Samverkansområden. Den löpande informationsskyldigheten enligt 19 § MBL fullgörs inom ramen för samverkan. Samverkansområden enligt detta avtal är exempelvis - verksamhet och ekonomi (ej rollbesättning respektive repertoarfrågor) - personalpolitik och kompetensutveckling - arbetsorganisation – arbetstid - jämställdhet - mångfaldsfrågor - arbetsmiljöfrågor (som av tradition behandlats i skyddskommitté) - frågor rörande elektroniska nätverk De lokala parterna kan även komma överens om andra områden för samverkan. Samverkan skall utgöra ett naturligt led i beslutsfattandet.
Samverkansområden. Områden där samverkan ska ske är: • Verksamhetsplanering • Arbetsorganisation • Ekonomi • Personalpolitik • Personalplanering • Arbetsmiljö • Likabehandling • Kompetensutveckling • Facklig verksamhet De lokala parterna ska fastställa på vilken nivå respektive fråga ska hanteras samt om ytterligare områden ska omfattas av samverkan. Avtal om samverkan i arbetsmiljö-, likabehandlings- och kompetensutvecklingsfrågor finns i bilaga.
Samverkansområden. I avtalsförslaget redovisas olika områden inom vilka samverkan sker på olika sätt. Det gäller bland annat vård på universitetssjukhusen där parterna samverkar och utnyttjar gemensamma resurser, men även inom övrig vård inom hela sjukvårdsregionen, inom kunskapsstyrning, kompetensförsörjning, upphandling och andra områden. Avtalet ger också möjligheter för parterna att inrätta nya samverkansområden under avtalsperioden. Regionerna samverkar för att stärka det operativa samarbetet i sjukvårdsregionen och för att stödja klinisk och patientnära forskning inom sjukvårdsregionens hälso- och sjukvård. Regionerna samverkar även i arbetsprocesserna för nationell högspecialiserad vård och sjukvårdsregional strukturering. En ny arbetsprocess för nationell högspecialiserad vård beslutades av Socialstyrelsen 2018 och regleras i HSLF-FS 2018:48. Sakkunniggrupper, som skapas tillsammans med Nationella programområden, tar fram förslag på åtgärder som bör koncentreras till högst 5 enheter i landet. Förslagen remitteras och bereds av två beredningsgrupper innan Socialstyrelsen fastställer antal enheter som får bedriva den aktuella vården. Nämnden för nationell högspecialiserad vård fastställer sedan vilken eller vilka regioner som beviljas tillstånd att bedriva denna vård. I sakkunniggruppernas förslag finns ofta även förslag på vilka tillstånd som bör nivåstruktureras inom varje sjukvårdsregion. Rutin finns för att inom sjukvårdsregionen samordna eventuella ansökningar om nationell högspecialiserad vård. Vårdens strukturering inom sjukvårdsregionen och investeringssamverkan kommer att vara angelägna utmaningar under kommande avtalsperiod. Coronapandemins stora påfrestningar på vårdens olika delar har uppmärksammat behovet av samordning varför uppföljning och analys av erfarenheterna kommer att påverka samarbetet inom sjukvårdsregionen avseende möjligheter att utbyta exempelvis personal, materiel, lager och vårdplatser under kommande avtalsperiod.
Samverkansområden. Nedanstående tabell redovisar de insatsområden där polismyndigheten och Ronneby kommun ska samverka i syfte att öka tryggheten i offentliga miljöer. Insatserna ska löpande följas upp i kommunen respektive i polismyndigheten och nya insatser kan initieras mot bakgrund av ny kunskap inom området. Huvudområdet för samverkan är att öka tryggheten i offentliga miljöer. Till detta har fem prioriterade områden identifierats:
Samverkansområden. Sölvesborgs kommun och Polismyndigheten har identifierat och enats om följande primära samverkansområden för samverkansperioden. - Gemensamt lägesbildsarbete - Gemensam kommunikation - Förebyggande arbete och insatser, barn och unga - ANDTS (alkohol, narkotika, doping, tobak, spel) - Trygghetsskapande arbete - Brottsförebyggande arbete
Samverkansområden. Trygga Höör ansvarar för samverkan inom tolv områden och bedrivs i de olika arbetsgrupperna och styrgrupperna. Arbetet redovisas sedan till Trygghetsråd som är övergripande ansvarig för arbetet och prioriteringar, Trygghetsrådet Trygga Höör kan besluta om det behövs några särskilda satsningar. Respektive grupp har en bestämd sammansättning och bestämd sammankallande där respektive medlem ansvarar för att sätta in en ersättare om man får förhinder. Vid behov kan grupperna välja att ta in den kompetensen som behövs för enskilda uppgifter. För att få in samhällets och medborgansas syn på arbetet genomförs trygghetsvandringar, medborgardialoger, informationsträffar och dessutom har man en fasställd kommunikationsstrategi samt genomför riktade utbildningar.
Samverkansområden. De områden som omfattas av samverkan är:
Samverkansområden. De samverkansområden som omfattas av Avtalet är äldre, personer med psykiskt funktionshinder, LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade), beroendefrågor, barn- och ungdomar med behov av särskilt stöd, hälsofrämjande och förebyggande insatser samt personer med behov av rehabilitering och habilitering.
Samverkansområden. En förutsättning för samverkan är att medarbetarna på sin arbetsplats, eller deras fackliga represen- tanter i samverkansgrupp, medverkar i hela processen från idé till beslut. Exempel på samverkansområden är: • Verksamhetsplanering, -utveckling och -uppföljning • Ekonomifrågor • Personalfrågor • Övriga områden inom vilka parterna har gemensamma intressen. Part äger även rätt att ta upp, för denne angelägen fråga, fast denna inte är reglerad i lokalt avtal.
Samverkansområden. Partnerna ska exempelvis samverka inom följande områden: