Finansinspektionens bedömning. Finansinspektionen konstaterar att innehållet i Maiden Lifes styrdokument är på en mycket övergripande nivå och att det inte innehåller några egentliga rutiner för hur tjänsteleverantörernas utförande och resultat ska bedömas. För att kravet på övervakningsrutiner ska vara uppfyllt måste styrdokumentet åtminstone inne- hålla information om vilka faktiska övervakningsrutiner som ska tillämpas vid övervakningen av utlagd verksamhet. Enbart en upplysning om att det ska finnas en process för övervakningen, att styrelsen regelbundet ska bedöma arrangemanget och att en granskningsprocess ska inrättas för att fastställa om målen har uppnåtts, räcker inte för att styrdokumentet ska anses innehålla rutiner i den mening som förordningen kräver. När det gäller övervakningen av den utlagda verksamheten måste styrdokumentet anses ha fyllt en mycket begränsad funktion i styrningen av verksamheten. Därmed bedömer Finansinspektionen att styrdokumentets innehåll inte stämmer överens med riktlinje 63 b i företagsstyrningsriktlinjerna eller på annat sätt upp- fyller kravet i artikel 274.1 i Solvens 2-förordningen. Den förklarande text som Maiden Life hänvisar till i denna del tar inte sikte på riktlinje 63 b och saknar betydelse för bedömningen. Något utrymme att mildra kravet på Maiden Life med hänvisning till propor- tionalitetsprincipen finns inte eftersom faktiska övervakningsrutiner helt saknas. Om ett företag, likt Maiden Life, lägger ut hela sin verksamhet ökar snarare kraven på företaget. Finansinspektionens gör därmed bedömningen att Maiden Life har åsidosatt sina skyldigheter enligt Solvens 2-förordningen.
Finansinspektionens bedömning. Tillämpliga bestämmelser framgår av bilaga 2. Loomis AB är ett svenskt aktiebolag vars aktier är upptagna till handel på Nasdaq Stockholm. Av Mawers anmälningar, som kom in till Finansinspektionen den 6 juli 2017, framgår att bolaget förändrat sitt aktieinnehav i Loomis AB på följande sätt: - Innehavet kom att överstiga tio procent av samtliga aktier den 27 juli 2016. - Innehavet kom att gå ner under tio procent av samtliga aktier den 18 april 2017. För att anmälningsskyldigheten ska anses ha fullgjorts måste innehållet i anmälan vara korrekt och fullständigt (prop. 2006/07:65 s. 241). Det åligger anmälaren att se till att de uppgifter som anges i anmälan är korrekta. Enligt 12 kap. 10 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2007:17) om verksamhet på marknadsplatser ska en anmälan om förvärv eller överlåtelse av aktier bl.a. innehålla uppgift om den anmälningsskyldiges identitetsnummer. Då bolaget kom in med korrekt uppgift i detta avseende först den 6 juli 2017 kan bolaget således anses ha fullgjort sin anmälningsskyldighet först denna dag. Eftersom bolaget var skyldigt att senast den 1 augusti 2016 respektive den 21 april 2017 anmäla innehavsförändringarna till Finansinspektionen, och anmälningsskyldigheten kan anses fullgjord först den 6 juli 2017, föreligger grund för att påföra bolaget sanktionsavgift. Vid bestämmandet av sanktionsavgiftens storlek tillämpar Finansinspektionen riktlinjer (diarienummer 18-3836, tillgängliga på xxx.xx.xx) där avgiften, som utgångspunkt, bestäms enligt en schablonmodell. Vid beräkningen av sanktionsavgiften enligt schablonmodellen beaktas dels antalet handelsdagar som överträdelsen avser, dels om den som begått överträdelsen är en fysisk eller juridisk person. Enligt riktlinjerna ska Finansinspektionen även beakta om det föreligger några förmildrande eller försvårande omständigheter i det enskilda fallet. Slutligen prövar Finansinspektionen om avgiften ska efterges på grund av att överträdelsen är ringa eller ursäktlig, eller om det i övrigt finns särskilda skäl att efterge avgiften. Bolaget fullgjorde sin anmälningsskyldighet 50 respektive 235 handelsdagar för sent. Med tillämpning av schablonmodellen kan sanktionsavgiften därmed beräknas till 5 100 000 (1 200 000 + 4 900 000) kronor. Det finns inte några förmildrande eller försvårande omständigheter som ska beaktas och som påverkar storleken av sanktionsavgiften. Några omständigheter som medför att överträdelserna ska anses som ringa eller ursäktliga har inte heller f...
Finansinspektionens bedömning. Som framgår av detta beslut har Xxxxxx vid investeringar som bolaget gjort för fonders räkning i flera fall brustit i hanteringen av intressekonflikter och i sin skyldighet att agera uteslutande i fondandelsägarnas gemensamma intresse. Genom att agera på detta sätt finns det en stark presumtion för att Xxxxxx inte har agerat professionellt eller iakttagit den aktsamhet som krävs vid placering av fondmedel. Finansinspektionen noterar vid den här bedömningen särskilt att det var förvaltare A som gjorde analyserna och fattade besluten om investeringarna. Detta trots att förvaltare A själv hade ett intresse av att investeringarna genomfördes. Vad Celina invänder i denna del är i stort en direkt återspegling av de invändningar som bolaget har mot Finansinspektionens påstående om att Xxxxxx inte har hanterat de intressekonflikter som förekommit. Som Finansinspektionen då konstaterat har de åtgärder som bolaget har vidtagit inte varit tillräckliga för att hantera intressekonflikterna på det sätt som regelverket kräver. Inte heller innebär dessa åtgärder att Celina har agerat professionellt eller med den höga grad av aktsamhet som fondföreskrifterna kräver vid placering av fondmedel. Vad bolaget bland annat anför om att det har tagit del av ett externt värderingsunderlag och att flera andra institutionella investerare har deltagit i emissionen i AIAB leder inte till någon annan bedömning. Celina har alltså brutit mot kravet i 16 kap. 2 § fondföreskrifterna på att handla med en hög grad av aktsamhet vid placering av fondmedel. Bolaget har härigenom också brutit mot kravet i 2 kap. 17 f § första stycket LVF på att driva verksamheten hederligt, rättvist och professionellt.
Finansinspektionens bedömning. Finansinspektionen konstaterar inledningsvis att Xxxxxx har låtit förvaltare A besluta om investeringarna i AIAB trots att denne har haft ett eget intresse i att investeringarna genomfördes. Det är också uppenbart att Xxxxxx har agerat i strid med bolagets intressekonfliktsregler, där det anges att anställda inte ska åta sig uppdrag eller handlägga ärenden där den anställde har ett direkt personligt intresse, om ett sådant intresse står i strid med bolagets eller andelsägarnas intressen (se avsnitt 3.3). Redan detta visar att Xxxxxx inte har haft rutiner eller vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkerställa att relevanta personer som deltar i verksamheten och berörs av en intressekonflikt driver verksamheten på ett lämpligt och oberoende sätt. Det visar också att Xxxxxx inte har vidtagit alla rimliga åtgärder för att förhindra att fondandelsägarnas intressen påverkas negativt av intressekonflikter. Det förhållandet att Xxxxxxx förvaltningschef godkände investeringarna innan de gjordes påverkar inte den bedömningen. Enligt Finansinspektionens bedömning kan godkännandet från förvaltningschefen inte läka den brist som det innebär att förvaltare A, som haft ett eget intresse i investeringarna, har fattat beslutet om investeringarna. Av betydelse i detta sammanhang är även att förvaltningschefen inte har gjort någon egen analys av investeringarna, utan godkänt dessa baserat endast på en rimlighetsbedömning av den analys som gjorts av förvaltare A. Enligt Finansinspektionen har den omständigheten att det har funnits ytterligare en förvaltare av Småbolagsfonden och Hållbarhetsfonden inte någon relevans för bedömningen av bolagets hantering av intressekonflikter, då förvaltare B över huvud taget inte involverats i transaktionerna. Detsamma gäller det faktum att bolaget har haft ett separat handlarbord då detta enbart har utfört transaktionerna. Av undersökningen framgår att Xxxxxxx styrelse behandlade investeringarna i bland annat AIAB vid ett styrelsemöte den 5 oktober 2021 (se avsnitt 3.2.7). Det beslut som styrelsen då fattade var enligt bolaget ett beslut om att godkänna hanteringen av intressekonflikter i samband med investeringarna. En sådan åtgärd innebär inte att bolaget har hanterat intressekonflikterna på det sätt som krävs. I detta sammanhang kan också noteras att styrelsen inte hade tillgång till information om de förhållanden som var relevanta för att kunna ta ställning till vilka intressekonflikter som fanns och hur dessa hade hanterats. Xxxxxx de...
Finansinspektionens bedömning. Som framgår ovan har Finansinspektionen bedömt att den aktuella verksamhet- en utgör tillståndspliktig betaltjänstverksamhet. De lånerelaterade delarna av bolagets verksamhet utgör tillståndspliktig kredit- förmedling och kreditgivningsverksamhet. Finansinspektionen informerade Trustbuddy på mötet den 27 maj 2015 att för det fall en ansökan om tillstånd för betaltjänster inkom innan den 15 augusti 2015 avsåg Finansinspektionen att prioritera handläggning av ansökan före ett föreläggande att upphöra med verksamheten på grund av avsaknaden av till- stånd. Efter att Trustbuddy nu inkommit med information om missförhållanden i verk- samheten finner Finansinspektionen anledning att ompröva beskedet från den 27 maj 2015. De missförhållanden som har uppmärksammats innebär stora risker för att långi- vare lider ekonomisk skada. Detta kan ytterst få till följd att långivare inte får tillbaka utlånat kapital. Finansinspektionen noterar att dessa missförhållanden har varit okända för både långivare och Finansinspektionen. Skulle bolaget medges att fortsätta med verksamheten riskerar fler konsumenter att vilseledas och förlora pengar. Verksamhet drivs i flera länder och har enligt uppgift cirka 44 000 kunder. Under 2014 förmedlade bolaget lån motsvarande 828 miljoner kronor. Verksamheten är följaktligen omfattande och utbredd. Sammantaget talar detta för att verksamheten ska upphöra omedelbart. Bolaget har i och för sig uppgett att åtgärder håller på att vidtas för att komma tillrätta med missförhållandena. En prövning av om dessa åtgärder är tillräckliga lämpar sig bäst att göra inom ramen för den tillståndsansökan att driva betaltjänstverk- samhet som bolaget har lämnat in till Finansinspektionen. Trustbuddy är mellanman mellan långivare och låntagare. En långivare kan ha en eller flera låntagare som avtalspart i de kreditavtal som denne ingår. Situationen kan också var omvänd, så att en låntagare har flera långivare som avtalsparter. Konstruktionen av bolagets verksamhet är sådan att långivare och låntagare är okända för varandra och att endast bolaget har information om de aktuella avtals- förhållandena. Skulle en långivare inte få information om vem eller vilka lånta- gare som denne har avtal med, riskerar denne att inte själv kunna göra sin ford- ran gällande. Det finns därför skäl att förelägga bolaget att upprätta en förteck- ning över aktuella skuldförhållanden. Beslut i detta ärendet har fattats av chefsjuristen Xxx Xxxxxxxxx efter föredrag- ning av juristen...
Finansinspektionens bedömning. Tillämpliga bestämmelser framgår av bilaga 2.
Finansinspektionens bedömning. I förarbetena till penningtvättslagen anges att det riskbaserade förhållningssättet medför att det inte går att sätta någon allmänt lägsta nivå för omfattningen av en eller flera kundkännedomsåtgärder och att i vissa fall kan förhållandena vara sådana att risken med en viss produkt eller tjänst är så låg att det inte krävs att verksamhetsutövaren vidtar alla de åtgärder för kundkännedom som anges i artikel 13 första stycket a, b eller c i penningtvättsdirektivet (prop. 2016/17:173 s. 253 ff.). Finansinspektionen konstaterar att bolaget inte har hämtat in information om affärsförbindelsens syfte och art gällande de transaktioner och aktiviteter som autogirokunder genomför, inte kontrollerat om dess autogirokunder varit etablerade i ett högrisktredjeland eller vidtagit någon löpande uppföljning av den kundkännedom som bolaget haft om dessa kunder. Vidare konstaterar Finans- inspektionen att bolaget inte vidtagit skärpta åtgärder för kundkännedom avseende de tolv autogirokunder som rapporterats till Finanspolisen för misstänkta transaktioner kopplade till spelbolag. Finansinspektionen noterar också att samtliga av de 22 autogirokunderna, under den undersökta perioden, genomfört ett stort antal transaktioner till och från spelbolag till ett betydande värde samt att såväl spelbranschen som bolagets produkter som används vid transaktioner till eller från spelbranschen av bolaget bedömts utgöra hög risk för penningtvätt och finansiering av terrorism. Finansinspektionen kan därmed konstatera att bolaget inte har vidtagit grund- läggande åtgärder för kundkännedom och för vissa heller inte skärpta åtgärder avseende kunder som använt högriskprodukter för att överföra medel till ett betydande värde till eller från en högriskbransch. Detta medför enligt Finansinspektionens uppfattning att Trustly svårligen har kunnat hantera den risk för penningtvätt eller finansiering av terrorism som kan förknippas med kundrelationen eller övervaka de transaktioner och aktiviteter som bolagets autogirokunder genomför till eller från spelbranschen utan att vidta grundläggande och ändamålsenliga åtgärder för kundkännedom. Sammantaget är det därmed Finansinspektionens uppfattning att bolaget i flera avseenden inte har skaffat sig tillräcklig kundkännedom om autogirokunderna. Trots detta har bolaget upprätthållit affärsförbindelser med dessa och tillåtit dessa att genomföra ett stort antal transaktioner. Finansinspektionen finner därför att Trustly har överträtt förbudet i 3 kap. 1 § pen...
Finansinspektionens bedömning. Som framgår av avsnitt 3.1–3.5 har bolaget gjort sig skyldigt till ett flertal överträdelser av regler som syftar till att skydda konsumenter och andra icke- professionella kunder från att investera i produkter som inte är lämpliga för dem. Bolaget har inte iakttagit de krav som ställs på lämplighetsbedömningar. Det har lett till att bolaget har rekommenderat produkter med hög risk, vissa även komplexa, till icke-professionella kunder utan att ha tillräckligt underlag för att kunna bedöma om produkterna varit lämpliga för dem. I vissa fall har bolaget även rekommenderat företagsobligationen även om den inte var lämplig, eftersom kunderna inte ville investera i en högriskprodukt. Lämplighetsförklaringarna har också varit bristfälliga och kunderna har inte heller fått tillräcklig information om de kostnader och avgifter som var förenade med produkterna. Finansinspektionen konstaterar vidare att tredjepartsersättningarna som bolaget har tagit emot har skapat ett starkt ekonomiskt incitament för såväl bolaget som för det anknutna ombudet att rekommendera produkterna till kunderna även om de inte var lämpliga för dem. Det gäller även den intressekonflikten som har förelegat och som har bestått i att ledningspersonerna i det anknutna ombudet har haft en ledande ställning i emittenten av företagsobligationen. Finansinspektionen anser att överträdelserna även visar att bolaget saknade såväl kunskap om som förståelse för regler som är centrala för verksamheten och som syftar till att skydda konsumenter och andra icke-professionella kunder. Sammantaget innebär detta att bolaget inte har iakttagit omsorgsplikten och inte heller har agerat på ett sätt som innebär att allmänhetens förtroende för värdepappersmarknaden upprätthålls enligt 9 kap. 1 § LV.
Finansinspektionens bedömning. Enligt 13 kap. 3 § lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse (LBF) ska ett kreditinstitut lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin verk- samhet och därmed sammanhängande omständigheter som Finansinspektionen begär. Av 13 kap. 5 § LBF framgår att om ett kreditinstitut ingår i en koncern, ska de övriga företagen i koncernen lämna Finansinspektionen de upplysningar om sin P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +00 0 000 00 00 Fax +00 0 00 00 00 xxxxxxxxxxxxxxxxxx@xx.xx xxx.xx.xx FI Dnr 00-0000-000 verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som FI behöver för sin tillsyn över institutet. Av 1 kap. 8 § LBF framgår att om ett kreditinstitut ingår i en finansiell före- tagsgrupp enligt 6 kap. 1 § lagen (1994:2004) om kapitaltäckning och stora ex- poneringar för kreditinstitut och värdepappersbolag, ska bl.a. bestämmelserna i 13 kap. LBF gälla i tillämpliga delar för övriga företag i företagsgruppen. Bolaget är moderbolag till Custodia AB och de två bolagen ingår således i samma koncern. Bolaget har således en skyldighet att lämna de uppgifter som Finansinspektionen behöver för sin tillsyn över Custodia AB. Bolaget ingår i samma finansiella företagsgrupp som Custodia AB. Även mot den bakgrunden har Xxxxxxx en skyldighet att lämna de uppgifter som Finans- inspektionen behöver för sin tillsyn över Custodia AB. Finansinspektionen behöver ta del av det aktuella avtalet för att kunna göra en korrekt bedömning i det pågående ärendet som rör prövning av nya ägare till Custodia AB. Inom ramen för Finansinspektionens tillsynsverksamhet ingår att se till att Custodia AB driver sin verksamhet i enlighet med bl.a. bestämmel- serna i LBF och andra författningar som styr dess verksamhet. Det framgår tydligt av 13 kap. 2 § tredje stycket LBF att tillsynen även omfattar att pröva lämpligheten av ägarna till institutet. Mot denna bakgrund har Finansinspektio- nen rätt att begära det aktuella avtalet från Bolaget. Vad bolaget uppgett om att avtalet är ointressant föranleder inte någon annan bedömning. Det finns skäl att förelägga Bolaget att vid vite inkomma med avtalet. Finans- inspektionen finner att vitesbeloppet bör bestämmas till 100 000 kr.
Finansinspektionens bedömning. Fondbolaget har under flera år – och i vissa delar alltjämt – uppvisat stora bris- ter i den informationsgivning som är så vital för fondverksamheten. Fondbola- get har lämnat rapporter för sent och informationen har varit bristfällig. Här- igenom har fondbolaget brutit mot bestämmelserna om halvårsredogörelse och årsberättelse i 27 § LVF och om kvartalsrapporteringen i 3 § Finansinspektio- nens föreskrifter (FFFS 2001:17) om kvartalsrapportering för fondbolag och värdepappersfonder m.m., som ersatts av 18 kap. i Finansinspektionens före- skrifter (FFFS 2004:2) om investeringsfonder. Fondbolaget har även brutit mot 26 § LVF, enligt vilken det åligger fondbolaget att ha en aktuell informations- broschyr tillgänglig. Enligt 7 kap 2 § Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 1997:11) om värdepappersfonder, ska informationsbroschyren omarbetas och inges till Finansinspektionen så snart det har inträffat ändringar av inte ovä- sentlig betydelse för fonden och fondandelsägarna. Ett exempel på en sådan ändring är avgiftens storlek. I tidigare ärenden har Finansinspektionen också haft stora svårigheter med att få korrekt information från fondbolaget. Fondbolaget har som förklaring till detta i princip hänvisat till problem med tidigare uppdragstagare samt till olyckliga omständigheter. Det går att konsta- tera att fondbolaget har känt till de krav som ställs på information men att fondbolaget misslyckats med att tillmötesgå dessa krav. Även om ett fondbolag lägger ut viss verksamhet på annan kvarstår ansvaret på fondbolaget. Fondbo- lagets styrelse har inte fullgjort sitt ansvar och har brustit i styrningen av verk- samheten.