Daglig rast exempelklausuler

Daglig rast. Tjänstemän och arbetstagare ska få en daglig rast på en timme. Vid vecko- och periodarbete kan rasten vid behov förkortas till 30 minuter. Vid period-, natt och skiftarbete kan, avvikande från det ovan sagda, tillfälle till måltider ordnas under arbetstid. Det som avtalas i 1 och 2 mom. ovan tillämpas även på deltidsarbete när arbetstiden per dygn är längre än sex timmar. I övriga fall fastställs de dagliga rasterna vid deltidsarbete vid behov i sam- band med övriga arbetstidsarrangemang. Vid vecko- och periodarbete ska arbetstagaren dessutom ges två 12 minuter långa raster, som medräknas i arbetstiden, eller vid treskiftsarbete alternativt möjlighet till vila. När en ovan nämnd arbetstagare har ålagts övertidsarbete ska han eller hon omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut ges en 15 minuter lång paus, som medräknas i arbetstiden, samt möjlighet till måltider med lämpliga intervall om minst 4 timmar.
Daglig rast. För arbetstagaren ska reserveras en timmes daglig rast, om arbetstiden per dygn överskrider 6 timmar. Rasten på en timme kan vid behov förkortas till 30 minuter. Nattetid samt i skift- och periodarbete kan tillfälle ges att äta under arbetstiden. Om arbetstagaren har rätt och faktisk möjlighet att fritt lämna arbetsplatsen räknas rasten inte som arbetstid. En arbetstagare som åläggs övertidsarbete ska omedelbart efter den ordinarie arbetstidens slut ges en 15 minuter lång paus, som medräknas i arbetstiden, samt möjlighet till vila vid lämpliga tillfällen med minst fyra timmars mellanrum. Om arbetstagaren inte har rätt att lämna arbetsplatsen räknas denna tid som arbetstid.
Daglig rast. Tjänstemän och arbetstagare ska få en daglig rast på en timme. Vid vecko- och periodarbete kan rasten vid behov förkortas till 30 minuter. Det som överenskommits i 1 och 2 mom. ovan tillämpas även på deltidsarbete när arbetstiden per dygn är längre än sex timmar. I övriga fall fastställs de dagliga rasterna vid deltidsarbete vid behov i samband med övriga arbetstidsarrangemang.
Daglig rast. Då arbetet ordnats i skift som regelbundet avlöser varandra och som är längre än sex timmar, även i arbete som avses i
Daglig rast. Då arbetet ordnats i skift som regelbundet avlöser varandra och som är längre än sex timmar, även i arbete som avses i 7 § i arbetstidslagen, ska tjänstemannen ges minst en halvtimmes rast eller tillfälle att inta en måltid under arbetstiden. Då arbetstiden i dagarbete är längre än sex timmar ska tjänstemannen under arbetet ges tillfälle till åtminstone en regelbunden rast på minst en timme. Denna rast kan dock, sedan därom lokalt överenskommits, förkortas till en 1/2 timme. Tjänstemannen har rätt att under rasten oförhindrat avlägsna sig från arbetsplatsen. Detta gäller likväl inte sådana tjänstemän, vilkas närvaro på arbetsplatsen är nödvändig med tanke på arbetets kontinuitet. Lokal överenskommelse kan träffas även för övriga anställdas del om intagande av måltid under arbetet. I arbetstiden inräknas hela den tid då tjänsteman är bunden till sitt arbete eller skyldig att vara på arbetsplatsen, men däremot inte sådan paus, under vilken han har både rätt och även i praktiken möjlighet, att obehindrat avlägsna sig från arbetsplatsen. Parterna rekommenderar att tjänstemännen en gång per dag vid tidpunkt som är lämpligast med tanke på utförandet av arbetet, skulle beredas möjlighet att vid sidan av sitt arbete avnjuta kaffe eller förfriskningar sålunda att detta i minsta möjliga mån stör arbetets gång.

Related to Daglig rast

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Ändring av villkoren Bolaget har rätt att besluta om ändring av dessa villkor i den mån lagstiftning, domstolsavgörande eller myndighetsbeslut så kräver eller om det annars, enligt bolagets bedömning, av praktiska skäl är ändamålsenligt eller nödvändigt och optionsinnehavarnas rättigheter inte i något avseende försämras. Optionsinnehavarna ska utan onödigt dröjsmål underrättas om beslutade ändringar.

  • Användning av den allmänna dricksvattenanläggningen Huvudmannen levererar vatten till fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna dricksvattenanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet. Huvudmannens leveransskyldighet avser endast vatten av dricksvattenkvalitet för normal hushållsanvändning. Huvudmannen garanterar inte att visst vattentryck eller viss vattenmängd per tidsenhet alltid kan levereras. Vatten som levereras genom allmän VA-anläggning får utnyttjas för värmeutvinning endast om huvudmannen efter ansökan skriftligen medger detta.

  • Undantag av vissa kategorier Löneavtal omfattar inte tjänsteman som vid företagets lönerevisionsda- tum: • Är anställd för vikariat, som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete och vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Är anställd på prov och antingen inte har övergått direkt från tidigare anställning, i vilken han har omfattats av tjänstemannaavtal om all- männa villkor, eller vars anställning inte har varat fortlöpande under tre månader eller • Innehar anställning som utgör bisyssla eller • Kvarstår i tjänst vid företaget efter det att han uppnått pensionsåldern (67 år) eller har anställts efter att han uppnått den ordinarie pensions- ålder som tillämpas vid företaget. • Är tjänstledig under minst tre månader – räknat från lönerevisions- tidpunkten – av annan orsak än sjukdom eller föräldraledighet. När tjänstemannen återgår i tjänst skall lönen bestämmas efter samma normer som gällt för övriga tjänstemän vid företaget enligt löneavtalet. Överenskommelse kan träffas om att lönehöjning skall utges till tjänste- man, som enligt ovan är undantagen från löneavtalet. Därvid skall be- stämmelserna i löneavtalet vara vägledande. Om tjänsteman, som är anställd vid företagets lönerevisionsdatum är an- ställd som vikarie eller på prov och som enligt första stycket inte omfattas av löneavtalet, under avtalsperioden erhåller tillsvidareanställning vid fö- retaget skall bestämmelserna i löneavtalet vara vägledande vid fastställan- de av tjänstemannens lön.

  • Insamling och rapportering av mätvärden samt fakturering Insamling av mätvärden ska ske i enlighet med vid var tid gällande författning. Insamling av mätvärden hos en kund ska, om inte noggrannare mätning begärs, genomföras vid varje månadsskifte för kunder vars köp av el ingår i underlaget för schablonberäkning och dagligen för övriga kunder. Därutöver ska mätvärden insamlas vid byte av elhandelsföretag, påbörjande och avslutande av elleverans. Vid nyanslutning, permanent frånkoppling och byte av mätare ska mätarens register avläsas. Om elnätsföretaget inte kan genomföra insamling av mätvärden enligt ovan ska dessa fastställas på annat sätt i enlighet med vid var tid gällande föreskrifter. Om inte annat framgår av författning ska insamling av mätvärden ske vid tidpunkt och på sätt som bestäms av elnätsföretaget. En kund som begär att elförbrukningen ska mätas på annat sätt än som ovan angivits ska av elnätsföretaget debiteras merkostnaden för denna mätning och för rapporteringen av resultaten av dessa mätningar. Om mätningen därvid kräver en annan mätutrustning ska kunden debiteras kostnaden för mätaren med tillhörande insamlingsutrustning och för dess installation i uttagspunkten. Andra kostnader för mätning än de som nu nämnts får inte debiteras kunden. Trots det som sägs i föregående stycke får en kund, som ingått ett avtal om leverans av el som förutsätter att mängden överförd el ska mätas per timme, inte debiteras merkostnader för detta.

  • Beskrivning av tjänsten Svensk Företagssäkerhet AB (SFS), som är ett företag inom Key Code- koncernen, levererar Bisnode Kredit:s (Bisnode) kreditupplysnings- och informationstjänster till bolag (Kunden) som vill låta person/er (Användaren), vilka sitter i styrelsen eller har annan exekutiv position hos Kunden, ta del av ägar- och/eller styrelseförändringar hos Kunden. Som en del av tjänsten åtar sig SFS, för det fall Xxxxxx misstänks ha blivit utsatt för s.k. företags-/ID-kapning (ID-kapning), att hjälpa Xxxxxx att utreda händelseförloppet och omfattningen av ID-kapningen. Med ID-kapning förstås att någon, genom att utge sig för att vara Kunden eller företrädare för Kunden, har utfört eller planerar att utföra handlingar som åsamkat eller riskerar att åsamka Kunden kostnader. SFS ska genom rådgivning och kontakt med myndigheter och berörda bolag såsom banker och inkassobolag verka för att begränsa de negativa effekterna av en misstänkt eller konstaterad ID-kapning (se begränsningarna under punkten 3 och 15). I företagsbevakningen kan i en utökad version även ingå en spärr- tjänst som möjliggör registrering och spärrning av värdehandlingar så som; körkort, ID-kort, pass, kontokort, mobiltelefon inkl. abonne- mang, bankdosa etc. Ovan nämnda handlingar och föremål benämns nedan gemensamt ”Registrerade Föremål”. Avtalet innebär att SFS för Kundens räkning meddelar förlust av registrerade föremål till den myndighet eller det företag som utfärdat dessa. I den mån utfärdande myndighet eller företag tillåter att ett nytt registrerat föremål beställs av SFS ombesörjs även detta av SFS. I tjänsten Företagsbevakning ingår fri telefonassistans dygnet runt - tel. 000-000 000. I tjänsten ingår även rådgivning och juridisk hjälp i händelse av bedrägeri eller kapning – upp till ett värde av 100 000 kr. Tjänsten omfattar inte assistans vid bedrägerier som uppkommit på annat sätt än genom ID-kapning; exempelvis bluffakturor, VD-bedrägerier eller andra företagsinterna bedrägerier.

  • Användning av den allmänna avloppsanläggningen Huvudmannen tar emot avloppsvatten från fastighet, vars ägare har rätt att använda den allmänna avloppsanläggningen och som iakttar gällande bestämmelser för användandet, om behovet av avledning inte kan tillgodoses bättre på annat sätt. Huvudmannen är inte skyldig att ta emot spillvatten vars beskaffenhet i ej oväsentlig mån avviker från hushållsspillvattens.

  • Sammanfattning av ärendet Familjerätten är en specialiserad verksamhet som enligt kommunens reglemente ligger inom Socialnämndens ansvarsområde, ett juridiskt komplicerat område som utgör en liten del av socialförvaltningens myndighetsutövning. En utredning har genomförts (Dnr: KS 2022.403) utifrån frågeställningen att ansluta sig till Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtunas gemensamma familjerättsbyrå och familjerättsnämnd. Utredningen har påvisat att förutsättningarna är goda för en anslutning till familjerättsbyrån och att det skulle leda till ökad service för medborgare, minskad sårbarhet i bemanning, ökad spetskompetens och kontinuerlig verksamhetsutveckling i form av möjlighet till större projekt och e-tjänster. 2023-02-20 beslutade kommunfullmäktige i Vallentuna kommun att ansöka om samgående med Upplands Väsby, Sollentuna och Sigtunas gemensamma familjerättsbyrå och familjerättsnämnd. Sigtuna kommuns fullmäktige har 2023-06-15 begärt utträde ur den gemensamma familjerättsbyrån och familjerättsnämnden. Utträdet ska vara verkställt den 31december 2023. I och med förändringen av samverkande kommuner föreslås att den gemensamma familjerättsbyrån istället ska bedrivas inom ramen för kommunal avtalssamverkan och inte genom en kommungemensam familjerättsnämnd. Familjerättsnämnden föreslås därmed att upphöra till förmån för att de samverkande kommunerna ska ingå i kommunal avtalssamverkan och teckna ett gemensamt samverkansavtal.

  • Ändring av villkor Bolaget äger besluta om ändring av dessa villkor i den mån lagstiftning, domstolsavgörande eller myndighetsbeslut så kräver eller om det i övrigt, enligt Bolagets bedömning, av praktiska skäl är ändamålsenligt eller nödvändigt och Optionsinnehavarnas rättigheter inte i något väsentligt avseende försämras.

  • Frivillig gruppförsäkring betyder en försäkring som den som tillhör en särskild grupp har rätt att ansluta sig till genom egen anmälan.