Beslut

§ 57 Antagande av Ludvika kommun som ny medlem i Räddningstjänsten Dala MItt / dnr 2018/183

Beslut

Kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktige

1. Ludvika kommun antas som ny medlem i Räddningstjänsten Xxxx Xxxx från och med 1 januari 2019. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i nuvarande medlemskommuner godkänner Ludvika som ny medlem samt att kommunfullmäktige I Ludvika kommun godkänner de villkor som RDM:s nuvarande medlemskommuner ställer, och som finns reglerat i särskilt avtal.

2. Villkor för Ludvika kommuns medlemskap i RDM ska regleras i ett separat avtal. Av avtalet ska särskilt framgå hur och i vilken omfattning investeringar i nuvarande fordonsflotta och materiel skall ske för att uppnå samma standard som finns inom RDM idag. Avtalet ska även särskilt reglera hur effektiviseringar inom Ludvikas nuvarande organisation ska ske och hur effekterna av dessa effektiviseringar skall fördelas mellan Ludvika kommun och RDM:s nuvarande medlemskommuner.

3. Kommunfullmäktige godkänner bifogat konsortialavtal, förbundsordning samt det avtal som särskilt reglerar förutsättningar för Ludvikas medlemskap.

Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.

Ärendet

Ludvika kommun har ansökt om medlemskap i RDM från och med den 1 januari 2019. Direktionen för RDM förordar att utvidga förbundet till att omfatta även Ludvika kommun. Rekommendationen är att Ludvika ska antas som medlem från och med 1 januari 2019 i enlighet med den ansökan som skickats in.

Det som talar för att de nuvarande medlemmarna ska godkänna Ludvika kommun som ny medlem är att den större organisationen kan erbjuda ett bättre skydd för kommuninvånarna i de fem medlemskommunerna än vad som är idag, den större organisationen bör kunna effektivisera och dra nytta av stordriftsfördelar vilket medför lägre kostnader i framtiden.

Slutligen medför den större organisationen ökade möjligheterna för personalen.

För att de nuvarande medlemskommunerna ska anta Ludvika kommun som medlem ska ett avtal upprättas där villkor för medlemskapet regleras. I avtalet ska särskilt regleras hur och i vilken takt som nödvändiga investeringar ska ske. Vidare ska det även upprättas en plan för hur Ludvikas nuvarande organisation ska effektiviseras, samt hur vinsterna från dessa effektiviseringar ska fördelas mellan RDM:s olika medlemmar.

Utifrån det upplägg som föreslås kommer de ekonomiska konsekvenserna för de befintliga medlemskommunerna att bli minimala. Kostnaden per invånare kommer att vara densamma även efter ett ev. medlemskap för Ludvika kommun. I de underlag som presenterats talas om stordriftsfördelar vilket på längre sikt torde innebära att de nuvarande medlemmarna kan göra besparingar. Storleken på dessa besparingar är dock inte utrett i dagsläget.

Forts. § 57

Kommunstyrelsens beslut är enligt förslag från arbetsutskottet.

Beslutsunderlag

- Beslut kommunstyrelsens arbetsutskott 2018-03-20 § 59

- Tjänsteskrivelse trygghet och hållbarhet 2018-03-07

- Direktionsbeslut om Ludvikas medlemsansökan

- Ludvikas ansökan om medlemskap

- Beslutsunderlagsrapport 2017-06-22

- KPMG Rådgivningsrapport 2017-03-09

- Förutsättningar för Ludvika kommuns medlemskap

Förslag till beslut på sammanträdet

Xxxxxxx Xxxxxxx (S) föreslår bifall till arbetsutskottets förslag.

Skickas till

Kommunfullmäktige

§ 59 Antagande av Ludvika kommun som ny medlem i Räddningstjänst Dala Mitt / dnr 2018/183

Beslut

Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen

3. Kommunfullmäktige godkänner bifogat konsortialavtal, förbundsordning samt det avtal som särskilt reglerar förutsättningar för Ludvikas medlemskap.

Kommunfullmäktige fattar det slutliga beslutet.

Ärendet

Slutligen medför den större organisationen ökade möjligheterna för personalen.

Forts. § 59

Arbetsutskottets beslut är enligt förslag från trygghet och hållbarhet.

Beslutsunderlag

- Tjänsteskrivelse trygghet och hållbarhet 2018-03-07

- Direktionsbeslut om Ludvikas medlemsansökan

- Ludvikas ansökan om medlemskap

- Beslutsunderlagsrapport 2017-06-22

- KPMG Rådgivningsrapport 2017-03-09

- Förutsättningar för Ludvika kommuns medlemskap

Skickas till

Kommunstyrelsen

Kommunfullmäktige

Nämnd

Datum

Ludvika kommuns ansökan om medlemskap i Rädd- ningstjänst Xxxx Xxxx (RDM)

Förslag till beslut

1. Ludvika kommun antas som ny medlem i Räddningstjänsten Xxxx Xxxx från och med 1 januari 2019. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige i nuvarande medlemskommuner godkänner Ludvika som ny medlem samt att kommunfullmäktige i Ludvika kommun godkänner de villkor som RDM:s nuvarande medlemskommuner stäl- ler, och som finns reglerat i särskilt avtal.

2. Villkor för Ludvika kommuns medlemskap i RDM ska regleras i ett separat avtal. Av avta- let ska särskilt framgå hur och i vilken omfattning investeringar i nuvarande fordons- flotta och materiel skall ske för att uppnå samma standard som finns inom RDM idag. Avtalet ska även särskilt reglera hur effektiviseringar inom Ludvikas nuvarande organi- sation ska ske och hur effekterna av dessa effektiviseringar skall fördelas mellan Ludvika kommun och RDM:s nuvarande medlemskommuner.

3. Kommunfullmäktige godkänner bifogat konsortialavtal, förbundsordning samt det avtal som särskilt reglerar förutsättningar för Ludvikas medlemskap.

Sammanfattning av ärendet

Ludvika kommun har ansökt om medlemskap i RDM från och med den 1 januari 2019. Direkt- ionen för RDM förordar att utvidga förbundet till att omfatta även Ludvika kommun. Rekom- mendationen är att Ludvika ska antas som medlem från och med 1 januari 2019 i enlighet med den ansökan som skickats in.

Det som talar för att de nuvarande medlemmarna ska godkänna Ludvika kommun som ny med- lem är att den större organisationen kan erbjuda ett bättre skydd för kommuninvånarna i de fem medlemskommunerna än vad som är idag, den större organisationen bör kunna effektivi- sera och dra nytta av stordriftsfördelar vilket medför lägre kostnader i framtiden. Slutligen med- för den större organisationen ökade möjligheterna för personalen.

Postadress Telefon E-post

För att de nuvarande medlemskommunerna ska anta Ludvika kommun som medlem ska ett av- tal upprättas där villkor för medlemskapet regleras. I avtalet ska särskilt regleras hur och i vilken takt som nödvändiga investeringar ska ske. Vidare ska det även upprättas en plan för hur Ludvi- kas nuvarande organisation ska effektiviseras, samt hur vinsterna från dessa effektiviseringar ska fördelas mellan RDM:s olika medlemmar.

Utifrån det upplägg som föreslås kommer de ekonomiska konsekvenserna för de befintliga med- lemskommunerna att bli minimala. Kostnaden per invånare kommer att vara densamma även efter ett ev. medlemskap för Ludvika kommun. I de underlag som presenterats talas om stor- driftsfördelar vilket på längre sikt torde innebära att de nuvarande medlemmarna kan göra be- sparingar. Storleken på dessa besparingar är dock inte utrett i dagsläget.

Beslutsunderlag

Bilaga 1 Direktionsbeslut om Ludvikas medlemsansökan Bilaga 2 Ludvikas ansökan om medlemskap

Bilaga 3 KPMG Rådgivningsrapport 2017-03-09

Bilaga 4 Beslutsunderlagsrapport 2017-06-22

Bilaga 7 Förutsättningar för Ludvika kommuns medlemskap

Beskrivning av ärendet

Ärendebeskrivning

Ludvika kommun har sommaren 2016 ställt frågan om möjligheterna att bli medlemmar i kom- munalförbundet RDM. Under slutet av 2016 och under 2017 har ett samarbete mellan RDM och Räddningstjänsten Västerbergslagen, där Ludvika kommun som en part samarbetat med Ljus- narsbergs kommun, för att utreda förutsättningar för en medlemsansökan från Ludvika kom- mun.

Av den bifogade rapporten (Underbilaga 4.3 KPMG Rådgivningsrapport 2017-03-09) framgår för- utsättningar för ett medlemskap för Ludvika kommun. Rapporten konstaterar att såväl RDM som Ludvika kommun vinner på ett samgående då de fasta kostnaderna i och med detta kan för- delas på flera.

En utmaning är att Ludvika kommun inte ligger i samma kostnadsläge som RDM och att det kommer att behövas en övergångslösning där skillnaden i Ludvika kommuns kostnad per invå- nare hanteras så att kommunens anslag till RDM bygger på nuvarande budgeterade kostnader exklusive kostnader som avgår vid ett medlemskap.

En förutsättning för medlemskap är att Ludvika kommun accepterar och underteckna det kon- sortialavtal som har sitt ursprung i RDM:s bildande 1998 och som gäller för de i kommunalför- bundet ingående medlemmarna. Den nu gällande förbundsordningen behöver även anpassas

för ytterligare en medlem samt antas av samtliga medlemmar. Därutöver finns en antagen ar- betsordning för direktionen för RDM som måste undertecknas av medlemmarna.

Överväganden

Möjligheterna till ett bättre skydd för invånarna kan nås genom en utökad operativ ledningsför- måga/strategisk ledning. Med erfarenheter från tidigare stora insatser (skogsbranden i Västman- land 2014) har det konstaterats att vikten av initial kvalificerad ledning och tillgång till stora re- surser inte kan underskattas för att bryta ett olycksförlopp i ett tidigt skede. Att tidigt bryta ett olycksförlopp är främsta garanten för att sänka samhällets kostnader för inträffade olyckshän- delser. RDM klarar inte detta själva inom nuvarande ram. Med fler deltagande kommuner kan en s.k. inre ledning genomföras. Även vid en påverkan på samhället som inte är direkt kopplat till LSO, ökar möjligheterna att genom samverkan med andra aktörer förebygga och minska ska- deverkningarna. Exempelvis vid oväder och andra störningar på samhället.

RDM är idag en av Sveriges större räddningstjänstorganisationer och verkar inom tätorter, gles- bygd, industri med särskilda risker, kulturmiljöer, stora kommunikationsleder osv. Det kräver en bred kompetens och förmåga av RDM. Ett större RDM skulle säkerligen ge fler möjligheter att uppfylla de krav som ställs på organisationen vad gäller kompetens. Detta genom att en större organisation har lättare att rekrytera och behålla specialistkompetenser. I en förlängning skulle det innebära mer resurser till förebyggandeinsatser såväl för myndighetsutövning som för in- formation/utbildning.

Möjligheterna till lägre kostnader kan nås av verksamhetsvinster genom stordriftsfördelar san- nolikt genom att, flera räddningstjänstorganisationer inte, var för sig, behöver lägga kraft och resurser på verksamhet och tjänster som kan vara gemensamma. I beslutsunderlagsrapporten och KPMG:s rapport pekas främst på att administrativa resurser och ledningsresurser kan effek- tiviseras och delas på flera. Likväl att fasta kostnader kan delas på flera är vinster som snabbt kan räknas hem.

Framtida effektiviseringsmöjligheter ökar med ett utökat RDM. I KPMG:s rapport och beslutsun- derlagsrapporten pekas på områden som gemensamma utbildningsinsatser, upphandlingar och operativa rutiner. Men, framhållas behöver även, att allt för mycket tro på snabba ekonomiska vinster utan djupare analyser, inte är förenligt med målsättningen om ett säkert och tryggt sam- hälle.

Bättre för personalen genom att det ges större möjligheter för kompetensutveckling med ett ut- ökat RDM. Idag är RDM känt för en bra utbildningsverksamhet både för intern och extern utbild- ning. Att hålla en hög nivå kräver en del. Inte minst möjligheten till kompetensutveckling för per- sonalen är en förutsättning till detta. Det är en vinst för såväl individ som organisation med möj- ligheten till kompetensutveckling och i förlängningen även en vinst för medborgarna. Ett utökat RDM ställer krav på ökad kompetens inom alla områden men resurserna för att lösa detta ökar betydligt.

Personalen kommer också att ges fler karriärmöjligheter och fler möjligheter till byte av arbets- plats. Vid liknande förändringar inom räddningstjänsten har ofta farhågan om att vara tvingad att byta arbetsplats omvandlats till ökade möjligheter till byte av arbetsplats. För nuvarande RDM, som verkat ett antal år, ska inte denna del underskattas.

Initialt kommer det att krävas resurser för genomförandet men fördelarna med fler medlemmar i kommunalförbundet torde utan allt rimligt tvivel utgöra en tyngre vågskål än de nackdelar som kan skådas.

Personalfrågor

Vid ett visst senaste datum, som regleras i särskilt avtal, före anslutningen av Ludvika behöver personalen som idag uppbär en anställning i Ludvika kommun avgöra om den enskilde vill göra en verksamhetsövergång enligt Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) § 6B. Det är en central förutsättning att omständigheterna för en anställning i RDM är väl kända för den personal som väljer en verksamhetsövergång från Ludvika kommun till RDM. Likväl måste tillses att persona- len är väl informerad om anställningsvillkor, policys, rutiner, regler och övriga rättigheter och skyldigheter som är förknippade med en anställning vid RDM. Informationen måste delges Lud- vikas personal i god tid före dag för ställningstagande till verksamhetsövergången.

Personal som väljer att inte genomföra en verksamhetsövergång och i stället fortsätter sin an- ställning i Ludvika kommun ges lämpligen förutsättningar att i rimlig omfattning och under skälig tid nyttjas för Ludvikas anslutning till RDM.

I de fall anställningsvillkor skiljer sig åt mellan Ludvika kommun och RDM anpassas villkoren ef- terhand för personalen från Ludvika så att det blir en likformighet inom hela RDM. Detsamma gäller nomenklatur och andra bestämmelser som är av betydelse för tjänstens utförande och för en väl sammansvetsad organisation, varvid bland annat RDM:s värdegrund och arbetet med att utveckla jämställdheten ges särskild uppmärksamhet. Detta gäller såväl tillkommande personal som personal som redan är anställd vid RDM.

För att underlätta anslutning kan med fördel avtal mellan RDM och Ludvika tecknas om gemen- sam ledning av arbetsenheter och personal redan före anslutningsdatumet. Detta kan gälla såväl den normativa ledningen och operativ ledning på olika nivåer i samband med räddningsinsatser. Gemensamma ansträngningar från både Ludvika och RDM görs härvid för att före anslutningsda- tum möjliggöra aktiva och medvetna arbetsplatsbyten med syftet att snabbt få förståelse för och efterhand likrikta synen på hur arbetet bör bedrivas. Detta påskyndar sannolikt processen mot en enhetlig och effektiv organisation.

Ekonomiska konsekvenser

En förutsättning för en utökning av RDM med ytterligare kommuner har sedan samarbetspro- jektets start varit att anslutningen inte får innebära ökade kostnader för nuvarande medlems- kommuner. Idag är kostnaden för att bedriva räddningstjänstanknuten verksamhet dyrare i Lud- vika kommun än i nuvarande medlemskommuner räknat med utgångspunkt från antalet invå- nare i RDM:s medlemskommuner och i Ludvika kommun. En långsiktig målsättning bör vara att

den metod för andelstal som gäller i RDM idag införs för alla medlemmar. Intill dess ska Ludvika kommun, utöver ordinarie årligt anslag, erlägga medel för den överskjutande kostnaden i förhål- lande till övriga kommuners anslag. Med stordriftsfördelar och ökade möjligheter till rational- iseringar som följer en större organisation torde förutsättningar finnas för kostnadssänkningar för alla medlemskommuner i framtiden.

Fordonsflotta och materiel i det utökade RDM behöver efterhand likriktas och göras kompatibel inom hela förbundet. För att förnya teknik och materiel så att den blir i adekvat nivå inom hela RDM behöver avtal träffas mellan Ludvika och RDM för att Ludvika ska kunna avsätta medel till en modernisering av nödvändig materiel till en skälig nivå. Möjligheter till försäljning av materiel som inte behövs med anledning av ett utökat förbund tillvaratas för att minska nettoinvestering- arnas storlek.

Barnperspektivet

Nej

Beslutet innebär konsekvenser för barn och ungdomar.

Om nej, besvaras inte fler frågor.

Om ja, beskriv hur. Kan vara angivet i ärendebeskrivningen.

Xxxxxxx Xxxx Xxxx Xxxxxx

Verksamhetschef Sektorchef

Bilagor

Beslutet skickas till

Kommundirektör Sektorchef verksamhetsstöd

Verksamhetschef trygghet och hållbarhet Enhetschef kommunskyddet

ABCD

Räddningstjänsten Dala Mitt

Utvidgat medlemskap

Rådgivningsrapport

Advisory

KPMG AB

9 mars 2017

Antal sidor: 22

2017-02-28 Konsultrapport RDM - VER 2.docx

ABCD

Räddningstjänsten Dala Mitt

Utvidgat medlemskap

2017-03-09

Innehåll

1. Sammanfattning 1

2. Bakgrund och syfte 1

3. Metod 1

4. Ekonomiska konsekvenser – fördelningsmodellen 2

5. Synergieffekter – besparingar 5

6. Investeringsbehov 6

7. Standard på lokaler, fordon och utrustning 7

8. Övrigt att tänka på 8

9. Förslag till kommande process att införliva Ludvika och Smedjebackens kommuners räddningstjänst i RDM 9

10. Sammanfattning över frågeställningarna i uppdraget 10

11. Bilaga 1, RDM fordon 14

12. Bilaga 2, Ludvika fordon 18

13. Bilaga 3, Smedjebacken fordon 20

2017-02-28 Konsultrapport RDM - VER 2.docx

1. Sammanfattning

Vi har av Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM) fått i uppdrag att belysa ekonomiska konsekvenser av en utvidgning av förbundet med Ludvika och Smedjebackens kommuner.

Smedjebackens kommun kan enligt vår bedömning direkt ansluta till RDM utan några större anpassningar. Ludvika kommun ligger inte alls i samma kostnadsläge som RDM och där föreslår vi en övergångslösning där skillnaden i Ludvika kommuns kostnad per invånare hanteras så att kommunens anslag till RDM bygger på nuvarande budgeterade kostnader exklusive kostnader som avgår vid ett medlemskap. Ludvika kommuns anslag per invånare (som blir högre än nuvarande medlemmars) fryses i ett antal år och samtidigt ges RDM i uppdrag att rationalisera i Ludvika tills kostnadsnivån är densamma som i RDM räknat per invånare.

En genomgång av standarden i lokaler, fordon och utrustning behöver göras. Precis som en

”nollställning” av löpande driftkostnader behöver standarden ”nollställas” inför ett samgående. Vi konstaterar att såväl Smedjebacken som Ludvika har en äldre fordonsflotta än RDM och detta behöver hanteras på något sätt. Ett sätt är att när Ludvika och Smedjebacken blir medlemmar att RDM sköter investeringarna och utöver medlemsanslagen faktureras avskrivningskostnaderna.

Övrigt att tänka på är räddningstjänstpersonals pensionsförmåner. Vi rekommenderar att anlita KPA för att göra en pensionsberäkning. Nuvarande pensionsskuld i Smedjebacken och Ludvika bör regleras vid ett samgående.

Vi ser att RDM och de eventuellt nya medlemmarna Ludvika och Xxxxxxxxxxxx vinner på ett samgående i och med att fasta kostnader kan fördelas på flera.

2. Bakgrund och syfte

KPMG har av Räddningstjänsten Xxxx Xxxx fått i uppdrag att utreda konsekvenserna för förbundet av en utvidgning av förbundet med ytterligare två medlemskommuner – Ludvika och Smedjebackens kommuner. Speciellt ska de ekonomiska konsekvenserna för förbundet och dess nuvarande medlemmar beaktas.

3. Metod

Som underlag för utredningen har vi gått igenom omfattande dokumentinformation samt intervjuat företrädare från RDM, Ludvika och Smedjebackens kommuner.

4. Ekonomiska konsekvenser – fördelningsmodellen

4.1 Nuvarande fördelning av kostnader

I den ekonomiska analysen har vi utgått från 2015 års redovisning då komplett redovisning för 2016 inte varit tillgänglig vid uppdragets genomförande.

RDM:s verksamhet är organiserad i tre avdelningar – Räddningstjänstavdelningen, Samhällsskyddsavdelningen och Utbildningsavdelningen. En del av verksamheten som RDM utför är avgiftsbelagd. Det gäller t.ex. tillsyner av olika slag, tillståndsärenden, automatlarm m.m. De totala kostnaderna som förbundet hade år 2015 uppgick till ca 106 miljoner kronor plus ca 5,2 miljoner kronor i avskrivningskostnader. De sammanlagda intäkterna var på ca 11,4 miljoner kronor. För att täcka resterande kostnader togs en ersättning från medlemskommunerna ut på sammanlagt 101 miljoner kronor.

Fördelningen av de 101 miljoner kronorna på de fyra medlemskommunerna baseras på folkmängden två år innan innevarande räkenskapsår i respektive kommun. 2015 års fördelning baserades alltså på folkmängden i respektive kommun den 31/12 2013.

	Invånare	Fördelning	Avgift	Kr per inv
Borlänge	50 023	39,2%	39 568	791
Falun	56 767	44,5%	44 903	791
Gagnef	10 023	7,8%	7 928	791
Säter	10 873	8,5%	8 601	791
	127 686	100,0%	101 000

Som framgår betalar Borlänge och Falu kommuner en stor del av kostnaderna baserat på deras stora invånarantal jämfört med Gagnefs och Säters kommuner. Kostnaden var 791 kr per invånare 2015.

4.2 Konsekvenser om även Ludvika och Smedjebacken skulle inlemmas i förbundet med bibehållande av samma fördelningsmodell

Jämförelsen blir inte exakt då Ludvika och Smedjebacken inte har exakt samma utbud som RDM. T.ex. har Ludvika även sotning under sin verksamhet. Både Ludvika och Smedjebacken bedriver även avgiftsbelagd verksamhet såsom tillsyner etc. Dock är det så att dessa verksamheter är näst intill hundra procent intäktsfinansierade så genom att lägga till dessa kommuners nettokostnader kommer vi ändå nära i jämförelsen. Ludvika särredovisar sina kostnader för sotning och nettoutfallet är justerat för det underskott som sotningen gjorde 2015.

Ludvika kommun hade 30,6 miljoner kronor i nettokostnad för räddningstjänsten 2015. Smedjebacken hade ca 9 miljoner kronor. Om vi lägger till dessa kostnader till RDM:s befintliga kostnader ökar behovet av ersättning från medlemskommunerna med 30,6 + 9,2 miljoner kronor och skulle ha blivit 140,8 miljoner kronor för 2015 istället för 101 miljoner kronor.

För Ludvikas del har vi räknat ner nettokostnaderna från 30,6 miljoner kronor till 26,9 miljoner kronor och för Smedjebacken har vi räknat ner från 9,2 miljoner till 8,2 miljoner. Vi specificerar beloppen i kapitel 5 som följer. Det handlar om justeringar i kalkylerna till följd av extraordinära kostnader 2015 samt för kostnader som inte längre är aktuella vid ett eventuellt medlemskap.

Fördelningen efter folkmängden i respektive kommun skulle bli som följer.

	Invånare	Fördelning	Avgift	Kr per inv
Borlänge	50 025	30,5%	41 509	830
Falun	56 767	34,6%	47 103	830
Gagnef	10 023	6,1%	8 317	830
Säter	10 873	6,6%	9 022	830
Smedjebacken	10 691	6,5%	8 871	830
Ludvika	25 712	15,7%	21 335	830
	164 091	100,0%	136 156

Genomsnittskostnaden per invånare för nuvarande medlemmar skulle öka från 791 kr per invånare till 830 kr per invånare. Det är en ökning med 39 kr per invånare för nuvarande medlemskommuner.

I summa pengar skulle skillnaden per medlemskommun bli som nedan. Beloppen är i tkr.

	Invånare	Nuvarande avgift	Ny avgift	Skillnad
Borlänge	50 023	39 568	41 509	1 940
Falun	56 767	44 903	47 103	2 200
Gagnef	10 023	7 928	8 317	388
Säter	10 873	8 601	9 022	421
	000 000	000 000	105 950	4 950

Totalt sett skulle nuvarande medlemmar få betala ca 4,9 miljoner kronor mer än idag. Störst skillnad i kronor skulle Borlänge och Falun få på grund av sin storlek.

Det som förklarar den stora skillnaden är framför allt kostnaderna i Ludvika kommun. Kostnaden per invånare i Ludvika kommun var år 2015 (delat med invånarantalet 31/12 2013) 1168 kronor (1047 kr rensat för extraordinära och avgående kostnader). I Smedjebacken var kostnaden per invånare 861 kronor (771 kr rensat för avgående kostnader). Båda kommunerna har alltså högre genomsnittskostnader än nuvarande medlemskommuner vilket gör att kostnaden per nuvarande medlemskommun stiger givet att samma fördelningsmodell tillämpas. Justerat för avgående kostnader i samband med ett medlemskap i RDM ligger dock Smedjebacken lägre. I kalkylen har vi minskat kostnaderna i såväl Smedjebacken som Ludvika på grund av de besparingar i dessa kommuner som en sammanslagning kommer att ge. Minskningarna är på sammanlagt ca 1,7 miljoner kronor.

För Smedjebackens del är kostnadsnivån redan lägre än för RDM när vi justerat för avgående kostnader i samband med medlemskap. De är därmed redan kostnadsmässigt kvalificerade för ett medlemskap.

För Ludvikas del är skillnaderna stora. Här handlar det om en anpassning om i storleksordningen 6,6 miljoner kronor efter de justeringar i kalkylerna som vi gjort (avgående kostnader vid en sammanslagning plus engångskostnader i form av t.ex. avgångsvederlag för tidigare förvaltningschef).

Slutsatsen blir att Ludvika måste anpassa sina kostnader till RDM:s nivå om inte nuvarande medlemskommuners avgift ska påverkas. Alternativet är att Ludvika kommun måste betala mer än nuvarande åtminstone under en övergångsperiod tills kostnadsnivån har anpassats. Med de avgående kostnader som ett medlemskap skulle ge blir ändå effekten för Ludvika kommun en lägre kostnad än idag.

4.3 Eventuell ny fördelningsmodell som alternativ till att fördela anslaget per invånare

I en del räddningstjänstförbund används kommunernas areal i kombination med folkmängd som fördelningsgrund. Ett enkelt räkneexempel om hur det skulle slå om vi använder enbart areal som fördelningsgrund ges nedan.

	Areal, kvadratkilometer	Fördelning	Avgift
Borlänge	635,82	9,0%	12 273
Falun	2275,22	32,3%	43 919
Gagnef	812,33	11,5%	15 681
Säter	624,53	8,9%	12 055
Smedjebacken	1057,81	15,0%	20 419
Ludvika	1647,81	23,4%	31 808
	7053,52	100,0%	136 156

Nuvarande medlemmars avgift skulle påverkas enligt nedan.

	Nuvarande avgift	Ny avgift	Skillnad
Borlänge	39 568	12 273	-27 295
Falun	44 903	43 919	-984
Gagnef	7 928	15 681	7 752
Säter	8 601	12 055	3 455
	101 000	83 929	-17 071

Borlänge skulle vara den stora vinnaren medan Gagnef och Säter skulle få betala mer än idag. Totalt sett skulle medlemskommunerna ”vinna” ca 17 miljoner kronor och dessa skulle då Ludvika och Smedjebacken stå för då deras kostnader för räddningstjänst skulle öka med motsvarande summa. Slutsatsen är att areal som fördelningsgrund knappast är en framkomlig väg.

Motsvarande beräkning med tätortsgrad ger samma snedfördelning där framför allt Gagnef och Säter skulle bli stora förlorare av nuvarande medlemmar (se nedanstående tabell).

	Nuvarande avgift	Ny avgift	Skillnad
Borlänge	39 568	26 476	-13 093
Falun	44 903	24 250	-20 653
Gagnef	7 928	21 497	13 569
Säter	8 601	18 187	9 587
	101 000	90 410	-10 590

5. Synergieffekter – besparingar

De besparingar eller synergieffekter som vi kan identifiera åtminstone på kort sikt är inom ledning och administration. Vi vill i denna utredning inte föregripa det projekt som i övrigt pågår och som förmodligen kommer att utmynna i ekonomiska effekter.

Nedanstående besparingsmöjligheter är identifierade och som vi tagit hänsyn till i kalkylerna ovan:

Smedjebackens kommun

Om enbart Xxxxxxxxxxxxx kommun skulle bli medlem hade vi räknat bort all administration och kostnad för räddningschef. RDM hade klarat den ökade administrationen även om det är ansträngt redan nu. RDM hade också klarat verksamheten utan att tjänsten som räddningschef följer med.

Om både Ludvika kommun och Smedjebackens kommun blir medlemmar är bedömningen att RDM behöver öka de administrativa resurserna med 1-2 tjänster. Och vi har också räknat med en besparing på en heltids räddningschef.

Smedjebacken ligger nära kostnadsmässigt i jämförelse med RDM. En besparing på ca 800 tusen kronor räcker för att komma i nivå. Där är vi redan ”hemma” då lönekostnaderna för räddningschef och hälften av administrationen uppgår till 957,5 tusen kronor vilket är en kostnad som avgår vid ett medlemskap. Oavsett det rekommenderar vi en genomlysning av bemanning, lokaler och övrig utrustning. Något som blir naturligt när kommunen blir medlem i RDM då detta rimligen är ett ständigt uppdrag för RDM att bli allt mer effektiv.

Ludvika kommun

För Ludvika kommuns del har vi räknat med besparingar i form av förvaltningschef samt identifierade extraordinära kostnader som kommunen hade 2015. Vi har alltså behållit de administrativa resurserna i våra kalkyler. Vi har valt att inte räkna ner kostnaderna för räddningschef och administration då det behövs mer administration om Ludvika kommun blir medlem i RDM. Som skrivits ovan hade RDM klarat sig utan ytterligare resurser om enbart Smedjebackens kommun hade blivit medlem. Trots det har vi ändå räknat med en halv tjänst på administration från Smedjebacken för att inte Ludvika ska behöva ta hela kostnaden.

Under 2015 hade Ludvika extraordinära kostnader på uppskattningsvis 2 879 tusen kronor på grund av den personalsituation man hade. Det var fler nämndsmöten än normalt, en ledarskapskonsult anlitades, hög sjukfrånvaro och därför högre kostnader för företagshälsovård och köp av insatser från RDM och Leksand, avgångsvederlag på 18 månader till dåvarande förvaltningschef samt intäktsbortfall på grund av att utbildningar i förebyggande brandskydd kraftigt reducerades. Detta har vi räknat ner Ludvikas kostnader med då dessa kostnader får betraktas som extraordinära och därmed inte aktuella vid ett eventuellt medlemskap i RDM.

Från och med 2016 fick Ludvika ökade kostnader i form av lokala kollektivavtal med deltidskårerna i Fredriksberg och Ljusnarsberg. Den sammanlagda summan är 890 tusen kronor. Vi har tagit med Fredriksbergs andel av kostnaden på 540 tusen kronor.

Sammanlagt har vi räknat ned Ludvika kommuns kostnader med ca 3,7 miljoner kronor i kalkylen.

Besparingar på längre sikt kan säkert identifieras genom att göra en genomlysning av bemanning, lokaler och övrig utrustning. Stationen i Ludvika är t.ex. relativt omfattande till sin areal och har idag en hyreskostnad på ca 1,6 miljoner kronor. Om t.ex. 25 % av denna yta kan minskas ger det en ytterligare besparing om närmare 400 000 kronor per år. En ytterligare genomlysning av overheadkostnader kan eventuellt också resultera i besparingar. (ej med i kalkylerna ovan).

Ludvika och Smedjebacken gemensamt

För båda kommunerna gäller att det troligen finns besparingsmöjligheter/synergieffekter inom övningsverksamhet, utbildning etc. Detta har vi heller inte beräknat i kalkylerna då det blir en fråga för RDM när kommunerna blir medlemmar.

6. Investeringsbehov

Ludvika och Smedjebackens kommuner har i sina investeringsplaner nedanstående belopp. Ludvikas planerade investeringar är:

2017	Avskrivningstid År		Anskaffnings- värde
Skyddsutrustning/material	2017-06-01	5	800
Skogsbrandpumpar 4 st	2017-11-01	20	160
Motorspruta klass 2	2017-11-01	20	140
Ny ut- o inalarmeringsutr	2017-10-01	5	1 000
Summa investeringar			2 100
2018	Avskrivningstid År		Anskaffnings- värde
Mindre Släckbil Grängesb	2018-10-01	20	2 800
Lastväxlare med tank	2018-10-01	20	3 600
Släckbil/Tankbil Fredriksb	2018-10-01	20	4 000
Skyddsutrustning/material	2018-06-01	5	800

Jourbil	2018-10-01	20	600
Summa investeringar			11 800

2019

Avskrivningstid

År

Anskaffnings-

värde

Skyddsutrustning

2019-06-01

800

Smedjebackens planerade investeringar är 550 tusen kronor för 2017. Inga andra investeringar är planerade framåt.

Kommande investeringar

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
RDM	3 778	9 100	7 654	6 437	5 165	5 470
Ludvika	2 100	11 800	800
Smedjebacken	550
Summa	6 428	20 900	8 454	6 437	5 165	5 470

Avskrivningar

	2017	2018	2019	2020	2021	2022
RDM	6 280	6 957	7 047	6 791	6 407	5 665
Ludvika	1 040	1 021	839
Smedjebacken	600
Summa	7 920	7 978	7 886	6 791	6 407	5 665

7. Standard på lokaler, fordon och utrustning

RDM uppger att standarden på förbundets lokaler är ”skiftande”. Stationerna i Gagnef, Mockfjärd, Björbo, Enviken och Svärdsjö har relativt stora renoveringsbehov. Även lokalerna i övningsområdet Bysjön behöver rustas upp. En del ombyggnationer av hyrda lokaler behövs, bl.a. för att det saknas omklädningsrum för kvinnor.

Standarden på RDM:s fordon1 är hög med ett begränsat antal fordon som är äldre än årsmodell 2000. Förutom utrustning för utalarmering är övrig utrustning i gott skick.

Ludvika

Ludvika har mycket lokaler, inte minst i Ludvika. Fordonsbeståndet2 är i genomsnitt äldre än RDM:s. Vi har i denna utredning inte bedömt skicket. I stationen i Ludvika är släckbil och lastväxlare av nyare årsmodeller. Där finns två släckbilar av årsmodellerna 2006 och 1989. Där

1 Se bilaga 1

2 Se bilaga 2

finns också två lastväxlare av årsmodellerna 2010 och 2004. Övriga ”mindre bilar” och släpkärror är av varierande ålder, flera av dem lite äldre.

Fordonen i Fredriksberg är gamla. Släckbilen är från 1985 och tankbilen från 1977. Övriga fordon är också av äldre årsmodeller.

I Kopparberg finns en nyare släckbil från 2008. Stegbil och tankbil är från 1976 respektive 1988.

I Grängesberg finns tre fordon och två släp. Släckbilen är från 1984, en Unimog terrängbil från 1976 och en Mitsubishi L 200 lätt lastbil från 2002 som används som IVPA.

Nyhammars station har mindre fordon. Den nyaste, en lätt släckbil i form av en VW Transporter, är från 2013. Utöver detta finns en Unimog från 1973 och en VW Pickup (transportbil) från 2001.

Slutligen i Sunnansjö finns en släckbil och en släpkärra. Släckbilen är från 1987. Smedjebacken

Flera av Smedjebackens större och dyrare fordon3 är nyare än årsmodell 2000. Kommunen har två släckbilar varav den ena är från 2013 medan den andra är från 1995. Det finns en tankbil/lastväxlare från 2005, en Ford F 350 från 2004 samt ett antal personbilar av nyare årsmodeller. Tre pumpar är från 1994-1996, d.v.s. något ålderstigna.

8. Övrigt att tänka på

8.1 Pensionsavtal

En anställd inom räddningstjänsten med huvudsaklig tjänstgöring i utryckningsstyrka har rätt till särskild avtalspension (R-SAP) och kan på egen begäran gå i pension vid 58 års ålder. Villkoret är att han eller hon:

- Slutar på egen begäran tidigast från och med månaden efter fyllda 58 år och

- Har tillhört räddningstjänsten i minst 30 år varav 25 år i utryckningsstyrka

Detta innebär att en pensionsskuld byggs upp för den kommun som har sådan räddningspersonal anställd och som ska täcka pensionskostnaderna mellan 58 år och fram till ordinarie pension.

Det är komplicerat att räkna på effekterna och en genomgång av personalen i både Ludvika och Smedjebacken behöver göras och en beställning av pensionsberäkning bör göras av KPA.

Den skuld som beräknas fram bör regleras av de nya medlemskommunerna innan man blir medlem.

3 Se bilaga 3

9. Förslag till kommande process att införliva Ludvika och Smedjebackens kommuners räddningstjänst i RDM

Kostnadseffekterna av att införliva Smedjebacken och Ludvika i RDM är belyst i kapitel 4 ovan. Smedjebacken har redan lägre kostnader än RDM om vi räknar bort de kostnader som inte längre kommer att vara aktuella vid ett medlemskap. Ludvika kommer däremot att ha en högre kostnad även då extraordinära och avgående kostnader är exkluderade. Projektdirektiven utgår från att nuvarande medlemmars avgifter inte ska påverkas av fler kommuners medlemskap. Detta innebär att Ludvika måste effektivisera med i storleksordningen 6,6 miljoner kronor för att komma i nivå med övriga medlemskommuner. Smedjebacken behöver inte effektivisera något alls för att komma i nivå med RDM.

Att effektivisera med 6,6 miljoner kronor i en hast bedömer vi som svårt. En lösning kan vara följande scenario:

År 2018: Alla sex kommunerna (RDM:s nuvarande fyra medlemmar samt Ludvika och Smedjebacken) anslår lika mycket som man var för sig budgeterar för 2018. Följden blir att RDM:s medlemsavgift till nuvarande medlemmar inte påverkas men att Ludvika kommun får en högre kostnad omräknat per invånare motsvarande det effektivitetskrav som behövs för att komma i nivå med RDM, d.v.s. ca 6,6 miljoner kronor. Det innebär att även Ludvika gör en kostnadsbesparing på åtminstone 773 tusen kronor i form av minskade ledningsfunktioner.

År 2019: Falun, Borlänge, Säter, Smedjebacken och Gagnef räknar upp sitt anslag till RDM på normalt sätt medan Ludvika står kvar på samma anslag som för 2018. De sex medlemskommunerna riktar ett uppdrag till RDM att rationalisera i Ludvika kommun motsvarande den uteblivna uppräkningen. För Smedjebackens del som ligger under genomsnittskostnaden per invånare men som ändå gör en besparing föreslås att de går in med samma anslag som de fyra nuvarande medlemmarna. Det utrymmet kan eventuellt användas för att skriva av på de nyinvesteringar som troligen behövs i Smedjebacken.

2020 och framåt: Ludvika står kvar på samma anslagsnivå medan övriga medlemmar räknar upp sitt anslag på vanligt sätt till dess att de är ikapp. RDM:s uppdrag att rationalisera i Ludvika kvarstår motsvarande den uteblivna årliga uppräkningen tills Ludvika kan betraktas vara i nivå med RDM. Hur många år detta tar är beroende på vilka effektiviseringar/rationaliseringar som RDM lyckas göra.

Andra rationaliseringar och stordriftsfördelar för alla sex medlemskommunerna ska förstås räknas hem på vanligt sätt och komma Ludvika till del precis som övriga medlemmar.

Förslaget, genom att Ludvika kommuns anslag låses tills övriga kommuner kommer att betala lika mycket per invånare, innebär en press på RDM att årligen rationalisera/effektivisera räddningstjänsten i Ludvika vilket borde vara alla till gagn i ett utvidgat förbund.

Vi har i våra beräknar i denna utredning utgått från 2015 års redovisning. Det spelar ingen roll. Våra beräknar har tagit sikte på att spegla i vilken härad de två nya aspiranterna till medlemskap ligger i förhållande till RDM och slutsatsen framgår, hoppas vi, i denna rapport. D.v.s. att

Smedjebacken ”kvalificerar sig” rent kostnadsmässigt medan Ludvika har ett behov av rationalisering.

Vi föreslår även att en inventering av lokaler, fordon och utrustning görs. På samma sätt som övergångsregler behövs för att jämna ut skillnader i kostnadsnivå bör även behov av investeringar hanteras på liknande sätt. D.v.s. om det vid en djupare genomgång visar sig att standarden på lokaler, fordon och övrig utrustning markant skiljer sig mellan RDM och Ludvika och

Smedjebacken bör detta regleras så att de nya medlemskommunerna ”investerar ikapp”. Detta kan ske genom att RDM investerar och fakturerar de nya medlemskommunerna för avskrivningarna.

10. Sammanfattning över frågeställningarna i uppdraget

I detta kapitel vill vi stämma av att vi besvarat de frågor som ingått i vårt uppdrag samt tydliggöra frågeställningarna i syfte att underlätta för läsaren.

10.1 Vad blir de ekonomiska konsekvenserna för de nuvarande medlemskommunerna i RDM och verksamheten utvidgas till att även omfatta Ludvika och Smedjebacken?

Svar: De ekonomiska konsekvenserna på kort sikt blir inga alls. Det beror på hur fördelningen av anslagen görs och hur övergångsreglerna för framför allt Ludvika kommer att utformas. På sikt vinner även nuvarande medlemskommuner på att fler medlemmar ansluter sig och därmed ger förutsättningar för stordriftsfördelar, riskspridning, gemensamma utbildningsinsatser etc. D.v.s. fasta kostnader fördelas på fler medlemmar.

10.2 Kommer ett utökat medlemskap att påverka den kostnad de nuvarande medlemmarna i RDM betalar per invånare?

Svar: Nej. Se föregående avsnitt. På kort sikt får Ludvikas högre kostnadsnivå hanteras på så vis att nuvarande kommuners anslag inte påverkas (se förslag kapitel 9). På längre sikt påverkas nuvarande medlemmar positivt då en del fasta kostnader inom RDM fördelas på fler medlemmar.

10.3 Om kostnaden höjs för nuvarande medlemmar, hur kan nuvarande medlemmar i RDM i så fall kompenseras för detta?

Svar: Se föregående två avsnitt. Kostnaden för nuvarande medlemmar höjs inte. RDM föreslås få ett uppdrag att under de närmaste åren rationalisera i Ludvika med målet att komma ner till den genomsnittliga nivån i RDM.

10.4 Vilken kostnadsnivå kr/invånare har nuvarande verksamhet jämfört med kostnadsnivån kr/invånare i RDM? Om verksamheten i Ludvika och Smedjebacken omfattar andra uppdrag än basverksamheten i RDM ska dessa särredovisas.

Svar: I vår utredning har vi utgått från redovisade kostnader för 2015 då siffror från 2016 inte var tillgängliga när vi startade uppdraget. RDM hade då en kostnad per invånare på 791 kr, Ludvika 1168 kr per invånare och Smedjebacken 861 kr per invånare.

När vi justerar Ludvikas och Smedjebackens kostnader för avgående kostnader som är aktuella vid ett medlemskap och engångs-/extraordinära kostnader är Ludvikas kostnader per invånare 1047 kr och Smedjebackens 771 kronor per invånare.

Vi har även justerat för andra verksamheter såsom t.ex. sotningsverksamheten i Ludvika.

10.5 Vilken standard har nuvarande lokaler i Ludvika och Smedjebacken? Håller de samma standard som RDM:s lokaler? Om det finns behov av standardförbättringar ska kostnaden för dessa redovisas.

Svar: Det finns behov av ombyggnader/standardförbättringar i såväl RDM:s lokaler som i Ludvika och Smedjebackens. I denna utredning har vi inte gjort beräkningar på detta då det blir en framtida uppgift för RDM att bl.a. se över lokalbehovet inom förbundet. Det pågår för närvarande ett projekt inom RDM som handlar om effektiviseringar generellt.

10.6 Vilken standard har Ludvikas och Smedjebacken fordonsbestånd? Håller den samma standard som RDM:s fordonsflotta? Om det finns behov av nyinvesteringar ska kostnaden för detta redovisas.

Svar: Vi konstaterar att Ludvikas och Smedjebackens fordonsbestånd är i genomsnitt äldre än RDM:s. Vid en okulär besiktning är fordonen i såväl Ludvika som Smedjebacken i ”gott skick”. Det finns dock behov av investeringar vilket redovisas i avsnitt 6 i denna rapport. De investeringsplaner som redovisas i Ludvika och Smedjebacken utgår från en bedömning som respektive kommun själva gjort utan hänsyn till ett medlemskap i RDM. Det bör bli en uppgift för RDM att se över investeringsbehovet när och om Ludvika och Smedjebacken blir medlemmar.

Som vi föreslår i kapitel 9 bör en genomlysning av standarden på såväl lokaler som fordon göras innan ett beslut om samgående. Vid avvikelser bör de nya medlemskommunerna investera ikapp alternativt betala ett högre anslag tills man kommit upp i samma nivå som RDM.

10.7 Vilken standard har Ludvikas och Smedjebackens övrig utrustning/materiel? Håller den samma standard som RDM:s utrustning/materiel? Om det finns behov av nyinvesteringar ska kostnaden för dessa redovisas.

Svar: Denna fråga bör kunna behandlas på samma sätt och i samma sammanhang som frågeställningarna i avsnitt 10.6 och 10.7.

10.8 Hur ser personalbemanningen ut i Ludvika och Smedjebacken ställt i relation till bedöms riskbild? Finns det behov av utökning/rationalisering av personalbemanningen? Om behovet finns ska kostnaden för rekrytering/avveckling bedömas.

Svar: Bemanningen bedöms av förbundschefen RDM som rimlig i förhållande till den riskbild som RDM och de nya medlemskommunerna har. Dock kan vi konstatera att det skiljer i anställningsformer (heltid/deltid) och övriga anställningsavtal.

Detta är sådant som får tas om hand på sikt och ingår i det förslag till hur en anpassning till RDM som vi lämnar i kapitel 9 kan gå till. Ludvika kommun har några fördyrande avtal och det är något som RDM får arbeta med framöver. Huruvida dessa avtal kan omförhandlas i och med en verksamhetsövergång till RDM har vi inte utrett men bör ingå som ett uppdrag till RDM att utreda.

10.9 Kommer ett inlemmande av Ludvika och Smedjebackens kommuner i RDM att på något sätt påverka de riskbedömningar som ligger till grund för verksamheten med därtill följande ekonomiska konsekvenser?

Svar: RDM har en riskbedömning/handlingsprogram där riskerna inom RDM hanteras. När och om Ludvika och Smedjebacken blir medlemmar får respektive kommuns riskbedömning och handlingsplaner vägas in i RDM:s nuvarande riskbedömning/handlingsprogram. Enligt bedömning av förbundschefen för RDM är de stationer som såväl Ludvika och Smedjebacken har rätt belägna rent geografiskt.

10.10 Vilka möjligheter finns till effektivisering genom att dela funktioner/kompetenser över fler kommuner?

Svar: Direkta konsekvenser av en sammanslagning är att administrativa resurser och ledningsresurser kan effektiviseras och delas. En kalkyl på detta finns i kapitel 5 i denna rapport. Stordriftsfördelar såsom att en större organisation har större möjlighet att rekrytera och behålla specialistkompetenser finns också.

10.11 Finns möjlighet att samordna ledning, administration och utbildning? Vilken kostnadseffekt kan detta innebära?

Svar: Ledning och administration kan samordnas. Här har vi gjort uppskattningen att besparingen är 773 tkr plus 957,5 tkr (se kapitel 5). Detta kommer inte RDM:s medlemskommuner till del förrän Ludvika har kommit ner i samma kostnadsnivå som RDM. Men det kommer heller inte att kosta nuvarande medlemskommuner något extra.

Samma resonemang kan vi föra när det handlar om intern utbildningsverksamhet. Ludvika kommun har ett övningsfält som kostar pengar. Men bedömningen är åtminstone i nuläget att det är en fördel att behålla övningsfältet i Ludvika för att slippa resor. Huvuddelen av den interna utbildningsverksamheten kommer att ske i Bysjön där RDM har ett utbildningscenter där alla moment kan övas.

Utgångspunkten för att nya medlemmar ska ingå i RDM är att det inte ska belasta nuvarande medlemmar. Xxxxxxxx ska strävan vara att behandla alla medlemmar lika men när det skiljer som det gör mellan RDM och Ludvika måste övergångsregler upprättas och ett uppdrag till RDM:s ledning ges att effektivisera såväl RDM som Ludvikas räddningstjänst.

Datum som ovan KPMG AB

Xxxxx Xxxxxxxx

Rådgivare och Certifierad kommunal revisor

11. Bilaga 1, RDM fordon

	objekt	anropsnummer	station	årsm
objekt	objekt	anropsnr	stn	årsm
		släckbilar
släckbil	CJZ 482	1010	100	2010
släckbil	CZX 360	1110	100	1991
släckbil	XCC 390	2010	200	2005
släckbil	RON 148	1410	140	2000
släckbil	CNH 422	1510	150	2011
släckbil	SMB 042	1610	160	2002
släckbil	PNG 975	2310	230	1992
släckbil	OXH 082	2410	240	1991
släckbil	TEZ 904	2610	260	2002
släckbil	FHF 289	1710	170	1991
släckbil	OGL 689	1810	180	1990
släckbil	EFZ 066	1910	190	2011
		räddningsbilar
räddningsbil	WRD 717	1020	100	2005
räddningsbil	CJF 547	2020	200	2010
		tankbilar
tankbil	TBU 661	1040	100	2011
tankbil	ENA 392	2040	200	2014
tankbil	SRG 221	1440	140	2001
tankbil	OKP 119	2640	260	1989
tankbil	AAJ 016	1740	170	1989
tankbil	PBE 979	1840	180	1994
tankbil	CNH166	1340	130 DAP	2011
tankbil	ODU 431	1940	190	1989
tankflak		tankflak	100
tankflak		tankflak	200
		lastväxlare
lastväxlare	GBG 566	1044	100	2007
lastväxlare	SMP 325	1640	160	2002
lastväxlare	RWN 559	2340	230	2001
lastväxlare	CDP 952	2440	240	2009
tankflak		tankflak	160
tankflak		tankflak	230
		terrängfordon
terrängbil	MKU 789	105	100	1987
terrängbil	MTE 317	155	150	1989
terränghjuling	OWC 787	219	200	2009
terränghjuling	JCY 086	119	100	2009

terränghjuling	BTS 300		150	1995
terränghjuling	DRC 011		240	1995
terränghjuling	CTC 016		190	1995
		höjdfordon
hävare	ERZ 762	1030	100	1997
stegbil	MYW 300	2030	200	1986
hävare	OSR 905	1830	180	1990
		dykbuss
dykbuss	XSP 892	2066	200	2006
		bandvagnar
bandvagn	SPF 805	116	100	1980
bandvagn	XKB 955	Landstinget	100	1980
bandvagn	DAH 200	218	200	1980
bandvagn	SPF 802	216	200	1980
		prio 1 bilar
prio 1 bil	ATS 189	1460	140	2010
prio 1 bil	HXC 604	1560	150	2009
prio 1 bil	HYC 628	1660	160	2009
prio 1 bil	HPF 172	2360	230	2009
prio 1 bil	HXX 216	2460	240	2009
prio 1 bil		2560	250
prio 1 bil	CGP 347	2660	260	2010
prio 1 bil	LWE 274	1760	170	1999
prio 1 bil	DNJ 267	1860	180	1995
prio 1 bil	DMO 885	1960	190	1998
FIB-bil	MGO 657	1770	170	2011
FIB-bil	FEU 442	1870	180	2012
FIB-bil	LKN 569	1970	190	2013
		transportbilar
transportbil	KET 248	1077	100	2009
transportbil	KGY 255	148	140	1995
transportbil	LLO 723	212	200	2008
transportbil	GDP 305	VW-Buss	100	2009

		personbilar
personbil	AHA 472	1080	100	2014
personbil	USC 000	000	000	2004
personbil	SMO 179	Skoda Octavia	200	2001
personbil	SMO 180	Skoda Octavia	100	2001
personbil	AEK 853	1180	200	2015
personbil	CCU 140	Volvo v 50	200	2006
personbil	KJK 354	Volvo v 50	200	2006

personbil	AKZ 940	Volvo v 70	200	2007
personbil	SMO 177	Skoda Octavia	200	2001
personbil	UNW 695	Citroeng Berlingo	Bysjön	2003
personbil	XOE 846	Renault Master	100	2006
		båtar
båt		117	100
båt		ja	100
båt		2090	200
båt		gummibåt	200	2006
båt		ja	140
båt		ja	150	2007
båt		ja	230
båt		gummibåt	240	2006
båt		ja	250
båt		ja	260
båt		gummibåt	170
båt		gummibåt	190
		kärror
kärror	AEB 156	kärra stora båten	100	1991
kärror	FJK 792	kärra lilla båten	100	1984
kärror	LNF 148	släpvagn	100	1996
kärror	ATC 372	skoterkärra	230	1971
kärror	AXF 347	terräng	200	2007
kärror	LMO 579	båtvagn	200	2009
kärror	BZE 072	släpvagn	200	1991
kärror	GPN 212	båtvagn	240	1988
kärror	FSN 946	båttrailer	150	2007
kärror	AKX 619	båttrailer	230	2007
kärror	AJG 514	båtvagn		1960
kärror	XPJ 867	tung räddning	100	2006
kärror	LKB 734	båtvagn	260	1983
kärror	KCS 845	skogsbrandvagn	260	1979
kärror	XXS 380	släpvagn	Bysjön	2006
kärror	PUU 530	släpvagn		1967
kärror	UZE 138	släp fyrhjuling	100	2015
kärror	TCH 283	släp fyrhjuling	200	2012
kärror	PFC 131	släp sexhjuling	190	1994
kärror	PEW 351	släp sexhjuling	150	1994
kärror	KBN 477	släp sexhjuling	150	1978
kärror	FST 026		170	1973
kärror	CPB 532			1977
kärror	BGX 132			1972

kärror	MWC 202	skoterkärra	230	1986
		skotrar
skoter	NHM 734	skoter	230	1988
		övrigt

släp	AMR 618	tankvagn	Bysjön	1967
släckbil	PPB 143	221	Bysjön	1993
släckbil	LOF 303	191	Bysjön	1984
släckbil	PMF 095	222	Bysjön	1991
släckbil	MKZ 163	"gamla"222	Bysjön	1986
kärror	KWU 485	båtvagn	Bysjön	2010
Elverk		Falu Elverk	150
Elverk		Falu Elverk	230
Elverk		Falu Elverk	240
Elverk		Falu Elverk	260
Elverk		Falu Elverk	160
Elverk		Säter Elverk	140

12. Bilaga 2, Ludvika fordon

Fordonsslag:	Årsmodell	Ny värde	Funktion
LUDVIKA
Lastbil N3 Scania P 380	2006	4	Släckbil
Lastbil N2 Chevrolet 3500 Crewcab	1995	2,8	Räddningsbil
Lastbil N3 Scania P 113	1994	7	Skylift
Lastbil N3 Scania P 400	2010	2,5	Lastväxlare
Lastbil N2 Unimog 416	1977	3	Terrängbil
Terrängfordon N2 Hägglund BV 206	1980	3	Bandvagn
Personbil M1 VW Shuttle	2006	0,5	Buss
Lastbil N1 VW Caddy	2008	0,4	Servicebil
Lastbil N1 VW Pickup	2010	0,6	Servicebil
Lastbil N1 Chevrolet CK	1996	0,8	R-D piket
Lastbil N3 Scania P 113	1989	4	Släckbil
Lastbil N3 Scania R 124	2004	2,8	Lastväxlare
Personbil M1 Volvo V 70	2006	0,7	Jourbil
Personbil M1 Volvo V 70	2000	0,7	Besiktningsbil
Personbil M1 Vw Golf	2004	0,4	Besiktningsbil
Släpkärra O1 Strada	1969	0,15	Slangkärra 600m
Släpkärra O1 Strada	1969	0,15	Lättskum
Släpkärra O1 Strada	1972	0,05	FG sanering
Släpkärra E4 Waterous	1996	0,6	Msp 3
Släpkärra O1 Lindanvagnen	2010	0,03	Skotersläp
Släpkärra O1 Egen tillv.	1983	0,15	Slangkärra 750m
Släpkärra O2 Bålsta-släpet	2000	0,05	Båtsläp
Släpkärra O1 Egen tillv.	1985	0,02	Båtsläp
Släpkärra O1 Xxxx Xxxxxx	1986	0,6	Msp 3
Släpkärra O1 Lindanvagnen	2010	0,02	4-Hjuling
Släpkärra O1 Bålsta-släpet	2015	0,2	Msp 2
Terränghjuling Yamaha	2009	0,09
Terrängskoter Aktiv	1987	0,12
FREDRIKSBERG
Lastbil N3 Scania P 112	1985	4	Släckbil
Lastbil N3 Scania LS 141	1977	3,6	Tankbil
Lastbil N2 Unimog 416	1974	3	Terrängbil
Personbil M1 Mercedes-benz	2000		IVPA

Släpkärra O1 Strada	1972	0,15	Slangkärra 700m
Släpkärra O1 Brännans	1973	0,02	Båtsläp Iseka
Släpkärra O1 Egen tillv.	1983	0,02	Båtsläp sommar
Släpkärra O1 Lindanvagnen	2010	0,025	Skotersläp
Släpkärra O1 Lindanvagnen	2010	0,025	Räddningskärra
Terrängskoter Yamaha	2003	0,12
Släpkärra O1 Strada	1972	0,02	Skogsbrand
Släpkärra O1 Bålsta-släpet	2000	0,2	Msp 2
KOPPARBERG
Lastbil N3 Scania P 380	2008	4	Släckbil
Lastbil N3 Scania L 81	1976	5	Stegbil
Lastbil N3 Volvo F 12	1988	3,6	Tankbil
Lastbil N2 Unimog U 1550	1989	3	Terrängbil
Lastbil N1 Toyota hilux	2003	0,4	Pickup
Släpkärra O1 Lindanvagnen	2010	0,025	Räddningkärra
Släpkärra O2 Strada	1965	0,025	Skotersläp
Släpkärra O1 Egen tillv.	1993	0,02	Båtkärra
Släpkärra O1 Valeryd släpet	1998	0,2	Msp 2
Släpkärra O2 Waterous	1996	0,6	Msp 3
Terrängskoter Lynx	1985	0,12
GRÄNGESBERG
Lastbil N3 Scania P 112	1984	4	Släckbil
Lastbil N2 Unimog 416	1976	3	Terrängbil
Lastbil N1 Mitsubishi L 200	2002	0,5	IVPA
Släpkärra O1 Egen tillv.	1985	0,02	Båtkärra
Släpkärra O1 JI-WE släpet	1976	0,02	Båtkärra
NYHAMMAR
Lastbil N1 VW Transporter	2013	1,5	Lätt släckbil
Lastbil N2 Unimog 416	1973	3	Terrängbil
Lastbil N1 VW Pick-up	2001	0,6	Transportbil
Släpkärra O1 Tiki-trailer	2006	0,02	Båtkärra
Släpkärra O1 Strada	1969	0,05	Vattenkärra
SUNNANSJÖ
Lastbil N3 Scania P 92	1987	4	Släckbil
Släpkärra Wr30		0,6	Msp 3

13. Bilaga 3, Smedjebacken fordon

Utvidgat medlemskap i räddningstjänsten Dala Mitt Beslutsunderlagsrapport

2017-06-21

Innehåll

1. Sammanfattning

2. Bakgrund och syfte

3. Metod, Projektbeskrivning

4. Medborgarperspektiv - Synergieffekter

5. Underlag till beslut

– Normativ ledning

– Skadeprevention

– Skadeavhjälpande

– Utbildning

– Administration

– Risk och konsekvensanalys enligt AML

6. Ekonomi

7. Förslag på kommande process

8. Resonemang

9. Bilagor

1. SAMMANFATTNING

Denna rapport ger ett underlag för framtagandet av förslag till beslut för en utökning av räddningstjänsten Dala Mitt med Ludvika och Smedjebackens kommuner.

Under det första halvåret 2017 har projektledaren konstaterat att det finns förutsättningar för Ludvika och Smedjebackens kommuner att söka medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt. Ett utökat antal medlemskommuner i RDM ger sannolikt möjligheter för medlemskommunerna att över tid effektivisera såväl nuvarande RDM som nya kommuner angående verksamheten med anknytning till Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Detta gäller både vad avser möjligheter till ökad säkerhet genom ett bättre proaktivt arbete för skydd mot olyckor och i det reaktiva skadeavhjälpande arbetet.

I det proaktiva arbetet syns detta främst genom att alla medlemskommuner, som vid ett utökat medlemskap med de två aktuella kommunerna omfattar mer än halva Dalarnas befolkning, kan ge sina medborgare ett mer likvärdigt skydd mot olyckor än idag. Då LSO är en målstyrd lag där kommunen fastställer ambitionsnivåer påverkar detta likvärdigheten för såväl fysiska som juridiska personer. Kommuner tolkar LSO på olika sätt och ställer därmed olika krav på de som skall efterleva lagen. Ett kommunalförbund som likriktar ambitionsnivåer inom hela förbundets geografiska yta kommer med automatik att innebära mer likvärdiga och rättssäkra förhållningssätt till LSO oberoende av kommuntillhörighet. Detta är inte minst viktigt för näringsidkare som bedriver verksamhet i fler kommuner än en.

För det skadeavhjälpande arbetet syns ett samgående i ett större kommunalförbund ge utökade möjligheter till kraftsamling av såväl ledningsresurser som räddningstjänstresurser då räddningschefen har direkt handlingsfrihet med fler räddningsstyrkor redan i ett initialt skede av en större olyckshändelse. Med erfarenheter från tidigare stora insatser (senast skogsbranden i Västmanland 2014) har det konstaterats att vikten av initial kvalificerad ledning och tillgång till stora resurser inte kan underskattas för att bryta ett olycksförlopp i ett tidigt skede. Att tidigt bryta ett olycksförlopp torde vara den främsta garanten för att sänka samhällets kostnader för inträffade olyckshändelser.

Mot bakgrund av vad som ovan beskrivits förordas, ur ett generellt perspektiv, en utökning av RDM. En utökning och effektivisering ligger också helt i linje med det Kommittédirektiv om en effektivare kommunal räddningstjänst som beslutades vid ett regeringssammanträde den 16 februari 2017.

2. BAKGRUND

Ludvika kommun har under sommaren 2016 efterhört med RDM om möjligheterna för Ludvika kommun att gå in som medlem i RDM. Intresset från Ludvika har mottagits positivt av direktionen för RDM. Ludvika kommun organiserar sin räddningstjänst- verksamhet tillsammans med Ljusnarsbergs kommun i en gemensam nämnd, Räddningsnämnden Västerbergslagen (RVB). RDM har med anledning av detta skrivit ett samarbetsavtal med RVB syftande till ett medlemskap för Ludvika kommun med start 2018-01-01.

Samarbetet skall ge beslutsunderlag till i första hand Ludvika kommun om kommunen skall söka ett fullt medlemskap i RDM eller ej. I andra hand skall samarbetet ge beslutsunderlag för RDM:s nuvarande medlemskommuner om dessa skall utöka kommunalförbundet RDM med Ludvika kommun. Ljusnarsbergs kommun omfattas inte av eventuellt medlemskap i RDM.

Smedjebackens kommun visar också ett intresse för ett medlemskap i RDM och efter överenskommelse mellan RDM, Västerbergslagen och Smedjebackens kommun orienteras Smedjebacken efterhand om samarbetet mellan RDM och Västerbergslagen. Smedjebackens kommun avser nyttja beslutsunderlaget för Ludvika kommun även som ett beslutsunderlag för Smedjebackens kommun om kommunen skall söka medlemskap i RDM eller inte.

Räddningschefen i Smedjebackens kommun har av sin kommunchef erhållit ett utredningsuppdrag i tre alternativ.

- Fortsätta bedriva kommunens åtagande gentemot Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) på samma sätt som idag eller,

- Söka medlemskap i RDM eller,

- Söka medlemskap i kommunalförbundet Södra Dalarnas Räddningstjänst (Avesta, Hedemora, Fagersta och Norbergs kommuner).

3. METOD

Samarbetet som drivs i projektform har pågått sedan 2017-01-16 och lämnar här en beslutsunderlagsrapport. Projektarbetet är indelat i sex olika delprojekt och i stort avgränsat till olika verksamhetsområden. Tidsmässigt har arbetet varit indelat i fyra olika faser med en inventeringsfas, en analysfas, en konsekvensfas och en beslutsfas.

Som tidigare nämnts deltar inte Smedjebacken aktivt i projektarbetet utan har valt att följa arbetet. Därför saknas uppgifter från Smedjebacken i flera delar. Projektledaren har vid flera tillfällen under arbetet informerat Smedjebacken om aktuellt läge i projektet.

Utöver projektledare har projektarbetet bedrivits med befintliga resurser från respektive organisation. Stundtals har projektarbetet ihop med de ordinarie arbetsuppgifterna tagit mycket kraft. Delaktighet har varit en av fyra hörnstenar för projektarbetet, vilket gör att många personer varit engagerade i olika arbetsgrupper. Som underlag för rapporten har bland annat genomgång av en omfattande dokumentinformation gjorts samt att många intervjuer med företrädare för RDM, RVB och Smedjebacken genomförts.

En ekonomisk genomlysning av konsekvenser ur ekonomisk synvinkel som Falun- Borlängeregionens medlemskommuners ekonomichefer beställt har genomförts av KPMG. Konsultuppdraget är presenterat för RDM:s medlemskommuners ekonomichefer samt för kommun och ekonomicheferna i de två presumtiva medlemskommunerna. Rapporten ligger som underlag till några delar i vår beslutsunderlagsrapport och finns som bilaga.

Bilaga 1.

4. MEDBORGARPERSPEKTIV - SYNERGIEFFEKTER

Krympande ekonomiska resurser är en realitet samtidigt som lagstiftningens och samhällsutvecklingens krav på en specialiserad och effektiv räddningstjänst kräver ökad samverkan mellan ansvariga myndigheter. Regeringen har bl.a. mot den bakgrunden 2017-02-16 beslutat att utreda framtida svensk räddningstjänst, en effektivare kommunal räddningstjänst. I direktiven kan man tydligt utläsa att samverkan såväl mellan räddningstjänster som mellan andra aktörer ska utökas. Bland annat står det: det finns alltför stora variationer i kommunernas förutsättningar att utifrån de nationella målen i LSO bedriva förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Det finns bl.

a. behov av förbättringar i fråga om samverkan mellan kommunernas räddningstjänster liksom när det gäller kommunernas utnyttjande av varandras resurser för förebyggande verksamhet och räddningstjänst. Inriktningen är att samverkan ska skapa ett tryggare samhälle utifrån ett medborgarperspektiv. Utredningen ska presenteras senast den 30/6 2018.

Regeringen har även tillsatt en utredning för att ta fram förslag på en lämplig organisationsform för den nationella alarmeringsfunktionen. Till exempel har Riksrevisionen pekat på att styrningen av alarmeringsfunktionen är viktigt för människors trygghet. Avtalet för alarmeringsfunktionen i Dalarna, dagligt tal kallat SOS-avtalet, går ut 31/12 2017. Vid kommande upphandling bör medborgarperspektivet ha stort fokus och kopplas samman med utökad förmåga för normativ strategisk ledning, så kallad inre ledning. I flera motsvarande delar av Sverige, exempelvis Nerike, är detta idag en verklighet.

I utvärderingar av Västmanlandsbranden återkommer flera gånger vikten av samverkan mellan olika aktörer inom räddningstjänstområdet. Även händelser i närtid bekräftar betydelsen av samarbete i olika former.

Även i vårt arbete och i förslagen till beslut har samverkan varit i fokus. Man kan utifrån direktiven till de utredningar som pågår se att, om inte samarbetet mellan kommunerna ökar inom räddningstjänstområdet kommer staten att styra utvecklingen åt det hållet.

Dalarnas län har idag elva räddningstjänstorganisationer som inrymmer de femton kommunerna. Sex av dessa kommuner, RDM-kommunerna samt Avesta och Hedemora har organiserat sin räddningstjänst i kommunalförbundsform. I ytterligare sex kommuner i länets västra och norra del pågår sedan en tid en utredning om att bilda ett kommunalförbund för hantering av kommunala åtaganden med anknytning till LSO, ett nytt räddningstjänstförbund. Utredningen pekar på att det nya kommunalförbundet organiseras från och med 2019-01-01. Förutsatt att Ludvika och Smedjebackens kommuner i framtiden ingår i RDM eller i Smedjebackens fall i Södra Dalarnas Räddningstjänstförbund kommer i princip alla kommuner i Dalarnas län att vara organiserade i kommunalförbundsform. På kort tid kommer därmed Dalarnas elva räddningstjänstorganisationer att minska till fyra. Det är en utveckling för länet i en positiv riktning främst avseende medborgarnas rättmätiga krav på en likvärdig rättssäker räddningstjänst som är effektiv ur såväl kostnads- som skadepreventiv och skadereaktiv synvinkel.

Sannolikt kan stora effektiviseringar och kvalitetshöjningar göras genom de olika kommunernas ökade möjligheter till samarbete, samverkan och samordning om kommunerna väljer att, som LSO

föreskriver, nyttja varandras resurser i en i förväg bestämd organisationsform. Kommunalförbundsformen är den klart dominerande formen av organisatoriskt samarbete inom landet som helhet och idag får mer än hälften av Sveriges befolkning sin service kopplat till LSO och Lag (2010: 1011) om Brandfarliga och Explosiva varor (LBE) via ett kommunalförbund för räddningstjänst och därtill knuten verksamhet.

Idag anslår medlemskommunerna i RDM solidariskt en årlig summa för RDM:s alla verksamheter kopplat till LSO och LBE. Utöver det har RDM kostnadstäckning för olika typer av verksamheter bland annat via myndighetsutövning med olycksförebyggande syfte (tillsyn och tillstånd), utbildningar och andra tjänster som medlemskommuner och organisationer utanför den kommunala sektorn kan beställa av kommunalförbundet. Medlemmarnas anslag baseras på antalet invånare i kommunerna och har i dagsläget ingen annan koppling till den geografiska kommunen. Anslagets totala storlek baseras å sin sida på den kommungemensamma riskbild som inryms i de fyra medlemskommunerna. Riskbilden för de specifika kommunerna skiljer sig åt men sammantaget måste den gemensamma riskbilden alltid hanteras så att ett likvärdigt skydd mot olyckor finns oberoende av var i kommunen eller i vilken kommun medborgaren är bosatt eller för tillfället uppehåller sig. Detta förhållningssätt med procentuell fördelning av anslagets storlek fungerar bra som grund och kommunerna kan om man så önskar beställa ytterligare tjänster av sitt kommunalförbund. Just kommunalförbundsformen ger medlemskommunerna möjlighet att välja om man via förbundsordningen vill tilldela kommunalförbundet uppdrag eller via upphandlingsförfarande låta annan aktör sköta kommunala uppdrag.

RDM-kommunerna och Smedjebackens kommun har idag ungefär samma kostnad per capita för att bedriva de LSO- och LBE-anknutna verksamheterna. Att ansluta Smedjebackens kommun till RDM kan därför ur ekonomisk synvinkel anses vara en enkel manöver. Ludvika kommun har däremot en betydligt högre kostnad per capita än de övriga fem kommunerna. Ludvika kommuns geografiska storlek med en yta i paritet med Falu kommuns och ett befolkningsunderlag på knappt hälften av Faluns invånarantal ger förstås olika ekonomiska förutsättningar för en kostnadseffektiv räddningstjänstorganisation. De båda kommunerna har idag lika många räddningsstationer inom sina kommungränser baserat på den lokala riskbilden.

De av nuvarande RDM-kommunernas gemensamma ingångsvärde i hela samarbetsprojektet har varit att kostnaden för Falu, Borlänge, Säter och Gagnefs kommuner inte får öka med anledning av nya medlemmar i kommunalförbundet. Därför behövs en översyn göras för en omskrivning av hur andelstalen fördelas mellan kommunerna efter ett ökat medlemsantal. Detta bör ske med minnesbilden att fler medlemskommuner i kommunalförbundet ger större möjligheter till effektiviseringar och kvalitetshöjningar för såväl gamla som nya medlemmar. Det kan vara relevant att överväga om Ludvika kommun, åtminstone under en övergångsperiod, skall ligga på en annan anslagsvolym sett till befolkningsstorleken än vad övriga medlemskommuner gör. I landet finns en mängd olika sätt att fördela kommunalförbundets kostnader mellan medlemskommunerna. Detta behöver ses över före ett beslut om utökat medlemskap i RDM.

De olika ekonomiska förutsättningarna för att bedriva ett effektivt skadepreventivt och skadereaktivt arbete behöver dock inte förmörka möjligheterna till ett utökat räddningstjänstförbund. Fördelarna med fler medlemmar i kommunalförbundet torde utan allt rimligt tvivel utgöra en tyngre vågskål än de nackdelar som kan skådas.

5. UNDERLAG TILL BESLUT

Redovisningen av underlag till beslut är uppdelad enligt projektorganisationen och följer en mall enligt avsnitten nuläge, analys, konsekvens och förslag till beslut.

NORMATIV LEDNING

Övergripande styrning

Nuläge:

RVB styrs idag av en gemensam nämnd för räddningstjänst mellan Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner där Ludvika fungerar som värdkommun. Ljusnarsbergs kommunfullmäktige har beslutat att ansöka om medlemskap i Nerikes Brandkår.

RDM styrs idag av en direktion bestående av totalt tio ordinarie ledamöter samt lika många ersättare. Borlänge och Falun har tre ledamöter vardera. Gagnef och Säter har två ledamöter vardera. Presidiet består av fyra ledamöter, en från varje kommun.

Ordförandeskapet växlar mellan de ingående kommunerna ett år i taget.

Analys:

Om Ljusnarsbergs kommun blir en del av Nerikes räddningstjänst, vilket allt tyder på, kommer den gemensamma nämnden RVB att upplösas. Ludvika kommun kommer då antingen att verka som organisation för räddningstjänsten alternativ söka medlemskap i RDM.

Om Ludvika och/eller Smedjebackens kommun väljer att ansöka om medlemskap i RDM behöver antalet ledamöter i direktion och direktionens presidium att utökas. Det är rimligt att anta att alla medlemskommuner har ett intresse av att vara delaktiga i presidiets arbete inför direktionssammanträdena. Antalet ledamöter i presidiet behöver därmed utökas vid ett ökat antal medlemskommuner. Det är också, för upprättahållandet av den demokratiska parlamentarismen, angeläget att direktionen även fortsatt har den formella beslutanderätten. Därmed behöver antalet ledamöter i direktionen som helhet vara fler än det dubbla antalet ledamöter i direktionens presidium.

Beträffande ordförandeskapet som idag växlar årligen bör detta förändras då det eljest kan bli för lång tidsperiod mellan de år en kommun innehar ordförandeskapet. Alla medlemskommuner hinner inte vara ordförande inom en mandatperiod. Tre alternativ möjliggörs härvid vilka redovisas nedan.

- Falu kommun, där förbundet har sitt säte, har ständigt ordförandeskap.

- Ordförandeskapet växlar med två år i taget mellan Falu och Borlänge kommuner som är de överlägset största inom förbundet.

- Ordförandeskapet växlar årligen som idag fast enkom mellan de mindre kommunerna, Ludvika, Säter och Gagnef (Smedjebacken).

Förslag till beslut:

Mot bakgrund av ovanstående analys föreslås direktionen innehålla följande numerär av ledamöter där samtliga också är ledamöter i sin egen kommuns fullmäktigeförsamling.

Kommuner i storleksordning (avrundat 1000-tal 31/12-15)	Ordinarie	Ersättare	Presidium
Falun (57 000)	3	3	1
Borlänge (51 000)	3	3	1
Ludvika (26 000)	2	2	1
Säter (11 000)	2	2	1
Smedjebacken (förutsatt medlemsansökan). (11 000)	2	2	1
Gagnef (10 000)	2	2	1
Summa	12 – 14	12 – 14	5 – 6

Samverkansavtal

Nuläge:

I RDM finns cirka 250 avtal om samverkan i olika former. I bilaga 2 redovisas de avtal som påverkas av en eventuell utökning av RDM med en eller två kommuner.

Analys:

Ett antal avtal kommer vid en eventuell utökning av RDM behöva avslutas, omförhandlas, eller revideras. Avtal som finns mellan Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner behöver oavsett en utökning av RDM ses över om den gemensamma nämnden för RVB upphör.

Konsekvens:

Om en utökning av RDM blir verklighet är en genomgång av samverkansavtalen en högprioriterad fråga.

Förslag till beslut:

För de avtal som berörs, tillser avtalstecknade part att för avslut, omförhandling eller revidering, säga upp nu gällande avtal i sådan tid att avtalet avslutas eller nytecknas i samband med dag för medlemskap i RDM. Behovet av helt nya avtal överses.

Policyfrågor

Nuläge:

RVB omfattas idag främst av policyn för Ludvika kommun. RDM har ett antal policys, exempelvis en beskrivning av RDM:s Värdegrund, se bilaga 3.

Analys:

Vid en första jämförelse av olika policys syns inga större skillnader och det finns inget idag som tyder på att policyfrågan är av dignitet i ett ställningstagande för Ludvika kommun, för eller emot en ansökan om medlemskap i RDM. RVB:s personal kan med smärre förändringar i policydokumenten omfattas av de policys som finns i RDM.

Tillämpbara positiva beskrivningar i Ludvika kommuns policy bör tas med i ett övervägande för en eventuell utvidgning/omformulering av policys i RDM.

Konsekvens:

Om en utökning av RDM blir verklighet är en genomgång av policys en prioriterad fråga för att all personal efter bästa förmåga skall känna till och efterleva de policys som är antagna av direktionen.

Förslag till beslut:

Snarast efter beslut om ett utökat medlemskap i RDM startar arbetet med att förändra gällande policys med syfte att inkludera personalen från Ludvika (Smedjebackens) kommun i dessa.

Organisationsstruktur

Nuläge:

RDM

Förbunds-

direktion

Förbundschef

Administration

Räddningstjänst-

avdelningen

Samhällskydds-

avdelningen

Utbildnings-

avdelningen

Heltids-

enheten

Utvecklings

-enheten

RiB-

enheten

RVB

Räddningsnämnd

Räddningsavdelning Förebyggandeavdelning

Sotning

Utbildningsavdelning

Kansli

Förvaltningschef/Räddningschef

Analys:

Nuvarande organisationsstruktur i RDM kan behållas vid en eventuell utökning med en alternativt två kommuner. Inom och mellan respektive avdelning kommer en anpassning till behoven (uppdrag) att behövas.

Konsekvens:

Befintliga resurser vad gäller personal och kompetens i dagens organisationer kan räcka men kräver en noggrann analys över vilka åtgärder som behöver vidtas för en långsiktigt kostnadseffektiv organisation.

Förslag till beslut:

Om en utökning av RDM blir verklighet är en resurs- och kompetensförsörjningsplan en högprioriterad fråga.

Vid en utökning om en till två kommuner föreslås den övergripande organisationen se ut som följer.

	Direktion om 12- 14 ledamöter

	Presidium om 5- 6 ledamöter

	Förbundsdirektör

		Administration

Räddningschef	Ställföreträdande förbundsdirektör	Utbildningschef
Räddnings- tjänstavdelning	Samhällsskydds- avdelning	Utbildnings- avdelning

SKADEPREVENTION

Organisation

Myndighetsutövning, Stöd till andra myndigheter, Underlätta för den enskilde, Risk och Olycksuppföljning samt Rengöring och Brandskyddskontroll.

Nuläge:

I RVB finns idag en person som ansvarar för Myndighetsutövning, Stöd till andra myndigheter samt Risk och Olycksuppföljning. Olycksuppföljning har sorterat inom en egen enhet samt att Underlätta för den enskilde även sorterat under en egen utbildningsenhet.

Rengöring och Brandskyddskontroll är organisatoriskt som en fristående enhet/avdelning inom RVB. I RDM ansvarar samhällsskyddsavdelningen (SSA) för samtliga uppdrag. Avdelningen består av en ledning med tre verksamhetsområden 1/ Myndighetsutövning, Stöd till andra myndigheter samt

uppföljning av rengöring och Brandskyddskontroll. 2/ Underlätta för den enskilde. 3/ Risk och Olycksuppföljning. Kompetenskrav återfinns i handlingsprogram för brandförebyggande arbete.

Analys:

Väl fungerande rutiner och kontinuerlig kompetensutveckling är en förutsättning för ett rättsäkert och effektivt myndighetsarbete. Ett förbund bestående av fem självständiga kommuner spridda över ett förhållandevis stort geografiskt område ställer krav på organisationens förmåga att anpassa sig till varje enskild kommun och dess självstyre, storlek och organisation. Ställt mot detta så är lagstiftningen noga med att stöd till den enskilde, tillsyn, sotning, brandskyddskontroll och räddningstjänst ska utföras på ett likvärdigt sätt. Det innebär att samtliga medlemskommuner ska kunna förvänta sig likvärdig förmåga inom dessa områden. I begreppet förmåga ryms resurser i form av tid och personer samt kompetens att klara av kommunens skyldigheter i enlighet med lagstiftningen. Det är rimligt att anta att varje kompetensområde inte kommer vara fysiskt placerat i varje enskild medlemskommun. Dock ska organisationen vara ordnad så att likvärdig kompetens finns att tillgå när behov uppstår. Detta ställer krav på organisationen vad gäller t.ex. enskilda befattningars roller och mandat. Det är viktigt att den geografiska spridningen och otydliga roller inte ger upphov till en tröghet som kommunerna upplever som en försämring. Vidare bör man ta hänsyn till informationsflöden, möteshantering samt logistiska problem såsom tillfälliga arbetsplatser, fordon etc.

Det bör uppmärksammas att målsättning för nuvarande antal tillsyner för RDM 100 st samt Ludvika 100 st som det i nuläget är budgeterade för inte är rimligt i förhållande till tillgänglig personal. Vidare är inte resurser för det utökade arbetet med våra riskobjekt medtaget då det behövs utvecklas en ny mera effektiv arbetsform för att hantera det utökade antalet.

För ledning av avdelningen finns behov av funktion stf avdelningschef i syfte att skapa en kontinuerlig ledning samt eventuell fördelning av ansvarsuppgifter.

Brandskyddskontroll samt rengöring bör sortera under en egen enhet inom avdelningen. Behov beskrivs närmare under rubriken Brandskyddskontroll och rengöring.

För samtliga verksamhetsområden finns behov av samverkan mellan avdelningarna via antingen fasta arbetsgrupper eller via avgränsade projekt.

För arbetet med att underlätta för den enskilde behövs dels ett mindre antal kombibrandmän/samordnare med ansvar för utveckling och kontakt med andra organisationer, däribland kommunerna. Dessa personer bör knytas till Samhällsskyddsavdelningen i syfte att få en kontinuerlig samverkan samt insyn i allt förebyggande, risk- och olycksuppföljningsarbete.

I dagens organisationer finns en analys av varje delområde som visar ett behov av ytterligare 1,4 tjänster samt en förändring av nuvarande samordnarroller. Totalt för avdelningen 10,4 tjänster plus ett mindre antal kombibrandmän/samordnare samt resurser för uppdrag från operativ personal i första hand inom området, Underlätta för den enskilde.

Konsekvens:

Nyanställning av 1,4 tjänst eller tillförande på annat sätt behöver genomföras för att täcka behovet. För brandskyddskontroll och rengöring behöver ett eget ansvarsområde enhet eller motsvarande

skapas samt att personal för brandskyddskontroll knyts till denna. Se vidare under rubrik Brandskyddskontroll och rengöring.

Fasta avdelningsövergripande arbetsgrupper behöver fastställas samt former för bildande och omfattning av projekt.

En utveckling av nuvarande samordnarroller avseende syfte samt omfattning och knytning till SSA behöver genomföras. Nuvarande placering av personal kan behållas under förutsättning att möjlighet ges för regelbundna möten i syfte att bidra till en fungerande arbetsgrupp samt för utveckling, utbildning och avstämning. Därför är det av vikt att teknik främst för kontakt inom RDM men även med respektive kommun finns tillgänglig, då även under implementeringsfasen.

Förslag till beslut:

Avdelningen organiseras förutom brandskyddskontroll och rengöring enligt nedan:

Årsarbetskraft	Antal personer	Placering personal
Ledning	1	Falun
Myndighet och Stöd andra myndigheter	6	Borlänge (2st), Falun (2st), Ludvika (1st+1 nyanställning)
Risk/Olycksuppföljning	2,4	Falun (2st), Ludvika (0,4st)
Underlätta för den enskilde	1 + X st	Borlänge (1st) + ett mindre antal (X st) samordnare. Uppdragsstöd från Räddningstjänstavd. i form av ett femte skiftlag eller motsvarande.
Totalt	10,4

Funktionen biträdande/stf avdelningschef xxxxxxxx genom utsedd personal inom avdelningen.

Kompetenskrav enligt RDM:s handlingsprogram för brandförebyggande arbete kan behållas.

Delegationer

Brandförebyggande myndighetsarbetet, stöd till andra myndigheter och brandskyddskontroll, vid överklagande samt beslut enligt LBE.

Nuläge:

Befintlig delegationslista är i RVB antagen av Räddningsnämnden och i RDM av RDM:s Direktionen.

Analys:

Efter justeringar i organisationen behöver antalet delegater ses över samt att ny delegationslista antas av RDM:s direktion.

Konsekvens:

Eventuell justering av befintliga delegationer samt att delegater får ett större geografiskt delegationsområde.

Förslag till beslut:

Ny delegationslista antas av RDM:s direktion under hösten 2017. En översyn bör även ske avseende behovet av delegationer för stöd till andra myndigheter.

Taxor

Myndighetstaxor

Arbetet genomförs under del 2 i projektet.

Processbeskrivningar

Arbetsprocesser förebyggande arbete. Nuläge:

Arbetsprocesser för delområdena skiljer sig åt mellan RVB och RDM.

Analys:

Arbetsprocesser för delområden kan inte skilja sig åt mellan medlemskommunerna eftersom en likvärdig hantering och service förväntas.

Konsekvens:

När arbetsprocesser tas fram/likriktas så innebär det att resurser bör avsättas för framtagande av dessa. Likriktade arbetsprocesser innebär ett gemensamt arbetssätt i den nya organisationen, ökad redundans, förutsägbarhet för berörda, mm.

Förslag till beslut:

Under 2018 skall arbetsprocesser i den nya organisationen tas fram.

Riskbaserat arbete LSO 3kap. 3§ samt Olycksuppföljning LSO 3kap. 10§

Framtagande samt uppdatering av riskbild. Olycksundersökning och erfarenhetsåterföring för förebyggande verksamhet. Brottsutredning i samarbete med polisen.

Nuläge:

I RVB utförs i stort sett allt arbete av en person. Omfattningen på arbetet är mindre jämfört med vad som utförs inom RDM. I RDM har fyra personer ansvar i området.

Analys:

Större delen av verksamheten kan utföras med befintlig bemanning inom RDM även efter Ludvikas inträde, med samma ambitionsnivå som i dagens RDM. För särskilda arbetsuppgifter behövs dock ytterligare kompetens/personal för att förstärka för ökat antal arbetsuppgifter samt den geografiska utökningen.

Konsekvens:

Utöver befintlig bemanning i Falun/Borlänge krävs en person med placering i Ludvika. Denna person ska bland annat kunna hantera risker i planärenden, utföra olycksutredning och erfarenhetsåterföring samt göra sakkunnigutlåtanden.

Utförande av arbetet inom risk och olycksuppföljning är starkt kopplat till hur räddningstjänst- avdelningens organisation utformas!

Förslag till beslut:

Arbetssättet i RDM bör implementeras i Ludvika. En person utöver RDM:s befintliga bemanning behöver placeras i Ludvika. Denna person svarar mot ansvarig för risk- och olycksuppföljning och samverkar med övriga verksamma inom området.

Underlätta för den enskilde LSO 3kap.2§ Underlätta för den enskilde (UFE) Nuläge:

I RDM arbetar man (under en försöksperiod) utifrån de sex fokusområdena Skola, Anlagd brand, Special (Exempelvis +65år, speciella riskgrupper), Bostad, Medier och Event med totalt elva samordnare från heltidstyrkon samt en dagtid. Informations och utbildningsstöd i form av ett för information anpassat utbildningsfordon finns tillgängligt.

I RVB finns en samordnare som har hjälp av en sjunde person per skift som arbetar dagtid och har ansvar för att utföra med stöd av skiftgående styrka. Man har fokuserat på information i skolan inklusive proverksamhet. Man utför även utbildning av företag och organisationer i mindre omfattning mot betalning.

Analys:

Personella resurser för samordning och utförande av uppdrag behöver säkerställas. I RVB är fokus i stort sett enbart på skola p.g.a. resursbrist och som konsekvens av aktuellt handlingsprogram.

Konsekvens:

Organisation i form av ett femte skiftlag eller i annan form för stöd i samordning och utförande av uppdrag för att underlätta för den enskilde behöver fastställas.

För att nå en upp till en enhetlig verksamhet över hela förbundsområdet behöver arbetet i Ludvika med att Underlätta för den enskilde utvecklas inom de fem fokusområdena förutom skola.

Förslag till beslut:

Schemaläggning likställs inom hela förbundet. Ett antal (initialt 2-3) samordnare med vardera två fokusområden utses i Ludvika. Samordnarna utför även själva ett antal uppdrag men nyttjar också andra brandmän för uppdrag inom respektive område.

Tillsyn LSO 2kap.2§ samt LBE

Tillsyn enligt LSO 2kap.2§ samt LBE Nuläge:

Båda organisationerna, framförallt RVB har historiskt sett haft svårt att nå den fastställda nivån för måluppföljning på tillsynsverksamheten. Målen är troligtvis definierade utifrån att ett fast värde underlättar budgetarbete eller är lätt att nyttja som prestationsindikator.

Analys:

Mål för tillsynsverksamheten i RDM och framförallt RVB är inte i nivå med tillgängliga personella resurser samt den rådande riskbilden. Förebyggandearbetet i stort och tillsynsplanering specifikt måste baseras på den aktuella riskbilden för att lägga resurser på rätt ställe och att LSO 5:4 och KL 8:3c ska följas. Detta innebär att nuvarande ekonomiska styrningar måste ges mindre utrymme.

Nödvändiga resurser och bemanning berörs av ett eventuellt etablerande av en funktionsbaserad organisation för operativ ledning.

Konsekvens:

Antalet tillsyner måste bli färre, särskilt i Ludvika kommun alternativt en ökning av de personella resurserna.

Om tillsynsarbetet baseras på riskbilden så efterlevs LSO 5:4 och KL 8:3c. Om vidare riskbilden visar på att andra verktyg än tillsyn ger bättre effekt kan nyttjandet av de personella resurserna för förebyggandeverksamhet göras mer flexibelt. Detta kan få till konsekvens att intäkter från tillsyn kan variera från år till år

Förslag till beslut:

Tillsynsplaneringen måste baseras på den aktuella riskbilden, inte krav på intäkter. Personalresurser behöver utökas med motsvarande 1 årsarbetskraft för Ludvika samt bland annat för ökat arbete med insatsdialog för anläggningar med särskild riskfylld verksamhet (LSO 2kap 4§).

Skriftlig redogörelse LSO kap.3 § 2

Tillsyn av Skriftlig redogörelse Nuläge:

Skriftlig redogörelse begärs systematiskt in av RDM, detta görs ej av RVB.

Analys:

Inhämtande av skriftlig redogörelse kan inte skilja sig åt mellan medlemskommunerna eftersom inhämtande av denna dels är ett lagkrav samt att en likvärdig bedömning förväntas.

Konsekvens:

För att kunna hantera inkomna skriftliga redogörelser så krävs ett ökat administrativt arbete och ökat nyttjande av personella resurser.

Förslag till beslut:

Skriftlig redogörelse begärs in systematiskt och åläggs administrativ personal att hantera. Resurser för denna hantering tillhandahålls bl.a. av RDM:s stödfunktion (ADM).

Tillsyn 2kap 4§

Tillsyn enligt LSO § 2 kap.4/SEVESO-tillsyner Nuläge:

2:4/SEVESO förekommer i både RDM och RVB i förhållandevis lika omfattning. Antalet objekt har de senaste åren ökat, såväl som tillsynskrav från länsstyrelsen.

Analys:

Det ökade antalet 2:4/SEVESO-objekt samt ökad kravbild kräver resurser och specialisering.

Konsekvens:

Personella resurser för hantering av 2:4/SEVESO-anläggningar behövs och detta innebär ökade kostnader för den nya organisationen. Samtidigt ges med detta ökade möjligheter till specialisering och därmed bättre service och skadeförebyggande verksamhet.

Förslag till beslut:

Resurser tilldelas för att hantera den ökade arbetsbelastning som fler och bättre tillsyner av 2:4/SEVESO-anläggningar innebär.

Komplexa objekt (övriga riskobjekt) LSO 2kap. 2§

Tillsyn enligt LSO § 2 kap.2 Nuläge:

Begreppet komplexa objekt finns i båda organisationerna, men antalet och definitionen på vad som däri inryms skiljer sig åt.

Analys:

Olika definitioner på vad ett komplext objekt är leder till att skillnader i kravnivå, stöd och i förlängningen att skyddsåtgärder varierar.

Konsekvens:

Om definitionen och hanteringen av komplexa objekt likriktas av samtliga medlemskommuner så innebär detta i förlängningen att likhet i bedömningar görs som gynnar medborgarna, bättre överblick på risker finns och ett bättre stöd för hantering av risker tillhandahålls. Detta kommer att medföra behov av personella resurser.

Förslag till beslut:

Kriterier för kategorisering som komplext objekt definieras tydligt samt vad en sådan kategorisering medför. Räddningstjänstavdelningen ansvarar för hanteringen av dessa. Resurser tilldelas för att hantera den ökade arbetsbelastning som detta över tiden innebär.

Stöd till andra myndigheter LSO 1kap. 6§

Remisshantering. Riskhänsyn i fysisk planering. Brandskydd i byggprocessen Nuläge:

Förhållandet mellan nedlagt arbete/arbetssätt/kvalité och organisationsstorlek är jämförbart avseende remisshantering/stöd till andra myndigheter. Remisser som RDM yttrar sig över till byggnadskontor debiteras. Detta görs inte av RVB.

Analys:

Debitering av myndighetsstöd (byggärenden) kan inte skilja sig åt mellan medlemskommunerna eftersom en likvärdig bedömning förväntas.

Konsekvens:

För att berörda myndigheter ska kunna förvänta sig och få likhet i hantering och bedömning så är det av stor vikt att arbetssättet mot respektive myndighetstyp likriktas. För polis och ATL-kontor så bedöms detta inte utgöra något problem, men större energi bör läggas på att få berörda kommuners byggnadsnämnder att nyttja räddningstjänstens resurser för remisshantering på ett mer likartat sätt. Då kostnadstäckning behövs för stöd i byggprocessen, kommer detta generera ökade kostnader för Ludvika kommun. Om kommunen inte nyttjar den nya organisationen till följd av ökad kostnad så innebär detta mindre möjlighet att påverka brandskyddet i byggprocessen. Om möjligheten till stöd i byggprocessen däremot nyttjas av samtliga medlemskommuner och dessa ges samma stöd så innebär detta i förlängningen att likhet i bedömningar görs, bättre överblick på risker finns och förutsättningar för likvärdigt skydd för alla kommuninnevånarna blir bättre.

Förslag till beslut:

För att det ekonomiska incitamentet inte ska påverka förutsättningarna för dialog och påverkansmöjlighet bör den kostnad som för närvarande debiteras medlemskommunerna inom RDM tas bort, och istället bör denna kostnad ingå i den kommunala grundavgiften till kommunalförbundet. Alternativt att avtal med Ludvika kommun avseende stöd i byggprocessen ska upprättas.

Tillståndsprövning brandfarlig och explosiv vara LBE § 21

Tillståndsprövning enligt LBE § 21 Nuläge:

LBE-tillstånd är förhållandevis likvärdigt avseende årligt antal. Tillståndstaxor är lägre i RVB.

Analys:

Debitering av myndighetsstöd (LBE-tillstånd) kan inte skilja sig åt mellan medlemskommunerna eftersom en likvärdig hantering och service förväntas.

Konsekvens:

Prislistan för LBE-tillstånd behöver likriktas i den nya organisationen. Det fordras ett arbete för att skapa taxor som täcker kostnader. Företag och liknande med verksamhet i flera av medlems- kommunerna får endast en prisbild samt likriktad hantering att förhålla sig till.

Förslag till beslut:

Taxor för LBE-tillstånd ses över och likriktas, LBE-tillstånd ska vara självfinansierat.

Brandskyddskontroll och rengöring

Nuläge:

RDM

Räddningstjänsten Xxxx Xxxx har idag på uppdrag av medlemskommunerna ett uppföljningsansvar enligt förbundsordningen för sotning och brandskyddskontroll. Det finns idag två entreprenörer som är upphandlade av respektive medlemskommuner. För Falu och Säters kommuner är den upphandlade entreprenören Sotning & Brandskydd i Dalarna AB. För Borlänge och Gagnefs kommuner är den upphandlade entreprenören Hedemora Sotaren AB. De upphandlade entreprenörerna har tecknat tidsbegränsade avtal och genomför både sotning och brandskydds- kontroll. I Borlänge och Gagnefs kommuner har en stor del fastighetsägare som sökt om att låta annan än den upphandlade entreprenören utföra sotning och rengöring, totalt ca 50 % av fastighetsägarna i respektive kommun.

Ludvika

Ludvika kommun svarar själva för sotning och brandskyddskontroll via en egen avdelning organiserad inom Räddningstjänsten Västerbergsslagen. Avdelningens bemanning är en för verksamheten ansvarig skorstensfejarmästare tillika skorstensfejartekniker, två skorstensfejartekniker varav en halv tjänst åtgår till administration, samt fyra sotare. I kommunen finns även cirka 480 egensotare.

Mellan Ludvika och Ljusnarsbergs kommuner finns ett avtal som reglerar sotning och brandskyddskontroll i Ljusnarsbergs kommun. Detta avtal löpte formellt ut 2005 men rengöring och brandskyddskontroll genomförs fortafarande enligt detta. Totalt omfattar budgeten totalt ca: 4,5 milj. och skall ekonomiskt nå ett nollresultat exklusive kommunens kostnader för lönehantering och IT-stöd.

Beslut är taget i både Ludvika och Ljusnarsbergs kommunfullmäktige att behålla brandskyddskontroll dvs. myndighetsdelen i egen regi och lägga ut sotning på entreprenad. Dock finns inget beslut på datum när detta skall vara verkställt. Det finns heller inte någon genomförandeplan framtagen.

Planering och uppföljning av sotning och brandskyddskontroll sker via Skorstensfejarnas Riksförbunds webverktyg ”Ritz”. Varje tekniker har delegation på att utfärda föreläggande. Sotning och brandskyddskontroll genomförs samplanerat vilket inte stämmer helt med beslutade frister.

Utöver den lagstadgade sotningen enligt fastställda frister utförs även extra sotningar med tätare frister om särskilda behov finns.

Nuvarande lokaler i Ludvika för omklädning, kontor, förråd och garageplatser hyrs av Ludvikahem med avtalsuppsägning på 9 månader. Nuvarande avtal löper 3 år i taget med förfallodatum i september 2018. Nuvarande fordon leasas.

Skorstensfejartekniker och sotare har fast månadslön samt avtalad duschtid. Möjlighet finns för att lösa in tiden som ersättning i pengar istället. Ökad lönekostnad för detta byte är ca 1500-2000 kr/person och månad enligt kommunal. Personalen är fackligt organiserad i fackförbundet Kommunal.

Verksamhetsomfattning

Frister brandskyddskontroll	Borlänge	Falun	Gagnef	Säter	Ludvika
Antal 2-års objekt	214	233	58	41	100
Antal 3-års objekt	8232	8559	1313	2445	1704
Antal 6-års objekt	4283	13183	6860	3584	6793

Kommun	Xxxxx eldstäder	2016 Genomförda		Årsarbetskraft behov
		Brandskydds kontroller	Sotning	Brandskydds kontroll	Sotning	Total
Falun	21975	4167	Ca 14300	3
Borlänge	12729	2622 (1855)*	8470 (6075)*	2,09
Säter	6070	2056 (2776)*	5580 (4290)*	0,83
Gagnef	8231	1383*	5045*	0,93
Ludvika	8597	2233 (Ej Ljusnarsberg)	6733	1,02

* 2016 års siffror inom (). Beräkning av medelvärde för 2014-2015 ger för

Borlänge: Brandskyddskontroll (1761+3484)/2= 2622st Sotning (8023+8918)/2= 8470st Gagnef: Brandskyddskontroll (3124+989)/2 = 2056st Sotning (5486+5674)/2 =5580st

Årsarbetskraft beräknad på 8 brandskyddskontroller per dag och 220 arbetsdagar per år. Brandskyddskontroll på imkanaler har uppskattats till 4 kontroller om dagen (2-års objekt). Detta är en grov uppskattning, andra faktorer som taxa, bortfall på arbete, hur arbetet ligger geografiskt, om det är flera eldstäder i samma fastighet, utbildning/möten, sjukdomar och ev. övriga arbetsuppgifter kommer att påverka. Med det i åtanke bör behovet ligga något över vad sifforna anger. Administrativ personal är inte medräknad och tillkommer.

Analys:

Enligt Lagen om skydd mot olyckor, LSO 3 kap 4 §, ska kommunen i brandförebyggande syfte ansvara för att rengöring (sotning) sker. Kommunen ska även ansvara för att brandskyddskontroll utförs. Taxa för sotning och brandskyddskontroll fastställs genom beslut i kommunfullmäktige.

Inriktningen är att brandskyddskontrollen ska ske i egen regi enligt beslut i Ludvika kommun även vid ett sammangående med RDM samt att verksamheten genererar ett nollresultat.

Utdrag ur den utredning som genomfördes i Ludvika kommun 2014-2016:

En anledning till att flertalet kommuner valt att lägga ut sotningsverksamheten på entreprenad är branschens utveckling där nya icke lagstadgade tjänster tillkommit. Exempel är OVK-besiktningar, eldstadsinstallationer, ekonomisotningar och ventilationsinstallationer. Dessa nya tjänster får av kommunen utföras inom de egna medlemskommunernas organisationer men kommer i konflikt med gällande regelverken i Kommunallagen och Lagen om vissa kommunala befogenheter om man även åtar sig motsvarande uppdrag utanför de egna medlemskommunernas organisationer. En anledning är att kommunala aktörer inte får konkurrera med de privata.

Lag (2009:47) om vissa kommunala befogenheter, vars syfte är att ge kommuner och landsting mera befogenheter än vad kommunallagen avser. 3 kap § § 1-3, handlar om att bedriva vissa typer av näringsverksamhet i kommunal regi, sotningen omfattas dock inte av detta lagrum.

I regeringens skrift; Reformen skydd mot olyckor – en uppföljning med förslag till utveckling, sägs att i uppföljningen av sotning och brandskyddskontroll har man erfarit att ansvarsfrågorna fortfarande är otydliga. Dessa överensstämmer inte med ansvarsfördelningen i övrigt mellan de enskilda och det allmänna inom området skydd mot olyckor. Det finns även indikationer på att via lagstiftning i framtiden överlåta ansvaret för att sotningen sköts enligt gällande regelverk till den enskilde fastighetsägaren och kommunens ansvar för sotning tas bort.

Ledningsfunktionen för sotning och brandskyddskontroll skall ha kompetens Skorstensfejartekniker för att vara medlem i SSR och få tillgång till ”Ritz”. Utbildning skorstensfejartekniker kräver idag minst tre års anställning som sotare innan man är behörig att antas till utbildningen.

I och med Ludvikas anslutning till RDM kommer även nuvarande sotning och brandskyddskontroll i Ljusnarsbergs kommun att avslutas. Möjligheten till en övergångslösning kan vara aktuell.

För och nackdelar med Brandskyddskontroll i egen regi samt sotning i privat regi

Fördelar:

• Inte vinstdrivande

• Kommun/räddningstjänst får egen personal som besöker privata fastighetsägare. Öppnar för möjligheter att nå ut med förbyggande information i privatbostäder. Utfärdande av föreläggande görs av egen personal med delegation vilket stärker rättsäkerheten.

• Kommunen får lättare att leva upp till ansvaret enligt LSO vad gäller brandskyddskontroll (myndighetsutövning).

• Brandskyddskontrollanter kan även tjänstgöra som första insatspersoner (FIP). En fördel med bakgrund av det rådande läget vad gäller tillgång till räddningspersonal i beredskap.

• Räddningstjänst/kommun äger och förvaltar alla register som hör brandskyddskontrollen till.

• Kommunen slipper att upphandla myndighetsutövning till vinstdrivande företag.

Nackdelar:

• Kan i förlängningen medföra ett stort rekryteringsbehov.

• Kan vara svårt att utbilda egen personal till brandskyddskontrollanter (skorstensfejartekniker). Idag måste man ha utbildat sig till skorstensfejare vid MSB:s skola och tjänstgjort som sotare i minst 3 år innan man kan utbilda sig till skorstensfejartekniker.

• Samplanering av sotning och brandskyddskontroll är inte möjlig.

• Det krävs en omfattande mängd utrustning, lokaler och fordon.

Utifrån en bedömning att en tekniker hinner med ca 8-10 brandskyddskontroller/dag är det totala uppskattade behovet av tekniker ca 10 personer. Det kommer uppstå ett rekryteringsbehov av personal med erforderlig kompetens.

RDM behöver tillgång till eldstadsregister samt adressregister och fastighetsregister (kundregister, fritidshus etc).

Tidsperspektivet

Nuvarande avtal mellan samtliga medlemskommunerna i RDM och respektive sotningsentreprenör gäller till 2018-03-31 med sex månaders uppsägningstid. Samtliga avtal har option på 1 + 1 år. Detta måste meddelas sex månader innan utgång. Upphandlingarna har genomförts av Upphandlingscenter (UHC). Upphandlingen har tagit cirka tre till sex månader och implementering ytterligare tre till sex månader.

Vid ny upphandling bör ev. tilldelning ske senast sex månader innan avtalsstart så att vederbörande entreprenör hinner förbereda sig med ev. rekrytering, införande av register mm.

Lokaler, fordon och materiel

Befintliga lokaler i Ludvika kommer att bli för dyra med enbart verksamhet i form av brandskyddskontroll. Verksamheten bör kunna inrymmas i befintliga Räddningsstationer vilket leder till bättre nyttjande av befintliga lokaler. Lokalbehovet är kontor för 1-2 personer, smutsig och ren omklädningsdel samt dusch och tvättmöjligheter, lunch och fikarum, förråd samt tillgång till verkstad och garage. Fordons och materielbehov måste ses över.

Taxa

Sotning/brandskyddskontrollstaxan är uppdelad i två delar, timtidspris och tidsåtgång. Vid upphandling är det vanligast att man lämnar ett anbud med ett timtidspris vilket kan vara lite missledande när man jämför kommuner p.g.a. skillnader i tidsåtgång.

Timpriset och tidsåtgången räknas oftast om till minuter. Här kan det skilja ganska stort mellan kommuner hur tidsåtgången har lagts upp, speciellt för brandskyddskontrollen. Sotningen har mindre skillnader med tidsåtgång förutom inställelseavgiften som räknas ut efter storlek på kommun/distrikt.

Konsekvens:

Efter beslut att genomföra Brandskyddskontroll i egen regi samt att upphandla entreprenörer för sotning behöver det tydliggöras vem av RDM eller medlemskommunerna som ska upphandla sotning och i form av en eller flera entreprenörer. En entreprenör som inte erhållit uppdraget har enligt LSO möjlighet att erbjuda privata fastighetsägare egensotning. Risken är då att den som vunnit upphandlingen går miste om en icke oansenlig mängd privata fastighetsägare.

Verksamheten bör organiseras som en egen enhet för hela förbundet. Den direkta ledningen av verksamheten bör ske av person med teknikerkompetens. Personal med teknikerkompetens behöver utbildas/rekryteras för att täcka hela RDM:s område samt att administration och lönehantering hanteras av RDM:s administration. Hur verksamhetsövergången av befintlig personal skall ske måste förhandlas genom MBL. Ska befintlig personal följa med till en entreprenör måste detta finnas med i upphandlingsunderlaget.

Verksamhet i Ljusnarsbergs kommun avslutas i och med Ludvikas anslutning till RDM. Möjligheten till en övergångslösning kan vara aktuell.

Avtal för befintliga lokaler i Ludvika behöver sägas upp samt att lokaler behöver frigöras och anpassas på lämpliga Räddningsstationer inom RDM. Fordon och materiel behöver kompletteras.

Taxor behöver anpassas till ett enhetligt upplägg samt nivå. RDM:s direktion behöver fatta beslut om att ge delegation att utföra brandskyddskontroll samt att utfärda föreläggande.

Förändring av organisationen med brandskyddskontroll i egen regi inom hela förbundsområdet bedöms tidigast kunna ske under 2018 i samband med att nuvarande avtal upphör. Mera rimligt är 2019 med avseende på bemanning med teknikerkompetens för brandskyddskontroll samt tid för upphandling av sotning. 2019 sammanfaller även med start på nästa Handlingsprogramsperiod.

I ett inledningsskede finns möjligheten att handla upp (hyra in) kompetens för att utföra brandskyddskontroller. Samordning, uppföljning och ledning av verksamheten sker av förbundet.

Förslag till beslut:

Som ett första steg bör RDM säkerställa tillgång till ett fungerande register som kan utgöra underlag för planering och uppföljning.

Brandskyddskontrollen inhämtas etappvis i förbundet enligt nedan: Perioden 180101–190331

Nuvarande rengöring och brandskyddskontrollverksamhet i Ludvika bibehålls intakt.

Perioden 190401–200331

Rengöring upphandlas i Ludvika, Borlänge samt Gagnef medan brandskyddskontroll bibehålls i Ludvika samt inhämtas i Borlänge och Gagnef.

200401-

Rengöring upphandlas Falun och Säters kommuner medan brandskyddskontrollen inhämtas i Falun och Säters kommuner

SKADEAVHJÄLPANDE

Avdelningens organisation

Nuläge:

Samhällskyddsavdelningen

Deltidsenheten

Utvecklingsenheten

Heltidsenheten

Räddningstjänstavdelningen

Förbundschef

Utbildningsavdelningen

Administration

Räddningstjänstavdelning Dala Mitt

Förbundsdirektion

1 Räddningschef/Avdelningschef

3 Enhetschefer

1 Samordnare

10 Heltidsstyrkor (10 Styrkeledare)

11 RiB-stationer (11 Kårchefer)

6 Insatsledare

1 Brandingenjör

6 (RCB i beredskap)

Räddningsavdelningen Västerbergslagen

Räddningsnämnd

Förebyggandeavdelning

Räddningsavdelning

Förvaltningschef/Räddningschef

Kansli

Utbildningsavdelning

Sotare

Organisationskissen beskriver RVB:s organisation utifrån vad som beskrivs i Handlingsprogrammet.

1 Tf. Förvaltingschef

1 Tf. Räddningschef

4 Heltidsstyrkor (4 Brandmästare)

1 Tjänst för fordon/material service och reparationer

4 RiB-stationer (4 Kårchefer)

1 Räddningsvärn (1 Kontaktperson)

6 (RCB i Beredskap), (TIB) tjänsteman i Beredskap för Ludvika och Smedjebackens kommuner

Analys:

Den aktuella strukturen inom respektive organisations avdelning beskrivs ovan. Inom respektive avdelning finns ett antal direkta skillnader:

• I nuläget finns avvikelser från den normativa organisationen och organisationen inom räddningsavdelningen inom RVB.

- Tjänsten Förvaltningschef/Räddningschef har för tillfället ersatts med en Tf.

Förvaltningschef och en Tf. Räddningschef. I dagsläget är det två tjänster inom organisationen som inte har återrekryterats, (Förvaltningschef/Räddningschef och avdelningschef för Utbildning/olycksundersökning).

- Två RCB funktioner fattas för tillfället. (En funktion löses delvis av fyra Brandmästare)

• Räddningstjänstavdelningen inom RDM är indelad i tre enheter med tre enhetschefer för varje enhet och en avdelningschef för avdelningen som tillika är Räddningschef.

• Inom Räddningstjänstavdelningen RDM finns en samordnare kopplad till heltidsenheten. Samordnaren stödjer även viss samordning inom övriga enheter.

• I RVB finns för tillfället en Tf. Räddningschef som har det övergripande ansvaret för verksamheten inom Räddningsavdelningen samt Förebyggandeavdelningen och Utbildningsavdelningen.

• Inom Räddningstjänstavdelningen i RDM finns en utvecklingsenhet med 6 st Insatsledare med individuella ansvarsområden. Likaså finns ingenjörskompetens med RUB.

• Inom Räddningstjänstavdelningen RDM finns fler stationer och mer personal samt fler chefer.

Utvecklingsbehov

Inom båda organisationernas räddningstjänstavdelningar finns idag utvecklingsbehov av hur verksamheten skall optimeras för att målsättningar skall uppnås.

RDM:

• Behov av ett effektivare och hållbarare operativ ledningssystem.

• Brister finns idag i samordningen mellan avdelningarna.

• Vissa arbetsuppgifter (fordonsansvar, IT, teknik, olycksundersökningar m.m.) är kopplade till en viss person och inte funktion vilket medför att system och verksamhet blir mycket känsligt vid personalfrånvaro. (redundans-brister)

• Logistiska brister förekommer vid transporter av material och förflyttningar av fordon.

• Kvalitetssäkringen och granskning av Händelserapporter släpar i nuläget efter med anledning av resursbrister.

• Resursbrister för att Insatsplanering skall kunna genomföras enligt uppsatta mål.

• Tiden för övningar och utbildningar för befäl är mycket begränsad.

• Konsekvenser av tidigare personal neddragningar. Vi klarar inte av att hantera samtliga uppdrag och operativ bemanning med ordinarie personal. (Bm, IL).

• RIB chef på ca 50 % gör att arbetstiden inte räcker till.

RVB:

• Behov av ett effektivare och hållbarare operativ ledningssystem.

• Brister finns idag i samordningen mellan avdelningarna

• Kvalitetssäkringen och granskning av Händelserapporter sker inte i dagsläget med anledning av resursbrister.

• Insatsplanering sker inte systematiskt och i begränsad omfattning.

• Tiden för övningar och utbildningar för befäl är mycket begränsad.

• Tillförordnande tjänster på vakanser medför att utvecklingen av verksamheten begränsas.

Utökad organisation:

En utökning av RDM med både Ludvika och Smedjebacken skulle innebära att den geografiska ytan på förbundet skulle utökas och omfatta ca 6 964,06 km2. Invånarantalet skulle öka från ca 130 000 invånare till ca 167 000. Antalet stationer/fysiska arbetsplatser i ett nytt förbund skulle omfatta totalt 20 kårer fördelat på 18 stationer. Antalet personal inom räddningstjänstavdelningen skulle omfatta totalt ca 385 personer. Sammanfattningsvis blir RDM en geografiask spridd organisation med en ökad volym verksamhet, personal, fordon och material där verksamheten måste samordnas och ledas på ett effektivt sätt.

Konsekvens:

• Förändrad operativt ledningssystem är ett ”måste” i en eventuell ny organisation.

• Det ska finnas funktionsansvariga (fordon, teknik, automatlarm) och chefer (personalansvar) i ett eller flera geografiska områden beroende på funktionens omfattning och befattningshavarens tjänstgöringsgrad.

• Det bör finnas en organisation för hantering av risker före – under – och efter insatser, kvalitetssäkrad metodik med syfte att kunna göra analyser av säkerhet, utvärderingsunderlag till utveckling och övning, rapporter enligt krav till kommuner och externa myndigheter (MSB, Länsstyrelsen m.m.).

Förslag till beslut:

Att utifrån grundbehovet skapa en organisation så att verksamhet kan utföras och ledas på ett effektivt sätt.

Förslag på organisationsstruktur för Räddningstjänstavdelningen

Räddningschef

Avdelningschef

Chef Utveckling/Ledning

RCB/IB/YB

Stf Räddningschef

Biträdande Avdelningschef

Samordnare RTJA

Distriktschef 1+5 Heltid

4 RIB

1 Brandvärn

Distriktschef 1+5 Heltid

5 RIB

Distriktschef 1+5 Heltid

5 RIB

Stödfunktion Ekonomi Administration HR

Fordon Fastighet

Teknik/Kommunikation Logistik

Tjänsteman i Beredskap, (TiB) kan ingå som en tilläggstjänst för medlemskommunerna. Vid ett införande av ledningsstruktur med inre befäl kan TiB-funktionen sannolikt samordnas med en förändrad och förstärkt operativ ledningsstruktur.

Utalarmering

Nuläge:

RDM

LMK (Teleservice) på samtliga stationer där alla är oberoende av varandra. Utalarmering via pocsag till RiB samt pocsag och Rakel till heltid. Sändare vid varje RiB-station. In alarmering via SOS. SOS kan

larma ut via IP (Larmnet) och Rakel (primärväg) samt via repeater direkt på pocsag. Möjlighet för strategisk ledning att larma ut respektive station via LMK eller repeater. Kan användas om SOS t.ex. ligger nere. Gammal teknik som är driftsäker.

RVB

Ylli (Amity systems) för utalarmering av samtliga stationer. Ludvika och Fredriksberg har enhet knuten till stationen medan Grängesberg och Nyhammar har gemensam enhet belägen på Fjällberget. Fjällbergets enhet fungerar även som repeater för hela kommunen. Samtliga enheter kan styras via IP eller Rakel för manuell utalarmering, t.ex. om SOS ligger nere. Enheterna i Ludvika övervakar varandra och larmar om någon är ur funktion.

Utalarmering via pocsag till RiB-stationer samt Rakel och pocsag till heltidstationen i Ludvika. Sändare för pocsag vid Ludvika, Fredriksberg samt Fjällberget. Reservkraft i form av i första hand UPS.

Ludvika har även in alarmering (nimbus larmserver) som placerad på kommunens IT-enhet. Via den passerar alla kommunens automatiska larm såsom VA-larm, överfallslarm, inbrottslarm, brandlarm etc. Övriga larm via SOS. Alla larm kanaliseras sedan ut via räddningstjänstens utalarmering. SOS kan larma ut via IP (Larmnet) och Rakel (reservväg).

Detta är ny teknik som inte har varit så driftsäker. Akut behov av att byta system! finns avsatta ekonomiska medel för detta innevarande år.

Analys:

Utmärkande skillnader:

• Två helt skilda system som bygger på olika teknik och är framtagna för olika behov

• Olika frekvenser för pocsag. Komplicerat vid omprogrammering av personsökare.

• RVB ansvarar för kommunens samtliga automatlarm, även inbrott, drift och överfallslarm. Gäller kommunägda objekt.

• RDM har Rakel som primär utalarmering och Ludvika har Larmnet (IP).

Likheter:

• Båda systemen är kompatibla med Rakel.

• Personsökare är av samma modell/märke

• Larmas ut via SOS i Falun, dock inte kommunala automatlarm i Ludvika.

• Resurs och kompetenskrävande att hålla systemet i drift.

Konsekvens:

• Vid ett ev. samgående bör en gemensam utalarmeringsplattform utformas utifrån organisationens behov. Det är i dagsläget svårt att se hur systemet ska se ut i detalj när vi inte vet hur organisationen kommer att se ut. Däremot bör det vara en gemensam teknisk plattform för att underlätta drift och underhåll. Kompetenskrävande.

• Organisation kring utalarmeringssystemet dygnet runt i någon form. Mer robust än i dagsläget. Framtidens teknik kräver också både handläggning och kompetens som inte bör vara personbunden utan istället knytas till befattningar.

• Ansvar bör avgränsas till enbart utalarmering då det blir för komplext och resurskrävande att t.ex. själv hantera kommunala automatlarm. Ludvika kommun måste ta ett beslut om huruvida man själv ska ansvara för in alarmering eller inte och hur det i så fall ska lösas.

• Stort geografiskt avstånd mellan stationerna medför att utrustning på varje station måste kunna fjärrstyras.

Rakel

• Nytt programmeringsunderlag måste tas fram då RDM utökas med en kommun.

• Samband rökdykning sker idag via Rakel i Ludvika och VHF radio i RDM måste samordnas.

• Organisationen för handläggning av Xxxxx bör ses över då det kommer att kräva resurser för både omprogrammering och uppdateringar vilket inte bör inte underskattas.

• Fordonssystemen bör ses över utifrån organisationens behov då det idag är baserat på olika fabrikat.

Förslag till beslut:

En gemensam upphandling för inköp av ett nytt utalarmeringssystem bör genomföras. Oavsett om det blir ett samgående eller inte så finns det fördelar med att använda sig av samma leverantör. Till exempel för samverkan, lokala supportavtal, samnyttjande av kompetens etc.

Upphandlingsförfarandet bör ske i eget projekt med särskilt utsedd projektledare.

Automatlarm

Avtal och ekonomi

Nuläge:

RVB tar inte ut avgifter (anslutningsavgift, årsavgift) för Ludvika kommuns automatlarmsobjekt. Ingen debitering sker vid onödiga larm för Ludvika kommuns automatlarmsobjekt.

Analys:

Utgår från RDM:s taxor och avgifter.

Konsekvens:

Kostnaderna, anslutningsavgift och årsavgift, för Ludvika kommuns ca 90 objekt blir 210 000 kr. Avgifterna för onödiga larm ca 300 000 kr/år. Även kostnaderna för test/provning av kommunal automatlarmsanläggningar som idag utförs av RVB (heltidstjänst) tillkommer. Om Ludvika kommun väljer att ingå i RDM finns alternativet att objektsägaren själv hanterar test/provning. RDM kan då utföra test/provning som en tilläggstjänst åt Ludvika kommun.

Förslag till beslut:

Se konsekvens

Automatlarmshantering

Nuläge:

Se analys

Analys:

RVB bör utveckla hanteringen automatlarmsavtal, objektskort, nyckelregistrering m.m. mycket av det som idag förvaras i pärmar måste föras över i digitala system. En stor del av materialet är inte uppdaterat på flera år. RVB ger idag en viss muntlig återkoppling till objektsägaren vid automatlarm. I RDM är detta en rutin.

De ca 90 st kommunala automatslarmsobjekt som idag hanteras av RVB:s larmmottagning måste föras över till SOS Alarm. I RVB finns idag en larmteknikertjänst. I arbetsuppgifterna för larmteknikertjänsten ingår test/provning av kommunala automatlarmsobjekt. I arbetsuppgifterna ingår även kontroll, installation av brandskyddsutrustning samt fyllning av handbrandsläckare.

Konsekvens: Det är ett omfattande arbete att likställa RVB:s rutiner till RDM:s rutiner.

Förslag till beslut:

Automatlarmshanteringen måste likställas med RDM:s taxor och rutiner. En hållbar organisation för automatlarmshanteringen måste skapas då även RDM:s resurser för automatlarmshanteringen bör ökas. Larmteknikertjänsten i RVB kan fortsättningsvis köpas av RDM.

Operativ ledningsstruktur

Nuläge:

Inom respektive organisation finns idag en ledningsorganisation med systemledning och yttre ledning.

Inom RDM pågår ett projekt som syftar till att utveckla och förstärka den operativa ledningsorganisationen. Ett förslag till ny organisation finns framtaget och har testats under våren 2017.

Analys:

Det finns idag olikheter mellan räddningstjänsternas operativa ledningsorganisationer.

Inga av de nuvarande organisationerna kan hantera ett utökat förbund. I båda organisationerna finns idag svagheter, synnerhet vid större insatser eller vid flera pågående insatser.

Konsekvens:

En ny operativ ledningsorganisation måste skapas för att hantera ett utökat förbund.

Förslag till beslut:

Att förslag till ny operativ ledningsorganisation verkställs.

Räddningsmaterial

Nuläge:

Både RVB och RDM har idag utrustning anpassat till det operativa uppdraget och riskbilden för respektive organisation. Inga större skillnader eller brister finns i utrustningen.

Förslag till beslut:

Hanteras som prio. 2

Fordon

Nuläge:

Utifrån gällande handlingsprogram har vi rätt fordon kopplat till förmåga i respektive organisation. RVB har en något äldre fordonspark.

Analys:

För att få en hållbar fordonsplan över tid som följer RDM:s intentioner bör RVB anpassas så att organisationerna har en gemensam fordonsplan. I en ev. framtida gemensam organisation måste operativa förmågorna ses över vilket i sin tur kan påverka antalet och typ av fordon. Fordonsparken utökas till ca 102 registrerade fordon exkl. motorsprutor, släpvagnar, containrar etc. En rimlig organisation för att hantera den stora fordonsparken är minst en fordonsansvarig samt två servicemän/mekaniker på dagtid.

Man bör vara observant på utbytesintervallerna och förändringar av dessa kan bli nödvändiga.

Konsekvens:

En anpassning av fordonen i RVB och RDM måste ske över tid.

Förslag till beslut:

Det utbyte/förändring av fordonsparken som behöver göras för att anpassa nuvarande RVB:s fordonspark bedöms kunna göras under en tioårsperiod fr.o.m. 2018. För närvarande beräknas investeringsbeloppet uppgå till i genomsnitt till c:a 4,6 Mkr/år i nuvarande prisläge. Plan för utbyte/förändring återfinns i framtagen fordonsöversikt.

Avskrivningstiden för fordonsinvesteringar är mellan 10 och 30 år. Kostnaderna för investeringarna är fördelade över avskrivningstiden.

Finansiering kan lösas genom överenskommelse mellan Ludvika kommun och RDM. Se KPMG:s rapport.

Kompetens

Nuläge:

Det finns idag skillnader i kompetenskrav som är angivna i respektive handlingsprogram.

Inom RVB finns i dagsläget avvikelser från handlingsprogrammet gällande kompetenser för Räddningschef, Räddningschef i beredskap.

Det finns skillnader i funktioner nämnda i handlingsprogrammen. Begreppet Insatsledare finns inte inom RVB. Styrkeledare används inom RDM medan Brandmästare och Brandförman används inom RVB. Stabschef i RDM är funktion/kompetenser som finns beskrivet i RDM:s handlingsprogram.

Se vidare bilaga 4.

Analys:

Både RVB och RDM har brister i uppfyllnad av minimikompetens bland utryckande RiB-personal, framförallt med anledning av personalomsättning och svårigheter att rekrytera lämplig personal för vidareutbildning till befäl.

RVB:s heltidsorganisation har god uppfyllnad av kompetens på befälssidan gentemot handlingsprogram vilket är BM eller Rä.ledning B. På Bm-sidan är utbildningsnivån kurs Räddningsinsats på all personal.

Räddningsvärnet (tjänsteplikt)i Sunnansjö saknar dokumenterat kompetenskrav vilket gör att förmågan vid insats kan variera.

RDM:s heltidsorganisation har god uppfyllnad av kompetens på befälssidan gentemot handlingsprogram (Bf H eller Rä.ledning A för Styrkeledare och BM/Rä.ledning B för Insatsledare). Målet är att alla SL och även stf SL ska ha utbildningsnivån Rä.led B. Vid tillsättande av SL och stf SL har ej den formella befälsutbildningen varit avgörande så länge som miniminivån varit uppfylld.

För chef/arbetsledare finns kompetenskrav angivet i handlingsprogrammet för pågående Räddningsinsats. För övrig tid finns ej kompetenskrav angivet i vare sig RVB eller RDM.

Konsekvens:

Både RDM:s och RVB:s största kompetensutmaning är att hålla miniminivån i RiB-organisationen. Kompetensnivån inom heltidsorganisationen är inte begränsande sett till krav i handlingsprogrammet. I samband med en ev. utökning av RDM måste en gemensam kompetensnivå bestämmas för samtliga befattningar.

Förslag till beslut:

Inga särskilda beslut behöver fattas. Kompetenskraven inom RVB är i nivå med kompetenskraven inom RDM.

Skyddsutrustning

Nuläge:

Båda organisationerna har idag skyddsutrustning som motsvarar krav ställda till den operativa förmågan.

Analys:

Inom RDM finns rutiner för utbyte av skyddsutrustning. I RVB saknas motsvarande rutiner.

Konsekvens:

Olika nivå på skyddsutrustning kan uppstå vid en översyn av den operativa förmågan.

Förslag till beslut:

En prioriterad fråga vid en eventuell utökning av RDM.

Operativ förmåga

Nuläge:

Xxxxx beskrivet i handlingsprogrammen

Analys:

Uppfyller handlingsprogrammen

Förslag till beslut:

En prioriterad fråga vid en eventuell utökning av RDM

Femte skiftlaget

Nuläge:

RDM jobbar med 5 skiftlag (1+5) där alla grupper jobbar en Kombidag (8-17) per vecka då man inte står för utryckning. På dessa dagar kan det planeras in arbetsuppgifter som är svåra att utföra när man står för larm. Varje Kombimåndag är låst för övning och där säkerställer vi att all personal kan utföra de lagstadgade övningar vi måste genomföra utan att behöva åka på larm.

RVB jobbar med 4 skiftlag och en övertalighet på 4 personer som används för olika arbetsuppgifter som behöver utföras på ej skifttid. Den övertaligheten används även för att täcka för vakanser och frånvaro i grupperna

Analys:

Om RVB ansluter sig i RDM så behöver de arbeta efter samma arbetsschema som de övriga stationerna för att likrikta arbetssättet.

Konsekvens:

Då RVB har 4 personer i övertalighet idag så krävs det en rekrytering av 1BM+1Bm för att kunna bilda ett femte skiftlag. Det blir en ökad personalkostnad men vinsten blir att det kommer finnas möjlighet att öva och utföra arbetsuppgifter på ett sätt som inte sker idag.

Förslag tillbeslut:

Införa femte skiftlag även i Ludvika, för att likställa arbetsschema med dagens RDM.

UTBILDNING

Intern utbildningsstatus

Nuläge:

Räddningstjänsten Dala Mitt följer upp personalens övningar i lärplattformen Fronter vilket ger en bra uppföljning för att kvalitetssäkra övningar som är reglerade via AFS bestämmelser och att delegationer följs upp på ett överskådligt sätt.

Räddningstjänsten Västerbergslagen har inget enhetligt system för uppföljning av övningsverksamheten. För heltidpersonalen används ett Exceldokument medan RiB-personalen har egna uppföljningar. Räddningsnämnden har uppdragit åt förvaltningen att förbättra uppföljningen av övning/utbildning och ett beslut finns om att börja använda Fronter.

Det har inom båda organisationerna varit en relativt stor omsättning på RiB-anställd personal vilket betyder att det kommer behöva utbildas nya brandmän i båda organisationerna.

Inom heltidsorganisationerna har personalen varierande grundutbildningar, tidigare brandman heltid, brandman deltid, SMO och räddningsinsats. De flesta har dock brandman heltid och SMO i botten.

Framför allt inom RiB-organisationen finns behovet av att fler utbildas till styrkeledare.

Inom båda organisationerna saknas regelbunden kompetensutbildningen för styrkeledare, brandmästare och insatsledare.

Analys:

MSB ersätter från och med 2018 utbildningen Räddningsinsats vilken är grundutbildningen för beredskapsbrandmän, till en utbildning benämnd GRIB. (Grundutbildning för Brandmän i Beredskap). Denna utbildning anpassas lokalt så man under och efter första kursdelen blir tjänstbar. Det är en fördel för att få ut nya brandmän i verksamheten och även att få dem färdigutbildade.

Kompetensutbildning för befäl/arbetsledare i olika roller behöver skapas för att behålla och utveckla kompetensen.

Konsekvens:

Om inte nya GRIB utbildningen anpassas lokalt kommer det med all sannolikhet att uppstå stora problem med att få färdigutbildade brandmän inom RiB-organisationerna.

Om inte kompetensutbildning för befäl/arbetsledare kommer igång riskeras viktig kunskap förvinna och kunskapsnivån sänkas istället för att utvecklas. Kostnader för att utbilda RiB-anställda kommer inte påverkas av att RVB ansluter till RDM.

För att komma igång med kompetensutbildning för befäl får man räkna med att verksamheten behöver budgeteras. Detta påverkar dock inte en utökning av RDM då ingen idag har denna typ av regelbunden utbildning.

Förslag till beslut:

Bevaka nya GRIB utbildningen och ev. komplettera med lokalt anpassad utbildning för RiB anställda brandmän.

Ett utbildningspaket tas fram för regelbunden kompetensutveckling för befäl/arbetsledare för samtliga ledningsnivåer.

Internutbildning/ Övning

Nuläge:

I RVB finns idag inte någon ansvarig för övningsverksamheten på heltid. Veckoövningarna följer ett

x.x. xxxxxxx vilket i grova drag ger en fingervisning om vad styrkan ska öva under veckan. Det ligger sedan på BM/Bf att genomföra övningar och dokumentera via Excell vilka som genomfört övningen. I nuläget försöker man följa ett årshjulet för att göra de så kallade måste övningar som varm rökdykning osv. Övriga övningar blir mer i sporadisk form. Man har inom heltidsorganisationen en uppföljning av utbildningsinsatser i excelldokument. RiB-organisationen gör sin egen uppföljning. Det finns en övningsbank med övnings PM som inte används frekvent just nu.

November

Sjukvård

Februari

Varmvatten

Soteld

December Januari

November Februari

Lagar Förebyggande

Rökdykarreglementet ABB

Oktober

Trafikolycka

2 25 4020 Oktober

Värme och belysning

4040-4140

2017

Övnings- planering

Mars

Hävare Uppställning Nödkörning Brand

Lasarett

September Rökövning Varm Motorsåg

Brand

September

April

Augusti

Maj

Augusti Standardrutiner Stegar

Pumpar

Taksäkring

Juli Juni

Under året

Månadsvis

Juni Standardrutiner Stegar

Pumpar Taksäkring

Insats Brand/Trafik

Juli

Standardrutiner

Stegar Pumpar Taksäkring

Insats Brand/Trafik Stora båten

April

Rökövning Varm Hästar Räfsnäs Punktering Gasflaskor Kall rökövning

Maj Stora båten Skogsbrand

225-4050

RVR

Brandsläckare

Fyrhjuling

Skoter

Vinterkörning bilar

Januari

December

Kem

Kall rökövning Jordningsverktyg Bandvagn

För RiB-organisationen görs övningsprogrammet för vår och höst av BM/Bf i samråd med kårchefer som sedan skickas ut till de anställda. Kårcheferna dokumenterar därefter på respektive station vilka som genomfört övningen.

PM för övningar finns digitalt för utskrift i samband med övningar. Dock behöver många PM revideras då tillvägagångssätt och arbetsmetoder förändras och ny teknik behöver komma med i PM. RVB har tagit beslut att köpa in utrustning och starta upp arbetet med Fronter och då kommer möjligheten att finnas att lägga in PM och följa upp övningsverksamheten.

Det finns även en grovplanering över övningar som kräver mer planering som ex. halkkörning, terrängkörning bandvagn, mm som sträcker sig fram till 2022.

Vad gäller utbildning för personal i ledningsfunktioner har det med gott resultat genomförts utbildningar i samarbete med Storstockholms brandförsvar. Medverkande har varit styrkeledare RiB samt BM och Bf från heltidspersonalen. Utbildningarna har varit uppskattade.

RDM har i sin verksamhet en övningsansvarig som planerar och strukturerar upp en plan för hur och när övningarna skall utföras utifrån den operativa förmågan respektive station har.

Övningssamordnaren arbetar med administration samt förberedelser till övnings PM och kvalitetssäkring av planering, samt ansvarar för att övnings-PM presenteras på Fronter för den personal som skall öva. Fronter används över hela organisationen för hel- och RiB-personal för att informera och följa upp övningsverksamheten.

Så kallade ”måsteövningar” som ex. varm rökdykning, delegationer för oxygen osv. genomförs och följs upp utifrån uppsatta mål. Efter uppnått godkänt resultat redovisas resultatet i Fronter. Varje anställd kan själv följa sin uppdaterade sammanställning över genomförda godkända övningar. På

heltidsidan inom RDM används systemet fullt ut och planeras fullt ut även i RiB-organisationen fr.o.m. hösten 2017.

Analys:

I och med att RVB har tagit beslut om att köpa in utrustning och använda Fronter så får vi avvakta tills det att utrustningen finns på plats innan vi kan lägga in PM. Därefter kan arbetet med att få ut kunskap om hur systemet fungerar i organisationen starta, för att sedan utvärdera om det är det vi ska använda i framtiden. Troligtvis kommer det att finnas behov av att någon har det övergripande ansvaret för arbetet.

Övnings PM som är i behov av revidering kan revideras och sen föras in i Fronter. Det bör samordnas med RDM:s funktionsgrupper för likvärdiga övnings-PM i hela nya stora organisationen.

Ledningsutbildningar som genomförts i RVB har varit uppskattade och målet bör vara att skapa likvärdig kompetensutveckling för alla befäls och arbetsledarnivåernivåer.

Lokal GRIB utbildning som ev. anpassas lokalt så att man under första kursdelen får personalen tjänstgörande är av stor vikt för att både få ut nya brandmän i verksamheten, och även få dem färdigutbildade.

Konsekvens:

Om inte GRIB utbildningen anpassas lokalt med en förberedande del som ger tillräckliga grunder för tjänstbarhet innan hela kursen är genomförd, kommer det med all sannolikhet att uppstå stora problem med att få grundutbildade brandmän som kan tjänstgöra inom RiB-organisationerna i väntan på att hela GRIB utbildningen genomförts.

Kostnader för att utbilda RiB-anställda kommer inte påverkas av att RVB ansluter till RDM. Om inte kompetensutveckling för befäl kommer igång riskeras viktig kunskap förvinna och kunskapsnivån sänkas istället för att höjas. För att komma igång med kompetensutveckling för befäl får man räkna med att verksamheten behöver budgetera för detta. Det påverkar inte sammangåendet då ingen av organisationerna har denna typ av vidareutbildning för befäl idag.

Förslag till beslut:

Övning och utbildning ska planeras och genomföras så att de uppfyller de krav som finns utifrån lagstiftning och uppsatta gemensamma mål.

Lärplattformen Fronter föreslås vara det system som ska användas i framtiden. Särskilt viktigt är att uppföljningen av aktiviteter registreras, se RDM. Förbundet behöver ha en uttalad övningssamordnare/ administratör som följer upp och kvalitetssäkrar verksamheten.

Utbildningsanläggningar

Nuläge:

RDM har en större utbildningsanläggning i Borlänge med omfattande verksamhet. För att utbilda och öva operativ personal har anläggningen anpassats med bland annat ett hygienflöde vilket betyder att personalen lånar alla kläder på plats för att sedan tvättas i barriärtvättmaskin. Anläggningen har tre servicemän anställda som förbereder övningar, assisterar under övningar där behov finns, ansvarar för drift och säkerhet under övning med gasol, underhåller rökskydd osv. På anläggningen finns även en husmor som ansvarar för städning och förtäring då detta önskas. Anläggningen har även fyra

instruktörer anställda som genomför kurser för räddningsgymnasiet och operativa sjukvårdsutbildningar för personal samt externa kurser i brandskydd, egensotning, barnolycksfall, hjärt- och lungräddning m.m.

På anläggningen finns modernt utbildningsmaterial, släckbilar och utbildningsambulans, ett flertal stora och små lektionssalar samt en föreläsningssal.

Anläggningen används frekvent av andra aktörer som polisen, Kvarnsvedens pappersbruk, Dalaflyget, IVPA Dalarna och Dalarnas Hundservice. Externa utbildningsföretag hyr även lokaler och instruktörer för utbildning.

RVB har idag ett övningsområde på Iviken:s före detta gruvområde. Iviken ligger ca: 2,5 km från Ludvika brandstation. Det innebär att heltids och RiB-personalen i Ludvika kan öva under beredskap. Där finns ett containersystem som nyligen renoverats efter att varit ur drift under en tid.

Anläggningen är delad i två delar där man på den ena (smutsiga) sidan har ett nybyggt container- system i två plan om 210m² där våningsplanen är sammanbyggda genom ett trapphus motsvarande ett trevånings hyreshus. I det här systemet genomförs alla varma övningar eftersom det finns möjlighet att elda. Eldning som förekommer är endast av fibrös typ i form av bakved som är en koldioxidneutral restprodukt från den lokala stolpfabriken (Impregna). Vid övningar används låneställ som personalen byter om till vid stationen. Därefter sker transport med personbil ut till övningsområdet där det finns rökskydd och övrig skyddsutrustning som är lämplig för övningen.

Efter avslutad övning läggs kontaminerat material i lådor med lock och körs på pickup tillbaka till stationen där kläder tvättas i barriärtvättmaskin och rökskydd tas om hand och diskas i avsedd diskmaskin. Personalen tar sig sedan med personbil tillbaka till stationen för dusch. Tanken med flödet är att efter avslutad övning ska personalen inte ha kontakt med smutsigt materiel.

På den andra (rena) sidan finns ett containersystem om ca 100 kvm för kall rökövning. Här finns även möjlighet för övningar på takmoduler (håltagning taksäkring mm), utrustning för utbildning med motorsåg och hårdgjord mark för trafikolyckor. Runt området som bitvis är mycket kuperat finns en bana för övning med terränghjuling. På tomten finns även en byggnad med lektionssal och toaletter, dock har byggnaden vattenskadats och behöver åtgärdas.

Analys:

Bysjöns utbildningscenter är i nationell jämförelse en bra anläggning. Inte minst ur miljösynpunkt, både med tanke på arbetsmiljö och omgivande yttre miljö. Bysjön har behov av att utveckla en bättre garagebyggnad, fler omklädningsrum för deltagare, fler övningsobjekt för rökdykning samt metodövningshall. När den nya tillfartsvägen till utbildningsanläggningen blir klar finns tomma industrilokaler att köpa/hyra på Kolargatan. Dessa skulle vara lämpliga för garage, tvätthall och metodövningshallar.

I och med att anläggningen på Iviken renoverats så har den akuta bristen på övningsanläggning åtgärdats. Livslängden på containersystemet beräknas till 5-10 år beroende på utbildningstryck och underhållsnivå. Vad gäller hygienflödet så anser vi att det system vi har idag fungerar väl med lån av kläder och transport av personal samt kontaminerad utrustning. RVB har moderna och för ändamålet anpassade maskiner för rengöring av kläder och material. RVB ser i och med färdigställandet att de har de övningsmöjligheter som krävs för att upprätthålla en hög nivå hos personalen och dessutom på ett avstånd från stationen som gör att övning sker under ordinarie arbetstid.

På Iviken kommer även fortsättningsvis möjligheten att finnas för att kunna erbjuda preparandutbildning samt upprätthålla ett bra utbyte med ABB ’s insatsstyrka.

Inom RDM finns planer på att verksamheten på Bysjön ska miljöcertifieras. Det är en målsättning som bör lyftas fram i närtid.

Konsekvens:

Utbildningsanläggningarna, såväl fasta som mobila, bör vara anpassade efter behovet för såväl extern som intern utbildning. Anläggningarna ska uppfylla de krav som finns, såväl för arbetsmiljö som såväl påverkan på miljön. I framtiden kommer sannolikt miljökraven att öka vilket bör tas i beaktande. God arbetsmiljö ska gälla för såväl de som utbildas som de som arbetar med övning och utbildning.

Att uppfylla de krav som finns samt att upprätthålla en god standard på anläggningarna kräver ett kostnadseffektivt arbete.

Tiden (avståndet) som åtgår för resa till och från en utbildning/övning ska vägas mot en bra arbetsmiljö vid övningstillfället.

Förslag till beslut:

Med framtida fokus föreslås utbildningsanläggningarna delas in i tre nivåer. Ytterligare analys av nuvarande och framtida behov gör att en omställningstid känns rimlig innan följande förslag kan bli verklighet.

1. Anläggningar som kräver särskilda åtgärder för att uppfylla miljökraven

Bysjöns utbildningscenter. Ex: Eldning med fibrösa ämnen och gasol. Möjlighet till övningar gällande strålförarteknik, övertändningar och rökgasventilation. Övningsobjekt för kommunitaktionsolyckor, tung räddning, flyg, tåg, buss och personbil. Övningar i vattendrag. Övningsobjekt för kemikalieolyckor m.m. Särskilda anordningar för extern utbildning.

2. Anläggningar som med något anpassade åtgärder uppfyller miljökraven.

Iviken Ludvika och brandstationen i Falun. Specifika utbildningsanordningar som containersystem och

s.k. Lulehus, för verksamhet utan eldning med fibrösa ämnen. Hårdgjord och avgränsad yta.

Alternativ uppvärmning för värmetillsats. I dessa anläggningar är övningar särskilt anpassade med hänsyn till arbetsmiljö och yttre miljö.

3. Anläggningar som utan särskilda åtgärder uppfyller miljökraven.

Mobila anläggningar, brandstationer

Ex. kall rökdykning, stegövningar, vattenlivräddning osv.

Vid en eventuell utökning av RDM med en alternativt två kommuner, föreslås därför att all utbildning/övning som kräver speciella insatser för en god miljö centreras till Bysjöns utbildningscenter.

Utbildningar övningar som kan bedrivas i något anpassade anläggningar genomförs på Bysjöns utbildningscenter, Iviken i Ludvika och i anslutning till Faluns brandstation.

Övriga övningar/utbildningar kan genomföras på plats som ur verksamhetsperspektiv är passande. Bysjöns utbildningscenter bör tillhandahålla övningsmateriel till hela förbundet med anledning av att

anläggnigen har anställd personal för att uppdatera, serva och ställa iordning utrustningen mellan övningarna.

Logistik/ Transporter

Nuläge:

Omfattande transportbehov finns i båda organisationerna med tanke på att räddningsstationerna ligger geografiskt utspridda.

I RVB löser man dagliga transporter av operativ- och övningsmateriel genom att en person som arbetar dagtid på Ludvika stationen åker runt med detta. Flera av heltidspersonalen är även RiB- anställda och tar ofta med sig material när de pendlar till och från jobbet i Ludvika. Den dagtidsanställde löser även de flesta av fordonsbesiktningarna.

Inom RDM sker det på liknande sätt men förstärks med femte skiftlaget eller att servicepersonal på Bysjön hjälper till vid behov.

Hantering av kontaminerade kläder

Inom RDM tvättas operativa larmställ genom att Bergå kemtvätt hämtar och levererar förpackad tvätt från och till respektive station. Detta för att minimera att egna transporter och personal utsätts för farliga ämnen som kan finnas i kläder efter insats. RDM har lånekläder, från underställ till larmställ, för all övningsverksamhet på Bysjöns utbildningscenter. Dessa följer ett hygienflöde så att rena kläder inte kommer i kontakt med kontaminerade kläder. All tvätt av övningskläder tvättas i ett barriärsystem för att inte kontaminera personalen.

RVB löser transport och tvätt i egen regi och tvättar på stationen i Ludvika.

Vid övningar används låneställ som personalen byter om till vid stationen därefter sker transport med personbil ut till övningsområdet där det finns rökskydd och övrig skyddsutrustning som är lämplig för övningen.

Efter avslutad övning läggs kontaminerat materiel i lådor med lock och körs på pickup tillbaka till stationen där kläder tvättas i barriärtvättmaskin. Rökskydd tas om hand och diskas i avsedd diskmaskin. Personalen tar sig sedan med personbil tillbaka till stationen för dusch. Tanken med flödet är att efter avslutad övning ska personalen inte ha kontakt med smutsigt materiel.

Inom RDM upplever man ofta att logistiken inte fungerar fullt ut. Det ligger ibland kvar saker och väntar på RiB-stationer och det dröjer innan leveranser kommer ut. Detta på grund av att resurserna för transporter inte alltid finns tillgängliga, vilket kan skapa irritation.

Analys:

För att få en fungerande logistik i en större organisation behövs särskild personal för att lösa besiktningar, transporter, stationsärenden osv. Någon person med samordningsansvar som finns tillgänglig dagtid är viktig för att klara effektiva transporter.

Konsekvens:

Omfattande tranportbehov och logistik kräver effektiv samordning. Fungerar inte detta riskerar man en ineffektiv verksamhet inom hela RDM.

Förslag till beslut:

Utse en person internt eller externt som ansvarar för logistik och planering och ser över organisationens möjlighet till effektiva transportlösningar.

Extern utbildning

Nuläge:

Skolutbildningar (redovisas under samhällskyddavdelningen)

Inom RVB bedrivs återigen extern utbildning efter ett uppehåll på grund av resursbrist. RVB utbildar alla som jobbar i den kommunala verksamheten i Grundläggande brandskyddutbildning, kurs i hjärt- och lungräddning och utbildning i Barn HLR för förskolorna vid efterfrågan.

Totalt fyra personer som arbetar dagtid olika veckor (en s.k. dagtidare per vecka) håller i utbildningarna.

RVB har ca 3-4 utbildningar per vecka med ca 16-20 personer per utbildningstillfälle. Man har även studiebesök från skolor samt från olika integrationsprojekt, sammanlagt under 2016 ca 120 besökare. Under 2016 färdigställdes en utbildningscontainer för att användas i integrationsprojektet.

Räddningstjänsten besökte 12 flyktingboenden i Ludvika kommun.

Utbildning sker även tillsammans med ABB:s insatsstyrka och brandskyddsledare.

RDM har utbildningar för medlemskommunernas anställda i grundläggande brandskyddsutbildningar vilka sker på Bysjöns utbildningscenter. Utbildningar sker varje måndag och onsdag och alla erbjuds kurs vart 5:e år. Kursinnehållet omfattar ofta även hjärt-lungräddning alternativt barnolycksfall beroende på målgrupp, och även då heldagsutbildning.

RDM erbjuder även kurser i systematiskt brandskyddsarbete för brandombud och brandskyddsansvariga, kurser för föreståndare av brandfarliga varor (ex. rektorer på skolor) samt utbildningar till personal som rör sig längs väg ex. hemtjänst, kurs först på olycksplats.

Bysjöns utbildningscenter erbjuder även lokaler för möten och externa utbildningsföretag som förlägger utbildningar till anläggningen, t.ex. kurser i Heta arbeten, Brandfarliga varor m.m.

Övriga aktörer på Bysjöns utbildningscenter är polisen, sjukvården, assistanskåren, Dalaflyget, Kvarnsvedens pappersbruk, Dala Hundservice m.fl.

Övriga externa informationsinsatser sker mot samhällsmedborgare. (redovisas under samhällskyddsavdelningen).

Samverkansutbildningar sker mot kommuner ex. projekt för att minska fallolyckor.

Analys:

RVB och RDM har i stort liknande upplägg för extern utbildning, Dala Mitt har ett något större samarbete med fler utbildningsföretag som hyr lokaler och personal för extern utbildning på Bysjöns utbildningscenter.

Konsekvens:

För att minska olyckor och bränder behöver utbildning av kommunalt anställda öka inom båda organisationerna. Alla anställda inom kommunerna behöver regelbundet informeras och övas i olycksförebyggande arbete.

Förslag till beslut:

Fortsätta med externutbildning inom hela nya förbundet för att kontinuerligt förse anställda i medlemskommunerna och samhällsmedborgarna med goda kunskaper och information, för att motverka att olyckor och bränder uppstår.

Räddningsgymnasium

Nuläge:

Gymnasieskolan Falufri är ett frigymnasium i Falun som har ett samarbete med Bysjöns utbildningscenter. Eleverna får under 3 år samma utbildning som RiB-brandmännen, det som kallas preparanden. De får enskilt och i grupp träna på att planera och genomföra insatser. Det egna ansvaret och samarbetet i grupp tränas och utvecklas inför de framtida yrkesrollerna. Eleverna blir efter avslutad utbildning undersköterskor och RiB-brandmän, med goda kunskaper inom brand och räddning och prehospital akutsjukvård.

Eleverna vid Hagagymnasiet i Borlänges som läser det samhällsvetenskapliga programmet har möjlighet att välja inriktning Brand och Räddning 200 poäng. De får då under tre inblick i Räddningstjänstens arbete och goda kunskaper i grundläggande brandskydd och agerande vid akuta sjukdom- och olycksfall samt brand. 3:e året läser de fjäll- polis-sjö-flyg och internationell räddningstjänst, med andra ord statlig räddningstjänst. Detta år varvas med praktisk övning, studiebesök och externa föreläsare. De får bland annat besöka kustbevakningen och SSRS i Gävle och delta i brandövning på passagerarfartyget Rosella. Under delkursen fjällräddning genomförs en resa till fjällen då eleverna får gräva och sova i snöbivack, träffa pistörerna/skidpatrullen och få inblick i deras arbete och fjällräddningen. När eleverna läser delkursen som handlar om polisen får de träffa polisen och hundförarna för att få inblick i och kunskap om deras arbete. Eleverna har i genomsnitt en halv dag (2-5 timmar) per vecka som är förlagd till Bysjöns utbildningscenter. Tanken finns att kunna erbjuda kursen Brand och räddning eller liknande som ger kunskaper i olycksförebyggande arbete och skapa intresse för yrken inom räddningstjänsten. Under hösten 2017 kommer diskussioner att föras med olika gymnasieskolor för att erbjuda dessa kurser som individuellt val på olika gymnasieprogram.

Bysjöns utbildningscenter har goda förutsättningar till övning och praktiskt handhavande av befintlig utrustning hos ambulans och Räddningstjänst i olika situationer. Eleverna får teoretiskt och praktiskt träna brandsläckning, sökteknik och rökdykning. De tränar agerande utifrån räddningstjänstens arbetssätt vid brand, trafikolyckor, vatten och islivräddning samt kemolyckor.

Målet med utbildningarna är att väcka intresse för räddningstjänstens arbete men också att få välutbildade medborgare och arbetstagare som har goda kunskaper i att förebygga brand och olyckor samt även en handlingsberedskap då olyckor sker.

RVB har ingen räddningsgymnasieutbildning.

Analys:

För att öka riskmedvetandet hos ungdomar och skapa intresse för yrken inom samhällets säkerhet behöver räddningsgymnasiet bredda sin verksamhet till att erbjuda fler elever inom gymnasieskolan olika typer av kurser som leder till ökad säkerhet. Utbildningen i Falun bör breddas för att erbjuda fler elever kombinationsutbildningar som leder till yrket som brandman inom RiB-organisationen.

Konsekvens:

För att i framtiden ha personal som kan göra en första insats vid olyckor i landsbygden är det viktigt att fler yrkesgrupper får möjlighet att erhålla goda kunskaper och intresse av att hjälpa till vid olyckor. Om inte ungdomarna blir mer säkerhetsmedvetna och erbjuds kunskaper i hur man agerar om ev. olycka uppstår är risken att samhälletsmedborgare i landsbygd får invänta heltidsbrandmän och ambulanser betydligt längre än idag då vi ser hur svårt det är att rekrytera RiB- anställd personal.

Förslag till beslut:

Fortsätta att utveckla gymnasieverksamheten i alla medlemskommuner och på flera gymnasieprogram för att få en bra spridning av kunskapen och intresset för brandmannayrket.

ADMINISTRATTION

IT/Telefoni

Nuläge:

RDM

Verksamhetssystem - Core med tilläggsmoduler Core SOS (automatisk inläsning från SOS), RxTillsyn (mobilt stöd för tillsyner), Restvärde och CoreStatistik.

Datorer - Ca 135 arbetsstationer med Officepaketet. Alla heltidsanställda har egna datorer förutom BM/SL som nyttjar gemensamma datorer. På RiB-stationerna finns minst en stationär dator samt en informationsskärm. Kårcheferna har en bärbar dator.

Servrar – 6 st, vi kör idag allt på egna servrar, Core, mail, GIS, databaser

IT-support – Sköts idag av IT-ansvarig med viss konsulthjälp vid större projekt. IT-ansvarig har idag en heltidstjänst men jobbar även som brandman. Ca 75 % av arbetstiden läggs på IT och 25 % som brandman (övning/utryckning mm)

Uppkopplingar – Idag finns uppkopplingar till samtliga stationer (Fiber, radiolänk eller ADSL), används för datatrafik samt reservväg för utalarmering.

Telefoni – Fast och mobil telefoni (undantaget utryckningstelefoner) ligger idag i Falu Kommuns växel, support sköts av IT-ansvarig samt Falu Kommuns helpdesk

Budget – Ca 1,6 miljoner

Användarkonto/Mail – Samtliga anställda har användarkonto samt mailadress

Teknik i bilar – Befintligt navigationssystem är delvis utbytt till nytt och kommer att fortgå under 2017/2018

RVB

Verksamhetssystem - Core med tilläggsmoduler Core SOS (automatisk inläsning från SOS) och Restvärde.

Datorer - 24 arbetsstationer med Officepaketet. 34 heltidsanställda varav 9 av dem arbetar mer regelbundet med datorer. Deltid saknar datorer.

Servrar – IT driftas på Ludvika kommuns servrar. I normalfall nyttjas kommunens support ca 1h/v. Internt läggs ca 1h/v.

IT-support – Köps från Ludvika kommun samt internt.

Uppkopplingar – Idag finns uppkopplingar till samtliga stationer (Fiber, radiolänk eller ADSL) Telefoni – Fast och mobil telefoni ligger idag i Falu Kommuns växel.

Budget – Ca 345 tkr

Användare/Mail – Heltidsanställda har användarkonto samt mail. RiB-personal saknar mail. Teknik i bilar – Leverantör okänd, äldre modell

Analys:

Utmärkande skillnader

RDM driver IT i egen regi och RVB köper tjänsten från kommunen. Hårdvaran ägs av Ludvika kommun.

RiB-stationer saknar datorer.

RiB-brandmännen saknar användarkonto samt mailadress.

Likheter

Verksamhetssystem Core, dock inte samma nivå på tilläggsmoduler. Telefoni samma leverantör och växel.

Uppkopplingar finns till samtliga stationer.

Konsekvens:

RVB databas för Core samt kopplade dokument (tillsyner, yttranden mm) måste slås ihop med RDM:s databas.

Inköp samt installation av ca 30 datorer.

Komplettering av teknik på deltidsstationer. Dator, projektor och informationsskärm (redan inköpt dock ej installerat än) saknas idag.

Inköp av ny server på RDM för det ökade lagringsbehovet samt kapacitetsökning.

För samtliga användare i RVB ska användarkonto samt mailadress skapas, ytterligare ca 80 licenser för detta krävs.

Avtal för befintliga uppkopplingar måste flyttas över till RDM. Navigationsutrustning i bilar måste bytas ut till samma sort som RDM.

Tid som läggs på IT-support kommer att öka för IT-ansvarig p.g.a. fler användare, fler datorer, längre resor. Vid ett sammangående kommer det att krävas mycket tid till en början för att senare minska då all teknik är på plats.

Förslag till beslut:

Tekniskt finns det inga hinder vid ett sammangående, dock kommer det att krävas ett större inköp av hårdvara. Det kommer att krävas mer än en heltidstjänst på IT vid migreringen, vilket kan lösas med konsulter. På längre sikt kan den ökade belastningen lösas med minst en brandman som får som uppgift att kunna lösa enklare IT-frågor på varje heltidsstation.

Ekonomiadministration

Nuläge:

RVB

Ekonomisystem: Visma

Ludvika kommun och administrationen på RVB sköter budgetering och bokslut och övergripande ekonomifrågor tillsammans med förvaltningschefen.

RVB:s administration lägger ca 1dag/vecka på följande:

• Kundfakturering, fakturering utifrån insatsrapporter, IVPA-larm mm; underlag och fakturor.

• Leverantörsfakturor scannas in via fakturacentralen och skickas sen tillbaka för kontering till RVB. Attestering görs av ansvariga i organisationen.

• Om tid fanns skulle finns behov av att strukturera arbetet på ett annat sätt.

• Internfakturering sköts av Ludvika kommun och RVB.

RDM

Ekonomisystem: Hogia

Kundfakturor hanteras i Hogia och InExchange och leverantörsfakturor i Centsoft. Attestering av ansvariga i organisationen.

• Alla ekonomifrågor sköts av ekonomichefen och ekonomiadministratören.

Analys:

En person inom RDM:s administration har avgått med pension. Efter omfattande rationaliseringar genom teknikutveckling har det bedömts att minskningen med en personal är möjlig i nuvarande organisation.

Ekonomiadministratören hanterar i första hand kundfakturering, leverantörsfakturering, betalningar och rapportframställning samt en stor del av bokslut då det är aktuellt. När möjlighet ges till ytterligare rationaliseringar och effektiviseringar kommer det i framtiden att ge visst utrymme för att hantera flera arbetsuppgifter alternativt ökade volymer inom ekonomiområdet.

Ekonomichefen hanterar alla övriga budget- och ekonomifrågor och en hel del avtalsfrågor samt har ett övergripande ansvar över fastighetsbeståndet. Viss volymökning kan bli möjlig inom redan befintlig produktion.

Konsekvens:

Se under analys

Förslag till beslut gällande resurserna för dokumenthanetring, lönehantering, delvis personal och ekonomifrågor:

Se under avsnitt personalplanering

Lönehantering

Nuläge:

RVB

• Kanslist från Ludvika kommun arbetar 25 % och sköter all RiB-personals lönehantering samt fakturering i mån av tid.

• RVB:s administration lägger in vikariernas tjänstgöringsrapporter samt arvoden till nämndemän.

• Heltidsanställdas avvikelser läggs in av dem själva i Xxxxxx och attesteras av närmaste chef. RVB:s administration skriver ut lönelistor för att i ”stora drag” se att det stämmer. Den enskilde och attestansvarig har huvudansvaret för att det blir korrekt.

• Överföring till bank, lönespecifikationer sköts av personalkontoret i Ludvika kommun.

RDM

• Alla anställda rapporterar löneunderlag i ett självbetjäningssystem(PBM, Hogia). Närmaste chef är attestansvarig. Löneadministratören kontrollerar och sköter resterande delen av löneutbetalningsprocessen. Avtalstolkningar görs tillsammans med personalchefen.

• RDM praktiserar individuell lönesättning på samtliga anställda.

Analys:

All lönehantering skall gå via Hogia lön och självbetjäningssystemet PBM. RDM kommer inte att kunna hantera ytterligare 125 anställdas löner. Anställningsbevis, intyg, behov av uppföljningar mm kommer att öka. Dessutom kommer Xxxxxx att delegera ytterligare uppgifter till funktionen löneadministratören för att klara den ökade belastningen på adm. chefs-och personalchefsfunktionen.

Dokumenthantering

Nuläge:

RVB

Ca 75 % av kanslistens tid läggs på dokumenthantering och nämndesekreterar uppgifter.

• Kanslisten sköter diarieföringen i Core. Handläggarna diarieför också själva till viss del.

• Kanslisten är nämndesekreterare 2-3 ggr/månad. För tillfället med stöd från Ludvika kommun.

• Ludvika kommuns arkivarie hjälper till med gallring i lokalt arkiv, den regelbundna arkiveringen sköts av RVB:s kanslist.

RDM

Förbundsekreteraren sköter all diarieföring i Core och ansvarar för dokumenthanteringen och arkivet. Förbundssekreteraren är sekreterare på direktionens möten 5 ggr/år.

Analys:

Dokumenthanteringen kommer inte att rymmas inom en tjänst pga. ökad omfattning. Ludvikas nuvarande volym kommer troligvis att öka om tillsyner mm utökas i kommunen. De möten som kanslisten i RVB är sekreterare på idag kommer att upphöra vid en eventuell utökning av RDM.

Konsekvens:

Utökande resurser inom RDM för att klara verksamhetens behov.

Förslag till beslut gällande resurserna för dokumenthanetring, lönehantering, delvis personal och ekonomi:

Den administration som ska klara av att migrera Ludvika och Smedjebackens kommuner behöver ytterligare 1-2 personal.

Personalfrågor

Nuläge:

RVB

Förhandlingsutskottet och personalavdelningen stöttar i alla personalfrågor och förhandlingar. Förvaltningschefen är ordförande på samverkansmöten. För arbetsmiljöfrågor finns en arbetsmiljöhandbok.

RDM

Personalchefen är ett stöd till ansvariga chefer i alla personalfrågor, arbetsmiljöfrågor och förhandlingar som rör området personal. Personalchefen är tillika också administrativ chef. Arbetsskador, tillbud och övriga avvikelser rapporteras i RIA(digital system utarbetat av AfA).

Analys:

Adm. chef/personalchefs-funktionen kan omfatta ett utökat förbund förutsatt att resurserna ökar på administratörsnivå.

Personalplanering

Nuläge:

RVB

All personalplanering görs av brandmästarna. RiB-brandmän används som vikarier.

RDM

Personalplaneraren sköter den långsiktiga planeringen och tillsammans med styrkeledarna den kortsiktiga. Personalplaneraren ansvarar också för externa utbildningar behovsinventering, anmälning mm. RiB-personal, SMO-studerande och färdigutbildade brandmän används som vikarier.

Analys:

Personalplanering av den operativa personalen vid ett medlemskap av Ludvika, har behov av att organiseras på ett sådant sätt att planering, uppgifter, frånvaro hanteras på ett likvärdigt sätt mellan alla stationerna. Resursen för att hantera denna funktion bör ses över vid en organisationsändring i det nya förbundet.

Konsekvens:

Styrkeledare och brandmästare behöver stötta personalplaneraren mer i de kortsiktiga behoven.

Förslag till beslut gällande resurserna för dokumenthanetring, lönehantering, delvis personal och ekonomi:

I den administration som ska klara utökning av RDM med en alt. två kommuner krävs ytterligare 1-2 personer utöver nuvarande bemanning inom RDM.

Förmåner

Nuläge:

	Ludvika heltid	RDM heltid	Ludvika deltid	RDM deltid
Träningsskor	1200/år	2000/år
Fysträning, betald		1 tim./pass	Kopparberg 1t/v	Alla 1t/v
Aktivitetsersättning			5000kr/år och station
Träningsbidrag	1 fystimme/ vecka på arbetstid eller 1000kr/år		1000 kr/ brandman och år. 1 fystimme/ vecka på arbetstid eller 1000kr/år
Förebyggande massage		RDM betalar halva kostnaden hos två massörer		RDM betalar halva kostnaden hos två massörer
Träningskort Friskis och Svettis		RDM betalar 1000kr/år		RDM betalar 1000kr/år
Rullband, testledare		På alla stationer		På alla stationer
Bad, gym	Gratis	20 kr/tillfälle för bad	Gratis	20 kr/tillfälle för bad
Uppvaktningar mm	Lokala regler	Lokala regler	Lokala regler	Lokala regler

Avtal

	Ludvika heltid	RDM heltid	Ludvika deltid	RDM deltid
Arvode kårchefer			2 340kr/mån(15 timmars arbete)	105 % på beredskapsersättningen(20 tim/mån)
Extra beredskap p.g.a. underbemanning			100 % tillägg obegränsad tid	100 % tillägg 10 dgr, 50 % tillägg upp till 30 dgr.
Ers. Enl. RiB15 § 14			Fredriksberg 1500kr/mån
Befälsersättning			1200 kr/beredskapsv, ej tjänst 600 kr/v	30 % av beredskapsersättningen, ej tjänst 10 % av b.ers.
RCB-ersättning	3 tjänster, AB-er- sättning special. Enkel alt. kval. Över- tid. BM eget avtal.	Lokalt avtal med schablonersättning

Lönenivåer

	Ludvika heltid	RDM heltid	Ludvika brandmästare	RDM styrkeledare
2016 års löneläge	Medel 25 127, de flesta brandmän har denna nivå Högst 25 607, en nyanställd person Lägst 25 127	Medel 25 042 Högst 26 120 Lägst 22 300	Medel 31 859 Högst 31 889 Lägst 31 829	Medel 30 373 Högst 31 300 Lägst 29 630
	Ludvika 2:e förman	RDM Stf styrkeledare	Ludvika förman ordinarie
2016 års löneläge	Medel 26 193 Högst 26 520 Lägst 25 930	Medel 27 780 Högst 27 980 Lägst 27 140	Medel 28 056 Högst 28 056 Lägst 28 056

Analys:

Förmånerna skiljer sig något men värdemässigt är det inga stora skillnader. Ersättningsnivåerna skiljer sig mera nämnvärt framför allt för RiB-personalen.

Konsekvens:

Ett principiellt beslut måste tas i tidigt skede gällande hur nivåerna skall justeras med målet att lika ersättning skall gälla inom RDM.

Förslag till beslut:

Övergångsbestämmelser gäller under två år därefter följer alla RDM:s principer och nivåer.

Fastigheter (lokaler)

Redovisas i kap 6, Ekonomi

RISK OCH KONSEKVENSANALYS ENLIGT AML

Den analys som är gjord baseras på de frågeställningar som framkom vid uppstartsmötet den 16/1. Därför är den gjorda risk och konsekvensanalysen ett första steg mot en mer fullödig analys som ska göras vid beslut om en utökning av RDM.

Gjord analys finns som bilaga. Bilaga 5

6. EKONOMI

Syftet med denna del är att ge en överblick över ekonomiska frågeställningar vid ett införlivande av Räddningstjänsten Västerbergslagen, Ludvika, (RVB) i Räddningstjänsten Xxxx Xxxx (RDM) inför ett beslut om att ansöka om medlemskap. Flera av detaljerna som nämns nedan återfinns i mer detaljerad omfattning vid dokumentationen från projektgrupperna.

Sammanfattning

Vid RVB:s uppgående i RDM finns en del ekonomiska aspekter att beakta. Personalen skall överföras från Ludvika kommun till RDM och villkoren skall fastställas. Pensionsskulden för RVB-persononalen skall överföras till RDM. Den materiel som tillhör Ludvika kommun skall överföras till RDM. De anläggningstillgångar som finns bokförda i Ludvika kommun för RVB skall föras över till RDM. Hyresavtal skall upprättas mellan Ludvika kommun och RDM för de lokaler som RVB har verksamhet

i. Ett anslag till RDM ska fastställas för övergångsåret och en metod för beräkning av ett hållbart årligt anslag ska fastställas för åren därefter.

Särskilt bör beaktas de ekonomiska förutsättsättningarna för den personal som är anställd av Ludvika kommun och är verksamma i Ljusnarsbergs kommun. Detsamma gäller den materiel och de anläggningstillgångar som ägs av Ludvika kommun och som finns i Ljusnarsberg.

Pensionsskuld

Pensionsskulden består dels av särskild avtalspension och dels av ordinär tjänstepension.

Den särskilda avtalspensionen för anställda inom räddningstjänsten är speciell för heltidsbrandmän. Heltidsbrandmän som uppfyller kriterierna 30 år i tjänst, 25 år samt ingår i aktiv utryckningsstyrka har ett särskilt pensionsavtal, R-SAP, som innebär möjlighet att avgå med pension vid 58 års ålder. Dessutom föreligger skuld för tjänstepension enligt KAP-KL, AKAP-KL och eventuellt PA-KL. En förenklande omständighet är att RDM och RVB har samma pensionsleverantör, KPA. Den pensionsskuld som 2017-03-31 förelåg för RVB uppgår till 20 836 tkr varav 17 028 tkr utgör särskild avtalspension.

R-SAP innebär också en högre årlig avsättning till pensionsskulden. För pensionsskulden i RDM innebär den högre avsättningen att sociala avgifter för brandmän beräknas till att utgöra 52 % av bruttolönen för den kategori som omfattas av R-SAP.

Beräkning av genomsnittslig pensionsålder den senaste 10-årsperioden för brandmän som omfattas av R-SAP uppgår till 59,5 år. Utifrån pensionsålder på 59,5 år är schablonkostnaden (pensionen) för den personalkategori som omfattas av R-SAP 12,30 % jämfört med schablonen 6,83 % för övriga personalkategorier. Den högre pensionskostnaden uppgår enligt beräkningen till 805 tkr fördelat på avsättning för framtida pensioner och premier.

Förslag till beslut:

Pensionsskulden överförs från RVB till RDM det datum och med det belopp som då föreligger då RVB går upp i RDM. Överföringen sker med transferering genom likvid till RDM och rapport till KPA med de personer som ska överföras. Pensionsskulden införlivas med RDM:s föreliggande pensionsskuld.

Räddningstjänstmaterial

Den räddningstjänstmateriel som avses är all den materiel, räddningstjänstmaterial och annat material som för närvarande används av RVB i dess verksamhet men inte finns införd i anläggningsregister.

Förslag till beslut:

Materielen förs över till RDM utan likvid transferering och ingår därefter i den andel som Ludvika kommun äger i RDM.

Fastigheter och lokaler

Lokalerna håller generellt sätt samma standard oavsett organisation. I de lokaler där RVB idag har sin verksamhet avses dessa ytor hyras av RDM för fortsatt verksamhet. Om det är fördelaktigt för verksamheten och omständigheterna i övrigt medger ska det vara möjligt för RDM förvärva fastigheter där verksamheten bedrivs. Fastigheten ska då förvärvas till bokfört värde.

Det finns ett behov av att anpassa/uppdatera lokalerna till nuvarande och framtida verksamhetensbehov avseende arbetsmiljö, könsneutrala arbetsplatser och lokalytor. Inga direkta åtgärder utöver de planerade behöver göras inför en utökning av RDM. Vid en eventuell utökning av RDM finns säkerligen möjligheter till en minskning av den totala lokalytan.

Förslag till beslut:

Hyresavtal upprättas mellan fastighetsägaren, Ludvika kommun, och RDM. Hyresbeloppet ska motsvara den internhyra för respektive lokal som kostnadsförs för RVB. En gemensam lokalförsörjningsplan bör tas fram.

Prislista

Prislistan, som innehåller RDM:s avgifter och taxor, omfattar de tjänster som tillhandahålls för privatpersoner, företag, kommuner och övriga räddningstjänster. Prislistan består av två delar, en för myndighetsutövning och en för övriga tjänster. Prislistan för myndighetsutövning antas av medlemskommunerna medan prislistan för övriga tjänster antas av RDM:s direktion. Båda prislistorna är enhetliga och likalydande för samtliga medlemskommuner i RDM.

Vissa avvikelser finns mellan Taxor och avgifter RVB och prislistan för RDM.

Förslag till beslut:

Prislistan som antas för RDM under hösten 2017 tillämpas i hela RDM från och med den dag som RDM utvidgas till att omfatta Ludvika kommun. Prislistan som avser myndighetsutövning antas av Ludvika kommun.

Större insatser

Vid större insatser, d.v.s. enskilda insatser vid olycka där kostnaderna överstiger 50 000 kronor, tas kostnaderna överstigande 50 000 kronor av respektive kommun där olyckan skett enligt

”Schablonersättning – statlig ersättning till kommuner enligt lagen om skydd mot olyckor” som utfärdas av Myndigheten för Samhällskydd och Beredskap (MSB) för varje år.

Förslag till beslut:

Vid större insats som inträffat i Ludvika kommun ersätts RDM med kostnader som överstiger 50 000 kronor enligt Schablonersättning.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångar är den materiel och de anläggningar som finns registrerade i Ludvika kommuns anläggningsregister och är dedikerade RVB. Det bokförda restvärdet av anläggningstillgångar i RVB uppgår enligt sammanställning till 5 230 tkr. Av detta utgör 1 026 tkr anläggningar som brukas i Ljusnarsberg. Det innebär att bokfört restvärde i anläggningar som är aktuella att överföra från RVB till RDM uppgår till 4 204 tkr.

Förslag till beslut:

Anläggningarna överförs från Ludvika kommun till RDM till ett belopp som motsvarar bokfört värde den dag som RVB införlivas i RDM varvid RDM betalar beloppet med likvid.

Försäkringar

RDM har ansvars-, sak- och tjänsteförsäkringar, upphandlade via försäkringsmäklaren Skeppsbron AB, i Dalarnas Försäkringsbolag. RVB är via Ludvika kommun försäkrade enligt följande: ansvarsförsäkring i Dalarnas Försäkringsbolag, tjänstereseförsäkring i ERV och motorfordonsförsäkring i Protector.

Förslag till beslut:

Vid införlivning av Ludvika i RDM utökas försäkringarna i RDM till att omfatta fordon, lokaler och övrig materiel samt tjänsteresor och ansvar att gälla den materiel och personal som överförs från Ludvika kommun till RDM.

Anslagsnivåer

Anslaget till RDM ska täcka de kostnader som verksamheten ska bära. Nuvarande medlemskommuner har klargjort att en införlivning av RVB i RDM inte ska drabba Borlänge, Falu, Gagnefs och Säters kommuner negativt ekonomiskt.

Nuvarande anslagsmodell vid RDM innebär att medlemskommunernas anslag är fördelat enligt kommunernas invånarantal. Invånarantalet beräknas utifrån SCBs befolkningsstatistik per 31/12 två år innan aktuellt räkenskapsår. Det innebär att kostnaden för 2016 fördelas enligt invånarantalet 31/12 2014. Anslaget avser täcka den verksamhet som är gemensam för samtliga medlemskommuner. Den verksamhet som är särskild för en eller flera medlemskommuner ligger utanför anslaget och ersätts särskilt. Exempel på sådan verksamhet är IVPA (Landstinget), Förstahjälpen-larm, rensning av badplatser etc.

I en jämförelse av kostnader för RVB och RDM uttryckt i nettokostnad per invånare konstateras att RVB ligger 201 kronor högre än RDM. För 2016 uppgick nettokostnaden för RDM till totalt 103 436 tkr vilket fördelat på 130 550 invånare (31/12 2016) är 792 kronor/invånare. Nettokostnaden för RVB i Ludvika kommun uppgår för 2016 till 26 766 tkr exklusive sotning och engagemang i Ljusnarsberg.

Fördelat på 26 933 invånare (31/12 2016) uppgår kostnaden till 994 kronor/invånare.

Enhetlig modell för anslag till RDM för samtliga medlemskommuner är behövligt på lång sikt. En anpassning av anslaget till att motsvara modellen för övriga medlemskommuner bör genomföras under en längre period. Se förslag i bilagan KPMGs utredning.

Anslaget ska täcka alla de rörelsekostnader som föreligger för en fungerande verksamhet såsom personalkostnader, lokalkostnader, förbrukning, service och underhåll, avskrivningar etc, minskat med de intäkter som verksamheten genererar.

Vid underskott i RDM täcks detta av medlemskommunerna fördelat på ägarandel. Medlemsavgiften utgörs av anslaget samt en lika stor andel av befintligt eget kapital som nuvarande egna kapitalet.

Förslag till beslut:

Ludvika kommun tillställer RDM 26 766 tkr jämte 805 tkr, till de högre pensionskostnaderna avseende R-SAP, uppräknat med den uppräkningsprocent som övriga medlemskommuner gemensamt fastställt (för närvarande ej beslutat men har föreslagits till 2,3 %) för 2018 om införlivning sker från och med 1/1 2018. Om införlivning av RVB sker annat datum fördelas beloppet till den RVB införlivas i RDM. Sotningsverksamheten är inte medräknad men är också en självfinansierad verksamhet.

Vidare tillkommer 1 012 tkr som engångsbelopp för andel i RDM:s eget kapital.

Standardhöjande investeringar

Utöver ett anslag som är högre för Ludvika kommun än för RDM i övrigt finns ett ökat investeringsbehov i fordon och utrustning för att erhålla den standard som råder i nuvarande RDM. Beskrivning av behov återfinns på annan plats i denna rapport.

Förslag till beslut:

Anskaffningar av standardhöjande investeringar i fordon och utrustning genomförs av RDM efter dialog med Ludvika kommun. Anskaffningarna finansieras och betalas i första läget av RDM. Återbetalning görs kvartalsvis av Ludvika kommun under respektive aktuell avskrivningstid.

7. FÖRSLAG PÅ KOMMANDE PROCESS

Om Ludvika och/eller Smedjebackens kommuner beslutar att ansöka om medlemskaps i RDM och RDM:s direktion förordar sina medlemskommuner om en utökning av förbundet, bör en genomförandeprocess omgående starta. Mycket arbete har under det senaste året gjorts med inriktning på utökat samarbete mellan kommunerna. En grund har lagts för en lyckad genomförandeprocess. Att mer detaljerat arbeta fram hur en utökning av RDM ska genomföras kan ske med underlag från redan gjort arbete. En erfarenhet från tidigare gjorda sammanslagningar är att en alltför utdragen process inte alltid är det bästa. Därför kan en förlängning på projektarbetet med förändrade direktiv vara att föredra. Med det förfaringssättet minskar risken för att tappa bort något som tidigare varit med i processen.

8. DISSKUSION

Projektarbetet har visat att det finns förutsättningar för en utvidgat samarbete. Det är tre organisationer med olika förutsättningar och olika politisk styrning. Skillnader finns men likheter och förutsättningar för en djupare samverkan är goda. Oavsett fortsättningen har senaste årets arbete med att utveckla samverkan mellan kommunerna, gjort att respektive organisation tagit ett steg mot framtiden. Allt pekar på att hanteringen av kriser i samhället, stora som små, kommer att kräva samarbete. Räddningstjänsten är naturligtvis inte undantagen från detta.

I flera delar av Sverige pågår liknande processer som den i nordvästra Dalarna och t.ex. Nordvästra Skåne samt flera kommuner i Västerbotten för att nämna några. Från statligt håll är riktningen entydig: mer samarbete.

Dalarna ligger inte i framkant vad gäller s.k. inre ledning. I samband med att SOS-avtalet går ut bör ett arbete med att se över en gemensam inre ledning i Dalarna prioriteras. Förutsättningarna är goda i och med att SOS är lokaliserat i Falun.

Inom flera räddningstjänster finns idag svårigheter med att upprätthålla kompetenser, särskilt inom det brandförebyggande området. Även stora räddningstjänster känner av svårigheterna med att behålla specialistkompetenser, men har ändå lättare än mindre räddningstjänster. Just nu tyder inget på att det kommer att vända. Bland annat detta talar för en för en utökning av RDM med en eller flera kommuner.

Vad händer om inte en fördjupad samverkan blir verklighet?

Alla tre organisationerna måste då troligtvis söka andra samarbetsformer, exempelvis genom civilrättsliga avtal. Speciellt inom ledningsområdet, för såväl som förvaltningsledning som operativ ledning. Det är en möjlighet men känns som en krångligare väg, inte minst ur medborgarperspektivet med ett ”likvärdigt skydd” som mål.

De olika ekonomiska förutsättningarna för att bedriva ett effektivt skadepreventivt och skadereaktivt arbete behöver dock inte förmörka möjligheterna till ett utökat räddningstjänstförbund. Men att allt för mycket tro på snabba ekonomiska vinster utan djupare analyser är inte förenligt med målsättningen om ett säkert och tryggt samhälle.

Fördelarna med fler medlemmar i kommunalförbundet torde utan allt rimligt tvivel utgöra en tyngre vågskål än de nackdelar som kan skådas.

9. BILAGOR

Bilaga 1. Rådgivningsrapport KPMG Bilaga 2. Avtalslista, samverkansavtal Bilaga 3. Policy, Värdegrund RDM Bilaga 4. Kompetensskillnader

Bilaga 5. Konsekvensanalys enligt AML

	Datum 2018-01-19	Diarienr
Vår referens	Ert datum	Er referens
Förbundschefen
Direktionen för kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt

Konsortialavtal för anslutning av Ludvika kommun till Räddningstjänsten Dala Mitt

Detta konsortialavtal är upprättat att gälla från den dag då Ludvika kommun inträder i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt (RDM).

Mellan Borlänge, Falu, Ludvika, Gagnefs och Säters kommuner har träffats följande avtal gällande samarbete inom olycksförberedande, skadeavhjälpande och olycksefterföljande arbete. Dessutom för den myndighetsutövning som åligger kommuner enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE).

1 Utökande av RDM

RDM skall utökas genom att Ludvika kommun inträder som medlem. Det utökade RDM skall ha den förbundsordning som bifogas detta avtal. (Bilaga 1). För RDM:s verksamhet, såvitt avser förutsättningar, inriktning och mål på lång sikt skall gälla vad som kommit till uttryck i den i den politiska visionen för skydd mot oönskade händelser i Borlänge, Falu, Ludvika, Gagnefs och Säters kommuner mandatperioden 2019 – 2022.

2 Övertagande av personal

RDM skall erbjuda inom räddningstjänsten i Ludvika kommun anställd personal som så önskar anställning i RDM. Vid verksamhetsövergången gäller de villkor som anges i Lag (1982:80) om anställningsskydd (LAS) § 6B, vilket innebär att anställningsavtalen övertas av den nye arbetsgivaren.

3 Pensionskostnadsreglering

För personal som med anledning av detta avtal övergår från anställning i Ludvika kommun till anställning i RDM enligt punkt 2 i detta avtal gäller från första anställningsdagen följande pensionskostnadsreglering.

För tiden fram till formellt datum för medlemskap svarar RDM respektive Ludvika kommun för pensionsskuld och övriga kostnader för intjänade pensioner. För tiden efter anslutningsdatumet svarar RDM för pensionsskuld och övriga kostnader för intjänade pensioner.

Postadress: Räddningstjänsten Dala Mitt Lugnetleden 3

791 38 Falun

Xxx.xx: 222000-1099

Telefon:

000-00 00 00

Fax:

000-00 00 00

E-post: xxxx@xxxxxxxx.xx Hemsida: xxx.xxxxxxxx.xx

Kostnader för pensioner regleras med den faktiska kostnaden särskilt från övrig ersättning under de två första verksamhetsåren efter datum för Ludvika anslutning till RDM. Från och med detta datum ingår kostnader för pensionerna i ersättningen från medlemskommunerna till RDM.

4 Skulder med anknytning till övertagen personal

Förbundet övertar semesterlöneskuld och övertidsskuld inklusive personalomkostnader per anslutningsdagen för personal ur Ludvika kommun som övergår till RDM. Parterna är vid undertecknade av detta avtal överens om skuldernas storlek och Ludvika kommun överför motsvarande belopp till RDM i samband med anslutning till RDM.

5 Långfristiga lån

RDM kan teckna lån med låneinstitut. Varje kommun prövar framställningar från RDM avseende solidarisk kommunal borgen för att säkerställa RDM:s upptagna lån.

För det fall någon av medlemskommunerna på grund av bristande betalningsförmåga inte kan fullgöra sitt åtagande skall denna brist täckas av övriga kommuner och delas i förhållande till varje kommuns andel av totala andelskapitalet i RDM. Kommun som tvingas betala annan kommuns brist har sedan ett regresskrav mot kommunen som inte kunnat fullgöra sitt åtagande. Regresskravet innefattar förutom vad kommunen tvingats betala rätt till ränta om åtta procent över vid var tid gällande diskonto från den dag kommunen betalat bristen för annan kommun. För det fall betalande kan styrka att den faktiska kapitalkostnaden överstiger den angivna räntan, äger kommunen i stället rätt till den faktiska kapitalkostnaden.

6 Ersättning från kommunerna och rörelseavtal

Den i budget fastställda ersättningen från respektive kommun till RDM skall betalas första bankdagen, kvartalsvis i förskott. För att ge RDM möjligheter till ett rörelsekapital ges RDM möjlighet att teckna checkräkningskredit om fem miljoner kronor med kommunal borgen.

7 Överlåtelse av lös egendom

Ludvika kommun överlåter på RDM all den lösa egendom som ingår i kommunens räddningstjänst och som finns förtecknad i bifogad specifikation. Tillträde till egendomen sker på anslutningsdagen.

För övertagen lös egendom erlägger RDM till Ludvika kommun på anslutningsdagen de belopp som anges i specifikationerna och som utgör summan av den lösa egendomens bokförda värde på anslutningsdagen. För egendom som redan är direktavskriven utgår ingen ersättning. Den lösa egendomen övertas på anslutningsdagen i befintligt skick.

8 Fastigheter och lokaler

Kommunerna ställer fastigheter och lokaler till RDM:s förfogande genom uthyrning. Lokaler som förhyrs för räddningstjänstens verksamhet av respektive kommun upplåtes till RDM med hyresrätt från anslutningsdagen och redovisas i specifikation som biläggs. Uthyrningen av lokalerna skall grundas på kallhyra.

Om förutsättningar ges kan RDM och Ludvika kommun inleda förhandlingar om överlåtelse av fastigheter och lokaler. Som underlag för dessa förhandlingar skall förhandsbesked avseende eventuell uttaxering av fastighetsskatt begäras hos skattemyndigheten.

9 Nuvarande avtal

Avtal som träffats mellan Ludvika kommun och RDM och som avser tiden före anslutningsdagen upphör att gälla på anslutningsdagen såvida de inte är av sådan karaktär att avtalen är till gagn för båda parter även efter denna dag.

Avtal som träffats mellan Ludvika kommuns räddningstjänst och annan part och som inte gagnar hela RDM:s verksamhet efter anslutningsdagen sägs upp i sådan tid att de upphör att gälla senast på anslutningsdagen. I det fall långfristiga avtal tecknats som binder Ludvika kommuns räddningstjänstverksamhet till avtalet skall särskilda förhandlingar starta mellan RDM och Ludvika för att finna en rimlig lösning för båda parter intill dess avtalet löper ut.

10 Samråd

Kommunstyrelserna skall samråda i alla former som rör deras relation till RDM och dem emellan samt samverka för att medverka till att effektiviteten i RDM:s verksamhet optimeras.

11 Avtalets giltighet

Detta avtal gäller under förutsättning att det godkänns av de fem kommunernas fullmäktigeförsamlingar och att nuvarande medlemskommuner senast i samband med undertecknandet fattat beslut om en utökning av RDM. Avtalet ersätter därmed det konsortialavtal som skrevs när Gagnefs kommun inträdde i RDM den 1 januari 2011.

Av detta avtal är fem likalydande exemplar upprättade och utväxlade. Datum

Borlänge kommun

Falu kommun

Gagnefs kommun

Ludvika kommun

Säters kommun

Dnr 901.2018.00043.1

Förbundsordning för Räddningstjänsten Dala Mitt

1 Namn, säte och medlemskommuner

Kommunalförbundets namn är Räddningstjänsten Dala Mitt, som förkortas RDM, med säte i Falu kommun och med medlemskommunerna Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter.

2 Ändamål och verksamhet, uppdraget till RDM

RDM skall fullfölja de skyldigheter som åvilar de ingående kommunerna enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor (LBE) utom vad avser;

– samordning av olycksförebyggande verksamhet,

– att leda arbetet för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder (LSO kap 3 § 1) och

– när kommunen är att betrakta som enskild (LSO kap 2).

Därutöver skall RDM, i skälig omfattning stödja medlemmarna i deras övriga arbete för skydd mot oönskade händelser bland annat med utgångspunkt från Boverkets byggregler (BBR) och Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap, (LEH). Handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet upprättas av respektive medlem i samarbete med RDM.

Handlingsprogram för räddningstjänst som visar hur RDM avser lösa räddningstjänstuppdraget upprättas av RDM.

Avtal mellan medlemmen och RDM kan tecknas om enskild kommun vill ha ytterligare tjänster, som anknyter till lagar som behandlar säkerhet och trygghet samt till den politiska visionen och uppdraget för aktuell mandatperiod, utförda av RDM. Dessa tjänster finansieras utanför anslagsramen för uppdraget.

Enskild kommun, två eller flera kommuner i förening eller kommunerna samfällt, kan genom avtal lämna uppdrag till förbundet att ansvara för utbildning av skolelever, personal samt brukare av kommunal hemsjukvård och hemtjänst.

Sanering av vägbana och järnvägsbank efter trafikolycka med syftet att göra banan framkomlig för trafik utförs av RDM.

RDM kan efter överenskommelse utföra uppgifter åt annan än medlem. Att utföra sjukvårdsuppgifter i väntan på ambulans (IVPA) är ett exempel på sådant uppdrag. Åtagandet regleras genom avtal.

3 Effektivitet och väl grundade beslut

RDM är grundat för att få en bättre och starkare operativ handlingskraft vid insatser samt för att så effektivt som möjligt kunna arbeta olycksförebyggande inom medlemskommunerna. RDM skall därför verka för att i sin verksamhet tillvarata alla möjligheter att vinna koncernnytta och uppnå samordningsfördelar över kommungränserna.

RDM grundar tydligt sina beslut på den lokala riskbilden och andra förhållanden som är av betydelse för att kunna bedöma och prioritera mellan olika insatser och dess effekter inom medlemskommunerna. Vid prioritering mellan objekt och verksamheter skall i förbundet all ingående personal, såväl på politisk som på tjänstemannanivå, vinnlägga sig om att arbeta för flickors, pojkars, kvinnors och mäns bästa utan hänsyn till kommungränserna.

4 Ekonomi i balans

RDM säkerställer, genom överenskommelser som träffas med medlemskommunerna, att förbundet har en ekonomi i balans. Överenskommelserna reglerar dels uppdraget och dels den ersättning som är förenad med uppdraget. Förbundsdirektionen beslutar om de förändringar i uppdraget som måste göras med anledning av den ekonomiska situationen.

RDM har en finanspolicy som är godkänd av förbundets direktion.

RDM:s pensionsåtaganden tryggas årligen genom att medel avsätts för detta ändamål. I vilken form tryggandet görs fastställs av direktionen.

5 RDM:s organisation

RDM är ett kommunalförbund med förbundsdirektion. Utöver denna finns inget förvaltande organ.

6 Ledamöter och ersättare

Förbundsdirektionen består av tolv ledamöter med lika många ersättare. Tre av ledamöterna med ersättare utses av fullmäktige i vardera Borlänge och Falu kommuner och två ledamöter med ersättare utses av fullmäktige i vardera Gagnefs, Ludvika och Säters kommuner. Direktionsledamot och dess ersättare måste också vara kommunfullmäktigeledamot i någon av medlemskommunerna. Mandatperioden är den i 3 kap 24 § kommunallagen angivna.

Ordförandeskapet alternerar mellan medlemmarna årligen varvid ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamlingar. Räknat från 2018-01-01, väljs ordförande av fullmäktige i Falu kommun, under 2019 av Borlänge kommun, under 2020 av Säters kommun, under 2021 av Gagnefs kommun och under 2022 av Ludvika kommun och så vidare i samma ordning.

1: e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamling som nästkommande år skall inneha ordförandeposten varvid vice ordförande räknat från 2018-01-01 väljs av fullmäktige i Borlänge kommun och så vidare i fortsatt samma ordning som ordförandeposten roterar.

2: e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamlingar och roterar i samma ordning som ordförandeposten varvid Säters kommun väljer 2. vice ordförande för 2018.

3: e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamlingar och roterar i samma ordning som ordförandeposten varvid Gagnefs kommun väljer 3. vice ordförande för 2018.

4: e vice ordförande väljs av medlems fullmäktigeförsamlingar och roterar i samma ordning som ordförandeposten varvid Ludvika kommun väljer 4. vice ordförande för 2018.

Ordförande och vice ordförandena utgör förbundsdirektionens presidium.

Valet av samtliga ordföranden under mandatperioden sker samtidigt som valet av ledamöter. Vid förfall för ordföranden inträder i dennes ställe 1:e vice ordföranden. Vid förfall även för 1:e vice ordföranden inträder i dennes ställe 2:e vice ordföranden. Vid förfall även för 2:e vice ordföranden inträder i dennes ställe 3:e vice ordföranden. Vid förfall även för 3:e vice ordföranden inträder i dennes ställe 4:e vice ordföranden.

Vid förfall av samtliga ledamöter ur direktionens presidium inträder som ordförande, den ledamot som har den längsta erfarenheten från fullmäktige i den kommun som innehar ordförandeposten och så vidare i fortsatt samma ordning som ordförandeposten roterar.

Vid förfall för annan ledamot inträder i första hand ersättare utsedd av samma medlem och därefter ersättare vald av den medlem som under närmast följande verksamhetsår utser ordförande enligt andra stycket och så vidare i fortsatt samma ordning.

7 Revisorer

Varje medlem utser en revisor. Revisor väljs av kommunfullmäktige i medlemskommunerna på sätt som gäller för kommun enligt

9 kap 1 § kommunallagen. Revisorerna utser revisionsbiträde.

8 Väckande av ärende och närvarorätt

Medlemskommun äger genom kommunstyrelsen rätt att väcka ärende i förbundsdirektionen.

Direktionen kan besluta att andra än ledamöter i direktionen har rätt att delta i direktionens överläggningar men inte i besluten.

Kommunstyrelsens ordförande i medlemskommunerna har sådan närvarorätt i direktionen som anges i 4 kap 23 § kommunallagen, med rätt att delta i överläggningarna men ej i besluten och har rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

9 Kvalificerad majoritet

Vid beslut om ingående av avtal med medlem krävs kvalificerad majoritet för beslutet i förbundsdirektionen.

10 Kungörelser

RDM:s kungörelser och andra tillkännagivanden skall genom medlems försorg anslås på varje medlems officiella anslagstavla.

11 Andelstal

Fördelningen av förbundets kostnader baseras procentuellt på folkmängd den 31/12 vid senaste årsskiftet. Medlems andel i RDM:s tillgångar och skulder utgörs av medlems andel av erlagd ersättning baserad på folkmängd föregående år.

Om medlems kostnader för att bredriva verksamhet enligt punkt 2, på grund av geografi, demografi, infrastruktur eller andra omständigheter i kommunen, väsentligen överstiger kostnaden för övriga medlemskommuner, skall den överskjutande kostnadsdelen belasta denna medlem. Den överskjutande kostnadsdelen inräknas härvid inte i andelstalet.

På lång sikt skall förbundet vinnlägga sig om att utveckla verksamheten på ett sådant sätt att endast befolkningsmängden enligt stycke ett ovan utgör grund för medlemmarnas anslag till förbundets verksamhet.

12 Kostnadsfördelning

RDM:s kostnader under ett verksamhetsår skall täckas av de kommunala anslag som förbundet uppbär för verksamhet enligt punkt 2 tillsammans med ersättningen för särskilda uppdrag enligt avtal. Om underskott som måste täckas uppstår täcker medlemmarna detta i proportion till den ersättning de erlagt för verksamheten aktuellt verksamhetsår.

Underskott i verksamheten som är av sådan omfattning att det ej behöver täckas balanseras till nästkommande år, maximalt 1 % av anslagets storlek. Överskott som uppkommer under ett verksamhetsår delas ut till medlemskommunerna i proportion till erlagda ersättningar avseende aktuellt år under förutsättning att inga balanserade underskott finns från tidigare år. Överskott lägre än 1 % av anslagets storlek balanseras i ny räkning till kommande år.

När kostnader i samband med räddningstjänst uppgår till mer än 50 000 kronor bestrider medlem där räddningstjänst genomförts de kostnader som överstiger detta belopp.

13 Begränsningar

RDM äger ej uppta lån eller gå i borgen för annans förbindelse utan med- givande av medlemmarna.

RDM äger ej utan medgivande av medlemskommunerna bilda dotterföretag, stiftelse eller ingå i väsentligt annat företagsengagemang.

14 Budget

Direktionen för RDM fastställer årligen i juni månad ekonomisk plan för de tre närmast kommande åren.

Den kommun som för tillfället innehar ordförandeskapet sammankallar under januari månad medlemmarna för gemensam budgetöverläggning inför kommande verksamhetsår.

Medlemmarna enas om den ekonomiska ram som gäller för nästkommande budgetår senast i juni månad året före nästkommande budgetår. Årsbudgeten upprättas därefter av förbundschefen senast i september månad året före budgetperioden och fastställs vid årets sista direktionssammanträde.

Årsbudgeten skall upprättas så att det framgår vad som är lagstyrd verksamhet enligt punkt 2 respektive vad som är uppdragsverksamhet reglerat via avtal, varvid särskilt redovisas volymen kompletterande beställningar från respektive medlem. Den dokumentation som upprättas innehåller resultatbudget, balansbudget, finansieringsbudget och investeringsbudget.

15 Uppsikt och information

RDM står i sin verksamhet enligt 6 kap 1 § kommunallagen under uppsikt av medlemmarnas kommunstyrelser. RDM skall därför tillhandahålla dessa den information de anser sig behöva på det sätt var och en av dem begär.

Eventuella sekretessfrågor behandlas i enlighet med 2 kap i

Tryckfrihetsförordningen och Sekretesslagen.

16 Underställning

Förbundet äger ej fatta beslut i verksamheten som är av principiell beskaffenhet eller av annan större vikt utan att medlemmarna beretts tillfälle att yttra sig.

17 Utträde ur räddningstjänstförbundet

Medlem äger genom skriftlig uppsägning rätt att utträda ur räddningstjänstförbundet. Uppsägningstiden är tre år och räknas från den tidpunkt övriga medlemmar delgivits skriftlig uppsägning.

Utträdesdagen sker vid det årsskifte som inträffar närmast efter det tre år gått sedan uppsägning skett.

Vid medlems utträde ur RDM skall denne tillskiftas sin aktuella andel i RDM:s behållna förmögenhet enligt i punkt 11 angiven andel vid utträdesdagen.

Tillgångar och skulder skall då upptas till bokförda värden. De inventarier, fordon, fastigheter och övriga tillgångar som faller på andelen tillskiftas av RDM den utträdande medlemmen inom tre månader från utträdesdagen. Vid tillskiftningen tas hänsyn så att verksamheten i den utträdande kommunen fungerar enligt fastställt handlingsprogram.

Skulle vid utträdesdagen RDM ha negativt eget kapital erlägger utträdande medlem inom samma tid som anges i föregående stycke sin andel i underskottet.

När medlem utträtt ur RDM upphör dennes ansvar för RDM:s skulder enligt 8 kap 23 § kommunallagen om inte annan överenskommelse träffats.

18 Förbundsordning vid utträde

Vid medlems utträde ur RDM antas av resterande medlemskommuner i god tid en ny förbundsordning att gälla från utträdesdagen. Har så ej skett träder RDM omedelbart i likvidation.

19 Likvidation på grund av uppsägning

Har medlem sagt upp sig till utträde ur RDM äger någon, två, tre eller alla fyra av de övriga medlemmarna inom ett år från uppsägningen skriftligen hos RDM påfordra att RDM träder i likvidation. Likvidationsförfarandet skall då inledas senast ett år efter sådan påfordran om inte samtliga medlemmar enas om annat.

Träder RDM i likvidation på grund av denna bestämmelse äger ej vad som sagts i punkt 17 om medlems utträde fortsatt tillämpning.

20 Likvidation och upplösning

RDM skall träda i likvidation om samtliga medlemmar så beslutar.

Har sådana ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i RDM, träder på begäran av medlemmen RDM omedelbart i likvidation.

Likvidationen verkställs av en utom förbundet stående likvidator.

När RDM har trätt i likvidation, får kallelse på RDM:s okända borgenärer sökas av medlem eller likvidatorn.

När RDM har trätt i likvidation, förvandlas RDM:s egendom i den mån det behövs för likvidationen till pengar, i första hand genom att en överenskommelse mellan medlemmarna träffas, i andra hand genom försäljning på en intern auktion mellan medlemmarna, i tredje hand genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. RDM:s verksamhet får fortsätta, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

När likvidatorn fullgjort sitt uppdrag, avger denne slutredovisning för medlemmarna genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i dess helhet. Berättelsen innehåller även en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till berättelsen fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.

När likvidationsuppdraget är fullgjort, beslutar förbundsdirektionen vilken av RDM:s medlemmar som övertar och vårdar de handlingar som hör till RDM:s arkiv.

Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delges var och

en av medlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga medlemmar, är RDM upplöst.

En medlem som inte är nöjd med redovisningen eller det skift som förrättats av likvidatorn, har rätt att väcka talan om detta mot de övriga medlemmarna inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen.

Om det framkommer någon tillgång för RDM efter dess upplösning eller om talan väcks mot RDM eller om det på annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsåtgärd, fortsätter likvidationen.

21 Tvister

Tvister angående RDM:s likvidation, upplösning, om medlems utträde och övriga tvister mellan medlemmarna handläggs i allmän domstol.

22 Ekonomiska förmåner

Direktionen för RDM beslutar om de ekonomiska förmåner som enligt 4 kap 12-14 § § kommunallagen utgår till de ledamöter och ersättare i direktionen och de revisorer som utsetts av medlemmen. RDM betalar dessa ersättningar enligt RDM:s rutiner som sammanfaller med RDM:s lönerutiner i övrigt.

Denna förbundsordning är antagen av kommunfullmäktige i

Borlänge kommun 2018-02-13 Falu kommun 2018-02-08

NN NN

Gagnefs kommun 2018-03-07 Säters kommun 2018-02-15

NN NN

Ludvika kommun 2018-03-

Document Metadata

Table of Contents

Beslut

Document Metadata