Allmänna utgångspunkter exempelklausuler

Allmänna utgångspunkter. Det ligger i avtalets anda att frågor om individuell lönesättning och löneutveckl- ing i första hand löses i chefsdialogen mellan medlem i Ledarna och dennes chef. I det fall frågorna inte kan lösas bör medlemmen kontakta Ledarna varvid be- stämmelserna i denna förhandlingsordning gäller. Lokala parter ska eftersträva att nå lokal överenskommelse om hur löneprocessen ska utformas och hur avtalet ska tillämpas. Om parterna inte kommer överens kan de påkalla förhandlingar enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning.

Allmänna utgångspunkter. Arbetsgivare och medarbetare har ett gemensamt intresse av att skapa livskraftiga verk­ samheter/företag. Lönebildningen bör vara en positiv kraft i verksamheten och skapa förutsättningar för att medarbetare utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Därför är det viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolicy. Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Ett förtroendefullt samarbete mellan verksamhetens ledning/styrelse, akademikerföreningen och medarbetare är av stor betydelse för lönebildningen. Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla medarbetare. Medarbetare som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran bör erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska ske i samband med förändringen. En välfungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbets­ insatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Lönesättningen ska inte vara diskriminerande. Osakliga löneskillnader ska elimineras. Medarbetaren ska bedömas utifrån samma principer oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Föräldralediga och sjukskrivna omfattas av löneöversynen och har rätt till lönesamtal. Löneöversynen ska, om möjligt, planeras och genomföras så att medarbetarens nya lön kan utbetalas den månad som är det centrala löneavtalets revisionsdatum. Överenskommelse av annan lönemodell, t ex tarifflön kan träffas i respektive supplement.

Allmänna utgångspunkter. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att skapa livskraftiga verksamheter. De lokala parterna ska bidra till att skapa goda förutsättningar för att utveckla verksamheten i syfte att förbättra resultat och måluppfyllelse. Detta kräver ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete. Arbetstagarens bidrag till måluppfyllelsen bör återspeglas i löneutvecklingen. Det centrala samverkansavtalet kan skapa förutsättningar för en kontinuerlig dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i syfte att utveckla såväl individ som verksamhet och skapa en god arbetsmiljö. Det är viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolitik. Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna utvecklar i samverkan lönepolitiken och kriterierna för lönesättningen utifrån verksamhetens mål och behov. Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla arbetstagare. En fungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Även föräldralediga och sjukskrivna har rätt till medarbetarsamtal och omfattas av lönerevisionen samt har rätt till lönesamtal. Lönerevisionen ska normalt planeras så att arbetstagarens nya lön kan utbetalas den månad som är det centrala löneavtalets revisionsdatum. Vid utbetalning av retroaktiv lön ska arbetsgivaren även utbetala den mellanskillnad som uppstår till följd av att Försäkringskassan inte retroaktivt ändrar sjuklönegrundande inkomst.

Allmänna utgångspunkter. Direktivet innehåller bestämmelser om ensamrättigheter även för vissa till upphovsrätten närstående rättighetshavare. De närstående rättighetshavare vars rättigheter regleras i direktivet är de utövande konstnärerna, fonogramframställarna, framställarna av de första upptagningarna av filmer, samt radio- och televisionsföretagen. Bestämmelserna finns i artikel 2 och 3.2 i direktivet. I artikel 2 anges att medlemsstaterna skall föreskriva en ensamrätt till framställning av exemplar för utövande konstnärer när det gäller upptagningar av deras framföranden (artikel 2.b), för fonogramframställare av deras fonogram (artikel 2.c), för framställarna av de första upptagningarna av filmer av original och kopior av deras filmer (artikel 2.d) och för radio- och televisionsföretag av upptagningar av deras utsändningar (artikel 2.e). Precis som för upphovsmännen anges i artikel 2 att såväl direkt som indirekt och tillfälligt eller permanent mångfaldigande, dvs. exemplarframställning, skall ingå i ensamrätten och att denna skall omfatta mångfaldigande oavsett metod och form och oavsett om det sker helt eller delvis. I artikel 3.2 regleras vilken ensamrätt som medlemsstaterna måste ge de närstående rättighetshavarna när det gäller att göra prestationer tillgängliga för allmänheten. Denna ensamrätt är snävare än den rätt till överföring till allmänheten som direktivet föreskriver för upphovsmän. För de närstående rättighetshavarna omfattar ensamrätten endast tillgängliggörande för allmänheten, på trådbunden eller trådlös väg, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till de prestationer som avses från en plats och vid en tidpunkt de själva väljer. Med ett engelskt uttryck kallas detta ofta tillhandahållande ”on-demand”. Här benämns det fortsättningsvis tillhandahållande på begäran. Ensamrätt till tillhandahållande på begäran skall enligt direktivet ges till utövande konstnärer avseende upptagningar av deras framföranden (artikel 3.2.a), till fonogramframställare avseende deras fonogram (artikel 3.2.b), till framställarna av de första upptagningarna av filmer avseende originalet och kopior av deras filmer (artikel 3.2.c) och till radio- och televisionsföretag avseende upptagningar av deras sändningar, trådöverförda såväl som luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar (artikel 3.2.d). De förfoganden som avses är förfoganden som förutsätter en interaktivitet mellan den som initierar överföringen och den som är mottagare av densamma. Artikel 3.2 behandlas i styc...

Allmänna utgångspunkter. Avtalet tar sin utgångspunkt i gällande lagstiftning rörande arbetsrätt och arbetsmiljö samt de överenskomna branschavtalen gällande samverkan och allmänna anställningsvillkor. Avtalet inskränker inte rättigheter och skyldigheter enligt dessa lagar och avtal. De olika riktlinjerna har utformats utifrån parternas gemensamma uppfattning; att arbetet i företaget ska präglas av samverkan i naturliga och smidiga former mellan företagets utsedda arbetsgivarföreträdare på olika nivåer, de anställda och deras valda representanter. Parterna är ense om att uppkommande frågor ska behandlas så nära dem som berörs av besluten som möjligt. Detta kräver ett decentraliserat beslutsfattande med delegerade befogenheter enligt gällande organisation inom såväl företaget som de fackliga organisationerna.

Allmänna utgångspunkter. Företaget och dess anställda har ett gemensamt intresse av att skapa livskraftiga verksamheter/företag. Lönebildningen bör vara en positiv kraft i verksamheten och skapa förutsättningar för att de anställda utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Därför är det viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolicy. Varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Ett förtroendefullt samarbete mellan Företagets ledning, de anställda och parterna i detta avtal är av stor betydelse för lönebildningen. Lönesättningen ska underlätta för Företaget att rekrytera, motivera och behålla sina anställda. De anställda som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran bör erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska ske i samband med förändringen. En väl fungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Lönesättningen ska inte vara diskriminerande. Osakliga löneskillnader ska elimineras. Föräldralediga och sjukskrivna omfattas av löneöversynen och har rätt till lönesamtal. Löneöversynen ska, om möjligt, planeras och genomföras så att den anställdes nya lön kan utbetalas i juli månad eller annat datum Företaget och den anställde kommer överens om.

Allmänna utgångspunkter. Kriminalvården ska bl.a. verka för att påföljder verkställs på ett säkert, humant och effektivt sätt (2 § förordningen [2007:1172] med instruktion för Kriminal- vården). Detta följs närmare upp i fängelselagen (2010:610), där det anges att varje intagen ska bemötas med respekt för sitt människovärde och med förstå- else för de särskilda svårigheter som är förenade med frihetsberövandet (1 kap. 4 §). Verkställigheten ska utformas så att den intagnes anpassning i samhället underlättas och så att negativa följder av frihetsberövandet motverkas (1 kap. 2 0 2 2 / 2 3 : JO 1 K R I M I N A L V Å R D

Allmänna utgångspunkter. Staten och SKR, i det följande kallade parterna, är överens om att det långsiktiga utvecklingsarbete som har bedrivits inom området psykisk hälsa och suicidprevention behöver fortsätta och att de utmaningar som finns inom området behöver adresseras genom ett strategiskt, långsiktigt, tvärsektoriellt och samordnat utvecklingsarbete som omfattar insatser inom ramen för de områden som är av relevans för den psykiska hälsan och det suicidpreventiva arbetet, däribland såväl folkhälsopolitiska insatser som hälso- och sjukvård och socialtjänst. Mot denna bakgrund har parterna enats om att ingå en överenskommelse om insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention för 2024. Parterna har enats om att överenskommelsen för 2024 fortsatt ska syfta till att stimulera kommunala, regionala och länsgemensamma insatser som bidrar till förbättringar i verksamheterna och för patienter, brukare och anhöriga utifrån de behov som finns inom området psykisk hälsa och suicid- prevention på nationell, regional och lokal nivå. Området är stort och komplext och omfattar flera målgrupper och perspektiv vilket, enligt parterna, behöver uppmärksammas i utvecklingsarbetet (se avsnitt 1.2). I syfte att skapa långsiktighet, förutsägbarhet och goda planeringsförutsätt- ningar för kommuner och regioner och andra berörda aktörer, och i avvaktan på en kommande nationell strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention, har parterna enats om att inriktningen på överenskommelsen 2024 i stort kvarstår oförändrad från föregående överenskommelse inom området. Målsättningen med överenskommelsen är därmed fortsatt att öka tillgängligheten till vård och stöd av god kvalitet och att främja psykisk hälsa och förebygga och motverka psykisk ohälsa och suicid för personer i alla åldrar. Målsättningen är även att de insatser som vidtas med stöd av överenskommelsen ska bidra till ökad jämlikhet i hälsa, jämställdhet mellan kvinnor och män och att stärka barnrättsperspektivet i enlighet med bl.a. barnkonventionen. Parterna har därtill enats om att de prioriterade områden som lades fast i tidigare överenskommelser även kommer att ange den övergripande inrikt- ningen för arbetet under 2024 (se avsnitt 3). Parterna är vidare överens om att staten, inom ramen för överenskommelsen 2024, avsätter totalt 1 560 000 000 kronor för utvecklingsarbetet, varav 1 527 000 000 kronor fördelas till kommuner och regioner och 33 000 000 kronor fördelas till SKR.

Allmänna utgångspunkter. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010) 24 § har kommunen i uppgift att ordna sjukvårdstjänster för kommunens invånare. De vårdmaterial som behövs i behandlingen av en långtidssjukdom antecknas alltid i klientens vårdplan, För hemsjukvårdens del stadgas detta i samma lag (25 §). Vårdmaterial i samband med vård av sjukdom är avgiftsfria för klienten (L om klientavgifter inom social- och hälsovården 734/1992, 5 §). I social- och hälsovårdsministeriets instruktion (Kommuninfo 4/2013) gällande distributionen av material som används inom vård vid hälsovårdscentralerna finns detta preciserat. Den tidigare instruktionen gällande utdelning av avgiftsfritt vårdmaterial och vårdapparater i kommunerna är från år 1999 (94/59/98). XXX gjorde dessutom en undersökning 2014 gällande distribution av förbrukningsartiklar. Undersökningens syfte var att utreda hur jämlik behandlingen av klienterna har förverkligats med hänseende på distributionen av förbrukningsartiklar till långtidssjuka. Hemsjukvården delar ut avgiftsfria vårdartiklar- och material till långtidssjuka enligt de beslut som avdelningsskötare för hemsjukvården har utfärdat eller som någon av vårdarna inom de olika områdena (diabetes, astma) har utfärdat. Patientens egen läkare är den som i sisa hand kan fastställa om behovet är större än de anvisningar som finns i denna bilaga. De tilläggsbehov som finns skall basera sig på en medicinsk undersökning och finnas dokumenterad i patientens journal. Utdelningen av vårdmaterial sker via centralvarulagret eller via den skötare som är ansvarig inom öppna vården. När det gäller inkontinensmaterial görs utredningen av hemsjukvården eller hemvården och ansvariga skötaren inom hemsjukvården godkänner utdelningen på en som bilaga godkänd blankett (bilaga1). SYFTET ÄR ATT FÖRBÄTTRA PATIENTENS/KLIENTENS FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR EGENVÅRD OCH EN MÖJLIGHET ATT BO I HEMLIKNANDE MILJÖ. MÅLET ÄR ÄVEN ATT FRÄMJA BEHANDLINGEN OCH VÅRDEN AV EN LÅNGVARIG SJUKDOM. ATT UPPRÄTTHÅLLA FUNKTIONSFÖRMÅGA OCH LIVSKVALITET ÄR ALLA MÄNNISKORS RÄTTIGHET.

Allmänna utgångspunkter. För de flesta yrkeskategorier varierar arbetsuppgifter och ansvarsområden i antal och svårighetsgrad över tid. Det kan också finnas ordinarie arbetsuppgifter som är tidsbegränsade. Sådana arbetsuppgifter ska inte ersättas genom lönetillägg, utan betraktas som en anställds ordinarie arbete. En anställds vilja att åta sig och förmåga att ta ansvar för och prestera i förhållande till nya arbetsuppgifter och ansvarsområden ska bedömas och värderas i den återkommande lönerevisionen. Lönetilläggen delas in i två grupper, dels lönetillägg för särskilda uppdrag dels övriga lönetillägg.