmedlingatt framställa ett oberättigat krav på ersättning åsidosatt god fastighetsmäklarsed. Detta borde hon ha antecknat För detta skall han varnas. Fastighetsmäklarnämnden finner att vad som i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen övrigt framkommit i ärendet inte ger anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta till kritik mot mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.X.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 I 13 § fastighetsmäklarlagen anges att fastighetsmäklaren inte får förmedla en fas- tighet till någon närstående som avses i 4 kap. 3 § konkurslagen. Om någon mäklaren närstående förvärvar en fastighet som mäklaren före förvärvet har haft i uppdrag att förmedla, skall fastighetsmäklaren utföra mäklaren genast anmäla förvärvet till Fastighetsmäklarnämnden. I förarbetena till lagen (prop. 1994/95:14 s 78f) framgår att om mäklaren säger upp förmedlingsavtalet därför att han eller en honom närstående vill förvärva fastigheten, skall mäklaren enligt 13 § andra stycket anmäla sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseeller den närståendes förvärv till tillsynsmyndigheten. Det handlar om känsliga situationer som ovillkorligen bör kom- ma till tillsynsmyndighetens kännedom. Bestämmelsen syftar bl.a. till att motverka risker för att förbudet mot självinträde kringgås. Av utredningen och av mäklare Xs egna uppgifter framgår att han haft i uppdrag att förmedla fastigheten men också att han avsagt sig uppdraget några dagar före kon- traktsskrivningen, vilken enligt uppgift – som Fastighetsmäklarnämnden inte finner anledning att ifrågasätta – skedde med hjälp av Sparbankens jurist. Någon anmälan enligt 13 § fastighetsmäklarlagen gjorde mäklare X emellertid inte och för detta skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet han varnas. Mäklare Y har enligt utredningen inte haft något förmedlingsuppdrag eller på något annat sätt medverkat i förmedlingen. Ärendet skall säljasdärför avskrivas från vidare hand- läggning avseende honom. En 2005-08-24:3 I ärende 2 har varken mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedX eller mäklare Y enligt egna uppgifter haft något för- medlingsuppdrag. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklarederas uppgifter. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet Ärendet skall därför avskrivas från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det I förarbetena (prop. 1994/95:14 s. 41) anges att mäklaren så långt som möjligt skall framhållas inta en neutral roll som mellanman som förmedlar kontakter mellan parterna. Enligt 16 § fastighetsmäklarlagen skall mäklaren verka för att det alltid är säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som avgör till vem kan antas vara av betydelse för köparen, liksom att köparen före förvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. I köpekontraktet har parterna avtalat om rätt för köparen att besiktiga fastigheten förenat med en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsedmöjlighet för denne att under vissa närmare angivna förutsättningar häva köpet. Fastighetsmäklarnämnden finner är av den åsikten att en mäklare i vissa fall bör påtala för köparen om han anser att besiktningsmannen vid utförandet av besiktningen har brustit i omsorg, exempelvis genom att vara otydlig. Mäklaren får i sådant fall tala om på vilket sätt han anser att besiktningsmannen brustit i omsorg och uppmana köparen att vända sig till besiktningsmannen för ett bemötande av kritiken. Fastighetsmäklarnämnden anser dock att det inte kan stanna vid anses förenligt med en mäklares opartiska ställning som mellanman att, på sätt som skett i detta påpekandefall, på egen hand anlita en besiktningsman som utför en fuktmätning vars resultat köparen har att väga mot vad köparens anlitade besiktningsman presenterat. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt Genom sitt agerande lämnade mäklaren X sin ställning som opartisk mellanman. Förseelsen kan inte anses som ringa. Mäklaren X skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklarendärför meddelas varning. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges Fastighetsmäklarnämnden är inte behörig att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningavgöra ekonomiska tvister.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 I 7 § fastighetsmäklarförordningen stadgas att Fastighetsmäklarnämnden om den har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsedanmäla det till allmän åkla- gare. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseAv förarbeten till lagen (prop. Det skall framhållas 1994/95:14 s. 63 ff.) framgår bl.a. följande. Från lagens tillämpningsområde undantas sådana fall där förmedlingsupp- draget har en så svag anknytning till Sverige att det alltid inte kan anses motiverat att uppdraget regleras av lagen. Tyngdpunkten i mäklaruppdraget ligger i att anskaffa en för uppdragsgivaren lämplig avtalspart. Lagen är säljaren alltså tillämplig på förmedlingsuppdraget i dess helhet när en mäklare marknadsför utländska objekt här och har kontakt med spekulanter här. Utanför lagens tillämpnings- område faller däremot den situationen att utländsk mäklare annonserar i svenska tidningar och de presumtiva köparna sedan är hänvisade till att kon- takta mäklaren på dennes hemort. Med hänvisning till den information som avgör finns på webbplatsen och med hänvisning till vem en fastighet skall säljasatt den till viss del är skriven delvis på svenska får det anses klarlagt att informa- tionen från företaget A åtminstone delvis är riktad till den svenska marknaden. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulantVidare framgår av dessa sidor att X är kontaktperson i Sverige. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock Av X:s yttrande framgår att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges han anser att det är uppdragsgivaren det spanska bolaget som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med förmedlar fastigheter till svenska köpare och att uppdragsgivarens identitet verksamheten därför bör kontrolleras precis före undertecknandet inte omfattas av uppdrags- avtaletFastighetsmäklarnämndens tillsyn. Mäklare Nämnden delar dock inte denna uppfattning utan finner i enlighet med ovanstående att det finns anledning att anta att X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade yrkesmässigt förmedlar fastigheter i fastig- hetsmäklarlagens mening. Han skall därför anmälas till allmän åklagare. Den till Fastighetsmäklarnämnden inkomna anmälan från en bostadsrätt genom hennes förmedlingi Sverige bosatt säljare föranleder inte någon ytterligare åtgärd från nämndens sida. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.2004-01-21:7‌

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas Mäklare X har i TV-programmet --- som sändes den 23 mars 2006 gett uttryck för att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte skulle vara godtagbart att vid behov låta uppdragsgivarens kamrater vara med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaleti budgivningen. Mäklare X har uppgett vidare gett uttryck för att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade skulle kunna medverka till att en bostadsrätt genom hennes förmedlingdel av köpeskillingen betalas svart. Detta borde Enligt god fastighetsmäklarsed ankommer det på mäklaren att klargöra för en person som väcker frågan om fejkade bud eller s.k. svarta pengar att något sådant inte är acceptabelt. Genom att inte göra detta har mäklare X brutit mot god fastighetsmäklar- sed. För detta skall hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollenvarnas. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för 2006-06-07:7 Fastighetsmäklarnämndens avgörande Fastighetsmäklarnämnden meddelar mäklare X en varning. Bakgrund Genom TV-programmet --- som sändes den 23 mars 2006 har Fastighetsmäklarnämn- den uppmärksammats på mäklare X uttalanden om fejkade budgivningar, hantering av spekulanter och s.k. svartmäklare. Mäklare X har förelagts att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet yttra sig i anledning av vad som fastighetsmäklareframkommit i programmet. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningFastighetsmäklarnämnden har även beslutat om en s.k. utvidgad granskning, vilken handläggs i annat ärende (dnr ---).

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 16 § fastighetsmäklarlagen (1995:400) skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt mäklaren, i den mån god fastig- hetsmäklarsed kräver det, ge köpare och i allt iaktta god fastighetsmäklarsedsäljare de råd och upplysningar som dessa kan behöva om fastigheten och andra förhållanden som har samband med överlåtel- sen. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens verka för att säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara av betydelse för köparen, liksom att köparen före förvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. Bestämmelserna om mäklares omsorg- och köparens intresseupplysningsplikt har överförts från lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. Det framgår av förarbetena att mäklaren inte har någon skyldighet att mer ingående undersöka fastighetens storlek och faktiska skick. Det åligger däremot mäklaren att upplysa köparen om fel som han känner till, i vart fall om felet inte är uppenbart för var och en som beser fastigheten. Detsamma gäller beträffande fel som mäklaren kan konstatera redan vid en ytlig besiktning eller som han i övrigt har anledning att misstänka, t.ex. genom tidigare försäljning av liknande hus i samma bostadsområde eller genom den allmänna sakkunskap och erfarenhet han har som mäklare (prop. 1983/84:16 s. 37-38). Vad som kommit fram i ärendet ger inte anledning att anta att mäklare X skulle ha känt till bristerna beträffande takkuporna. Det har inte heller i övrigt kommit fram något som ger belägg för att mäklare X åsidosatt god fastighetsmäklarsed vid för- medlingen. Ärendet skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet skrivas av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggning.. 2004-02-25:2‌

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 16 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt samma lag skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem verka för att säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges kan antas vara av betydelse för köparen, lik- som att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis köparen före undertecknandet av uppdrags- avtaletförvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. Mäklare X har uppgett medverkat till att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade säljaren av fastigheten tecknade en bostadsrätt genom hennes förmedlings.k. Detta borde hon ha antecknat i handlingen säljarförsäk- ring som täcker ersättning för identi- tetskontrollenvissa skador på fastigheten under särskilda villkor. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning För- säkringstagare blir köparen när köp är slutet. Mäklare X har haft ett ansvar för Fastighetsmäklarnämn- den att in- formera köparen om de villkor som gällde för närvarande ifrågasätta att försäkringsersättning skulle utgå likväl som för att upplysa köparen om dennes undersökningsplikt avseende fastighe- ten. Med hänsyn till mäklare Xs redbarhet uppgifter och lämplighet med beaktande av den information som fastighetsmäklaregivits i besiktningsprotokollet och i köpekontraktet finner nämnden ingen an- ledning att kritisera mäklare X. Fastighetsmäklarnämnden vill erinra om att det inte ankommer på nämnden att pröva ersättningsanspråk. Med de påpekanden Sådana anspråk får framställas i annan ordning. Vad som gjorts kan i övrigt kommit fram i ärendet avskrivas ger inte anledning till någon ytterligare åtgärd från nämndens sida. Ärendet skall därför skrivas av från vidare handläggning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 7 § fastighetsmäklarlagen fastighetsmäklarförordningen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i allt iaktta god fastighetsmäklarsedstrid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseUttrycket förmedla tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa uppdrags- givaren en motpart med vilken denne kan träffa ett avtal om överlåtelse av fastig- heten. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att Som närmare framgår av lagens förarbeten sker förmedlingen yrkesmässigt när det är uppdragsgivaren fråga om en affärsmässigt organiserad verksamhet i fastighetsförmedlings- branschen. Även näringsidkare som fastighetsmäklaren ingår har sin vanliga verksamhet inom ett annat yrkes- område kan emellertid någon gång omfattas av lagen. Av särskild betydelse för be- dömningen är i dessa fall i vad mån förmedlingen är en affärsförbindelse återkommande företeelse. Om en näringsidkare erbjuder allmänheten sina tjänster som fastighetsförmedlare, bör lagen anses tillämplig även om förmedling rent faktiskt äger rum endast vid något en- staka tillfälle (se prop. 1994/95:14 s. 63 jämfört med prop. 1983/84:16 s. 27 f.). Med hänvisning till anmälarens och Xs egna uppgifter och de dokument som X upp- rättat i samband med förmedlingen finner Fastighetsmäklarnämnden anledning att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare anta att X har uppgett verkat som fastighetsmäklare trots att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggninginte är registrerad hos nämnden.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 Kritiken mot mäklare X Domen från Kammarrätten i Stockholm 2007-09-21, målnr --- till vilken mäklare X hänvisar, gällde frågan om en mäklare genom att förmedla en kommersiell fastighet till närstående, istället för att säga upp uppdraget och anmäla förvärvet till Fastighetsmäklarnämnden, hade handlat i strid med sina skyldigheter enligt 13 § fastighetsmäklarlagen och därför skulle meddelas varning. Fastighetsmäklarnämnden och länsrätten gjorde bedömningen att 13 § fastighetsmäklarlagen inte är dispositiv, och därmed tillämplig även i kommersiella förhål- landen, vilket medförde att mäklaren i fallet tilldelades en varning då han inte sagt upp upp- draget när det blev aktuellt att förmedla till en närstående (hans sambo) samt att någon anmä- lan till Fastighetsmäklarnämnden inte ägt rum. Kammarrätten ansåg i likhet med underinstan- serna att förbudet mot förmedling till närstående är klart, entydigt och förutsägbart till sin lydelse och att det inte råder något tvivel om att denna regel är tvingande i förhållande till konsument. Däremot fann kammarrätten att förbudet i 13 § dock föregås av den allmänna bestämmelsen i 4 § fastighetsmäklarlagen i vilken stadgas att bestämmelserna i denna lag inte får frångås till förmån för en konsument som köper en fastighet huvudsakligen för enskilt bruk eller som säljer en fastighet som han har innehaft huvudsakligen för enskilt bruk. Enligt kammarrättens mening utesluter inte den lagtekniska metod som har valts att även 13 § i fas- tighetsmäklarlagen är dispositiv då såväl köpare som säljare inte är konsumenter. Kammar- rätten anför vidare att det i förarbetena visserligen uttalas att förbudet mot förmedling är ”ovillkorligt” (se prop. 1995/95: 14 s. 77). Kammarrätten konstaterar att detta synsätt inte kommit till klart uttryck i vare sig 4 eller 13 §§ och att det därför finns utrymme för olika tolkningar. Detta medförde att kammarrätten upphävde varningen. Mot den bakgrunden skall fastighetsmäklaren utföra sitt förmedlingen inte föranleda någon Fastighetsmäklarnämndens vidare åtgärd. Kritiken mot mäklare Y Enligt 13 § fastighetsmäklarlagen får en fastighetsmäklare inte köpa en fastighet som han har i uppdrag omsorgsfullt att förmedla (förbudet mot s.k. självinträde). Mäklaren får inte heller förmedla en fastighet till någon närstående. I andra stycket samma paragraf anges vidare att om mäklaren eller någon honom närstående förvärvar en fastighet som mäklaren före förvärvet haft i upp- drag att förmedla, skall mäklaren genast anmäla förvärvet till Fastighetsmäklarnämnden. Begreppet närstående definieras i 4 kap. 3 § konkurslagen (1987:672). Som närstående på grund av familjerättsliga band med mäklaren avses den som är gift med mäklaren eller är syskon eller släkting i rätt upp- eller nedstigande led till mäklaren eller är besvågrad med honom eller henne i rätt upp- eller nedstigande led eller så att den ene är gift med den andres syskon samt den som på annat sätt står mäklaren personligen särskilt nära. Uppräkningen i konkurslagen om vilka personer som skall betraktas som närstående är inte uttömmande. Till dem som ska anses stå mäklaren personligen särskilt nära utan att deras släktskap uttryckligen anges i lagtexten räknas i första hand den kvinna eller man som mäkla- ren sammanlever med i ett äktenskapsliknande förhållande samt fosterbarn (se prop. 1994/95:14 s. 78, se även förarbetena till bestämmelsen i konkurslagen prop. 1975:6 s. 199). Enligt förarbetena bör även förutvarande svågerlag normalt kunna anses grunda närstående- förhållande och detsamma gäller maka eller make i allt iaktta god fastighetsmäklarsedtidigare äktenskap. I praxis har förutva- rande make med hänsyn till omständigheterna bedömts vara närstående (NJA 1988:673). Förbuden mot självinträde och förmedling till närstående infördes genom 1995 års fastig- hetsmäklarlag och ansågs viktiga för tilltron till mäklarkåren som helhet. Den säljare som vänder sig till en mäklare för att få dennes sakkunniga hjälp med en förmedling skall kunna utgå ifrån att mäklaren agerar alltigenom objektivt och att mäklaren inte blandar in eller låter sig påverkas av egna intressen. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intressekunna leva upp till rollen som opartisk mel- lanman (prop. Det skall framhållas att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande1994/95:14 s 51 f.). Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem Fastighetsmäklarnämndens bedömning bör systern till mäklare Ys sambo betraktas som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingnärstående till honom. Detta medför att han i det aktuella fallet borde hon ha antecknat i handlingen sagt upp för- medlingsuppdraget och lämnat säljaren viss tid för identi- tetskontrollenatt ta ställning till om denne önskade anlita en annan mäklare. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den Eftersom mäklare Ys sambos syster jämte annan kom att för närvarande ifrågasätta förvärva fastig- heten borde mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklareY ha anmält förvärvet till Fastighetsmäklarnämnden. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningSå har inte skett varför mäklare Y skall tilldelas varning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas Av utredningen i ärendet framgår att det alltid är säljaren som avgör två av delägarna till vem fastigheten undertecknat förmedlingsuppdraget. Mäklaren X har uppgivit att när han fick uppdraget uppfattade han situationen på så sätt att de två delägarna även företrädde den tredje delägaren. Fastighetsmäklarnämnden har ingen anledning att ifrågasätta denna uppgift från mäklaren X. Nämnden konstaterar dock att den tredje delägaren i en fastighet skall säljasskrivelse förklarat för mäklaren X att fastigheten inte var till salu och att marknadsföringen av fastigheten skulle upphöra. En mäklare kan därför Mäklaren X har därefter inte med bindande verkan lova denna delägare kontrollerat förutsättningarna för förmedlingen utan låtit sig nöja med de uppgifter som de två övriga ägarna lämnade till honom. Genom att underlåta att kontrollera förutsättningarna för en försäljning till en spekulanthos delägarna har mäklaren X inte bara mot dessa utan även mot de som visat intresse för fastigheten åsidosatt sin omsorgsplikt. En sådan utfästelse strider Härigenom har mäklaren X brutit mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen och han kan inte undgå att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklarenmeddelas varning. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) ärendet har företetts två uppdragsavtal beträffande förmedlingen. Två av delägarna har undertecknat var sitt avtal. Det har inte i något av de två avtalen angetts att undertecknandet skett även för den tredje delägarens räkning. Fastighetsmäklar- nämnden får därför erinra om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren en fastighetsmäklare bör se till att delägare, som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före även företräder annan delägare, markerar detta förhållande vid undertecknandet av uppdrags- avtaletuppdragsavtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat Vad som i handlingen övrigt kommit fram i samband med utredningen av anmälan ger inte underlag för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningnågon särskild kritik eller erinran.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren en fastighetsmäklare utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både köparens och säljarens och köparens intresse. Budgivningen är inte reglerad i lag. I enlighet med god fastighetsmäklarsed åligger det mäkla- ren att till uppdragsgivaren redovisa alla spekulanter som visat intresse för att förvärva det aktuella objektet. Det skall framhållas åliggandet är fullgjort först sedan mäklaren till säljaren har framfört de meddelanden och bud som spekulanterna önskar (prop. 1994/95:14 s. 46). Av handlingarna i ärendet framgår att mäklare X på uppdragsgivarens begäran inte har mot- tagit bud understigande 20 000 kr. Det åligger dock mäklaren att i förekommande fall infor- mera säljaren om att mäklaren alltid måste ta emot och vidarebefordra alla bud till säljaren till dess att ett köpekontrakt är undertecknat av säljaren och köparen, även om buden inte har lämnats på det alltid sätt som säljaren önskar. Det är bara säljaren som avgör till vem en fastighet kan besluta om ett bud av någon anledning skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att väljas bort; det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem mäklaren – som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges har att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med tillvarata både köparens och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaletsäljarens intressen – inte göra. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingskall därför meddelas varning. Detta borde hon ha antecknat Vad som i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna övrigt framkommit föranleder ingen åtgärd från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningFastighetsmäklarnämndens sida.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det Omsorgsplikten innebär att mäklaren skall framhållas bistå säljare och köpare med de råd och upplysningar de kan behöva för att komma överens i olika frågor. I princip bör fas- tighetsmäklaren därför närvara vid tillträdet och slutuppgörelsen. Kravet på mäklares närvaro måste dock alltid bedömas efter förhållandena i det alltid är säljaren som avgör enskilda fallet. Härvid skall man utgå från säljarens och köparens behov och hänsyn kan inte tas till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning omstän- digheter hänförliga till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) Av utredningen i ärendet framgår att mäklare X inte var närvarande vid tillträdet. En- ligt mäklare X insisterade emellertid parterna på att tillträdet skulle genomföras på kvällstid vid en tidpunkt han ej hade möjlighet att närvara. Det finns ingen anledning att ifrågasätta mäklare Xs uppgift om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår han försökte förmå parterna att genomföra tillträdet på en affärsförbindelse med bank och vid en tidpunkt han hade möjlighet att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtaletnärvara. Mäklare X har dock uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlinghan av förbiseende underlät att göra parterna uppmärksamma på pantsättningen samt på att panten skulle lösas inför tillträdet. Detta borde hon ha antecknat För detta kan han ej undgå kritik. Vad som i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna övrigt framkommit i ärendet föranleder inte någon ytterligare åtgärd från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan Fastighetsmäklarnämndens sida, varför ärendet skall avskrivas från vidare handläggninghandlägg- ning.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt om- sorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas Mäklare X har enligt vad som framkommit i TV-programmet --- som sändes den 23 mars 2006 gett intryck av att hon kan upplysa en spekulant om att det alltid finns flera intressenter på ett objekt även om så inte är säljaren fallet. Vidare har hon vid förfrågan om hon känner till någon som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning förmedlar hyresrätter, ”typ är svartmäklare”, hänvisat till en spekulantperson. En sådan utfästelse strider Mäklare X har i yttrande till Fastighetsmäklarnämnden anfört att hon i programmet talade om en annan situation än den reportern frågade om och att perso- nen hon hänvisade till inte är svartmäklare enligt vad hon känner till. Enligt god fastighetsmäklarsed skall mäklaren vid förfrågan upplysa om vad som följer enligt god fastighetsmäklarsed, fastighetsmäklarlagen eller annan lagstiftning som frågan berör. Vid frågor om fejkade bud eller s.k. svartmäkleri ankommer det på mäklaren att tydligt ta avstånd från att medverka till något sådant och att informera om gällande bestämmelser. Genom att inte göra det har mäklare X brutit mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid För detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningvarnas.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § Av 1§ fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt framgår att fastighetsmäklare är fysiska personer som yrkesmäs- sigt förmedlar fastigheter. Fastighetsmäklarnämnden har i tidigare beslut uttalat att ett upp- dragsavtal är ett personligt uppdrag omsorgsfullt för den mäklare som uppdragsgivaren kontaktat och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseingått avtal med. Det skall framhållas kan inte överlåtas utan båda parters godkännande. I det uppdragsavtal som upprättats i ärendet finns ett villkor där fastighetsmäklaren ges en generell rätt att det alltid är säljaren som avgör till vem låta annan mäklare utföra vissa delar av uppdraget. Av mäklare Xs egna uppgifter framgår emellertid att han i praktiken har överlåtit större delen av uppdraget på en fastighet skall säljasannan mäklare. En mäklare kan därför Mäklare X har inte ens påstått att detta skulle ha skett med bindande verkan lova en försäljning till en spekulantuppdragsgivarens samtycke. En sådan utfästelse Förfarandet strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett skall därför meddelas varning. Tre ledamöter anmäler skiljaktig mening och anser att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet skall avskrivas från vidare handläggning.handläggning med följande motivering. Genom att uppdragsgivaren godkänt att två namngivna personer kan utföra vissa delar av uppdraget och enär ansvarige mäklaren själv upprättat överlåtelseavtalet respektive kontrol- lerat likvidavräkningen anser vi inte att det påtalade förfarandet strider mot god fastighets- mäklarsed. 2007-06-20:14

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 Med fastighetsmäklare avses enligt 1 § fysiska personer som yrkesmässigt förmedlar fastigheter, delar av fastigheter, byggnader på annans mark, tomträtter, bostadsrätter, andelsrätter avseende lägenhet, arrenderätter eller hyresrätter. I 5 § fastighetsmäklarlagen föreskrivs att varje fastighetsmäklare skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och vara registrerad hos Fastighetsmäklarnämnden. Fastighetsmäklare som förmedlar enbart hyresrätter samt advokater är dock undantagna från registreringstvånget. Enligt 7 § fastighetsmäklarförordningen (1995:1028) skall Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkes- mässigt förmedlar fastigheter i allt iaktta god fastighetsmäklarsedstrid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen (1995:400). Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresseUttrycket förmedla tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa en uppdragsgivare en motpart med vilken denne kan träffa ett avtal om förmed- lingsobjektet. Som närmare framgår av förarbeten sker förmedlingen yrkesmässigt när det är fråga om en affärsmässigt organiserad verksamhet i fastighetsförmedlings- branschen. Det skall framhållas ställs inte något krav på att det alltid är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att förmedlingsverksamheten har resulterat i ett slutligt uppdrag, utan det kan stanna vid detta påpekandevara tillräckligt att vidta t.ex. Enligt 4 § första stycket lagen olika marknadsförings- åtgärder utan att vara registrerad (prop. 1994:95:14 s. 30 jmf med prop. 1983/84:16 s. 27 f.). Med hänvisning till innehållet i bilagda handlingar finner Fastighetsmäklarnämnden att X inte beaktat nämndens beslut om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges återkallelse av hennes registrering utan fortsatt att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet yrkesmässigt verka som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningNämnden anmäler nu detta förhållande till åklagaren.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen första stycket Fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. I en fastighetsmäklares grundläggande utbildning ingår skatterätt. Beräkning av skattepliktig realisationsvinst är något som mäklaren ofta hjälper säljaren med. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas I den mån en mäklare åtar sig att det alltid är göra en reavinstberäkning har säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljasrätt att förvänta sig att mäklaren tillämpar gällande regelverk rätt. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulantKöpekontraktet för den aktuella fastigheten skrevs den 24 februari 1995. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekandeRealisationsvinstberäkningen gjordes den 11 juli 1995. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklareninformationsskrift från Riksskatteverket 379 utgåva 6 beräknades realisationsvinsten antingen enligt huvudregeln eller då gällande övergångsbestämmelser. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare Mäklaren X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedlingblandat ihop huvudregeln med övergångsbestämmelserna och därmed för säljaren redovisat ett felaktigt uträknat skattebelopp. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklareFör detta måste han kritiseras. Med hänsyn till den tid som förflutit kan ärendet med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas skrivas av från vidare handläggning.. Fastighetsmäklarnämnden är inte behörig att avgöra tvister om ersättning eller skadeståndsanspråk. Det är en sak för allmän domstol. 2000-09-06:2

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 § fastighetsmäklarlagen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren Paragrafen motsvarar 9 § lagen (1984:81) om fastighetsmäklare. I förarbetena till denna (prop. 1983/84:16 s. 36) anförs följande. Innebörden av den föreskrivna omsorgsplikten kan variera allt efter arten av det aktuella uppdraget. Beträffande det normala förmedlingsuppdraget förutsätts att mäklaren visar den omsorg och fullgör de plikter i övrigt som seriösa fastighetsmäklare i allmänhet iakttar. Detta betyder i första hand att mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intressefullgöra de förpliktelser som följer av lagens bestämmelser. Det skall framhållas Härtill kommer att det alltid är enskilda uppdraget kan innebära en skyldighet för mäklaren att utföra också andra åtgärder, vare sig detta uttryckligen har överenskommits eller på grund av särskilda förhållanden får anses ligga i uppdraget. Enligt 19 § fastighetsmäklarlagen skall en fastighetsmäklare verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som avgör behöver lösas i samband med över- låtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Paragrafen motsvarar 13 § i 1984 års lag. I förarbetena till vem denna (prop. 1983/84:16 s. 41) anförs bl.a. följande. Enligt förevarande paragraf har mäklaren en fastighet skall säljashandlingsplikt vid avtalsslutet mellan parterna. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning Han bör vara aktiv och observant på frågor som måste lösas. Han bör också lägga fram förslag till en spekulantöverenskommelse som kan tillfredställa båda parterna. En sådan utfästelse strider mot Mäklaren X har varit medveten om att köparna och säljaren hade en muntlig överenskommelse. Han har inte verkat för att denna överenskommelse dokumen- terades. Att ingen av parterna uttryckligen bad om hjälp att upprätta en skriftlig överenskommelse fråntar inte mäklaren ansvar eftersom han bör vara ”aktiv och observant”. Genom att inte verka för att köparnas och säljarens överenskommelse dokumenterats har han åsidosatt god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner Med hänsyn till om- ständigheterna i förevarande ärende kan förseelsen dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten hos dem anses som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningringa.

Fastighetsmäklarnämndens bedömning. Enligt 12 7 § fastighetsmäklarlagen fastighetsmäklarförordningen skall fastighetsmäklaren utföra sitt uppdrag omsorgsfullt Fastighetsmäklarnämnden anmäla till allmän åklagare om nämnden har anledning att anta att någon yrkesmässigt förmedlar fastigheter i strid med vad som föreskrivs om registrering i 5 § fastighetsmäklarlagen. Uttrycket förmedla tar sikte på sådan verksamhet som går ut på att anvisa uppdrags- givaren en motpart med vilken denne kan träffa ett avtal om överlåtelse av fastig- heten. Som närmare framgår av lagens förarbeten sker förmedlingen yrkesmässigt när det är fråga om en affärsmässigt organiserad verksamhet i fastighetsförmedlings- branschen. Även näringsidkare som har sin vanliga verksamhet inom ett annat yrkes- område kan emellertid någon gång omfattas av lagen. Av särskild betydelse för be- dömning är i dessa fall i vad mån förmedlingen är en återkommande företeelse. Om en näringsidkare erbjuder allmänheten sina tjänster som fastighetsförmedlare, bör lagen anses tillämplig även om förmedling rent faktiskt äger rum endast vid något en- staka tillfälle (se prop. 1994/95:14 s. 63 jämfört med prop. 1983/84:16 s. 27 f.). Med hänvisning till de uppgifter som anmälaren lämnat om Xs verksamhet samt vad som framkommit beträffande marknadsföringen och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. Det skall framhållas utformningen av de dokument som X upprättat finner Fastighetsmäklarnämnden att det alltid finns anledning att anta att X verkat som fastighetsmäklare trots att han inte är säljaren som avgör till vem en fastighet skall säljas. En mäklare kan därför inte med bindande verkan lova en försäljning till en spekulant. En sådan utfästelse strider mot god fastighetsmäklarsed. Fastighetsmäklarnämnden finner dock att det kan stanna vid detta påpekande. Enligt 4 § första stycket lagen om åtgärder mot penningtvätt skall fastighetsmäklaren kon- trollera identiteten registrerad hos dem som vill inleda en affärsförbindelse med mäklaren. I p.4.1 Fastighetsmäklarnämndens allmänna råd (2005: 1) om åtgärder mot penningtvätt an- ges att det är uppdragsgivaren som fastighetsmäklaren ingår en affärsförbindelse med och att uppdragsgivarens identitet därför bör kontrolleras precis före undertecknandet av uppdrags- avtalet. Mäklare X har uppgett att hon kände uppdragsgivaren sedan 1998 då denne förvärvade en bostadsrätt genom hennes förmedling. Detta borde hon ha antecknat i handlingen för identi- tetskontrollen. Uppgifterna från kronofogdemyndigheten medför ingen anledning för Fastighetsmäklarnämn- den att för närvarande ifrågasätta mäklare Xs redbarhet och lämplighet som fastighetsmäklare. Med de påpekanden som gjorts kan ärendet avskrivas från vidare handläggningnämnden.