Rätt till ledighet exempelklausuler

Rätt till ledighet. Tjänsteman är berättigad till föräldraledighet enligt lag. Detta innebär i huvudsak: − hel ledighet till dess barnet blir 18 månader − förkortning av normal arbetstid med upp till en fjärdedel till dess barnet fyllt åtta år − hel ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning eller graviditets- penning för hel dag − tre fjärdedels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för tre fjärdedels dag − halv ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för halv dag − en fjärdedels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för en fjärdedels dag − en åttondels ledighet under tid då tjänsteman uppbär föräldrapenning för en åttondels dag. Härutöver har heltidsanställd tjänsteman rätt till avkortning av normal arbetstid med en fjärdedel till dess barnet fyller tolv år. Ett villkor för rätten till denna ledighet är dock att tjänstemannen vid ledighetens början varit anställd hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller minst tolv månader under de senaste två åren. Föräldraledigheten får delas upp på högst tre perioder per kalenderår. Ledighet som berättigar till tillfällig föräldrapenning, eller föräldrapenning som används för föräldrautbildning, eller för besök i förskoleverksamhet inom samhällets barnomsorg, får delas upp utan hinder av första stycket. Vid förkortning av arbetstiden med stöd av lag om föräldraledighet ska ledigheten förläggas enligt tjänstemannens önskemål, om en sådan förläggning inte medför påtaglig störning i arbetsgivarens verksamhet. Företaget får inte utan tjänstemannens samtycke dela upp ledigheten under dagen eller förlägga förkortning av arbetstiden till annan tidpunkt än arbetsdagens början eller slut.
Rätt till ledighet. Arbetstagare, som till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada är förhindrad att arbeta, erhåller ledighet så länge arbetsoförmågan kvarstår. Arbetstagare, som på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering är förhindrad att arbeta, erhåller ledighet då sjukpenning enligt Lagen om allmän försäkring (AFL) utges.
Rätt till ledighet. En tjänsteinnehavare/arbetstagare har i vissa situationer rätt att få tjänst-/ arbetsledighet. Tjänsteinnehavarens/arbetstagarens rätt till ledighet ba- serar sig antingen på lag eller på kollektivavtalsbestämmelserna i detta kapitel. I dessa fall har arbetsgivaren ingen eller enbart begränsad pröv- ningsrätt. Om tjänsteinnehavaren/arbetstagaren inte har uttrycklig rätt till ledigheten kan arbetsgivaren enligt egen prövning besluta huruvida tjänst-/arbetsledighet beviljas eller inte. Många tjänst-/arbetsledigheter är lagstadgade. För vissa lagstadgade le- digheter finns dessutom bestämmelser i detta kapitel (t.ex. familjeledig- heter) och ledigheten baserar sig därmed på både lag och kollektivavtal. Tjänst-/arbetsledigheter som baserar sig endast på lag är t.ex. studiele- dighet och alterneringsledighet. I kollektivavtalet finns inga bestämmelser om rätten till dessa ledigheter. Rätten till ledigheten och övriga förutsätt- ningar för ledigheten bestäms i respektive lagar (bl.a. lagen om studie- ledighet 273/1979, förordningen om studieledighet 864/1979 och lagen om alterneringsledighet 1305/2002). En del av ledigheterna baserar sig endast på kollektivavtalsbestämmelser. Detta gäller t.ex. rätten till tjänst-/ arbetsledighet på vigseldag eller 50- och 60-årsdag. Alla tjänst-/arbetsledigheter förutsätter ansökan. Ett positivt beslut om tjänst-/arbetsledighet ger tjänsteinnehavaren/arbetstagaren befrielse från arbetet under tjänst-/arbetsledigheten. Under tjänst-/arbetsledigheten betalas lön endast om så bestäms i detta avtal. Om avtalet inte föreskriver att lön ska betalas under ledigheten kan tjänsteinnehavaren/arbetstagaren med stöd av lag ha rätt att av myndig- heterna få dagpenning eller annan erättning för ledigheten. Om arbets- givaren med stöd av bestämmelserna i kollektivavtalet betalar lön under tjänst-/arbetsledigheten har arbetsgivaren i allmänhet rätt att få den dag- penning eller ersättning som skulle betalas till tjänsteinnehavaren/arbets- tagaren.
Rätt till ledighet. En arbetstagare som på basis av ett arbetstidsarrangemang enligt arbetsavtalet inte tjänar in en enda hel kvalifikationsmånad som avses ovan i 3 § och som därmed inte har rätt till semester har under pågående anställningsförhållande rätt till två vardagar ledighet för varje kalendermånad under vilken han eller hon har varit anställd. Rätten till ledighet grundar sig på 8 § i semesterlagen.
Rätt till ledighet. 1. Varje medlemsstat ska kräva att sjöpersonal som är anställd på fartyg som för dess flagg ges betald semester på skäliga villkor enligt detta avtal och rådets direktiv 1999/63/EG av den 21 juni 1999 (som ska ändras) om avtalet om arbetstidens organisation för sjömän (som ska ändras i enlighet med bilaga A till detta avtal).
Rätt till ledighet. En arbetstagare har rätt till särskild moderskapsledighet, faderskapsledighet och föräldraledighet enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 § i arbetsavtalslagen. Särskild moderskaps- och föräldraledighet är oavlönad ledighet. Även faderskapsledighet är oavlönad ledighet med undantag av de 9 första vardagarna under faderskapsledigheten, för vilken arbetstagaren har rätt till sin ordinarie lön om förutsättningarna i 7 § 2 punkten uppfylls.
Rätt till ledighet. En arbetstagare har rätt till särskild graviditetsledighet och föräldra- ledighet samt ledighet för vård av anhörig i enlighet med 4 kap. i arbetsavtalslagen (55/2001).
Rätt till ledighet. Om inte något annat har överenskommits i uppdragsavtalet, ska kommunen eller samkommunen ordna möjlighet för familjevårdaren till en ledighet vars längd är två dygn för varje kalendermånad under vilken vårdaren med stöd av uppdragsavtalet har arbetat minst 14 dygn som familjevårdare. (29.6.2016/510) Den kommun eller samkommun som svarar för ordnandet av familjevården ska se till eller vid behov lämna sådant bistånd att den som är i familjevård tillhandahålls ändamålsenlig vård under den tid familjevårdarens ledighet varar.

Related to Rätt till ledighet

  • Möjlighet till lokal avvikelse Mom. 7 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation kan träffa kollektivavtal om avvikelse från denna bestämmelse.

  • Föräldraledighet Mom. 1 En arbetstagare som är ledig med föräldrapenning utöver grundnivå eller lägstanivå får föräldrapenningtillägg för ledighet som påbörjas efter en sammanhängande anställningstid på minst 180 kalenderdagar.

  • Ledighet Mom. 1 En arbetstagare, som inte kan arbeta

  • Rätt till utdelning De nya aktierna medför rätt till utdelning första gången på den avstämningsdag för utdelning som inträffar närmast efter det att de nya aktierna registrerats hos Bolagsverket.

  • Tjänstledighet Mom. 2:1

  • Tillgänglighet Föreliggande memorandum och de handlingar som införlivats genom hänvisning kommer under dokumentets giltighetstid att finnas tillgängliga i elektronisk form på Bolagets hemsida: www. xxxxxxxx.xxxxxxxx.xx. Mindre differenser föranledda av avrundningar förekommer i vissa delar av de finansiella uppställningarna.

  • Ledighet med tillfällig föräldrapenning Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvaro- timme med Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.

  • Företrädesrätt till teckning Emissionen genomförs utan företrädesrätt för befintliga aktieägare.

  • Fastighetsmäklarnämndens bedömning I 12 § fastighetsmäklarlagen anges att fastighetsmäklaren skall utföra sitt uppdrag omsorgsfullt och i allt iaktta god fastighetsmäklarsed. Mäklaren skall därvid tillvarata både säljarens och köparens intresse. I 16 § samma lag anges att fastighetsmäklaren skall, i den mån god fastighetsmäklar- sed kräver det, ge köpare och säljare de råd och upplysningar som dessa kan behöva om fastigheten och andra förhållanden som har samband med överlåtelsen. Mäklaren skall verka för att säljaren före överlåtelsen lämnar de uppgifter om fastigheten som kan antas vara av betydelse för köparen, liksom att köparen före förvärvet undersöker eller låter undersöka fastigheten. I 19 § samma lag framgår att fastighetsmäklaren skall verka för att köparen och säljaren träffar överenskommelse i frågor som behöver lösas i samband med över- låtelsen. Om inte annat har avtalats, skall mäklaren hjälpa köparen och säljaren med att upprätta de handlingar som behövs för överlåtelsen. Mäklare X har bistått parterna med upprättandet av ett köpeavtal. Hon har till detta bilagt en av säljaren ifylld frågelista, vilken säljaren undertecknat och köparen tagit del av först på dagen för kontraktsskrivningen. Köpekontraktet, utan bilagor, har mäklare X enligt uppgift från anmälaren och som inte emotsagts av henne, låtit köpa- ren ta del av före kontraktsdagen. Mäklare X har uppgivit att frågan angående avsak- naden av bygglov för isolering i passagens tak och väggar togs upp vid kontrakts- genomgången. Detta förhållande har medfört att en för köparen väsentlig uppgift om fastigheten, nämligen att bygglov saknades för viss del av byggnationen, uppdagades först vid kontraktsskrivningen. Köparen gavs vid tillfället inte tillräckligt rådrum för ett ställningstagande till huruvida hon ville köpa fastigheten under de nya premisser- na. Att utsätta ena parten för ett överraskningsmoment som detta så sent som vid kontraktstecknandet är inte förenligt med god fastighetsmäklarsed. Mäklare X har inte medverkat till att denna väsentliga fråga fick en tillfredsställande utredning före köpet. För detta skall hon meddelas varning. Ord står mot ord mellan mäklare X och köparen avseende frågan om ytterligare byggnation var möjlig på fastigheten. Utredningen i övrigt visar därför inte att mäklare X handlat i strid med sina skyldigheter enligt fastighetsmäklarlagen Mäklare X skall meddelas varning för att hon inte i enlighet med god fastighetsmäk- larsed verkat för att köparna givits tillräckligt rådrum för att utreda de faktiska för- hållandena avseende bygglovet före kontraktstecknandet. 2005-03-16:3

  • INBJUDAN TILL TECKNING AV AKTIER Härmed inbjuds, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, allmänheten till teck- ning av aktier i Triboron International AB (publ) i enlighet med villkoren i detta Infor- mationsmemorandum (IM). Den 2 januari 2018 beslutade styrelsen för Triboron International AB (publ) med stöd av bolagsstämmans bemyndigande, som registrerades hos Bolagsverket den 13 sep- tember 2017, att öka Bolagets aktiekapital med högst 90 000 kronor fördelat på högst 3 000 000 aktier. Samtliga aktier erbjuds till en teckningskurs om 8 kronor per aktie och det totala emis- sionsbeloppet uppgår till högst 24 000 000 kronor. Bolaget kommer således att tillföras upp till 24 000 000 kronor före emissionskostna- der, vilka vid fullteckning beräknas uppgå till cirka 3,7 MSEK. Nyemissionen innebär att Bolagets aktiekapital kan öka från 587 554 kronor till högst 677 554 kronor. Antalet utestående aktier kan samtidigt öka från 19 585 130 stycken till högst 22 585 130 stycken. Utspädningseffekten för de befintliga aktieägare som väljer att inte teckna aktier uppgår därmed till cirka 14 %. Aktierna beräknas vara registrerade hos Bolags- verket under vecka 8, 2018, varefter leverans av aktier till berörda tecknare kommer att ske. Detta Informationsmemorandum har upprättats av styrelsen för Triboron med anled- ning av nyemissionen. Styrelsen försäkrar att den har vidtagit alla rimliga försiktighets- åtgärder för att säkerställa att uppgifterna i detta Informationsmemorandum, såvitt styrelsen känner till, överensstämmer med de faktiska förhållandena och att ingenting är utelämnat som skulle kunna påverka dess innebörd.