Dialog. En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagets samlade kompetens är dialog mellan chef och medarbetare. Det är i dialogen som företagets utvecklingsprogram och dess genomförande kan göras känt. Dialogen kan också utgöra riktningsvisare för den enskilde anställdes engagemang, reflexioner och planer. Dialogen kan skapas genom t ex löpande planerings- och utvecklingssamtal. Dessutom är det viktigt att i arbetslagen diskutera och planera för förändring. Erfarenheten visar att väl fungerande dialoger förutsätter insatser i företagen i form av utbildning av både chefer och medarbetare i kommunikation, målformulering, uppföljning av resultat etc. Dialogen ska föras i positiv anda och syfta till en god utveckling för de anställda och företaget.
Dialog. En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagets samlade kompetens är dialog mellan chef och medarbetare. Det är i dialogen som företagets utvecklingsprogram och dess genom- förande kan göras känt. Dialogen kan också utgöra riktningsvisare för den enskilde anställdes engagemang, reflexioner och planer. Dialogen kan skapas genom t ex löpande planerings- och utveck- lingssamtal. Erfarenheten visar att väl fungerande dialoger förutsätter insatser i företagen i form av utbildning av både chefer och medarbetare i kommunikation, målformulering, uppföljning av resultat etc. Dialogen ska föras i positiv anda och syfta till en god utveckling för de anställda och företaget. Det årliga utvecklingssamtalet är en självklar utgångspunkt för diskussion och planering av den enskilde medarbetarens kompe- tensutveckling. För att uppnå önskvärda resultat är det viktigt att överenskomna åt- gärder, exempelvis utbildningsinsatser dokumenteras och följs upp. En viktig grund för de anställdas och företagens samlade kompe- tensutveckling kan vara en individuell utvecklingsplanering. Om en anställd särskilt begär det ska en sådan planering ske.
Dialog. En viktig grund för utvecklingen av de anställdas och företagets samlade kompetens är dialog mellan chef och medarbetare. Det är i BILAGA 6
Dialog. Genom dialog kan offentlig och idéburen sektor hitta områden där vi kan komplettera och stärka varandra. Det flyttar fokus från ekonomi till processer och ökar kunskapen om varandra. Med dialogen som verktyg skapas kunskap om och förståelse för våra olika förutsättningar, mål och verksamheter.
Dialog. I sin enklaste form blir samverkan på den lilla arbetsplatsen ett samtal mellan arbetsgivaren och den anställda. På större arbetsplatser blir det ett möte mellan närmsta chef och arbetsgruppen. Det innebär att en person som har olika typer av arbetsuppgifter eller funktioner i sitt arbete kan ingå i flera arbetsplatsgrupper. Det är viktigt att mötet blir en dialog mellan arbetsgivare och anställda där alla får komma till tals.
Dialog. I det förberedande arbetet till en upphandling är det viktigt att inhämta information från marknaden och till viss del även dela med sig av information. Dialog kan man ha ända fram till publicering av upphandlingsdokumenten och rekommenderas starkt. Dialog kan man ha med flera parter, inte bara sina nuvarande leverantörer. Det är klokt att bjuda in andra leverantörer av tjänsten, branschorganisationer, fackliga organisationer, leverantörsföreningar och andra sammanslutningar som kan bidra med konkret information. Dialogen är en viktig del av marknadsanalysen. Det är i marknadsanalysen köparen kan stämma av sina behov och krav jämte utbud och marknadsförutsättningar. Allt från prisbild, marknadstrender och möjliga leverantörer till leveranskapacitet och avtalsvillkor kan stämmas av och analyseras i denna dialog. Det finns en mängd olika sätt att arbeta med denna informationsinhämtning. Det bästa resultatet av dialogen får man med kombination av flera aktiviteter.
Dialog. Dialogen mellan civilsamhällets organisationer och Göteborgs Stad syftar till ett ökat kunskapsutbyte som grund för gemensamt utvecklingsarbete. Dialo- gen skall präglas av ömsesidig respekt för varandras perspektiv och förutsättningar samt tillvaratagande av bådas resurser. Formerna för dialogen bör vara öppna, återkommande och präglas av ett inkluderande förhållnings- och arbetssätt. Dialogen är viktig som medel för förändring och kan bland annat innebära att civilsamhällets organisationer tidigt är delaktiga i kartläggning och planering av hur invånarnas behov tillgodoses.
Dialog. En kontinuerlig dialog mellan kommunen och idéburna organisationer är grundläggande för att vi tillsammans ska kunna arbeta för kommuninvånarnas bästa. För en god dialog krävs kunskap, engagemang och förståelse för varandras uppgift, villkor och förutsättningar. Dialogen ska: • bygga på tillit, respekt och förtroende • präglas av ansvar • utgå från och tillvarata båda parters perspektiv och kompetens • vara framtids- och lösningsfokuserad
Dialog. En bred dialog är en tvåvägskommunikation som bygger på gemensamma intressen och mål. Det kan till exempel vara större gemensamma möten/konferenser för myndigheter och idéburna organisationer. En dynamisk dialog i ett tidigt skede mellan politik och föreningsliv speglar regionens och föreningslivets likheter och olikheter. Det kan leda till nya idéer och förändringar inom befintlig verksamhet. En samverkande dialog bygger på gemensamma intressen för att utveckla ett specifikt område eller lösa ett gemensamt problem, t ex utvecklande av strategier och långsiktiga mål, som leder till en överenskommelse.
Dialog. Utveckla samråd till att innehålla mål och regler för medverkan samt tidsramar. Se till att det skapas kommittéer och rådgivande organ som består av, eller inkluderar, företrädare för den sociala ekonomin. Gemensamt ta fram underlag och formuleringar för partnerskap eller överenskommelser.