Common use of Löner Clause in Contracts

Löner. 1. Till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet och övergångsbestämmelserna. 2. Ifall arbetstagaren utför arbete för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förut- sätts för arbetet. 3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter. 3.1. För lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklass. 3.2. Mera krävande arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svå- righet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbild- ning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasser. Det är möjligt att tillämpa högre löneklasser också vid andra arbetsuppgifter än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla eller förutsätter särskild ut- bildning och erfarenhet.

Löner. 1. Till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet I avtalet finns minimilöner för olika åldrar och övergångsbestämmelserna. 2. Ifall arbetstagaren utför arbete för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning anställningsår i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förut- sätts för arbetet. 3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter. 3.1. För lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklass. 3.2. Mera krävande arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svå- righet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbild- ning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasserbranschen. Det är möjligt viktigt att tillämpa komma ihåg att minimilönerna är de allra lägsta möjliga och de ska inte ses som normallöner. De löner som sätts bör vara högre löneklasser än miniminivån. I avtalet finns också vid angivet att anställda med mer kvalificerade arbetsuppgifter ska ha ett lönetillägg eller så kallat ansvarstillägg. Lönerna och eventuella lönetillägg höjs med en viss summa varje år, enligt avtalet. En del av höjningen fördelas generellt, på alla anställda, och en del kan fördelas lokalt på arbetsplatsen. • Hur gör ni med lönehöjningarna på er arbetsplats? • Fördelar ni det lokala löneutrymmet eller får ni generellt? • Kan ni tänka er att lägga delar av löneutrymmet på andra arbetsuppgifter delar i avtalet? • Hur jobbar ni med lönetillägg/ansvarstillägg på er arbetsplats? • Finns det något ni vill förändra eller utveckla i avtalet när det gäller lön och tillägg? Xxxxxxx har under flera år drivit frågan om trygga jobb. Vi har flyttat fram positionerna men vi har en bit kvar. Xxxxxxx vill minska missbruket av visstidsanställningar men också trygga anställningen för de redan fastanställda. Idag förekommer ett fenomen som vi kallar hyvling och det betyder att arbetsgivaren kan förändra din veckoarbetstid från en dag till en annan. Det vill säga att du kan gå från ett sysselsättningsmått till ett lägre sysselsättningsmått från en dag till en annan. Vi har i kollektivavtalet förhandlat fram att om En person som får sänkt arbetstid (genom s.k. hyvling) har rätt till en omställningstid innan förändringen genomförs. Omställningstiden ska vara lika lång som den uppsägningstid som hade tillämpats om den anställde blivit uppsagd. Om en person har haft en tidsbegränsad anställning i mer än ett år blir personen tillsvidareanställd. Om en person har haft ett vikariat eller vikariat samt annan tidsbegränsad anställning under mer än två år blir personen tillsvidareanställd. En provanställning kan pågå i högst sex månader. • Hur fungerar det på er arbetsplats? • Vilka förändringar vill ni se för att öka anställningstryggheten? Varje år ska arbetsgivaren göra en bemanningsplanering som grund för schemat. Den ska bland annat innehålla vilket behov av personal som butiken har och när butiken ska vara öppen. Vidare ska man även se över den aktuella bemanningssituationen och kontrakterade timmar. På arbetsplatser med klubb eller fackombud ska arbetsgivaren också samråda om bemanningsplaneringen. Anställda kan lämna in önskemål om sitt schema det kommande året och ange fem dagar när de vill vara lediga (fyra fridagar samt 1 maj). Förläggning av fridagar kan även lämnas in två månader innan ledigheten. Om så begärs så ska en förhandling inledas innan bemanningsplaneringen om differens mellan kontrakterade timmar och arbetade timmar för tillsvidareanställd personal. Om differens förekommer och de arbetade timmarna överskrider kontrakterade så ska skälen till detta ses över och om det finns permanenta behov så ska dessa timmar omvandlas till nya kontrakterade timmar. Arbetstiden för ett tjänstgöringspass får inte vara kortare än tre timmar såvida inte det är en planerad utbildning eller personalmöte som sker digitalt. Ordinarie schema får uppta max ett tjänstgöringspass per dag. En arbetsvecka får omfatta högst fem dagar. Om arbetsgivaren vill ändra schemat för en anställd ska detta meddelas en månad i förväg, om det är klart mera krävandemöjligt. • Hur fungerar det på er arbetsplats? • Använder ni er av rätten att ange fem dagar (fyra fridagar samt 1 maj) då ni önskar vara lediga? • Lämnar ni i gett önskemål om arbetstid på kvällar, ansvarsfulla eller förutsätter särskild ut- bildning lördagar, söndagar och erfarenhethelgdagar? • Har ni fått bättre scheman genom att vara med och påverka bemanningsplaneringen? • Har ni i samband med bemanningsplaneringen kunnat påverkat butikens anställningar, exempelvis högre deltidstjänster, färre visstidsanställningar etc.? • Finns det något du vill utveckla och förbättra i avtalet när det gäller bemanningsplaneringen och schemareglerna?

Löner. 1. Till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet och övergångsbestämmelserna. 2. Ifall arbetstagaren utför arbete för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förut- sätts förutsätts för arbetet. 3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter. 3.1. För Den uppgiftsspecifika minimilönen för lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklassminimilöneklass. 3.2. Mera Det uppgiftsspecifika tillägget för arbete som är mera krävande arbete än för typiskt arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svå- righetsvårighet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla ansvarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbild- ning utbildning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass löneklass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren har specialuppgifter som är betydligt mer krävande än typiska arbetsuppgifter för lönegruppen. • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning ledning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppenlönegruppen (t.ex. teamansvarig). • Arbetstagaren har särskild arbetserfarenhet som arbetet kräver. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt enligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen specialyrkesexamen, en specialiseringsexamen eller annan specialiseringsexamen en specialistutbildning som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare arbetstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass minimilöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasser. Det är möjligt att tillämpa högre löneklasser också vid andra arbetsuppgifter än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla eller förutsätter särskild ut- bildning utbildning och erfarenhet. Arbetstagarens G-löneklass kan överstiga G-löneklasserna för lönegruppen i fråga.

Löner. 1. Till I lönesystemet mellan avtalsparterna följer man fem kravgrupper. Grunden för tjänstemannens lön är grundlönen enligt kravgruppen och den individuella lönen. Lönesystemet bifogas som bilaga. Lönen för en arbetstagare i läroavtalsförhållande fastställs på samma grunder som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet och övergångsbestämmelsernaen annan anställd som anställs för motsvarande uppgifter. Det gäller inte tid som används till teoretisk undervisning. 2. Ifall arbetstagaren utför Om inte annat avtalas om med arbetsgivaren, betalas lönen till en penninginrättning som tjänstemannen anvisar. Tjänstemannen ska kunna ta ut lönen på förfallodagen på penninginrättningen. Om lönen förfaller till betalning på en dag då penninginrättningarna håller stängt den dag lönen skall betalas anses närmast föregående dag som lönebetalningsdag då tjänstemannen ska kunna lyfta lönen. Sådana tillägg som bestäms enligt arbete för vilket det varken finns benämning som utförs under en beräkningsperiod ska utbetalas senast före slutet av den kalendermånad som följer efter beräkningsperioden. När anställningen upphör betalas slutlönen sista dagen på anställningsförhållandet eller lämplig uppgiftsbeskrivning i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå senast nästa normala lönedag som förut- sätts för arbetetföljer efter att anställningen har upphört. 3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken Om en tjänsteman när han närmast utför arbetsuppgiftereller hon börjar sin tjänst har tjänstgöringstid som räknas tillgodo ges tillägg och ersättningar för det direkt i början av anställningsförhållandet. Nya årsbundna tillägg och tidsbestämda höjningar betalas från och med början av månaden efter att rätten träder i kraft. 3.14. För lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklassNär daglönen räknas ut utifrån månadslönen används talet 21.5 som divisor. 3.2. Mera krävande arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svå- righet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbild- ning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasser. Det är möjligt att tillämpa högre löneklasser också vid andra arbetsuppgifter än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla eller förutsätter särskild ut- bildning och erfarenhet.

Löner. 1. Till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet och övergångsbestämmelserna. 2. Ifall arbetstagaren utför arbete för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förut- sätts förutsätts för arbetet. 3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter. 3.1. För lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklassminimilöneklass. 3.2. Mera krävande arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svå- righetsvårighet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla ansvarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbild- ning utbildning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass G- löneklass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning ledning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt enligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare arbetstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass minimilöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasser. Det är möjligt att tillämpa högre löneklasser också vid andra arbetsuppgifter än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla eller förutsätter särskild ut- bildning utbildning och erfarenhet.

Löner. 1Det är särskilt viktigt att se över och eventuellt uppdatera befattningsbeskriv- ningen när det görs en ändring i församlingsindelningen och när personalstyrkan minskas och de avgående tjänsteinnehavarnas/arbetstagarnas uppgifter fördelas på den övriga personalen. Till arbetstagare som omfattas Om befattningen breddas till att omfatta fler typer av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegrupperinguppgifter (t.ex. om en församlingsmästare utöver vaktmästar- och kyrkvaktmästa- ruppgifter också ska sköta värdinneuppgifter), löneavtalet och övergångsbestämmelserna. 2. Ifall arbetstagaren utför arbete ska kravgruppen för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förut- sätts för arbetet. 3. Arbetstagarens arbete hör nya befatt- ningsbeskrivningen bedömas utifrån den nya uppgiftshelheten till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter. 3.1kravgrupp som helhetsmässigt bäst motsvarar den allmänna beskrivningen av befattningen och dess nivåanteckningar (se också § 22 inkl. För lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklass. 3.2tillämpningsanvisning). Mera krävande arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas En justering av arbetsuppgifternas svå- righet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller grundlönen på viss tid förutsätter särskild utbild- ning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass som är vanligen att den tillfälliga upp- giftsändringen gäller minst en löneklass högre än riktlönen månad. I beslutet om ändring av grundlönen på viss tid ska man ange giltighetstiden, eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat grunden för upphörande om man inte känner till giltighetstiden när beslutet fattas. Efter den utsatta tiden återgår löne- delen till den tidigare nivån. Arbetsgivaren ska se till att befattningsbeskrivningarna är uppdaterade. Därför behandlar chefen befattningsbeskrivningarna med tjänsteinnehavarna/arbets- tagarna årligen. Det kan göras t.ex. under mål- och utvecklingssamtalet. Chefen ska meddela arbetsgivaren om eventuella förändringsbehov som då upptäcks i euroexisterande befattningsbeskrivningar. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2Arbetsgivaren ska fastställa befattningsbe- skrivningen. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning av andra arbetstagare Befattningsbeskrivningen ändras inte om inga förändringar skett i befattningens innehåll som utför samma arbete och detta hör orsakat en väsentlig förändring i svårighetsgraden. Kravnivåanteck- ningarna i befattningsbeskrivningen (C1–C5 i blanketten) bör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass och heller ändras utan att man endast ändrar den allmänna beskrivningen (B1–B3 i undantagsfall tillämpar högre löneklasserblanketten). Det Förtroendemännen har rätt att vid behov få del av befattningsbeskrivningarna för de medlemmar de företräder. Om arbetsgivaren gör utredningar över uppgiftsre- laterade lönedelar för eget bruk är möjligt det bra att tillämpa högre löneklasser också vid andra arbetsuppgifter än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla eller förutsätter särskild ut- bildning och erfarenhetbehandla dessa med förtroende- männen.

Löner. 1. Till arbetstagare som omfattas av kollektivavtalet betalas lön minst enligt branschens lönegruppering, löneavtalet I avtalet finns minimilöner för olika åldrar och övergångsbestämmelserna. 2. Ifall arbetstagaren utför arbete för vilket det varken finns benämning eller lämplig uppgiftsbeskrivning anställningsår i lönegrupperingen följs lönegruppen för närmast motsvarande uppgift och den utbildningsnivå som förut- sätts för arbetet. 3. Arbetstagarens arbete hör till den lönegrupp enligt vilken han närmast utför arbetsuppgifter. 3.1. För lönegruppen typiskt arbete: Lönen för typiskt arbete i lönegruppen bestäms minst enligt gruppens mini- milöneklass. 3.2. Mera krävande arbete: Arbetstagarens lön inom lönegruppen påverkas av arbetsuppgifternas svå- righet. Ifall arbetstagarens arbetsuppgifter är klart mera krävande eller an- svarsfulla än för typiskt arbete i löneklassen eller förutsätter särskild utbild- ning eller erfarenhet skall man som löneklass tillämpa antingen en G-löne- klass som är minst en löneklass högre än riktlönen eller ett uppgiftsspecifikt tillägg preciserat i euro. Exempel då lönenivån enligt punkt 3.2. åtminstone skall tillämpas: • Arbetstagaren är ansvarig för arbetet eller har ansvaret för led- ning av andra arbetstagare som utför samma arbete och detta hör inte till de normala uppgifterna i lönegruppen. • Arbetstagaren har, utöver de normala kraven på utbildning en- ligt lönegruppen, även en yrkesexamen, specialyrkesexamen eller annan specialiseringsexamen som förutsätts för arbetet. • Då man på arbetsplatsen enligt arbetets karaktär har tillämpat högre lönenivå än för lönegruppen typiskt arbete och nya ar- betstagare avlönas till liknande uppgifter. Undertecknarorganisationerna konstaterar, att målet med lönesystemet inte är att arbetstagarna alltid som utgångspunkt placeras i lönegruppens mini- milöneklass och att man endast i undantagsfall tillämpar högre löneklasserbranschen. Det är möjligt viktigt att tillämpa komma ihåg att minimilönerna är de allra lägsta möjliga och de ska inte ses som normallöner. De löner som sätts bör vara högre löneklasser än miniminivån. Lönerna och eventuella lönetillägg höjs med en viss summa varje år, enligt avtalet. En del av höjningen fördelas generellt, på alla anställda, och en del kan fördelas lokalt på arbetsplatsen. • Hur gör ni med lönehöjningarna på er arbetsplats? • Fördelar ni det lokala löneutrymmet eller får ni generellt? • Finns det något ni vill förändra eller utveckla när det gäller fördelningen av löneutrymmet? • Kan ni tänka er att lägga delar av löneutrymmet på andra delar i avtalet? Xxxxxxx har under flera år drivit frågan om trygga jobb. Vi har flyttat fram positionerna men vi har en bit kvar. Xxxxxxx vill minska missbruket av visstidsanställningar men också vid andra arbetsuppgifter trygga anställningen för de redan fastanställda. Idag förekommer ett fenomen som vi kallar Hyvling och det betyder att arbetsgivaren kan förändra din veckoarbetstid från en dag till en annan. Det vill säga att du kan gå från ett sysselsättningsmått till ett lägre sysselsättningsmått från en dag till en annan. Vi har i kollektivavtalet förhandlat fram att om En person som får sänkt arbetstid (genom s.k. hyvling) har rätt till en omställningstid innan förändringen genomförs. Omställningstiden ska vara lika lång som den uppsägningstid som hade tillämpats om den anställde hade förlorat sitt jobb. En allmän visstidsanställning ska omfatta en anställningstid om minst 14 dagar. Om en person har haft en tidsbegränsad anställning i mer än de som är klart mera krävande, ansvarsfulla ett år eller förutsätter särskild ut- bildning och erfarenhet.ett vikariat under mer än två år blir personen tillsvidareanställd. En provanställning kan pågå i högst sex månader. • Hur fungerar det på er arbetsplats? • Vilka förändringar vill ni se för att öka anställningstryggheten?