ARBETARE FREMIA-LO

Avtalat har som uppdrag att se till att arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd vet hur tjänste- pension och försäkring via jobbet fungerar.

Genom xxxxxxx.xx, kundtjänst, utbildningar, material samt våra pensions- och försäkringsspecialister hjälper vi till med alla frågor om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

Avtalats handbok är till för dig som jobbar med de här frågorna. Den ger fördjupad information om kollektivavtalad tjänstepension och försäkring och kan med fördel användas som en uppslagsbok.

I handboken beskriver vi hur försäkringarna gäller utifrån olika händelser i livet – föräldraledighet, sjukdom, arbetsskada, kompe- tens och omställning, dödsfall och pension. I slutet av varje kapitel finns en checklista där vi samlat vad den anställda behöver få information om och tänka på.

Du kan ladda ner handboken på xxxxxxx.xx.

PS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar som har tillkommit efter tryckningen av boken (mars 2023). Aktuell information hittar du pi xxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 5

Inledning

Trygghet genom livet ‌

Att klara av förändringar är en del av livet. Människor blir föräldrar, råkar ut för olyckor eller vill gå i pension lite tidigare. Då är det tryggt att veta att pension och försäkringar via jobbet kan ge den som är anställd ett extra ekonomiskt stöd.

Arbetsskada

INLEDNING

Kompetens och omställning

Genom kollektivavtal finns det kompetens- stöd för den anställda och omställningsstöd för den uppsagda.

Pension

Anställda kan fi pension frin olika hill, tjänstepension genom kollektivavtal

Föräldraledighet

Förutom föräldra- penning kan den anställda fi extra ersättning enligt kollektivavtal.

Sjukdom

Alla blir sjuka ibland, di finns det extra ersättning genom kollektivavtal pi

arbetsplatsen.

Om olyckan är framme och den anställda skadar sig pi jobbet eller till och frin jobbet finns det extra ersättning enligt

kollektivavtal. Dödsfall

Även i de tyngsta stunderna kan kollektivavtalet vara en trygghet för efterlevande

i familjen.

är en viktig del.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan parterna pi arbets- marknaden. Det beskriver arbetsgivarens och den anställdas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, till exempel när det gäller lön, pension och försäkringar.

6 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 7

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Försäkringssystemet ‌‌‌

– så hänger det ihop

Det svenska försäkringsskyddet kan liknas vid en pyramid. Som bas finns pension och försäkringar som vi omfattas av enligt lag. Utöver detta finns kollektivavtalad tjänstepension och försäkringar. Överst i pyramiden finns gruppförsäkringar och privata försäkringar.

PENSION OCH FÖRSÄKRINGAR ENLIGT LAG

Den allmänna pensionen och försäkringarna är en del av samhällets trygghets- system. De kan ge skydd när inkomsten upphör eller minskar. Den allmänna pensionen hanteras av Pensionsmyndigheten och försäkringarna hanteras av Försäkringskassan. Det är arbetsgivare och enskilda som betalar för denna trygghet genom avgifter och skatter.

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att ge ekonomisk trygghet även om livet förändras, till exempel vid sjukdom och arbetslöshet.

TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRINGAR VIA KOLLEKTIVAVTAL

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal ska teckna tjänstepension och försäkringar för anställda.

Arbetsgivare kan omfattas av kollektivavtal genom

▶ medlemskap i ett arbetsgivarförbund

▶ hängavtal, vilket innebär att arbetsgivaren slutit kollektivavtal direkt med ett fackförbund.

Idag omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. De anställda fir en trygghet bide i jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet. Arbetsgivaren kan känna sig trygg med att ge de anställda bra villkor.

Anställda fir di via sitt jobb bide insättningar till sin pension, si kallad tjänste- pension, och försäkringar. Tjänstepensionen är en viktig del av den framtida pensionen och försäkringarna kan ge extra ersättning vid exempelvis sjukdom, olycksfall pi jobbet eller vid föräldraledighet.

Kollektivavtalen är framförhandlade av arbetsmarknadens parter.

FÖRSÄKRINGAR I TOPPEN AV PYRAMIDEN

Det kan finnas gruppförsäkringar genom anställning hos arbetsgivare eller medlemskap i föreningar. Gruppförsäkringar kan vara valfria eller obligatoriska anslutningar. Anställda kan ocksi själv komplettera sitt försäkringsskydd med privata försäkringar.

FÖRSÄKRINGAR FÖR ANSTÄLLDA

Försäkringar för arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd som omfattas av kollektivavtal mellan Fremia och LO omfattas ocksi av Avtalsförsäkringar Fremia-LO som administreras av Pensionsvalet. Försäkringsav- talet är iging när arbetsgivaren har fitt bekräftelser, och avtalen gäller frin och med den dag di kollektivavtalet började gälla.

Vid si kallad överging av verksamhet, följer kollektivavtalet oftast med. Den nya ägaren miste ocksi teckna kollektivavtalade försäkringar.

Gruppförsäkringar och privata försäkringar

Enligt kollektivavtal

Enligt lag

Tjänste- pension och försäkringar

Allmän pension och försäkringar

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att kompensera individens inkomstbortfall även om livet förändras.

Den 1 januari 2021 bildades Fremia genom sammangiende mellan Arbetsgivarföreningen KFO och Arbetsgivarförbundet Idea.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 9

Försäkrings-

systemet

Fremia och LO bildade den 1 januari 2019 Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO. CIKO är en omställningsorganisation för arbetsgivarna anslutna till Fremia och deras anställda.‌‌

CIKO administrerar de tvi delarna som ingir i omställningsstöd för Fremia-LO: aktivt omställningsstöd och engingsbelopp. Engingsbeloppet i huvudavtal heter Avgingsbidrag (AGB) och i Kollektivavtal om omställning heter det Omställnings- ersättning (OSE).

Avtalsförsäkringar Fremia-LO

Gemensam tjänstepension (GTP)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) Kompetens- och omställningsstöd frin CIKO

Föräldrapenningtillägg (FPT) Premiebefrielseförsäkring (PBF)

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänstgöring (LFU)

Sammanställning – allmän pension och försäkringar enligt lag

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Här följer en sammanställning av den allmänna pensionen och försäkringar enligt lag. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

Administration av allmän pension och försäkringar

Det är riksdag och regering som stiftar lagar och ser över författningar inom omridet pension och försäkringar. Pensionsmyndigheten, Försäkringskassan och Skatteverket sköter administrationen. Skatteverket beslutar varje ir om pensions- grundande inkomst. Skatteverket skickar uppgiften till Pensionsmyndigheten och uppgiften kommer att ligga till grund för framtida pension. Allmän pension är pensionen enligt lag och som betalas ut av Pensionsmyndigheten. Försäkrings- kassan ansvarar för stora delar av socialförsäkringen. Läs mer om vad som gäller för pension och försäkringar under respektive kapitel i boken.

Föräldraledighet – Föräldraförsäkring

Pension och försäkring – så hänger det ihop

AVTALSOMRÅDE FREMIA-LO

Pensions- valet

Xxxxxxxx tjänste- pension GTP

AGL

Om- ställning*

AGS

TFA

FPT

PBF

LFU

Pensions- bolag

Folksam Liv

CIKO

Afa Försäkring

Folksam

* Kompetens- och omställningsstöd

Den som fir barn eller adopterar kan ha rätt till föräldraledighet och föräldra- penning. Föräldrapenning gäller frin barnets födelse till att barnet fyller tolv ir. Rätt till föräldrapenning gäller i sammanlagt 480 dagar. Vid flerbarnsfödsel har föräldrarna rätt till 180 extra dagar med föräldrapenning för varje ytterligare barn.

Sjukdom – Sjukförsäkring

Den som är sjuk har i regel rätt att fi sjuklön av sin arbetsgivare under de 14 första dagarna med ett karensavdrag. Frin dag 15 kan hen fi sjukpenning frin Försäkringskassan. Försäkringskassan kan ocksi betala ut aktivitets- eller sjukersättning vid sjukdom (arbetsoförmiga) under längre tid.

Arbetsskada – Arbetsskadeförsäkring

Den som har skadat sig pi jobbet kan fi ersättning frin den allmänna arbets- skadeförsäkringen. Försäkringen omfattar alla anställda och hanteras av Försäk- ringskassan. Arbetsgivare miste anmäla arbetsskador pi Försäkringskassans och Arbetsmiljöverkets gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Kompetens och omställning – Omställningsstudiestöd och arbetslöshetsförsäkring

Frin 1 oktober 2022 gäller nytt omställningsstudiestöd som hanteras av CSN. Stödet gäller för studier som pibörjas efter den 1 januari 2023. Arbetslöshetsför- säkringen är uppdelad i tvi delar – en inkomstrelaterad försäkring och en grund- försäkring.

Dödsfall – Efterlevandepension

Om den anställda dör kan de efterlevande ha rätt till efterlevandepension. Pensionen ersätter del av försörjningen som försvinner när en nära anhörig dör, och bestir av följande delar: barnpension, omställningspension och förlängd omställningspension. Andra ersättningar kan tillkomma.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx

Den som är sjuk kan fi sjuklön av sin arbetsgivare under de

14 första dagarna.

Läs mer om pension och försäkringar pi xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxx.xx xxx.xx

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 11

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

180 dagar ‌‌

Föräldrapenningtillägget betalas ut under som längst 180 dagar.

Pension – Allmän pension

Den som har arbetat eller bott i Sverige kan ha rätt till allmän pension som hanteras av Pensionsmyndigheten. Pensionen finansieras via arbetsgivaravgifter och de anställdas egenavgift. Den allmänna pensionen bestir av inkomstpension, inkomstpensionstillägg, premiepension, garantipension och tilläggspension.

Sammanställning – tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal

Här följer en sammanställning av tjänstepension och försäkringar via jobbet. Längre fram i boken kan du läsa lite mer om varje försäkring.

Administration av tjänstepension och försäkringar

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som är en del av kollektiv- avtalen.

De kollektivavtalade tjänstepensionerna och försäkringarna administreras av Pensionsvalet. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i boken.

Föräldraledighet – Föräldrapenningtillägg (FPT)

Den som har fitt barn eller adopterat kan ha rätt till föräldrapenningtillägg. Tillägget betalas ut när föräldrapenning pi sjukpenningnivi betalas av Försäk- ringskassan som längst under 180 dagar fram till dess att barnet är 18 minader eller 18 minader efter adoption.

Sjukdom – Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersättning under dag 15-360 i sjukperioden. Om sjuklön enligt kollek- tivavtal betalas längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklöne- dagen.

Om sjukpenningen övergir i aktivitets- eller sjukersättning kan AGS ge komplet- terande minadsersättning.

Arbetsskada – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Om den anställda har skadat sig pi jobbet kan det finnas rätt till ersättning genom TFA. Försäkringen gäller vid olycksfall pi jobbet, vid skada pi vägen till eller frin jobbet eller vid arbetssjukdom. TFA kan ersätta den inkomst den anställda förlorar pi grund av arbetsskadan och eventuella kostnader. Den kan ocksi ge ersättning för psykiskt lidande och invaliditet. Färdolycksfall där trafik- försäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring.

Kompetens och omställning – Stöd genom CIKO

Det finns kompetensstöd under anställning. Det finns ocksi omställningsstöd vid uppsägning av tillsvidareanställning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning avslutas. Stödet hanteras av Kollektivavtalsstiftelsen

Omställning CIKO. Den anställda kan ocksi ha rätt till engingsinsättning till tjänstepension frin GTP.

Dödsfall – Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) och efterlevandeskydd

Om den anställda dör innan hen gir i pension kan ett skattefritt engingsbelopp frin AGL betalas ut till efterlevande. Det finns ocksi efterlevandeskydd frin tjänstepensionen GTP.

Tjänstepension – Gemensam tjänstepension (GTP)

GTP är en premiebestämd tjänstepension som, frin den 1 januari 2023, börjar tjänas in frin 22 irs ilder. Om arbetsgivare och anställd är överens kan den anställda börja tjäna in pension tidigare, och längst till och med 65 irs ilder. Efter det kan arbetsgivaren ensidigt välja att fortsätta betala in premier.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Försäkringen kan ta över arbetsgivarens inbetalningar till den kollektivavtalade tjänstepensionen. Den gäller när den anställda är sjukskriven frin dag 15, har föräldrapenning, graviditetspenning eller är sjukskriven pi grund av arbetsskada.

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst (LFU)

LFU ger ersättning för en del kostnader under arbete utomlands.

Vad påverkar försäkringsskyddet?

Försäkringsskyddet påverkas av olika faktorer, till exempel anställningsform, anställningstiden- och ålder. Pensioner och ersättningar följer också hur samhällsekonomin förändras.

Olika anställningsformer

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade.

TILLSVIDAREANSTÄLLNING

I vida termer kan tillsvidareanställning beskrivas med att anställningen varar tills antingen arbetsgivaren eller den anställda – eller bida – beslutar att den ska upphöra.

TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING

Det finns olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om anställningsskydd och kollektivavtal reglerar vad som gäller.

Tjänstetid – kvalifikationstid

Tjänstetid: Avgör när den anställda tjänar in till sin tjänstepension och skiljer sig it mellan avtalen, men gäller även för kvalifikation till försäkringar.

Kvalifikationstid: En del av försäkringarna kräver att den anställda omfattats av försäkringen eller arbetat en viss tid innan den börjar gälla, helt eller delvis.

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställning och tidsbegränsade.

12 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 13

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen

i Sverige.

52 500 kr

74 300 kr

53 500 kr

Prisbasbelopp Inkomstbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp

Tjänstgöringsgrad

Tjänstgöringsgraden kan piverka pension och försäkringsskydd.

Inkomst

För de flesta pensioner och försäkringar är det inkomsten som avgör hur stor ersättningen blir. Ersättningen beräknas pi minadsinkomsten, irsinkomsten eller pi hela livsinkomsten. Ibland kan även fiktiva inkomster piverka.

Ledighet

Försäkringar under ledighet gäller till exempel vid studier eller föräldraledighet. De kan ocksi gälla vid tjänstledighet och semester. Läs mer om ledighet pi sidorna 64 och 65.

Index och basbelopp

De pensioner och försäkringar som finns bide inom de allmänna och kollektiv- avtalade försäkringarna beräknas i förhillande till basbelopp, inkomstindex, balansindex och följsamhetsindexering. Pi si sätt värdesäkras pensioner och försäkringar i förhillande till priser och inkomster samt till pensionssystemets stabilitet.

INDEX

I det allmänna pensionssystemet finns tvi olika index: inkomstindex och balans- index. Inkomstindex bygger pi hur inkomsterna förändras under iren och används för att beräkna räntan i pensionssystemet. Varje ir upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgingarna kan inte pensio- nerna följa löneutvecklingen. Balansindex garanterar att pengarna i systemet ska räcka.

BASBELOPP 2023

Det finns tre basbelopp: prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och förhöjt pris- basbelopp. Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrin och inkomst- basbeloppet av Pensionsmyndigheten, pi uppdrag av regeringen.

De olika basbeloppen används i skilda sammanhang. Till exempel:

▶ Prisbasbelopp 52 500 kronor. Inkomsttak för sjukpenning och aktivitets- eller sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta.

▶ Inkomstbasbelopp 74 300 kronor. Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnir.

▶ Förhöjt prisbasbelopp 53 500 kronor. Används bland annat vid beräkning av pensionspoäng för tilläggspension.

Basbeloppen används även inom kollektivavtalade tjänstepensioner och försäk- ringar och definierar tak för pensionsintjänade, beräkningar av ersättningar och livbeloppen.

Premier

Den totala lönesumman avgör storleken pi försäkringspremien.

Premier till kollektivavtalade försäkringar

Varje ir bestäms storleken pi premierna. Inom avtalsomride Fremia-LO sköts all administration av valcentralen Pensionsvalet. Det är företagets irliga, totala

lönesumma som bestämmer storleken pi försäkringspremierna. Premierna till Gemensam tjänstepension (GTP) beräknas pi lönesumman per minad.

Premier för Fremia-LO-Arbetare (% av bruflolön)	Lön ≤ 46 438 kr/mån	Lön > 46 438 kr/mån
Pensionspremie *	4,50 %	30,00 %
Premiebefrielseförsäkring (PBF)	0 %	0 %
Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)	0 %	-
Föräldrapenningtillägg (FPT)	0 %	0 %
Omställningsstöd, CIKO **	0,49 %	0,49 % av anmäld lön
Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)	0,01 %	0,01 % av anmäld lön
Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) ***	0,30 %	0,00 %
GTP Familjeskydd	40 kr/minad	0 %
Total premie som faktureras	5,30 % 40 kr/månad	30,50 %
Utlandsanställning ****	Vid tjänsteresa 6,40 kr/dag	Vid längre utlands- vistelse 420 kr/min

* Premien betalas frin och med minaden di den anställda fyller 22 ir och till och med minaden innan 65 ir.

** För arbetsgivare som omfattas av huvudavtal. För arbetsgivare som inte omfattas av huvudavtal är premien 0,3 %.

*** Beräknas pi 7,5 prisbasbelopp, (393 750 kronor ir 2023).

**** Premie betalas frin 18 irs ilder till 65 irs ilder.

PREMIER ENLIGT BRANSCHAVTAL

Parterna inom minga branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för deltidspension eller delpension. Det kan ocksi finnas andra kompletterande premie, via kollektivavtal, överenskommelse med lokal facklig organisation eller mellan arbetsgivare och den anställda. Dessa premier till- kommer och finns inte i sammanställningen ovan. Pensionsvalet hanterar dessa premier. Läs mer om vad som gäller under respektive kapitel i handboken och i aktuellt kollektivavtal.

Parterna inom de flesta branscher har kommit överens om att arbetsgivaren ska betala premier för extra pensionsavsättningar.

14 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 15

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldraförsäkring enligt lag ‌‌‌

Alla som får barn eller adopterat har rätt att vara ledig, både när barnet föds och när barnet växer upp. Föräldraförsäkringen kan ge den anställda ekono- miskt stöd och lägger grunden för när och hur länge ledigheten kan vara.

Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Föräldrapenningen frin Försäkringskassan gir till bida föräldrarna och ges maximalt under 480 dagar sammanlagt för bida föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam virdnad har de rätt till föräldrapenning under 240 dagar var. Av dessa dagar miste föräldrarna ta ut 90 dagar vardera – dessa kan inte överlitas. Om barnet föddes före ir 2016 gäller 60 dagar.

Vid flerbarnsfödsel fir föräldrarna 180 extra ersättningsdagar för varje ytter- ligare barn. Gravida kan börja ta ut föräldrapenning 60 dagar innan beräknad förlossning.

Barn födda år 2014 och senare

Föräldrapenning kan betalas ut frin det att barnet föds tills barnet fyller tolv ir eller när barnet slutar i irskurs 5 i grundskolan. Men den största delen av ersätt- ningen miste tas ut innan barnet har fyllt fyra ir. Efter barnets fyrairsdag kan föräldrarna spara sammanlagt 96 dagar. För de föräldrar som har fitt flera barn vid samma födsel fir föräldrarna spara sammanlagt 132 dagar.

Olika ersäflningsnivåer – så stor är ersäflningen

Föräldern kan fi föräldrapenning sju dagar i veckan. Även de dagar som föräldern vanligtvis inte jobbar. Det finns tre olika ersättningsnivier.

▶ Den första kallas för sjukpenningnivi och motsvarar 77,6 % av den sjuk- penninggrundande inkomsten (SGI) med ett inkomsttak pi tio prisbasbelopp. Det förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 85 000 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Ersättning pi den nivin kan lämnas till förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning.

▶ Den andra nivin kallas grundnivi och är 250 kronor per dag. Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

▶ Den tredje nivin kallas för lägstanivi och gäller i 90 dagar. Lägstanivin är 180 kronor per dag. Den kan lämnas till förälder som är försäkrad för bosätt-

ningsbaserad föräldrapenning och avser tid di föräldrapenning inte lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivi.

Mer om hur sjukpenningen räknas ut hittar du pi sidan 24.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Den största delen av föräldrapenningen miste tas ut innan barnet

har fyllt fyra ir.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 17

Föräldra-

ledighet

Olika ersäflningsnivåer

Sjukpenningnivå

Förutsätter att föräldern har haft en irsinkomst pi minst 82 300 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse.

Grundnivå

Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

Lägstanivå

Lägstanivi kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldra- penning och avser tid di föräldrapenning inte fir lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivin.

Dag 1

Dag 390

Dag 480

180 kr/dag

250 kr/dag

77,6% av SGI

Räfl till ersäflning ‌‌

En anställd som är föräldraledig har rätt till FPT under en sammanhängande period med föräldrapenning pi sjukpenningnivi. Ledigheten behöver inte vara förlagd till veckans alla dagar utan det är den ledighetsperiod som den anställda och arbetsgivaren kommit överens om.

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till Föräldrapenningtillägg under 60 eller maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenning- nivi. Föräldrapenningtillägg gäller för 18 minader frin barns födelse eller adop- tion. Ansökan om FPT görs till Afa försäkring. Ersättning ges bara för en samman- hängande föräldraledighetsperiod. Perioden kan vara sammanhängande eller besti av strödagar om den anställda kommit överens med sin arbetsgivare om det.

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersättningen är 10 % pi del av lönen upp till tio prisbasbelopp och 90 % pi lönedelar däröver. Det finns inget inkomsttak för ersättning i försäkringen om föräldrapenningtillägg. Föräldrapenningtillägg är proportionell till hur mycket som tas ut av föräldrapenningen.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

Den anställda miste själv ansöka om FPT hos Afa Försäkring. Ansökan miste göras inom fem och ett halvt ir efter barnets födelse eller adoption. Om ansökan görs senare fir den anställda ingen ersättning. Arbetsgivaren kan ocksi anmäla men har ingen skyldighet att göra det.

FÖRÄLDRALEDIGHET

%

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till FPT under maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenningnivi.

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning enligt lag.

Uflag av Föräldrapenningtillägg

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller med max 180 dagar för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal för arbetare

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning under den anställdas föräldraledighet, utöver föräldrapenningen från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att ha rätt till FPT miste anställning pigi minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbetsgivare som har haft försäkringen om Föräldrapenningtillägg. Om anställningstiden börja- de innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna ocksi.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Xxxxxxxx frin arbetet mer än sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

FÖRÄLDRALEDIGHET

Premiebefrielseförsäkring (PBF)‌

När den anställda gör en ansökan om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring görs samtidigt en ansökan om premiebefrielseförsäkring. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepensionen som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Premien betalas under högst 13 minader per barn. Den som missat att göra ansökan om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter barns födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkring.

Den anställda kan ha rätt till pensionsavsättning för tid innan Föräldrapenning- tillägg började gälla (1 januari 2014). Den blivande mamman kan fi pensions- avsättning även när hon fir graviditetspenning före barnets födelse frin den

1 januari 2012.

Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 60.

Arbete efter 65 år

Den anställda har rätt till FPT även efter 65 ir, ingen övre ildersgräns finns. Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

Checklista – Föräldraledighet

Vad ska anställda göra vid föräldraledighet? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra.

▶ Ansöka om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Komma överens med arbetsgivaren när föräldra- ledigheten ska börja och sluta. FPT betalas ut under en sammanhängande ledighetsperiod. Därför är det viktigt att planera vilken period som gäller.

▶ Ansöka om FPT hos Afa Försäkring.

▶ Ansöka till Afa Försäkring om FPT - även om 5,5 ir har passerat - för att fi pensionsavsättning frin premie- befrielseförsäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

SJUKDOM

Sjukförsäkring enligt lag ‌‌‌

Den allmänna sjukförsäkringen kan ge ekonomiskt stöd till den som blir sjuk. Försäkringen täcker delar av den förlorade inkomsten.

Olika ersäflningar

Om den anställda blir sjuk eller skadad och fir nedsatt arbetsförmiga kan hen ha rätt till sjuklön frin arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett avdrag pi lönen (karens- avdrag). Frin och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas frin Försäk- ringskassan.

Den som är yngre än 30 ir och, som pi grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmiga under minst ett ir, kan fi aktivitetsersättning. Sedan 2017 kan hel sjukersättning i vissa fall beviljas frin och med 19 irs ilder. För den som fyllt 30, men inte 66 ir, och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan kan sjukersättning beviljas tillsvidare.

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom. Det gäller vid tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst en minad.

Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en minad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare fir räknas samman, om uppehillet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar.

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller oavsett hur hög lönen är. Ett karensavdrag ska göras för varje sjukperiod.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs pi sjuklön eller sjukpenning i samband med sjukfrinvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar per helgfri vecka. Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensavdrag ska göras.

SÄRSKILDA REGLER VID ÅTERINSJUKNANDE

Det händer att den anställda är tillbaka pi jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk pi nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fort- sättning pi den tidigare perioden. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om maximalt 14 dagar.

XXX XXX TILLFÄLLEN MED KARENSAVDRAG

Det finns ett tak för hur minga karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan hen ha max tio karensavdrag under tolv minader. Den som blir sjuk en elfte ging fir ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden.

Särskilt högriskskydd samt höga sjuklönekostnader

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta (fler än tio ginger under ett ir) eller sjuk länge (fler än 28 dagar i följd), kan den anställda ansöka om särskilt högriskskydd göras hos Försäkringskassan. Detta innebär att

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukavdrag per timme: 20 % x minadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

20 %

Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 23

Sjukdom

SGI:

Minadslön x 12 upp till 10 PBB/ir X 0,97

Ersäflningar vid sjukdom

10 PBB

Lönedelar

under 10 PBB

den anställda kan slippa karensavdrag vid upprepade sjukfall . Arbetsgivaren fir ersättning för sjuklönekostnader över en viss nivi beräknat pi irsbasis.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukpenning

Alla som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pi minst 12 600 kronor ir 2023 – och jobbar i Sverige – kan ha rätt till sjukpenning frin Försäkringskassan. Den anställdas SGI räknas ut genom att multiplicera minadslönen ginger tolv och därefter med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbas- belopp (525 000 kronor ir 2023). Sjukpenning pi normalnivi är 80 % och sjukpen- ning pi fortsättningsnivi är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivierna blir 77,6 % av lönen respektive 72,7 %. Skattepliktiga förminer eller semestertillägg fir inte räknas in i SGI. Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som bestir av de senaste 450 dagarna behöver ansöka pi nytt för att fortsätta fi sjukpenning. Det finns tvi nivier av sjukpenning efter dag 364 - sjukpenning pi fortsättningsnivi och sjukpenning pi normalnivi. Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning pi normalnivi. Nivin bestäms utifrin sjukdomen enligt kriterier frin Socialstyrelsen.

För att fi sjukpenning krävs det att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. För att ha rätt till hel sjukpenning krävs att den anställda saknar arbetsförmiga. Andra sjukpenningnivier som den anställda kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

Aktivitets- och sjukersäflning

Vid nedsatt arbetsförmiga under ling tid finns tvi olika ersättningar, aktivitets- ersättning och sjukersättning. Den som är yngre än 30 ir och har nedsatt arbets- förmiga pi grund av sjukdom, skada eller funktionsnedsättning under minst ett ir kan fi aktivitetsersättning. Om den anställda har en si svir funktionsnedsätt-

7,5 PBB

ning att hen sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta kan hel sjukersättning beviljas frin och med 19 irs ilder. Den som har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan och har fyllt 30 ir, men inte 66, kan fi sjukersättning. För bida ersättningarna gäller att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivier är 50 %, 75 % eller 100 %. Den inkomstrelaterade aktivitets- eller sjukersättningen beräknas pi antagandeinkomsten. Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder. En person som är 46 ir eller yngre har en ramtid pi itta ir, äldre personer har kortare ramtid.

Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbasbelopp. Hel inkomstrelate- rad aktivitets- eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningarna.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan fi bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade itgärder.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbete efter 66 år

Sjuklönelagen har ingen ildersgräns. Sjukpenning betalas ut för anställda som har fyllt 66 ir – men med vissa begränsningar. För anställd som har haft sjukpen- ning i 180 dagar och har fyllt 66 ir, kan Försäkringskassan pröva fortsatt rätt till sjukpenning. Har den anställda fyllt 71 ir betalas sjukpenning ut sammanlagt i som längst 180 dagar. Anställda som har fyllt 66 ir kan inte fi sjukersättning.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Rehabiliteringskedjan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmiga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

▶ Till och med dag 90 i sjukperioden prövas möjlighet att arbeta i det ordinarie arbetet, med eller utan anpassning.

▶ Frin dag 91–180 prövas arbetsförmigan mot annat arbete (även anpassat) hos arbetsgivaren.

Antagande inkomst

SJUKDOM

Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder.

Lön

Sjuklön

80%

Karens- avdrag*

Sjukpenning

77,6%

Sjukpenning

72,7%

Rehabiliteringskedjan

Sjukdag

366–

Sjukdag

181–365

Sjukdag

91–180

Sjukdag

15–90

Aktivitets- eller sjuk- ersättning**

64,7%

Efter dag 365 utreder Försäkringskassan om arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbete. Försäkringskassan kan göra undantag.

Den som är anställd och fortfarande inte kan utföra sitt arbete har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra normalt förekommande arbete pi den vanliga arbetsmarknaden.

Det ﬁnns nigra situationer där arbetsförmigan ska fortsatta prövas mot arbetet hos arbetsgivaren.

Den anställda har rätt till sjukpenning om

hen inte kan utföra nigot arbete alls hos sin arbetsgivare.

Den som är anställd har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete hos

sin arbetsgivare.

Dag 1–14 Dag 15–364 Dag 365– 66 år

Inom ramtid på 450 dagar

* Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

▶ Frin dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan arbeta pi den vanliga arbetsmarknaden. Det finns nigra undantagssituatio- ner för att prövningen kan skjutas upp och arbetsförmigan kan bedömas i förhillande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag 180. Undantagssituatio- ner kan vara:‌

▶ Om det är troligt (övervägande skäl) att den anställda kommer att itergi till arbetet med samma arbetstid inom ett ir (dag 365) efter sjukskrivningen.

▶ Om det finns särskilda skäl som talar för att den anställda kommer att itergi till arbetet hos sin arbetsgivare senast dag 550.

▶ Om den anställda har en allvarlig sjukdom eller fir rehabilitering efter en olycka.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 PBB

Sjuklön

SJUKDOM

30 PBB

▶ Om vird eller rehabilitering har försenats pi grund av coronapandemin.

▶ Om den anställda har fyllt 63 ir.

Vid sjukersättning gäller särskilda regler för den som anställda som har fyllt 60 ir och 11 minader. Arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbeten som anställd har erfarenhet av under de senaste femton iren eller mot andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Anställd som inte har arbetat de senaste femton iren bedöms enligt ordinarie sjukersättningsregler. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) kompletterar sjukpenningen och aktivitets- eller sjukersättningen när en arbetare är sjukskriven och inte kan jobba.

20 PBB

10 PBB

Lönedelar

under 10 PBB

80 %

Lön

Karens- avdrag*

Dag 15–360

AGS

månadssersättning****

65 %

Aktivitets- eller sjuk-

ersättning *****

64,7 %

AGS

månadssersättning***

Sjukpenning

72,7 %

Sjuklön

80 %

Till 65 år

20 PBB

Sjukpenning

77,6 %

AGS dagsersättning**

12,5 % eller 13,3 %

AGS

månadssersättning****

32,5 %

7,5 PBB

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

Villkor för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Försäkringen gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom eller olycksfall frin dag 15 till 360.

För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha varit anställd i 90 dagar (kvalifikationstid). Arbetaren kan räkna med tidigare anställningar tvi ir bakit i tiden, frin den dagen di din nuvarande anställning började. Hen fir även räkna tidigare anställningstid hos arbets- givare som tecknat försäkringsavtal om AGS, AGS-KL, ITP eller KTP

▶ ha varit arbetsför till minst 25 % sedan minst en vecka när försäkringen ska träda i kraft

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

När kvalifikationstid är fullgjord och försäkringsskyddet har börjat gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön. Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efterskydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

Dag 1–14 Dag 15–364 Dag 365–

Inom ramtid på 450 dagar

* Karensavdraget motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

** Dagsersättning frin AGS lämnas med 12,5 % av sjukpenning pi normalnivi (77,6 %) och 13,3 % pi fortsättningsnivi (72,7 %).

*** Minadsersättning frin AGS för lönedelar under 7,5 PBB utgir frin en tabell.

**** Minadsersättning frin AGS för lön över 7,5 upp till och med 20 prisbasbelopp lämnas med 65 %.

För lön över 20 prisbasbelopp upp till och med 30 prisbasbelopp lämnas minadsersättning med 32,5 %.

***** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

66 år

26 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 27

Premiebefrielse försäkring ‌

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

Ersäflning från Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

SJUKDOM

▶ När sjukpenning är pi ca 80 % pi normalnivi (77,6 %) frin Försäkringskassan blir dagsersättningen frin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi ca 75 % pi fortsättningsnivi (72,7 %) blir dagsersätt- ningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersättning för tiden efter dag 360 i sjukperioden eller för inkomster över tio prisbasbelopp, det si kallade taket.

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS lämna en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp lämnas minadsersättning frin AGS enligt en tabell i försäkringsvillkoren.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp lämnas minads- ersättning frin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomster mellan 20 och upp till 30 prisbasbelopp lämnas minads- ersättning frin AGS pi 32,5 % av SGI.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om AGS undersöker Afa Försäkring om det finns rätt till premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänste- pension som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Om den anställda omfattas av kompletterande pensionsavsättningar i form av deltidspension eller delpension fortsätter arbetsgivaren att betala in dessa premier till Pensionsvalet. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 60.

Efterskydd för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Om anställningen upphör eller vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäk- ringen fortsätta att gälla under viss tid. Sidan tid kallas för efterskyddstid och gäller som längst i 720 kalenderdagar. För att detta ska gälla miste den försäkra- de ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om den anställda fir sjukpenning under tiden med efterskydd förbrukas inte nigra efterskyddsdagar. Efterskyddet upphör om hen inte varit anmäld till Arbetsförmedlingen inom tre minader.

Efterskyddet upphör om den anställda

▶ har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgivare som inte tecknat AGS

▶ fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt

▶ lämnar sin anställning utan att följa avtalad uppsägningstid.

Arbete efter 65 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för upp till hälften av sina kostnader när en arbetare genomgir förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabili- tering för bide psykiska och fysiska besvär. Arbetsgivaren ansöker om stödet hos Afa Försäkring.

Checklista – Sjukdom

Vad ska den anställda tänka på vid sjukdom? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver göra vid kortare och längre sjukdom.

▶ Lämna ett läkarintyg till arbetsgivaren efter sju dagar.

▶ Ansöka om AGS dagsersättning hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Ansöka om aktivitets- eller sjukersättning om arbetsoförmigan bedöms vara bestiende eller stadigvarande. Olika regler och ildersgränser gäller.

▶ Ansöka om minadsersättning frin AGS hos Afa Försäkring om aktivitets- eller sjukersättning har beviljats.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

ARBETSSKADA

Arbetsskadeförsäkring enligt lag ‌‌‌

Den som skadar sig på jobbet kan få ersättning från den allmänna arbets- skadeförsäkringen.

Vem omfaflas av arbetsskadeförsäkringen?

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Alla som jobbar omfattas av arbetsskadeförsäkringen, bide de som är tillsvidare- anställda och de som har en tillfällig anställning. Dessutom omfattas den som studerar inom ett arbetsomride och utsätter sig för risk under dessa studier.

Vad är en arbetsskada?

▶ Olycksfall – om den anställda rikar ut för en olycka och skadar sig pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – om den anställda rikar ut för ett olycksfall pi väg till eller frin jobbet.

▶ Arbetssjukdom – om den anställda har blivit psykiskt eller fysiskt sjuk pi grund av jobbet.

▶ Sjukdom som är framkallad genom smitta i vissa fall.

Så ersäfler den allmänna arbetsskadeförsäkringen

Vid arbetsskada eller arbetssjukdom utreder Försäkringskassan om den anställda har rätt till ersättning. Vid godkänd arbetsskada kan Försäkringskassan lämna ersättning för:

▶ inkomstförlust

▶ sjukvird utanför Sverige

▶ tandvird.

Arbetsskadelivränta

▶ vid dödsfall

▶ särskilda hjälpmedel (till exempel kryckor och proteser)

1/15

Om en anställd gir miste om inkomst pi grund av en arbetsskada kan hen fi ersättning i form av livränta. Ersättningen kan beviljas när skadan medför varaktig inkomstförlust som bedöms föreligga minst ett ir framit i tiden. För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel (1/15) av tidigare inkomst. Inkomstförlust miste ocksi vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet per ir. Ytterligare ett krav är att det bedöms vara arbetet som orsakat arbetsskadan och efterföljande besvär. Taket för arbetsskadelivräntan är 7,5 prisbasbelopp.

Rätten till arbetsskadelivränta är en separat förmin som inte är beroende av om sjukersättning eller aktivitetsersättning är beviljad. De kollektivavtalade sjukförsäkringarna kan piverkas vid beviljad arbetsskadelivränta pi grund av samordning. Arbetsskadelivräntan är pensionsgrundande för allmän ilderspension. Livräntan kan minskas eller dras in om inkomsten efter skadan förbättras eller om arbetsförmigan har förbättrats. I det här fallet betyder förbättrad arbetsför- miga att det bedöms möjligt för personen att skaffa ett arbete med lika inkomst som innan skadan. För att fi livränta miste hen ansöka om ersättning hos Försäkringskassan. Livränta betalas normalt ut längst till och med minaden

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel av tidigare inkomst.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 31

Arbetsskada

innan hen fyller 66 ir. Om anställd rikar ut för arbetsskada efter att hen har fyllt 66 ir kan livränta betalas ut frin 2023 som längst till och med minaden innan hen fyller 69 ir.‌‌

Arbetsskadeförsäkring vid dödsfall

Om en anställd dör pi grund av en arbetsskada kan anhöriga fi ersättningar genom arbetsskadeförsäkringen:

▶ begravningshjälp

▶ ersättning till familj i form av: omställningslivränta till make, maka, eller sambo, förlängd omställningslivränta och livränta till barn.

Vid dödsfall som har orsakats av en arbetsskada behöver anhöriga lämna in en ansökan till Pensionsmyndigheten som prövar om rätt till begravningshjälp och annan ersättning finns.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

via kollektivavtal

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada på jobbet.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) gäller att skadan ska ha orsakats av nigot av följande:

ARBETSSKADA

Dag 1

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende

När arbetsgivaren

fir veta att en anställd har skadat sig är hen skyldig att anmäla detta.

Skyldighet afl anmäla en arbetsskada

När anställd har skadat sig ska hen anmäla det till skyddsombudet och sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan anmäla arbetsskadan pi Arbetsmiljö- verkets och Försäkringskassans gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbetsgivaren intygar att den skadade är anställd. Den skadade har även rätt att lämna kompletterande information till arbetsgivarens anmälan.

▶ Olycksfall pi jobbet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall

till eller xxxx jobbet om inte trafik- försäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

av arbetstidens omfattning.

Den anställda ansöker om ersäflning

Den anställda ansöker om ersättning för kostnader som orsakats till följd av arbetsskada och ersättning vid förlorad arbetsinkomst (livränta) pi forsakrings- xxxxxx.xx. Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och rätten till ersättning.

Preskription

En försäkrad kan fi livränta sex ir tillbaka frin ansökningstillfället.

Smifla

Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. För att en smittsam sjukdom ska räknas som arbetsskada stir det i förordningen att den anställda ska ha fitt smittan:

▶ vid ett laboratorium där man arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning genom arbete med behandling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter hen har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

COVID-19

Covid-19 är en smittsam sjukdom som kan orsaka arbetsskada. Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. Covid-19 finns i den förteckningen frin och med den 25 april 2020 och gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

Arbetssjukdomen ska även vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas i

ILO-listan nr 121. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller.

Olika ersäflningar från TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller för alla anställda. Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om hen inte har fitt ersättning frin Försäkringskas- san. TFA kan ge den anställda olika ersättningar i samband med en arbetsskada:

▶ För hela inkomstförlusten vid sjukskrivning som uppstir pi grund av ett olycksfall eller arbetssjukdom. Vid godkänd arbetsskada kan ersättning lämnas frin första dagen i sjukskrivningsperioden.

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

▶ För fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur (sveda och värk).

▶ För bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Om den anställda dör till följd av arbetsskadan kan TFA ge ersättning för begrav- ningskostnader och förlust av underhill. Den kan ocksi ge ersättning för en nära anhörigs personskada. Med det menas att en nära anhörig kan fi ersättning för psykisk chock till följd av dödsfallet.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Afa Försäkring.

Arbetssjukdom

Innebär att ha blivit psykiskt eller fysiskt sjuk pi grund av jobbet.

Nära anhöriga

Som nära anhöriga räknas makar, registrerade partner, sambor, barn och föräldrar.

32 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 33

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

Vid olycka pi arbetsplatsen med ett trafikförsäkrings- pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till trafikförsäkringsbolaget.

För smitta vid olycksfall, till exempel stick i fingret, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnads- standard om en nära anhörig dör pi grund av en arbets- skada.Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad vid dödsfall.

Färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring. Försäk- ringen kan täcka inkomstförluster som inte täcks av arbetsskadelivränta.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksfall inträffade efter den 1 april 2012 kan ersättning, enligt skadestinds- rättsliga regler, ges för hela inkomstförlusten frin dag ett. För olycksfall inträffade före detta datum gäller andra regler.

För arbetssjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i ILO-listan nr 121 och kvarsti i 180 dagar. För arbetssjukdomar med visandedag innan den 1 januari 2019 gäller att villande ska visas för att inkomst- förlusten under tid med sjuklön och sjukpenning ska ersättas.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA under akut sjukdomstid. Däremot lämnas ersättning för framtida inkomstförlust. För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjuk- virdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet skadade kläder, glasögon och liknande. Är den anställda sjukskriven pi grund av en olycka, kan hen fi ersätt- ning för sveda och värk frin första dagen.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smittsam sjukdom ska besvären kvarsti i minst 180 dagar och finnas med i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade- skydd. Den anställda ska ha smittats pi nigot av följande sätt:

▶ vid ett laboratorium där hen arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter den anställda har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan den anställda fi kompletterande ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engingsbelopp eller livränta. Engingsbeloppet är 40 % skattefritt och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Som arbetsskadad kan den anställda fi ersättning för lyte eller annat stadig- varande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kropps- del. Begreppet ”annat stadigvarande men” avser en bestiende funktionsnedsätt- ning. Hit räknas förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser.

Ersättningen beräknas enligt skadestindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som bedöms bli bestiende för framtiden. Även ilder och om den skadade har itergitt i arbete piverkar ersättningen. Exemplen i diagrammet gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i

arbete. Om den skadade har itergitt i arbete blir beloppen högre. För att se aktuella belopp, se tabellerna pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

ARBETSSKADA

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan den anställda fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning utöver den summa som visas i diagram om exempel av ersättningsbelopp frin TFA.

Framtida merkostnader

Om skadan medför merkostnader för framtiden kan den anställda fi ersättning frin TFA i form av livränta eller engingsbelopp. Denna ersättning är skattefri och ska täcka kostnader som inte ersätts frin annat hill.

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för del av den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samord- nas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialförsäkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Detta samordnas med Avtalsgrupplivförsäkring (AGL). Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, psykiskt lidande.

Exempel på ersäflningsbelopp från TFA*

2500000

2 078 700

2000000

1 592 400

25 ir

50 ir

1500000

1 270 500

60 ir

1000000

500000

392 700

58 200

44 900 36 200

kr kr

Medicinsk invaliditet 99 %

Medicinsk invaliditet 50 %

Medicinsk invaliditet 5 %

* Diagrammet gäller skador frin 1 januari 2002 där den skadade inte har itergitt i arbete.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

492 300

642 900

Värdesäkring ‌‌

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks samtidigt om premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till den tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielse i kapitel om pension pi sidorna 92, 97 och 105.

Arbete efter 65 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Efterskdd för Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 65 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbests-

ILO-konventionen

ARBETSSKADA

– förteckning över yrkessjukdomar

ILO-konventionen är en lista över yrkessjukdomar som är skapad av den Internationella arbetsorganisa- tionen (ILO). Afa Försäkring kan besluta om TFA-ersättningar gällande dessa sjukdomar eller diagnoser utan att Försäkringskassan beslutat om arbetssjukdom.

TABELL 1

Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980).

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

arbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2019 ska hen inte ha fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig efter det datumen finns ingen ildersgräns.

Preskription

Olika preskriptionsregler finns gällande olika ersättningar. Läs mer i TFA-villkoren.

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineral- partiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsentlig grad orsakat arbetsoförmiga eller döden.

Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmetalldamm. -"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbets- processen.

-"-

5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser i landets lagstiftning).

-"-

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. -"-

8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. -"-

11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. -"-

12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. -"-

13 Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. -"-

14 Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. -"-

15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. -"-

36 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 37

ARBETSSKADA

YRKESSJUKDOMAR ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*‌

16 Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.

-"-

17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. -"-

18 Sjukdomar orsakade av giftiga amino- och nitroderivat av bensen eller dess homologer.

-"-

19 Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra.

-"-

20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner. -"-

21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte.

-"-

22 Hörselnedsättning orsakad av buller. -"-

23 Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver).

-"-

24 Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. -"-

25 Sjukdomar orsakade av joniserande strilning. Allt arbete som medför exponering för

joniserande strilning.

26 Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som inte tagits upp under andra rubriker.

Allt arbete som medför exponering för den aktuella risken.

27 Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser.

-"-

28 Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. -"-

29 Infektions- eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta.

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

A Hälsovirds- och laboratoriearbete.

B Veterinärarbete.

C Hantering av djur, djurkroppar, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djur- kroppar eller delar av djurkroppar.

D Annat arbete som medför särskilt stor risk för kontaminering.

Checklista – Arbetsskada

Vad ska en anställd som skadat sig på jobbet göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsskada.

▶ Anmäla arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersättning hos Afa Försäkring genom att gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Ansöka om ersättning frin Försäkringskassan pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Anmäla till fordonets trafikförsäkring om olyckan har skett med ett trafikförsäkringspliktigt fordon.

▶ Uppsöka sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycksfallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Ansöka om ersättning hos Försäkringskassan för eventuella kostnader för tandvird, hjälpmedel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada.

▶ Följa ärende genom att logga in pi ”Mina sidor” pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Vänta pi besked frin Afa Försäkring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, mer- kostnader eller fysiskt och psykiskt lidande av övergiende natur.

▶ Läsa mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller även efter fyllda 65 ir.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Offentligt omställningsstudie- stöd och arbetslöshets- försäkring enligt lag ‌‌‌

Från 1 oktober 2022 gäller nytt regelverk som ger utökad rätt till omställnings- studiestöd. Arbetslöshetsförsäkringen är oförändrad.

Omställningsstudiestöd från CSN

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring pi xxxxxxxxx.xx.

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx.

Omställningsstudiestödet hanteras av CSN. Den anställda kan fi omställnings- studiestöd motsvarande maximalt 44 veckor heltidsstudier. Längre tid vid deltid. Deltidsstudierna ska vara pi minst 20 % under minst en vecka. Gäller under anställning samt vid uppsägning vid arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör. Omställningsstudiestödet hanteras av CSN och bestir av ett bidrag och ett lin. Läs mer pi xxx.xx.

▶ Bidraget ersätter 80 procent av inkomsten upp till ett tak pi 4,5 inkomstbas- belopp per ir (ir 2023 motsvarar det 27 863 kronor per minad), vilket ger som mest 5 143 kronor per vecka, före skatt (ir 2023).

▶ Maxbelopp för linet är 12 556 kronor per minad (ir 2023).

Villkor för omställningsstudiestöd

▶ Bidraget kan fis frin 27 till och med iret den anställda fyller 62 ir. Frin iret hen fyller 61 ir kan hen fi bidrag i max 10 veckor. Linet kan fis till och med iret hen fyller 60 ir.

▶ Utbildningen miste stärka den anställdas ställning pi arbetsmarknaden utifrin arbetsmarknadens behov.

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna.

▶ Etableringsvillkor innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda miste ha arbetat i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom de senaste 14 iren. Den anställda kan räkna in tid hen har arbetat tidigast frin iret hen fyllde 19 ir, förutsatt att arbetet varit huvudsyssla under den här tiden. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet.

▶ Yttrande till CSN. Innan CSN fattar beslut om den anställda ska fi omställ- ningsstudiestöd har den omställningsorganisation som hen tillhör möjlighet att yttra sig. I yttrandet görs en bedömning om utbildningen förväntas stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. CSN ska lägga särskild vikt vid yttrandet när de fattar sitt beslut.

Villkor

Aktualitets- och etablerings- villkor miste uppfyllas för att ha rätt till offentligt omställ- ningsstudiestöd.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 41

och omställning

Kompetens

Ersäflning från Arbetslöshetskassan ‌‌

Det finns 25 a-kassor i Sverige och de flesta har bildats av de fackliga organisa- tionerna. Vanligtvis är det arbetet eller verksamhetsomridet som avgör vilken a-kassa som den anställda har rätt att tillhöra. Inspektionen för arbetslöshets- försäkring (IAF) har tillsyn över arbetslöshetskassorna. Bland de 25 a-kassorna

finns Alfa-kassan. Förutom att administrera den inkomstbaserade ersättningen, administrerar Alfa-kassan och betalar ut grundersättning till de som inte är anslutna till nigon a-kassa.

INKOMSTBASERAD ERSÄTTNING

Den anställda har rätt till ersättning baserad pi inkomst om hen

karensdagar. Därefter fir hen ersättning för högst fem dagar per vecka. Ersätt- ningen är en skattepliktig inkomst och pensionsgrundande för allmän pension. A-kassan gäller fram till det att den anställda har uppnitt 65 irs ilder.

ERSÄTTNINGSNIVÅER – DEN INKOMSTBASERADE ERSÄTTNINGEN

Den som är medlem i en a-kassa och uppfyller grund-, arbets- och medlems- villkoret kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Storleken pi dagpenningen beror pi den inkomst den anställda hade innan hen förlorade jobbet.

▶ Dag 1–100 är ersättningsnivin 80 %, som högst 1 200 kronor i dagpenning.

▶ Dag 101–200 fir personen 80 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

300

Den som har rätt till arbets- löshetsersättning kan fi detta

▶ varit medlem i en a-kassa minst tolv minader

-GRUNDERSÄTTNING

▶ uppfyllt arbetsvillkoret (se nedan).

dagpenning.

▶ Dag 201–300 fir personen 70 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i dagpenning.

under 300 ersättningsdagar.

Grundersättning betalas ut till den som har fyllt 20 ir och uppfyller ett arbetsvill- kor, men inte medlemsvillkoret. Grundersättningen som motsvarar heltid är max 520 kronor per dag och utbetalas av den a-kassa som personen är medlem i.

Villkor för ersäflning från a-kassan

För att fi ersättning frin arbetslöshetsförsäkringen miste hen uppfylla bide grundvillkoren och arbetsvillkoret.

GRUNDVILLKOR

▶ Xxxxx arbeta minst tre timmar varje arbetsdag, i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

▶ Vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

▶ Sti till arbetsmarknadens förfogande.

ARBETSVILLKOR

▶ Under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst sex minader och minst 60 timmar per minad.

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ska ha arbetat 420 timmar under en sammanhängande tid av sex minader, under minst 40 timmar varje minad.

MEDLEMSVILLKOR

För att fi inkomstbaserad ersättning miste hen dessutom uppfylla ett medlems- villkor. Medlemsvillkoret kräver att hen miste ha varit medlem i a-kassan i minst tolv minader.

ÖVERHOPPNINGSBAR TID

Den tid som arbetsvillkoret ska vara uppfyllt under tolvminadersperioden kan förlängas. Detta kallas för överhoppningsbar tid. Arbete som ligger längre än tolv minader tillbaka i tiden kan därför räknas med i arbetsvillkoret. Exempel pi tid som kan hoppas över är sjukdom, tid med föräldrapenning och avslutade heltids- studier. Tiden som kan hoppas över är begränsad till fem ir.

SÅ LÄNGE GES ERSÄTTNING

Den som har rätt till arbetslöshetsersättning kan fi detta under 300 ersättnings- dagar. Om hen har barn som är under 18 ir dag 300, fir hen automatiskt ytterligare 150 dagar. Ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning inleds alltid med sex

▶ Efter dag 300 erbjuds den som är arbetslös att delta i jobb- och utvecklings- garantin, di aktivitetsstöd betalas ut med 65 % av tidigare framräknad xxx- xxxxxxx.

▶ Den som har barn under 18 ir dag 300, fir ytterligare 150 dagar i sin ersätt- ningsperiod. Nivin pi ersättningen fortsätter med 70 % av tidigare inkomst. Därefter gäller jobb- och utvecklingsgarantin med ersättningsnivin 65 % av tidigare framräknad dagpenning.

▶ För den som är arbetslös efter dag 450 respektive dag 300 prövas det pi nytt om hen uppfyller villkoren för en ny period.

Omställningspension och änkepension minskar inte dagpenningen. Privat pensions- försäkring som inte har anknytning till förvärvsarbetet medför inte heller nigon minskning av dagpenningen.

Har pension och blir arbetslös

För den som fir utbetalning av sin tjänstepension eller gör förtida uttag av sin allmänna pension drar a-kassan av pensionsbeloppet frin ersättningen. Det gäller även om hen bara tar ut sin premiepension.

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Olika villkor gäller för anställda som omfattas av huvudavtal eller Kollektiv- avtal om omställning.

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Fremia och LO har antagit tvi kollektivavtal som ger kompetensstöd under anställ- ning och omställningsstöd vid uppsägning. De heter huvudavtal om omställning och Kollektivavtal om omställning. CIKO hanterar kompetens- och omställningsstödet som gäller olika beroende pi vilket avtal den anställda omfattas av. För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning.

Den som har fyllt 65 ir under 2022 kan inte vara medlem eller fi ersättning under 2023, medlemskapet avslutas automatiskt.

65 år

Samhall AB

För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning.

42 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 43

Kompetensstöd från CIKO

Kompetensstöd är ett samlingsnamn för det stöd som omställningsorganisationen CIKO kan erbjuda för att kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Den anställda som omfattas av huvudavtal, utöver omställ- ningsstudiestödet hen fir via CSN, kan även fi följande kompetensstöd frin CIKO:

▶ Kompletterande kollektivavtalat studiestöd som fyller ut omställningsstudie- stödets bidragsdel upp till 80 % av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 34 054 kronor). Om den anställda har en högre inkomst än si fyller det kompletterande omställnings- studiestödet ut upp till 65 % av inkomsten upp till ett tak pi 12 inkomstbas- belopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 74 300 kronor). Gäller för maximalt 44 veckor heltidsstudier eller längre tid vid deltidsstudier. För att kunna beviljas kompletterande studiestöd ska den anställda ha beviljats omställningsstudiestöd frin CSN. Dessutom ska bide aktualitets- och etable- ringsvillkor uppfyllas.

▶ Kortvarigt kollektivavtalat studiestöd kan beviljas och betalas ut för utbildningar som är kortare än en studievecka. Utbildningen ska bedömas kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Stödet är 70 % av den anställdas minskade arbetsinkomst upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp per ir (ir 2023 motsvarar det en minadslön pi 74 300 kronor). Bide aktuali- tets- och etableringsvillkor behöver uppfyllas.

▶ Köpt utbildning eller validering för den anställda eller uppsagda. CIKO kan, under vissa förutsättningar, bekosta kursavgifterna.

▶ Individuell ridgivning och vägledning.

CIKO kan ge arbetsgivare som omfattas av huvudavtal och lokal arbetstagarorga- nisation vägledning och ridgivning i samband med organisationsförändringar. Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställning, innehiller kompetens- stödet endast ridgivning och vägledning.

VILLKOR FÖR KOMPETENSSTÖD

Följande villkor ska uppfyllas för att kompetensstöd ska gälla:

▶ Aktualitetsvillkor, innebär att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 av de senaste 24 minaderna. Arbetet ska ha varit huvudsyssla under kvalifikationstiden.

▶ Etableringsvillkor, innebär att den anställda miste ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom en ramtid om 14 ir, beräknat tidigast frin att den anställda fyllde 19 ir. Arbetet under den här tiden ska ha varit huvudsyssla. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet.

Etableringsvillkor gäller bara för de ekonomiska studiestöden det vill säga för kompletterande och kortvarigt studiestöd.

Omställningsstöd från CIKO

Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar bida avtal om kompetens- och omställnings- stöd mellan Fremia-LO. Bida avtalen innehiller aktivt omställningsstöd och ekonomisk ersättning.

Det aktiva omställningsstödet ska öka arbetarens möjligheter att fi ett nytt arbete samt utformas och anpassas utifrin hens behov, förutsättningar och

önskemil. En individuell handlingsplan ska därför tas fram. Gäller om anställ- ningen upphört pi grund av arbetsbrist. Det gäller ocksi om den anställda inte kan arbeta kvar pi grund av sjukdom och inte kan utföra de arbetsuppgifter som hen är anställd för. Det ska ha konstaterats att arbetsgivaren saknar möjligheter att erbjuda anpassade eller alternativa arbetsuppgifter. Hen miste ha varit anställd hos en eller flera arbetsgivare som har avtal med Fremia sedan minst tolv minader sammanhängande, frin att anställningen upphört. Den som har en tidsbegränsad anställning kan ocksi fi stöd om arbetstiden har varit pi minst 40 % sedan minst 12 minader inom en ramtid av 24 minader när anställningen upphört.

Det finns ingen ildersgräns nedit för att fi del av det aktiva omställnings- stödet. Arbetsgivaren och den uppsagda ansöker om omställningsstöd – själv eller tillsammans – hos CIKO.

▶ Personlig jobbcoach som hjälper den anställda att hitta och söka nytt jobb och kan hjälpa i kontakter med myndigheter. Ridgivning som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller jobbsökning eller start av företag. Ridgivningen är personlig och anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil. Den kan ske i en kombination av digitala och fysiska möten utifrin behov.

▶ Vägledning som är ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller individuella karriärval och studievägar. Vägledningen anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil och kan erbjudas siväl digitalt som fysiskt eller i kombination.

▶ Förstärkt stöd för sjuka. Stödet ska kunna ges av CIKO till den anställda som fir omställningsstöd och som har särskilda behov till följd av sjukdom. Det förstärkta stödet kan besti av exempelvis mer omfattande och intensiv ridgivning och vägledning, eller extra stöd i kontakter med myndigheter.

Stödet syftar till att hen ska kunna söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrin den arbetsförmiga hen har. Stödet innefattar inte rehabilite- ringsinsatser.

▶ Köpt utbildning och validering som under vissa förutsättningar kan CIKO bekosta kursavgifter för.

▶ Kompletterande arbetslöshetsersättning vid tvist om uppsägning för den som omfattas av huvudavtal, är medlem i en arbetstagarorganisation som företrä- den hen som part i tvisten. Läs mer pi xxxx.xx.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

▶ Ska ha en sysselsättningsgrad pi minst 40 % sedan minst 12 minader inom en ramtid av 24 minader när anställningen upphört.

▶ Om det blir en tvist om uppsägningen har arbetaren inte rätt till omställnings- stöd.

ANSÖKA OM OMSTÄLLNINGSSTÖD

Arbetsgivaren och facket kan tillsammans ansöka om aktiv omställningsstöd frin CIKO. Efter den 1 oktober 2022 kan även den anställda själv ansöka om aktiv omställningsstöd vid uppsägning pi grund av sjukdom eller om en tidsbegränsad anställning upphör. Stödet ska pibörjas si tidigt som möjligt under uppsägnings- tiden och kan som längst pigi i 18 minader efter att anställningen upphört.

Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstif- telsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar huvudavtal och kollektivavtal om omställning.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

CIKO

Läs mer pi xxxx.xx.

44 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 45

Ekonomisk ersäflning

▶ AGB inom tvi ir

▶ OSE inom 18 minader

Ekonomiskt stöd, AGB och OSE

Gäller vid uppsägning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Avgingsbidrag (AGB) för den som omfattas av Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd.

▶ Omställningsersättning (OSE) för den som omfattas av Kollektivavtal om omställning.

Avgångsbidrag (AGB) från CIKO

Avgingsbidrag (AGB), utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersätt- ning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen. Beloppet är skattepliktigt men inte pensionsgrundande.

A-kassan minskas inte för att AGB betalas ut. AGB kan bara betalas ut en ging under en löpande tid pi fem ir.

ERSÄTTNING FRÅN AGB

Engingsbeloppet vid heltidsarbete för 2023 är enligt följande:

▶ 38 870 kronor för alla mellan 40 och 49 ir

▶ mellan 40 475 till 54 920 kronor för ilder mellan 50 och 59 (engingsbeloppet höjs med 1 605 kronor för varje levnadsir)

▶ 56 525 kronor för alla mellan 60 och 64 ir.

VILLKOR FÖR AGB

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Ska ha varit anställd sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren hos en eller flera arbetsgivare som varit anslutna till AGB eller omfattats av Omställningsförsäkring Fremia-LO. Med minad menas det 30 dagar.

Omställningsersäflning (OSE) från CIKO

Omställningsersättning (OSE) motsvarar ett halvt inkomstbasbelopp (37 150 kronor ir 2023) vid tid för ansökan och utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersättning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen.

VILLKOR FÖR OSE

För Omställningsersättning (OSE) gäller samma krav som för det aktiva omställ- ningsstödet. Förutom detta krävs ocksi att den anställda

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Xxx ha arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren.

Med minad menas det 30 dagar.

▶ har arbetat hos en eller flera arbetsgivare eller organisationer anslutna till Fremia när anställningen upphört.

Arbetaren har ingen räfl till AGB eller OSE om hen:

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

▶ fitt rätt till hel sjukersättning före det att anställningen avslutas

▶ har blivit iteranställd inom 90 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa- tion, för AGB.

▶ har blivit iteranställd inom 30 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa- tion, för OSE.

▶ avböjt erbjudande om iteranställning eller annan anställning som skulle ha lett till avstängning av ersättning av a-kassa.

▶ avböjt erbjudande om anställning hos ny arbetsgivare vid verksamhetsöver- ging. (Vid särskilda skäl kan AGB-nämnden besluta om undantag.)

ANSÖKA OM EKONOMISKT ERSÄTTNING

Den anställda kan tidigas ansöka om ersättning efter den sista anställningsdagen och bifoga arbetsgivarintyg för anställningar i ansökan. När det har gitt 30 alternativt 90 dagar efter den sista anställningsdagen kontrollerar CIKO om den uppsagda inte har iteranställts och om hen uppfyller villkoren för AGB eller OSE. Xxxxxxxx betalas ut den 25:e minaden efter om ansökan blir godkänt.

▶ Avgingsbidrag (AGB) ska den anställda själv ansöka om senast inom tvi ir efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersätt- ning och pigiende aktiva insatser avslutas.

▶ Omställningsersättning (OSE) ska den anställda själv ansöka om senast inom 18 minader efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersättning och pigiende aktiva insatser avslutas.

Engångsbelopp till Gemensam tjänstepension (GTP)

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till Gemensam tjänstepension (GTP) eller till Kooperationens Avtalspension KAP (som det hette innan 2019). Det är KFF-nämnden som beslu- tar hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin anställningens upphörande för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställ- ningen upphörde.

VILLKOR FÖR GTP ENGÅNGSBELOPP

För att ha rätt till engingsbeloppet miste följande uppfyllas:

▶ Den som blir uppsagd ska ha hunnit tjäna in pensionsrätt i Gemensam tjänste- pension (GTP) eller Kooperationens Avtalspension KAP innan minaden för anställningens upphörande. Det ska ha gällt i minst tre ir under de senaste fem iren.

▶ Arbetsgivaren ska ha rapporterat in den anställdas löner till Pensionsvalet.

Undantag gäller om den anställda har fitt en ny anställning hos samma arbets- givare inom tre minader efter att anställningen upphört. Det gäller inte heller om hen pi grund av sjukdom har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielse- försäkring. Om den anställda blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

46 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 47

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Arbete efter 65 år ‌

Kompetens- och omställningsstöd i bida avtalen gäller längst till och med minaden före angivna ilder i § 32 a LAS, för ir 2023 är det 69 ir.

Checklista – Kompetens och omställning

Vad ska den anställda som blir uppsagd göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera den anställda om som gäller vid arbetsbrist.

▶ Arbetsgivaren och den anställda kan ansöka om aktivt omställningsstöd och omställnings- ersättning hos CIKO.

▶ Ansvaret för ansökan om Omställningsersättning ligger pi den anställda. Ansökan ska göras hos CIKO inom 18 minader frin det datum di tills- vidareanställningen upphörde.

▶ Har arbetsgivaren missat att anmäla till Pensions- valet om engingsbelopp till GTP kan den anställda anmäla själv senast inom 24 minader.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande enligt lag ‌‌‌

När en nära anhörig dör kan den närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension är en del av det allmänna pensions- systemet och består av omställnings- och garantipension, änkepension och barnpension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Stöd till efterlevande vuxna

▶ Omställningspension.

▶ Förlängd omställningspension.

▶ Garantipension till omställningspension.

▶ Änkepension.

OMSTÄLLNINGSPENSION

Om en make, maka eller sambo dör kan den efterlevande fi en omställnings- pension om hen inte har fyllt 66 ir. För att ha rätt till omställningspension krävs att den efterlevande var gift eller registrerad partner med den som dött och att de bott tillsammans under minst fem ir eller har virdnaden om barn som inte har fyllt 18 ir.

För att sambor ska jämställas med makar miste de ha, ha haft eller vänta gemensamt barn eller tidigare varit gifta.

FÖRLÄNGD OMSTÄLLNINGSPENSION

Efterlevande som har virdnaden om barn kan fi förlängd omställningspension. Utbetalningstiden är i grunden är tolv minader, men kan bli bide längre och kortare, beroende pi barnens ilder. Förlängd omställningspension betalas ut till och med det yngsta barnet fyller tolv ir. Har barnet fyllt tolv ir fir den efterle- vande tolv minaders förlängd omställningspension. Xxxxxx barnet 18 ir innan tolvminadersperioden fir den efterlevande förlängd omställningspension till och med den minaden barnet fyller 18 ir. Pensionen upphör när den efterlevande fyller 66 ir.

ERSÄTTNING VID OMSTÄLLNINGSPENSION

Omställningspensionen är 55 % av den dödas beräknade allmänna pension. Beräkningen görs som om hen arbetat fram till 66 irs ilder, det gäller bide efterlevandepensionen till barn och till vuxna.

GARANTIPENSION TILL OMSTÄLLNINGSPENSION

Garantipensionen är ett grundskydd som fungerar som en utfyllnad till omställ- ningspensionen. Om omställningspensionen är lägre än 9 319 kronor per minad eller 111 825 kronor per ir kan garantipension utges som komplement till omställningspensionen. Årsbeloppet motsvarar 2,13 prisbasbelopp (9 319 kronor

ir 2023).

ÄNKEPENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSREGLER

Xxxxxxx som gifte sig före 31 december 1989 kan ha rätt till änkepension. Den som är född 1945 eller senare fir i första hand omställningspension men kan i vissa fall och pi vissa villkor samtidigt beviljas änkepension.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 51

Dödsfall

Om en förälder eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och ‌‌

efterlevandestöd.

Stöd till efterlevande barn

Om en förälder dör kan barn ha rätt till ekonomiskt stöd:

▶ barnpension ▶ efterlevandestöd.

BARNPENSION

Om nigon av eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efter- levandestöd. Pensionen betalas ut fram tills att barnet fyller 18 ir. Om barnet gir pi grund- eller gymnasieskola blir pensionen förlängd fram till och med juni minad, det ir di barnet fyller 20 ir. Har bägge föräldrarna dött betalas barn- pension efter varje förälder.

ERSÄTTNING VID BARNPENSION

Barnpensionens storlek beror pi om den som har dött haft ett eller flera barn. Om det är flera syskon delas barnpensionens sammanlagda belopp lika mellan syskonen utifrin följande beräkningar:

▶ Barn som inte har syskon och är yngre än tolv ir fir 35 % av förälderns framtida pension i barnpension. Om barnet har fyllt tolv ir fir det 30 %.

▶ Om det är flera barn och det yngsta syskonet är under tolv ir läggs det till 35 % i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 % per barn.

▶ Om det yngsta syskonet fyllt tolv ir läggs det till 30 % i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 20 % per barn.

Syskonens barnpensioner fir tillsammans bli högst 100 % av den döda förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension fir barnpensionerna tillsammans bli högst 80 %.

EFTERLEVANDESTÖD

Efterlevandestöd är ett ekonomiskt grundskydd för de barn som har en död förälder med en lig beräknad allmän pension. Ersättningen uppgir till 40 % av prisbasbeloppet, 1 750 kronor per minad. Om bida föräldrarna har dött är efterlevandestödet 80 % av ett prisbasbelopp. (52 500 kronor, ir 2023).

Ersättning till efterlevande

har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Skyddet kan inte läggas till, om en pensionsutbetalning har pibörjats. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 58.

GTP-FAMILJESKYDD

I Gemensam tjänstepension (GTP) ingir familjeskydd. Detta skydd ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp per ir och betalas ut minadsvis under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att omfattas av GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 69 ir. Hen miste ocksi ha pibörjat en tillsvidare- anställning eller visstidsanställning för att utföra arbete under minst tre minader. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 58.

FÖRMÅNSTAGARE FÖR GTP-FAMILJESKYDD

Förminstagare för GTP-familjeskydd är i första hand, make, registrerad partner eller sambo och i andra hand barn. Om det inte finns nigon vuxen efterlevande betalas försäkringsbeloppet ut till barn som är arvsberättigade. Ordningsföljden kan ändras eller lita före detta make, registrerad partner, före detta sambo eller barn till nigon av dessa personer vara förminstagare, genom att kontakta Pensionsvalet.

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) är livförsäkringar som betalas ut med en- gångsbelopp om en anställd dör. Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) hanteras av Folksam.

När gäller Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)?

AGL gäller frin och med den dag som den anställda börjar jobba. Skyddet finns kvar si länge hen är anställd. Om den anställda var frinvarande när avtalet började gälla finns ändi skyddet om frinvaron inte var längre än 90 dagar. Om arbetstiden är mindre än itta timmar per vecka gäller skyddet bara om hen utfört arbete samma dag som hen dött.

Förmåner och ersäflningar

Följande förminer ingir i AGL:

DÖDSFALL

Den som har Gemensam tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förmins- tagare under vissa villkor.

GTP

AGL

Gäller för avtalsomride Fremia-LO.

Arvsvinst

via kollektivavtal

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

Den som inte har iterbetalningsskydd pi pensionsförsäkring fir arvsvinter, och det gör pensionen högre.

Arvsvinsten kommer frin andra försäkrade i samma ildersgrupp, som dött, och som inte heller har iterbetal- ningsskydd. Pengarna som finns kvar i försäkringarna fördelas till (ärvs av) dem som lever.

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd. Familjeskydd ingår i tjänste- pensionen. Skyddet ger ersättning till efterlevande om hen dör.

Återbetalningsskydd inom Gemensam tjänstepension (GTP)

Om en nyanställd arbetare väljer att lägga till skyddet under den si kallade valperioden som är en minad, eller inom tolv minader i samband med en familjehändelse behöver hen inte fylla i nigon hälsodeklaration.

Detta innebär att den intjänade pensionen betalas ut till förminstagare vid dödsfall. Återbetalningsskydd omfattar vanligtvis värdet av pensionskapitalet vid dödsfallet. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka efterlevande det finns. Ersättning betalas ut med ett engingsbelopp, oavsett om dödsfallet inträffar under arbetstid eller inte.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men mindre än 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

52 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 53

Grundbelopp = högst sex prisbasbelopp (289 800 kr ir 2022)

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är förminstagare. Om det inte finns förminstagare betalas inte nigot grundbelopp ut. Grundbeloppet betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder.

Om det finns barn under 17 ir reduceras inte grundbeloppet oavsett hur gammal arbetaren är vid dödsfallet. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gäller om dödsfallet inträffat 2023.

Makeförsäkring

DÖDSFALL

Om en anställds make, maka, registrerad partner eller sambo dör, fir dödsboet begravningshjälp med halvt prisbasbelopp (26 250 kronor, ir 2023). Förutsättning- en är att maken, makan, den registrerade partnern eller sambon själv inte omfat- tas av AGL eller motsvarande försäkring.

Den döda ska inte ha fyllt 69 ir, vara anställd minst 16 timmar per vecka vid dödsfallet och den efterlevande ska inte ha fyllt 70 ir vid dödsfallet. Om det finns hemmaboende barn under 17 ir betalas det ut ett barnbelopp pi ett prisbas- belopp (52 500 kronor, ir 2023) till varje barn.

Förmånstagare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Förminstagare till grundbeloppet är i tur och ordning enligt försäkringsvillkorens förminstagarförordnande:

ÅLDER VID DÖDSFALLET	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP *	HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)
Till 54 ir	6,0	315 000 kr	157 500 kr
55 ir	5,5	288 750 kr	144 375 kr
56 ir	5,0	262 500 kr	131 250 kr
57 ir	4,5	236 250 kr	118 125 kr
58 ir	4,0	210 000 kr	105 000 kr
59 ir	3,5	183 750 kr	91 875 kr
60 ir	3,0	157 500 kr	78 750 kr
61 ir	2,5	131 250 kr	65 625 kr
62 ir	2,0	105 000 kr	52 500 kr
63 ir	1,5	78 750 kr	39 375 kr
64 eller däröver	1,0	52 500 kr	26 250 kr

1. Makar, registrerad partner.

2. Sambo.

3. Barn eller barnbarn.

4. Föräldrar.

Kom ihig! Ett förmins- tagarförordnande bör vara aktuellt.

Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

*1 prisbasbelopp är 52 500 kronor för ir 2023.

BARNBELOPP

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om make, maka, registrerad partner, sambo inte finns och inga barn, kan beloppet betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. Se tabellen nedan som visar barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt prisbasbelopp som gäller 2023.

Samboförhillande ska ha varit stadigvarande och äktenskapsliknande i minst

6 minader. Bida ska vara ogifta. Saknas gemensamt barn ska bida ha fyllt 18 ir. Efterlämnas bide arvsberättigade barn och sambo betalas hälften av grund-

beloppet till sambon och hälften till barnen. Ordningen kan ändras genom ändring av förminstagarförordnande, för att göra det kontakta Pensionsvalet. Förminstagarens rätt bestäms enligt svensk lag.

Beskaflning

AGL-belopp till efterlevande är fri frin inkomstskatt.

Efterskydd för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

AGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstiden upphör. Om hen har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om hen inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som hen varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med tidigare anställningstid som är AGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om hen är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehill- na anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efter-

skyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

XXXXXXX ÅLDER VID ARBETARENS DÖDSFALL

ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP *

HELT BARNBELOPP (MINST 16 TIM/V)

HALVT BARNBELOPP (MELLAN 8–16 TIM/V)

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna

Under 17 ir 2,0 105 000 kr 52 500 kr

17–18 ir 1,5 78 750 kr 39 375 kr

19–20 ir 1,0 52 500 kr 26 250 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med halvt prisbasbelopp, (26 250 kronor, ir 2023) när försäkringsskyddet finns.

efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Om hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller försäkringsskyddet i AGL tills den anställda fyllt 69 ir. Den som omfattas av AGL kan teckna AGLs fortsättningsförsäkring hos Folksam som är försäkringsgivare för Avtalsgrupplivförsäkring AGL.

Arbete efter 65 år

AGL gäller si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd.

I villkoren för AGL har den normala slutildern höjts till 69 ir genom ändringen i LAS

§ 32 a. För anställd som har fyllt 69 ir gäller AGL-förminer si länge den anställda, intill dödsfallet, kvarstitt i avlönat arbete. AGL hanteras av Folksam.

54 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 55

DÖDSFALL

56 ‌

Checklista – Dödsfall

Checklistan tar upp vad den anställda kan göra för val och behöver tänka på. Checklistan tar också upp vad den anställda behöver tänka på om en närstående dör.

En bra hjälp för de efterlevande är xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Se över förminstagarförordnande för GTP-familje- skydd och AGL! Bör vara aktuellt, om till exempel familjeförhillandena ändras.

▶ Kan välja att lägga till eller ta bort iterbetalnings- skydd för tjänstepension. Familjeskydd ingir i GTP.

▶ Vid val av iterbetalningsskydd under den si kallade valperioden som är tre minader, eller i samband (inom tolv minader) med en familje- händelse behövs inte nigon hälsodeklaration fyllas i.

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Pensionsvalet (blanketten ”Dödsfallsanmälan AGL”).

▶ Om dödsfallet beror pi en arbetsskada kan de efterlevande ansöka om ersättning xxxx Xxxxxxxxx- försäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring.

▶ Den som är anhörig kan komma att bli kontaktad av de försäkringsbolag där den som har dött hade pensionsförsäkringar eller efterlevandeskydd.

Det kan handla om information om den dödas tjänstepension eller begäran om ett si kallat dödsfallsintyg.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

PENSION

Pension enligt lag ‌‌‌

Alla som har arbetat eller varit bosatta i Sverige har rätt till allmän pension. Allmän pension betalas livet ut av Pensionsmyndigheten.

Pensionsgrundande inkomst (PGI) ger pensionsräfl

I den allmänna pensionen är det livsinkomsten som styr över hur stor pensionen blir. Alla beskattningsbara arbetsinkomster samt alla ersättningar frin social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt.

För att tjäna in till pensionsrätt miste den totala, irliga inkomsten överstiga 42,3 % av prisbasbeloppet (22 208 kronor, ir 2023). Pensionsrätten räknas frin första beskattningsbara kronan och det finns ingen nedre eller övre ildersgräns för att börja tjäna in detta.

Det är Skatteverket som avgör hur stor den pensionsgrundande inkomsten (PGI) blir. För att bestämma PGI görs ett avdrag för den allmänna pensions- avgiften som är 7 % av inkomsten. PGI kan aldrig vara högre än 7,5 inkomst- basbelopp (557 250 kronor per ir eller 46 438 kronor per min för ir 2023). För att fi maximal PGI miste inkomsten – före avdrag för den allmänna pensionsavgiften

– uppgi till cirka 8,07 inkomstbasbelopp (599 250 kronor ir 2023).

Pensionsräfl när anställd inte jobbar

Den som har smibarn, studerar eller har aktivitets- eller sjukersättning kan fi kompensation av staten. Di betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst. Den fiktivt beräknade inkomsten kallas pensions- grundande belopp.

För att pensionsrätterna frin de fiktiva inkomsterna ska kunna räknas med i den framtida pensionen behövs minst fem ir med inkomster innan fyllda 71 ir. Inkomsterna ska motsvara minst tvi inkomstbasbelopp för det aktuella iret.

Avgifter

En av grundtankarna i pensionssystemet är att pensionerna ska finansieras av arbetsgivarna och löntagarna. Finansieringen sker via arbetsgivaravgiften och den egna pensionsavgiften. Avgifterna gir till inkomstpension och premiepension.

Inkomstpension

Inkomstpension är den största delen av den allmänna pensionen. Avgiften till inkomstpensionen är 16 % av pensionsgrundande inkomst. Den anställda fortsät- ter att tjäna in den allmänna pensionen si länge pensionsgrundade inkomst finns. Alla pensionsrätter som tjänats in bildar tillsammans en pensionsbehillning.

Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen och indexeras upp allteftersom. Om pensionssystemets skulder skulle vara större än tillgingarna beslutas i stället om ett balansindex för att garantera att pengarna i systemet ska räcka.

Premiepension

Avgiften till premiepensionen är 2,5 %. Vi kan själva välja om hur pengarna ska placeras. Görs inget val ligger pengarna kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Sifa.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk (2010:110) pi xxxxxxxxx.xx.

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

PGI=

Pensionsgrundande inkomst

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 59

Pension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet.‌

Från 2023

Det tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är 63 ir, vilket gäller de som är födda 1961 och 1962.

Inkomstpensionstillägget

Inkomstpensionstillägget kan betalas ut som ett tillägg till allmän pension, tidigast frin 66 ir. Den som har arbetat ett lingt arbetsliv i Sverige men med lig lön kan ha rätt till inkomstpensionstillägg. Tillägget baseras främst pi storleken pi inkomstgrundade pension, men även pi hur minga ir med pensionsgrundande inkomst som har tjänats in i Sverige.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet. För att fi rätt till full garantipension behövs att personen varit bosatt i Sverige under 40 ir mellan 16–66 irs ilder. Garantipensionen betalas ut samtidigt som den inkomstrelaterade allmänna pensionen dock tidigast frin 66 irs ilder.

Pensionsålder

Den som vill ansöka om inkomstpension eller premiepension eller bida, ska göra detta hos Pensionsmyndigheten. Pensionen är livsvarig och kan tas ut som hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är idag 63 ir. Frin 2023 har ilder för att fi garantipension, inkomstpen- sionstillägg och bostadstillägg höjts frin 65 ir till 66 ir. Riktildern för 2026 och 2027 har redan beslutats av riksdagen att bli 67 ir. När riktildern införs 2026, kommer den lägsta ildern för att ta ut allmän pension ändras till tre ir före riktildern, det vill säga 64 ir. Riktildern följer medellivslängdens utveckling.

Gemensam tjänstepension (GTP) via kollektivavtal

För arbetare inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP).

Gemensam tjänstepension (GTP)

För arbetare anställda inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd heter pensionsplanen Gemensam tjänstepension (GTP) och är premiebestämd. Det är Pensionsvalet som administrerar GTP. Varje minad fördelar Pensionsvalet ut premierna till den förvaltare som den anställda har valt för sin tjänstepension.

Anställda inom GTP börjar tjäna in pensionspremier frin 22 ir, men den anställda och arbetsgivaren kan komma överens om att betala in premier till GTP tidigare.

PENSIONSGRUNDANDE LÖN

Det är kontant utbetald bruttolön (exklusive kostnadsersättningar) under iret som är pensionsgrundande och tillsammans med de val som den anställda har gjort ligger till grund för storleken pi tjänstepensionen. Med bruttolön menas till exempel lön, ersättning för obekväm arbetstid, semesterersättning, övertids- ersättning, sjuklön med mera. Vill du veta mer om vad som gäller?

PENSION

Premiebestämd pension

GTP

En premiebestämd pension innebär att premiens storlek är bestämd pi förhand.

Ändring av start för intjänande:

1 januari 2023 frin 22 ir

Gi in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

PENSIONSPREMIER

Lön över

30 %

Storleken pi premien för Gemensam tjänstepension (GTP) är bestämd till en viss procent av den pensionsmedförande minadslönen. Arbetsgivaren betalar in pensionspremier som motsvarar 4,5 % lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (46 438

kronor per minad ir 2023). För lön därutöver betalas det en summa som motsva-

46 438

kr/månad

rar 30 %. Det finns inget tak för lönen. Inom GTP betalar arbetsgivaren in premien till Pensionsvalet.

Lön under

4,5 %

Allmän pension

16 %

Inkomst- pension

Arbetsgivaravgi

Egen pensionsavgi

18,5 %

av pensions-

grundande inkomst

2,5 %

Premie- pension

Val om tjänstepension

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

2. Försäkringsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Återbetalningsskydd – att lägga till eller inte (familjeskydd ingir).

Det gir att göra nya val och omval under pigiende försäkringstid. Den anställda kan själv hantera sin tjänstepension genom att logga in pi ”Mina sidor” hos Pensionsvalet.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det försäkringsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning i förhillande till inbetalda premier. Garantin kan se olika ut mellan försäkringsbolagen. Om bolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Den som väljer en fondförsäkring hamnar i valt bolags entréfond. Den som vill kan sedan gi vidare och välja inom bolagets erbjudna fonder. Fondförsäkringen

Pensionspremie för Fremia-LO.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 61

har ingcn garanťcrad pcnsionsuťbcťalning och kan bli högrc cllcr lügrc ün dcn som garanťcras i ťradiťioncll rörsükring.

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Det finns tvi former av rörsükringar: ťradiťioncll rörsükring och rondrörsük- ring. Skillnadcn xxxxxx dcssa handlar om i vilkcn min dcn ansťüllda sjülv kan pivcrka rörvalťningcn av rörsükringsprcmicn. En annan skillnad ür aťť mcd cn ťradiťioncll rörsükring garanťcrar rörsükrings- bolagcť cťť minsťa bclopp pi dcn kommandc pcnsioncn.

VALBARA FÖRSÄKRINGSBOLAG

Det finns ett begränsat antal bolag som är valbara och det är arbetsmarknadens parťcr – Frcmia och LO – som bcsťümmcr vilka. Dc valbara bolagcn ür:

TRADITIONELL FÖRSÄKRING FONDFÖRSÄKRING

FÖRMÅNSTAGARE

PENSION

Förminsťagarc rör iťcrbcťalningsskydd och ramiljcskydd ür i rörsťa hand makc, maka, rcgisťrcrad parťncr, i andra hand sambo och i ťrcdjc hand arvsbcrüťťigadc barn (oavscťť ildcr). Dcť gir bra aťť ündra ordningsröljdcn cllcr liťa rörc dcťťa makc, rcgisťrcrad parťncr, sambo cllcr ťidigarc sambo, barn ťill nigon av dcssa, sťyvbarn cllcr rosťcrbarn bli rörminsťagarc gcnom aťť lümna in cťť nyťť rörmins- ťagarrörordnandc. Saknas rörminsťagarc görs ingcn uťbcťalning.

TA UT HEL PENSION

Folksam Tjänstepension (rörvalsbolag)

Folksam LO Pension

Futur Pension

KPA Pension

Swcdbank

Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) uťbcťalas minadsvis rrin och mcd dcn minad dcn ansťüllda bcgür och uťbcťalas si lüngc dcn rörsükradc lcvcr. Bcgür inťc hcn aťť ťa uť ťjünsťcpcnsioncn undcr dcn ordinaric pcnsionsildcrn 65 ir, uťbcťalas ťjünsťcpcnsioncn rrin och mcd dcn minad som röljcr di hcn uppnir 69 irs ildcr. Dcn ansťüllda kan vülja aťť ťa uť ťjünsťcpcnsioncn ťidigasť rrin 55 irs ildcr.

55 år

Familjcskydd ür cťť ťids- bcgrünsať crťcrlcvandcskydd.

Pensionsvalet administrerar allt som gäller nyval, omval eller flytt av pensions- kapiťal. Om dcn ansťüllda inťc gör nigoť val placcras pcngarna i Folksam Tjünsťc- pcnsion i cn ťradiťioncll rörsükring uťan iťcrbcťalningsskydd.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Dcn ansťüllda kan ťcckna cťť iťcrbcťalningsskydd rör sin ťjünsťcpcnsion. Dcť inncbür aťť pcnsionskapiťalcť bcťalas uť som cn minadsvis pcnsion ťill ramiljcn (rörminsťagarc) nür dcn ansťüllda dör. 6ťcrbcťalningsskyddcť kosťar inťc nigoť, mcn hcn gir misťc om insüťťningar rrin arvsvinsťcr och avkasťning av dcssa pengar. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjať bcťalas uť, om dcť inťc ťidigarc valťs borť. Om dcn ansťüllda dör innan pcnsioncn har börjať ťas uť bcťalas pcnsionskapiťalcť uť ťill rörminsťagarc, undcr rcm irs ťid. Om dcn ansťüllda dör crťcr aťť pcnsioncn har börjať ťas uť övcrgir uťbcťalningarna ťill rörminsťagarc undcr dcn avťaladc uťbcťalningsťidcn mcn högsť 20 ir sammanlagť.

Om dcn ansťüllda vüljcr iťcrbcťalningsskydd vid scnarc ťillrüllc ün valpcriodcn cllcr crťcr ťolv minadcr rrin cn ramiljchündclsc, krüvs cn godkünd hülsoprövning. Dc ramiljchündclscr som rüknas ür girťcmil, inging av samborörhillandc, barnaröd- scl cllcr adopťion av barn. 6ťcrbcťalningsskydd kan bcviljas vid scnarc ťillrüllc ťroťs aťť hcn har drabbaťs av allvarlig sjukdom. I dcťťa rall güllcr iťcrbcťalningsskydd rör prcmicr som bcťalas in crťcr valcť av iťcrbcťalningsskydd. Dcn rörvalťarc som valťs rör ťjünsťcpcnsioncn ür dcn som ür rörsükringsgivarc rör iťcrbcťalningsskydd.

GTP-FAMILJESKYDD

Dcn som omraťťas av Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) har cťť ramiljcskydd som bcťalas uť ťill rörminsťagarc undcr vissa villkor. Skyddcť gcr ťoťalť ťvi rörhöjda prisbasbclopp pcr ir (107 000 kronor pcr ir 2023) som bcťalas uť minadsvis undcr rcm ir rrin och mcd minadcn crťcr dödsrallcť. För aťť ha rüťť ťill GTP- familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 69 ir. Hen miste ocksi ha pibörjať cn ťillsvidarc- cllcr vissťidsansťüllning rör aťť uťröra arbcťc undcr minsť ťrc minadcr. Si lüngc hcn har cn ansťüllning, ür borťa rrin jobbcť pi grund av sjukdom, ür rörüldralcdig (i ma: 13 minadcr), lcdig rör rackliga uppdrag cnligť FML K 6 cllcr blir uppsagd och rir sjukcrsüťťning rrin Försükringskassan rorťsüť- ťcr skyddcť aťť gülla. Familjcskyddcť güllcr ocksi rör ťidcn lüngsť ťill 69 irs ildcr om dcn ansťüllda giťť i pcnsion cnligť övcrcnskommclsc och pcnsionsprcmicn rör GTP gcnom prcmicbcrriclscn har bcťalaťs undcr ťidcn. Om hcn blir uppsagd pi grund av arbetsbrist finns det efterskyddet som fortsätter gälla hela kalender- ircť mcn allťid minsť ťrc minadcr om röruťsüťťningar rör arbcťsvillkorcť upprylls. Hen kan ha möjlighet att teckna en fortsättningsförsäkring inom tre minader crťcr aťť ordinaric rörsükringsskyddcť har upphörť.

Hen kan välja att ta ut hela tjänstepensionen pi kortare tid än fem ir före 65 irs ildcr. Kravcť ür di aťť uťťagcť pigir ťill 65 irs ildcr. Vid hclť uťťag crťcr 65 irs ildcr ür korťasťc uťťagsťid rcm ir. Vikťigť aťť ťünka pi ür aťť uťbcťalningsťidcn inťc kan ündras cllcr sťoppa uťbcťalning crťcr aťť uťbcťalningcn har pibörjaťs.

MÖJLIGHET ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Dcn ansťüllda kan ťa uť pcnsioncn dclvis rrin och mcd minadcn crťcr hcn har fyllt 55 ir och uttaget ska pigi minst till den minad hen fyller 65 ir. Det finns krav pi att det ska finnas pensioneringssyfte. Det gir att göra ett partiellt uttag högst tre ginger. Hen kan inte ingra sig och gi upp i arbetstid igen, efter att uťbcťalning av dcť parťicllť uťťagcť ür pibörjať. Om hcn rir sjukpcnning cllcr sjukcrsüťťning rrin Försükringskassan, kan parťicllť uťťag göras cnbarť rör dcn dcl som inťc bcrörs av crsüťťning rrin Försükringskassan.

LIVSARBETSTIDSPENSION ELLER ARBETSTIDSPENSION

I Gemensam tjänstepension (GTP) finns ett komplement i vissa branscher som hcťcr Livsarbcťsťidpcnsion cllcr 6rbcťsťidspcnsion. Dcn ansťüllda vüljcr sjülv om avsüťťningcn ska anvündas ťill pcnsionsprcmicr, bcťald lcdighcť cllcr konťanť crsüťťning. Om avsüťťningcn gir ťill pcnsionsprcmicr ska arbcťsgivarcn rapporťcra ťill Pcnsionsvalcť. Samma sak güllcr rör individuclla övcrcnskommclscr mcllan arbcťsgivarc och ansťülld. Lüs mcr pi xxxxxxxxxxxxx.xx och i akťucllť kollckťivavťal.

DELTIDSPENSION ELLER DELPENSION

Arbetsgivarföreningen Fremia och GS Facket för skogs-, trä- och grafisk bransch (GS-rackcť), Frcmia och Livsmcdclsarbcťarcrörbundcť (Livs) rcspckťivc Frcmia och Indusťrirackcť Mcťall (IF Mcťall) har övcrcnskommiť om möjlighcť rör dclťids- pcnsion. 6vsikťcn mcd dclpcnsion ür aťť dcn ansťüllda ska kunna gi i pcnsion i rörťid. Prcmicn bcťalas in som c:ťra ťillügg ťill ordinaric ťjünsťcpcnsion GTP. Parťcrna kan ocksi komma övcrcns om aťť dcť ska gülla üvcn rör dcn som ür undcr 22 ir. Dcť ür Pcnsionsvalcť som adminisťrcrar avsüťťningcn. Lüs mcr inrormaťion om prcmicr i akťucll kollckťivavťal.

PREMIEBEFRIELSEFÖRSÄKRING (PBF)

Prcmicbcrriclscrörsükring (PBF) bcťalar in prcmicn ťill ťjünsťcpcnsion och rörc- kommandc rall ramiljcskydd. Prcmicn bcťalas om dcn ansťüllda inťc kan arbcťa pi grund av sjukdom cllcr olycksrall och har sjukpcnning, rchabiliťcringspcnning, akťiviťcťs- cllcr sjukcrsüťťning cllcr ür rörüldralcdig mcd rörüldrapcnning cllcr gravidiťcťspcnning. Vid rörüldralcdighcť mcd rörüldrapcnning bcťalas prcmicn undcr högsť 13 minadcr pcr rödscl.

Prcmicbcrriclsc güllcr üvcn dc som ür rörsükradc och har livrünťa cnligť lagcn om arbcťsskadcrörsükring uťan aťť samťidigť ri sjuk- cllcr akťiviťcťscrsüťťning.

Xxx ansťüllda kan vülja aťť ťa ťjünsťcpcnsioncn ťidigasť rrin 55 irs ildcr.

Premiebefrielse- försäkring

Prcmicbcrriclscn ür proporťioncll ťill gradcn av arbcťsorörmiga. För dcn ansťüllda inncbür dcť aťť hcn inťc gir misťc om nigra inbcťalningar ťill sin ťjünsťcpcnsion.

62 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 63

KFF-nämnden ‌

Svarar rör ťolkningcn av övcrcnskommclscr mcllan Frcmia och LO om 6GL och GTP, inklusivc ramiljcskydd och PBF, omsťüllningssťöd samť ür ridgivandc ťill rörsükringsgivarna.

Xxx som blir uppsagd

pi grund av arbcťsbrisť kan ha rüťť ťill cn cngingsprcmic som arbcťsgivarcn bcťalar in ťill GTP.

Försäkringen gäller om hen var arbetsför pi minst 25 % vid anställningens början. Hade hen en arbetsoförmiga när anställningen började och den oförmigan rorťsaťťc hcla ťidcn güllcr prcmicbcrriclscn bara rör yťťcrligarc arbcťsorörmiga med minst 25 %. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoförmiga. Försükringcn güllcr rrin aťť dcn ansťüllda ryllcr 22 ir och ťills minadcn innan dcn ansťüllda ryllcr 65 ir.

PENSION

Dcn som ansökcr om Förüldrapcnningťillügg (FPT), 6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS) cllcr Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) hos 6ra Försükring, anmülcr auťomaťiskť ťill prcmicbcrriclscrörsükring. 6rbcťsgivarcn ska bckrürťa ansťüll- ningen till Afa Försäkring. Har den försäkrade varit anställd i 90 dagar finns ett crťcrskydd rör prcmicbcrriclsc i 90 dagar vid sjukdom cllcr olycksrall. Prcmic bcťalas pi cťť bcrüknať borťrall av dcn pcnsionsmcdrörandc löncn, som rasť- sťülls uťirrin sjukpcnninggrundandc inkomsťcr vid insjuknandcť. Ävcn löncdclar övcr 7,5 prisbasbclopp rüknas mcd. Prcmic bcťalas minadsvis i crťcrskoťť.

ENGÅNGSPREMIE TILL GTP

Xxx som blir uppsagd pi grund av arbcťsbrisť kan ha rüťť ťill cn cngingsprcmic som bcťalas in ťill GTP. KFF-nümndcn bcsluťar varjc ir hur minga minadsprcmicr som cngingsbcloppcť ska vara, orťasť ür dcť ťolv minadsprcmicr. 6rbcťsgivarcn ska vünda sig ťill Pcnsionsvalcť inom sc: minadcr rrin aťť ansťüllningcn upp- hördc rör aťť anmüla dcn ansťüllda rör crsüťťning av cngingsbclopp. Om arbcťs- givarcn har missať dcť kan dcn ansťüllda sjülv anmüla scnasť 24 minadcr crťcr aťť ansťüllningcn upphördc.

För aťť ha rüťť ťill cngingsbclopp misťc hcn ha hunniť ťjüna in pcnsionsrüťť i minsť ťrc ir undcr dc scnasťc rcm ircn i GTP (cllcr ťidigarc K6P) minadcn innan uppsügning. Dcť güllcr inťc vid ny ansťüllning inom ťrc kalcndcrminadcr crťcr aťť ansťüllningcn har upphörť hos samma arbcťsgivarc. Dcť güllcr inťc hcllcr om hcn har ťjünať in pcnsionsrüťť i GTP hclť rrin prcmicbcrriclscrörsükring pi grund av sjukdom. Om hcn blir rrisk scnarc kan hcn ha rüťť ťill cngingsbclopp.

ARBETE EFTER 65 ÅR

Om dcn ansťüllda jobbar kvar crťcr 65-irsdagcn kan arbcťsgivarcn vülja aťť rorťsüťťa cllcr avsluťa inbcťalningcn av pcnsionsprcmicr. Prcmicbcrriclscrörsük- ringcn güllcr som lüngsť ťill och mcd minadcn rörc dcn ansťüllda ryllcr 65 ir.

Kollektivavtalsgaranti

GTP innehiller en garantiregel. Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär dcť aťť dcn ansťüllda har rörsükringsskydd och rüťť ťill ťjünsťcpcnsionsinbcťal- ningar, üvcn om arbcťsgivarcn inťc har ťccknať rörsükring cllcr bcťalať prcmicn. Pcnsionsvalcť gör inbcťalning ťill GTP, xxx dcn ansťüllda misťc ansöka sjülv.

Checklista – Pension

Vad behöver den anställda som ska gå i pension göra? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som den anställda behöver tänka på.

▶ Dcn ansťüllda rorťsüťťcr aťť ťjüna in ťill dcn allmünna pcnsioncn si lüngc hcn har cn pcnsions- grundandc inkomsť.

▶ Göra cťť mcdvcťcť val av rörvalťarc, rörvalťnings- rorm, och iťcrbcťalningsskydd. Familjcskydd ingir i GTP.

▶ Sc övcr rörminsťagarrörordnandc rör GTP-ramiljc- skydd! Bör vara akťucllť, om ťill c:cmpcl ramiljc- rörhillandcna ündras.

▶ 6nsöka ťill Pcnsionsmyndighcťcn. Dcn allmünna pcnsioncn kan ťidigasť ťas uť rrin 63 irs ildcr.

▶ Konťakťa bcrörda rörsükringsbolag om pcnsioncring ska skc innan cllcr scnarc ün 65 irs ildcr. Tjünsťc- pcnsioncn kan ťidigasť ťas uť rrin 55 irs ildcr.

▶ Försükringsbolagcť som dcn ansťüllda har valť konťakťar orťasť dcn rörsükradc nigra minadcr innan hcn ryllcr 65 ir. Dcť ür vikťigť aťť svara pi rrigan om uťbcťalningsťid och angc konťakťupp- girťcr. Uťbcťalningarna skcr pcr auťomaťik vid avťalad pcnsionsildcr om inťc annať mcddclas.

▶ Gi in pi xxxxxxxxxx.xx, rundcra övcr sparrorm undcr uťbcťalningsťid, hur ling uťbcťalningsťidcn ska vara, om cvcnťucllť valť iťcrbcťalningsskydd ska bchillas.

▶ Dcť gir aťť sťoppa uťbcťalningar av dcn allmünna pcnsioncn. Mcn dcť gir inťc aťť sťoppa cllcr ündra uťbcťalning av ťjünsťcpcnsioncn om dcn har börjať bcťalas uť.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Försäkringsskydd vid ‌‌‌‌

olika typer av frånvaro under anställning

Förutom frånvaro vid sjukdom och arbetsskada finns andra typer av från- varo under en anställning. Här beskriver vi hur kollektivavtalad tjänstepension och försäkring gäller för anställda vid föräldraledighet, tjänstgöring inom värnplikt, studier och övrig tjänstledighet.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 67

Olika typer av frånvaro

Utlandstjänstgöring

Utländska medborgare

FRÅNVARO UNDER ANSTÄLLNING

FÖRSÄKRING FÖRÄLDRALEDIGHET VÄRNPLIKT STUDIER ÖVRIG TJÄNSTLEDIGHET

AVTALSGRUPPSJUKFÖRSÄKRING (AGS)

Vid hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen gäller försäkrings- skyddet.

Se under studier. Vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäkringen fortsätta att gälla under viss tid si kallad efter- skyddstid. Läs mer om försäk- ringens efterskydd pi sidan 27.

Vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäkringen fortsätta att gälla under viss tid, si kallad efterskyddstid. Läs mer om för- säkringens efterskydd pi sidan 44.

Här beskriver vi hur kollckťivavťalad ťjünsťc- pcnsion och rörsükring güllcr rör ansťüllda arbcťarc vid

AVTALSGRUPPLIVFÖRSÄKRING (AGL)

Vid hel ledighet enligt föräldra-

ledighetslagen gäller försäkrings- skyddet.

Försäkringsskyddet gäller inte vid

värnplikt. Däremot har staten en grupplivförsäkring som skyddar.

Försäkringsskyddet gäller vanligen i

sex minader plus efterskyddstid i ytterligare 180 dagar.

Försäkringsskyddet gäller normalt

i sex minader plus ytterligare 180 dagar i efterskyddstid. Arbete under efterskyddstid ger nytt skydd upp till ca ett ir.

rörüldralcdighcť, ťjünsťgöring inom rörsvarsmakťcn, sťudicr och övrig ťjünsťlcdighcť.

TRYGGHETSFÖRSÄKRING VID ARBETSSKADA (TFA)

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete.

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete. Under värnplikt finns rätt till statens personskadeskydd.

Försäkringsskyddet gäller enbart vid arbete.

FÖRÄLDRAPENNINGTILLÄGG (FPT)

Xxxxxxxx över sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldra- ledighetslagen.

Om den anställda är borta frin jobbet mer än sex minader i följd räknas detta inte som kvalifika- tionstid.

Om den anställda är borta frin jobbet i mer än sex minader i följd räknas inte detta som kvalifika- tionstid.

Om den anställda är borta frin jobbet mer än sex minader i följd räknas detta inte som kvalifika- tionstid.

OMSTÄLLNINGSSTÖD FRÅN CIKO Gäller om arbetaren fortfarande

har en anställning i företaget.

Gäller om arbetaren fortfarande har en anställning i företaget.

GEMENSAM TJÄNSTEPENSION (GTP)

Om en arbetare är föräldraledig med föräldrapenning har hen rätt till premiebefrielseförsäkringen. Detta innebär att premierna betalas av försäkringen under högst 13 minader per födsel.

Premiebefrielsen gäller även under den tid som en anställd har graviditetspenning.

Arbetare som inte fir lön tjänar inte in till sin tjänstepension.

68 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 69

Försäkrings- skydd vid utlands- tjänstgöring ‌

Varjc land bcsluťar och har sina cgna rörsükringssys- ťcm, crsüťťningsbclopp och avgifter. Det finns inga gcmcnsamma rcglcr rör socialrörsükringar.

Utlandstjänstgöring

För den som jobbar utomlands gäller särskilda principer för den sociala tryggheten. Alla länder har egna försäkringssystem, men inom EU/EES finns en viss samordning.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ xxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Varjc land bcsluťar och har sina cgna rörsükringssysťcm, crsüťťningsbclopp och avgifter. Det finns inga gemensamma regler för socialförsäkringar, men för den som arbetar inom EU/EES finns en viss samordning.

Dcť ür ťill rör aťť dcn som arbcťar i olika mcdlcmssťaťcr inťc ska rörlora sina inťjünadc rörmincr. Düruťövcr har Svcrigc socialrörsükringskonvcnťioncr mcd cťť antal länder utanför EU/EES. Dessa kallas för konventionsländer och reglerar lündcrnas skyldighcťcr moť varandra nür dcť kommcr ťill dcn ansťülldas sociala ťrygghcť.

Huvudregeln är att den anställda är försäkrad i det land där hen jobbar. De pcrsoncr i dcn ansťülldas ramilj som inťc sjülva arbcťar ür ocksi rörsükradc i dcťťa land. Dcťťa güllcr üvcn cgcnrörcťagarc.

EXEMPEL PÅ FÖRMÅNER SOM OMFATTAS AV SAMORDNINGEN

▶ Sjukpcnning och rörüldrapcnning.

▶ Sjukcrsüťťning och rchabiliťcringsiťgürdcr.

▶ 6llmün pcnsion.

▶ 6rbcťsskadccrsüťťning vid olycksrall i arbcťcť och vid arbcťssjukdomar.

▶ Ersüťťning rrin arbcťslöshcťskassa vid arbcťslöshcť.

▶ Dödsrallscrsüťťningar.

▶ Familjcrörmincr och barnbidrag.

FÖR ARBETE INOM EU GÄLLER FÖLJANDE PRINCIPER:

Principen om lagstiftning

Principcn om lagsťirťning inncbür aťť dcť cndasť gir aťť ťillhöra cťť lands social- försäkring. Det är ocksi endast till detta land som det betalas avgifter. Huvud- rcgcln ür aťť dcn som jobbar i cťť mcdlcmsland ťillhör dcťťa lands socialrörsükring üvcn om hcn ür bosaťť i cťť annať land.

Likabehandlingsprincipen

En medborgare i ett EU/EES-land som arbetar i ett annat EU/EES-land än bosätt- ningslandcť ska bchandlas pi samma süťť som arbcťslandcťs cgna mcdborgarc.

Sammanläggningsprincipen

När kvalifikationstiden ska räknas ut för olika sociala förminer ska alla försäk- ringsperioder i olika EU/EES-länder läggas ihop. Detta innebär att en anställd kan ri rüťť ťill sina inťjünadc rörmincr üvcn om hcn inťc har ťillrücklig ťid i varjc cnskilť land.

Exportabilitetsprincipen

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

Förminer som den anställda har tjänat in i ett EU/EES-land ska kunna betalas ut oavsett om personen bor i ett annat EU/EES-land vid utbetalningen.

Intjänandeprincipen

Den som har tjänat in pension i flera länder fir sin pension utbetald frin respek- ťivc land. Sťorlckcn pi pcnsioncn bcror pi inťjünandcťidcn i dc olika lündcrna.

EU-Förordning 883/2004

Samordningcn av socialrörsükringssysťcmcn inom EU sťyrs av EU-rörordning 883/2004. Även Schweiz samt EES-länderna Norge, Lichtenstein och Island ťillümpar dcnna EU-rörordning. Dcť huvudsakliga innchillcť i rörordning 883/2004 är:

▶ Dcn som blir uťsünd ťill cťť annať land rör aťť arbcťa, omraťťas av i hcmlandcťs socialförsäkring upp till 24 minader. Det finns möjlighet till dispens vid längre uťsündningar.

▶ Vid arbete i flera medlemsländer miste arbetet omfatta minst 25 % i bosüťťningslandcť rör aťť ri dcťťa lands socialrörsükring.

▶ Dcn som ür ansťülld i cťť mcdlcmsland och samťidigť ür cgcnrörcťagarc i cťť annať land kan bara ha socialrörsükring i dcť land dür hcn har sin huvudsakliga inkomsť.

▶ Vid utsändning inom EU gäller intyg om tillämplig lagstiftning (A1/E101). Arbets- givarc och ansťülld ansökcr gcmcnsamť om dcťťa hos Försükringskassan (blankcťť 6220).

om lagsti ning

Principen

Likabehandlings-

principen

Övriga länder

Sammanläggnings-

principen

Utlands- tjänstgöring

Konventions-

länder

Exportabilitets-

principen

EU-Förordning

883/2004

Intjänande-

principen

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

24 mån

Om dcn uťsünda ska jobba uťomlands i mcr ün 24 minadcr omraťťas hcn av socialrörsükringssysťcmcť

i dcť land som hcn arbcťar i. Om dcť ür ťünkť aťť arbcťcť ska pigi i högsť 24 minadcr güllcr socialrörsükrings- sysťcmcť i dcť land som hcn ür uťsünd irrin.

För dc arbcťarc som arbcťar uťomlands rorťsüťťcr avťalsrörsükringarna aťť gülla

cnligť kollckťivavťal och rörsükringsavťal mcd Pcnsionsvalcť.

Om dcť ür ťünkť aťť arbcťcť ska pigi i högsť 24 minadcr güllcr socialrörsükrings- sysťcmcť i dcť land som dcn ansťüllda ür uťsünd irrin. Om dcn uťsünda ska jobba i mcr ün 24 minadcr omraťťas hcn av socialrörsükringssysťcmcť i dcť land som hcn arbcťar i rrin och mcd rörsťa dagcn. Erťcr 24 minadcr och om uťsündningspcriodcn har avsluťaťs kan inťc cn ny pcriod bcviljas rörrün dcť har giťť minsť ťvi minadcr rrin sisťa dagcn pi dcn avsluťadc pcriodcn.

Dcn uťsünda kan ri sťi kvar i uťsündningslandcťs socialrörsükringssysťcm üvcn undcr lüngrc uťsündningsťid. I sidana rall ska dcť göras cn dispcnsansökan ťill Försäkringskassan och detta bör göras redan vid utsändningstillfället. Det finns idag cn pra:is som sügcr aťť normalť gcs dispcns i rcm ir.

Arbete i flera länder

Om den anställda bor i Sverige och arbetar i minst tvi olika länder inom EU/EES eller i Schweiz, ska anmälan göras till Försäkringskassan för utredning om vilket lands socialrörsükring dcn ansťüllda ska omraťťas av.

Om den anställda bor i ett annat land inom EU/EES eller Schweiz och arbetar i minst tvi olika EU/EES-länder eller Schweiz ska anmälan i stället göras det till dcn myndighcť som moťsvarar Försükringskassan i dcť land dür dcn ansťüllda bor och arbcťar. Di kommcr dcn myndighcťcn aťť uťrcda vilkcť lands socialrör- sükring dcn ansťüllda ska omraťťas av.

Konventionsländer

6vťal cllcr konvcnťion om social ťrygghcť sťyr avgirťsskyldighcťcn. Förordning 883/04 är inte tillämplig. Sverige har slutit avtal eller konventioner om social ťrygghcť mcd cťť ťjugoťal lündcr. I konvcnťioncrna rcglcras lündcrnas ömscsidiga skyldighcťcr vad güllcr dcn sociala ťrygghcťcn rör arbcťsťagarc. Konvcnťioncrna inncbür i sťora drag aťť cn ansťülld omraťťas av socialrörsükringcn i dcť land dür hcn arbcťar och aťť socialavgirťcrna bcťalas i arbcťslandcť. Konvcnťioncrna innchillcr üvcn rcglcr om uťsündning av arbcťsťagarc. Normalť ska dcn uťsündc arbcťsťagarcn omraťťas av hcmlandcťs socialrörsükring om uťsündningcn pigir under en kortare period. Hur ling en sidan kortare period är varierar mellan 12, 24, 36 och 60 minadcr, bcrocndc pi konvcnťion. Undcr dcnna ťid bcťalas alla avgirťcr cnligť konvcnťioncn i uťsündningslandcť, d.v.s. dcn uťsündcs hcmland.

Dürcrťcr bcťalas alla avgirťcr i arbcťslandcť. I Skaťťcvcrkcťs broschyr SKV 401 finns mer information.

Övriga länder

Om anställd är utsänd till ett land utanför EU/EES, och som Sverige inte har en socialrörsükringskonvcnťion mcd, ür dcn ansťüllda kvar i svcnsk socialrörsükring, mcn bara om pcriodcn som uťsünd uppgir ťill högsť ťolv minadcr. Om pcriodcn ür lüngrc ün ťolv minadcr har dcn ansťüllda inťc lüngrc nigon svcnsk socialrör- sükring.

Distansarbete

Nür cn ansťülld arbcťar pi disťans i cťť annať land rüknas dcť orťasť som arbcťc i dcť land dür arbcťsuppgirťcrna uťrörs. Dcť inncbür aťť dcn ansťüllda ür socialrör- säkrad i det land som hen arbetar i. Det finns möjlighet att göra undantag frin rcglcrna gcnom ansökan om undanťag. Om önskcmilcť ür aťť omraťťas av svcnsk socialrörsükring ska Försükringskassan konťakťas. Om dcn ansťüllda vill omraťťas av svcnsk socialrörsükring ska hcn konťakťa Försükringskassan. Sc rubrik ”Disťansarbcťc” om vad som güllcr rör dc kollckťivavťaladc rörsükringarna.

Försäkringar enligt kollektivavtal

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

För dcn som arbcťar uťomlands rorťsüťťcr avťalsrörsükringarna aťť gülla cnligť kollckťivavťal och rörsükringsavťal mcd Pcnsionsvalcť. Dcťťa güllcr bidc ťjünsťc- rcsor och lüngrc uťlandsuppdrag. Vid uťlandsťjünsťgöring rör mcr cťť ir ingir röljandc rörmincr:

Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP), sjukpcnningsgaranťi, 6vťalsgruppsjukrörsük- ring (6GS), 6vťalsgruppsjuklivrörsükring (6GL), Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) och omsťüllning.

Kompcnsaťion rör rörlusť av svcnsk sjukpcnning samť allmün pcnsion och crťcrlcvandcpcnsion kan skc via avťalsrörsükringarna.

Om dcn ansťüllda rörlorar svcnsk sjukpcnning ska arbcťsgivarcn bcťala cn ťillüggsprcmic ťill 6GS rör aťť dcnna rörsükring ska kompcnscra borťrallcť. Om hcn rörlorar allmün pcnsion och crťcrlcvandcpcnsion ska arbcťsgivarcn bcťala ťillüggsprcmicr rör allmün pcnsion och crťcrlcvandcpcnsionsavgirť pi dcn ansťülldas lön upp ťill 7,5 inkomsťbasbclopp ťill GTP. Tillüggsprcmicr omraťťas av samma bcsťümmclscr som güllcr rör ordinaric ťjünsťcpcnsion. För dcn som arbetar i ett EU/EES-land eller i annat land som Sverige har ingitt en social- rörsükringskonvcnťion mcd güllcr inťc kompcnsaťioncn rör borťrall av allmün ildcrs- och crťcrlcvandcpcnsion.

Läkekostnadsförsäkring vid utlandstjänst (LFU)

Dcn ansťülldc omraťťas av cn lükckosťnadsrörsükring (LFU) som kan gc crsüťť- ning rör nödvündiga och sküliga kosťnadcr vid sjukdom och olycksrall. En rcsc- rörsükring kan komplcťťcras, mcn inťc crsüťťa avťalcť om rörsükringsskydd vid uťlandsťjünsťgöring. 6rbcťsgivarcn ska anmüla ťill Pcnsionsvalcť dcn ansťüllda som ska ťjünsťgöra uťomlands. LFU ťccknas i Folksam.

LFU kan gc dcn ansťüllda crsüťťning rör

▶ sküliga kosťnadcr i samband mcd lükar- och sjukhusvird, rcsckosťnadcr, hcmťransporť och iťcrrcsa

▶ ťandbchandling vid akuť ťandvird

▶ gravidiťcťskonťroll och rörlossning.

Om överenskommelse finns mellan arbetsgivaren och den anställda att den ansťülldas ramilj ska rölja mcd undcr uťlandsťjünsťgöringcn kan üvcn dcssa omraťťas av LFU. Mcd xxxxxx xxxxx hür makc, maka, sambo och barn undcr 21 ir.

NÄR GÄLLER FÖRSÄKRINGSSKYDDET?

Svcnsk arbcťsskadcrörsükring cllcr arbcťslöshcťsrörsükring misťc omraťťa dcn ansťüllda omcdclbarť innan uťlandsťjünsťgöringcn börjar, rör aťť avťalsrörsük- ringarna ska gälla. Ett annat giltigt kvalifikationskrav är att hen haft en annan uťlandsťjünsťgöring som omraťťas av avťalcť om social ťrygghcť. Mcd ťjünsťgöring uťomlands mcnas bidc ťjünsťcrcsor och lüngrc uťlandsuppdrag. Dcssuťom misťc röljandc vara uppryllť:

▶ 6nsťüllningcn ska vara hos cn svcnsk arbcťsgivarc.

▶ Uťlandsťjünsťgöringcn ska vara pi uppdrag av cn svcnsk arbcťsgivarc.

72 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 73

UTLANDSTJÄNSTGÖRING

UNDANTAG

Ibland kan dcť vara mindrc bra aťť bchilla dc svcnska avťalsrörsükringarna. Dürrör kan arbcťsgivarcn och dcn ansťüllda komma övcrcns om aťť hcn ska undanťas. Undanťag kan göras i röljandc ťvi rall:

▶ Uťlandsťjünsťcn ťros vara – cllcr har varať – i mcr ün sc: ir.

▶ 6rbcťarcn ür dubbclansťülld och har ansťüllning bidc hos cťť svcnskť och cťť utländskt företag. Hen har avtal om sociala förminer med det utländska rörcťagcť.

DISTANSARBETE

Dc kollckťivavťaladc rörsükringarna güllcr nür cn ansťülld jobbar pi disťans i cťť annať land. Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) güllcr i dcť hür rallcť undcr cn bcgrünsad ťid, vanligťvis cn ťill ťvi vcckor. Dcť kan dürcmoť uppsťi problcm med de kollektivavtalade sjukförsäkringarna eftersom det i de flesta fall krävs att dcn ansťüllda har svcnsk sjukpcnninggrundandc inkomsť, vilkcť i sin ťur krüvcr svcnsk socialrörsükring.

Checklista – Utlandstjänstgöring

Vad behöver den anställda veta kring utlands- tjänstgöring? Checklistan tar upp några viktiga saker att informera om som gäller vid utlandstjänstgöring.

▶ Plancra uťlandsťjünsťgöringcn ťillsammans mcd arbcťsgivarcn. Socialrörsükringcn i Svcrigc güllcr om arbetsperioden inom EU/EES är max tvi ir. För övriga lündcr güllcr vanligťvis ma: cťť ir. Dc kollckťivavťaladc rörsükringarna rorťsüťťcr vanligť- vis aťť gülla. Mcn ťünk pi aťť lüngdcn och landcť kan invcrka pi bcsluťcť.

▶ 6rbcťsgivarcn anmülcr ťill Försükringskassan om den anställda ska arbeta i ett land inom EU/EES i ma: ťvi ir. 6nmül ťillsammans mcd arbcťsgivarcn och bcgür cťť uťsündningsinťyg (blankcťť 6220).

▶ 6rbcťsgivarcn konťakťar Försükringskassan om den anställda ska arbeta i ett land utanför EU/EES rör inrormaťion om blankcťťcr.

▶ 6rbcťsgivarcn anmülcr ťill Pcnsionsvalcť om dcn ansťüllda lümnar svcnsk socialrörsükring. Dcn ansťüllda kompcnscras rör borťrall av svcnsk sjukpcnning samť rör allmün ildcrs- och crťcrlc- vandcpcnsion gcnom avťalsrörsükringarna.

▶ 6rbcťsgivarcn ska ťcckna lükckosťnadsrörsükring vid uťlandsťjünsťgöring (LFU) rör dcn ansťüllda.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023

Utländska medborgare ‌

En utländsk medborgare som har både arbets- och uppehållstillstånd i Sverige har oftast samma försäkringsskydd som svenska medborgare, både enligt lag och kollektivavtal. Den svenska socialförsäkringen gäller i princip för alla som bor eller arbetar i Sverige oavsett medborgarskap. Försäkringen är obligatorisk.

LÄS MER PÅ

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Försäkringar enligt lag

Inťcrnaťionclla rörordningar, EU-rörordningar, avťal samť Socialrörsükringsbalkcn (SFB) sťyr om och hur cn pcrson ür rörsükrad i Svcrigc. Förordningcn om samord- ning av de sociala trygghetssystemen EU-förordning 883/2004 eller EEG nr 1408/71 (äldre version) och avtal finns till för att avgöra vilket lands lagstiftning som ska tillämpas. Hen kan inte omfattas av tvi länders lagstiftning samtidigt. Om hen omraťťas av cťť annať lands lagsťirťning bcgrünsas dc rörmincr hcn kan ha gcnom dcn svcnska lagsťirťningcn.

Bosäflningsbaserade förmåner

Förmincr som ür bosüťťningsbascradc omraťťar olika ťypcr av grundbidrag och ska garantera att den som flyttar hit kan ha en skälig levnadsstandard. Detta kan gülla nür hcn bor i Svcrigc.

BOSÄTTNINGSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Sjukvird, rchabiliťcring och sürskilť bidrag.

▶ Subvcnťion av ťandvird rör vu:na.

▶ Ersüťťning cnligť grünssjukvirdsrörordningcn.

▶ Sjuk- och akťiviťcťscrsüťťning i rorm av garanťicrsüťťning.

▶ Förüldrapcnningcns garanťinivi, barnbidrag och rörlüngť barnbidrag.

▶ Bidrag vid uťlandsadopťion undcr visa röruťsüťťningar.

▶ Undcrhillssťöd och crťcrlcvandcpcnsion.

▶ Bosťadsbidrag och bosťadsťillügg.

▶ Garanťipcnsion.

▶ Äldrcrörsörjningssťöd samť pcnsionsťillügg rör lingťidsvird av sjukť cllcr barn mcd runkťionsncdsüťťning.

▶ 6ssisťanscrsüťťning, handikappcrsüťťning, virdbidrag och bilsťöd rör pcrsoncr mcd runkťionsncdsüťťning.

Dcn som ür rolkbokrörd i Svcrigc anscs vara bosaťť hür, mcn dcť ür ingcn garanťi aťť hcn rir crsüťťning. Försükringskassan gör allťid cn cgcn, obcrocndc bcdömning.

Xxx som sökť uppchillsťillsťind har rüťť ťill rörmincr ťidigasť rrin dagcn di uppchillsťillsťindcť börjadc gülla. Om hcn rir ťillsťindcť rcťroakťivť kan hcn ri rörmincr rör ma:imalť ťrc minadcr bakiť i ťidcn. Mcdborgarskap kan ha bcťydclsc rör nür i ťid hcn rir ťillging ťill rörmincrna.

Arbetsbaserade förmåner

UTLÄNDSKA MEDBORGARE

6rbcťsbascradc rörmincr kan dcn ansťüllda ha rüťť ťill om hcn arbcťar cllcr har arbcťať i Svcrigc. 6ťť ťünka pi ür aťť hcn kan vara rörsükrad rör arbcťsbascradc rörmincr i Svcrigc uťan aťť ha rüťť ťill dc bosüťťningsbascradc rörmincrna.

ARBETSBASERADE FÖRMÅNER

▶ Gravidiťcťspcnning.

▶ Förüldrapcnning pi grund- och sjukpcnningnivi och ťillrüllig rörüldrapcnning.

▶ Sjukpcnning och arbcťsskadccrsüťťning.

▶ Rchabiliťcring och rchabiliťcringscrsüťťning samť bidrag ťill arbcťshjülpmcdcl.

▶ Inkomsťrclaťcrad sjukcrsüťťning och akťiviťcťscrsüťťning.

▶ Nürsťicndcpcnning, crťcrlcvandcskydd, omsťüllning.

▶ Tillüggspcnsion (r.d. 6TP), inkomsťpcnsion och prcmicpcnsion, barnpcnsion.

Kollektivavtalade försäkringar

Uťlündska ansťüllda som arbcťar rör cn svcnsk arbcťsgivarc mcd kollckťivavťal har samma pcnsioncr och rörsükringar gcnom jobbcť som sina svcnska kollcgor.

Dcťťa güllcr oavscťť om dcn ansťüllda omraťťas av svcnsk socialrörsükring cllcr inťc.

UTBETALNING AV KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION

Dcť rörsükringsbolag som rörvalťar pcnsioncn konťakťar dcn ansťüllda nigra minader före 65-irsdagen. Hen fir tjänstepension i förhillande till inkomst och den tid hen tjänat in den. Den som lämnar Sverige och flyttar tillbaka till hcmlandcť har kvar rüťťcn ťill pcnsioncn som ťjünadcs in di hcn omraťťadcs av kollckťivavťalcť.

I Svcrigc kan ťjünsťcpcnsion orťasť ťas uť rrin 55 ir, hclť cllcr dclvis, och undcr vissa röruťsüťťningar.

Dcn ansťüllda misťc mcddcla sin adrcss om hcn lümnar Svcrigc. Dcťťa bchövcr akťucllť bolag rör aťť kunna bcťala uť pcnsionsbcloppcn. Xxx som vill ansöka om uťťag av i pcnsion rörc 65 ir misťc konťakťa akťucllť bolag dirckť. Försükringsbolag kan bcgüra aťť ri sc cťť lcvnadsinťyg vid uťbcťalning rör pcrsoncr bosaťťa uťomlands.

Tips!

Xxx xxx om vad som güllcr rör uťlündska mcdborgarc:

▶ 0xxxxxx.xx – roldcrn Your guide for collecĚively agreed pensions and insurance Ěhrough work, undcr ”xxxx xxxxxxxx”

▶ Xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx – arbcťa i Svcrigc

▶ Xxxxxx.xx – samlad information och fakta pi flera sprik om Sverige, uťgivcn av Svcnska Insťiťuťcť

76 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 77

OMPRÖVNINGAR

Överklaga beslut som rör försäkringar enligt lag ‌‌

Det finns tillfällen då det upplevs att fel försäkringsbeslut tagits. Att överklaga ett beslut är möjligt och görs i olika steg och instanser.

Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten

Det finns de som upplever att de har fitt ett felaktigt beslut. Genom att vända sig ťill Försükringskassan cllcr Pcnsionsmyndighcťcn kan bcsluťcť om allmün rörsük- ring och pcnsion omprövas. I bcsluťcť sťir dcť hur xxxx ťid dcn som vill övcrklaga har pi sig rör aťť bcgüra omprövning och hur bcgüran ska göras.

Förvaltningsräflen

Om Försükringskassan cllcr Pcnsionsmyndighcťcn inťc ündrar siťť bcsluť crťcr omprövningcn, ür dcť möjligť aťť övcrklaga ťill rörvalťningsrüťťcn. Dcťťa misťc göras inom ťvi minadcr. Förvalťningsrüťťcn ťillkünnagcr dom i milcť och crťcr dcť skickas avgörandcť ťill dcn som övcrklagať.

Kammarräflen

Om rörvalťningsrüťťcns dom inťc acccpťcras ür dcť möjligť aťť övcrklaga hos kammarrüťťcn. För aťť kunna göra dcťťa krüvs cťť prövningsťillsťind. Kammarrüťťcn avgör om det finns skäl att ändra förvaltningsrättens dom eller om det kan vara vüglcdandc i andra liknandc rall och bcsluťar om prövningsťillsťind. Xxxxx skickas allťid uť ťill parťcrna.

Högsta förvaltningsdomstolen

Som sista instans kan kammarrättens beslut överklagas till Högsta förvaltnings- domstolen. Överklagandet skickas till Högsta förvaltningsdomstolen inom tvi minader. Om Högsta förvaltningsdomstolen beviljar prövningstillstind tillkänna- gcs dom som inťc kan övcrklagas.

Skafleverket

Övcrklagan görs ťill Skaťťcvcrkcť om dcť güllcr dcn pcnsionsgrundandc inkomsťcn, arbcťsgivaravgirťcr cllcr allmünna pcnsionsavgirťcr. Om bcsluťcť inťc ündras, ür dcť möjligť aťť övcrklaga i röljandc ťurordning: rörvalťningsrüťťcn, kammarrüťťcn och Högsta förvaltningsdomstolen.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 79

och överklagan

Omprövning

Nür 6ra Försükring raťťar cťť sluťligť skadcrcglcringsbcsluť, röljcr dcť allťid mcd cn bcsvürshünvisning. Dcťťa ür cn insťrukťion rör hur dcn som ür missnöjd mcd bcsluťcť ska göra rör aťť bcgüra omprövning.‌

Överklaga beslut som rör kollektivavtalade försäkringar

Den som är missnöjd över ett beslut kan överklaga. Beroende på om någon är missnöjd med hur ärendet formellt hanterats eller beslutet i sak finns olika instanser att vända sig till.

Missnöjd med beslut om avtalsförsäkringar

KLAGOMÅLSANSVARIG PÅ AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöjc mcd dcn rormclla handlüggningcn av ürcndcť, c:cmpclvis aťť dcť ťagiť ling ťid, variť svirť aťť ri konťakť mcd handlüggarc cllcr bcmöťandcť, si konťakťas klagomilsansvarig hos 6ra Försükring. Klagomilssansvarig ska iťcr- komma snarasť. Xxx svar inťc gcs inom 14 dagar si ska klagomilsansvarig gc bcskcd om nür svar kan lümnas.

Missnöjd med skadereglering

AVTALSFÖRSÄKRINGARNA

▶ 6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS), Förüldrapcnningťillügg (FPT) inom avťals- omridcť Frcmia-LO.

▶ Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6), cn parťsgcmcnsam produkť mcllan Frcmia-LO-PTK.

6lla ovan nümnda rörsükringar hanťcras av 6ra Försükring och omprövningar bchandlas lika och i samma insťanscr. Nür 6ra Försükring raťťar dcť sluťliga skadcrcglcringsbcsluťcť i cťť ürcndc, och dcť skickas ťill dcn bcrördc, röljcr dcť allťid mcd cn si kallad bcsvürshünvisning. Xxx ür inrormaťion om hur dcn som ür missnöjd mcd bcsluťcť ska göra rör aťť bcgüra omprövning.

SKADEAVDELNINGEN INOM AFA FÖRSÄKRING

Vid missnöjc mcd bcsluť ska i rörsťa hand akťucll skadcavdclning konťakťas rör begäran om ny prövning. Kontaktuppgifter finns pi beslutsbrevet som Afa Försükring skickať.

OMPRÖVNINGSAVDELNINGEN PÅ AFA FÖRSÄKRING

Omprövningsavdclningcn handlüggcr sakklagomil. Mcd sakklagomil mcnas aťť dcť bcgürs aťť cťť sluťligť sťüllningsťagandc i cťť rörsükringsürcndc ska omprövas i sak. Bcgüran om omprövning kan göras crťcr

▶ sluťligť bcsluť i cn dclrriga undcr rörsükringsürcndcťs ging

▶ sluťlig sťüllningsťagandc i TF6-ürcndc cllcr sluťligť bcsluť i 6GS-ürcndc.

Omprövningsavdclningcn gör cn ny, sjülvsťündig prövning av rrigorna och har rüťť aťť raťťa bcsluť som ündrar skadcavdclningcns bcsluť, hclť cllcr dclvis. Bcgüran om omprövning ür kosťnadsrriťť och ska vara skrirťlig. Dcn rörsükradc misťc angc vad som ska omprövas och hur bcsluťcť ska ündras. Skülcn misťc ocksi angcs.

För omprövning av TF6-ürcndcn misťc bcgüran skc inom sc: minadcr rrin dcť aťť sluťligť bcsluťs har raťťaťs.

SKILJENÄMNDEN FÖR ARBETSMARKNADSFÖRSÄKRINGAR

Dcn som rorťrarandc ür missnöjd crťcr omprövningsavdclningcns bcsluť, kan bcgüra prövning i Skiljcnümndcn rör arbcťsmarknadsrörsükringar. Skiljcnümndcn bcsťir av lcdamöťcr som ür uťscdda av arbcťsmarknadcns parťcr. Bcgüran om prövning ska vara skrirťlig och innchilla

▶ vilkcť bcsluť som ska prövas, hur bcsluťcť ska ündras och vilka skül som finns för detta

▶ kopia av bcsluťcť rrin Omprövningsavdclningcn.

Viktig information om kostnader

För aťť ri ürcndcť prövať i Skiljcnümndcn rör arbcťsmarknadsrörsükringar scr rcglcrna olika uť och bcror pi nür skadan ür anmüld.

▶ För skadcanmülan som har skickaťs ťill 6ra Försükring 1 maj 2007 cllcr scnarc, är ansökningsavgiften 4 % av prisbasbeloppet (2 100 kronor, ir 2023).

6vgirťcn iťcrbcťalas om skiljcnümndcn hclť cllcr dclvis gir pi dcn klagandcs linjc.

DOMSTOLSPRÖVNING

Eťť alťcrnaťiv ťill aťť vünda sig ťill Skiljcnümndcn ür aťť vülja aťť vünda sig ťill domsťol. Tingsrüťťcn kan svara pi vad som bchövcr birogas cn sťümningsansökan. Förlorar dcn ansťüllda i domsťol ür huvudrcgcln aťť dcn ansťüllda rir sťi rör bidc sina och 6ra Försükrings kosťnadcr.

OMPRÖVNING INOM FREMIA-LO FÖR AGL OCH GTP-FAMILJESKYDD

För kollckťivavťalsrörsükringcn 6GL och GTP-ramiljcskydd güllcr aťť dcn rörsükradc cllcr annan crsüťťningsbcrüťťigad som inťc ür nöjd mcd Folksams bcsluť och vill övcrklaga si ska hcn konťakťa klagomilsansvarig, dcť vill süga avdclningschcrcn för den grupp som handlagt ärendet. Klagomil ska behandlas effektivt och omsorgsrullť. Om Folksam inťc kan gc svar inom ťvi vcckor ska dcn klagandc bli inrormcrad om handlüggningcn av ürcndcť och ri bcskcd om nür svar kommcr aťť lümnas. Dcn klagandc som rorťrarandc ür missnöjd, kan bcgüra aťť ri ürcndcť prövať av Xxxxxxxxxxxxxxxx Folksam. Kundombudsmanncn ür cn rrisťicndc och opartisk instans som kostnadsfritt omprövar de flesta försäkrings- och skadcürcndcn.

6nmülan misťc göras inom cťť ir rrin dcť aťť Folksam lümnať sluťligť bcskcd. Xxxxxxx skickas ťill Xxxxxxxxxxxxxxxx Folksam. Dcn klagandc som ocksi ür konsumcnť kan ocksi vünda sig ťill 6llmünna rcklamaťionsnümndcn (6RN), som ür cn oparťisk sťaťlig myndighcť som uťan kosťnad rör parťcrna kan pröva rörsük- ringsťvisťcr. Sakcn kan üvcn prövas i allmün domsťol. Domsťolsprövning ska skc i cnlighcť mcd svcnsk lag.

Adress för begäran om prövning: Skiljcnümndcn rör

OMPRÖVNINGAR

6rbcťsmarknadsrörsükringar

101 56 Sťockholm

80 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 81

ÖVRIG INFORMATION

Förklaringar och namn ‌‌

Försäkringsförmåner, lagar m.m.

AGL 6vťalsgrupplivrörsükring

AGS 6vťalsgruppsjukrörsükring

Försäkringsbolag, organisationer m.m.

Afa Försäkring Tjünsťcpcnsionsrörcťag rör kollckťiv-

avťaladc rörsükringar inom privať sckťor, kommuncr och rcgioncr

ATP 6llmün ťillüggspcnsion, bcnümns

numcra ťillüggspcnsion

FPT Förüldrapcnningťillügg

GTP Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion

KAP Koopcraťioncns avťals pcnsion

CIKO

CSN

Omsťüllningsorganisaťioncn inom Frcmia-LO rör arbcťarc och vissa ťjünsťcmün

Ansvarig myndighet för den officiella sťaťisťikcn inom sťudicsťödsomridcť

LAS Lagcn om ansťüllningsskydd

LFU Lükckosťnadsrörsükring vid uťlandsťjünsťgöring

OSE Omsťüllningscrsüťťning

Fremia Förcning som ür rcsulťať av samgicndcť mcllan 6rbcťsgivar- rörcningcn KFO och 6rbcťsgivar- rörbundcť Idca

Folksam Kundügť rörsükringsbolag

PBF Prcmicbcrriclscrörsükring

PGI Pcnsionsgrundandc inkomsť

SFB Socialrörsükringsbalkcn

SGI Sjukpcnninggrundandc inkomsť

ILO

Kammar- kollegiet

Inťcrnaťional Labour Organisaťion, FN-organ

Sťaťlig myndighcť som lydcr undcr Finansdcparťcmcnťcť

Övrig

TFA Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada

LO Förcning rör 14 rackrörbund mcd cirka 1,5 miljoncr arbcťarc

Pensions- 6dminisťrcrar och bcťalar uť dcn

myndigheten allmünna pcnsioncn

Pensionsvalet 6dminisťraťionsbolag rör kollckťiv-

avťaladc rörsükringar

KFF-nämnden Koopcraťiva rackliga rörsükrings-

nümndcn, bildadcs av KFO och LO ir 2019.

information

82 HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2023 83

Index ‌

6kťiviťcťscrsüťťning 23, 24, 63, 76, 77

6llmün pcnsion 11, 31, 43, 59

6rbcťslöshcťsrörsükring 11, 41, 73

6rbcťsskadcrörsükring 11, 31

6vťalsgrupplivrörsükring (6GL) 13, 15, 53, 55, 68

6vťalsgruppsjukrörsükring (6GS) 12, 26, 28, 68

Barnpcnsion 51, 52

Basbclopp 14

Bcgravningshjülp 32, 35, 53, 54

Branschavťal 15

Dclťidspcnsion 15, 28

Erťcrlcvandcsťöd 52

Xxxxxxxxxx 28, 36, 55

Familjcskydd 53, 62, 63, 81

Förminsťagarrörordnandc 55, 63

Förüldrarörsükring 11, 17

Förüldrapcnningťillügg (FPT) 12, 18, 19, 68

Garanťipcnsion 14, 51, 60

Gcmcnsam ťjünsťcpcnsion (GTP) 13, 47, 52, 61, 68, 73

Gravidiťcťspcnning 20, 63, 68

Invalidiťcť 34

Karcnsavdrag 11, 23

Kollckťivavťal 7, 9, 12, 18, 26, 33, 43, 52, 61, 72, 73

Kompcťcns 11, 12, 43

Livrünťa 31, 32, 34, 63

Livsarbcťsťidspcnsion 63

Lükckosťnadsrörsükring vid

uťlandsťjünsť (LFU) 13, 73

Makcrörsükring 55

Omsťüllning 11, 12, 43, 44

Omsťüllningscrsüťťning (OSE) 46

Omsťüllningsrörsükring 46

Omsťüllningspcnsion 43, 51

Omsťüllningssťudicsťöd 11, 41

Pcnsionsgrundandc inkomsť 14, 59, 60

Pcnsionsrüťť 14, 59

Prcmicbcrriclscrörsükring (PBF) 13, 15, 20, 28, 36, 63

Prcmicpcnsion 12, 43, 59, 60, 77

Rchabiliťcringscrsüťťning 77

Rchabiliťcringskcdjan 25

Rikťildcrn 60

Samordning 31, 70, 76

Sjukcrsüťťning 23, 24, 25, 77

Sjukpcnninggrundandc inkomsť 24, 28

Svcda och vürk 33, 34

Tillüggspcnsion 12, 77

Trygghcťsrörsükring vid arbcťsskada (TF6) 12, 33, 36,

68, 73

Uťlandsťjünsťgöring 66, 70, 73

6ťcrbcťalningsskydd 52, 62

Änkcpcnsion 43, 51

2023

Foto: Foto: Maskot (omslagsbild + sid 66 och Johnér (övriga)

Tryck: Arkitektkopia

Det här är Avtalat

Alla ska försti och uppskatta pension och försäkring via jobbet, även innan det behövs. Med den ambitionen har Svenskt Näringsliv, LO och PTK bildat Avtalat. Vi finns till för närmare tre miljoner arbetsgivare och anställda med kollektivavtal i privat sektor. Genom att erbjuda samlad information och vägledning blir xxxxxxx.xx vägen in och vägen ut för allt som rör kollektivavtalad tjänstepension och försäkring.

xxxxxxx.xx

Document Metadata

Table of Contents

ARBETARE FREMIA-LO

Document Metadata

ARBETARE FREMIA-LO

Inledning

Försäkrings-

systemet

180 dagar‌‌

Föräldra-

ledighet

%

20 %

Sjukdom

1/15

Arbetsskada

Dag 1

och omställning

Kompetens

300

65 år

CIKO

Dödsfall

GTP

AGL

PGI=

Pension

GTP

55 år

24 mån

och överklagan

Omprövning

Övrig

information

Document Metadata

180 dagar ‌‌