Ränterisk. Bolaget kan i framtiden till viss del att behöva att finansiera sin verksamhet genom upplåning. Nettoräntekostnad påverkas av den vid var tid valda andelen finansiering med rörlig respektive fast ränta i relation till förändringar av marknadsräntorna. Effekten på Bolagets resultat av en förändring av räntenivån beror på lånens och placeringarnas bindningstider. Framtida eventuella räntehöjningar kan komma att öka räntebetalningarna och därav få en negativ effekt på Bolagets resultat och framtida investeringar.
Ränterisk. Ränterisken beskriver känsligheten för förändrade marknadsräntor hos ett räntebärande instrument och uttrycks vanligen i procent. Risken i räntefonder påverkas bland annat av vilken duration, dvs. genomsnittlig löptid justerat för räntebetalningar, fondens innehav har samt det rådande läget på räntemarknaden. Sjunkande räntor ökar värdet på en fonds innehav av räntebärande instrument och omvänt medför stigande räntor att värdet på innehaven minskar. Räntefonder som placerar i räntebärande instrument med längre löptider är utsatta för en högre risk, eftersom marknadsvärdet riskerar att påverkas mer av ränteförändringar. Innehaven i Fondens portfölj kan ha olika känslighet för ränteförändringar och därmed påverka hela portföljens räntekänslighet. Vid Fondens investeringar tas hänsyn till portföljbolagens soliditet och känslighet för ränteförändringar.
Ränterisk. Koncernen finansieras för närvarande till största delen genom eget kapital och internt genererade medel från försäljning av olja. Eftersom koncernen inte innehar någon väsentlig räntebärande lånefinansiering med rörlig ränta bedömer ledningen att ränterisken för närvarande inte utgör någon väsentlig risk. Om och när koncernen utnyttjar extern lånefinansiering till rörlig ränta, kommer koncernen dock att bli exponerat för stigande marknadsräntor. Stigande marknadsräntor skulle kunna ha en negativ effekt på koncernens finansiella resultat.
Ränterisk. Obligationernas värde är beroende av ett flertal faktorer, av vilka en av de mest betydelsefulla är nivån på marknadsräntan. Investeringar i Obligationer innebär en risk för att marknadsvärdet hos Obligationerna kan påverkas negativt vid förändringar i marknadsräntan.
Ränterisk. Ränteförändringar under löptiden påverkar placeringarnas ingående byggstenar vilket kan medföra att en placerings marknadsvärde förändras positivt eller negativt. Det kan också innebära att marknadsvärdet avviker från ett av investeraren förväntat värde baserat på utvecklingen i den underliggande tillgången.
Ränterisk. Den risk som beskriver en räntefonds känslighet för ändrade marknadsräntor. Risken innebär att värdet på innehaven kan sjunka till följd av att marknadsräntan ändras. Ränterisken kan vara högre i denna typ av räntefond jämfört med en kort räntefond. Detta är en följd av att fonden placerar i tillgångar med längre räntebindningstid vilket vanligtvis bidrar till ökade kurssvängningar men också möjlighet till högre avkastning. Fonden strävar efter att, i normalfallet, ha en genomsnittlig ränteduration, d.v.s. genomsnittlig återstående räntebindningstid, på 2–5 år. Räntedurationen kommer dock under vissa perioder vara både kortare och längre, dock högst 10 år.
Ränterisk. Risken att det finansiella instrument du placerat i minskar i värde på grund av förändringar i marknadsräntan.
Ränterisk. Ränterisken orsakas av att place- ringskorgens värde förändras till följd av en förändring i marknads- räntorna.
Ränterisk. I dagsläget gäller relativt sett låga räntor. Hur räntan kom- mer att utvecklas över tiden kan inte med säkerhet förut- spås. Uppstår nya kapitalanskaffningsbehov och om dessa löses genom upplåning kommer Bolaget att belastas med ytterligare räntekostnader.
Ränterisk. Risken för att förändringar i räntenivån påverkar negativt genom ökade räntekostnader. Ränterisken uppstår då räntan på olika löptider, avkastningskurvan, rör sig från en given nivå. Exponering för ränterisk uppstår om man har räntebärande skulder i portföljen.