Klinisk effekt och säkerhet. Effekten av 40 mg duloxetin två gånger dagligen vid behandling av ansträngningsinkontinens har fastställts i fyra dubbelblinda, placebokontrollerade studier, i vilka 1913 kvinnor med ansträngningsinkontinens (22-83 år) randomiserades; 958 av dessa patienter erhöll duloxetin och 955 placebo. De primära effektvariablerna var frekvens inkontinensepisoder (IEF) från dagboksdata och poäng i ett frågeformulär om livskvalitet specifikt framtaget för patienter med urininkontinens (I-QOL). (52% och 33%). I ytterligare en studie som var begränsad till patienter med svår ansträngningsinkontinens, fann man att samtliga patienter som svarade på duloxetin gjorde detta inom två veckor. Effekten hos YENTREVE har inte utvärderats längre än 3 månader i placebokontrollerade studier. Den kliniska fördelen med YENTREVE jämfört med placebo har inte visats på kvinnor med lätt ansträngningsinkontinens, vilket i randomiserade studier definierats som kvinnor med färre än 14 inkontinensepisoder per vecka. Hos dessa kvinnor förmodas YENTREVE inte ge några ytterligare fördelar jämfört med konservativ behandling.
Klinisk effekt och säkerhet. Effekt och säkerhet för galkanezumab studerades hos vuxna patienter (18-65 år) med migrän i fyra randomiserade, dubbelblindade och placebokontrollerade fas 3-studier. REGAIN [13] studerade effekten av galkanezumab hos patienter med kronisk migrän, EVOLVE-1 [14] och EVOLVE-2 [15], hos patienter med episodisk migrän och CONQUER-studien [16] hos patien- ter med episodisk migrän eller kronisk migrän som hade misslyckats med behandling med två till fyra olika profylaktiska läkemedel mot migrän under de senaste tio åren. REGAIN (Detke et al. 2018 [13]) Randomiserad, dubbelblindad, placebokontrolle- rad fas III studie Placebo Patienter med kronisk migrän. Galkanezumab 120 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=278) Galkanezumab 240 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=277) Placebo (n=558) Statistisk signifikant minskning från baslin- jen i antal dagar med migränhuvudvärk per månad (MHD) för gal- kanezumab jämfört med placebo CONQUER (Xxxxxxxxx et al. 2019 [16]) Randomiserad, dubbelblindad, placebokontrolle- rad fas III studie Placebo Patienter med kronisk och/eller episodisk migrän som misslyck- ats med behandling med 2 till 4 profylaktiska migränläkemedel. Statistisk signifikant minskning från baslin- jen i antal dagar med migränhuvudvärk per Galkanezumab 120 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=232) Placebo (n=230) månad (MHD) för gal- kanezumab jämfört med placebo EVOLVE-1 (Xxxxxxxx et al. 2018 [14]) Randomiserad, dubbelblindad, placebokontrolle- rad fas III studie Placebo Patienter med episodisk migrän. Galkanezumab 120 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=213) Galkanezumab 240 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=212) Placebo (n=433) Statistisk signifikant minskning från baslin- jen i antal dagar med migränhuvudvärk per månad (MHD) för gal- kanezumab jämfört med placebo EVOLVE-2 (Xxxxxxxxxxx et al. 2018 [15]) Randomiserad, dubbelblindad, placebokontrolle- rad fas III studie Placebo Patienter med episodisk migrän. Galkanezumab 120 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=231) Galkanezumab 240 mg månads- vis, med en startdos på 240 mg (n=223) Placebo (n=461) Statistisk signifikant minskning från baslin- jen i antal dagar med migränhuvudvärk per månad (MHD) för gal- kanezumab jämfört med placebo
Klinisk effekt och säkerhet. Det finns 13 faktor VIII-koncentrat inom läkemedelsförmånerna; tio rekombinant framställda och tre plasmaderiverade (se Tabell 1). Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU) konstaterar i sammanfattningen ”Behandling av blödarsjuka med koagulationsfaktorer” från år 2011 [7] att det vetenskapliga underlaget är otillräckligt för att avgöra om det föreligger skillnad i effekt mellan rekombinanta och plasmaderiverade faktor VIII-koncentrat vid substitutionsbehandling av hemofili typ A. I tidigare beslut om subvention för nya faktor VIII-koncentrat (senast Adynovi år 2018, Afstyla år 2017 samt Kovaltry och Elocta år 2016) har TLV bedömt att effekten mellan olika faktor VIII-koncentrat är jämförbar. TLV finner i nuvarande omprövning inte skäl som föranleder en annan bedömning. Den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA:s säkerhetskommitté PRAC har granskat studier avseende antikroppsutveckling vid användning av plasmaderiverade faktor VIII- koncentrat och koncentrat framställda med rekombinant DNA-teknik. PRAC konstaterar att det inte finns några tydliga eller konsistenta belägg för skillnader i utvecklingen av inhiberande antikroppar mellan rekombinanta faktor VIII-koncentrat jämfört med dem som tillverkas ur blodplasma. EMA bekräftar PRAC:s slutsatser [8]. EMA tillägger att produkterna har olika egenskaper inom de två klasserna och anser därför att risken för inhibitorutveckling bör utvärderas individuellt för varje läkemedel, oavsett klass. Produktinformationen (inklusive bipacksedlar) kommer att uppdateras för att avspegla det aktuella evidensläget. Uppdateringen ska inkludera att utveckling av inhibitorer är listat som mycket vanlig biverkning hos tidigare obehandlade patienter och som mindre vanlig biverkning hos tidigare behandlade patienter. Den varning som redan finns om inhibitorutveckling kommer att ändras för att ange att låga halter av inhibitorer medför en lägre risk för allvarlig blödning jämfört med höga nivåer.
Klinisk effekt och säkerhet. Effekten och säkerheten av mogamulizumab har studerats i en fas I/II doseskaleringsstudie (NCT00888927) och en randomiserad öppen fas III-kontrollstudie (MAVORIC, NCT01728805) [15, 16]. Marknadsgodkännandet bygger i huvudsak på fas-III studien MAVORIC.
Klinisk effekt och säkerhet. Tabell 1 Sammanfattning över aktuella studier Studie Studiedesign Jämförelsealternativ Studiepopulation Utfall
Klinisk effekt och säkerhet. Effekt och säkerhet av atezolizumab för behandling av TNBC har studerats i den fas III pivotala studien IMpassion130 (WO29522) som inkluderade patienter med inoperabel lokalt avance- rad eller metastaserad TNBC som tidigare var obehandlade för metastaserad sjukdom.
Klinisk effekt och säkerhet