Flygledningstjänst exempelklausuler

Flygledningstjänst. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 549/2004 av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (ramförordningen).
Sample 1Sample 2See All (5)
Flygledningstjänst. De avtalsslutande parterna skall samarbeta på flygledningsområdet med målet att utvidga det gemensamma europeiska luftrummet till ECAA för att förbättra dagens säkerhetsnormer, göra de allmänna lufttrafiknormerna mer verkningsfulla i Europa, optimera kapaciteten och minimera förseningarna.
Sample 1Sample 2Sample 3See All (4)
Flygledningstjänst. 1. De avtalsslutande parterna skall agera i enlighet med de bestämmelserna i den lagstiftning som anges i bilaga VI B, enligt de villkor som föreskrivs nedan. 2. De avtalsslutande parterna skall sträva efter högsta möjliga samarbetsnivå på området för flygledningstjänster, med sikte på att utvidga det gemensamma europeiska luftrummet till Marocko och därmed öka de nuvarande säkerhetsnormerna och den övergripande effektivitet för de allmänna lufttrafiknormer som gäller i Europa, optimera kapaciteten och minimera förseningarna. 3. Med sikte på att underlätta tillämpningen av lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet på deras respektive territorium a) skall Marocko vidta de åtgärder som krävs för att anpassa sina institutionella strukturer för trafikledningstjänster till det gemensamma europeiska luftrummet, särskilt genom att inrätta lämpliga nationella övervakningsorgan som åtminstone är funktionellt självständiga i förhållande till tillhandahållarna av flygtrafiktjänster, och b) skall Europeiska gemenskapen associera Marocko med lämpliga driftsinitiativ på områdena flygtrafiktjänster, luftrum och driftskompatibilitet som härrör från upprättandet av det gemensamma europeiska luftrummet, särskilt genom att på ett tidigt stadium få med Marocko i strävan att upprätta funktionella luftrumsblock eller genom en lämplig samordning rörande Sesar.
Sample 1Sample 2
Flygledningstjänst. Nr 93/65 Rådets direktiv 93/65/EEG av den 19 juli 1993 om definition och användning av kompatibla tekniska specifikationer vid upphandling av utrustning och system för ledning av lufttrafiken, ändrat genom följande rättsakter: − Kommissionens direktiv 97/15/EG av den 25 mars 1997 om antagande av Eurocontrol-standarder och om ändring av rådets direktiv 93/65/EEG om definition och användning av kompatibla tekniska specifikationer vid upphandling av utrustning och system för ledning av lufttrafiken, ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 2082/2000 av den 6 september 2000 om antagande av Eurocontrol-standarder och om ändring av direktiv 97/15/EG om antagande av Eurocontrol-standarder och om ändring av rådets direktiv 93/65/EEG, ändrat genom kommissionens förordning (EG) nr 980/2002 av den 4 juni 2002 om ändring av förordning (EG) nr 2082/2000 om antagande av Eurocontrol-standarder Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–9, bilagorna I och II Hänvisningar till rådets direktiv 93/65/EEG skall utgå från och med den 20 oktober 2005 Nr 2082/2000 Kommissionens förordning (EG) nr 2082/2000 av den 6 september 2000 om antagande av Eurocontrol-standarder och om ändring av direktiv 97/15/EG om antagande av Eurocontrol-standarder och om ändring av rådets direktiv 93/65/EEG, ändrad genom följande rättsakt: − Kommissionens förordning (EG) nr 980/2002 av den 4 juni 2002 om ändring av förordning (EG) nr 2082/2000 om antagande av Eurocontrol-standarder Tillämpliga bestämmelser: Artiklarna 1–3, bilagorna I–III
Sample 1Sample 2
Flygledningstjänst. 1. Med förbehåll för övergångsbestämmelserna i bilaga II till detta avtal ska parterna agera i enlighet med bestämmelserna i den lagstiftning som anges i del B i bilaga III till detta avtal, enligt de villkor som föreskrivs nedan. 2. Parterna ska sträva efter högsta möjliga samarbetsnivå på flygledningsområdet, med sikte att utvidga det gemensamma europeiska luftrummet till Republiken Moldavien och därmed öka de nuvarande säkerhetsnormerna och den övergripande effektiviteten för de allmänna lufttrafiknormer som gäller i Eu­ ropa, optimera kapaciteten vad gäller flygledningstjänster, mini­ mera förseningarna och öka miljöeffektiviteten. I detta syfte ska Republiken Moldavien involveras som observatör i kommittén för det gemensamma luftrummet från och med dagen för detta avtals ikraftträdande. Gemensamma kommittén ska ansvara för att övervaka och underlätta samarbetet inom området flygtra­ fikledning. 3. Med sikte på att underlätta tillämpningen av lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet på deras respektive territorium a) ska Republiken Moldavien vidta de åtgärder som krävs för att anpassa sin institutionella trafikledningsstruktur till det ge­ mensamma europeiska luftrummet, särskilt genom att inrätta lämpliga nationella övervakningsorgan som åtminstone är funktionellt oberoende av leverantörer av flygtrafiklednings­ tjänster, och b) Europeiska unionen ska associera Republiken Moldavien med lämpliga driftsinitiativ på områdena flygtrafiktjänster, luftrum och driftskompatibilitet som härrör från upprättandet av det gemensamma europeiska luftrummet, särskilt genom att på ett tidigt stadium inkludera Republiken Moldavien i strävan att upprätta funktionella luftrumsblock eller genom en lämp­ lig samordning rörande Sesar.
Sample 1
Flygledningstjänst. 1. Med förbehåll för övergångsbestämmel- serna i bilaga I ska parterna säkerställa att deras relevanta lagstiftning, regler eller för- faranden överensstämmer med de lagstad- gade krav och normer för lufttrans-porter som anges i del D i bilaga II, och, om det inte anges i EU:s regelverk, minst med rele- vanta Icao-normer och rekommenderad praxis enligt de villkor som anges i denna artikel. 2. Parterna ska samarbeta på inom om-rådet flygledningstjänst, med sikte att utvidga det gemensamma europeiska luft-rummet till Armenien och därmed skärpa de nuvarande säkerhetsnormerna och göra den allmänna acts of unlawful interference which is on the ground in its territory is detained on the ground unless its departure is necessitated by the overriding duty to protect human life. Wherever practicable, such measures shall be taken on the basis of mutual consulta- tions.
Sample 1
Flygledningstjänst. 1. Parterna ska samarbeta i lagstiftningsfrå- gor som rör flygtrafiktjänster, inbegripet till- synen över dem. De ska behandla alla poli- tiska frågor som rör flygledningstjänstens prestanda i syfte att optimera flygningarnas totala effektivitet, minska kostnaderna, mi- nimera miljöpåverkan och förbättra säker- heten och kapaciteten i systemen. 2. Parterna ska uppmuntra sina behöriga myndigheter och leverantörer av flygtrafik- tjänster att samarbeta om interoperabilitet för att ytterligare integrera båda parters sy- stem i den mån det är möjligt, minska luft- fartens inverkan på miljön och i lämpliga fall utbyta information. 3. Parterna ska främja samarbete mellan sina leverantörer av flygtrafiktjänster i syfte att utbyta färdplansdata och samordna tra- fikflödena för att optimera flygeffektivite- ten, i syfte att förbättra resursanvändningen och uppnå förutsebarhet, punktlighet och tjänstekontinuitet. 4. Parterna är överens om att samarbeta kring program för modernisering, inbegripet utveckling, införande och bästa praxis för ekonomisk effektivitet, flygledning och rele- vanta flygplatsaspekter, och att uppmuntra till ömsesidigt deltagande i validerings- och demonstrationsverksamhet. grounds for the Party that requested the con- sultations to take action to refuse, revoke, suspend, impose conditions on or limit the operating authorisation and technical per- missions of an air carrier of the other Party to ensure compliance with the provisions of this Article. When required by an emer- gency, or to prevent further non-compliance with the provisions of this Article, a Party may take immediate interim action.
Sample 1
Flygledningstjänst. Europaparlamentets och rådets förordning av den 10 mars 2004 om ramen för inrättande av det gemensamma europeiska luftrummet (”ramförordning”) (EUT L 96, 31.3.2004, s. 1), ändrad genom — förordning (EG) nr 1070/2009 (EUT L 300, 14.11.2009, s. 34). Kommissionen ska i Schweiz ha de befogenheter som den beviljats enligt artiklarna 6, 8, 10, 11 och 12.
Sample 1
Flygledningstjänst. 1. Med förbehåll för övergångsbestämmel- serna i bilaga II till detta avtal ska parterna agera i enlighet med bestämmelserna i den lagstiftning som anges i del B i bilaga III till detta avtal, enligt de villkor som föreskrivs nedan. 2. Parterna ska sträva efter högsta möjliga samarbetsnivå på flygledningsområdet, med sikte att utvidga det gemensamma europeiska luftrummet till Republiken Moldavien och därmed öka de nuvarande säkerhetsnormerna och den övergripande effektiviteten för de allmänna lufttrafiknormer som gäller i Europa, optimera kapaciteten vad gäller flyg- ledningstjänster, minimera förseningarna och öka miljöeffektiviteten. I detta syfte ska Re- publiken Moldavien involveras som observa- tör i kommittén för det gemensamma luft- rummet från och med dagen för detta avtals ikraftträdande. Gemensamma kommittén ska ansvara för att övervaka och underlätta sam- arbetet inom området flygtrafikledning. 3. Med sikte på att underlätta tillämpningen av lagstiftningen om det gemensamma euro- peiska luftrummet på deras respektive territo- rium a) ska Republiken Moldavien vidta de åtgär- der som krävs för att anpassa sin institution- ella trafikledningsstruktur till det gemen- samma europeiska luftrummet, särskilt ge- nom att inrätta lämpliga nationella övervak- ningsorgan som åtminstone är funktionellt oberoende av leverantörer av flygtrafikled- ningstjänster, och b) Europeiska unionen ska associera Repu- bliken Moldavien med lämpliga driftsinitiativ på områdena flygtrafiktjänster, luftrum och driftskompatibilitet som härrör från upprät- tandet av det gemensamma europeiska luft- rummet, särskilt genom att på ett tidigt sta- dium inkludera Republiken Moldavien i strä- van att upprätta funktionella luftrumsblock eller genom en lämplig samordning rörande Sesar. 1. Subject to the transitional provisions set out in Annex II to this Agreement, the Parties shall act in conformity with the provisions of the legislation specified in Part B of Annex III to this Agreement, under the conditions set out hereafter. 2. The Parties shall cooperate in the field of air traffic management with a view to extend- ing the Single European Sky to the Republic of Moldova in order to enhance current safe- ty standards and overall efficiency of general air traffic operations in Europe, to optimise air traffic control capacities, to minimise de- lays and to increase environmental efficien- cy. To this purpose, the Republic of Moldova shall be involved as observer in the Single Sky Comm...
Sample 1

Related to Flygledningstjänst

  • Utskottets ställningstagande Motionerna i detta avsnitt innehåller förslag som på olika sätt är inriktade på bestämmelserna om rätten att vidta stridsåtgärder på den svenska arbetsmark- naden. Utskottet konstaterar att flera liknande yrkanden har behandlats av utskottet vid upprepade tillfällen under mandatperioden. Utskottet står fast vid sin hållning och anser att det finns skäl att här upprepa en del av vad som tidigare framförts. Det finns också skäl att inledningsvis bemöta samtliga yrkanden samlat då utskottets utgångspunkter gäller för hela regelverket. En central utgångspunkt för utskottet är att den svenska arbetsmarknads- modellen bör värnas. Modellen med sin särskilda natur är central för att skapa ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande. Utskottet konstaterar att ordningen med starka parter och ett regelverk där kollektivavtal verkar tillsammans med lagregler under lång tid har visat sig vara en stabil grund för den svenska arbetsmarknaden. Utskottet anser fortfarande att det är en modell som överlag fungerar väl och ger handlingsutrymme för parterna samtidigt som den bidrar till att upprätthålla ordning och reda på arbetsmarknaden. En viktig och grundläggande del i den svenska arbetsmarknadsmodellen är den grundlagsskyddade rätten att vidta stridsåtgärder. Utskottet konstaterar att rätten att vidta stridsåtgärder sträcker sig långt och att det i vissa fall kan ge omfattande verkningar, även mot aktörer som inte är inblandade i en enskild konflikt. Mot bakgrund av hur regelverket är uppbyggt är en förutsättning för en stabil utveckling på arbetsmarknaden att parterna agerar ansvarsfullt och att stridsåtgärder inte används på annat sätt än vad som är avsett. Utskottets uppfattning är att de centrala parterna på den svenska arbetsmarknaden är väl medvetna om regelverkets karaktär och att de tar hänsyn till det i sina övervägningar av hur de ska agera. När det gäller konsekvenserna på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar på grund av konflikter konstaterar utskottet att Sverige i jämförelse med andra länder har mycket få förlorade arbetsdagar. Som framgår av Medlingsinstitutets statistik var t.ex. 2020 exceptionellt på så vis att inte en enda arbetsdag gick förlorad under året på grund av strejk eller lockout trots att det var fråga om ett stort avtalsår. Utskottet tolkar det som att motionärerna i detta avsnitt inte verkar tillfreds med det gällande regelverket och vad detta för med sig i form av stabilitet och förutsägbarhet på arbetsmarknaden. Utskottet delar inte denna bedömning. Utskottets uppfattning är fortfarande att den svenska arbetsmarknads- modellen, där regelverket om stridsåtgärder är en central del, överlag fungerar väl för att skapa stabilitet på den svenska arbetsmarknaden. Modellen har visat sig hållbar över tid och skapat goda förutsättningar för både trygghet och tillväxt genom sin förmåga att vara flexibel och utvecklas i takt med tiden. Vidare menar utskottet att de begränsade effekter som visar sig på arbetsmarknaden i form av förlorade arbetsdagar är ett kvitto på att vi har en arbetsmarknad i Sverige där parterna med utgångspunkt i det gällande regelverket tar ett stort ansvar för arbetsfreden. Utskottet kan därför inte se att det skulle finnas skäl att se över eller förändra den nuvarande ordningen för att begränsa rätten till stridsåtgärder på det sätt som efterfrågas i kommitté- motionerna 2021/22:3226 yrkandena 4 och 5 (C), 2021/22:4198 yrkandena 31 och 32 (KD) samt motionerna 2021/22:2881 (M), 2021/22:3325 yrkande 18 (M), 2021/22:331 (SD) och 2021/22:2976 (KD). Vidare vill utskottet på nytt framhålla att den svenska arbetsmarknads- modellens flexibilitet och parternas förmåga att ta ansvar för och anpassa regelverket till rådande förhållanden visat sig just i frågan om behovet att anpassa rätten att vidta stridsåtgärder. De ändringar i regelverket som riksdagen beslutade om i juni 2019 och som trädde i kraft den 1 augusti samma år föregicks inte bara av utredningar av regeringen utan även av intensiva förhandlingar mellan parterna. Det var också parternas gemensamma förslag som sedan låg till grund för den proposition som regeringen lämnade till riksdagen. Utskottet anser att processen är ett gott exempel på funktionssättet på den svenska arbetsmarknaden med starka parter och staten som samverkar för att skapa de bästa förutsättningarna för en väl fungerande arbetsmarknad. Att vilja vrida tillbaka de ändringar som är resultatet av ihärdigt arbete av parterna på det sätt som föreslås i kommittémotion 2021/22:464 yrkande 1 (V) är inte en lämplig väg framåt. Avslutningsvis vill utskottet understryka att regelverket om rätten att vidta stridsåtgärder är ett område där parternas uppfattningar i frågan måste ges en betydande vikt. Stridsåtgärdsrätten är en viktig ingrediens i utformandet av maktbalansen på den svenska arbetsmarknaden. Eventuella förändringar i regelverket kan följaktligen även innebära att maktbalansen förskjuts åt det ena eller andra hållet. Förändringar på området behöver därför noga övervägas innan de genomförs och inte minst vara väl förankrade hos parterna. Utskottet kan inte se att någon av de förändringar som efterfrågas av motionärerna i detta avsnitt lever upp till detta. Det är inte fråga om förändringar som på ett tydligt sätt och på bred front efterfrågas av parterna på båda sidor. Utskottet konstaterar således att det inte heller av den anledningen är lämpligt att ställa några krav på regeringen med anledning av förslagen. Sammantaget kan utskottet inte se att det finns skäl till något initiativ till regeringen, och därför bör samtliga yrkanden avslås. Utstationering av arbetstagare‌

  • Teckningsförbindelser Ziccum har skriftligen ingått avtal om teckningsförbindelser om totalt cirka 2,6 MSEK, vilket motsvarar cirka 17 procent av emissionslikviden vid full teckning. Bakgrunden till teckningsförbindelserna är att de långivare som ingått låneavtal med Bolaget i början på 2018 (”Långivarna”), har en skyldighet att kvitta sina respektive lån mot aktier i Emissionen, se mer under Lån från närstående under avsnittet Styrelse, ledande befattningshavare och revisorer. Teckningsförbindelserna har tillkommit genom att Bolagets grundare Xxx Xxxxx och Bolagets VD Xxxxx Xxxxxxxxx överlåtit en del av sina uniträtter till Långivarna. Avsikten är att det belopp som ska kvittas är såväl kapitalskulden som den upplupna räntan vid tiden för Nyemissio­ nen. Total kapitalskuld uppgår till 2,25 MSEK. Upplupen ränta beräknas uppgå till cirka 360 KSEK, baserat på en ränta om 2 procent per månad under perioden februari­september 2018. Bolaget avser tillämpa reglerna om kvittning i efterhand vid betalning av emissionslikviden. De aktuella teckningsförbindelserna framgår av följande tabell. Råsunda Förvaltning AB 88 213 464 000 Xxxxxxxxx Xxxxxxx 88 213 464 000 Xxxxxxxx Xxxxxxxxxxx (styrelseledamot i Ziccum) 66 160 348 000 Xxxx Xxxxx 66 160 348 000 Xxx Xxxxxx (styrelseledamot i Ziccum) 55 133 290 000 Xxxxx Xxxxx 44 106 232 000 Xxxxx Xxxxxxxxx (VD i Ziccum) 44 106 232 000 Venaticus AB (bolag närstående till VD Xxxxx Xxxxxxxxx) 22 053 116 000 Xxxxxxx XX (bolag närstående till styrelseordförande Xxxxxxx Xxxxxxx) 22 053 116 000 Enligt teckningsförbindelseavtalen har teckningsåtagarna förbundit sig att inte sälja några aktier i Ziccum innan Bolagets aktier noterats på Spotlight. Enligt teckningsförbindelseavtalen utgår ingen ersättning till teckningsåtagarna. Likviden har emellertid inte säkerställts på förhand genom förhandstransaktion, bankgaranti eller liknande. För­ bindelserna har villkorats av att teckningsåtagarna garanteras full tilldelning i Nyemissionen. Det innebär att 496 197 aktier kommer tilldelas teckningsåtagarna. Ziccum AB (publ) Emissionsmemorandum inför notering på Spotlight 8

  • Ställningstagande Jag anser att bemanningsföretagens utbredning på den svenska arbetsmark- naden för med sig problem som drabbar både de bemanningsanställda och de anställda på kundföretagen. Det bidrar till att splittra arbetstagarna, hotar tryggheten på jobbet, försvårar utveckling av arbetets innehåll på de arbetandes villkor och stärker arbetsgivarnas makt. Jag kan i likhet med utskottet konstatera att vissa ändringar av regelverket vid inhyrning av arbetskraft har genomförts. Den nya lagstiftningen innebär visserligen en förbättring jämfört med tidigare lagstiftning. Jag menar dock att det krävs helt andra lösningar på de problem som inhyrning av arbetstagare för med sig. Mot bakgrund av de negativa effekter bemanningsföretagen har på den svenska arbetsmarknaden finns det skäl till ett antal åtgärder från regeringen. Jag delar alltså inte utskottets avvisande inställning till behovet av förändringar. Jag anser därför att regeringen för att komma till rätta med de nuvarande bristerna på området bör • verka för en ändring av EU:s bemanningsdirektiv så att medlemsstaterna själva kan besluta om bemanningsföretag ska vara tillåtna på den egna arbetsmarknaden • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen ändras så att det blir förbjudet att hyra ut och hyra in arbetskraft för permanenta arbetskrafts- behov • återkomma med ett förslag på en tydlig skrivning i anställningsskydds- lagen där det uttryckligen framgår att det inte är tillåtet att hyra in arbets- tagare från bemanningsföretag när det finns tidigare anställda som har företrädesrätt till återanställning • återkomma med ett förslag om att stärka den fackliga vetorätten i medbestämmandelagen genom att det för ett fackligt veto mot inhyrning ska räcka att kollektivavtal saknas och att de fackliga organisationerna ska kunna lägga in sitt veto även om det inte hållits någon förhandling enligt 38 § medbestämmandelagen • återkomma med ett förslag om att uthyrningslagen kompletteras med en bestämmelse som ger arbetstagare och avtalsslutande fackförbund rätt att på begäran ta del av bemanningsföretagets affärsavtal.

  • Räddningskostnad Om den försäkrade haft utgift (räddningskostnad) för att begränsa omedelbart förestående eller inträffad skada som kan föranleda skadeståndsskyldighet som omfattas av försäkringen, lämnas ersättning om åtgärderna med hänsyn till omständigheterna varit skäliga.

  • Räddningskostnader Ersättning betalas för skäliga kostnader som den försäkrade haft för att fullgöra sin räddningsplikt enligt 9.1 (Räddningsplikt), dock högst med det belopp varmed förlusten av det försäkringsmässiga täckningsbidraget minskat. Medför sådan kostnad nytta även under eventuell karenstid eller efter ansvarstidens slut, ersätts högst det belopp som kan anses falla på ansvarstiden med undantag av karenstiden.

  • Teckningstid Xxxxxxxx av aktier ska ske under perioden från och med den 17 maj 2018 till och med den 1 juni 2018. Styrelsen i Bolaget äger rätt att förlänga teckningstiden. De äger inte rätt att avbryta emissionen efter det att teckningstiden har påbörjats.

  • Försäkringstiden Försäkringen gäller från och med den dag som anges i försäkringsbrevet. Tecknas försäkringen samma dag gäller den inte förrän efter det klockslag då den tecknades. Kan försäkringstidens början inte fastställas, börjar den dagen efter den dag då du meddelat oss att du vill teckna försäkring. Om försäkringen är giltig endast under förutsättning att premien betalas före försäkringstiden, börjar den gälla dagen efter premiebetalningen.

  • Avlöningsförmåner Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal. Mom. 2 Avlöningsförmåner utges från och med arbetstagarens första anställ- ningsdag till och med arbetstagarens sista anställningsdag, oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag. Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad. Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i månaden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts. Anmärkningar 1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad. 2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller följande. a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlöningsförmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlönings- förmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsdagen. 3. Arbetstagarorganisation kan påkalla lokal förhandling om angivna utbetalnings- dagar.

  • Röjningskostnad I samband med sådan skada som omfattas av försäkringen lämnas även ersättning för kostnader för nödvändig rivning, röjning, borttransport, destruktion och deponering. För varor* begränsas ersättningen för sådana kostnader till högst 10 % av försäkringsbeloppet. Ersättning lämnas inte för röjning av oförsäkrade grunder och fundament. Vid förstariskförsäkring* begränsas den sammanlagda ersättningen till försäkringsbeloppet.

  • Försäkringstagaren Försäkringen gäller endast för försäkringstagaren såsom ägare till försäkrad egendom.