Allmänna utgångspunkter. Det ligger i avtalets anda att frågor om individuell lönesättning och löneutveckl- ing i första hand löses i chefsdialogen mellan medlem i Ledarna och dennes chef. I det fall frågorna inte kan lösas bör medlemmen kontakta Ledarna, varvid be- stämmelserna i denna förhandlingsordning gäller. Lokala parter ska eftersträva att nå överenskommelse om hur löneprocessen ska utformas och hur avtalet ska tillämpas. Om parterna inte kommer överens kan de påkalla förhandlingar enligt bestämmelserna i denna förhandlingsordning.
Allmänna utgångspunkter. Arbetsgivare och arbetstagare har ett gemensamt intresse av att skapa livskraftiga verksamheter. De lokala parterna ska bidra till att skapa goda förutsättningar för att utveckla verksamheten i syfte att förbättra resultat och måluppfyllelse. Detta kräver ett systematiskt utvecklings- och kvalitetsarbete. Arbetstagarens bidrag till måluppfyllelsen bör återspeglas i löneutvecklingen. Det centrala samverkansavtalet kan skapa förutsättningar för en kontinuerlig dialog mellan arbetsgivare och arbetstagare i syfte att utveckla såväl individ som verksamhet och skapa en god arbetsmiljö. Det är viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolitik. Arbetsgivaren och de lokala arbetstagarorganisationerna utvecklar i samverkan lönepolitiken och kriterierna för lönesättningen utifrån verksamhetens mål och behov. Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla arbetstagare. En fungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Även föräldralediga och sjukskrivna har rätt till medarbetarsamtal och omfattas av lönerevisionen samt har rätt till lönesamtal. Lönerevisionen ska normalt planeras så att arbetstagarens nya lön kan utbetalas den månad som är det centrala löneavtalets revisionsdatum. Vid utbetalning av retroaktiv lön ska arbetsgivaren även utbetala den mellanskillnad som uppstår till följd av att Försäkringskassan inte retroaktivt ändrar sjuklönegrundande inkomst.
Allmänna utgångspunkter. Arbetsgivare och medarbetare har ett gemensamt intresse av att skapa livskraftiga verk samheter/företag. Lönebildningen bör vara en positiv kraft i verksamheten och skapa förutsättningar för att medarbetare utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Därför är det viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolicy. Varje medarbetare ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Ett förtroendefullt samarbete mellan verksamhetens ledning/styrelse, akademikerföreningen och medarbetare är av stor betydelse för lönebildningen. Lönesättningen ska underlätta för arbetsgivaren att rekrytera, motivera och behålla medarbetare. Medarbetare som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran bör erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska ske i samband med förändringen. En välfungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbets insatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Lönesättningen ska inte vara diskriminerande. Osakliga löneskillnader ska elimineras. Medarbetaren ska bedömas utifrån samma principer oavsett kön, könsöverskridande identitet, etnisk tillhörighet, trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Föräldralediga och sjukskrivna omfattas av löneöversynen och har rätt till lönesamtal. Löneöversynen ska, om möjligt, planeras och genomföras så att medarbetarens nya lön kan utbetalas den månad som är det centrala löneavtalets revisionsdatum. Överenskommelse av annan lönemodell, t ex tarifflön kan träffas i respektive supplement.
Allmänna utgångspunkter. Parterna är ense om att hälsa, effektivitet och lönsamhet är varandras förutsättningar. God arbetsmiljö och en arbetsorganisation som erbjuder möjligheter till personlig utveckling och ökat ansvar innebär betydelsefull stimulans för utvecklingen i företagen. Sunda och säkra arbetsplatser samt meningsfulla och utvecklande arbeten skapar bättre arbetsför- hållanden för de anställda med minskad frånvaro, ökad produktivitet och förbättrad kvalitet som följd. Utifrån detta skall arbetsplatsen så långt möjligt anpassas till den anställdes förutsättningar och mål. Arbetsmiljö och arbetsorganisation skall stimulera de anställda till att utföra ett meningsfullt arbete. Modernt utformad företagshälsovård som en integrerad del i företagens verksamhet är viktig i det lokala arbetsmiljöarbetet vid förändring av arbetsorganisation och arbets- innehåll samt väsentlig i arbetet med rehabilitering i olika former. Alla på arbetsplatsen har ett ansvar för sin egen och omgivningens hälsa. I detta ingår att respektera andra människor och deras olikheter. Eftersom utvecklingen av företagen i ett föränderligt samhälle förutsätter systematisk kompetensutveckling hos personalen – genom utbildning och på annat sätt – har parterna utformat ett särskilt avsnitt av riktlinjerna för att betona dessa frågor. Jämställdhetsaspekten framhålls på flera ställen i de olika riktlinjerna. Parterna har härutöver valt att sammanföra ett antal grundläggande frågeställningar i ett särskilt avsnitt. Ett avsnitt, som delvis skiljer sig från de övriga, utgör riktlinjer för samverkan mellan de lokala parterna i frågor som berörs av detta avtal. Avsnittet är utformat med sikte på att ge vägledning åt de lokala parterna vid deras arbete med lokala samverkansregler sam- tidigt som hänsyn till skilda förutsättningar i olika företag betonas. En genomgående tanke är att samverkanssystemen skall knytas så nära företagens linjefunktioner och beslutscentra som möjligt för att integreras på ett naturligt sätt i den ordinarie verksam- heten. Eftersom företagen inbördes arbetar med skilda förutsättningar och dessutom är upp- byggda i olika beslutsstrukturer, är det väsentligt att inflytandereglerna så långt som möjligt anpassas till förhållandena i respektive företag. Detta gäller i hög grad också frågor om samverkan mellan företag och arbetsställen inom koncerner. De olika riktlinjerna har utformats utifrån parternas gemensamma uppfattning, att arbetet i företagen skall präglas av samverkan i naturliga och smidig...
Allmänna utgångspunkter. Direktivet innehåller bestämmelser om ensamrättigheter även för vissa till upphovsrätten närstående rättighetshavare. De närstående rättighetshavare vars rättigheter regleras i direktivet är de utövande konstnärerna, fonogramframställarna, framställarna av de första upptagningarna av filmer, samt radio- och televisionsföretagen. Bestämmelserna finns i artikel 2 och 3.2 i direktivet. I artikel 2 anges att medlemsstaterna skall föreskriva en ensamrätt till framställning av exemplar för utövande konstnärer när det gäller upptagningar av deras framföranden (artikel 2.b), för fonogramframställare av deras fonogram (artikel 2.c), för framställarna av de första upptagningarna av filmer av original och kopior av deras filmer (artikel 2.d) och för radio- och televisionsföretag av upptagningar av deras utsändningar (artikel 2.e). Precis som för upphovsmännen anges i artikel 2 att såväl direkt som indirekt och tillfälligt eller permanent mångfaldigande, dvs. exemplarframställning, skall ingå i ensamrätten och att denna skall omfatta mångfaldigande oavsett metod och form och oavsett om det sker helt eller delvis. I artikel 3.2 regleras vilken ensamrätt som medlemsstaterna måste ge de närstående rättighetshavarna när det gäller att göra prestationer tillgängliga för allmänheten. Denna ensamrätt är snävare än den rätt till överföring till allmänheten som direktivet föreskriver för upphovsmän. För de närstående rättighetshavarna omfattar ensamrätten endast tillgängliggörande för allmänheten, på trådbunden eller trådlös väg, på ett sådant sätt att enskilda kan få tillgång till de prestationer som avses från en plats och vid en tidpunkt de själva väljer. Med ett engelskt uttryck kallas detta ofta tillhandahållande ”on-demand”. Här benämns det fortsättningsvis tillhandahållande på begäran. Ensamrätt till tillhandahållande på begäran skall enligt direktivet ges till utövande konstnärer avseende upptagningar av deras framföranden (artikel 3.2.a), till fonogramframställare avseende deras fonogram (artikel 3.2.b), till framställarna av de första upptagningarna av filmer avseende originalet och kopior av deras filmer (artikel 3.2.c) och till radio- och televisionsföretag avseende upptagningar av deras sändningar, trådöverförda såväl som luftburna, inklusive kabel- och satellitsändningar (artikel 3.2.d). De förfoganden som avses är förfoganden som förutsätter en interaktivitet mellan den som initierar överföringen och den som är mottagare av densamma. Artikel 3.2 behandlas i styc...
Allmänna utgångspunkter. Företaget och dess anställda har ett gemensamt intresse av att skapa livskraftiga verksamheter/företag. Lönebildningen bör vara en positiv kraft i verksamheten och skapa förutsättningar för att de anställda utvecklas och stimuleras till goda arbetsinsatser. Därför är det viktigt att det finns en utvecklad och känd lönepolicy. Varje anställd ska veta på vilka grunder lönen sätts och vad hon eller han kan göra för att påverka sin lön. Ett förtroendefullt samarbete mellan Företagets ledning, de anställda och parterna i detta avtal är av stor betydelse för lönebildningen. Lönesättningen ska underlätta för Företaget att rekrytera, motivera och behålla sina anställda. De anställda som erhållit helt eller delvis nya arbetsuppgifter som kan betraktas som en befordran bör erhålla löneökning skilt från löneavtalet. En sådan löneökning ska ske i samband med förändringen. En väl fungerande lönebildning stimulerar till engagemang, utveckling och goda arbetsinsatser och medverkar till att verksamhetens mål uppnås. Lönesättningen ska inte vara diskriminerande. Osakliga löneskillnader ska elimineras. Föräldralediga och sjukskrivna omfattas av löneöversynen och har rätt till lönesamtal. Löneöversynen ska, om möjligt, planeras och genomföras så att den anställdes nya lön kan utbetalas i juli månad eller annat datum Företaget och den anställde kommer överens om.
Allmänna utgångspunkter. För att uppnå bästa möjliga resultat när Xxxxxxx Fondkommission AB (”Mangold”) utför eller vidarebefordrar kunders order i finansiella instrument, t.ex. uppdrag att köpa eller sälja aktier, kommer Xxxxxxx att följa dessa riktlinjer. Mer än en av de metoder som anges i riktlinjerna kan komma att användas på en och samma order. Om kund lämnar en specifik instruktion avseende en viss order (t.ex. om att Xxxxxxx ska agera som direkt motpart, eller ska utföra ordern på en viss utförandeplats eller på ett särskilt sätt) kommer en sådan instruktion att ha företräde framför dessa riktlinjer. En specifik instruktion kan alltså komma att innebära att Xxxxxxx inte kan vidta de åtgärder som anges i dessa riktlinjer för att uppnå bästa möjliga resultat.
Allmänna utgångspunkter. Många av saneringsbranschens kunder är internationellt konkurrensutsatta företag som kräver årliga prissänkningar i tjänsteleveranserna. Enligt SCBs kostnadsindex för saneringsföretag utgör lönerna knappt 60 procent av företagens totala kostnadsmassa, vilket innebär att lönerna har avgörande betydelse för konkurrenskraft och sysselsättning i branschen.
Allmänna utgångspunkter. Nuvarande bestämmelser om produktstyrning härrör från det nämnda EU- direktivet om marknader för finansiella instrument (Mifid 2). Direktivets bestämmelser implementerades genom att de nya kraven infördes i LV och i värdepappersföreskrifterna. Kraven gäller värdepappersinstitut som producerar finansiella instrument och institut som distribuerar finansiella instrument till kunder. Lagstiftarens syfte med de nya reglerna var att öka kundskyddet genom att se till att berörda företag är skyldiga att beakta kundens intressen redan från det att ett finansiellt instrument utformas. Regelverket innebär att ett värdepappersinstitut som producerar ett finansiellt instrument i sin produktstyrning ska fastställa en målgrupp av slutkunder för ett finansiellt instrument samt säkerställa såväl att alla relevanta risker för målgruppen bedöms som att den avsedda distributionsstrategin är förenlig med målgruppen. Ett värdepappersinstitut som endast distribuerar finansiella instrument ska i sin produktstyrning använda den information som det erhållit från producenten om den målgrupp som producenten fastställt samt den information institutet har om sina egna kunder. Exceed producerar inte några finansiella instrument utan erbjuder och rekommenderar endast finansiella instrument som andra företag har producerat. Företaget ska alltså följa de produktstyrningskrav som gäller för distributörer. För vägledning om hur bestämmelserna om produktstyrningskrav för producenter och distributörer av finansiella instrument och strukturerade insättningar bör tillämpas har Esma antagit riktlinjer för produktstyrningskraven i Mifid 2, ESMA 00-00-000 SV (Esmas riktlinjer om produktstyrning). Av punkt 18 framgår vilka kategorier som bör användas av producenter vid fastställandet av målgruppen för en produkt. Av punkt 34 framgår att en distributör bör använda sig av samma lista med kategorier som används av producenter som grund för fastställande av målgruppen för de produkter de distribuerar. Exceed har rörande fastställandet av målgruppen i sin produktstyrning hänvisat till vad som sker vid rådgivningen och hävdar att det då görs en genomgång av kundernas mål, ekonomiska situation och kunskap och erfarenhet. Detta saknar dock betydelse för bedömningen om Exceed tillämpat regelverket om produktstyrning på ett korrekt sätt. Det anges uttryckligen i punkt 33 i Esmas riktlinjer om produktstyrning att företagets produktstyrning inte kan ersättas av en lämplighets- eller passandebedömning utan måste...
Allmänna utgångspunkter. Med lämplighetsbedömning avses processen med att samla in uppgifter om en kund samt företagets efterföljande bedömning av om en viss investeringsprodukt är lämplig för kunden. Det är företagets ansvar att genomföra lämplighetsbedömningarna. Syftet med bedömningarna är att företaget ska kunna agera i kundens bästa intresse. Ett värdepappersinstitut som tillhandahåller investeringsrådgivning till en icke- professionell kund ska lämna kunden en tillfredsställande dokumentation som anger vilket råd kunden har fått och hur rådet motsvarar kundens önskemål, mål med investeringen och andra egenskaper. Denna dokumentation kallas lämplighetsförklaring. Syftet med lämplighetsförklaringen är att kunden ska få en sammanfattning av rådgivningen och förstå på vilket sätt rekommendationen är lämplig för denne. Mellan lämplighetsförklaringen och lämplighetsbedömningen finns en samverkan på det sättet att lämplighetsförklaringen, med utgångspunkt i de uppgifter som inkommit i lämplighetsbedömningen, ska förklara varför en viss finansiell produkt är lämplig för kunden. Exceed brister i sin prövning av kundernas kunskap och risktolerans