Metod. Arbetsgruppen är fri att använda de metoder gruppen anser mest ändamålsenlig för att nå resultat. Metoden samt mötesdatum ska beslutas på det första mötet.
Metod. Undersökningen genomförs genom två webbenkäter i januari 2015. Den ena innehåller 19 frågor och riktas till de 51 lärare som har anställts enligt avtalen. Samtliga 51 lärare har besvarat webbenkäten. Den andra enkäten innehåller 18 frågor och riktas till de 41 rektorer som leder arbetet på de aktuella skolorna. Frågorna till rektorer är synonyma med de som ställs till lärarna, så att uppfattningar kan jämföras. 38 av de 41 rektorerna som har fått en enkät, har besvarat den. I enkäten ställs tre frågor med öppna svarsalternativ. • Hur skulle du vilja beskriva rollen/funktionen som förstelärare på din skola idag? • Hur skulle du vilja värdera din första tid i rollen/funktionen som förstelärare? (Vad har fungerat bra/mindre bra/varit mest utmanande/bidragit mest etc hittills?) • Finns det något i din roll/funktion som förstelärare som har påverkat din psykosociala arbetsmiljö? I så fall vad och på vilket sätt? Motsvarande fråga ställs till rektorerna, men utifrån deras horisont sett. Utifrån de öppna frågorna har en beskrivande och berättande text skapats i rapporten om ”den första tiden som förstelärare”.
Metod. LOs förbund har enats om en metod för en samordning där varje förbund behåller en självständig ställning, där de första större avtalen ges en normerande verkan och där övriga förbund samtidigt får en starkare ställning. Metoden kan sammanfattas i nedanstående punkter:
Metod. Litteraturöversikten gjordes genom sökningar i relevanta databaser för vetenskapliga publika tioner. De databaser som användes inkluderar Web of Science och Scopus. Sökningarna avgränsades till åren 2014 – 2018 och innefattar endast litteratur publicerad på engelska. Ett fåtal artiklar identifierades även via inkluderade artiklar (se flödesschema nedan). Avgränsningar i databaser och år gjordes med hänvisning till det stora antalet artiklar som identifierades. Sökorden inkluderade olika begrepp för gig ekonomin, dels enskilt och dels i kombination med begrepp som rör anställnings och arbets villkor. Söksträngarna baserades på följande ord: ”Gig economy” ”Platform economy” ”Ondemand economy” ”Gig economy” OR ”Platform economy” OR ”Digital economy” OR ”Sharing economy”/ AND (employ* OR work* OR ”flexible worker” OR ”flexible work” OR ”contingent work” OR ”contingent worker” OR ”temporary employment” OR ”temporary employee” OR ”temporary work” OR ”temporary worker” OR labor OR labour OR ondemand OR justintime OR ”informal work” OR ”independent contractor” OR ”dependent contractor” OR selfemployed OR freelanc*OR crowdwork OR ”precarious work” OR employment rel* OR risk OR ”work environment” OR health OR ”labor rights” OR ”labour rights” OR wage* OR condition* OR union OR ”collective action” OR ”collective mobilization” OR crowdsource* OR ridesourc* OR rideshar*) Uber Deliveroo
Metod. Läst en femtedel av de totala antalet ansökningar (ca 80 st) • Intervjuer med ledningsgrupper för kommunal förskola, grundskola och gymnasieskola, samt myndighetsenheten • Genomgång av statistik (inkomna ansökningar jämfört med könsfördelning i populationen). • Mönstret är det ansöks om medel för dubbelt så många pojkar som flickor. • Sju av tio av de ansökningar som gäller flickor beviljas jämfört med ca hälften av de ansökningar som gäller pojkar • Pojkar som grupp beviljas totalt sett dubbelt så många timmar som flickor • I ansökningarna beskrivs flickors behov i form av sjukdomar, få flickor beskrivs som utåtagerande • Pojkar beskrivs oftare som utåtagerande och konfliktsökande, ofta anges också neuropsykiatriska funktionsnedsättningar • Pojkar som grupp tilldelas en större del av de resurser som avsatts för extraordinära insatser • Flickors behov kan vara dolda • Modellen täcker inte in insatser för utåtagerande pojkar Viktigt med medvetenhet om detta.
Metod. I följande kapitel kommer studiens metodologiska val (forskningsprocessen) att beskrivas och reflekteras över. De delar som ingår i kapitlet är följande; forskningsstrategi, forskningsdesign, urval, datainsamling, analysmetod, forskningsetiska aspekter, forskningsdesignens kvalitet och metodologiska överväganden.
Metod. Val av metod är en viktig uppgift för studenten (examen- sarbetaren). Skogforsk tillhandahåller tips och råd vid behov.
Metod. Konsulten ska genomföra uppdraget genom att granska respektive medlemsorganisations dokumentation och SMR:s dokumentation. Xxxxxx ska konsulten intervjua personal hos SMR samt ledning och personal på medlemsorganisationerna. Konsulten ska även ha kontakt med organisationens revisorer. För att undvika dubbelarbete ska konsulten även använda sig av nyligen genomförda granskningar och kontrollera hur de respektive medlemsorganisationerna har följt upp rekommendationer och åtgärdsplaner från dessa. SMR tillsammans med respektive medlemsorganisation ansvarar för att ta fram relevanta granskningar som genomförts. Uppdraget ska ske i god samverkan med SMR och medlemsorganisationerna, med respekt för alla medverkandes tid. Uppdraget ska genomföras i en konstruktiv och lärande anda. Konsulten ska presentera förslag till upplägg och sin metod i anbudet. Som framgår ovan ansvarar därefter konsulten för att precisera metod och upplägg per medlemsorganisation i en inception report.
Metod. Dalastrategin för lågenergibyggande har utvecklats som en handlingsplan inom Byggdialog Dalarna. En styrgrupp/referensgrupp har etablerats med representanter från olika kategorier fastighetsägare/aktörer inom samhällsbyggandet. ÅF har anlitats som utredare. Uppgiften har varit att etablera en samverkan med det nationella arbetet och med referensgruppens hjälp omsätta detta i framåtsyftande regional handlingsplan. Resultatet ses som ett dokument med precisering av insatser för bred implementering inom länet. Handlingsplanen avses ge stöd och riktlinjer för fastighetsägarnas planering och målsättning vid lokal planering och byggande. Strategin avses ge underlag för: • Riktlinjer i energieffektiv planering inom kommuner. • Målsättning för projektering och byggande fördelat på olika kategorier av byggnader. Bostäder, lokaler och småhus. • Handlingsplan för energieffektiv förvaltning av byggnader. • Tydliggörande av behov av kompetensutveckling inom sektorn. • Relevansområden för regional forskning. • Möjlighet till teknikutveckling.
Metod. Kvalitetsutvecklaren har utgått från verksamhetens utvecklingsplan efter uppföljningen 2022 och annan dokumentation. Utvecklingsplanen har fyllts i av ansvarig chef och skickats in i anslutning till uppföljningen. Verksamhetens har också fått redovisa bemanningen för vecka 35. Metoder som använts är dokumentationsgranskning och intervju. Kvalitetsutvecklaren har även gjort en måltidsobservation och samtalat med boende och medarbetare. Vid uppföljningstillfället deltog verksamhetschefen. Verksamheten kommer att redovisa egenkontroller gällande avvikelser, social dokumentation och hur verksamheten har arbetat med den besvärande ensamheten i kvalitetsberättelsen som ska vara omvårdnadsförvaltningen tillhanda den 31 januari 2024. Verksamhetschefen har tagit del av rapporten och fått möjlighet att rätta till eventuella faktafel. En utförlig bakgrund till identifierade utvecklingsområden framgår av kommentarerna till respektive delområde under rubrik Underlag bedömning i denna rapport. Sammanfattande bedömning Frösunda vård- och omsorgsboende är ett boende med engagerade medarbetare och ledning. Verksamheten har arbetat vidare med sin utvecklingsplan och arbetet fortskrider. Verksamheten har haft vissa utmaningar med att rekrytera nya medarbetare till verksamheten och har haft en högre andel vikarier. Verksamheten har utvecklat sina arbetssätt med rapportering mellan olika yrkeskategorier och rutinen för introduktion av nya verksamheter. Verksamheten har fortfarande utmaningar gällande avvikelser inom SoL, måltider och social dokumentation.