Klassificering och värdering exempelklausuler

Klassificering och värdering. Finansiella tillgångar klassificeras utifrån den affärsmodell som tillgången hanteras i och tillgångens kassaflödeskaraktär. Bolagets finansiella tillgångar utgörs av Utlåning till kreditinstitut, Övriga tillgångar och Förutbetalda kostnader. För dessa tillgångar tillämpas affärsmodellen ”hold to collect” vilket innebär att dessa redovisas inledningsvis till verkligt värde och därefter till upplupet anskaffningsvärde minskat med reservering för värdeminskning. Bokfört värde bedöms vara en approximation av verkligt värde. Bolagets finansiella skulder utgörs av Övriga skulder och Upplupna kostnader och värderas till upplupet anskaffningsvärde. Bokfört värde bedöms vara en approximation av verkligt värde.
Klassificering och värdering. Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas både initialt och löpande till verkligt värde. Värdeökningar respektive värdeminskningar samt i förekommande fall betald och upplupen ränta på derivat redovisas som nettoresultat av finansiella transaktioner. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde. I undergruppen finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori ingår följande placeringstillgångar: aktier och andelar, obligationer och räntebärande värdepapper, placeringstillgångar för vilka livförsäkringstagaren bär risk samt vissa organisatoriska innehav som redovisas bland övriga finansiella placeringstillgångar. Företaget har som princip att hänföra samtliga dessa placeringstillgångar som är finansiella instrument och som inte är aktier i dotter- eller intresseföretag till kategorin Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen därför att företaget löpande utvärderar kapitalförvaltningens verksamhet på basis av verkliga värden.
Klassificering och värdering. Finansiella tillgångar klassificeras utifrån den affärsmodell som tillgången hanteras i och dess kassaflödeskaraktär. Om den finansiella tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till upplupet anskaffningsvärde. Om den finansiella tillgången innehas i en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Samtliga andra affärsmodeller där syftet är spekulation, innehav för handel eller där kassaflödeskaraktären utesluter andra affärsmodeller innebär redovisning till verkligt värde via resultaträkningen.
Klassificering och värdering. Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionsutgifter, motsva- rande anskaffningsvärde, utom finansiella instrument som redovisas till verkligt värde via resultatet för vilka trans- aktionsutgifter inte läggs till det redovisade värdet utan redovisas som kostnad i resultatet. Det finansiella instru- mentet klassificeras vid första redovisningen utifrån det syfte instrumentet förvärvades vilket påverkar redovisning- en därefter.
Klassificering och värdering. Alla finansiella tillgångar och skulder redovisas till verkligt värde vid första värderingstillfället. Efterföljande redovisning och värdering görs beroende på vilken värderingskategori det finansiella instrumentet hänförts till.
Klassificering och värdering. Finansiella instrument som inte är deri- vat redovisas initialt till anskaffnings- värde motsvarande instrumentets verk- liga värde. En finansiell tillgångs klassifi- cering avgör hur den värderas efter första redovisningstillfället. Koncernen klassifi- cerar sina finansiella instrument utifrån i vilket syfte instrumenten förvärvades. Företagsledningen bestämmer klassifice- ring vid den första redovisningen. Klassi- ficeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redo- visningstillfället som beskrivs nedan. Derivatinstrument redovisas initialt till verkligt värde innebärande att trans- aktionskostnader belastar periodens resultat. Efter den initiala redovisningen redovisas derivatinstrument på sätt som beskrivs nedan. Likvida medel består av kassamedel samt omedelbart tillgängliga tillgodo- havanden hos banker och motsvarande institut samt kortfristiga likvida place- ringar med en löptid från anskaffnings- tidpunkten understigande tre månader och som är utsatta för endast en obetyd- lig risk för värdefluktuationer. Finansiella tillgångar och skulder klassificeras i följande kategorier:
Klassificering och värdering. Finansiella instrument som inte är derivat redovisas initialt till anskaffningsvärde motsvarande instru­ mentets verkliga värde med tillägg för transaktions­ kostnader för alla finansiella instrument förutom avseende de som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultatet, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktions­ kostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen bland annat utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Likvida medel består av kassamedel. Denna kategori består av två undergrupper: finansiella tillgångar som innehas för handel och andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den så kallade Fair Value Option). Finan­ siella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i årets resultat. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Kon­ cernen har inga instrument i den andra undergruppen.
Klassificering och värdering. Finansiella tillgångar klassificeras baserat på affärsmodell för förvaltningen av tillgångarna och egenskaperna hos de avtalsenliga kassaflödena. Med detta avses på vilket sätt de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som endast består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet. Om den finansiella tillgången innehas inom ramen för en affärsmodell vars mål är att inkassera kontraktsenliga kassaflöden och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången vid bestämda tidpunkter ger upphov till kassaflöden som endast består av betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till upplupet anskaffningsvärde. Denna affärsmodell kategoriseras som ”hold to collect”. För Logistri Fastighets AB (publ) redovisas kundfordringar, övriga fordringar och likvida medel enligt denna kategori. Om den finansiella tillgången innehas i en affärsmodell vars mål kan uppnås både genom att samla in avtalsenliga kassaflöden och sälja finansiella tillgångar och de avtalade villkoren för den finansiella tillgången ger vid bestämda tidpunkter upphov till kassaflöden som endast är betalningar av kapitalbelopp och ränta på det utestående kapitalbeloppet redovisas tillgången till verkligt värde via övrigt totalresultat. Denna affärsmodell kategoriseras som ”hold to collect and sell”. Samtliga andra affärsmodeller där syftet är spekulation, innehav för handel eller där kassaflödeskaraktären utesluter andra affärsmodeller innebär redovisning till verkligt värde via resultaträkningen. Denna affärsmodell kategoriseras som ”other”.

Related to Klassificering och värdering

  • Utvärdering I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt "Utvärderingskriterier". Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

  • Uppföljning och utvärdering De centrala parterna ska senast den 30 november varje år göra en uppföljning och utvärdering av det centrala avtalet inför kommande kalenderår.

  • Värdering Fondens värde beräknas genom att från tillgångarna (finansiella instrument, likvida medel och andra tillgångar inklusive upplupen avkastning) dra av de skulder som avser Fonden inklusive upplupna kostnader och skatter. Finansiella instrument som ingår i Fonden värderas till marknadsvärde. Härmed avses senaste betalkurs eller, om sådan saknas, senaste köpkurs. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt Fondbolagets bedömning är missvisande får Fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder, vilket för överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument kan ske genom t.ex. nuvärdesberäkning av framtida kassaflöden, för fondandelar genom t.ex. jämförbart index och för derivatinstrument genom t.ex. en vedertagen teoretisk värderingsmodell som Black & Scholes. OTC-derivat fastställs till marknadsvärde av Fondbolaget utifrån t.ex. emittentbankens, market makers eller annan marknadsplats offererade köp/sälj kurs. Om sådana kurser saknas eller om kurserna enligt Fondbolagets bedömning är missvisande får Fondbolaget fastställa värdet på objektiva grunder, såsom beräkning enligt Black & Scholes värderingsmodell eller liknande vedertagna modeller. Om marknadsvärdet inte kan fastställas av Fondbolaget ska oberoende värdering inhämtas. Marknadsvärdet avseende överlåtbara värdepapper och penningmarknadsinstrument som avses i 5 kap. 5 § LVF fastställs enligt vad som angivits i föregående stycke. För OTC-derivat saknas det normalt offentliga uppgifter om senaste betalkurs likväl som senaste köp- och säljkurs. Marknadsvärdet för OTC-derivat fastställs därför normalt baserat på allmänt vedertagen värderingsmodell, som t.ex. Black & Scholes, eller värdering tillhandahållen av oberoende tredje man. Värdet av en fondandel i respektive andelsklass är Fondens värde delat med antalet utelöpande fondandelar med de justeringar som följer av andelsklassens avgiftsvillkor. Värdet av en fondandel i respektive andelsklass ska beräknas fortlöpande varje bankdag av Fondbolaget och publiceras på Fondbolagets hemsida.

  • Fakturering och betalning Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx har rätt att fakturera för tillhandahållande av Hårdvara, Programvara och Uppdragstjänst eller annan Konsulttjänst som utförs till fastpris efter godkänd Leverans eller i enlighet med betalningsplan i Kontrakt. För Konsulttjänst som utförs på löpande räkning har Xxxxxxxxxxxxxxxxxxx rätt att få betalt en gång per månad för utfört och redovisat arbete, verifierade kostnader och godkända utlägg. Betalning, inklusive mervärdesskatt, ska ske inom 30 dagar räknat från och med fakturadatum. Ramavtalsleverantören är inte berättigad att debitera faktureringsavgift eller andra tillkommande avgifter. För det fall Kund helt eller till någon del med fog inte anser sig vara betalningsskyldig enligt fakturan, har Kund rätt att innehålla det omstridda beloppet, dock inte belopp som avser Leveranser som Kund godkänt vid leveranskontroll. Kund har vidare rätt att innehålla betalning till den del Kund har motkrav avseende prisavdrag, vite, skadestånd eller annan ersättning från Ramavtalsleverantören enligt Kontraktet. Dröjsmålsränta utgår inte i dessa hänseenden. Viten regleras på anmodan av Kund. Kunden avgör hur reglering av vite ska ske, genom separat faktura, kvittning på kommande faktura eller genom kreditfaktura. I det fall Xxxxxx väljer att skicka en faktura förfaller vite till betalning 30 dagar räknat från och med fakturadatum.

  • Tvistlösning Parterna bör försöka lösa tvist som gäller tolkningen eller tillämpningen av avtalet på egen hand. Om parterna inte kan enas, kan tvisten prövas av Allmänna reklamationsnämnden (ARN), Box 174, 101 23 Stockholm, xxx.xxx.xx, eller av allmän domstol. En tvist kan även prövas via EU-kommissionens onlineplattform: xxxx://xx.xxxxxx.xx/xxx.

  • Tvistelösning Tvister angående tolkning och tillämpning av Ramavtalet och därmed sammanhängande rättsförhållanden ska avgöras av svensk allmän domstol.

  • Upplysning Parterna har gemensamt utarbetat följande material: Policydokumentet ”Kompetensutveckling” Verktyg ”Kompetensanalysen och utvecklingssamtalet”.

  • Fakturering och betalningsvillkor 10.1 Anslutningsavgiften faktureras i samband med att anslutningen är klar enligt överenskommet pris. Betalning skall erläggas mot faktura senast trettio (30) dagar efter fakturadatum. Vid försenad betalning utgår dröjsmålsränta enligt gällande räntelag. Därutöver skall Kunden erlägga lagstadgad ersättning för betalningspåminnelse och inkassokostnader. Vid förskottsbetalning enligt punkt 10.2 ska betalning ske senast den dag Torsnet anger.

  • Tillämpning För att avtalet ska gälla vid ett företag krävs en skriftlig begäran från någon av parterna. Avtalet träder i kraft från och med den första dagen nästa månad, såvida inte annan överenskommelse träffas i det enskilda fallet. Avtalet gäller mellan de parter som anges i begäran. Om ett företag redan är bundet av ett annat kollektivavtal för tjänstemän, gäller det avtalet tills att giltighetstiden löpt ut, om inte någon annan överenskommelse träffas.

  • Upplysningsplikt Och Riskökning Den som vill teckna en tjänstereseförsäkring är skyldig att på Europeiska ERV begäran lämna upplysningar som kan ha betydelse för frågan om försäkringen skall meddelas. Detsamma gäller om försäkringstagaren begär att få för- säkringen utvidgad eller förnyad. Försäkringstagaren skall ge riktiga och fullständiga svar på Europeiska ERV frågor. Även utan förfrågan ska försäkringstagaren lämna uppgift om för- hållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen. Under försäkringstiden ska försäkringstagaren på begäran ge Europeiska ERV upplysningar om förhållanden som anges i första stycket. En försäkringstagare som inser att Europeiska ERV tidigare har fått oriktiga eller ofullständiga uppgifter om förhållanden av uppenbar betydelse för riskbedömningen är skyldig att utan oskäligt dröjsmål rätta uppgifterna. Om försäkringstagaren vid fullgörande av sin upplysnings- plikt enligt ovan förfarit svikligt eller i strid mot tro och heder, är avtalet ogiltigt enligt vad som sägs i lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område och Europeiska ERV fritt från ansvar för försäkrings- fall som inträffar därefter. Har försäkringstagaren annars uppsåtligen eller av oaktsam- het eftersatt sin upplysningsplikt och kan Europeiska ERV visa att Europeiska ERV inte skulle ha meddelat försäkring om upplysningsplikten hade fullgjorts, är Europeiska ERV fritt från ansvar för inträffade försäkringsfall. Kan Europeiska ERV visa att man skulle ha meddelat för- säkring mot högre premie eller i övrigt på andra villkor än som avtalats, är dess ansvar begränsat till vad som svarar mot den premie och de villkor i övrigt som har avtalats. Har Europeiska ERV inte tagit återförsäkring som annars skulle ha tecknats, skall ansvaret anpassas efter detta. Europeiska ERV ansvar faller inte bort eller begränsas enligt andra stycket, om Europeiska ERV när upplysningsplikten eftersattes insåg eller borde ha insett att lämnade uppgifter var oriktiga eller ofullständiga. Detsamma gäller om de orik- tiga eller ofullständiga upplysningarna saknade eller senare har upphört att ha betydelse för avtalets innehåll.