Semesterförläggning. Om överenskommelse om semesterförläggning inte träffas beslutar arbetsgivaren om förläggningen och meddelar arbetstagaren, senast två månader före semestern. När särskilda skäl föreligger får meddelande lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. När arbetsgivaren beslutar om förläggningen ska en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor förläggas under juni–augusti om inte särskilda skäl föranleder annat.
Semesterförläggning. Semester ska förläggas så, att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst fyra veckor under juni-augusti. Om annat inte överenskommes, ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag. För nattpersonal (nattarbetande personal) ska • första arbetspass efter semester om minst en vecka infalla tidigast dagen efter semesterns slut om arbetsta- garen särskilt begär det. • sista arbetspass före semester om minst en vecka sluta senast kl 24.00 dagen före semester om arbetstagaren särskilt begär det. För deltidsanställd trafikpersonal kategori B:10 gäller att semesterledighet förläggs till tid, som är lämplig med hänsyn till behovet av deltidspersonal, tillgången på semesterersättare och till den heltidsanställda personalens semesterperioder.
Semesterförläggning. Om en arbetstagare enligt gällande arbetstidsförläggning inte arbetar fem dagar i veckan (koncentrerad deltid) gäller följande: Antalet bruttosemesterdagar som ska läggas ut under semesteråret ska stå i proportion till arbetstagarens andel av den ordinarie arbetstid som gäller för heltidsanställd arbetstagare i motsvarande befattning. Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha varit arbetsdagar för arbetstagaren. Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad semester) och obetalda semesterdagar ska läggas ut under semesteråret proportioneras de var för sig enligt följande: Xxxxx arbetsdagar _per vecka 5 X Antal brutto semesterdagar som ska utläggas = Antal semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettoarbetsdagar) Om det vid beräkningen uppstår ett brutet tal avrundas uppåt till närmaste heltal. Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses arbetstagarens utlagda arbetsdagar per vecka i genomsnitt under en fyraveckorsperiod (eller annan förläggnings-period). Om arbetstagaren arbetar såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester läggs ut på dag då arbetstagaren endast skulle ha arbetat del av dag så går det åt en hel semesterdag även den dagen. Om arbetstagarens arbetstidsförläggning ändras så att ”antalet arbetsdagar per vecka” ändras, ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas för att svara mot den nya arbetstiden.
Semesterförläggning. Företaget skall kalla till förhandling angående förläggning av huvudsemester vid sådan tidpunkt att beslut kan fattas i god tid före semesterårets början. Som huvudsemester betraktas den anställdes längsta semesterperiod under semesteråret och kan infalla utanför semesterlagens definition, juni-augusti. Förläggning av annan semester än huvudsemestern sker efter samråd mellan den anställde och arbetsledningen. För att möjliggöra beräkning och planering av utfyllnadstid är det av vikt att även sådan semester bestäms så tidigt som möjligt. Den anställde som önskar ta ut semester, och som framför denna begäran två månader före avsedd tidpunkt, skall få besked från arbetsledningen inom fjorton dagar. Målsättningen skall vara att så långt möjligt tillmötesgå dennes önskan. Uttag av semester som beviljats på detta sätt kan ej förhindras av arbetsledningen utan att särskilda skäl föreligger. Beträffande förutsättningar för utläggning av semester för anställda i kontinuerlig skiftgång hänvisas till parternas gemensamma kommentarer till kollektivavtalet. Semester för anställda i kontinuerlig treskiftsgång skall så långt möjligt förläggas så att en sammanhängande ledighetsperiod om fyra veckor erhålles. I de fall en anställd har fyra veckors sammanhängande semesterledighet, skall ingående friskift betraktas som en del av semesterperioden. Utfyllnadsskift eller övertidsarbete skall därför ej planeras in under denna/dessa anslutande friskift.
Semesterförläggning. Semestern ska normalt läggas så att den omfattar hel kalendervecka, måndag – söndag. Anställd ska kunna utsträcka en veckas semester så att den även omfattar veckoslutet före semesterveckan. Ansökan om sådan utsträckt ledighet ska göras tillsammans med ordinarie semesteransökan. Anställda förare som inte får huvudsemester under juni – augusti ersätts med ett belopp motsvarande 5/4 av en månadslön. Med månadslön avses grundlön i slutsteget. (Observera att den som beviljas tre veckors semester under tiden juni – augusti enligt detta avtal erhållit sin huvudsemester och att därvid ingen ersättning kommer att betalas ut). En anställd som efter begäran medges att flytta ut sin huvudsemester utanför månaderna juni – augusti utöver det behov som lagts fast för det aktuella året, erhåller ej någon ersättning. Om den anställde på grund av sjukdom eller tjänstledighet fått sin huvudsemester förlagd utanför perioden juni – augusti utgår ingen ersättning. En förutsättning för att ersättning ska kunna utgå är att den anställde tar ut maximalt fyra dagars ledighet under perioden juni – augusti. Undantag från detta villkor gäller endast vid sjukfrånvaro, ledighet för fackligt uppdrag, tillfällig vård av barn och likartad frånvaro som regleras i lag eller avtal. Ersättningen utbetalas månaden före den månad till vilken huvudsemestern är förlagd. Den anställde är återbetalningsskyldig om det visar sig att han inte uppfyller kraven i detta avtal. Återbetalningen sker direkt eller via löneavdrag, varvid bestämmelserna i lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt ska iakttas.
Semesterförläggning. Arbetsgivaren upprättar årligen en eller flera semesterplaner som tillsammans omfattar ett helt år. Vid utläggning av semester skall arbetstidsmåttet för en semesterdag mots- vara arbetstidsmåttet för en normalarbetsdag. Vid utläggning av fyra sammanhängande semesterveckor under sommarperioden kan utläggningen ske under hela perioden 1 juni-31 augusti. Lokalt avtal kan träffas om avsteg från bestämmelserna i denna paragraf i fråga om beräkning av semester vid oregelbunden och/eller koncentrerad arbetstidsförläggning (hel- eller deltid) och vid ändrad sysselsättningsgrad samt om beräkning av semesterlön och semesterersättning. För arbetsområden med oregelbunden arbetstidsförläggning kan lokalt avtal träffas om beräkning av semester för timme i stället för dag. Sjukdom då rätt till sjuklön eller sjukpensionenligt ITP-P föreligger Insjuknandeåret samt följande kalenderår
Semesterförläggning. Om överenskommelse om semesterförläggning inte träffas beslutar arbetsgivaren om förläggningen och meddelar arbetstagaren, senast två månader före semestern. När särskilda skäl föreligger får meddelande lämnas senare, dock om möjligt minst en månad före ledighetens början. När arbetsgivaren beslutar om förläggningen ska en sammanhängande ledighetsperiod av minst fyra veckor förläggas under juni–augusti om inte särskilda skäl föranleder annat. Om arbetsgivaren senast den 15 mars begär det ska arbetstagare som avser att vara föräldraledig under perioden den 1 juni till och med den 31 augusti ansöka om ledigheten senast den 1 april. Om det föreligger särskilda skäl kan arbetstagaren lämna in eller ändra sin ansökan om föräldraledighet vid ett senare tillfälle, dock så snart som möjligt. Anmärkning
Semesterförläggning. Bestämmelsen i § 9 mom 5 om semesterförläggning om överenskommelse inte träffas har ändrats så att arbetsgivaren nu ska besluta och meddela arbetstagare senast den 1 april. Tidigare gällde att det skulle ske senast den 1 februari.
Semesterförläggning. Normalt skall semesterledigheten förläggas så att varje lots erhåller 14 semesterdispositionsdygn under perioden juni-augusti. Om det, med hänsyn till verksamheten, inte går att lägga ut 14 semesterdispositionsdygn under denna period, utgår för varje resterande dygn ersättning med 6,6 % av den aktuella månadslönen. Ersättning utgår inte om lotsen har mindre än tre fjärdedelar av full årssemester eller om det beror på lotsen själv att semesterdispositionsdygnen under juni - augusti inte erhållits.
Semesterförläggning. Semesterförläggningen bestäms av arbetsgivaren, som emellertid ska ta rimlig hänsyn till tjänstemannens önskemål. Arbetsgivare är under skadeståndsansvar skyldig att se till att tjänstemannen får sin lagstadgade semester. Tjänstemannen är samtidigt skyldig att acceptera av arbetsgivaren beslutad utlagd semester och kan således inte avstå från denna. För tjänsteman med fler än 20 betalda semesterdagar, ska minst 20 dagar för- läggas under semesteråret medan övriga dagar kan sparas. Observera att de sparade dagarna enligt huvudregeln inte kan bytas mot kontant ersättning så länge anställningen består. Semesterlagens syfte är att tjänstemannen ska erhålla ledighet för rekreation och återhämtning.