Rätt till ledighet exempelklausuler

Rätt till ledighet. Tjänsteman är berättigad till föräldraledighet enligt lag. Detta innebär i huvudsak: − hel ledighet till dess barnet blir 18 månader − förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år − hel ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning eller graviditets- penning för hel dag − tre fjärdedels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för tre fjärdedels dag − halv ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för halv dag − en fjärdedels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för en fjärdedels dag − en åttondels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för en åttondels dag. Härutöver har heltidsanställd tjänsteman rätt till avkortning av normal arbetstid med en fjärdedel till dess barnet fyller tolv år. Ett villkor för rätten till denna ledighet är dock att tjänstemannen vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller minst tolv månader under de senaste två åren.
Rätt till ledighet. Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada är förhindrad att arbeta, erhåller ledighet så länge arbetsoförmågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering är förhindrad att arbeta, erhåller ledighet då sjukpenning enligt Lagen om allmän försäkring (AFL) utges.
Rätt till ledighet. En arbetstagare som på basis av ett arbetstidsarrangemang enligt arbetsavtalet inte tjänar in en enda hel kvalifikationsmånad som avses ovan i 3 § och som därmed inte har rätt till semester har under pågående anställningsförhållande rätt till två vardagar ledighet för varje kalendermånad under vilken han eller hon har varit anställd. Rätten till ledighet grundar sig på 8 § i semesterlagen.
Rätt till ledighet. Tjänstemannen är berättigad till ledighet enligt Föräldraledighetslagen. Heltidsanställd tjänsteman har dessutom rätt till förkortning av arbetstiden till 3/4 till och med den månad som barnet fyller 12 år.
Rätt till ledighet. En tjänsteinnehavare/arbetstagare har i vissa situationer rätt att få tjänst-/ arbetsledighet. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till ledighet baserar sig antingen på lag eller på kollektivavtalsbestämmelserna i detta kapitel. I dessa fall har arbetsgivaren ingen eller enbart begränsad prövningsrätt. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har uttrycklig rätt till ledigheten kan arbetsgivaren enligt egen prövning besluta huruvida tjänst-/arbetsledighet beviljas eller inte. Många tjänst-/arbetsledigheter är lagstadgade. För vissa lagstadgade ledig- heter finns dessutom bestämmelser i detta kapitel (t.ex. familjeledigheter) och ledigheten baserar sig därmed på både lag och kollektivavtal. Tjänst-/ arbetsledigheter som baserar sig endast på lag är t.ex. studieledighet och alterneringsledighet. I kollektivavtalet finns inga bestämmelser om rätten till dessa ledigheter. Rätten till ledigheten och övriga förutsättningar för ledig- heten bestäms i respektive lagar (bl.a. lagen om studieledighet 273/1979, förordningen om studieledighet 864/1979 och lagen om alterneringsledighet 1305/2002). En del av ledigheterna baserar sig endast på kollektivavtalsbe- stämmelser. Detta gäller t.ex. rätten till tjänst-/arbetsledighet på vigseldag eller 50- och 60-årsdag. Alla tjänst-/arbetsledigheter förutsätter ansökan. Ett positivt beslut om tjänst-/ arbetsledighet ger tjänsteinnehavaren/arbetstagaren befrielse från arbetet under tjänst-/arbetsledigheten. Under tjänst-/arbetsledigheten betalas lön endast om så bestäms i detta av- tal. Om avtalet inte föreskriver att lön ska betalas under ledigheten kan tjäns- teinnehavaren/arbetstagaren med stöd av lag ha rätt att av myndigheterna få dagpenning eller annan erättning för ledigheten. Om arbetsgivaren med stöd av bestämmelserna i kollektivavtalet betalar lön under tjänst-/arbetsledighe- ten har arbetsgivaren i allmänhet rätt att få den dagpenning eller ersättning som skulle betalas till tjänsteinnehavaren/arbetstagaren.
Rätt till ledighet. Varje medlemsstat ska kräva att sjömän som är anställda på fartyg som för dess flagg ges betald semester på skäliga villkor enligt detta avtal och rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 (som ska ändras) om avtalet om arbets­ tidens organisation för sjömän (som ska ändras i enlighet med bilaga A till detta avtal).
Rätt till ledighet. Enligt 9 kap. 5 § 1–2 mom. i sjukförsäkringslagen har den icke-födande föräldern som har rätt till föräldrapenning (nedan ”icke-födande förälder”) rätt att få föräldraledighet enligt det som föreskrivs i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen. Särskild graviditets- och föräldraledighet är oavlönad ledighet. Även föräldraledighet för en icke-födande förälder är oavlönad ledighet med undantag av de 9 första vardagarna, för vilka arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön om förutsättningarna i 7 § 2 punkten uppfylls. Adoptivföräldrar samt arbetstagare till vilka överlåtits föräldrapenningsdagar enligt 9 kap. 7 § i sjukförsäkringslagen och som inte är barnets förälder eller vårdnadshavare har inte rätt till familjeledighet med lön.
Rätt till ledighet. En arbetstagare har rätt till ledighet från sitt förvärvsarbete under tid som han eller hon får närståendepenning enligt 28 kap.
Rätt till ledighet. En födande arbetsdag har rätt till familjeledighet så som stadgas i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen.
Rätt till ledighet. En arbetstagare har rätt till särskild moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen. Särskild moderskaps- och föräldraledighet är oavlönad ledighet. Även faderskapsledighet är oavlönad ledighet med undantag av de 9 första vardagarna under faderskapsledigheten, för vilken arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön om förutsättningarna i 7 § 2 punkten uppfylls.