Arbetstid för lärare exempelklausuler

Arbetstid för lärare. Fr.o.m. den 1 januari 1999 är årsarbetstiden för lärare: • 1700 timmar för arbetstagare med 35 semesterdagar, • 1732 timmar för arbetstagare med 31 semesterdagar och • 1756 timmar för arbetstagare med 28 semesterdagar. (Se 5.1 Semesterns längd.) För lärare gäller ett särskilt arbetstidsavtal.
Arbetstid för lärare om annat uttag av mertid, 10 § andra stycket ATL,
Arbetstid för lärare. Den ordinarie arbetstiden för lärare med ferier utgör högst 1 760 timmar per ferielöneår. Lärare med ferier är tjänstgöringsskyldiga under högst 194 dagar per ferielöneår. Arbetsgivaren ska om inte särskilda skäl finns förlägga viss del av arbetstiden utanför den ordinarie arbetsplatsen. Parterna är överens om att arbetstidens förläggning och arbetstid som fullgörs utanför arbetsplatsen kan regleras i lokala arbets- tidsavtal. För att stödja denna utveckling är de centrala parterna överens om att bistå de lokala parterna om endera parten begär det. Kommer de lokala parterna inte överens ska frågan efter be- gäran avgöras centralt.
Arbetstid för lärare mom. 1 I alternativ 1 slopas arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet och årsarbetstiden för lärare förkortas från 814 timmar till 790 timmar. Mängden annat arbete än undervisningsarbete i samma moment minskar från 236 timmar till 212 timmar. Det maximala antalet undervisningstimmar ändras inte. mom. 2 I alternativ 2 slopas arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet och årsarbetstiden för lärare förkortas från 1224 timmar till 1200 timmar. Det maximala antalet undervisningstimmar (mom. 1) ändras inte.
Arbetstid för lärare. Moment 1:10 Arbetstid för lärare.
Arbetstid för lärare mom. 1 [--] mom. 2 [--] mom. 3 En heltidsanställd lärare (38 tim. 45 min.) som omfattas av UKTA del E kan enligt eget önskemål behålla sin lönenivå vid övergången till årsarbetstid. Motsvarande rätt att behålla lönenivån enligt arbetsavtalet har också deltidsanställda lärare med en årsarbetstid på över 1 500 timmar. Den individuella årsarbetstiden för en sådan lärare som övergått från del E till årsarbetstid är längre än arbetstiden för en heltidsanställd (1 500 timmar/år) i samma proportion som lönen är högre. Den genomsnittliga veckoarbetstiden för en lärare beräknas utgående från lärarens individuella årsarbetstid.
Arbetstid för lärare. (träder i kraft 1.8.2016) mom. 2 I yrkesämnen är en lärares årliga undervisningsskyldighet 931 timmar. För lärare i gemensamma ämnen är den årliga undervisningsskyldigheten i språk 779 timmar, i upprätthållande av arbetsförmågan, gymnastik och hälsokunskap 874 tim- mar och i övriga gemensamma ämnen 817 timmar.
Arbetstid för lärare. För lärare med helhetsarbetstid vid yrkesläroanstalter i del C är årsarbetstiden oförändrad. Arbetstiden för en heltidsanställd lärare är 1 500 timmar per år. mom. 1 Protokollsanteckningen om arbetstiden för studiehandledare har flyttats till § 12 a. mom. 2 En formulering i bestämmelsen har preciserats utan att tolkningen ändrats. Ordet ”läsår” har ändrats till ”år”. Med ett år avses en period på 12 månader. I kortare anställningsförhållanden än ett år är en heltidsanställd lärares arbetstid 37,5 timmar per vecka, varav andelen icke-bunden arbetstid följer § 12 mom. 1. I bestämmelsen har det införts en tillämpningsanvisning som inte ändrar tolkningen. Enligt tillämpningsanvisningen ska arbetstiden ordnas så att den under tjänsteförhållandet utjämnas till det antal timmar som anges i detta moment. mom. 3 Lärare som övergått från del E till systemet med årsarbetstid och som har kvar en individuell årsarbetstid på över 1 500 timmar har rätt att på nytt välja typ av årsarbetstid. En lärare som har rätt att på nytt välja typ av årsarbetstid kan endera välja att hålla fast vid en individuell årsarbetstid på över 1 500 timmar eller att övergå till en årsarbetstid på 1 500 timmar för heltidsanställda lärare. Valfriheten gäller de lärare som har kvar en individuell årsarbetstid vid tidsfristen för meddelandet om val av årsarbetstid. För dem vars arbete utgår från kalenderåret är tidsfristen 30.9.2020 och för dem vars arbete utgår från läsåret är den 30.4.2021. Valet av årsarbetstid träder i kraft endera 1.1.2021 eller 1.8.2021 beroende på om utbildningsanordnaren utgår från kalenderåret eller läsåret. Det finns en separat promemoria om rätten att på nytt välja individuell årsarbetstid. Promemorian medföljer som bilaga 4 till detta cirkulär.

Related to Arbetstid för lärare

  • Obekväm arbetstid Arbetstagare, som arbetar på obekväm tid, har obekvämtidstillägg, om inte annat följer av lokalt avtal. Obekvämtidstillägg utbetalas endast för sådant i ordinarie arbetstid ingående arbete som enligt arbetstidsschema eller motsvarande föreskrift eller enligt beslut av överordnad fullgörs på obekväm tid. Obekvämtidstillägg utgår för timme enligt följande: Seko 1 december 2020 Seko 1 maj 2022 Enkel 21,08 kr 21,51 kr Kvalificerat 47,09 kr 48,03 kr Storhelg 105,80 kr 107,92 kr ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 december 2020 ST, SRAT, Sveriges Ingenjörer 1 maj 2022 Enkel 21,17 kr 21,55 kr Kvalificerat 47,25 kr 48,10 kr Storhelg 106,17 kr 108,08 kr - tid mellan klockan 19.00 och 22.00, i den mån det inte är fråga om tid som sägs nedan - tid från klockan 19.00 på fredag till klockan 07.00 på måndag - tid från klockan 19.00 på dag före trettondagen, första maj och Kristi himmelsfärds dag till klockan 07.00 på närmast följande vardag - all tid på vardag som både föregås och efterföljs av sön- eller helgdag - tid i övrigt mellan klockan 22.00 och 06.00. - tid från klockan 19.00 dag före långfredagen till klockan 07.00 på dagen efter annandag påsk eller på nationaldagen klockan 00.00 till 24.00 - tid från klockan 19.00 på dag före pingstafton, midsommarafton, julafton eller nyårsafton till klockan 07.00 på vardag närmast efter helgdagsaftonen Semestertillägg är inkluderat i beloppen. Lokalt avtal kan träffas om andra regler.

  • Arbetstid Arbetsgivare som tillämpar en kortare kontorsarbetstid än i genomsnitt

  • Arbetstidsförkortning 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj. 2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar. 3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arbetsgivaren bestämmer. Om ledigheten beviljas samtliga arbetstagare eller arbetsavdelningar samtidigt iakttas anmälningstiden på två veckor. Det avgörs på företagsnivån på vilket sätt ledighet ges. Skiftledighet kan med tanke på drifttiderna förverkligas i företagen bl.a. på följande vis: a) genom att ge en arbetsdag ledigt, b) genom att ge två eller flera arbetsdagar ledigt i sänder, c) genom att ge mellandagen eller mellandagarna i söckenhelgsveckor ledigt, d) genom att ge lediga dagar enligt produktionssituationen till exempel under sommaren. Ledighet ges minst ett arbetsskift åt gången, om inte annat avtalas lokalt. 4. Åt arbetstagaren betalas en ersättning för ledigheten enligt den genomsnittliga timförtjänsten. Ersättningen betalas i samband med lönebetalning för den lönebetalningsperiod inom vilken ledigheten tas. Ifall arbetstagarens antal arbetsdagar som inverkar på skiftledigheterna vid utgången av kalenderåret är 9–17 eller 27–35 ” 43–52 ” 61–69 ” 79–86 ” 95–103 ” 113–120 ” 130–137 ” 147–154 ” 164–172 ” 181–188 ” 198–205 ” betalas till honom eller henne på följande lönebetalningsdag hälften av lönen för en skiftledighet. Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör och den intjänade ledigheten inte fram till denna tidpunkt har getts, betalas till arbetstagaren lön som motsvarar den intjänade ledigheten i enlighet med den genomsnittliga timförtjänsten. Om arbetstagaren då anställningsförhållandet upphör har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren från arbetstagarens slutlön innehålla den summa som motsvarar denna ledighet. 5. I de arbetstidsformer som avses i den här paragrafen ersätts arbete som överskrider arbetstiden per vecka i den aktuella arbetsveckans arbetstidsschema i enlighet med vad man har avtalat om angående övertidsarbete per vecka i kollektivavtalet. 6. Vid fastställandet av semesterns längd anses såsom dagar jämställda med dagar i arbete även de dagar under vilka arbetstagaren varit förhindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon har tagit ut ledigheter i enlighet med denna paragraf. 7. Med arbetstagaren kan även avtalas om att ledighet inte tas ut. För arbete som har utförts på en ledig dag betalas till arbetstagaren enkel lön.

  • Arbetstidens förläggning Vid arbetstidens förläggning ska hänsyn tas såväl till verksamhetens behov som till tjänstemannens behov och önskemål. Inriktningen ska vara att så långt möjligt beakta tjänstemannens möjligheter att förena arbete med familjeliv och socialt liv i övrigt. Den enskilde tjänstemannen har rätt att få sina önskemål om arbetstidens längd och förläggning prövade av arbetsgivaren. Om tjänstemannens önskemål inte kan tillgodoses ska arbetsgivaren på begäran ange skälen för detta. Den enskilde tjänstemannens önskemål ska även vägas mot andra tjänstemäns behov och önskemål. Vid ändring av tjänstemannens arbetstid ska arbetsgivaren informera tjänstemannen minst en månad innan ändringen genomförs.

  • Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar i genomsnitt per helgfri vecka under en begränsningsperiod om högst sex månader. Tillämpas kortare arbetstid, ska den lägre veckoarbetstiden användas vid genomsnittsberäkningen.

  • Arbetstidsförändring Om arbetstidens längd vid företaget eller för vissa tjänstemän förändras skall lönerna för berörda tjänstemän ändras i proportion till arbetstidsförändringen. Detta gäller inte för överenskommelse om arbetstidsförkortning i central löneöverenskommelse.

  • Genomsnittlig arbetstid Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka, om inte annat framgår av följande stycken. Då Anmärkning

  • Mertidsarbete Med mertidsarbete avses arbete som deltidsarbetande medarbetare utför utöver den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för medarbetarens deltid men som ligger inom det ordinarie arbetstidsmåttet för heltidsarbetande. Arbete på mertid anses som ordinarie arbetstid. Arbete för deltidsarbetande är övertid och ersätts enligt bestämmelserna i

  • Sammanlagd arbetstid Den sammanlagda arbetstiden får under varje period om sju dagar uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt inklusive övertid under en beräkningsperiod om högst sex månader. Vid beräkningen av den sammanlagda arbetstiden ska semester och sjukfrånvaro under tid då arbetstagaren annars skulle ha arbetat likställas med fullgjord arbetstid. Lokala parter kan komma överens om en beräkningsperiod om högst tolv månader.

  • Påföljd vid åsidosättande av säkerhetsföreskrift Om den försäkrade inte iakttar sina skyldigheter och det kan antas vara till men för försäkringsgivaren, är försäkringsgivaren berättigad till skäligt avdrag på den ersättning, som annars borde ha betalats.