Disposition. Inledningsvis
Disposition. Den här offerten är uppbyggd enligt följande: Vi börjar med en kortare bakgrund om din förening och om oss på Ownit. Därefter följer en beskrivning av förslag på tjänster, priser, infrastruktur samt installationsförfarandet. Avslutningsvis presenteras tilläggstjänster, drift, support/kundtjänst och sist kommer ett avsnitt med bilagor. Ownit önskar att det som hanteras i denna offert kring kostnader eller annan ekonomisk information rörande parterna stannar inom föreningen under den period som förhandling pågår. Vi hoppas att offerten tilltalar er!
Disposition. 12.1. Kontohavaren kan till Bolaget meddela om en annan fysisk person ska ges dispositionsrätt på Kontohavarens Sparkonto. Kontohavaren bemyndigar personen med dispositionsrätt att iklä sig Kontohavarens befogenheter över Sparkontot gentemot Bolaget.
Disposition. 25 Inledningsvis ges en bakgrundsbeskrivning av idrottens organisation i Sverige. Därefter följer en beskrivning av SBF och dess medlemmar samt en redogörelse för hur bilsporttävlingar arrangeras inom landet av SBF och andra aktörer. Sedan redovisas Sveriges Riksidrottsförbunds (Riksidrotts- förbundet, RF) och SBF:s regler om lojalitetsplikt och bestraffning. Efter detta följer Konkurrensverkets skäl för beslutet, där Konkurrensverket först redogör för bedömningen av den relevanta marknaden, företagskriteriet och avtalskriteriet. Därpå följer en bedömning av om de ifrågasatta bestämmel- serna har till syfte eller till resultat att begränsa konkurrensen på ett märk- bart sätt. Därefter behandlas frågan om bestämmelserna kan rättfärdigas av legitima syften och det som brukar kallas idrottens särart. Efter detta be- handlas frågan om undantag respektive samhandel. Avslutningsvis hante- ras lämpliga sanktioner, innefattande åläggandets utformning och vitets storlek. 26 SBF (xxx.xx 802000-3425) är en ideell förening som RF (xxx.xx 802002-8166) antagit som s.k. specialidrottsförbund (SF) för bilsporten i Sverige.3 SBF har till ändamål att främja och administrera bilsporten i Sverige4, vilket bl.a. in- nefattar att utfärda regler och bevilja tillstånd att anordna tävlingar, där- ibland mästerskapstävlingar.5 Vidare anordnar SBF utbildningar och utfär- dar licenser dels till funktionärer vid tävlingar som anordnas av motorklub- bar som är medlemmar i SBF, dels till deltagare i tävlingarna. Härutöver besiktigar SBF banor m.m.6 27 SBF har vidare till uppgift att företräda bilsporten internationellt. Förbundet har även till ändamål att ”utbilda funktionärer och aktiva, verka för höjande av trafikkulturen samt stimulera den fordonstekniska utvecklingen”.7 28 SBF består av ca 470 motorklubbar, vilka år 2010 hade drygt 104 000 med- lemmar. SBF är indelat i 12 specialidrottsdistriktsförbund.8 Motorklubbarna arrangerar tävlingar och andra evenemang inom de olika bilsportgrenarna bilorientering, crosskart, dragracing, drifting, folkrace, historisk bilsport,
Disposition. Avhandlingen är lätt att följa och mestadels är dispositionen ändamålsenlig. Uppdelningen i två delar är förnuftig och även om den andra delen mer har karaktären av praktiskt problemlösande hänger avhandlingen ihop. Kapitel 6 om slutande av avtal om kreditderivat och kapitel 7 om handelsbruk och ISDA:s standardavtal som dominerande branschpraxis i del I borde dock ha placerats direkt efter kapitel 1 där avtalets innehåll beskrivs. Kapitel 8 om de finansiella institutionernas omsorgsplikt faller lite utanför avhandlingens ram och jag skulle hellre ha sett att den brutits ut och utvidgats till en längre artikel. Fråge- ställningarna i kapitel 8 är intressanta och skulle kunna utvecklas mer om de sat- tes in i den generella kontexten rådgivningsansvar.
Disposition. Det härpå följande kapitlet (kap. 2) inleds med en undersökning av lojalitetspliktens ursprung och utveckling i svensk rätt. Därefter redogörs för lojalitetspliktens nuvarande innebörd och rättsställning med fokus på uppfattningen i doktrin. Följer gör en kort redogörelse över lojalitetspliktens ställning i dansk, norsk och internationell rätt. Kapitlet avslutas med en genomgång av de vanligaste problemen som kopplas till lojalitetsplikten. Avsikten med kapitlet är att ge läsaren en bred bakgrundsbild av den kontraktuella lojalitetsplikten för att denne lätt ska kunna ta till sig den övriga framställningen. I kapitel 3 redogörs sedan för entreprenadrätten i stort och särskilt då entreprenadavtal som ingås enligt bestämmelserna i AB
Disposition. Detta inledande kapitel följs av ett metodkapitel som beskriver de metoder vi använt för att genomföra studien. Därefter kommer det teoretiska ramverket för studien där aktuell teori om affärsmodeller presenteras, både generell och specifik för transportnäringen. Information om transportnäringen finns även i det empiriska bakgrundskapitlet. Här kartläggs den svenska godstransportmarknaden med lastbil och dess huvudsakliga aktörer. Detta kapitel avslutas med en beskrivning av HCT i Sverige och omvärlden. Vidare presenteras studiens empiriska resultat i form av en modell över transportsystemets dynamik. Detta resultat lyfts sedan tillsammans med teorin över i en diskussion som behandlar hur fordonstillverkares samt dess kunders affärsmodeller skulle påverkas vid ett införande av HCT. Rapporten avslutas med besvarande av studiens forskningsfrågor samt en reflektion över uppfyllandet av studiens syften. Detta presenteras i rapportens slutsatskapitel som dessutom innehåller en diskussion kring arbetets avgränsningar samt förslag på framtida studier.
Disposition. Emfatiska beslut
Disposition. Framställningen inleds i kapitel 2 med en allmän genomgång av avtalsviten och deras roll i avtalsförhållanden. Här redogörs även för de olika typer av viten som finns och dess funktioner i kommersiella avtal. Analysen omfattar jämkning, eftergifter samt vitets förhållande till skadestånd.
Disposition. Första kapitlet inleds med en introduktion till ämnet som följs av ett klargörande av syfte, frågeställning, metod och avgränsning. I xxxxx kapitlet ger jag läsaren en översiktlig beskrivning av aktuell lagstiftnings senare historia. I tredje kapitlet presenterar jag en del av upphandlingens centrala delar under nio olika underrubriker, följt av en beskrivning av institutet överprövning och dess betydelse för uppsatsens syfte. I femte kapitlet presenterar jag uppsatsens centrala delar där jag under rubriken ”Avtalets betydelse vid offentlig upphandling” utreder olika anledningar som kan finnas för att ingå avtal i samband med en offentlig upphandling, samverkan mellan upphandling och avtal, avtalsslutandets följder för förlorarnas möjligheter och avslutar med följderna av felaktigt ingångna avtal. Innan min slutdiskussion och slutsats i sjunde kapitlet presenterar jag i det sjätte kapitlet tre hypotetiska typfall med analyser för att läsaren lättare skall kunna följa mitt resonemang.