Samverkansformer. Samverkansformerna måste för att syftet med detta avtal skall uppnås knytas så nära före- tagets linjefunktion som möjligt. Detta sker genom att det till linjen knyts kontaktorgan på olika nivåer och att strävan skall vara att behandla varje fråga på den nivå där besluten fattas. För att nå dessa syften bör det vara rimligt att i normalfallen utgå ifrån tre samverkans- nivåer inom ramen för ett arbetsställe: Dessa skulle kunna benämnas arbetsplats, avdel- ning och arbetsställe. Härutöver finns regler för samverkan på koncernnivå. Inrättandet av samverkansformerna bör ske så att det på varje nivå finns goda förutsättningar att behandla de olika typer av frågor som täcks av detta avtal. Med arbetsplatsnivå avses första linjens chefsnivå, dvs det kompetensområde som faller inom befogenheterna för första linjens chefer. Avdelningsnivån är den mellan- nivå där arbetsgivarens företrädare är en avdelningschef eller annan chef på mot- svarande nivå. Arbetsställenivån är den högsta nivån på det lokala planet. Den omfattar arbetsstället i dess helhet och arbetsgivarens företrädare är normalt platschef eller annan jämförbar chef. Det är också angeläget att såväl företagets som de anställdas företrädare har de befogen- heter och kunskaper som är erforderliga för en god hantering av frågorna utifrån de förut- sättningar som gäller på varje nivå. Nedan redovisas förslag rörande utformning av samverkansfunktionerna på olika nivåer. Det förutsättes att de lokala parterna enas om det antal ledamöter som skall ingå i sam- verkansorganen på de olika nivåerna, varvid det bör eftersträvas att den sammanlagda kompetensen i grupperna täcker ett så brett område som möjligt. Förbunden utgår sam- tidigt ifrån att frågor om lagstadgade krav på systematiskt arbetsmiljöarbete omfattas av samverkansreglerna på samtliga nivåer i företaget.
Samverkansformer. Det centrala samverkansavtalet anger olika former för samverkan: samverkans- grupper, arbetsplatsträffar (APT), utvecklingsgrupper och utvecklingssamtalet. Myndigheter av begränsad storlek väljer vanligtvis att enbart inrätta partssammansatta samverkansgrupper på central myndighetsnivå. Storlek eller olika geografisk placering kan leda till att man väljer att inrätta representativa samverkansgrupper även på lägre nivåer. En för medarbetarna central del av samverkanssystemet är APT och hur dessa utformas. Vissa myndigheter har gjort avsevärda satsningar för att utveckla dessa mötesformer. Någon har utbildat ett större antal intresserade medarbetare i mötes- teknik med inriktning mot att aktivera deltagarna och skapa effektiva mötesformer i övrigt. Andra har satsat på arbetslags- eller teamutveckling för att utveckla sina arbetsgrupper. Erfarenheterna är mest positiva där APT givits tydlig struktur och former. Samtidigt måste det finnas utrymma att mer spontant ta upp frågeställningar. Det anses viktigt att minnesanteckningar förs, sprids till berörda och delges överordnad chef. Behandling vid APT ställer krav på en utvecklad och tydlig ansvars- och delegationsordning. Där samverkan kommit längre utvecklas en allt större delegering av frågor. Genom detta rensas bordet i lednings- och samverkansgrupper från alltmer detaljfrågor. Vissa myndighetsområden har betydande svårigheter att samla sin personal. Organisationen kan vara geografisk spridd. Man kan ha skifttjänstgöring och/eller operativ drift som ständigt måste pågå. Här gäller det att kanske se över hela sin mötesstruktur och utreda om samverkansförfarandet kan integreras med andra nödvändiga mötesformer. Viktigt är att samverkanssystemet inte blir en form vid sidan av verksamheten i övrigt. Intentionen bakom samverkan är att verksamheten och dess utveckling ska stå i centrum. Utvecklingssamtalet fungerar ganska varierat inom de myndigheter som studerats. Vanligen har former för detta område utvecklats i början av 90-talet. På många håll verkar det finnas anledning att ta ett nytt tag i utveckling och uppföljning av samtalen. Ny aktualitet har samtalet mellan chef och medarbetare fått på grund av den alltmer individualiserade lönesättningen. En del myndigheter genomför därför både utvecklings- och lönesamtal med sina medarbetare.
Samverkansformer. De lokala parterna ska utforma samverkansprocessen efter det enskilda företagets förutsättningar och organisation, så att ar- betstagarna ges en reell möjlighet till dialog och inflytande. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att samverkan sker i frå- gor av betydelse för verksamheten eller för en enskild arbets- tagare enligt de lokalt fastställda formerna. Arbetstagarparten har ansvar för att på eget initiativ ta upp ytterligare frågor för behandling i samverkansprocessen. Samverkan kan ske genom: • Dialog mellan chef – arbetstagare • Arbetsplatsträff • Företagsövergripande samverkansorgan • Förhandling 4 2019/09 Förhandling ska alltid ske i följande fall:
Samverkansformer. De lokala parterna ska utforma samverkansprocessen efter det enskilda företagets förutsättningar och organisation, så att arbetstagarna ges en reell möjlighet till dialog och inflytande. Arbetsgivaren har huvudansvaret för att samverkan sker i frå- gor av betydelse för verksamheten eller för en enskild arbets- tagare enligt de lokalt fastställda formerna. Arbetstagarparten har ansvar för att på eget initiativ ta upp ytterligare frågor för behandling i samverkansprocessen. Samverkan kan ske genom: • Dialog mellan chef – arbetstagare • Arbetsplatsträff • Företagsövergripande samverkansorgan • Förhandling Förhandling ska alltid ske i följande fall: • Omorganisationer som leder till driftsinskränkningar (29 § Las). • Anlitande av entreprenör (38 § MBL). • När så särskilt begärs av arbetstagarpart eller arbetsgivaren. Arbetsgivaren är skyldig att, oavsett samverkansform, tydligt klargöra när han anser att samverkan i en fråga är avslutad samt att avsikten är att fatta beslut när avtalets tidsfrist löpt ut. Om även arbetstagarparten anser frågan avslutad bör man meddela att man inte har för avsikt att gå vidare i frågan.
Samverkansformer. Parternas samverkan avseende Tjänsten och anslutna system, inklusive hantering av utveckling, ändring och tillägg till Tjänsten, ska hanteras i enlighet med vad som framgår av Ineras rutiner för samverkansformer, vilka återfinns på Xxxxx.xx.
Samverkansformer. 5.1 Parterna ska gemensamt ta fram en handlingsplan (”Handlingsplanen”) vilken syftar till att konkretisera aktiviteter och handlingar som leder till att de avsikter som beskrivs under punkt 3–4 ovan kan uppnås.
Samverkansformer. Ange kontaktpersoner Beskriv eventuellt samverkansorgan för t.ex utveckling/utbyggnad av nätet
Samverkansformer. Formaliserad samverkan gällande hälso- och sjukvård och socialtjänst mellan kommunerna i Jämtlands län och Jämtlands läns landsting sker på olika nivåer. Följande forum behandlar bl a psykiatrifrågor: Politiska arenor: SVOM och Barnarenan
Samverkansformer. Formaliserad samverkan gällande hälso- och sjukvård och socialtjänst mellan kommunerna i Jämtlands län och Region Jämtland Härjedalen sker på olika nivåer. Följande forum behandlar bl a psykiatrifrågor:
Samverkansformer. För att skapa en plattform för samverkan kring kollektivtrafikutvecklingen i Örebro län skapas en regional trafikberedning, samt fyra länsdelsträffar. Därtill inrättas en särskild beredning för färdtjänst och sjukresor. Beredningarna har en tydlig uppgift att bereda förslag inför slutligt beslut hos landstinget.