för försäkringsinformatörer

ARBETARE

Kollektivavtalad pension och försäkring via jobbet för arbetare 2024

för försäkringsinformatörer

Kollektivavtalad pension och försäkring via jobbet för arbetare 2024

Innehållsförteckning

INLEDNING 4

Välkommen till Avtalats handbok! 5

Trygghet genom livet 6

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET 8

Försäkringssystemet

– si hänger det ihop 9

Vad piverkar försäkringsskyddet? 10

ENLIGT LAG 12

Föräldraförsäkring enligt lag 13

Sjukförsäkring enligt lag 14

Arbetsskadeförsäkring enligt lag 17

Omställningsstudiestöd

och arbetslöshetsförsäkring enligt lag 19

Ersättning till efterlevande enligt lag 22

Pension – enligt lag 24

ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL – AVTALSOMRÅDET SVENSKT NÄRINGSLIV OCH LO

Tjänstepension och försäkringar genom kollektivavtalet 27

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal

Checklista – Föräldraledighet

SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal

Checklista – Sjukdom

ARBETSSKADA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) via kollektivavtal

ILO-konventionen– förteckning över yrkessjukdomar

Checklista – Arbetsskada

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING 46

Kompetens och omställning via kollektivavtal 47

Checklista – Arbetsbrist 51

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande via kollektivavtal

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Checklista – Dödsfall

PENSION 58

Avtalspension SAF-LO via

kollektivavtal 59

ENLIGT KOLLEKTIVAVTAL – AVTALSOMRÅDET FREMIA OCH LO

Tjänstepension och försäkringar genom kollektivavtalet

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal

Checklista – Föräldraledighet

SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal

Checklista – Sjukdom

ARBETSSKADA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) via kollektivavtal

ILO-konventionen– förteckning över yrkessjukdomar

Checklista – Arbetsskada

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Checklista – Arbetsbrist

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande via kollektivavtal

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) Checklista – Dödsfall

PENSION

Gemensam tjänstepension (GTP) Checklista – Pension

Checklista – Pension 65

100

101

105

UTLANDSTJÄNSTGÖRING 106

Utlandstjänstgöring 107

UTLÄNDSKA MEDBORGARE 108

Utländska medborgare 109

ÖVRIG INFORMATION 110

Förklaringar och namn 111

Index 112

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 3

Inledning

INLEDNING

Välkommen till Avtalats handbok!

Som försäkringsinformatör har du ett fackligt förtroendeuppdrag. I din roll ingår att informera om pension och försäkringar via jobbet. Du ska också kunna berätta var det finns mer information om försäkringar, hur en skade- anmälan går till och vilka som hanterar de olika försäkringarna.

Avtalat har i uppdrag att utbilda dig om tjänstepension och försäkringar genom kollektivavtal, så du känner dig trygg i din roll som försäkrings- informatör.

Avtalat har detta uppdrag inom två avtalsområden: Svenskt Näringsliv och LO (privatanställd arbetare), samt Fremia och LO (arbetare anställd inom kooperation, civilsamhälle och idéburen välfärd). I den här handboken går vi igenom försäkringsskyddet vid: föräldraledighet, sjukdom, arbetsskada, kompetens och omställning, dödsfall och pension. I slutet av varje kapitel finns en checklista.

Inledningsvis har vi gemensam information om försäkringssystemet som gäller oavsett avtalsområde. Därefter går vi igenom vad som gäller enligt lag, respektive avtalsområde Svenskt Näringsliv-LO och Fremia-LO.

I slutet av boken finns det också information om andra situationer där försäkringarna gäller. Du kan ladda ner handboken på xxxxxxx.xx

PS. Vi reserverar oss för eventuella ändringar som har tillkommit efter tryckningen av boken (februari 2024) Aktuell information hittar du alltid pi xxxxxxx.xx.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 5

Trygghet genom livet

Som anställd på en arbetsplats med kollektiv- avtal har den anställda tjänstepension och försäkringar via jobbet.

Arbetsskada

Det finns försäkring om den anställda skadar sig i jobbet eller till och frin arbetsplatsen.

Föräldraledighet

Förutom föräldra- penning kan den anställda fi extra ersättning genom kollektivavtal.

Sjukdom

Vid sjukdom kan den anställda fi extra

ersättning.

INLEDNING

Kompetens och omställning

Det finns kompetens- stöd för den anställda och omställningsstöd för den uppsagda.

Pension

Anställda kan fi pension frin olika hill, tjänstepension är en viktig del.

Dödsfall

Vid dödsfall finns det ekonomiskt ersättning till efterlevande.

Kollektivavtal

Kollektivavtal är en skriftlig överenskommelse mellan parterna pi arbets- marknaden. Det beskriver arbetsgivarens och den anställdas rättigheter och skyldigheter gentemot varandra, till exempel när det gäller lön, pension och försäkringar.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 7

Försäkrings- systemet

Försäkringssystemet

– så hänger det ihop

Det svenska försäkringsskyddet kan liknas vid en pyramid med fyra olika delar för pension och försäkringar.

Allmän pension och försäkringar enligt lag

Den allmänna pensionen och försäkringarna är en del av samhällets trygghets- system. De kan ge skydd när inkomsten upphör eller minskar. Den allmänna pensionen hanteras av Pensionsmyndigheten och försäkringarna hanteras av Försäkringskassan. Det är arbetsgivare och enskilda som betalar för denna trygghet genom avgifter och skatter.

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att ge ekonomisk trygghet även om livet förändras, till exempel vid sjukdom och arbetslöshet.

Tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal ska teckna tjänstepension och försäkringar för de anställda. Arbetsgivare kan omfattas av kollektivavtal genom

▶ medlemskap i ett arbetsgivarförbund

▶ hängavtal, vilket innebär att arbetsgivaren tecknat kollektivavtal direkt med ett fackförbund.

Idag omfattas de flesta anställda av kollektivavtal. De anställda fir en trygghet bide i jobbet, mellan jobb och efter arbetslivet. Arbetsgivaren kan känna sig trygg med att ge anställda bra villkor.

Anställda fir via sitt jobb bide insättningar till sin tjänstepension, och försäk- ringar. Tjänstepensionen är en viktig del av den framtida pensionen och försäk- ringarna kan ge extra ersättning vid exempelvis föräldraledighet, sjukdom eller när anställd skadar sig i jobbet.

Kollektivavtalen är framförhandlade av arbetsmarknadens parter.

TECKNA FÖRSÄKRINGAR FÖR ANSTÄLLDA

Arbetsgivare som har tecknat kollektivavtal inom avtalsomridet Svenskt Närings- liv och LO miste teckna ett försäkringsavtal med Fora.

Inom avtalsomridet Fremia-LO tecknas försäkringarna med Pensionsvalet. Försäkringsavtalet är iging när arbetsgivaren har fitt bekräftelser, och avtalen gäller retroaktivt frin och med den dag di kollektivavtalet började gälla.

Grupp- eller medlemsförsäkringar genom anställning

Det finns gruppförsäkringar genom medlemskap i en förening. Det kan ocksi finnas försäkringar genom en anställning hos arbetsgivare. Gruppförsäkringar kan vara valfria eller ha obligatoriska anslutningar.

Privata försäkringar i toppen av pyramiden

Anställda kan själv komplettera sitt försäkringsskydd med privata försäkringar.

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Privata försäkringar Gruppförsäkringar

Privat Grupp

Kollektivavtal

Lag

Enligt kollektivavtal Enligt lag

Grundtanken bakom trygghetssystemet är att kompensera individens inkomstbortfall även om livet förändras.

Försäkringar för arbetare inom avtalsomride mellan Svenskt Näringsliv-LO tecknas hos Fora.

Markerad text och prickad klammer =

För avtalsomride Fremia-LO tecknas försäkringarna genom Pensionsvalet.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 9

Det finns olika faktorer som piverkar försäkringsskyddet.

Prisbasbelopp

Prisbasbeloppet följer den allmänna prisutvecklingen.

Inkomstbasbelopp

Inkomstbasbeloppet följer den allmänna inkomstutvecklingen

i Sverige.

Vad påverkar försäkrings- skyddet?

Försäkringsskyddet påverkas av olika faktorer till exempel anställnings- form, anställningstid och ålder. Pensioner och ersättningar följer också hur samhällsekonomin förändras.

Olika anställningsformer

Det finns olika anställningsformer: tillsvidareanställningar och tidsbegränsade.

TILLSVIDAREANSTÄLLNING

I vida termer kan tillsvidareanställning beskrivas med att anställningen varar tills antingen arbetsgivaren eller den anställda – eller bida – beslutar att den ska upphöra.

TIDSBEGRÄNSAD ANSTÄLLNING

Det finns olika tidsbegränsade anställningar. Lagen om anställningsskydd och

kollektivavtal reglerar vad som gäller.

Arbetsuppgifter

Kollektivavtalet styr vem som räknas som arbetare respektive tjänsteman utifrin arbetsuppgifterna och vilket försäkringsskydd den anställda omfattas av.

Tjänstetid – kvalifikationstid

Tjänstetid: Avgör när den anställda tjänar in till sin tjänstepension och skiljer sig

it mellan avtalen, men gäller även för kvalifikation till försäkringar. Kvalifikationstid: En del av försäkringarna kräver att den anställda omfattats av försäkringen eller arbetat en viss tid innan den börjar gälla, helt eller delvis.

Tjänstgöringsgrad

Tjänstgöringsgraden kan piverka pension och försäkringsskydd.

Inkomst

För de flesta pensioner och försäkringar är det inkomsten som avgör hur stor ersättningen blir. Ersättningen beräknas pi minadsinkomsten, irsinkomsten eller pi hela livsinkomsten. Ibland kan även fiktiva inkomster piverka.

Ledighet

Försäkringar och tjänstepension kan gälla under tjänstledighet som till exempel vid studier eller föräldraledighet

Index och basbelopp

Pensioner och försäkringar som finns inom de allmänna och kollektivavtalade försäkringarna beräknas i förhillande till basbelopp, inkomstindex, balansindex och följsamhetsindexering. Pensioner och försäkringar värdesäkras i förhillande till priser och inkomster samt säkerställer pensionssystemets stabilitet.

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

INDEX

57 300 kr

I det allmänna pensionssystemet finns tvi olika index: inkomstindex och balans index. Inkomstindex bygger pi hur inkomsterna förändras under iren och används för att beräkna räntan i pensionssystemet. Varje ir upprättas en balansräkning för pensionssystemet. Om skulderna är större än tillgingarna kan inte pensionerna följa löneutvecklingen. Balansindex garanterar att pengarna i systemet ska räcka.

BASBELOPP 2024

58 500 kr

Det finns tre basbelopp: prisbasbelopp, inkomstbasbelopp och förhöjt pris basbelopp. Prisbasbeloppen beräknas av Statistiska Centralbyrin och inkomst- basbeloppet av Pensionsmyndigheten, pi uppdrag av regeringen.

De olika basbeloppen används i skilda sammanhang. Till exempel:

76 200 kr

▶ Prisbasbelopp 57 300 kronor. Inkomsttak för sjukpenning och aktivitets- eller sjukersättning, garantipension samt arbetsskadelivränta.

▶ Förhöjt prisbasbelopp 58 500 kronor. Används bland annat vid beräkning av pensionspoäng för tilläggspension.

▶ Inkomstbasbelopp 76 200 kronor. Inkomsttak för pensionsgrundande inkomst (PGI), allmän pensionsavgift samt extra pensionsrätt vid barnir.

Basbeloppen används även inom kollektivavtalade tjänstepensioner och försäk- ringar och definierar tak för pensionsintjänade, beräkningar av ersättningar och livbeloppen.

Premier enligt branschavtal

Parterna inom minga branscher har kommit överens om premier för extra pensionsavsättningar eller deltidspension. Det kan ocksi finnas andra kompletterande premier, via kollektivavtal, överenskommelse med lokal facklig organisation eller mellan arbetsgivare och den anställda.

DELTIDSPENSION

Inom minga branscher är parterna överens om att arbetsgivaren ska betala premier för deltidspension. Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet. Det är Fora för Avtalspension SAF-LO och Pensionsvalet för Gemensam tjänstepension (GTP) som har hand om pensions- premien för anställda. Vill du veta mer om deltidspension? Läs mer i aktuellt kollektivavtal.

LIVSARBETSTIDS- ELLER ARBETSTIDSPENSION

Inom vissa branscher finns ett komplement till tjänstepension som heter Livs arbetstidspension eller Arbetstidspension. Den anställda väljer själv om avsätt- ningen ska användas till pensionspremier, betald ledighet eller kontant ersättning. Detta har parterna kommit överens om och ligger utanför Avtalspension SAF-LO eller Gemensam Tjänstepension (GTP). Vill du veta mer om vad som gäller? Läs mer i aktuellt kollektivavtal.

Prisbasbelopp Förhöjt prisbasbelopp Inkomstbasbelopp

Markerad text och prickad klammer =

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 11

Enligt lag

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldraförsäkring enligt lag

Alla som får barn eller adopterat har rätt att vara ledig, både när barnet föds och när barnet växer upp. Föräldraförsäkringen kan ge den anställda ekono- miskt stöd och lägger grunden för när och hur länge ledigheten kan vara.

Föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Föräldrapenningen frin Försäkringskassan gir till bida föräldrarna och ges maximalt under 480 dagar sammanlagt för bida föräldrarna. Om föräldrarna har gemensam virdnad har de rätt till föräldrapenning under 240 dagar var. Av dessa dagar miste föräldrarna ta ut 90 dagar vardera – dessa kan inte överlitas. Om barnet föddes före ir 2016 gäller 60 dagar. Vid flerbarnsfödsel fir föräldrarna 180 extra ersättningsdagar för varje ytterligare barn. Gravida kan börja ta ut föräldra- penning 60 dagar innan beräknad förlossning.

Föräldrapenning frin Försäkringskassan kan betalas ut frin det att barnet föds tills barnet fyller tolv ir eller när barnet slutar i irskurs 5 i grundskolan. Men den största delen av ersättningen miste tas ut innan barnet har fyllt fyra ir. Efter barnets fyrairsdag kan föräldrarna spara sammanlagt 96 dagar. För de föräldrar som har fitt flera barn vid samma födsel fir föräldrarna spara sammanlagt 132 dagar. För barn födda till och med 2013 gir dagarna att ta ut till dess barnet fyllt itta ir eller avslutat första iret i grundskolan.

Olika ersäflningsnivåer – så stor är ersäflningen

Föräldern kan fi föräldrapenning sju dagar i veckan. Även de dagar som hen

vanligtvis inte jobbar. Det finns tre olika ersättningsnivier.

▶ Den första kallas för sjukpenningnivi och motsvarar 77,6 % av den sjuk penninggrundande inkomsten (SGI) med ett inkomsttak pi tio prisbasbelopp (573 000 kronor). Det högsta möjliga belopp pi sjukpenningnivin är 1218 kronor. Det förutsätter en irsinkomst pi minst 85 000 kronor i minst 240 dagar i följd före barnets beräknade eller faktiska födelse. Ersättning pi den nivin kan lämnas till förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning.

▶ Den andra nivin kallas grundnivi och är 250 kronor per dag. Grundnivin gäller för den förälder som inte har en inkomst eller har tjänat mindre än 117 590 kronor pi ett ir.

▶ Den tredje nivin kallas för lägstanivi och gäller i 90 dagar. Lägstanivin är 180 kronor per dag. Den kan lämnas till förälder som är försäkrad för bosätt-

ningsbaserad föräldrapenning och avser tid di föräldrapenning inte lämnas pi sjukpenningnivin eller grundnivi.

Mer om hur sjukpenningen räknas ut hittar du pi sidan 15.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk

(2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Den största delen av föräldrapenningen miste tas ut innan barnet

har fyllt fyra ir.

20 %

Sjukavdrag per timme: 20 % x minadslönen x 12 52 x veckoarbetstiden

Karensavdrag motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka.

Sjukförsäkring enligt lag

Den allmänna sjukförsäkringen kan ge ekonomiskt stöd till den som blir sjuk. Försäkringen täcker delar av den förlorade inkomsten.

Olika ersäflningar

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk

(2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Om den anställda blir sjuk eller skadad och fir nedsatt arbetsförmiga kan hen ha rätt till sjuklön frin arbetsgivaren. Sjuklön kan ges upp till 14 dagar vid varje ny sjukperiod. I början av sjukperioden gör arbetsgivaren ett avdrag pi lönen (karens- avdrag).

Frin och med dag 15 i sjukperioden kan sjukpenning beviljas frin Försäkrings- kassan.

Den som är yngre än 30 ir och, som pi grund av sjukdom eller skada, har nedsatt arbetsförmiga under minst ett ir, kan fi aktivitetsersättning. Sjukersätt- ning kan beviljas i vissa fall frin och med juli det ir hen fyller 19 ir. För den som fyllt 30, men inte 66 ir, och har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan kan sjukersättning beviljas tillsvidare.

Sjuklönelagen

Arbetsgivaren betalar sjuklön de första 14 kalenderdagarna när en anställd har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom. Det gäller vid tillsvidare- eller tidsbegränsad anställning som omfattar minst en minad.

Den som är visstidsanställd under en kortare tid än en minad har rätt till sjuklön om hen har varit anställd i 14 dagar i följd. Flera anställningsperioder hos samma arbetsgivare fir räknas samman, om uppehillet mellan dem inte är mer än 14 kalenderdagar.

Sjuklönens storlek

Den anställdas sjuklön under sjuklöneperioden är 80 % av lönen. Detta gäller

oavsett hur hög lönen är. Ett karensavdrag ska göras för varje sjukperiod.

Karensavdrag

Karensavdrag är ett avdrag som görs pi sjuklön eller sjukpenning i samband med

sjukfrinvaro. Detta motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig vecka. Avdrag görs för varje timme som den anställda skulle ha jobbat om hen inte varit sjuk. Som veckoarbetstid räknas antalet arbetstimmar per helgfri vecka. Veckoarbetstiden, för den som har oregelbundna arbetstider, räknas ut i genom- snitt per vecka. Läs mer i aktuellt kollektivavtal om hur beräkning av karensav- drag ska göras.

SÄRSKILDA REGLER VID ÅTERINSJUKNANDE

Det händer att den anställda är tillbaka pi jobbet efter att ha varit sjuk och sedan blir sjuk pi nytt. Om detta sker inom fem kalenderdagar, räknas det som fort- sättning pi den tidigare perioden. Arbetsgivaren räknar samman dagarna och betalar sjuklön för en sjukperiod om maximalt 14 dagar.

XXX XXX TILLFÄLLEN MED KARENSAVDRAG

Det finns ett tak för hur minga karensavdrag den anställda kan ha. Hos en och samma arbetsgivare kan hen ha max tio karensavdrag under tolv minader. Den som blir sjuk en elfte ging fir ersättning med 80 % av lönen utan karensavdrag i sjuklöneperioden.

Särskilt högriskskydd

Vid sjukdom eller funktionsnedsättning som kan innebära sjukfall ofta (fler än tio ginger under en tolvminadersperiod) eller sjuk länge (minst 28 dagar i följd under en tolvminadersperiod), kan den anställdas ansökan om särskilt högrisk- skydd hos Försäkringskassan. Det innebär att det anställda kan slippa karensav- drag vid upprepande sjukfall. Om den anställda har ansökt om och fitt rätt till särskilt högriskskydd, kan arbetsgivare ansöka om ersättning för hela sjuklöne- kostnaden frin Försäkringskassan. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Sjukpenning

Alla som har en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) pi minst 13 700 kronor ir 2024 – och jobbar i Sverige – kan ha rätt till sjukpenning frin Försäkringskassan. Den anställdas SGI räknas ut genom att multiplicera minadslönen ginger 12 och därefter med faktor 0,97. Tak för inkomst vid beräkning av SGI är tio prisbasbelopp (573 000 kronor). Sjukpenning pi normalnivi är 80 % och sjukpenning pi fortsätt- ningsnivi är 75 % av SGI. Detta gör att ersättningsnivierna blir 77,6 % respektive 72,75 % av inkomsten. Skattepliktiga förminer eller semestertillägg fir inte räknas in i SGI.

Den som har haft sjukpenning i 364 dagar under en ramtid som bestir av de senaste 450 dagarna behöver ansöka pi nytt för att fortsätta fi sjukpenning. Det finns tvi nivier av sjukpenning efter dag 364 sjukpenning pi fortsättnings- nivi och sjukpenning pi normalnivi. Vid allvarlig sjukdom gäller sjukpenning pi

normalnivi. Nivin bestäms utifrin sjukdomen enligt kriterier frin Socialstyrelsen.

För att fi sjukpenning krävs det att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %.

För rätt till hel sjukpenning krävs det att den anställda saknar arbetsförmiga.

Andra sjukpenningnivier som hen kan ha rätt till är 50 % eller 75 %.

Aktivitets- och sjukersäflning

Vid nedsatt arbetsförmiga under ling tid finns tvi olika ersättningar frin Försäk- ringskassan, aktivitetsersättning eller sjukersättning. Den som är yngre än 30 ir och har nedsatt arbetsförmiga pi grund av sjukdom, skada eller funktions- nedsättning under minst ett ir kan fi aktivitetsersättning. Om den anställda har en si svir funktionsnedsättning att hen sannolikt aldrig kommer att kunna arbeta kan hel sjukersättning beviljas frin och med 19 irs ilder.

Den som har stadigvarande nedsättning av arbetsförmigan och har fyllt 30 ir, kan fi sjukersättning. För bida ersättningarna gäller att arbetsförmigan är nedsatt med minst 25 %. Andra nivier är 50 %, 75 % eller 100 %. Den inkomstrela- terade aktivitets- eller sjukersättningen beräknas pi antagandeinkomst. Antagan- deinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsin- komsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder. Antagandeinkomst kan aldrig vara högre än 7,5 prisbas- belopp. Hel inkomstrelaterad aktivitets eller sjukersättning beräknas som 64,7 % av antagandeinkomsten. Det är Försäkringskassan som betalar ut ersättningarna.

Arbete efter 66 år

Sjuklönelagen har ingen ildersgräns. Sjukpenning betalas ut för anställda som har fyllt 66 ir – men med vissa begränsningar. För anställd som har haft sjukpen- ning i 180 dagar och har fyllt 66 ir, kan Försäkringskassan pröva fortsatt rätt till sjukpenning. Har den anställda fyllt 71 ir betalas sjukpenning ut sammanlagt i som längst 180 dagar. Anställda som har fyllt 66 ir kan inte fi sjukersättning.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

SJUKDOM

SGI:

Minadslön x 12 upp till 10 PBB/ir X 0,97

Antagande- inkomst

Antagandeinkomst beräknas enligt huvudregel som genomsnittet av de tre högsta irsinkomsterna under en ramtid. Ramtidens längd varierar frin fem till itta ir och beror pi personens ilder.

Rehabiliteringskedjan

Sjukdag

15–90

Sjukdag

91–180

Sjukdag

181–365

Sjukdag

366–

Den som är anställd har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra sitt vanliga arbete eller annat tillfälligt arbete hos

sin arbetsgivare.

Den anställda har rätt till sjukpenning om

hen inte kan utföra nigot arbete alls hos sin arbetsgivare.

Den som är anställd och fortfarande inte kan utföra sitt arbete har rätt till sjukpenning om hen inte kan utföra normalt förekommande arbete inom angiven yrkesgrupp.

Det ﬁnns nigra situationer där arbetsförmigan fortsatt ska prövas mot arbetet hos arbetsgivaren.

Efter dag 365 utreder Försäkringskassan

om arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbete. Försäkringskassan kan göra undantag.

Arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd

Arbetsgivaren kan fi bidrag för att anlita experter för att utreda, planera, initiera, genomföra och följa upp arbetsplatsinriktade itgärder.

Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Rehabiliteringskedjan – så bedömer Försäkringskassan

Rehabiliteringskedjan innebär bestämda tidpunkter för Försäkringskassans prövning av den anställdas arbetsförmiga och rätt till sjukpenning. Sjukpenningen kan bytas ut mot rehabiliteringspenning under en arbetslivsinriktad rehabilitering.

▶ Till och med dag 90 i sjukperioden prövas möjlighet att arbeta i det ordinarie arbetet, med eller utan anpassning.

▶ Frin dag 91–180 prövas arbetsförmigan mot annat arbete (även anpassat) hos arbetsgivaren.

▶ Frin dag 181 i sjukperioden ska Försäkringskassan bedöma om den anställda kan utföra nigot arbete inom en av Försäkringskassan angiven yrkesgrupp.

Det finns nigra situationer där prövningen kan skjutas upp och arbetsför

migan kan bedömas i förhillande till arbete hos arbetsgivaren även efter dag

180. Situationer kan vara:

▶ Om det är troligt (övervägande skäl) att den anställda kommer att itergi till

arbetet med samma arbetstid inom ett ir (dag 365) efter sjukskrivningen.

▶ Om det finns särskilda skäl som talar för att den anställda kommer att itergi

till arbetet hos sin arbetsgivare senast dag 550.

▶ Om den anställda har en allvarlig sjukdom eller fir rehabilitering efter en olycka.

▶ Om vird eller rehabilitering har försenats pi grund av coronapandemin.

▶ Om den anställda har fyllt 63 ir.

Vid sjukersättning gäller särskilda regler för den som anställda som har fyllt 60 ir och 11 minader. Arbetsförmigan ska bedömas mot normalt förekommande arbeten som anställd har erfarenhet av under de senaste femton iren eller mot andra lämpliga arbeten som är tillgängliga. Anställd som inte har arbetat de senaste femton iren bedöms enligt ordinarie sjukersättningsregler. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

ARBETSSKADA

Arbetsskadeförsäkring enligt lag

Försäkringskassan hanterar Arbetsskadeförsäkringen och betalar ut ersättning till den som skadar sig i jobbet.

Vem omfaflas av arbetsskadeförsäkringen?

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk

(2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Alla som jobbar omfattas av arbetsskadeförsäkringen, bide de som är tillsvidare- anställda och de som har en tillfällig anställning. Försäkringen gäller ocksi för vd, företagare och uppdragstagare. Dessutom omfattas den som studerar inom ett arbetsomride och utsätter sig för risk under dessa studier.

Vad är en arbetsskada?

▶ Olycksfall – om den anställda rikar ut för en olycka och skadar sig i jobbet.

▶ Färdolycksfall – om den anställda rikar ut för ett olycksfall pi väg till eller frin arbetsplatsen.

▶ Arbetssjukdom - sjukdom som uppstir till följd av skadlig inverkan i arbetet, till exempel damm eller buller.

▶ Sjukdom som är framkallad genom smitta i vissa fall.

Så ersäfler den allmänna arbetsskadeförsäkringen

Vid arbetsskada eller arbetssjukdom utreder Försäkringskassan om villkor uppfylls för rätt till ersättning. Vid godkänd arbetsskada kan Försäkringskassan lämna ersättning för:

▶ inkomstförlust

▶ sjukvird utanför Sverige

▶ tandvird.

Arbetsskadelivränta

▶ särskilda hjälpmedel (till exempel kryckor och proteser)

▶ vid dödsfall

Om en anställd gir miste om inkomst pi grund av en arbetsskada kan hen fi ersättning frin Försäkringskassan, si kallad livränta. Ersättningen kan beviljas när skadan medför varaktig inkomstförlust som bedöms föreligga minst ett ir framit i tiden. För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel (1/15) av tidigare inkomst. Inkomstförlust miste ocksi vara minst en fjärdedel av prisbasbeloppet per ir. Ytterligare ett krav är att det be- döms vara arbetet som orsakat olyckan och efterföljande besvär eller sjukdomen. Taket för arbetsskadelivräntan är 7,5 prisbasbelopp (429 750 kronor). Rätten till arbetsskadelivränta är en separat förmin som inte är beroende av om sjukersätt- ning eller aktivitetsersättning är beviljad. De kollektivavtalade sjukförsäkringarna kan piverkas vid beviljad arbetsskadelivränta pi grund av samordning. Arbets- skadelivräntan är pensionsgrundande för allmän pension. Livräntan kan minskas eller dras in om inkomsten efter skadan förbättras eller om arbetsförmigan har förbättrats. I det här fallet betyder förbättrad arbetsförmiga att det bedöms möjligt för personen att skaffa ett arbete med lika inkomst som innan skadan. För att fi livränta miste hen ansöka om ersättning hos Försäkringskassan Livränta betalas normalt ut längst till och med minaden innan hen fyller 66 ir. Om anställd rikar ut för arbetsskada efter att hen har fyllt 66 ir kan livränta betalas ut frin 2023 som längst till och med minaden innan hen fyller 69 ir.

1/15

För att en livränta ska kunna beviljas krävs att inkomsten minskar med minst en femtondel av tidigare inkomst.

När arbetsgivaren

fir veta att en anställd har skadat sig är hen skyldig att anmäla detta.

Arbetsskadeförsäkring vid dödsfall

Om en anställd dör pi grund av en arbetsskada kan anhöriga fi ersättningar

genom arbetsskadeförsäkringen:

▶ begravningshjälp

▶ ersättning till familj i form av: omställningslivränta till make, maka eller sambo,

förlängd omställningslivränta och livränta till barn.

Vid dödsfall som har orsakats av en arbetsskada behöver anhöriga lämna in en ansökan till Pensionsmyndigheten som prövar om rätt till begravningshjälp och annan ersättning finns.

Skyldighet afl anmäla en arbetsskada

När anställd har skadat sig ska hen anmäla det till skyddsombudet och sin arbetsgivare. Arbetsgivaren ska sedan anmäla arbetsskadan pi Arbetsmiljö- verkets och Försäkringskassans gemensamma sajt xxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbetsgivaren intygar att den skadade är anställd. Den skadade har även rätt att lämna kompletterande information till arbetsgivarens anmälan.

Den anställda ansöker om ersäflning

Den anställda ansöker om ersättning för kostnader som orsakats till följd av arbetsskada och ersättning vid förlorad arbetsinkomst (livränta) pi forsakrings- xxxxxx.xx. Det är Försäkringskassan som bedömer om det är en arbetsskada och rätten till ersättning.

Preskription

En försäkrad kan fi livränta sex ir tillbaka frin ansökningstillfället.

Smifla

Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. För att en smittsam sjukdom ska räknas som arbetsskada stir det i förordningen att den anställda ska ha fitt smittan:

▶ vid ett laboratorium där man arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning genom arbete med behandling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter hen har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

COVID-19

Covid19 är en smittsam sjukdom som kan orsaka arbetsskada. Det finns en förteckning över vilka smittsamma sjukdomar som räknas som arbetsskador. Covid19 finns i den förteckningen frin och med den 25 april 2020 och gäller även för skador som inträffade tidigare än 25 april.

Omställningsstudiestöd och arbetslöshetsförsäkring enligt lag

Från 1 oktober 2022 gäller nytt regelverk som ger utökad rätt till omställ- ningsstudiestöd. Arbetslöshetsförsäkringen är oförändrad.

Omställningsstudiestöd från CSN

Den anställda kan fi omställningsstudiestöd motsvarande maximalt 44 veckor heltidsstudier. Längre tid vid deltid. Deltidsstudierna ska vara pi minst 20 % under minst en vecka. Gäller under anställning samt vid uppsägning vid arbets- brist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör. Omställningsstudie- stödet hanteras av CSN och bestir av ett bidrag och ett lin. Läs mer pi xxx.xx.

▶ Bidraget ersätter 80 % av inkomsten upp till ett tak pi 4,5 inkomstbasbelopp per ir (det motsvarar 28 575 kronor per minad), vilket ger som mest 5 275 kronor per vecka, före skatt.

▶ Maxbelopp för linet är 3 426 kronor per vecka.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

▶ Bidraget kan fis frin 27 till och med iret den anställda fyller 62 ir. Frin iret hen fyller 61 ir kan hen fi bidrag i max 10 veckor. Linet kan fis till och med iret hen fyller 60 ir.

▶ Utbildningen miste stärka den anställdas ställning pi arbetsmarknaden utifrin arbetsmarknadens behov.

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna.

▶ Etableringsvillkor innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda miste ha arbetat i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom de senaste 14 iren. Den anställda kan räkna in tid hen har arbetat tidigast frin iret hen fyllde 19 ir, förutsatt att arbetet varit huvudsyssla under den här tiden. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet.

▶ Yttrande till CSN. Innan CSN fattar beslut om den anställda ska fi omställ- ningsstudiestöd har den omställningsorganisation som hen tillhör möjlighet att yttra sig. I yttrandet görs en bedömning om utbildningen förväntas stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. CSN ska lägga särskild vikt vid yttrandet när de fattar sitt beslut.

Ersäflning från Arbetslöshetskassan

Det finns 24 akassor i Sverige och de flesta har bildats av de fackliga organisa

tionerna. Vanligtvis är det arbetet eller verksamhetsomridet som avgör vilken

a-kassa som den anställda har rätt att tillhöra. Inspektionen för arbetslöshetsför-

säkring (IAF) har tillsyn över arbetslöshetskassorna. Bland de 24 akassorna finns

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Lag (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxx.xx

▶ xxx.xx

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Villkor

Aktualitets- och etablerings- villkor miste uppfyllas för att ha rätt till omställnings- studiestöd.

Alfa-kassan. Förutom att administrera den inkomstbaserade ersättningen, administrerar Alfa-kassan och betalar ut grundersättning till de som inte är anslutna till nigon a-kassa.

INKOMSTBASERAD ERSÄTTNING

Den anställda har rätt till ersättning baserad pi inkomst om hen

▶ varit medlem i en a-kassa minst tolv minader

▶ uppfyllt arbetsvillkoret (se nedan).

GRUNDERSÄTTNING

Grundersättning betalas ut till den som har fyllt 20 ir och uppfyller ett arbets- villkor, men inte medlemsvillkoret. Grundersättningen som motsvarar heltid är max 510 kronor per dag och utbetalas av den a-kassa som personen är medlem i. Om hen inte är medlem i en a-kassa betalar Alfa-kassan ut grundersättningen.

Villkor för ersäflning från a-kassan

För att fi ersättning frin arbetslöshetsförsäkringen miste hen uppfylla bide grundvillkoren och arbetsvillkoret

GRUNDVILLKOR

▶ Den anställda ska kunna arbeta minst tre timmar varje arbetsdag, i genomsnitt minst 17 timmar i veckan.

▶ Den anställda ska vara anmäld som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen.

▶ Den anställda ska sti till arbetsmarknadens förfogande.

ARBETSVILLKOR

▶ Den anställda ska under de senaste tolv minaderna ha arbetat minst sex minader och minst 60 timmar per minad.

▶ Alternativt under de senaste tolv minaderna ska hen arbetat 420 timmar under en sammanhängande tid av sex minader, under minst 40 timmar varje minad.

300

Den som har rätt till arbets- löshetsersättning kan fi detta under 300 ersättningsdagar.

MEDLEMSVILLKOR

För att fi inkomstbaserad ersättning miste hen dessutom uppfylla ett medlems- villkor. Medlemsvillkoret kräver att hen miste ha varit medlem i a-kassan i minst tolv minader.

Överhoppningsbar tid

Den tid som arbetsvillkoret ska vara uppfyllt under tolv-minadersperioden kan förlängas. Detta kallas för överhoppningsbar tid. Arbete som ligger längre än tolv minader tillbaka i tiden kan därför räknas med i arbetsvillkoret. Exempel pi tid som kan hoppas över är sjukdom, tid med föräldrapenning och avslutade heltids- studier. Tiden som kan hoppas över är begränsad till fem ir.

Så länge ges ersäflning

Den som har rätt till arbetslöshetsersättning kan fi detta under 300 ersättnings- dagar. Om hen har barn som är under 18 ir dag 300, fir hen automatiskt ytterligare 150 dagar. Ersättningsperioden med arbetslöshetsersättning inleds alltid med sex karensdagar. Därefter fir hen ersättning för högst fem dagar per vecka. Ersätt- ningen är en skattepliktig inkomst och pensionsgrundande för allmän pension.

A-kassan gäller fram till det att den anställda har uppnitt 65 irs ilder.

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Ersäflningsnivåer – den inkomstbaserade ersäflningen

Den som är medlem i en a-kassa och uppfyller grund-, arbets- och medlems- villkoret kan ha rätt till inkomstbaserad ersättning. Storleken pi dagpenningen beror pi den inkomst den anställda hade innan hen förlorade jobbet. Frin 2023 gäller a-kassan fram till att den anställda har fyllt 66 ir.

66 år

▶ Dag 1–100 är ersättningsnivin 80 %, som högst 1 200 kronor i dagpenning.

▶ Dag 101–200 fir hen 80 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

dagpenning.

▶ Dag 201–300 fir personen 70 % av sin tidigare inkomst, som högst 1 000 kronor i

dagpenning.

▶ Efter dag 300 erbjuds den som är arbetslös att delta i jobb och utvecklings- garantin, di aktivitetsstöd betalas ut med 65 % av tidigare framräknad xxxx xxxxxxx.

▶ Den som har barn under 18 ir dag 300, fir ytterligare 150 dagar i sin ersätt- ningsperiod. Nivin pi ersättningen fortsätter med 70 % av tidigare inkomst. Därefter gäller jobb och utvecklingsgarantin med ersättningsnivin 65 % av tidigare framräknad dagpenning.

▶ För den som är arbetslös efter dag 450 respektive dag 300 prövas det pi nytt

om hen uppfyller villkoren för en ny period.

Omställningspension och änkepension minskar inte dagpenningen. Privat pen- sionsförsäkring som inte har anknytning till förvärvsarbetet medför inte heller nigon minskning av dagpenningen.

Har pension och blir arbetslös

För den som fir utbetalning av sin tjänstepension eller gör uttag av sin allmänna pension drar a-kassan av pensionsbeloppet frin ersättningen. Det gäller även om hen bara tar ut sin premiepension.

Frin 2023 gäller akassan fram till det att den anställda har fyllt 66 ir. Efter det avslutas medlemskapet automatiskt.

Ersättning till efterlevande enligt lag

När en nära anhörig dör kan den närstående få efterlevandepension som ett ekonomiskt stöd. Efterlevandepension är en del av det allmänna pensions- systemet och består av omställnings- och garantipension, änkepension och barnpension.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk

(2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Stöd till efterlevande vuxna

▶ Omställningspension.

▶ Förlängd omställningspension.

▶ Garantipension till omställningspension.

▶ Änkepension.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

OMSTÄLLNINGSPENSION

Om en make, maka, registrerad partner eller sambo dör kan den efterlevande under 12 minader fi en omställningspension. För att ha rätt till omställnings- pension krävs att den efterlevande var gift eller registrerad partner med den som dött och att de bott tillsammans under minst fem ir eller har virdnaden om barn som inte har fyllt 18 ir.

För att sambor ska jämställas med makar miste de ha, ha haft eller vänta gemensamt barn eller tidigare varit gifta. Omställningspension kan som längst utbetalas till den efterlevande fyller 66 ir.

FÖRLÄNGD OMSTÄLLNINGSPENSION

Efterlevande som har virdnaden om barn kan fi förlängd omställningspension. Utbetalningstiden är i grunden tolv minader, men kan bli bide längre och kortare, beroende pi barnens ilder. Förlängd omställningspension betalas ut till och med det yngsta barnet fyller tolv ir. Har barnet fyllt tolv ir fir den efterlevande tolv minaders förlängd omställningspension. Xxxxxx barnet 18 ir innan tolvminaders- perioden fir den efterlevande förlängd omställningspension till och med den minaden barnet fyller 18 ir. Pensionen upphör när den efterlevande fyller 66 ir.

ERSÄTTNING VID OMSTÄLLNINGSPENSION

Omställningspensionen är 55 % av den dödas beräknade allmänna pension. Beräkningen görs som om hen arbetat fram till 66 irs ilder, det gäller bide efterlevandepensionen till barn och till vuxna.

GARANTIPENSION TILL OMSTÄLLNINGSPENSION

Garantipensionen är ett grundskydd som fungerar som en utfyllnad till omställnings- pensionen. Om omställningspensionen är lägre än 10 171 kronor per minad eller 122 049 kronor per ir kan garantipension utges som komplement till omställ- ningspensionen. Årsbeloppet 122 049 kronor motsvarar 2,13 prisbasbelopp.

ÄNKEPENSION ENLIGT ÖVERGÅNGSREGLER

Xxxxxxx som gifte sig före 31 december 1989 kan ha rätt till änkepension. Den som är född 1945 eller senare fir i första hand omställningspension men kan i vissa fall och pi vissa villkor samtidigt beviljas änkepension.

DÖDSFALL

Stöd till efterlevande barn

Om en förälder dör kan barn ha rätt till ekonomiskt stöd:

▶ barnpension ▶ efterlevandestöd.

BARNPENSION

Om en eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efterlevande- stöd. Pensionen betalas ut fram tills att barnet fyller 18 ir. Om barnet gir pi grund- eller gymnasieskola blir pensionen förlängd fram till och med juni minad, det ir di barnet fyller 20 ir. Har bägge föräldrarna dött betalas barnpension efter varje förälder.

ERSÄTTNING VID BARNPENSION

Barnpensionens storlek beror pi om den som har dött haft ett eller flera barn. Om det är flera syskon delas barnpensionens sammanlagda belopp lika mellan syskonen utifrin följande beräkningar.

▶ Barn som inte har syskon och är yngre än 12 ir fir 35 % av förälderns framtida

pension i barnpension. Om barnet har fyllt 12 ir fir det 30 %.

▶ Om det är flera barn och det yngsta syskonet är under 12 ir läggs det till 35 %

i barnpension. För de andra syskonen läggs det till 25 % per barn.

▶ Om det yngsta syskonet fyllt 12 ir läggs det till 30 % i barnpension. För de

andra syskonen läggs det till 20 % per barn.

Syskonens barnpensioner fir tillsammans bli högst 100 % av den döda förälderns framtida pension. Finns det även en vuxen som har omställningspension eller änkepension fir barnpensionerna tillsammans bli högst 80 %.

EFTERLEVANDESTÖD

Efterlevandestöd är ett ekonomiskt grundskydd för de barn som har en död förälder med en lig beräknad allmän pension. Ersättningen uppgir till 40 % av prisbasbeloppet, 1 910 kronor per minad. Om bida föräldrarna har dött är efterlevandestödet 80 % av ett prisbasbelopp (3 820 kronor per minad).

Om en eller bida föräldrarna dör kan barnet fi barnpension och efterlevandestöd.

Allmän pension

PGI=

Allmän pension är den pension du har rätt till enligt lag och betalas livet ut av Pensionsmyndigheten.

Pensionsgrundande inkomst

Pension – enligt lag

Alla som har arbetat eller varit bosatta i Sverige har rätt till allmän pension. Pensionen grundas med några få undantag på alla inkomster som det betalas inkomstskatt för. Det är Pensionsmyndigheten som ansvarar för den allmänna pensionen som betalas livet ut.

LÄS MER OM LAGEN PÅ

▶ Socialförsäkringsbalk

(2010:110) pi xxxxxxxxx.xx

▶ xxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Pensionsgrundande inkomst (PGI) ger pensionsräfl

I den allmänna pensionen är det livsinkomsten som styr över hur stor pensionen blir. Alla beskattningsbara arbetsinkomster samt alla ersättningar frin social- och arbetslöshetsförsäkringar ger pensionsrätt.

För att tjäna in till pensionsrätt miste den totala, irliga inkomsten överstiga 42,3 % av prisbasbeloppet (24 238 kronor). Pensionsrätten räknas frin första beskattningsbara kronan och det finns ingen nedre eller övre ildersgräns för att börja tjäna in detta.

Det är Skatteverket som avgör hur stor den pensionsgrundande inkomsten (PGI) blir. För att bestämma PGI görs ett avdrag för den allmänna pensions- avgiften som är 7 % av inkomsten. PGI kan aldrig vara högre än 7,5 inkomstbas belopp (571 500 kronor) per ir eller 47 625 kronor per min. För att fi maximal PGI miste inkomsten – före avdrag för den allmänna pensionsavgiften – uppgi till cirka 8,07 inkomstbasbelopp (614 500 kronor) per ir.

Pensionsräfl när anställd inte jobbar

Den som har smibarn, studerar eller har aktivitets- eller sjukersättning kan fi kompensation av staten. Di betalar staten in pensionsavgifter som motsvarar en fiktivt beräknad inkomst. Den fiktivt beräknade inkomsten kallas pensions grundande belopp.

För att pensionsrätterna frin de fiktiva inkomsterna ska kunna räknas med i den framtida pensionen behövs minst fem ir med inkomster innan fyllda 71 ir. Inkomsterna ska motsvara minst tvi inkomstbasbelopp (152 400 kronor) för det aktuella iret.

Avgifter

En av grundtankarna i pensionssystemet är att pensionerna ska finansieras av arbetsgivarna och löntagarna. Finansieringen sker via arbetsgivaravgiften och den egna pensionsavgiften. Avgifterna gir till inkomstpension och premiepension.

Inkomstpension

Avgiften till inkomstpensionen är 16 % av pensionsgrundande inkomst. Den anställda fortsätter att tjäna in den allmänna pensionen si länge pensions- grundade inkomst finns. Alla pensionsrätter som tjänats in bildar tillsammans en pensionsbehillning. Inkomstpensionen följer inkomstutvecklingen och indexeras upp allt eftersom. Om pensionssystemets skulder skulle vara större än till- gingarna beslutas i stället om ett balansindex för att garantera att pengarna i systemet ska räcka.

Premiepension

Avgiften till premiepensionen är 2,5 % av den pensionsgrundande inkomsten. Den anställda väljer själv hur pengarna ska placeras. Valet görs hos Pensionsmyndig- heten. Görs inget val ligger pengarna kvar i det statliga förvalsalternativet AP7 Sifa.

Inkomstpensionstillägg

Inkomstpensionstillägget kan betalas ut som ett tillägg till allmän pension, tidigast frin 66 ir. Den som har arbetat ett lingt arbetsliv i Sverige men med lig lön kan ha rätt till inkomstpensionstillägg. Tillägget baseras främst pi storleken pi inkomstgrundade pension, men även pi hur minga ir med pensionsgrundande inkomst som har tjänats in i Sverige.

Garantipension

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet. För att fi rätt till full garantipension behövs att personen varit bosatt i Sverige under 40 ir mellan 16–66 irs ilder. Garantipensionen betalas ut samtidigt som den inkomstrelaterade allmänna pensionen dock tidigast frin 66 irs ilder.

Pensionsålder

Den som vill ansöka om inkomstpension eller premiepension eller bida, ska göra detta hos Pensionsmyndigheten. Pensionen är livsvarig och kan tas ut som hel, tre fjärdedelar, halv eller en fjärdedel. Frin 2023 är tidigaste tidpunkten för att ta

ut allmän pension 63 ir. Frin 2023 har ilder för att fi garantipension, inkomst

pensionstillägg och bostadstillägg höjts frin 65 ir till 66 ir.

Riktilder, som införs 2026, är en pensionsilder som tar hänsyn till den ökande medellivslängden i Sverige. Riktildern är för iren 2026-2029 bestämd till 67 ir.

Allmän pension kan tas ut som tidigast tre ir före riktildern.

PENSION

Garantipensionen är ett grundskydd för den som haft en lig eller ingen inkomst under livet.

Tidigaste uflag

Det tidigaste tidpunkten för att ta ut allmän pension är 63 ir.

Allmän pension

16 %

Inkomst- pension

Arbetsgivaravgi

Egen pensionsavgi

18,5 %

av pensions-

grundande inkomst

2,5 %

Premie- pension

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024

Enligt kollektivavtal

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Svenskt Näringsliv och LO

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Tjänstepension och försäk- ringar genom kollektivavtalet

Här följer en förenklad sammanställning av tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal. Efter det beskrives tjänstepension och försäkringar mer detaljerat under respektive avsnitt.

Så administreras tjänstepension och försäkringar

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som är en del av kollektiv- avtalen. I minga kollektivavtal finns det kompletterade premier till tjänstepension utöver det som finns inom ramen för Avtalspension SAFLO. Läs mer i aktuellt kollektivavtal.

Föräldraledighet – Föräldrapenningtillägg (FPT)

Den som har fitt barn eller adopterat kan ha rätt till FPT. Tillägget ger extra pengar till den anställda som fir föräldrapenning frin Försäkringskassan.

Sjukdom – Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersättning under dag 15360 i sjukperioden. Om arbetsgivaren betalar sjuklön längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklönedagen.

Arbetsskada – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Om den anställda har skadat sig i jobbet kan det finnas rätt till pengar genom TFA. Försäkringen gäller vid olycksfall i jobbet, vid skada pi vägen till eller frin arbetsplatsen eller vid arbetssjukdom.

Kompetens och omställning – Trygghetsfonden TSL och avgångsbidrag (AGB)

Det finns kompetensstöd under anställning. Det finns ocksi omställningsstöd vid uppsägning av tillsvidareanställning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning avslutas.

Dödsfall – Efterlevandeskydd

Om en anställd dör innan hen gir i pension kan ett skattefritt engingsbelopp betalas ut till efterlevande genom Tjänstegrupplivförsäkring (TGL). Vid dödsfall kan nära anhöriga fi pengar frin Avtalspension SAF-LO om den anställda har valt iterbetalningsskydd eller familjeskydd eller bida.

Tjänstepension – Avtalspension SAF-LO

Avtalspension SAF-LO är en premiebestämd tjänstepension som tjänas in frin 22 irs ilder. Frin 2024 betalar arbetsgivaren in pengar till tjänstepension varje minad. Premiebefrielseförsäkring (PBF) är en del av den kollektivavtalade tjänste- pensionen, som innebär att en försäkring betalar in pengar till tjänstepensionen om den anställda är sjuk eller försäldraledig.

Från 2024

Arbetsgivaren betalar in pengar till Avtalspension SAF-LO varje minad.

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Föräldra- ledighet

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning till anställda, som är föräldralediga och får föräldrapenning från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att en anställd ska ha rätt till FPT miste hen ha varit anställd under minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbetsgivare som har haft försäkringen om Föräldrapenningtillägg. Om anställningstiden började innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna tid ocksi in.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Xxxxxxxx frin arbetet mer än sex minader i följd räknas inte som kvalifikationstid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Räfl till ersäflning

En anställd som är föräldraledig har rätt till FPT under en sammanhängande period med föräldrapenning pi sjukpenningnivi. Ledigheten behöver inte vara förlagd till veckans alla dagar utan det är den ledighetsperiod som den anställda och arbetsgivaren kommer överens om. FPT gäller 18 minader frin barns födelse eller adoption.

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till Föräldrapenningtillägg under 60 eller maximalt 180 kalenderdagar med föräldrapenning pi sjukpenning- nivi. Efter utbetalning av föräldrapenning frin Försäkringskassan kan ansökan göras om FPT till Afa Försäkring. Ersättning ges bara för en sammanhängande föräldraledighetsperiod. Perioden kan vara sammanhängande eller besti av strödagar om den anställda kommit överens med sin arbetsgivare om det.

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersättningen är 10 % pi del av lönen upp till tio prisbasbelopp (573 000 kronor) och 90 % pi lönedelar däröver. Det finns inget inkomsttak för ersättning i försäk- ringen. FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning frin Försäkringskassan.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

Den anställda miste själv ansöka om FPT hos Afa Försäkring. För att ha rätt till ersättning ska ansökan göras inom fem och ett halvt ir frin barns födelse eller adoption. Om ansökan görs senare fir den anställda ingen ersättning. Arbets- givaren kan ocksi anmäla men har ingen skyldighet att göra det.

Svenskt Näringsliv och LO

FÖRÄLDRALEDIGHET

För varje födelse eller adoption har den anställda rätt till FPT under maximalt 180 kalenderdagar

med föräldrapenning pi sjukpenningnivi.

%

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning frin Försäk- ringskassan.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda ansöker om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring görs samtidigt en ansökan till premiebefrielseförsäkringen. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in när den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Premien betalas under högst 13 minader per barn. Den som missat att ansöka om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkringen.

Den anställda kan ha rätt till pensionsavsättning för tid innan Föräldrapenning- tillägg började gälla (1 januari 2014). Den blivande mamman kan fi pensionsavsätt- ning även när hon fir graviditetspenning före barnets födelse frin den 1 januari 2012. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 62.

Arbete efter 65 år

Den anställda har rätt till FPT även efter 65 ir, ingen övre ildersgräns finns.

Uflag av Föräldrapenningtillägg från Afa Försäkring

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller med max 180 dagar för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

Sammanfaflning om föräldraledighet Föräldrapenningtillägg (FPT)

▶ Kvalifikationstid minst:

– 12 minader högst 60 dagar

– 24 minader högst 180 dagar.

▶ 18 minader frin födelse eller adoption.

▶ Cirka 10 % pi del av lön upp till 10 prisbasbelopp och 90 % för lönedelar däröver.

▶ En sammanhängande period.

▶ Premiebefrielseförsäkring (PBF)-

max 13 minader.

▶ Ska ansökas hos Afa Försäkring inom 5,5 ir frin födelse eller adoption.

▶ Har den anställda fitt barn ir 2000 till 2014, eller missat 5,5 irs gränsen? – Anmäl för att fi PBF!

Svenskt Näringsliv och LO

FÖRÄLDRALEDIGHET

Checklista – Föräldraledighet

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera de som ska eller redan har fitt barn om Föräldrapenningtillägget (FPT).

DEN ANSTÄLLDA

▶ Komma överens med arbets- givaren när föräldraledigheten ska börja och sluta. FPT betalas ut under en sammanhängande ledighetsperiod. Därför är det viktigt att planera vilken period som gäller.

▶ Ansöka om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Ansöka om FPT för en samman- hängande period hos Afa Försäkring inom fem och ett halvt ir frin barns födelse eller adoption. När den anställda ansöker om FPT sker automa- tiskt ansökan om pensionsav- sättning frin premiebefrielseför- säkringen, om hen uppfyller ildersvillkoret för pensionsav- sättning till tjänstepension.

▶ Ansöka till Afa Försäkring om FPT

- även om fem och ett halvt ir har passerat - för att fi pensions- avsättning frin premiebefrielse- försäkringen.

▶ För barn födda mellan januari 2000 och december 2013 kan rätt till pensionsavsättning frin premiebefrielseförsäkringen hos Afa Försäkring finnas.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 31

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Sjukdom

Svenskt Näringsliv och LO SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) via kollektivavtal

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) från Afa Försäkring kompletterar sjukpen- ningen och aktivitets- eller sjukersättningen från Försäkringskassan när en arbetare är sjukskriven och inte kan jobba.

Kollektivavtalad sjuklön

Inom kollektivavtalsomriden för Pappers och Seko finns överenskommelser om kollektivavtalad sjuklön frin arbetsgivare längre än de 14 första dagarna. Därefter inträder rätten till AGS. Det är viktigt att ansökan om AGS görs frin dag 15 för att premiebefrielseförsäkring ska börja gälla. Läs mer om kollektivavtalad sjuklön i aktuellt kollektivavtal och om premiebefrielse i handboken pi sidan 62.

Vem kan få ersäflning från AGS

Arbetare som är sjukskriven under en längre tid kan fi extra pengar frin dag 15 till

360 genom AGS.

Villkor för AGS

För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha varit anställd i 90 dagar (kvalifikationstid). Arbetaren kan räkna med tidigare anställningar tvi ir bakit i tiden, frin den dagen di nuvarande anställning började. Hen fir även räkna tidigare anställningstid hos arbets givare som tecknat försäkringsavtal om AGS, AGS-KL, ITP eller KTP

▶ ha varit arbetsför till minst 25 % sedan minst en vecka när försäkringen ska

träda i kraft

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

När kvalifikationstid är fullgjord och försäkringsskyddet har börjat gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön. Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efterskydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

Ersäflning från AGS

▶ När sjukpenning är pi cirka 80 % pi normalnivi (77,6 %) frin Försäkringskas- san blir dagsersättningen frin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi cirka 75 % pi fortsättningsnivi (72,75 %) blir dagsersätt- ningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersättning för tiden efter dag 360 i sjukperioden eller för inkomster över tio prisbasbelopp (573 000 kronor), det si kallade taket.

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS utbetala en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 33

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp (429 750 kronor) utbetalas minadsersättning frin tabell i försäkringsvillkor.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp (1 146 000 kronor)

utbetalas minadsersättning frin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomster mellan 20 och upp till 30 prisbasbelopp (1 719 000 kronor ) utbetalas minadsersättning frin AGS pi 32,5 % av SGI.

Premiebefrielse- försäkring

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan om AGS undersöker Afa Försäkring om det finns rätt till premiebefrielse. Den försäkringen är kopplad till tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 62.

Efterskydd för Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

Om anställningen upphör eller vid längre tids frinvaro frin arbetet kan försäk- ringen fortsätta att gälla under viss tid. Sidan tid kallas för efterskyddstid och gäller som längst i 720 kalenderdagar. För att detta ska gälla miste den försäkrade ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI). Om den anställda fir sjukpenning under tiden med efterskydd förbrukas inte nigra efterskyddsdagar. Efterskyddet upphör om hen inte varit anmäld till Arbetsförmedlingen inom tre minader frin sista anställningsdag. Efterskyddet upphör om den anställda

▶ har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgivare som inte tecknat AGS

▶ fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt

▶ lämnar sin anställning utan att följa avtalad uppsägningstid.

Arbete efter 66 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 66 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabilitering för bide psykiska och fysiska besvär.

Svenskt Näringsliv och LO SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 PBB

20 PBB

30 PBB

Sjuklön

80 %

Karens- avdrag*

Dag 15–360

Aktivitets- eller sjuk-

ersättning *****

64,7 %

Sjukpenning

72,75 %

AGS

månadsersättning***

Sjukpenning

77,6 %

Karens- avdrag*

Sjuklön

80 %

AGS dagsersättning**

12,5 % eller 13,3 %

Lön

AGS

månadsersättning****

65 %

AGS

månadsersättning****

32,5 %

20 PBB

10 PBB

Lönedelar

under 10 PBB

7,5 PBB

Dag 1–14 Dag 15–364 Dag 365–

Inom ramtid på 450 dagar

66 år

* Karensavdraget motsvarar 20 % av sjuklön under en genomsnittlig arbetsvecka.

** Dagsersättning frin AGS lämnas med 12,5 % av sjukpenning pi normalnivi (77,6 %) och 13,3 % pi fortsättningsnivi (72,75 %).

*** För inkomstdelar under 7,5 prisbasbelopp utgir minadsersättning frin tabell i försäkringsvill- kor.

**** För inkomstdelar över 7,5 upp till 20 prisbasbelopp utbetalas minadsersättning frin AGS med 65 % av SGI. För inkomstdelar över 20 upp till 30 prisbasbelopp utbetalas minadsersättning frin AGS med 32,5 % av SGI.

***** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 35

Sammanfaflning om sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

▶ Grundvillkoret: 90 dagars

anställning.

▶ Anmäl hos Afa Försäkring vid sjukdom längre än 14 dagar!

▶ Dagsersättning pi cirka 10 % av lönen frin dag 15 till 360 med sjukpenning.

▶ Vid aktivitets- eller sjukersättnin- skicka in beslutet för minads- ersättning.

▶ Premiebefrielseförsäkring ingir.

▶ Gäller frin 1 september 1972.

▶ Efterskydd i 720 friska dagar vid arbetslöshet.

▶ Den anställda ska sti till arbets- marknadens förfogande samt ha fastställd SGI.

Tips!

xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Svenskt Näringsliv och LO SJUKDOM

Checklista – Sjukdom

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Kontakta de som är eller har varit sjukskrivna längre än, i normalfallet 14 dagar, och piminn dem om anmälan till Afa Försäkring.

▶ Piminna den som har fitt beviljat aktivitets- eller sjuker- sättning om att de ska skicka kopia av beslutet och det sista läkarintyget före beslutet till Afa Försäkring.

▶ Informera uppsagd och ling- ledig, exempelvis vid studier,

om vad som gäller efterskydden i Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS).

DEN ANSTÄLLDA

▶ Lämna ett läkarintyg till arbets- givaren efter sju dagar.

▶ Ansöka om dagsersättning frin AGS hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Ansöka om aktivitets- eller sjukersättning om arbetsoför- migan bedöms vara bestiende eller stadigvarande. Det gäller olika regler och ildersgränser.

▶ Ansöka om minadsersättning frin AGS hos Afa Försäkring om aktivitets- eller sjukersättning har beviljats.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 37

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Arbetsskada

Svenskt Näringsliv och LO ARBETSSKADA

Trygghetsförsäkring

vid arbetsskada (TFA) via kollektivavtal

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada i jobbet.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) gäller att skadan ska ha orsakats av nigot av följande:

▶ Olycksfall i jobbet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall

till eller frin arbetsplatsen om inte

trafikförsäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

Dag 1

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning.

Arbetssjukdomen ska även vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas i

ILO-listan nr 121. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller.

Olika ersäflningar från TFA

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) gäller för alla anställda. Den anställda kan fi ersättning frin TFA även om hen inte har fitt ersättning frin Försäkrings- kassan. TFA kan ge olika ersättningar i samband med en arbetsskada:

▶ För hela inkomstförlusten vid sjukskrivning som uppstir pi grund av ett olycks- fall eller arbetssjukdom. Vid godkänd arbetsskada kan ersättning lämnas frin första dagen i sjukskrivningsperioden.

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

▶ För sveda och värk.

▶ För bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Om den anställda dör till följd av arbetsskadan kan TFA ge ersättning för begrav- ningskostnader och förlust av underhill. Den kan ocksi ge ersättning för en nära anhörigs personskada. Med det menas att en nära anhörig kan fi ersättning för psykisk chock till följd av dödsfallet.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Afa Försäkring. Färdolycksfall där trafikförsäkringspliktigt fordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets trafikförsäkring. Försäkringen kan täcka inkomstförluster som inte täcks av arbetsskadelivränta.

Nära anhöriga

Som nära anhöriga räknas makar, registrerade partner, sambor, barn och föräldrar.

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

Vid olycka pi arbetsplatsen med ett trafikförsäkrings pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till trafikförsäkringsbolaget.

För smitta vid olycksfall, till exempel stick i fingret, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksfall inträffade efter den 1 juli 2013 kan ersättning, enligt skadestinds- rättsliga regler, ges för hela inkomstförlusten frin dag ett. För olycksfall inträffade före detta datum gäller andra regler. För arbetssjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i ILOlistan nr 121 och kvarsti i 180 dagar. För arbetssjukdomar med visandedag innan den 1 januari 2021 gäller att villande ska visas för att inkomstförlusten under tid med sjuklön och sjukpenning ska ersättas. Ersättning enligt skadestindsrättsliga regler ges för kostnader samt ersättning för sveda och värk, frin första dagen.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA under akut sjukdomstid. Däremot lämnas ersättning för framtida inkomstförlust.

För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet sisom skadade kläder, glasögon och liknande. Inom avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO dras frin kostnadsersättning en självrisk pi 500 kronor. Det minsta beloppet som betalas ut är 100 kronor, vilket innebär att kostnaden miste uppgi till minst 600 kronor för att nigon ersättning ska betalas ut. Självrisken gäller skador som inträffat efter den 1 januari 2021.

Är den anställda sjukskriven i 30 dagar eller mer pi grund av en olycka, kan hen

fi ersättning för sveda och värk frin första dagen.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smittsam sjukdom ska besvären kvarsti i minst 180 dagar och finnas med i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskade skydd. Den anställda ska ha smittats pi nigot av följande sätt:

▶ vid ett laboratorium där hen arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Samhällsfarlig smitta omfattas av arbetsskadeförsäkringen oavsett vilket yrke och vilka arbetsuppgifter den anställda har smittats i. Läs mer i Förordningen (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan hen fi kompletterande ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engingsbelopp eller livränta. Engingsbeloppet är 40 % skattefritt och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Som arbetsskadad kan hen fi ersättning för lyte eller annat stadigvarande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kroppsdel. Begreppet ”annat stadigvarande men” avser en bestiende funktionsnedsättning. Hit räknas förlust eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser. Ersättningen beräknas enligt skade- stindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som

bedöms bli bestiende för framtiden, men även ilder och om den skadade har itergitt i arbete eller inte piverkar ersättningen. För att se aktuella belopp, se tabeller pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan hen fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning.

Framtida merkostnader

Om skadan medför merkostnader för framtiden kan den anställda fi ersättning frin TFA i form av livränta eller engingsbelopp. Denna ersättning är skattefri och ska täcka kostnader som inte ersätts frin annat hill.

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för del av den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samord- nas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialförsäkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill. Detta samordnas med TGL. Vid dödsfall pi grund av arbetsskada kan arbetsskadeförsäkringen TFA ersätta efterlevande, till exempel för begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, i form av psykiskt lidande.

Värdesäkring

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks samtidigt om premibefrielse. Den försäkringen är kopplad till den tjänstepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premiebefrielse i kapitel om pension pi sidan 62.

Arbete efter 66 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Efterskydd för TFA

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 66 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbests- arbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2021 ska hen inte ha fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig efter det datumet finns ingen ildersgräns.

Preskription

Olika preskriptionsregler finns gällande olika ersättningar. Läs mer i villkoren för

TFA.

Svenskt Näringsliv och LO ARBETSSKADA

Efterlevande ska kunna fortsatta ha samma levnadsstandard om en nära anhörig dör pi grund av en arbetsskada.Därför kan efterlevande fi ersättning för den inkomst som gir förlorad vid dödsfall.

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

ILO-konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar

ILO-förteckning är en lista över yrkessjukdomar som är skapad av den Internationella arbets- organisationen (ILO). Afa Försäkring kan besluta om TFA-ersättningar gällande dessa sjukdomar eller diagnoser utan att Försäkringskassan beslutat om arbetssjukdom.

Tabell 1 – Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980)

YRKESSJUKDOMAR

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosframkallande mineralpartiklar (silikos, antrakosilikos, asbestos) och silikotuberkulos förutsatt att silikos i väsent- lig grad orsakat arbetsoförmiga eller döden.

ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

Allt arbete där arbetstagaren blir utsatt för denna risk.

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmetalldamm. -"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

4 Astma orsakad av sensibiliserande eller irriterande ämnen som kan ge dessa effekter och som förekommer i arbetsprocessen.

-"-

5 Extrinsic allergisk alveolit och sviter därav orsakade av inandning av organiska dammpartiklar (enligt bestämmelser

i landets lagstiftning).

-"-

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller giftiga föreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller giftiga föreningar därav. -"-

8 Sjukdomar orsakade av fosfor eller giftiga föreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller giftiga föreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller giftiga föreningar därav. -"-

11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller giftiga föreningar därav. -"-

12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller giftiga föreningar därav. -"-

13 Sjukdomar orsakade av bly eller giftiga föreningar därav. -"-

14 Sjukdomar orsakade av fluor eller giftiga föreningar därav. -"-

15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. -"-

16 Sjukdomar orsakade av toxiska halogenderivat av alifatiska eller aromatiska kolväten.

-"-

17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess giftiga homologer. -"-

18 Sjukdomar orsakade av giftiga amino och nitroderivat av bensen eller dess homologer.

-"-

Svenskt Näringsliv och LO ARBETSSKADA

YRKESSJUKDOMAR

ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

19 Sjukdomar orsakade av nitroglycerin eller andra estrar av salpetersyra. -"-

20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller ketoner. -"-

21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväte eller toxiska föreningar därav, svavelväte.

-"-

22 Hörselnedsättning orsakad av buller. -"-

23 Sjukdomar orsakade av vibrationer (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perifera blodkärl eller perifera nerver).

-"-

24 Sjukdomar orsakade av arbete i komprimerad luft. -"-

25 Sjukdomar orsakade av joniserande strilning. Allt arbete som medför exponering för joniserande strilning.

26 Hudsjukdomar orsakade av fysiska, kemiska eller biologiska faktorer som Allt arbete som medför inte tagits upp under andra rubriker. exponering för den aktuella

risken.

27 Primär hudcancer orsakad av tjära, beck, mineralolja, antracen eller föreningar, produkter eller rester av dessa substanser.

-"-

28 Lungcancer eller mesoteliom orsakade av asbest. -"-

29 Infektions eller parasitsjukdomar förvärvade i yrkesarbete som medför särskilt stor risk för smitta.

A Hälsovirds och laboratoriearbete.

B Veterinärarbete.

C Hantering av djur, djurkrop par, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha blivit kontaminerade av djur, djurkroppar eller delar av djurkroppar.

D Xxxxx arbete som medför särskilt stor risk för kon taminering.

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

Sammanfaflning om Arbetsskada Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

▶ Gäller frin första anställningsda- gen.

▶ Fyra olika typer av arbetsskada.

Xxxx isär!

▶ Viktigt att dokumentera skadan!

▶ Olika preskriptionsregler gäller för olika ersättningar.

▶ Xxxxx efterskydd för olycksfall, men det gir att anmäla äldre skador.

▶ Skadan regleras utifrin de villkor som gällde vid skade- eller visandedatum.

▶ Anmäl alltid en arbetsskada till bide Försäkringskassan och Afa Försäkring.

Tips!

Du som försäkringsinformatör kan ta hjälp av ditt fackförbund vid behov.

Svenskt Näringsliv och LO ARBETSSKADA

Checklista – Arbetsskada

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera om att arbetsskada ska anmälas bide till Försäk- ringskassan och Trygghetsför- säkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring. Viktigt att händelseförloppet beskrivs korrekt och utförligt i anmälan, görs i samrid med skydds- ombud.

DEN ANSTÄLLDA

▶ Uppsöka sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycks- fallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Anmäla arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersätt- ning hos Afa Försäkring genom att logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Anmäla till fordonets trafik försäkring om olyckan har skett med ett trafikförsäkringspliktigt fordon.

▶ Ansöka om ersättning hos Försäkringskassan för eventuella kostnader för tandvird, hjälp- medel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada.

▶ Följa ärende genom att logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Invänta besked frin Afa Försäk- ring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, merkostnader eller sveda och värk.

▶ Läsa mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA) gäller oavsett ilder.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 45

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Kompetens och omställning

Kompetens och omställning via kollektivavtal

Olika villkor gäller för de anställda som omfattas av huvudavtal eller Kollektiv- avtal om omställningsförsäkring.

Kompetens- och omställningsstöd

Svenskt Näringsliv och LO har antagit tvi kollektivavtal som ger kompetensstöd under anställning och omställningsstöd vid uppsägning. De heter Huvudavtal om trygghet, omställning och anställningsskydd och Kollektivavtal om omställnings- försäkring. Trygghetsfonden TSL hanterar kompetens- och omställningsstöd som gäller olika beroende pi vilket avtal den anställda omfattas av. I avtalen ingir ocksi en ekonomisk ersättning som hanteras av Afa Försäkring.

Kompetensstöd från Trygghetsfonden TSL

Kompetensstöd är ett samlingsnamn för det stöd som Trygghetsfonden TSL kan erbjuda för att kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarkna- den. Den anställda som omfattas av huvudavtal, utöver omställningsstudiestödet hen fir via CSN, kan även fi följande frin Trygghetsfonden TSL:

▶ Kompletterande kollektivavtalat studiestöd som fyller ut omställningsstudie- stödets bidragsdel upp till 80 % av inkomsten upp till 5,5 inkomstbasbelopp (419 100 kronor) per ir. Det motsvarar en minadslön pi 34 925 kronor. Om den anställda har en högre inkomst än si fyller studiestödet ut upp till 65 % av inkomsten upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp (914 400 kronor) per ir. Det motsvarar en minadslön pi 76 200 kronor. Gäller för maximalt 44 veckor heltidsstudier eller längre tid vid deltidsstudier. För att kunna beviljas komplet- terande studiestöd ska den anställda ha beviljats omställningsstudiestöd frin CSN. Dessutom ska bide aktualitets- och etableringsvillkor uppfyllas.

▶ Kortvarigt kollektivavtalat studiestöd som betalas för utbildningar kortare än fem dagar. Utbildningen ska bedömas kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Nivin är 70 % av den anställdas minskade arbetsinkomst upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp (914 400 kronor) per ir. Det motsvarar en minadslön pi 76 200 kronor. Bide aktualitets- och etableringsvillkor behöver uppfyllas.

▶ Köpt utbildning eller validering för den anställda eller uppsagda som omfattas av huvudavtal. Trygghetsfonden TSL kan, under vissa förutsättningar, bekosta kursavgifterna.

▶ Individuell ridgivning och vägledning.

Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställningsförsäkring, innehiller kompetensstödet ridgivning, vägledning och yttrande till CSN frin Trygghetsfonden TSL.

VILLKOR FÖR KOMPETENSSTÖD

▶ Aktualitetsvillkor behöver uppfyllas för rätt till kompetensstöd. Aktualitetsvill- koret innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbets- marknaden. Om arbetaren uppfyller villkoren men inte hos en arbetsgivare som var ansluten i Trygghetsfonden TSL eller TRR kan hen fi Omställnings-

1 oktober 2022

Svenskt Näringsliv och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

De LO-förbund som inte har anslutit sig till huvudavtalet kan i stället ansluta sig

till kollektivavtalet om omställningsförsäkring för arbetare, där villkoren skiljer sig frin huvudavtalet om omställning.

Kollektivavtal om omställnings- försäkring

Kompetensstöd innehiller endast ridgivning och vägledning.

Den anställda kan även själv söka omställningsstöd frin xxx.xx vid uppsägning pi grund av sjukdom eller om en tidsbegränsad anställning upphör.

Huvudavtal om omställning

Huvudavtalet innehiller, utöver omställningsstödet som finns i bida avtalen, ocksi kompletterande ersättning till a-kassan vid tvist om uppsägning.

studiestöd frin CSN men bara ridgivning, vägledning och yttrande till CSN frin Trygghetsfonden TSL.

▶ Etableringsvillkor gäller bara för de ekonomiska studiestöden det vill säga för kompletterande och kortvarigt studiestöd. Etableringsvillkoret innebär att den anställda miste ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom de senaste 14 iren.

Omställningsstöd från Trygghetsfonden TSL

Arbetsgivare som omfattas av huvudavtal om omställning eller Kollektivavtal om omställningsförsäkring och anställda hos dessa arbetsgivare har rätt till omställ- ningsstödet. Omställningsstöd gäller när anställning upphör pi grund av arbets- brist eller sjukdom och innehiller tvi delar. Stöd och hjälp att hitta ett nytt jobb, starta eget eller börja studera till den som blivit uppsagd pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller har avslutat en tidsbegränsad anställning och hanteras av Trygg- hetsfonden TSL. Den anställda som fir omställningsstöd, omfattas av huvudav- talet och även uppfyller etableringsvillkoret har ocksi rätt till kompletterande studiestöd eller kortvarigt kollektivavtalat studiestöd. Insatsen kan pibörjas under uppsägningstiden och Trygghetsfonden TSL iterkopplar resultatet till arbetsgivaren. Det är samma stöd för bide huvudavtal om omställning och Kollektivavtal om omställningsförsäkring förutom den sista punkten.

▶ Personlig jobbcoach som hjälper den anställda att hitta och söka nytt jobb och kan hjälpa i kontakter med myndigheter. Ridgivning som omfattar olika typer av tjänster och stöd som Trygghetsfonden TSL kan erbjuda när det gäller jobbsökning eller start av företag. Ridgivningen är personlig och anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil. Den kan ske i en kombina- tion av digitala och fysiska möten utifrin behov.

▶ Vägledning som är ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av tjänster och stöd som Trygghetsfonden TSL kan erbjuda när det gäller individuella karriärval och studievägar. Vägledningen anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil och kan erbjudas siväl digitalt som fysiskt eller i kombination.

▶ Förstärkt stöd för sjuka. Stödet ska kunna ges av Trygghetsfonden TSL till den anställda som fir omställningsstöd och som har särskilda behov till följd av sjukdom. Det förstärkta stödet kan besti av exempelvis mer omfattande ridgivning och vägledning, eller extra stöd i kontakter med myndigheter.

Stödet syftar till att hen ska kunna söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrin den arbetsförmiga hen har. Stödet innefattar inte rehabilite- ringsinsatser.

▶ För den som omfattas av huvudavtal kan Trygghetsfonden TSL hjälpa till med köpt utbildning, validering och under vissa förutsättningar betala kursavgift. Vid Kollektivavtal med omställningsförsäkring gäller det endast kortare utbildning och validering.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

För att fi omställningsstöd frin Trygghetsfonden TSL behöver vissa villkor

uppfyllas:

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 av de senaste 24 minaderna.

▶ Tid med anställning hos en eller flera arbetsgivare, som varit anslutna till

Trygghetsfonden TSL eller TRR, fir räknas ihop.

Svenskt Näringsliv och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

▶ Ska omfattas av kollektivavtal eller hängavtal inom Svenskt Näringsliv och LO:s

avtalsomride.

Om det blir en tvist om uppsägningen har arbetaren inte rätt till omställnings- stöd. Möjligheten att ogiltigförklara uppsägningen eller yrka skadestind preskri- beras en vecka efter det att ansökan om stöd kommit in till Trygghetsfonden TSL.

ANSÖKA OM OMSTÄLLNINGSSTÖD

Arbetsgivaren och facket ansöker om omställningsstöd direkt pi xxx.xx. Trygghets- fonden TSL kontaktar arbetsgivaren för att diskutera förutsättningarna för om- ställningsarbetet och för att planera informationsmöten för de anställda. Efter den 1 oktober 2022 kan även den anställda själv söka omställningsstöd frin xxx.xx vid uppsägning pi grund av sjukdom eller om en tidsbegränsad anställning upphör.

Kompleflerande arbetslöshetsersäflning vid tvist om uppsägning

Vid tvist om uppsägning kan den som omfattas av huvudavtal och som företräds som medlem i en tvist av en arbetstagarorganisation fi kompletterande arbets- löshetsersättning. Läs mer pi xxx.xx.

Försäkring om avgångsbidrag (AGB) från Afa Försäkring

AGB ersättning hanteras av Afa Försäkring och innehiller en ersättning som den anställda i vissa fall kan fi, till exempel om hen blir uppsagd pi grund av arbets- brist. I det nya huvudavtalet omfattar AGB den som har sagts upp pi grund av arbetsbrist eller sjukdom, eller om tidsbegränsade anställning löpt ut. AGB kan betalas ut oavsett om den anställda blir arbetslös eller inte. Även arbetare som slutar sin anställning utan att ha blivit uppsagd kan fi AGB. Men det miste framgi att hen slutar pi initiativ av arbetsgivaren och pi grund av arbetsbrist.

Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställningsförsäkring gäller AGB bara vid uppsägning av arbetsbrist. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

VILLKOR FÖR AGB

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir sista anställningsdagen.

▶ Ska ha varit anställd sammanlagt i minst 50 minader under en femirsperiod hos en eller flera arbetsgivare som omfattades av AGBförsäkringen. Med minad menas det 30 dagar. Perioden räknas bakit, frin tidpunkten di anställ- ningen upphör. För den anställda som pi grund av arbetsbrist blivit uppsagd och senast tre minader efter iteranställts med lägre arbetstidsmitt än i den tidigare anställning, betalas AGB ut i proportion till skillnaden mellan arbets- tidsmitten.

ARBETAREN HAR INGEN RÄTT TILL AGB OM HEN:

▶ fitt rätt till hel sjukersättning före det att anställningen avslutas

▶ fitt eller erbjudits iteranställning inom företaget eller koncernen inom tre minader frin uppsägningsdagen

▶ avböjt erbjudande om anställning hos ny arbetsgivare vid verksamhetsöverging. Vid särskilda skäl kan AGB-nämnden besluta om undantag.

Kollektivavtal om omställnings- försäkring

Försäkringen om avgings- bidrag (AGB) gäller bara vid uppsägning av arbetsbrist.

Huvudavtal om omställning

Försäkring om avgingsbidrag (AGB) gäller vid uppsägning vid arbetsbrist, sjukdom och om en tidsbegränsad anställning löpt ut.

ERSÄTTNING FRÅN AGB

Beloppet frin AGB är skattepliktigt men inte pensionsgrundande. A-kassan minskas inte för att AGB betalas ut. Engingsbeloppet vid heltidsarbete för 2024 är enligt följande:

▶ 40 230 kronor för alla mellan 40 och 49 ir

▶ mellan 41 890 till 56 830 kronor för ilder mellan 50 och 59 (engingsbeloppet

höjs med 1 660 kronor för varje levnadsir)

▶ 58 490 kronor för alla mellan 60 och 64 ir.

ANSÖKA OM AGB

Senast tvi ir efter att anställningen har upphört miste Afa Försäkring ha fitt in ansökan om AGB pi särskild pappersblankett. Under en femirsperiod ges det bara ett helt AGB-belopp. Läs mer pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

Arbete efter 65 år

I avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO kan kompetens- och omställningsstöd beviljas längst till och med minaden före den di den anställda fyller 65 ir.

Sammanfaflning om kompetens och omställning Omställningsstöd samt ekonomisk ersäflning AGB

Omställningsstöd Ekonomisk ersäflning AGB

▶ Minst 12 minaders anställning.

▶ Ingen nedre ildersgräns.

▶ Uppsagd pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Individuellt anpassat stöd frin Trygghetsfonden TSL.

▶ Fyllda 40 ir, minst 50 minaders anställning de senaste 5 iren.

▶ Pi grund av arbetsbrist! Med huvudavtal även pi grund av sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Även när arbetstiden minskas pi grund av arbetsbrist.

▶ Ansök hos Afa Försäkring inom 2 ir efter sista anställningsdagen.

Eventuellt huvudavtalets tillägg

Obs! – Alltid anmälan till Arbetsförmedlingen första arbetslösa dagen.

– A-kassefrigor ska a-kassan svara pi, regler ändras ofta.

Svenskt Näringsliv och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Checklista – Arbetsbrist

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera om hur försäkringen om Avgingsbidrag (AGB) gäller

– oavsett om det föreligger ett aktuellt hot om arbetsbrist eller inte.

▶ Ta kontakt med de anställda som berörs av uppsägning och piminn dem om AGB. Du ska bide infomera om hur AGB gäller och piminna om att det är den försäkrade själv som ansvarar för att anmäla.

▶ Informera den anställda om omställningsstödet som arbets- givare och facket ska ansöka tillsammans om.

DEN ANSTÄLLDA

▶ Uppsagd ska anmäla sig hos Arbetsförmedlingen den första arbetslösa dagen.

▶ Xxxxxx själv om kompetensstöd pi xxx.xx vid pigiende anställ- ning.

▶ Uppsagd pi grund av sjukdom eller avslutat tidsbegränsad anställnings kan även själv ansöka om omställningsstöd frin xxx.xx.

▶ Ansöka om AGB via blankett hos Afa Försäkring inom tvi ir frin sista anställningsdagen. Vissa villkor om ilder och anställnings- tid miste vara uppfyllda.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 51

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Dödsfall

Svenskt Näringsliv och LO

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande via kollektivavtal

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd eller familjeskydd eller båda. Skyddet ger ersättning till efterlevande om hen dör.

Avtalspension SAF-LO vid dödsfall

Inom Avtalspension SAF-LO kan den anställda välja till iterbetalningsskydd eller familjeskydd – eller bida. Detta betalas ut till förminstagare vid dödsfall. För att en utbetalning ska ske miste den anställda aktivt ha valt iterbetalningsskydd och familjeskydd. Om en nyanställd arbetare väljer att lägga till skydden vid ett senare tillfälle än vid inträdet i Avtalspension SAF-LO, och inte under den si kallade valperioden som är en minad, behöver hen fylla i en hälsodeklaration och bli godkänd. Den anställda kan lägga till iterbetalningsskydd inom tolv minader frin en familjehändelse utan hälsodeklaration.

ÅTERBETALNINGSSKYDD INOM AVTALSPENSION SAF-LO

Den anställda kan välja till ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Detta innebär att värdet av pensionskapitalet betalas ut minadsvis under fem ir om hen dör före tjänstepensionen börjat betalas ut. Förminstagaren kan även begära en längre utbetalningstid. I annat fall under iterstoden av pibörjad utbetalning, dock som längst i 20 ir. Återbetalningsskyddet finns kvar även efter det att tjänstepensionen har börjat betalas ut, om det inte väljs bort. Skyddet kan inte väljas till om en pensionsutbetalning har pibörjats. Läs mer pi sidan 60.

FAMILJESKYDD INOM AVTALSPENSION SAF-LO

Familjeskydd är en försäkring som den anställda själv kan teckna. Den ger familjen pengar om den anställda dör innan hen har fyllt 65 ir. Vid dödsfall före 65 irs ilder betalas familjeskyddet ut efter det val arbetaren har gjort med 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp per ir i 5, 10, 15 eller 20 ir. Som längst kan familjeskyddet betalas ut till att arbetaren skulle ha fyllt 70 ir. Premien för familjeskyddet bestäms för ett ir i taget och reducerar premien till Avtalspension SAF-LO. Den tar ocksi hänsyn till anställdas ilder. När arbetaren tecknar ett familjeskydd kan det krävas en hälsodeklaration. Läs mer pi sidan 61.

Exempel på premie/år för familjeskydd

Familjehändelse

är att gifta sig, bli sambo eller fi barn.

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika typer av skydd som kan ge ekonomisk ersättning till

de efterlevande när en anställd dör.

PREMIE/ÅR FÖR 1 PRISBASBELOPP

ÅLDER	UTBETALNING 5 ÅR	UTBETALNING 20 ÅR
25 ir	329 kr	1 075 kr
40 ir	444 kr	1 335 kr
55 ir	924 kr

FÖRMÅNSTAGARE FÖR ÅTERBETALNINGS- OCH FAMILJESKYDD

Återbetalningsskydd och familjeskydd betalas ut till make, maka, registrerade partner, sambor eller barn. Den anställda kan själv välja i vilken turordning detta gäller genom att skriva ett särskilt förminstagarförordnande. Annan förminsta- gare som kan väljas är tidigare make eller sambo, deras barn samt styvbarn och fosterbarn. Inga andra förminstagare kan väljas.

TGL

Gäller för avtalsomride Svenskt Näringsliv-LO

Efterlevande

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) är en kollektivavtalad försäkring. Den kan ge den anställdas förmånstagare ett skattefritt engångsbelopp om den anställda dör innan hen går i pension.

När gäller Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)?

TGL gäller frin och med den dag som arbetaren börjar jobba. Skyddet finns kvar si länge hen är anställd. Om arbetstiden är mindre än itta timmar per vecka gäller skyddet bara om den anställda utfört arbete samma dag hen dött.

Ersäflningar och villkor för Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

Följande förminer ingir i TGL till efterlevande:

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner,

sambor och barn.

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka efterlevande det finns. Ersättning betalas ut med ett engingsbelopp, oavsett om dödsfallet inträffar under arbetstid eller inte.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men mindre än 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

Grundbelopp betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder. Om det inte finns förminstagare betalas inte nigot grundbelopp ut.

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är förminstagare. Om det finns barn under 17 ir reduceras inte grundbeloppet oavsett hur gammal arbetaren är vid dödsfallet. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tidspunkten för dödsfallet.

ÅLDER VID DÖDSFALLET	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP	HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)
Under 56 ir	6,0	343 800 kr	171 900 kr
56 ir	5,5	315 150 kr	157 575 kr
57 ir	5,0	286 500 kr	143 250 kr
58 ir	4,5	257 850 kr	128 925 kr
59 ir	4,0	229 200 kr	114 600 kr
60 ir	3,5	200 550 kr	100 275 kr
61 ir	3,0	171 900 kr	85 950 kr
62 ir	2,5	143 250 kr	71 625 kr
63 ir	2,0	114 600 kr	57 300 kr
64 ir	1,5	85 950 kr	42 975 kr
65 eller däröver	1,0	57 300 kr	28 650 kr

Svenskt Näringsliv och LO

DÖDSFALL

BARNBELOPP

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om make, maka, registrerad partner, sambo inte finns och inga barn, kan beloppet betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. I tabellen nedan visas barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tids- punkten för dödsfallet.

XXXXXXX ÅLDER VID ARBETARENS DÖDSFALL

ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP

HELT BARNBELOPP (MINST 16 TIM/V)

HALVT BARNBELOPP (MELLAN 8–16 TIM/V)

Barnbelopp betalas ut

17–18 ir 1,5 85 950 kr 42 975 kr

Under 17 ir 2,0 114 600 kr 57 300 kr

19–20 ir 1,0 57 300 kr 28 650 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor) när

försäkringsskyddet finns.

Makeförsäkring

Om den anställdas make, maka, registrerad partner eller sambo dör, fir dödsboet begravningshjälp med ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor). Förutsättningen är att maken, makan, den registrerade partnern eller sambon själv inte omfattas av TGL eller motsvarande försäkring.

Den döda ska inte ha fyllt 66 ir vid dödsfallet och den anställda ska inte ha fyllt 70 ir samt vara anställd minst 16 timmar per vecka. Om det finns hemmaboende barn under 17 ir betalas det ut ett barnbelopp pi ett prisbasbelopp till varje barn.

FÖRMÅNSTAGARE TJÄNSTEGRUPPLIVFÖRSÄKRING (TGL)

Förminstagare till grundbeloppet är i tur och ordning enligt försäkringsvillkorens

förminstagarförordnande:

med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

1. Makar, registrerad partner.

2. Sambo som har, har haft eller väntar barn med den försäkrade, eller sambo med vilken den försäkrade tidigare varit gift eller registrerad partner med.

3. Xxxxx xxxxx.

4. Arvsberättigade barn eller barnbarn.

Samboförhillande enligt punkt 2 och 3 ska ha varit stadigvarande och äktenskaps- liknande. Bida ska vara ogifta. Saknas gemensamt barn ska bida ha fyllt 18 ir.

Sammanboende enligt punkt 3 ovan ska ha varat i minst sex minader.

Efterlämnas bide arvsberättigade barn och annan sambo betalas hälften av grundbeloppet till sambon och hälften till barnen. Om den anställda saknar anhörig enligt det generella förminstagarförordnandet kan ingen annan förmins- tagare väljas. Annan förminstagare, fysisk eller juridisk person, miste anmälas genom ett särskilt förminstagarförordnande skriftligt till Afa Försäkring.

Beskaflning

TGL-belopp till efterlevande är fri frin inkomstskatt.

Kom ihig! Ett förmins- tagarförordnande bör vara aktuellt, tänk pi att ändra om familjeförhillanden ändras.

Efterskydd för Tjänstegrupplivförsäkring (TGL)

TGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstiden upphör. Om arbetaren har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om arbetaren inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som arbetaren varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med tidigare anställningstid som är TGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om den anställda är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehillna anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Har hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller

försäkringsskyddet i TGL som längst till 66 ir.

Har anställningen upphört pi grund av arbetsbrist och arbetaren gitt i förtida pension har arbetsgivaren möjlighet att teckna ”TGL vid tjänstepension” tills arbetaren fyller 66 ir, hos Afa Försäkring via Fora.

Den anställda som omfattas av allmänt efterskydd i TGL har möjlighet att teckna fortsättningsförsäkring genom Fora.

Arbete efter 66 år

TGL gäller si länge arbetaren inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd.

Sammanfaflning om dödsfall

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och övrigt efterlevandeskydd

▶ TGL frin Afa Försäkring gäller frin första arbetsdagen och si länge hen kvarstir i arbetet.

▶ Fyra olika delar:

– grundbelopp

– barnbelopp

– begravningshjälp

– makeförsäkring.

▶ Efterskydd i 180 dagar (max 2 ir arbetslös eller med föräldrapen- ning) eller si länge sjukskrivning bestir. Avslutas vid 66 ir.

Genom tjänstepensionen

▶ Tillval om iterbetalningsskydd och familjeskydd genom Avtalspensi- on SAF-LO.

Se över förminstagarförordnande för dina efterlevandeskydd!

Tips!

xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Svenskt Näringsliv och LO

DÖDSFALL

Checklista – Dödsfall

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera den anställda om Tjänstegrupplivförsäkringen (TGL) och eventuellt iterbetal- ningsskydd i den kollektiv- avtalade tjänstepensionen.

▶ Viktigt att di och di piminna anställda om att samla all viktig information för att underlätta för sina närmaste om det värsta skulle inträffa.

▶ Informera om att ocksi se över förmingstagarförordnande i TGL och Avtalspension SAF-LO i grupplivförsäkring med flera.

▶ Tipsa de anställda om xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

DE EFTERLEVANDE

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Afa Försäkring (blanketten ”Anmälan dödsfall TGL”).

▶ Om dödsfallet beror pi en arbetsskada kan de efterlevande ansöka om ersättning frin Trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA) hos Afa Försäkring.

▶ Den som är anhörig kan komma att bli kontaktad av de försäk- ringsbolag där den som har dött hade pensionsförsäkringar eller efterlevandeskydd. Det kan handla om information om den dödas tjänstepension eller begäran om ett si kallat döds- fallsintyg.

▶ Kontrollera med AFA Försäkring Fora eller Folksam om den avlidna hade tecknat en individuell TGL fortsättningsförsäkring.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 57

Avtalsområdet Svenskt Näringsliv och LO

Pension

Avtalspension SAF-LO via kollektivavtal

Den som omfattas av kollektivavtal har rätt till tjänstepension. Denna kom- pletterar pensionen som den anställda får genom det allmänna pensions- systemet.

Avtalspension SAF-LO

För privatanställda arbetare heter pensionsplanen Avtalspension SAF-LO och den administreras av Fora. Frin 2024 överför Fora premierna varje minad till valt pensionsbolag. Inom Avtalspension SAF-LO börjar arbetsgivaren betala in pre- mier frin den minad som den anställda fyller 22 ir och fram till 65 irs ilder.

Avtalspension SAF-LO

Svenskt Näringsliv och LO PENSION

Ändring från 2024: Arbetsgivaren rapporterar lön varje minad.

Fora fakturerar och överför premierna till valt pensions- bolag varje minad.

PENSIONSMEDFÖRANDE LÖN

Pensionsmedförande lön är den kontanta utbetalda bruttolönen (exklusive kost- nadsersättningar) för respektive kalenderminad. Den totala lönesumman rapporte- ras för den minad di lönen betalas ut. Om den utbetalda lönen innehiller lönedelar som hör till andra minader, ska de fördelas pi de minader de delarna tjänades in. Exempel kan vara prestations- eller ackordslön. Läs mer pi xxxx.xx.

Lön över

30 %

PENSIONSPREMIER

Avtalspension SAFLO är helt premiebestämd. Premien är 4,5 % pi lön upp till 7,5 inkomstbasbelopp (47 625 kronor per minad) och 30 % för lönedelar däröver.

Frin 2024 överförs pensionspremierna till valt pensionsbolag varje minad. Det

finns inget lönetak för premien.

Val om tjänstepension

Den anställda kan själv göra följande val för premier till sin tjänstepension:

1. Sparform – traditionell försäkring eller fondförsäkring.

2. Pensionsbolag – vem som ska förvalta premierna.

3. Återbetalningsskydd eller familjeskydd eller bida.

Det gir att göra nya val och omval under pigiende försäkringstid. Den anställda kan själv hantera sin tjänstepension genom att logga in pi xxxx.xx.

SPARFORM – TRADITIONELL FÖRSÄKRING ELLER FONDFÖRSÄKRING

I en traditionell pensionsförsäkring är det pensionsbolaget som förvaltar och placerar pensionskapitalet. Den anställda är alltid garanterad en viss pensions- utbetalning i förhillande till inbetalda premier. Garantin kan se olika ut mellan pensionsbolagen. Om pensionsbolaget förvaltar pengarna si att det skapas överskott kan pensionen bli högre.

Den som väljer en fondförsäkring hamnar i valt pensionsbolags entréfond. Den som vill kan sedan gi vidare och välja inom pensionsbolagets erbjudna fonder.

Fondförsäkringen har ingen garanterad pensionsutbetalning och kan bli högre eller lägre än den som garanteras i traditionell försäkring.

47 625 kr

/månad

Lön under 4,5 %

Pensionspremie för arbetare

Svenskt Näringsliv-LO.

PREMIEBESTÄMD PENSION

Avtalspension SAF-LO är en premiebestämd pension. En premiebe- stämd pension innebär att premiens storlek är bestämd pi förhand.

VALBARA PENSIONGSBOLAG

Det finns ett begränsat antal pensionsbolag som är valbara och det är arbets- marknadens parter – Svenskt Näringsliv och LO – som bestämmer vilka. De valbara pensionsbolagen är:

TRADITIONELL

FÖRSÄKRING OCH FONDFÖRSÄKRING

Det finns tvi former av försäkringar: traditionell försäkring och fondförsäk- ring. Skillnaden mellan dessa handlar om i vilken min den anställda själv kan piverka förvaltningen av sina pensionspengar. En annan skillnad är att med en traditionell försäkring garanterar pensionsbolaget ett minsta belopp pi den kommande pensionen.

TRADITIONELL FÖRSÄKRING FONDFÖRSÄKRING

Alecta AMF

AMF

Folksam LO

Folksam Futur

SEB Pension och Försäkring

Handelsbanken Liv

Länsförsäkringar Fondliv

Movestic Liv & Pension

Nordea Liv & Pension

SEB Pension och försäkring

SPP Pension & Försäkring

Swedbank Försäkring

Arvsvinst

Den som inte har iterbetal- ningsskydd pi pensions- försäkring fir arvsvinter, och det gör pensionen högre.

Arvsvinsten kommer frin andra försäkrade i samma ildersgrupp, som dött, och som inte heller har iterbetal- ningsskydd. Pengarna som finns kvar i försäkringarna fördelas till (ärvs av) dem som lever.

Familjehändelse

Familjehändelser

är att gifta sig, bli sambo eller fi barn.

Om den anställda inte gör nigot val placeras pengarna i AMF, i en traditionell försäkring utan iterbetalningsskydd och familjeskydd. Den anställda kan välja att lägga till iterbetalningsskydd eller familjeskydd eller bida.

ÅTERBETALNINGSSKYDD

Den anställda kan teckna ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Det innebär att pensionskapitalet betalas ut som en minadsvis pension till familjen (förminstagare) när den anställda dör. Återbetalningsskyddet kostar inte nigot, men hen gir miste om insättningar frin arvsvinster och avkastning av dessa pengar. Arvsvinst fir den anställda som inte har iterbetalningsskydd pi pen- sionsförsäkringen, och det gör pensionen högre. Arvsvinsten kommer frin andra försäkrade i samma ildersgrupp, som dött, och som inte heller har iterbetal- ningsskydd. Pengarna som finns kvar i försäkringarna fördelas till (ärvs av) dem som lever. Om den anställda dör innan pensionen har börjat tas ut betalas pensionskapitalet ut till förminstagare, under fem irs tid. Om den anställda dör efter att pensionen har börjat tas ut övergir utbetalningarna till förminstagare under den avtalade utbetalningstiden men högst 20 ir sammanlagt.

Det finns tvi tillfällen di den anställda inte behöver fylla i hälsodeklaration för att teckna iterbetalningsskydd. Det är inom en minad frin att hen ansluts till Avtalspension SAF-LO – antingen genom att fylla 22 ir, eller genom anställning pi en arbetsplats som omfattas av Avtalspension SAF-LO. Det är ocksi när iterbetalningsskydd tecknas inom tolv minader efter en familjehändelse. Återbe- talningsskydd kan beviljas vid senare tillfälle trots att den anställda har drabbats av allvarlig sjukdom. I detta fall gäller iterbetalningsskydd för premier som betalas in efter valet av iterbetalningsskydd. Pensionsbolaget som valts för tjänstepensionen är den som är försäkringsgivare för iterbetalningsskydd.

FAMILJESKYDD

Familjeskydd är en försäkring som den anställda själv kan teckna. Den ger familjen pengar om den anställda dör innan hen har fyllt 65 ir. Kostnaden för försäkringen tas ifrin pensionspremier som betalas in till tjänstepensionen.

När den anställda ansöker om familjeskydd miste hen fylla i en hälsodeklaration. Di svarar hen pi nigra frigor om hälsan och berättar om eventuella sjukdomar,

skador, mediciner och behandlingar. Syftet är att avgöra om den anställda kan teckna familjeskydd. Uppfyller hen inte hälsovillkoren för försäkringen beviljas hen inte familjeskydd.

När den anställda ansluts till Avtalspension SAF-LO – antingen genom att hen fyller 22 ir, eller genom att hen fir en anställning pi en arbetsplats som omfat- tas av Avtalspension SAF-LO – si har den anställda en minad pi sig att teckna familjeskydd utan hälsodeklaration. Premien för familjeskyddet varierar beroende pi hur minga prisbasbelopp som är valda och längden av utbetalningstiden.

Längden pi utbetalningstiden för familjeskyddet är 5, 10, 15 eller 20 irs tid (längst till och med minaden före di den anställda skulle ha fyllt 70 ir). Det är möjligt att välja 1, 2, 3 eller 4 prisbasbelopp. Valt belopp betalas ut minadsvis under den valda tiden. Familjeskyddet sägs upp när det inte längre finns nigra inbetalningar till Avtalspension SAF-LO som kan bekosta skyddet. Gir den anställda i pension vid 65 ir upphör skyddet automatiskt den sista december det iret hen fyller 65 ir.

FÖRMÅNSTAGARE

Förminstagare för iterbetalningsskydd och familjeskydd är i första hand make, maka, registrerad partner, sambo och i andra hand barn. Det gir bra att ändra ordningsföljden eller lita före detta make, före detta registrerad partner, före detta sambo, barn till nigon av dessa, styvbarn eller fosterbarn bli förminstagare genom att lämna in ett nytt förminstagarförordnande.

Ta ut hel pension

Avtalspension SAF-LO betalas ut normalt minadsvis frin och med den minad den anställda fyller 65 ir och betalas ut livet ut. Det gir att skjuta upp uttaget om önskemilet är att fi sin pension utbetald efter 65 irs ilder. Det gir ocksi att ta ut tjänstepensionen tidigare, tidigast frin 55 irs ilder, och välja utbetalningstid frin 5 till 20 ir eller livet ut. Vid förtida uttag, under kortare tid än fem ir, miste uttaget börja före 65 ir och pigi minst fram till 65 irs ilder och vara i pensione- ringssyfte.

Viktigt att tänka pi är att det inte gir att ändra utbetalningstiden när utbetal- ningen har pibörjats.

MÖJLIGHET ATT TA UT PENSIONEN DELVIS (PARTIELLT UTTAG)

Den anställda kan ta ut pensionen delvis frin och med minaden efter hen har fyllt 55 ir och uttaget ska pigi minst till den minad hen fyller 65 ir. Vid partiellt uttag krävs nedtrappning av arbetstid i motsvarande grad. Pensionens minads- belopp fir inte vara högre än det belopp i kronor som förloras i arbetsinkomst med den sänkta arbetstiden. Det finns möjlighet att, utöver första uttaget, vid ytterligare tvi tillfällen öka sitt uttag genom att gi ner i arbetstid. Den anställda kan inte ingra sig och gi upp i arbetstid igen, efter att utbetalning av det partiella uttaget är pibörjat. Om den anställda fir sjukpenning eller sjukersättning frin Försäkringskassan, kan partiellt uttag göras enbart för den del som den anställda fortfarande arbetar.

Livsarbetstidspension eller Arbetstidspension

För privatanställda arbetare finns i vissa branscher ett komplement till Avtalspen- sion SAF-LO som heter Livsarbetstidpension eller Arbetstidspension. Den anställ- da väljer själv om avsättningen ska användas till pensionspremier, betald ledighet eller kontant ersättning. Om avsättningen gir till pensionspremier ska arbets- givaren rapportera till Fora. Samma sak gäller för individuella överenskommelser mellan arbetsgivare och anställd. Läs mer pi xxxx.xx och i aktuellt kollektivavtal.

Svenskt Näringsliv och LO PENSION

Familjeskydd är en försäkring som den anställda själv kan teckna. Den ger familjen pengar om den anställda dör innan hen har fyllt 65 ir.

65 år

Avtalspension SAF-LO utbetalas normalt minadsvis frin och med den minad den anställda fyller 65 ir.

Arbetstidspension

Arbetstidspension innebär att arbetsgivare betalar en kompletterande pensionspre- mie till den anställdas tjänstepension.

Deltidspension

Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till den anställ- das tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet. Deltids- pension kallas ibland för flexpension.

Deltidspension

Inom minga branscher är parterna överens om att arbetsgivaren ska betala in en extra premie för deltidspension. Deltidspension innebär bide att arbetsgivaren betalar in extra pengar till den anställdas tjänstepension och att den anställda kan fi en möjlighet att gi ned i tid i slutet av arbetslivet. Deltidspension kallas ibland för flexpension. Inom vissa avtalsomriden ska premier för deltidspension betalas in även efter 65 ir. Det är Fora som administrerar avsättningen. Läs mer pi xxxx.xx.

Premiebefrielseförsäkringen (PBF)

Premiebefrielseförsäkring (PBF) betalar in premien till tjänstepension och före- kommande fall familjeskydd. Premien betalas om den anställda inte kan arbeta pi grund av sjukdom eller olycksfall och har sjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- eller sjukersättning eller är föräldraledig med föräldrapenning eller graviditetspenning. Vid föräldraledighet med föräldrapenning betalas premien under högst 13 minader per födsel eller adoption och förälder som omfattas av försäkringen.

Premiebefrielse gäller även de som är försäkrade och har livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring utan att samtidigt fi aktivitets- eller sjukersättning. Premiebefrielseförsäkring gäller om den anställda var arbetsför till minst 25 % vid anställningens början. Premiebefrielsen är proportionell till graden av arbetsoför- miga. Premiebefrielseförsäkring gäller frin att den anställda fyller 22 ir och tills minaden innan den anställda fyller 65 ir.

Den som ansöker om Föräldrapenningtillägg (FPT), Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) eller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) hos Afa Försäkring, anmäler samtidigt till premiebefrielseförsäkring. Alla försäkringsfall som kan ge rätt till premiebefrielse miste anmälas. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen till Afa Försäkring. Har den försäkrade varit anställd i 90 dagar finns ett efterskydd för premiebefrielse i 90 dagar vid sjukdom eller olycksfall. Premie betalas pi ett beräknat bortfall av den pensionsmedförande lönen, som fastställs utifrin sjukpenninggrundande inkomster vid insjuknandet. Även lönedelar över 7,5 pris- basbelopp räknas med. Premie betalas iret efter intjänandeiret. Läs mer pi xxxx.xx och i aktuellt kollektivavtal.

Arbete efter 65 år

Premie till tjänstepension betalas in till minaden innan den anställda fyller 65 ir. Arbetsgivaren och den anställda kan komma överens om att arbetsgivaren fortsätter att betala efter 65 ir.

Premiebefrielseförsäkringen gäller som längst till och med minaden före den anställda fyller 65 ir.

Kollektivavtalsgaranti

Avtalspension SAFLO innehiller en garantiregel. Har arbetsgivaren tecknat kollektivavtal innebär det att den anställda har försäkringsskydd och rätt till tjänstepensionsinbetalningar, även om arbetsgivaren inte har tecknat försäkring eller betalat premien. Garantifonden gör inbetalning till Avtalspension SAF-LO, men den anställda miste ansöka själv. Fonden hanteras av Stiftelsen för särskilda pensionsmedel, som administreras av Fora.

Svenskt Näringsliv och LO PENSION

Sammanfaflning om tjänstepension Avtalspension SAF-LO

▶ Intjänande frin 22 till 65 ir

(om ingen förlängd tid överens- kommits).

▶ 4,5 % upp till 7,5 Inkomstbasbe- lopp, 30 % pi lönedelar däröver.

▶ Kompletterande pensionspremier.

▶ Val av pensionsbolag, förvaltnings- form, iterbetalningsskydd och familjeskydd.

▶ Premiebefrielseförsäkring ingir.

▶ Kontrollera inbetalningarna hos Fora.

▶ Lägsta uttagsilder är 55 ir.

▶ Kontakta valt pensionsbolag när det är dags.

▶ Pibörjat uttag gir inte att stoppa.

Svenskt Näringsliv och LO PENSION

Checklista – Pension

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera de anställda om att det är viktigt att kontrollera det värdebesked som kommer frin Fora om Avtalspension SAF-LO. Om nigon löneuppgift saknas eller är felaktig, hjälp den anställda att komplettera!

▶ Informera de anställda som närmar sig pensioneringen att ansöka om allmän pension hos Pensionsmyndigheten. Pensio- nen betalas inte ut automatiskt.

▶ Vid pensionering kan den anställde samtidigt ansöka om hen vill ha iterbetalningsskydd pi premiepensionsdelen, vissa villkor miste uppfyllas.

▶ Informera den anställda att komma överens med sitt pensionsbolag när tjänstepen- sionen ska börja betalas ut.

Pensionsbolaget gör avdrag för preliminär skatt.

DEN ANSTÄLLDA

▶ Den anställda fortsätter att tjäna in till den allmänna pensionen

si länge hen har en pensions- grundande inkomst.

▶ Ansöka till Pensionsmyndig- heten. Den allmänna pensionen kan ťidigasť ťas uť rrin 63 irs ilder.

▶ Kontakta berörda pensionsbolag om pensionering ska ske innan eller senare än 65 irs ilder.

Tjänstepensionen kan tidigast tas ut frin 55 irs ilder.

▶ Pensionsbolaget som den anställda har valt kontaktar oftast den försäkrade nigra minader innan hen fyller 65 ir. Det är viktigt att svara pi frigan om utbetalningstid och ange kontaktuppgifter. Utbetalningar- na sker per automatik vid avtalad pensionsilder om inte annat meddelas.

▶ Logga in pi xxxxxxxxxx.xx, fundera över sparform under utbetalningstid, hur ling utbetal- ningstiden ska vara, om eventu- ellt valt iterbetalningsskydd ska behillas.

▶ Det gir att stoppa utbetalningar av den allmänna pensionen. Men det gir inte att stoppa eller ändra utbetalning av tjänste- pensionen om den har börjat betalas ut.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 65

Enligt kollektivavtal

Avtalsområdet Fremia och LO

Fremia och LO

FÖRSÄKRINGSSYSTEMET

Tjänstepension och försäk- ringar genom kollektivavtal

Här följer en förenklad sammanställning av tjänstepension och försäkringar via kollektivavtal. Efter det beskrives tjänstepension och försäkringar mer detaljerat under respektive avsnitt.

Så administreras tjänstepension och försäkringar

Det är arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer centralt som förhandlar och kommer överens om tjänstepension och försäkringar som är en del av kollektiv- avťalen. I minga kollekťivavťal finns deť kompleťťerade premier ťill ťjänsťepension uťöver deť som finns inom ramen rör Gemensamť ťjänsťepension (GTP). Läs mer i aktuellt kollektivavtal.

Föräldraledighet – Föräldrapenningtillägg (FPT)

Den som har fitt barn eller adopterat kan ha rätt till FPT. Tillägget ger extra pengar när den anställda fir föräldrapenning frin Försäkringskassan.

Sjukdom – Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

För den som har sjukpenning, smittbärarpenning och rehabiliteringspenning kan AGS ge dagsersäťťning under dag 15360 i sjukperioden. Om arbeťsgivaren beťalar sjuklön längre än 14 dagar lämnas ersättning tidigast efter sista sjuklönedagen.

Arbetsskada – Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

Om den ansťällda har skadať sig i jobbeť kan deť finnas räťť ťill pengar genom TFA. Försäkringen gäller vid olycksfall i jobbet, vid skada pi vägen till eller frin arbetsplatsen eller vid arbetssjukdom.

Kompetens och omställning – stöd genom CIKO

Deť finns kompeťenssťöd under ansťällning. Arbeťare som blir uppsagda pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när en tidsbegränsad anställning avslutas kan ha rätt till aktivt omställningsstöd genom CIKO.

Dödsfall – Efterlevandeskydd

Om en anställd dör innan hen gir i pension kan ett skattefritt engingsbelopp betalas ut till efterlevande genom Avtalgrupplivförsäkring (AGL). Vid dödsfall kan nära anhöriga fi pengar frin GTP om den anställda har valt iterbetalningsskydd. Familjeskydd ingir i GTP.

Tjänstepension – Gemensam tjänstepension (GTP)

GTP är en premiebestämd tjänstepension som tjänas in frin 22 irs ilder. Om arbetsgivare och anställd är överens kan den anställda börja tjäna in pension tidigare.

Premiebefrielseförsäkring (PBF) är en del av den kollektivavtalae tjänstepensio- nen, som innebär att en försäkring betalar in pengar till tjänstepensionen om den anställda är sjuk eller försäldraledig.

Avtalsområdet Fremia och LO

Föräldra- ledighet

Fremia och LO

FÖRÄLDRALEDIGHET

Föräldrapenningtillägg (FPT) via kollektivavtal

Föräldrapenningtillägg (FPT) ger en kompletterande ersättning till anställda, som är föräldralediga och får föräldrapenning från Försäkringskassan.

Anställningstid för räfl till Föräldrapenningtillägg (FPT)

För att en anställd ska ha rätt till FPT miste hen ha varit anställd under minst tolv minader, inom en period pi fyra ir innan barnets födelse eller adoption, hos en eller flera arbeťsgivare som har harť rörsäkringen om Föräldrapenningťillägg. Om anställningstiden började innan arbetsgivaren hade försäkringen räknas denna tid ocksi.

1. Anställningstid pi minst 12 minader ger rätt till högst 60 dagar med FPT.

2. Anställningstid pi minst 24 minader ger rätt till högst 180 dagar med FPT.

Frinvaro rrin arbeťeť mer än sex minader i röljd räknas inťe som kvalifikaťionsťid om inte frinvaron beror pi sjukdom (med ersättning sisom sjuklön, sjukpenning eller aktivitets- eller sjukersättning), hel ledighet med lön eller hel ledighet enligt föräldraledighetslagen.

Räfl till ersäflning

Uflag av Föräldrapenningtillägg (FPT)

%

Storleken på Föräldrapenningtillägg (FPT)

Ersäťťningen är 10 % pi del av lönen upp ťill ťio prisbasbelopp (573 000 kronor) och 90 % pi lönedelar däröver. Deť finns ingeť inkomsťťak rör ersäťťning i rörsäk- ringen. Föräldrapenningtillägg är proportionell till hur mycket som tas ut av föräldrapenningen.

Ansökan om Föräldrapenningtillägg (FPT) hos Afa Försäkring

FPT betalas ut proportionellt till hur mycket som tas ut av föräldrapenning enligt lag.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda ansöker om Föräldrapenningtillägg hos Afa Försäkring görs samtidigt en ansökan till premiebefrielseförsäkringen. Den försäkringen är kopplad ťill ťjänsťepension som finns i kollekťivavťaleť. Försäkringen ťar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in när den ansťällda variť pi arbeťeť och riťť lön. Premien beťalas under högsť 13 minader per barn. Den som missat att ansöka om Föräldrapenningtillägg inom fem och ett halvt ir efter födelse eller adoption kan fortfarande ansöka. Den anställda kommer bli nekad FPT, men fir inbetalda premier till tjänstepension via premiebefrielseförsäkring.

Arbete efter 65 år

Den ansťällda har räťť ťill FPT även erťer 65 ir, ingen övre ildersgräns finns.

Uflag av Föräldrapenningtillägg från Afa Försäkring

Ansökan måste göras inom 5,5 år efter barns födelse eller adoption.

5,5

Barnets födelse eller adoption

Barnet 18 månader

e er födelse eller adoption

Barnet 5,5 år

e er födelse eller adoption

FPT gäller med max 180 dagar för en sammanhängande period, 18 månader från barns födelse eller adoption.

Premiebefrielseförsäkring upphör vid 65 ir.

Sammanfaflning om föräldraledighet Föräldrapenningtillägg (FPT)

▶ Kvalifikaťionsťid minsť:

– 12 minader högst 60 dagar

– 24 minader högst 180 dagar.

▶ 18 minader frin födelse eller adoption.

▶ Cirka 10 % pi del av lön upp ťill 10 prisbasbelopp och 90 % rör lönedelar däröver.

▶ En sammanhängande period.

▶ Premiebefrielseförsäkring (PBF)

max 13 minader.

▶ Ska ansökas hos Afa Försäkring inom 5,5 ir frin födelse eller adoption

▶ Har den ansťällda riťť barn ir 2000 till 2014, eller missat 5,5 irs gränsen? – Anmäl för att fi PBF!

Fremia och LO

FÖRÄLDRALEDIGHET

Checklista – Föräldraledighet

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera de som ska eller redan har fitt barn om Föräldrapenningtillägget (FPT).

DEN ANSTÄLLDA

▶ Ansöka om föräldrapenning hos Försäkringskassan.

▶ Ansöka om FPT för en samman- hängande period hos Afa Försäkring inom 5,5 ir frin barns födelse eller adoption. När den anställda ansöker om FPT sker automatiskt ansökan om pensionsavsättning frin premie- befrielseförsäkringen, om hen uppfyller ildersvillkoret för pensionsavsättning till tjänste- pension.

▶ Ansöka till Afa Försäkring om FPT

- även om 5,5 ir har passerat - för att fi pensionsavsättning frin premiebefrielseförsäkringen.

▶ För barn födda mellan januari 2000 och december 2013 kan rätt till pensionsavsättning frin premiebefrielseförsäkringen hos Ara Försäkring finnas.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 71

Avtalsområdet Fremia och LO

Sjukdom

Fremia och LO SJUKDOM

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) genom kollektivavtal

Vem kan få ersäflning från AGS

Försäkringen gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom eller

olycksrall rrin dag 15 ťill 360.

Villkor för AGS

För att ha rätt till AGS-ersättning miste den anställda

▶ ha variť ansťälld i 90 dagar (kvalifikaťionsťid). Arbeťaren kan räkna med tidigare anställningar tvi ir bakit i tiden, frin den dagen di din nuvarande ansťällning började. Hen rir även räkna ťidigare ansťällningsťid hos arbeťs givare som tecknat försäkringsavtal om AGS, AGS-KL, ITP eller KTP

▶ ha variť arbeťsrör ťill minsť 25 % sedan minsť en vecka när rörsäkringen ska

träda i kraft, och

▶ ha en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) fastställd av Försäkringskassan.

När kvalifikaťionsťid är rullgjord och rörsäkringsskyddeť har börjať gälla si gäller försäkringen si länge anställningen kvarstir (försäkringsgrundande anställnings- tid). Men den anställda fir inte vara frinvarande frin arbetet en längre tid om inte frinvaron beror pi sjukdom, hel ledighet enligt föräldraledighetslagen eller hel ledighet med lön.

Vid frinvaro frin arbetet mer än sex minader av andra orsaker si är den tiden inte försäkringsgrundande anställningstid och istället gäller reglerna om efter- skydd. Om hen under frinvarotiden fir rätt till annan avtalad sjukförmin upphör rätten till AGS.

Ersäflning från AGS

▶ När sjukpenning är pi cirka 80 % pi normalnivi (77,6 %) rrin Försäkrings kassan blir dagsersäťťningen rrin AGS 12,5 % av sjukpenningen.

▶ När sjukpenning är pi cirka 75 % pi rorťsäťťningsnivi (72,7 %) blir dagsersäťť- ningen 13,3 % av sjukpenningen.

▶ AGS ger ingen dagsersäťťning rör ťiden erťer dag 360 i sjukperioden eller rör inkomsťer över ťio prisbasbelopp (573 000 kronor), deť si kallade ťakeť.

Vid utbetalning av aktivitets- eller sjukersättning kan AGS utbetala en minads- ersättning baserat pi den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) vid insjuknandet.

AGS gäller för arbetare som inte kan jobba pi grund av sjukdom

eller olycksfall.

AGS kan ocksi ge ersättning vid smittbärarpenning, förebyggande sjukpenning och rehabiliteringspenning.

▶ För inkomstdelar upp till 7,5 prisbasbelopp (429 750 kronor) utbetalas mi- nadsersättning frin tabell i försäkringsvillkor.

▶ För inkomstdelar mellan 7,5 och upp till 20 prisbasbelopp (1 146 000 kronor)

uťbeťalas minadsersäťťning rrin AGS pi 65 % av SGI.

▶ För inkomsťer mellan 20 och upp ťill 30 prisbasbelopp (1 719 000 kronor) uťbeťalas minadsersäťťning rrin AGS pi 32,5 % av SGI.

Bide dagsersättning och minadsersättning är skattepliktiga förminer.

Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS) för arbetare

30 PBB 30 PBB

20 PBB

Sjuklön

80 %

AGS

månadsersättning****

65 %

AGS

månadsersättning****

32,5 %

20 PBB

10 PBB

Lönedelar

Sjuklön

80 %

under 10 PBB

Karens- avdrag*

Sjukpenning

77,6 %

AGS dagsersättning**

12,5 % eller 13,3 %

Dag 15–360

7,5 PBB

Aktivitets- eller sjuk-

ersättning *****

64,7 %

AGS

månadsersättning***

Sjukpenning

72,75 %

Karens- avdrag*

Lön

Dag 1–14 Dag 15–364 Dag 365–

Inom ramtid på 450 dagar

66 år

* Karensavdrageť moťsvarar 20 % av sjuklön under en genomsniťťlig arbeťsvecka.

** Dagsersäťťning rrin AGS uťbeťalas med 12,5 % av sjukpenning pi normalnivi (77,6 %) och 13,3 % pi rorťsäťť- ningsnivi (72,75 %).

*** För inkomstdelar under 7,5 prisbasbelopp utbetalas minadsersättning frin tabell i försäkringsvillkor.

**** För inkomsťdelar över 7,5 upp ťill 20 prisbasbelopp uťbeťalas minadsersäťťning rrin AGS med 65 % av SGI. För inkomsťdelar över 20 upp ťill 30 prisbasbelopp uťbeťalas minadsersäťťning rrin AGS med 32,5 % av SGI.

***** Sjukersättning utgir frin antagandeinkomsten.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den ansťällda gör en ansökan om AGS undersöker Ara Försäkring om deť finns räťť ťill premieberrielse. Den rörsäkringen är kopplad ťill ťjänsťepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Om den anställda omfattas av kompletterande pensionsavsättningar i form av deltidspension eller delpension fortsätter arbetsgivaren att betala in dessa premier till Pensionsvalet. Läs mer om premiebefrielseförsäkring i kapitel om pension pi sidan 103.

Efterskydd för AGS

▶ har varit anställd i sammanlagt 180 dagar hos arbetsgivare som inte tecknat AGS

▶ fir rätt till i huvudsak motsvarande förminer pi annat sätt

▶ lämnar sin anställning utan att följa avtalad uppsägningstid.

Arbete efter 66 år

AGS gäller som längst till och med minaden innan den anställda fyller 66 ir.

Rehabiliteringsstöd – stöd till arbetslivsinriktad rehabilitering

Arbetsgivaren kan fi ekonomisk ersättning för förebyggande insatser eller arbetslivsinriktad rehabilitering för bide psykiska och fysiska besvär.

Fremia och LO SJUKDOM

Premiebefrielse- försäkring

Premiebefrielseförsäkring innebär att premierna för tjänstepension betalas frin försäkringen istället för av arbetsgivaren frin och med dag 15 i en sjukperiod.

Sammanfaflning om sjukdom Avtalsgruppsjukförsäkring (AGS)

▶ Grundvillkoreť: 90 dagars

anställning.

▶ Anmäl hos Afa Försäkring vid sjukdom längre än 14 dagar!

▶ Dagsersäťťning pi cirka 10 % av lönen rrin dag 15 ťill 360 med sjukpenning.

▶ Vid aktivitets- eller sjukersättnin- skicka in beslutet för minads- ersättning.

▶ Premiebefrielseförsäkring ingir.

▶ Gäller frin 1 september 1972.

▶ Efterskydd i 720 friska dagar vid arbetslöshet.

▶ Den anställda ska sti till arbets- marknadens förfogande samt ha fastställd SGI.

Tips!

xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Fremia och LO SJUKDOM

Checklista – Sjukdom

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Kontakta de som är eller har varit sjukskrivna längre, i normal- fallet 15 dagar, och piminn dem om anmälan till Afa Försäkring.

▶ Piminna den som har fitt beviljat aktivitets- eller sjuker- sättning om att de ska skicka kopia av beslutet och det sista läkarintyget före beslutet till Afa Försäkring.

▶ Informera uppsagd och ling- ledig, exempelvis vid studier,

om vad som gäller efterskydden i Avtalsgruppsjukförsäkringen (AGS).

DEN ANSTÄLLDA

▶ Lämna ett läkarintyg till arbets- givaren efter sju dagar.

▶ Ansöka om dagsersättning frin AGS hos Afa Försäkring vid sjukskrivning längre än 14 dagar.

▶ Ansöka om aktivitets- eller sjukersättning om arbetsoför- migan bedöms vara bestiende eller stadigvarande. Det gäller olika regler och ildersgränser.

▶ Ansöka om minadsersättning frin AGS hos Afa Försäkring om aktivitets- eller sjukersättning har beviljats.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 77

Avtalsområdet Fremia och LO

Arbetsskada

Fremia och LO ARBETSSKADA

Trygghetsförsäkring

vid arbetsskada (TFA) via kollektivavtal

Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) kan ge ersättning om den anställda råkar ut för en arbetsskada i jobbet.

När gäller Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)?

Samtliga anställda omfattas av TFA frin och med första anställningsdagen, oberoende av arbetstidens omfattning. För att fi ersättning genom Trygghetsför- säkring vid arbeťsskada (TFA) gäller aťť skadan ska ha orsakaťs av nigoť av röljande:

▶ Olycksfall i jobbet.

▶ Färdolycksfall – olycksfall till eller rrin arbeťsplaťsen om inťe ťrafik försäkrat fordon är inblandat.

▶ Arbetssjukdom som varar i minst 180 dagar.

▶ Sjukdom framkallad genom smitta.

Dag 1

Samtliga anställda omfattas- av TFA frin och med första- anställningsdagen, oberoen- deav arbetstidens omfattning.

Arbeťssjukdomen ska även vara godkänd av Försäkringskassan eller finnas i

ILO-listan nr 121. TFA-avtalet har förändrats vid olika tillfällen och det är datumet för skadan eller visandedatum som styr vilka försäkringsvillkor som gäller.

Olika ersäflningar från TFA

▶ För kostnader, till exempel ersättning för läkarvird, läkemedel och sjukgymnastik.

▶ För sveda och värk.

▶ För bestiende fysiska och psykiska besvär.

▶ När ärr och andra utseendemässiga följder uppkommit vid skada.

▶ Förlust av tand.

Ansökan om ersäflning

Den anställda anmäler arbetsskadan och söker ersättning pi xxxxxxxxxxxxx.xx. Arbetsgivaren ska bekräfta anställningen. Den anställda kan följa ärendet genom att logga in pi Ara Försäkring. Färdolycksrall där ťrafikrörsäkringsplikťigť rordon är inblandat omfattas inte av försäkringen. Ersättning ska i stället sökas frin fordonets ťrafikrörsäkring. Försäkringen kan ťäcka inkomsťrörlusťer som inťe ťäcks av arbetsskadelivränta.

Arbetssjukdom

Innebär att ha blivit psykiskt eller fysiskt sjuk pi grund av jobbet.

Nära anhöriga

Som nära anhöriga räknas makar, registrerade partner, sambor, barn och föräldrar.

Om en anställd drabbas av ett olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskosťnader. Hen kan ocksi fi ersättning för till exempel proteser och skadade glasögon.

Vid olycka pi arbetsplatsen med eťť ťrafikrörsäkrings pliktigt fordon inblandat, ska i första hand anmälan göras till ťrafikrörsäkringsbolageť.

För smitta vid olycksfall, ťill exempel sťick i fingreť, gäller reglerna för olycksfall

i arbetet.

Ersäflning under akut sjukdomstid

Vid olycksrall inťräffade erťer den 1 april 2012 kan ersäťťning, enligť skadesťinds- räťťsliga regler, ges rör hela inkomsťrörlusťen rrin dag eťť. För olycksrall inťräffade före detta datum gäller andra regler. För arbetssjukdom kan den anställda fi ersättning för hela inkomstförlusten frin dag ett. Arbetssjukdomen ska vara godkänd av Försäkringskassan eller ska finnas i ILOlisťan nr 121 och kvarsťi i 180 dagar. Ersättning enligt skadestindsrättsliga regler ges för kostnader samt ersättning för sveda och värk, frin första dagen.

Vid färdolycksfall fir den anställda ingen inkomstersättning frin TFA under akut sjukdomstid. Däremot lämnas ersättning för framtida inkomstförlust.

För olycksfall som leder till personskada, kan hen fi ersättning för läkar- och sjukvirdskostnader eller kostnader för vid olycksfallet sisom skadade kläder, glasögon och liknande.

Smifla

Enligt TFA-villkoren räknas smitta som arbetssjukdom. För att räknas som smiťťsam sjukdom ska besvären kvarsťi i minsť 180 dagar och finnas med i Förordningen (1977:284) om arbeťsskaderörsäkring och sťaťligť personskade skydd. Den ansťällda ska ha smiťťaťs pi nigoť av röljande säťť:

▶ vid ett laboratorium där hen arbetar med smittämnet

▶ genom arbete pi sjukvirdsinrättning, eller genom annat arbete med behand- ling, vird eller omhändertagande av smittförande person

▶ vid omhänderhavande eller hantering av smittförande djur eller material.

Ersäflning vid bestående arbetsoförmåga

Om arbetsskadan innebär bestiende invaliditet och därför minskad eller ingen inkomst, kan hen fi kompletterande ersättning frin TFA, sivida detta inte ersätts frin Försäkringskassan eller annat hill. Ersättningen utbetalas antingen som engingsbelopp eller livränťa. Engingsbeloppeť är 40 % skaťťerriťť och 60 % skattepliktigt. Livräntan är skattepliktig.

Ersäflning vid invaliditet

Som arbetsskadad kan hen fi ersättning för lyte eller annat stadigvarande men. Lyte är en utseendemässig förändring, till exempel ärr eller en haltande ging. Det kan även vara en amputation, det vill säga förlust av kroppsdel. Begreppet ”annat sťadigvarande men” avser en besťiende runkťionsnedsäťťning. Hiť räknas rörlusť eller nedsättning av syn, hörsel, lukt eller smak. Det kan ocksi handla om svirighet att röra sig eller smärtor vid vissa rörelser. Ersättningen beräknas enligt skade- stindsrättsliga regler. Utgingspunkten är den medicinska invaliditetsgraden som bedöms bli bestiende för framtiden, men även ilder och om den skadade har itergitt i arbete eller inte piverkar ersättningen. För att se aktuella belopp, se tabeller pi xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx. Ersättningen är skattefri.

Ersäflning för särskilda olägenheter

Om arbetsskadan tydligt piverkar den drabbade i vardagen kan hen fi ersättning för särskilda olägenheter utifrin individuell bedömning.

Framtida merkostnader

Ersäflning vid dödsfall

En grundtanke är att efterlevande ska kunna fortsätta ha samma levnadsstan- dard om en nära anhörig dör pi grund av arbetsskada. Därför kan efterlevande fi ersättning för del av den inkomst som gir förlorad. Förlust av underhill samord- nas med efterlevandeersättning frin den allmänna arbetsskadeförsäkringen i Socialförsäkringsbalken (SFB). Nära anhöriga kan ocksi fi ersättning för till exempel begravningshjälp och förlust av underhill. Detta samordnas med AGL. Vid dödsfall pi grund av arbetsskada kan arbetsskadeförsäkringen TFA ersätta efterlevande, till exempel för begravningshjälp och förlust av underhill, som inte ersätts frin annat hill. Efterlevande som stod den döda särskilt nära kan ocksi ha rätt till ersättning för egen personskada, i form av psykiskt lidande.

Värdesäkring

Den livränta som den drabbade fir via TFA är värdesäkrad enligt lagen om ändring av skadestindslivräntor. Livräntorna räknas om vid varje irsskifte.

Premiebefrielseförsäkring (PBF)

När den anställda gör en ansökan till TFA hos Afa Försäkring ansöks samtidigt om premiberrielse. Den rörsäkringen är kopplad ťill den ťjänsťepension som finns i kollektivavtalet. Försäkringen tar över inbetalning av premier till tjänstepension som arbetsgivaren skulle betalat in om den anställda varit pi arbetet och fitt lön. Läs mer om premieberrielse i kapiťel om pension pi sidan 103.

Arbete efter 66 år

TFA gäller om en anställd rikar ut för en arbetsskada, oavsett ilder.

Efterskydd för TFA

Arbetssjukdom som visar sig efter anställningens slut och innan fyllda 66 ir kan omfattas av efterskydd. Undantag gäller cancersjukdom orsakad av asbests- arbete. Vid denna sjukdom, som visar sig före 1 januari 2019 ska hen inte ha fyllt 75 ir. Vid sjukdom som visar sig erťer deť daťumeť finns ingen ildersgräns.

Preskription

Olika preskripťionsregler finns gällande olika ersäťťningar. Läs mer i TFAvillkoren.

Fremia och LO ARBETSSKADA

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

ILO-konventionen

– förteckning över yrkessjukdomar

Tabell 1 – Förteckning nr 121 över yrkessjukdomar (reviderad 1980)

YRKESSJUKDOMAR

1 Pneumokonioser orsakade av fibrosrramkallande mineralparťiklar (silikos, anťrakosilikos, asbesťos) och silikoťuberkulos röruťsaťť aťť silikos i väsenť- lig grad orsakať arbeťsorörmiga eller döden.

ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

Allť arbeťe där arbeťsťagaren blir uťsaťť rör denna risk.

2 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av hirdmeťalldamm. -"-

3 Sjukdomar i andningsorganen orsakade av damm av bomull (byssinos), xxx, hampa eller sisal.

-"-

4 Asťma orsakad av sensibiliserande eller irriťerande ämnen som kan ge dessa effekťer och som rörekommer i arbeťsprocessen.

-"-

5 Exťrinsic allergisk alveoliť och sviťer därav orsakade av inandning av organiska dammparťiklar (enligť besťämmelser

i landeťs lagsťirťning).

-"-

6 Sjukdomar orsakade av beryllium eller girťiga röreningar därav. -"-

7 Sjukdomar orsakade av kadmium eller girťiga röreningar därav. -"-

8 Sjukdomar orsakade av rosror eller girťiga röreningar därav. -"-

9 Sjukdomar orsakade av krom eller girťiga röreningar därav. -"-

10 Sjukdomar orsakade av mangan eller girťiga röreningar därav. -"-

11 Sjukdomar orsakade av arsenik eller girťiga röreningar därav. -"-

12 Sjukdomar orsakade av kvicksilver eller girťiga röreningar därav. -"-

13 Sjukdomar orsakade av bly eller girťiga röreningar därav. -"-

14 Sjukdomar orsakade av fluor eller girťiga röreningar därav. -"-

15 Sjukdomar orsakade av koldisulfid. -"-

16 Sjukdomar orsakade av ťoxiska halogenderivať av aliraťiska eller aromaťiska kolväťen.

-"-

17 Sjukdomar orsakade av bensen eller dess girťiga homologer. -"-

18 Sjukdomar orsakade av girťiga amino och niťroderivať av bensen eller dess homologer.

-"-

19 Sjukdomar orsakade av niťroglycerin eller andra esťrar av salpeťersyra. -"-

Fremia och LO ARBETSSKADA

YRKESSJUKDOMAR

ARBETE SOM MEDFÖR EXPONERING FÖR RISKER*

20 Sjukdomar orsakade av alkoholer, glykoler eller keťoner. -"-

21 Sjukdomar orsakade av kvävande gaser: kolmonoxid, cyanväťe eller ťoxiska röreningar därav, svavelväťe.

-"-

22 Hörselnedsäťťning orsakad av buller. -"-

23 Sjukdomar orsakade av vibraťioner (rubbningar i muskler, senor, ben, leder, perirera blodkärl eller perirera nerver).

-"-

24 Sjukdomar orsakade av arbeťe i komprimerad lurť. -"-

25 Sjukdomar orsakade av joniserande sťrilning. Allť arbeťe som medrör exponering rör joniserande sťrilning.

26 Hudsjukdomar orsakade av rysiska, kemiska eller biologiska rakťorer som Allť arbeťe som medrör inťe ťagiťs upp under andra rubriker. exponering rör den akťuella

risken.

27 Primär hudcancer orsakad av ťjära, beck, mineralolja, anťracen eller röreningar, produkťer eller resťer av dessa subsťanser.

-"-

28 Lungcancer eller mesoťeliom orsakade av asbesť. -"-

29 Inrekťions eller parasiťsjukdomar rörvärvade i yrkesarbeťe som medrör särskilť sťor risk rör smiťťa.

A Hälsovirds och laboraťoriearbeťe.

B Veťerinärarbeťe.

C Hanťering av djur, djurkrop par, delar av djurkropp och handelsvaror som kan ha bliviť konťaminerade av djur, djurkroppar eller delar av djurkroppar.

D Xxxxx arbeťe som medrör särskilť sťor risk rör kon ťaminering.

* När den här förteckningen tillämpas tas hänsyn till exponeringens art och grad.

Sammanfaflning om Arbetsskada Trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA)

▶ Gäller frin första anställningsda- gen.

▶ Fyra olika typer av arbetsskada.

Xxxx isär!

▶ Viktigt att dokumentera skadan!

▶ Olika preskriptionsregler gäller för olika ersättningar.

▶ Xxxxx efterskydd för olycksfall, men det gir att anmäla äldre skador.

▶ Skadan regleras utifrin de villkor som gällde vid skade- eller visandedatum.

▶ Anmäl alltid en arbetsskada till bide Försäkringskassan och Afa Försäkring.

Tips!

Du som försäkringsinformatör kan ta hjälp av ditt fackförbund vid behov.

Fremia och LO ARBETSSKADA

Checklista – Arbetsskada

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

DEN ANSTÄLLDA

▶ Uppsöka sjukvirdsinrättning i direkt samband med olycks- fallet. Viktigt att skadorna dokumenteras.

▶ Anmäla arbetsskadan till arbetsgivaren samt sök ersätt- ning hos Afa Försäkring genom att logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Anmäla ťill rordoneťs ťrafik försäkring om olyckan har skett med eťť ťrafikrörsäkringsplikťigť fordon.

▶ Ansöka om ersättning hos Försäkringskassan för eventuella kostnader för tandvird, hjälp- medel eller kostnader för sjukvird utomlands som har uppkommit i samband med en arbetsskada.

▶ Följa ärende genom att logga in pi xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Invänta besked frin Afa Försäk- ring om eventuell ersättning för till exempel inkomstbortfall, merkostnader eller sveda och värk.

▶ Läsa mer om arbetsskador pi xxxxxxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Trygghetsförsäkring vid arbets- skada (TFA) gäller oavsett ilder.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 85

Avtalsområdet Fremia och LO

Kompetens och omställning

Fremia och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Kompetens och omställning genom kollektivavtal

Olika villkor gäller för de anställda som omfattas av Huvudavtal om trygg- het, omställning och anställningsskydd eller Kollektivavtal om omställning.

Kompetens och omställning

Fremia och LO har antagit tvi kollektivavtal som ger kompetensstöd under anställ- ning och omsťällningssťöd vid uppsägning. De heťer Huvudavťal om ťryggheť, omsťäll- ning och anställningsskydd och Kollektivavtal om omställning. För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning. Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtalsstiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar bida avtal om kompetens- och omställningsstöd mellan Fremia och LO. CIKO hanterar även de ekonomiska ersättningarna Avgingsbidrag (AGB) och Omställningsersättning (OSE).

Kompetensstöd från CIKO

Kompetensstöd är ett samlingsnamn för det stöd som omställningsorganisationen CIKO kan erbjuda för att kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbets- marknaden. Utöver omställningsstudiestödet frin CSN kan den anställda som omfattas av huvudavťal även ri röljande kompeťenssťöd rrin CIKO:

▶ Kompletterande kollektivavtalat studiestöd som fyller ut omställningsstudie- sťödeťs bidragsdel upp ťill 80 % av inkomsťen upp ťill 5,5 inkomsťbasbelopp (419 100 kronor) per ir, deť moťsvarar en minadslön pi 34 925 kronor. Om den ansťällda har en högre inkomsť än si ryller sťudiesťödeť uť upp ťill 65 % av inkomsten upp till ett tak pi 12 inkomstbasbelopp (914 400 kronor) per ir, det motsvarar en minadslön pi 76 200 kronor.

Gäller för maximalt 44 veckor heltidsstudier eller längre tid vid deltids- studier. För att kunna beviljas kompletterande studiestöd ska den anställda ha beviljats omställningsstudiestöd frin CSN. Dessutom ska bide aktualitets- och etableringsvillkor uppfyllas.

▶ Kortvarigt kollektivavtalat studiestöd kan beviljas och betalas ut för utbildningar som är kortare än en studievecka. Utbildningen ska bedömas kunna stärka den anställdas framtida ställning pi arbetsmarknaden. Nivin pi studiestödet är

70 % av den ansťälldas minskade arbeťsinkomsť upp ťill eťť ťak pi 12 inkomsť- basbelopp (914 400 kronor) per ir, det motsvarar en minadslön pi 76 200 kronor. Bide aktualitets- och etableringsvillkor behöver uppfyllas.

▶ Köpt utbildning eller validering för den anställda eller uppsagda. CIKO kan, under vissa förutsättningar, bekosta kursavgifterna.

▶ Individuell ridgivning och vägledning.

Om den anställda omfattas av Kollektivavtal om omställning, innehiller kompe- tensstödet endast ridgivning och vägledning.

Avtalsparterna har bildat en stiftelse, Kollektivavtals- stiftelsen Omställning CIKO, som verkställer och administrerar huvudavtal och kollektivavtal om omställning.

CIKO

Läs mer pi xxxx.xx.

Samhall AB

För Samhall AB, eller dotterbolag till detta bolag gäller endast Kollektivavtal om omställning.

VILLKOR FÖR KOMPETENSSTÖD

Följande villkor ska uppfyllas för att kompetensstöd ska gälla:

▶ Aktualitetsvillkoret innebär att den anställda behöver ha en aktuell anknytning till arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda behöver ha arbetat i genomsnitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 12 minader av de senaste 24 minaderna. Aktualitetsvillkor behöver uppfyllas för rätt till kompetensstöd.

▶ Etableringsvillkoret innebär att den anställda behöver vara väl etablerad pi arbetsmarknaden. Det betyder att den anställda miste ha arbetat i genom- snitt minst 16 timmar per vecka under en kalenderminad i minst 96 minader (8 ir) inom en ramtid om 14 ir, beräknat tidigast frin att den anställda fyllde 19 ir. Arbetet under den här tiden ska ha varit huvudsyssla. Även annan tid kan jämställas med förvärvsarbete under högst 24 minader. Exempel pi sidan tid är föräldraledighet. Etableringsvillkor gäller bara för de ekonomiska studiestöden det vill säga för kompletterande och kortvarigt studiestöd.

Omställningsstöd från CIKO

Omställningsstödet ska öka arbetarens möjligheter att fi ett nytt arbete samt utformas och anpassas utifrin hens behov, förutsättningar och önskemil. Gäller om anställningen upphört pi grund av arbetsbrist. Det gäller ocksi om den anställda inte kan arbeta kvar pi grund av sjukdom och inte kan utföra de arbetsuppgifter som hen är anställd för. Det ska ha konstaterats att arbetsgivaren saknar möjligheter att erbjuda anpassade eller alternativa arbetsuppgifter. Det finns ingen ildersgräns nediť rör aťť ri del av omsťällningssťödeť. Arbeťsgivaren och den uppsagda ansöker om omställningsstöd – själv eller tillsammans – hos CIKO.

▶ Personlig jobbcoach som hjälper den anställda att hitta och söka nytt jobb och kan hjälpa i kontakter med myndigheter. Ridgivning som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller jobbsökning eller start av företag. Ridgivningen är personlig och anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil. Den kan ske i en kombination av digitala och fysiska möten utifrin behov.

▶ Vägledning som är ett samlingsbegrepp som omfattar olika typer av tjänster och stöd som CIKO kan erbjuda när det gäller individuella karriärval och studievägar. Vägledningen anpassas efter den anställdas förutsättningar och önskemil och kan erbjudas siväl digitalt som fysiskt eller i kombination.

▶ Förstärkt stöd för sjuka. Stödet ska kunna ges av CIKO till den anställda som fir omställningsstöd och som har särskilda behov till följd av sjukdom. Det förstärkta stödet kan besti av exempelvis mer omfattande ridgivning och vägledning, eller extra stöd i kontakter med myndigheter. Stödet syftar till att hen ska kunna söka nytt arbete, starta eget företag eller studera utifrin den arbetsförmiga hen har. Stödet innefattar inte rehabiliteringsinsatser.

▶ Köpt utbildning och validering som under vissa förutsättningar kan CIKO bekosta kursavgifter för.

VILLKOR FÖR OMSTÄLLNINGSSTÖD

▶ Aktualitetsvillkor innebär att den anställda ska ha en sysselsättningsgrad pi minsť 40 % under minsť 12 minader inom en ramťid av 24 minader, vid en eller flera arbeťsgivare som ťillhör Xxxxxx när ansťällningen upphörť.

▶ Om det blir tvist om uppsägningen har arbetaren inte rätt till omställningsstöd.

ANSÖKA OM OMSTÄLLNINGSSTÖD

Arbetsgivaren och facket kan tillsammans ansöka om omställningsstöd frin CIKO. Den anställda har även själv möjlighet att ansöka om omställningsstöd vid uppsägning. Stödet ska pibörjas si tidigt som möjligt under uppsäg- ningstiden och kan som längst pigi i 18 minader efter att anställningen upphört.

Kompleflerande arbetslöshetsersäflning vid tvist om uppsägning

Vid tvist om uppsägning kan den som omfattas av huvudavtal och som företräds som medlem i en tvist av en arbetstagarorganisation fi kompletterande arbets- löshetsersättning. Läs mer pi xxxx.xx.

Ekonomiskt stöd, AGB eller OSE från CIKO

Gäller vid uppsägning pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Avgingsbidrag (AGB) rör den som omraťťas av Huvudavťal om trygghet, omställning och anställningsskydd.

▶ Omställningsersättning (OSE) för den som omfattas av Kollektivavtal om omställning.

Avgångsbidrag (AGB)

Avgingsbidrag (AGB), utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om hen blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersätt- ning för mellanskillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställningen. Beloppet är skattepliktigt men inte pensionsgrundande.

A-kassan minskas inte för att AGB betalas ut. AGB kan bara betalas ut en ging under en löpande tid pi fem ir.

ERSÄTTNING FRÅN AGB

Engingsbeloppeť vid helťidsarbeťe rör 2024 är enligť röljande:

▶ 40 230 kronor rör alla mellan 40 och 49 ir

▶ mellan 41 890 ťill 56 830 kronor rör ilder mellan 50 och 59 (engingsbeloppeť

höjs med 1 660 kronor för varje levnadsir)

▶ 58 490 kronor för alla mellan 60 och 64 ir.

VILLKOR FÖR AGB

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Xxx ha arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren. Med minad menas deť 30 dagar. Den ansťällda ska arbeťať hos en eller flera arbetsgivare eller organisationer som varit anslutna till AGB eller omfattats av Omställningsavtal Fremia-LO.

Omställningsersäflning (OSE)

OSE moťsvarar eťť halvť inkomsťbasbelopp (38 100 kronor) vid ťid rör ansökan och utbetalas i proportion till sysselsättningsgraden. Om den anställda blir uppsagd och iteranställd med lägre sysselsättningsgrad kan hen fi ersättning för mellan- skillnaden av sysselsättningsgraden mellan den tidigare och den nya anställning- en.

Fremia och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

AGB

AGB gäller för den anställda som omfattas av huvudavtal.

OSE

OSE gäller för den anställda som omfattas av Kollektiv- avtal om omställning

VILLKOR FÖR OSE

För Omställningsersättning (OSE) gäller samma krav som för omställningsstödet. Förutom detta krävs ocksi att den anställda

▶ Den anställda ska ha fyllt 40 ir när anställningen upphört.

▶ Xxx ha arbetat sammanlagt i minst 50 minader under de senaste fem iren hos en eller flera arbeťsgivare eller organisaťioner ansluťna ťill Fremia när ansťällningen upphörť. Med minad menas deť 30 dagar.

Arbetaren har ingen räfl till AGB eller OSE om hen:

▶ fitt rätt till hel sjukersättning före det att anställningen avslutas

▶ har blivit iteranställd inom 90 dagar, hos samma arbetsgivare eller organisa- tion, för AGB.

▶ har bliviť iťeransťälld inom 30 dagar, hos samma arbeťsgivare eller organisa- tion, för OSE.

▶ avböjt erbjudande om iteranställning eller annan anställning som skulle ha lett till avstängning av ersättning av a-kassa.

▶ avböjt erbjudande om anställning hos ny arbetsgivare vid verksamhetsöverging. Vid särskilda skäl kan AGB-nämnden besluta om undantag.

Ekonomisk ersäflning

▶ AGB inom tvi ir

▶ OSE inom 18 minader

ANSÖKA OM EKONOMISKT ERSÄTTNING

Den anställda kan tidigas ansöka om ersättning efter den sista anställningsdagen och biroga arbeťsgivarinťyg rör ansťällningar i ansökan. När deť har giťť 30 alťernaťivť 90 dagar efter den sista anställningsdagen kontrollerar CIKO om den uppsagda inte har iteranställts och om hen uppfyller villkoren för AGB eller OSE. Xxxxxxxx betalas ut den 25:e minaden erťer om ansökan blir godkänť.

▶ Avgingsbidrag (AGB) ska den anställda själv ansöka om senast inom tvi ir efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersätt- ning och pigiende aktiva insatser avslutas.

▶ Omställningsersättning (OSE) ska den anställda själv ansöka om senast inom 18 minader efter att anställningen upphört. Efter den tidpunkten utbetalas ingen ersättning och pigiende aktiva insatser avslutas.

Engångsbelopp till Gemensam tjänstepension (GTP)

Den som blir uppsagd pi grund av arbetsbrist kan ha rätt till en engingspremie som betalas in till Gemensam tjänstepension (GTP) eller till Kooperationens Avtalspension KAP (som det hette innan 2019). Det är KFF-nämnden som beslutar hur minga minadspremier som engingsbeloppet ska vara. Arbetsgivaren ska vända sig till Pensionsvalet inom sex minader frin anställningens upphörande för att anmäla den anställda för ersättning av engingsbelopp. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda själv anmäla senast 24 minader efter att anställningen upphörde.

VILLKOR FÖR GTP ENGÅNGSBELOPP

För aťť ha räťť ťill engingsbeloppeť misťe röljande uppryllas:

▶ Den som blir uppsagd ska ha hunnit tjäna in pensionsrätt i Gemensam tjänste- pension (GTP) eller Kooperationens Avtalspension KAP innan minaden för anställningens upphörande. Det ska ha gällt i minst tre ir under de senaste fem iren.

Fremia och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

▶ Arbetsgivaren ska ha rapporterat in den anställdas löner till Pensionsvalet.

Undantag gäller om arbetaren har fitt en ny anställning hos samma arbetsgivare inom tre minader efter att anställningen upphört. Det gäller inte heller om hen pi grund av sjukdom har tjänat in pensionsrätt i GTP helt frin premiebefrielseförsäkring. Om den anställda blir frisk senare kan hen ha rätt till engingsbelopp.

Arbete efter 65 år

Kompetens- och omställningsstöd i bida avtalen gäller längst till och med minaden

rörc angivna ildcr i K 32 a L6S, rör ir 2024 ür dcť 69 ir.

Sammanfaflning om kompetens och omställning Fremia – LO Omställningsstöd samt ekonomisk ersäflning

Omställningsstöd Ekonomisk ersäflning AGB eller OSE

▶ Arbetat 12 av de senaste 24 minaderna och minst 16 timmar i veckan.

▶ Ingen nedre ildersgräns.

▶ Uppsagd pi grund av arbetsbrist, sjukdom eller när tidsbegränsad anställning upphör.

▶ Individuellt anpassat stöd frin CIKO.

▶ Fyllda 40 ir, minst 50 minaders anställning de senaste 5 iren.

▶ Även när arbetstiden minskas pi grund av arbetsbrist.

▶ 6nsök hos CIKO om:

– AGB inom 2 ir

– OSE inom 18 minader.

Extra avsättning till GTP frin Pensionsvalet.

Eventuellt huvudavtalets tillägg

Obs! – Alltid anmälan till Arbetsförmedlingen första arbetslösa dagen.

– A-kassefrigor ska a-kassan svara pi, regler ändras ofta.

Fremia och LO

KOMPETENS OCH OMSTÄLLNING

Checklista – Arbetsbrist

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera om hur Omställnings- ersättning (OSE) eller Avgings- bidrag (AGB) gäller – oavsett om det föreligger ett aktuellt hot om arbetsbrist eller inte.

▶ Informera anställda i avtals- omride Fremia-LO att omställ- ningsstöd, OSE och AGB även omfattar anställda som pi grund av ett sjukdomstillstind inte kan utföra sina arbetsupp- gifter och som arbetsgivaren saknar möjlighet att erbjuda andra arbetsuppgifter.

DEN ANSTÄLLDA

▶ Inom avtalsomride Fremia-LO kan arbetsgivaren och facket ansöka om aktivt omställnings- stöd hos CIKO.

▶ Uppsagd pi grund av sjukdom eller avslutat tidsbegränsad anställnings kan även själv ansöka om omställningsstöd frin xxxx.xx.

▶ Ansöka hos CIKO om AGB senast inom tvi ir och om OSE senast inom 18 minader frin sista anställningsdagen.

▶ Arbetsgivaren ska anmäla till Pensionsvalet om engingsbe- lopp till GTP. Om arbetsgivaren har missat det kan den anställda anmäla själv, senast inom 24 minader, till Pensionsvalet och KFF-nämnden.

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 93

Avtalsområdet Fremia och LO

Dödsfall

Fremia och LO

DÖDSFALL

Ersättning till efterlevande via kollektivavtal

Den anställda kan välja till återbetalningsskydd som ger ersättning till efter- levande om hen dör. Familjeskydd ingår i Gemensam tjänstepension (GTP).

Återbetalningsskydd inom GTP

Den anställda kan välja till ett iterbetalningsskydd för sin tjänstepension. Detta innebär att den intjänade pensionen betalas ut till förminstagare vid dödsfall. Återbetalningsskydd omfattar vanligtvis värdet av hela pensionskapitalet vid dödsrallcť. Dcť finns ingcn avgirť mcn arbcťarcn rir inťc ťa dcl av arvsvinsťcr rrin andra pcnsionsspararc. Åťcrbcťalningsskyddcť finns kvar üvcn crťcr dcť aťť tjänstepensionen har börjat betalas ut, om det inte tidigare valts bort. Men arbetaren kan inte välja till skyddet, om en pensionsutbetalning har pibörjats.

Om en arbetare väljer att lägga till skyddet under valperioden, som är en minad efter anställning, eller i samband med en familjehändelse, inom tolv minader, behöver hen inte fylla i nigon hälsodeklaration vid tecknande av iterbetalnings- skydd. Läs mer i kapitlet om pension pi sidan 102.

GTP-Familjeskydd

I Gemensam tjänstepension (GTP) ingir familjeskydd. Familjeskyddet ger totalt tvi förhöjda prisbasbelopp (117 000 kronor) per ir och betalas ut minadsvis (9 750 kronor per minad) under fem ir frin och med minaden efter dödsfallet. För att omfattas av GTP-familjeskydd miste den anställda ha fyllt 18 ir men inte 69 ir. Hcn misťc ocksi ha pibörjať cn ťillsvidarcansťüllning cllcr vissťidsansťüll- ning för att utföra arbete under minst tre minader. Läs mer i kapitlet om pension pi pi sidan 102.

FÖRMÅNSTAGARE FÖR GTP-FAMILJESKYDD

Förminstagare är i första hand make, registrerad partner eller sambo och i andra hand barn. Om dcť inťc finns nigon vuxcn crťcrlcvandc bcťalas rörsük- ringsbeloppet ut till barn som är arvsberättigade. Ordningsföljden kan ändras eller lita före detta make, registrerad partner, före detta sambo eller barn till nigon av dessa personer vara förminstagare, genom att kontakta Pensionsvalet. Lüs mcr i kapiťlcť om pcnsion pi sidan 103.

Efterlevandeskydd är ett samlingsnamn för olika typer av skydd som kan ge ekonomisk ersättning till

de efterlevande när en anställd dör.

GTP

Den som har Gemensam tjänstepension (GTP) har automatiskt ett familjeskydd som betalas ut till förmins- tagare under vissa villkor.

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Avtalsgrupplivförsäkring (AGL) är en kollektivavtalad livförsäkring som han- teras av Folksam.

När gäller Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)?

6GL güllcr rrin och mcd dcn dag som arbcťarcn börjar jobba. Skyddcť finns kvar

si länge hen är anställd. Om den anställda var frinvarande när avtalet börjadc gülla finns ündi skyddcť om rrinvaron inťc var lüngrc ün 90 dagar. Om arbetstiden är mindre än itta timmar per vecka gäller skyddet bara om den anställda utfört arbete samma dag hen dött.

Ersäflningar och villkor för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Följandc rörmincr ingir i 6GL:

Efterlevande

Efterlevande är en avliden persons nära anhöriga. Som

▶ grundbelopp

▶ begravningshjälp.

▶ barnbelopp

nära anhöriga räknas normalt makar, registrerade partner, sambor och barn.

Grundbelopp = högst sex prisbasbelopp (343 800 kronor)

Vilka ersättningar och storleken pi beloppen beror pi arbetstid, ilder och vilka crťcrlcvandc dcť finns. Ersüťťning bcťalas uť mcd cťť cngingsbclopp, oavscťť om dödsrallcť inťrüffar undcr arbcťsťid cllcr inťc.

▶ Minst 16 timmar per vecka ger hel ersättning.

▶ Minst 8 timmar per vecka men mindre än 16 timmar per vecka ger halv ersättning.

▶ Under 8 timmar per vecka ger bara begravningshjälp.

GRUNDBELOPP

Ett grundbelopp pi högst sex prisbasbelopp betalas ut till efterlevande som är rörminsťagarc. Om dcť inťc finns rörminsťagarc bcťalas inťc nigoť grundbclopp ut. Grundbeloppet betalas ut med utgingspunkt frin den dödas ilder.

Om dcť finns barn undcr 17 ir rcduccras inťc grundbcloppcť oavscťť hur gammal arbetaren är vid dödsfallet. I tabellen visas den anställdas ilder vid dödsfallet samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tidspunkten för dödsfallet.

ÅLDER VID DÖDSFALLET	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP	HELT GRUNDBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT GRUNDBELOPP (MELLAN 8-16 TIM/V)
Undcr 55 ir	6,0	343 800 kr	171 900 kr
55 ir	5,5	315 150 kr	157 575 kr
56 ir	5,0	286 500 kr	143 250 kr
57 ir	4,5	257 850 kr	128 925 kr
58 ir	4,0	229 200 kr	114 600 kr
59 ir	3,5	200 550 kr	100 275 kr
60 ir	3,0	171 900 kr	85 950 kr
61 ir	2,5	143 250 kr	71 625 kr
62 ir	2,0	114 600 kr	57 300 kr
63 ir	1,5	85 950 kr	42 975 kr
64 cllcr dürövcr	1,0	57 300 kr	28 650 kr

BARNBELOPP

Barnbelopp betalas ut om den döda har arvsberättigat barn under 21 ir. Om makc, maka, rcgisťrcrad parťncr, sambo inťc finns och inga barn, kan bcloppcť betalas ut till den dödas syskon som inte fyllt 21 ir. Förutsättningen är att ingen av syskonens föräldrar är i livet. Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir. Se tabellen nedan som visar barnets eller syskonets ilder vid den anställdas dödsfall samt helt och halvt prisbasbelopp som gällde vid tidspunkten för dödsfallet.

XXXXXXX ÅLDER VID ARBETARENS DÖDSFALL	ERSÄTTNING I PRISBASBELOPP	HELT BARNBELOPP (MINST 16 TIM/V)	HALVT BARNBELOPP (MELLAN 8–16 TIM/V)
Undcr 17 ir	2,0	114 600 kr	57 300 kr
Fyllť 17 mcn inťc 19 ir	1,5	85 950 kr	42 975 kr
Fyllť 19 mcn inťc 20 ir	1,0	57 300 kr	28 650 kr

BEGRAVNINGSHJÄLP

Ett dödsbo fir begravningshjälp med ett halvt prisbasbelopp (28 650 kronor), när

rörsükringsskyddcť finns.

Makeförsäkring

Den döda ska inte ha fyllt 69 ir och den anställda ska inte ha fyllt 70 ir samt vara ansťülld minsť 16 ťimmar pcr vccka. Om dcť finns hcmmabocndc barn undcr 17 ir bcťalas dcť uť cťť barnbclopp pi cťť prisbasbclopp (57 300 kronor) ťill varjc barn.

Förmånstagare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

Förminsťagarc ťill grundbcloppcť ür i nümnd ordning röljandc:

Fremia och LO

DÖDSFALL

Barnbelopp betalas ut med 0,5–2 prisbasbelopp för varje barn under 21 ir.

1. Make, maka, registrerad partner

2. Sambo

3. Barn eller barnbarn

4. Föräldrar.

Det gir att ändra ordningen genom ändring av förminstagarförordnande, för att göra det kontakta Pensionsvalet. Förminstagarens rätt bestäms enligt svensk lag.

Beskaflning

AGL-belopp till efterlevande är fri frin inkomstskatt.

Efterskydd för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL)

AGL fortsätter vanligtvis att gälla när den försäkringsgrundande anställningstide- nupphör. Om hen har varit anställd under minst 180 dagar gäller efterskyddet

i 180 dagar (allmän efterskyddstid). Om hen inte har varit anställd i minst 180 dagar gäller efterskyddet lika minga dagar som hen varit anställd. För att räkna ut den försäkringsgrundande anställningstiden fir den anställda räkna med

tidigare anställningstid som är AGL-försäkrad anställningstid hos annan arbetsgivare.

Om hen är borta frin arbetet pi grund av sjukdom, har ledighet med bibehillna anställningsförminer eller har hel föräldrapenning under den allmänna efter- skyddstiden fir hen behilla efterskyddet.

Skyddet gäller ocksi för längre tid än sex minader under tid med hel rehabili- teringspenning pi grund av sjukdom eller olycksfall.

Om hen är arbetssökande eller har hel föräldrapenning under den allmänna efterskyddstiden behills efterskyddet, dock i högst i tvi ir.

Om hen lämnat sin anställning pi grund av sjukdom eller olycksfall gäller försäkringsskyddet i AGL tills den anställda fyllt 69 ir. Anställd som omfattas av AGL kan teckna AGLs fortsättningsförsäkring hos Folksam som är försäkrings- givare för Avtalsgrupplivförsäkring (AGL).

Arbete efter 65 år

AGL gäller si länge den anställda inte är frinvarande mer än 90 dagar i följd, undanťag finns. I villkorcn rör 6GL har dcn normala sluťildcrn höjťs ťill 69 ir gcnom ündringcn i L6S K 32 a. För ansťülld som har ryllť 69 ir güllcr 6GL förminer si länge den anställda, intill dödsfallet, kvarstitt i avlönat arbete. AGL hanteras av Folksam.

Sammanfaflning om dödsfall

Tjänstegrupplivförsäkring (TGL) och övrigt efterlevandeskydd

▶ AGL frin Folksam gäller frin första arbetsdagen till 69 ir eller och si länge hen kvarstir i arbetet.

▶ Fyra olika dclar:

– grundbelopp

– barnbelopp

– begravningshjälp

– makeförsäkring.

▶ Efterskydd i 180 dagar (max 2 ir arbetslös eller med föräldrapen- ning) eller si länge sjukskrivning bestir. Avslutas vid 69 ir.

Genom tjänstepensionen

▶ Tillval om iterbetalningsskyddge- nom Gemensam tjänstepension (GTP).

▶ Familjeskydd ingir i tjänstepensio- nen.

Tips!

xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

Fremia och LO

DÖDSFALL

Checklista – Dödsfall

FÖRSÄKRINGS- INFORMATÖREN

▶ Informera den anställda om Avtalsgrupplivförsäkringen (AGL) och eventuellt iterbetalnings- skydd i den kollektivavtalade tjänstepensionen.

▶ Informera om att ocksi se över förminstagarförordnande Avtalsgrupplivförsäkringen (AGL) och Gemensam tjänstepension (GTP), i grupplivförsäkring med flcra.

▶ Tipsa de anställda om xxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx

DE EFTERLEVANDE

▶ Kontrollera med Folksam eller Pensionsvalet om den avlidna hade tecknat AGL fortsättnings- försäkring.

▶ Anmälan till AGL om anställds eller makes, makas, registrerad partners eller sambos dödsfall ska snarast göras pi en blankett som kan skrivas ut frin xxxxxxxxxxxxx.xx.

▶ Kontrollera med Pensionsvalet om den avlidna hade iter- betalningsskydd som tillval till sin Gemensam tjänstepension GTP.

▶ Efterlevande miste anmäla dödsfallet till Pensionsvalet (blanketten ”Dödsfallsanmälan AGL”).

HANDBOK OM KOLLEKTIVAVTALAD TJÄNSTEPENSION OCH FÖRSÄKRING 2024 99

Document Metadata

Table of Contents

för försäkringsinformatörer

Document Metadata