Utgångspunkt. I 5 § RALS finns de gemensamma löneprinciperna beskrivna. Av dessa framgår att lönebildningen och lönesättningen ska medverka till att målen för verksam- heten nås. Vidare framgår att en arbetstagares lön ska bestämmas utifrån sakliga grunder såsom ansvar, arbetsuppgifternas svårighetsgrad och övriga krav som är förenade med arbetsuppgifterna, samt arbetstagarens skicklighet och resultat i för- hållande till verksamhetsmålen. Utifrån att varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad han el- ler hon kan göra för att påverka sin lön krävs en återkommande dialog mellan chef och arbetstagare. Oförändrad eller ringa förändring av lön över tid ska för den en- skilde vara något som framgått och motiverats i dialogen mellan chef och arbets- tagare. Det är mot den bakgrunden naturligt att en gemensam planering sker av in- satserna för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Syftet med en särskild planering är att ta till vara arbetstagarens förmåga att bidra till verksamhetens mål. Planeringen bör göras i nära anslutning till genomförd lö- nerevision och omfatta den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna samt behov av kompetenshöjande åtgärder. Planeringen av insatser ska dokumenteras om arbetstagaren begär detta. Avstämning bör göras vid en tidpunkt som arbetsgi- vare och arbetstagare kommer överens om. Utgångspunkten är att behov av gemensam planering finns när en arbetstagares lön inte har ändrats eller ändrats i ringa omfattning i samband med en lönerevis- ion. Vid bedömningen av ringa ska hänsyn tas till såväl beloppets storlek som den enskildes löneläge. Detta behöver inte ske om det beror på att arbetstagaren har ett väl hävdat löneläge i jämförelse med andra arbetstagare med liknande arbetsupp- gifter och kompetens.
Utgångspunkt. Avtalet Samverkan för utveckling har funnits i femton år. Samverkan som system har sitt ursprung i medbestämmandelagen (MBL) och arbetsmiljölagstiftningen och har under lång tid varit starkt präglad av det partssystem som MBL utgår från. Det har i många fall inneburit att när ett avtal om samverkan ersatt delar av MBL förhandlingsparagrafer så har det nya avtalet fortfarande präglats av förhandlings- traditionen. Något som till viss del inneburit att former för samverkan ofta blivit viktigare än det verksamhetsutvecklande innehållet likväl som medarbetarens möjlighet till delaktighet i samverkansdialogen. Det finns inom den statliga sek- torn ett framväxande behov av förändring kring former för samverkan utifrån att synen på samverkan har förändrats över tid.
Utgångspunkt. Utifrån att varje arbetstagare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad han el- ler hon kan göra för att påverka sin lön krävs en återkommande dialog mellan chef och arbetstagare. Oförändrad eller ringa förändring av lön över tid ska för den en- skilde vara något som framgått och motiverats i dialogen mellan chef och arbets- tagare. Det är mot den bakgrunden naturligt att en gemensam planering sker av in- satserna för de arbetstagare som inte når uppsatta mål. Syftet med en särskild planering är att ta till vara arbetstagarens förmåga att bidra till verksamhetens mål. Planeringen bör göras i nära anslutning till genomförd lö- nerevision och omfatta den enskildes förutsättningar för arbetsuppgifterna samt behov av kompetenshöjande åtgärder. Planeringen av insatser ska dokumenteras om arbetstagaren begär detta. Avstämning bör göras vid en tidpunkt som arbetsgi- vare och arbetstagare kommer överens om. Utgångspunkten är att behov av gemensam planering finns när en arbetstagares lön inte har ändrats eller ändrats i ringa omfattning i samband med en lönerevis- ion. Vid bedömningen av ringa ska hänsyn tas till såväl beloppets storlek som den enskildes löneläge. Detta behöver inte ske om det beror på att arbetstagaren har ett väl hävdat löneläge i jämförelse med andra arbetstagare med liknande arbetsupp- gifter och kompetens.
Utgångspunkt. Miljökrav uppställes vid samtliga upphandlingar av varor, tjänster och entreprenader. Villkor för sociala hänsyn uppställs där så är möjligt och relevant.
Utgångspunkt. Arvodesreglerna skall främja att innevånare blir politiskt aktiva, och arvodesnivåerna skall inte uppfattas ett hinder. Arvodesnivåerna bör ha en nivå så att det täcker tiden för inläsning som fritidspolitiker lägger ner på det politiska uppdragen. Halvdagsarvodet bör vara något mera värd än heldagsarvodet utifrån att förberedelser och gruppmöten etc. är samma. Xxxxxxxxxx ligger på flertalet aktiva fritidspolitiker och på partiernas förutsättningar att bedriva det demokratiska arbetet, snarare än på heltidsarvoderade politiker.
Utgångspunkt. Stadsbacken AB har uppdraget att genomföra kommunkoncernens1 samlade marknadsföringsavtal med elitidrott och evenemang i Sundsvall. Kommunen är en huvudsakligen skattefinansierad verksamhet med ett tyd- ligt ansvar mot invånarna att skattepengarna används på ett ansvarsfullt sätt. Sundsvallsborna ska känna förtroende för att verksamheten bedrivs på saklig och neutral grund. Sundsvalls kommun arbetar efter värdegrunderna mod, helhetssyn och öppenhet.
Utgångspunkt. Bolaget arbetar nära ägarna och utför uppdragen utifrån den behovsbild som ägarna kommunicerar. • Bolaget ska ha en god ekonomisk hushållning som innebär att bolagets tillgångar, som är ekonomiska, humana, miljömässiga och intellektuella, ska värnas samt utvecklas på ett balanserat sätt. • Bolaget har att se till kommunkoncernernas bästa genom att ha fokus på resurseffektivitet och undvika suboptimering. För att lyckas behöver bolaget, genom dess styrelse, ledning och medarbetare, ha goda insikter i det kommunala uppdraget och förståelse för ägarnas verksamheter och utmaningar.
Utgångspunkt. Ett fibernät i bostadsområdet Betan-Vitkålen är i första hand inte en teknisk fråga utan en fråga om den tekniska infrastruktur som förmedlar TV och bredband kan och ska tillhandahållas genom samfälligheten eller om de boende i området ska välja teknik och ansluta sig individuellt. Men det är också intressant att göra en kartläggning av vilka leverantörer som kan erbjuda TV och bredband och till vilka priser. Arbetet har skiljt på frågorna och redovisar dem separat. Vidare har arbetet granskat hur andra samfälligheter gjort i de förändringsarbeten där äldre teknik som koaxialnät ersätts med nyare som fiberoptiska nät. En djupare studie har gjorts av hur samfälligheten Säves väg1 genomfört sitt förändringsarbete.
Utgångspunkt. De gröna näringarna är en mycket viktig del av näringslivet i Västra Götaland. Parterna känner stort ansvar för näringens tillväxt och utveckling. En modern och attraktiv gymnasieutbildning är av stor vikt så att sysselsättning och kompetensförsörjning kan upprätthållas och utvecklas. Parterna konstaterar att det är primärkommunen som har ansvaret för gymnasieutbildning. Parterna noterar också att det har tillkommit flera fristående skolor i länet som erbjuder naturbruksprogrammet inom gymnasieskolan. VGR har sedan det första samverkansavtalet upprättades 1999 med de 49 kommunerna varit huvudman för naturbruksutbildningarna i Västra Götaland. De tidigare avtalen och det här aktuella samverkansavtalet grundas på Skollagens (2010:800) bestämmelser om att ett landsting/region får anordna utbildningar inom naturbruk. VGR har därmed stöd i samma lagrum för sin verksamhet som en kommun. Det är parternas avsikt att med förtroende, transparens och tillit gemensamt arbeta för en fortsatt positiv utveckling av samarbetet med gymnasieskolans naturbruksprogram. Verksamheten ska kännetecknas av framtidsinriktade och uppdaterade utbildningar där digital teknik, modern pedagogik och entreprenörsskap ges stort utrymme.
Utgångspunkt