Common use of Sammanfattning Clause in Contracts

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projekt. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar Kontaktcenter Stockholm ska kommunicera med invånarna på deras villkor, hu- vudsakligen via telefon, men även via e-tjänster, e-post, SMS m.m. Kontaktcenter Stockholm tillsammans med medborgarkontor, där dessa finns, och satsningen på nya e-tjänster ska förbättra service och tillgänglighet i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektenlighet med Vision 2030. I Kontaktcenter Stockholm tar verksamhetskunnig personal hand om förskolefrå- gor, bygglov, miljö, renhållning mm. Tanken är att man ska lösa inkommande ärendet direkt istället för att koppla vidare längre in i organisationen. Kontaktcenter Stockholm frigör därigenom tid för handläggarna på förvaltningarna som kan ägna mer tid till strategiskt arbete, utredningar och analyser. Tillgängligheten förväntas öka eftersom telefontiderna tas bort och invånarna slipper söka en specifik handläggare. Ett enda telefonnummer gör att medborgaren slipper ringa runt för att veta var ett visst ärende hanteras. Även handläggning av vissa mindre komplicerade ärenden föreslås hanteras i kon- taktcenter. Dels skulle detta ärende föreslås ge en uppgörelsemer standardiserad hantering över staden, som reglerar förutsättningarna för byggande dels ge medarbetarna möjlighet att variera arbetsuppgifterna. Förslaget innebär att två Kontaktcenters öppnas. Det ena placeras i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser tekniska nämndhuset och ska inriktas på ”hårda” frågor om verksamheten i anslutning till tunnelbaneingångar exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljö- och hälso- skyddsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden (”Mullvadsavtalet”stadsarkivet). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet och Stockholms Bostadsförmedling AB. Frågor om parkskötsel, som stadsdelsnämnderna nu ansvarar för, föreslås också hanteras i teknis- ka nämndhusets kontaktcenter. Det andra Kontaktcentret inriktas på frågor om äldreomsorg, förskola, utbildning, konsumentvägledning och övriga frågor som ofta innebär att hänvisa den mångåriga otydlighe- ten mellan SL som ringer till rätt område. Frågor om socialtjänst och staden beträffande gångförbindelser omsorg om personer med funktionsned- sättning föreslås tillsvidare ligga kvar i anslutning stadsdelsnämnderna respektive socialtjänst- nämnden. Dessa frågor föreslås hanteras lokalt eller regionalt genom att närliggande stadsdelar samarbetar. För närvarande är telefonin medborgarnas klart största kommunikationskanal med Stockholms stad. Kontaktcenter Stockholm som första kontakt för stadens invånare och intressenter innebär en stor minskning av samtalen till tunnelbanan äntligen reglerasstadens växlar. Avtalet bedöms I avvaktan på att ett gemensamt telefonnummer för Stockholms stad införs och att önskad teknik som stöder detta utvecklas, föreslås en sammanslagning av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124stadens växelfunktioner.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stadBanverket, Stockholms Läns Landsting läns landsting och SLStockholms stad träffade i juni 2006 ett genomförandeavtal för Citybanan. För stadens vidkommande innebar avtalet att staden delfinansierar de båda stationerna City och Odenplan med ett fast belopp om 780 mil- joner kronor samt betalar ett rörligt belopp om maximalt 85 miljoner kronor för stör- ningar i kollektivtrafiken, vilket lett till båda beloppen uttrycka i penningvärde 2005-06-30. För- handlingar skulle därutöver föras om finansiellt åtagande för åtgärder för förbättring av stationsmiljön. De tre parterna Banverket, landstinget och staden har nu genomfört förhandlingar om tekniska lösningar för förbättrat inomhusklimat. Parterna har bl.a. kommit överens om hur ventilationen bör ordnas samt om att uppföra plattformsväggar med öppnings- bara dörrar. Dessutom har parterna enats om att uppföra omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projekt. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser cykelparkeringar i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”)stationerna City, Odenplan och Stockholm Södra. Vidare regleras överlåtelse är parterna överens om att inom ramen för Citybaneprojektet utföra vissa förberedande arbeten för en utbyggnad av tunnelbanegrenen från Odenplan till Karolinska sjukhuset. Det som överenskommits ovan har reglerats i ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängentilläggsavtal till genomförande- avtalet. För exploateringsnämnden betyder avtalet först stadens vidkommande innebär överenskommelsen att det fasta belopp som staden skall erlägga ökar med 110 miljoner kronor till sammanlagt 890 miljoner kro- nor, uttryckt i penningvärde 2005-06-30. Stadsledningskontoret anser att resultatet av genomförda förhandlingar är accepta- belt och främst har inga invändningar mot upprättat tilläggsavtal. Kontoret ser positivt på den uppgörelse som uppnåtts i genomförandeavtalet, där staden och landstinget lämnar ekonomiskt bidrag och banverket tar ansvaret för ekonomiska risker. Oaktat detta är det viktigt att staden får tillgång fortlöpande insyn i projektet och att berörda nämnder kan ha en god uppföljning av hur projektet utvecklas. Citybanan är troligen det infrastrukturprojekt som har störst betydelse för Stock- holmsregionens utveckling och det är viktigt att projektet nu kan genomföras utan förseningar. Stadsledningskontoret föreslår därför att kommunfullmäktige godkänner Tilläggsavtal nr 1 till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor genomförandeavtal för Citybanan, innebärande att staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels utökar sitt ekonomiska bidrag med 760 ytterligare 110 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02penningvärde 2005-06; dnr E 08 – 385 – 124-30. Stadens bidrag finansieras med särskilt avsatta medel för infrastruktursatsningar under stadens finansförvaltning i samband med tidigare års bokslut.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Från och med den 1 juli 2018 finns det en generell rätt till kommunal avtals- samverkan i kommunallagen, varigenom samverkansmöjligheterna för kommuner har förbättrats. Budget- och skuldrådgivningen har identifierats som ett prioriterat samverkansområde av socialchefer i Härryda, Mölndal och Partille. Ansvarig verksamhetschef i Mölndals kommun har lett arbetet med att utreda förutsättningarna för en samlokalisering, varvid styrgrupp och arbetsgrupp bildats med representanter från kommunerna. Denna rapport innehåller sammanställd information och statistik från kommunernas förvaltningar om förvaltning organisation, personal, ekonomi, budget- och skuldrådgivningens innehåll, omvärldsbevakning och kort om avtalssamverkan enligt kommunallagen. I stora drag framgår följande av kollektivtrafikanläggningar den genomförda kartläggningen. Budget- och skuldrådgivningen är en obligatorisk verksamhet för kommunerna och av rådgivande karaktär. Verksamheten är organiserad inom olika förvaltningar och sektorer i Stockholm träffades under 1960-talet kommunerna. Budget- och skuldrådgivarnas arbetssätt och verksamhetssystem är likvärdiga. Kommunerna uppfyller de nationella rekommendationerna i skiftande utsträckning utan större skillnader. Det innebär att samtliga kommuner uppfyller god nivå på kvalitet, men att Mölndal och Partille har det potential att förbättra och utöka sitt förebyggande och utåtriktade arbete, speciellt med den kommande förstärkningen till två heltidstjänster i Mölndal. Vid rätt dimensionering av personalstyrka upplever inte budget- och skuldrådgivarna sårbarhet vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stadfrånvaro och ledigheter. Det kan bero på att verksamheten utgörs av rådgivning, Stockholms Läns Landsting ej myndighetsutövning, samt att skäligt dröjsmål sträcker sig upp till fyra veckor enligt nationella rekommendationer. Köp av budget- och SLskuldrådgivning och avtalsbaserad kommunsamverkan på området är vanligt bland kommuner i landet. Syftet med kommunsamverkan är att gemensamt nyttja resurser för att få en organisation som långsiktigt klarar av att upprätthålla nödvändig kontinuitet, kompetens, kvalitet samt uppnå kostnadseffektivitet. Fördelar som skulle följa med en samlokalisering av budget- och skuldrådgivningen kan vara: effektivisering av verksamheten då den sker i större drift, ökad tillgänglighet, större kollegialt utbyte, högre gemensam kompetens samt möjligheter till flera förebyggande och utåtriktade aktiviteter, totalt sett. En ytterligare fördel kan vara förbättrad långsiktig kompetensförsörjning. De aktuella kommunerna har en historia av att kommunicera och samverka på olika områden, vilket lett bör bidra till omfattande diskussioner en smidig övergång vid eventuell samverkan. Den geografiska närheten och fördröjningar av planerade projektde goda kommunikationerna mellan kommunerna medför att de fysiska utmaningarna gällande lokal närhet med relativ lätthet ska kunna hanteras. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande Vid utformandet av en ny bussterminal gemensam organisation bör möjligheten till kontaktytor och mötesplatser i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanande avtalskommunerna beaktas, vilket om inte permanent så åtminstone under en rad övergångsperiod. Med beaktande av år varit föremål ovanstående resonemang bedömer arbetsgruppen att: budget- och skuldrådgivningen är en verksamhet som lämpar sig för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom kommunsamverkan och att överföra fastigheter till ett värde beslut om samlokalisering av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124.verksamheten för

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Förutsättningarna för kommunernas bostadsförsörjningsarbete har genomgått stora förändringar under de senaste decennierna. Bostadsmarknaden har i stora delar avreglerats och de allmän- nyttiga bostadsföretagen har numera en mer marknadsmässig roll. Vidare breder bostadsmarknadsområden ut sig över geografiska områden som ofta inte sammanfaller med den enskilda kommunens gränser. 1993 upphävdes lagen om förvaltning kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande m.m. och lagen om kommunal bostadsanvisningsrätt. Den 1 januari 2001 trädde lagen om kommunernas bostads- försörjningsansvar i kraft. Lagens efterlevnad har emellertid visat sig bristfällig. Enligt lagen ska alla kommuner ta fram riktlinjer för bostadsförsörjningen och dessa ska antas av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades kommun- fullmäktige under 1960-talet varje mandatperiod. 2005 hade 95 av landets 290 kommuner sådana riktlinjer, som var antagna 1999 eller senare. Endast 63 kommuner har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektdock antagit riktlinjer under innevarande mandatperiod. I detta ärende föreslås kommunernas arbete med pla- nering för bostadsförsörjningen är dessutom de mellan- kommunala samråden begränsade trots att bostadsmarknadens geografiska utbredning gör att kommunernas planering ofta är beroende av omkringliggande kommuners aktiviteter. Lagen om kommunernas bostadsförsörjningsansvar föreskriver vidare att en uppgörelsekommun ska inrätta en bostadsförmedling om det behövs. Antalet bostadsförmedlingar har minskat drastiskt under de senaste åren. Från att det 1990 fanns kommunal bostads- förmedling i 105 kommuner, hade endast 10 kommuner det 2005. Samtidigt finns det tecken på att vissa hushåll och personer Sammanfattning Ds 2006: 9 ställs utanför möjligheten att på rättvisa och jämlika villkor stå i en kö till en bostad som reglerar förutsättningarna de behöver. Detta bekräftas av att Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Ombuds- mannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), Handikappombudsmannen (HO) och Jämställdhets- ombudsmannen (JämO) under 2005 fick in totalt 69 anmäl- ningar om diskriminering rörande boendet. Förslagen i denna departementspromemoria syftar till att åstadkomma rättvisa och jämlika villkor på bostadsmarknaden och förtydliga behovet och innebörden av ändamålsenlig kommunal planering för byggande bostadsförsörjning som omfattar alla invånare. Förslagen innebär förändringar i anslut- ning till tunnelbanan lagen om kommu- nernas bostadsförsörjningsansvar och lagen om allmännyttiga bostadsföretag samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande införande av en ny bussterminal lag som omfattar alla fastighetsägare med fler än 20 hyreslägenheter i Gubbängensitt bestånd. För exploateringsnämnden betyder avtalet först Förändringarna i lagen om kommunernas bostadsförsörj- ningsansvar innebär ett förtydligande av målet med bostads- försörjningen, behovet av förmedlingsservice för fastighetsägare och främst bostadssökande, behovet av kunskapsunderlag för framtagande av kommunernas riktlinjer samt samordning av olika planeringsinstrument och ett ökat fokus på ett regionalt perspektiv. Lagen föreslås även kompletteras med en bestäm- melse om att staden får tillgång alla kommuner ska inrätta en kommunal organisation för bostadsservice, där såväl förmedlingsservice som annan bostadsrelaterad information ska samlas. Vidare föreslås att kommunerna ska inrätta en kö för bostadssökande där hyresrätter förmedlas efter kötid. Undantag kan medges om kö inte behövs. Vad det gäller lagen om allmännyttiga bostads- företag så föreslås att de allmännyttiga bostadsföretag som ägs av kommuner åläggs att förmedla minst hälften av sina lediga lägenheter genom den kommunala bostadskön. En helt ny lagstiftning föreslås där fastighetsägare med fler än 20 bostadslägenheter med hyresrätt i sitt bestånd ska vara skyldiga att redovisa till nya byggrätter på mark kommunen vilka förmedlingsprinciper de tillämpar och i vilken omfattning de förmedlar lägenheter till bostadssökande. Lagen omfattar såväl privata som SL tidigare disponeratallmännyttiga Ds 2006:9 Sammanfattning och kommunägda bostadsföretag. Totalt kan ca 1 800 lgh Bostadsföretag som ute- slutande förmedlar lediga lägenheter via den kommunala bostadsservicen undantas emellertid från lagen. Genom denna lagstiftning blir förutsättningarna för att söka och ca 90 000 m2 kontor byggas på få en bostad hos en viss hyresvärd allmänt kända. Syftet är att ge offentlighet åt hur förmedling av bostäder fungerar och synliggöra om eventuell diskriminering förekommer eller om vissa grupper har svårare än andra att söka och få en bostad. Med anledning av att det inte finns några formella krav angående utformningen av förmedlingsprinciper föreslås en genomlysning av hur dessa formuleras och tillämpas. Syftet är att få en bild av hur förmedling av bostäder går till i de fall den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att inte är organiserad inom den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkningkommunala bostadsservicen. Slutligen innebär avtalet att SL föreslås en total utvärdering av den föreslagna lagstiftningens effekter och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124genomslag fem år efter ikraftträdandet.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen På initiativ av kommunstyrelsens ordförande föreslås en revidering av riktlinjerna för resultatutjämningsreserven. Ronneby kommun beslutade 2013 om förvaltning riktlinjer för sin resultatutjämningsreserv. Riktlinjerna återfinns i bilaga. Möjligheten för kommuner att reservera en del av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har sina resultat till en särredovisad del av det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stadegna kapitalet infördes från och med 2013. Ronnebys regler innebär att reservering till en resultatutjämningsreserv får göras med högst ett belopp som motsvarar det lägsta av antingen den del av årets resultat eller den del av årets resultat efter balanskravsjusteringar som överstiger 1 procent av summan av skatteintäkter, Stockholms Läns Landsting generella statsbidrag och SLkommunalekonomisk utjämning, vilket lett till omfattande diskussioner enligt alternativ 1. De lokala reglerna anger också ett tak för reservering innebärande att reservering inte ska ske då befintlig reserv överstiger 4 procent av skatteintäkter, generella statsbidrag och fördröjningar av planerade projektkommunalekonomisk utjämning. Då reglerna skrevs var lagen ny och det var lite oklart hur kommunerna skulle använda möjligheterna att skapa resultatutjämningsreserver. I detta ärende föreslås en uppgörelsepraxisundersökning (KFi-rapporter nr 128) som gjordes 2014 av Kommunforskning i Västsverige, konstateras att när det gäller riktlinjer för reservering att nivåerna för när avsättning får ske, till största delen följer lagstiftarens undre gräns för ambitionsnivån. Det gäller också Ronneby. Men när det gäller hur stor en resultatutjämningsreserv får bli konstaterar undersökningen att knappt hälften har lokala regler som reglerar förutsättningarna anger en övre gräns för byggande i anslut- ning storleken som RUR maximalt får uppgå till. De kommuner som angett en övre gräns har vanligtvis kopplat denna till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse procent av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad skatteintäkter, generella statsbidrag och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängenkommunalekonomisk utjämning. För exploateringsnämnden betyder avtalet först Ronnebys del är den övre gränsen 4 procent. Praxisundersökningen konstaterar att spridningen är stor, mellan 1-50%. Det är dock få kommuner där gränsen överstiger 10 procent. Vanligast är intervallet 1-5 procent. Ovannämnd praxisundersökning finns tillgänglig på xxx.xxx.xx. Medel ur RUR får, under i lokala riktlinjer angivna villkor, användas vid budgetering för kommande år och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124bokslutet.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Trafikverket har utrett i fortsatt engagemang i busstrafiken på sträckan Umeå – Haparanda, även kallad linje 100, när nuvarande avtal löper ut i juni 2015. Trafikverkets engagemang ska baseras på att lösa brister i tillgängligheten för de kommuner som ligger efter sträckan. För Haparanda, Kalix och Piteå kommuner bidrar linje 100 trafiken till positiva tillgänglighetsförbättringar. Linje 100 binder ihop och ger interregionala resmöjligheter för kommunernalängs Norrlandskusten från Umeå och norrut. Indirekt påverkar linje 100 även resmöjligheterna för hela östra Norrbotten i kriterium 4 – 7 . Linje 100 är inte enda alternativet längs Norrlandskusten, men ger ofta restidsförkortningar. Exempelvis får Pajala en 50 minuter kortare restid till Umeå på helgerna med linje 100 än med alternativ bussförbindelse. Linje 100 på sträckan Umeå - Haparanda uppfyller övriga krav som ställs för ett engagemang. Det interregionala resandet är omfattande, trafiken kan inte bedrivas kommersiellt, resandet är i mycket liten omfattning av karaktären frekvent pendling, en tillräcklig andel av kostnaden kommer från biljettintäkter och kostnaderna bedöms preliminärt rymmas inom Trafikverkets anslag för trafikavtal. Slutsatsen av utredningen är en rekommendation att, under vissa förutsättningar, ingå ett nytt samverkansavtal om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar linje 100 trafiken från och med 2015 fram till december 2018 med möjlighet till förlängning fram till december 2020. Ett basutbud med två dagliga dubbelturer på beräknas preliminärt kosta ca 7,9 mkr i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL2013 års kostnadsläge, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektföreslås vara utgångspunkt för ett kommande avtal. I detta ärende föreslås Trafikverkets uppdrag från regeringen ligger också att tillse att en uppgörelsesamordning av interregional trafik sker, inte minst när det gäller rimliga bytesmöjligheter mellan olika relationer oavsett om det är samma trafikslag eller mellan olika trafikslag. Ialla de noder som redovisas i punkt 7 i denna utredning finns busstrafik, företrädesvis västerut till inlandet, som reglerar förutsättningarna finansieras av Trafikverket via avtalet Samverkande system. Av avtalets (Samverkande system) totalt ca 30 mkr per år berör 22mkrper år trafik som skulle kunna ansluta till linje 100 trafiken mellan Umeå och Haparanda. Trafikverket finansierar även del av Norrtågs trafik i Norrland,viaAvtal om utvecklingsprojekt Norrtåg. Den del av statens finansiering som berörUmeåoch Luleå uppgår till ca 50 mkr per år. Dessutom tillkommer statlig finansiering av Nattågstrafiken, som också berör Umeå och Luleå, med totalt ca 100 mkr per år. Sammantaget innebär det att statens åtagande för byggande i anslut- ning trafik som kan kopplas till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning linje 100 trafiken uppgår till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängenca 17 0 mkr per år, exklusive linje 100 trafiken. För exploateringsnämnden betyder att långsiktigt kunna motivera statens och Trafikverkets nuvarandeengagemang i Norr och Västerbotten, inklusive ett nytt samverkansavtal för linje100 trafikenfrån och med juni 2015, måste en aktivare samordning av trafiken i regionen initieras, helt enligt Trafikverkets och regeringens intentioner. RKM:s avtal med operatören för linje 100 trafiken löper ut 2018-12, avtalet först Samverkande system busstrafik mellan Trafikverket och främst RKM löper ut 2017 -12 samt Norrtågs avtal mednuvarande operatör Botniatåg löper ut 2016 -08. Dessutom upphör det så kallade Norrtågsförsöket i augusti 2021 , d v s den försöksverksamhet på det statliga järnvägsnätet i delar av Norrland där dåvarande trafikhuvudmännen fickettansvar av regeringen för att staden får tillgång till nya byggrätter organisera persontrafiken på mark järnväg, och de medel som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbananNorrtåg erhåller för Utvecklad trafik, vilket inom ramen för Norrtågsförsöket under en rad femårsperiod, upphör redan 2016 -07 . Dessutom löper nattågsavtalet mellan Trafikverket och SJ AB ut 2018-12. RKM i Västerbotten och Norrbotten har på Trafikverkets initiativ i juni 2014 statat ett gemensamt arbete för att samordna trafiken i de båda länen, då företrädesvis i Umeå och Luleå, där linje 100 trafikens kopplingar till övrig trafik utgör stommeni arbetet. Under hösten 2014 utökades arbetet till att omfatta även RKM i Jämtland och Västernorrland för att samordna trafiken i samtliga de fyra nordliga länen. Målsättningen är att vara framme med ett genomarbetat förslag i juni 2015 för att kunna implementeras senast från och med tidtabellsskiftet 2016-12 och framåt. Arbetet bedrivs av år varit föremål samtliga fyra RKM och sammankallande är RKM i Västerbotten. Att ett sådant arbete och tydlig viljeinriktning hos RKM är också en förutsättningför ett nytt samverkansavtal avseende linje 100 trafiken från juni 2015 skall kunna effektueras från Trafikverkets sida. En bättre samordning av trafiken, på både kort och lång sikt, kan dessutom ge Trafikverket incitament att i ett framtida trafikupplägg för kon- flikt mellan parternalinje 100 finansiera ytterligare trafik, inte minst med hänsyn till trafikens höga interregionala resande. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet Om Trafikverket bedömer att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL del i arbetet som berör linje 100 faller ut på för Trafikverket acceptabelt sätt är Trafikverket beredd att även svara för nettounderskottet för ytterligare en dubbeltur Umeå – Luleå, till en beräknad kostnad på 2,6 mkr per år i 2013 års prisnivå, från tidtabellsskiftet i december2015 samt att även förlänga avtalet fram till 2020 -12 under förutsättning att RKM avser att förlänga avtalet med operatören. Nuv arande av tal löper ut i juni 2015 varför ett nytt avtal mellanparternakommeratt skrivas omgående på basutbudet två dubbelturer Umeå – Haparanda och staden beträffande gångförbindelser de tillkommande delarna i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas föregående stycke får sedan, om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124de effektueras, regleras i nödvändiga tilläggsavtal.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen AJ, JS — Powered by TellusTalk: ID 1903537350 Av lag (2000:1383) om förvaltning kommunernas bostadsförsörjningsansvar framgår av kollektivtrafikanläggningar första paragrafen att varje kommun med riktlinjer ska planera för bostadsförsörjning i Stockholm träffades kommunen. Det framgår också att sådana riktlinjer ska antas av kommunfullmäktige under 1960-talet varje mandatperiod. Eftersom inga nya riktlinjer antagits för innevarande mandatperiod har nya arbetats fram. Innan riktlinjer kan antas av kommunfullmäktige ska kommunen samråda med berörda kommuner, länsstyrelse samt andra aktörer och regionala organ. Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men för att lyckas krävs det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter samarbete med byggherrar, bostadsförvaltare och andra aktörer. En bostadsmarknadsanalys har genomförts som visar att både den demografiska utvecklingen och bostadsbyggandet framöver är svårbedömda och sammankopplade. Den ekonomiska situationen med höga räntor och byggkostnader medför att Boverkets prognos pekar på kraftigt minskat byggande kommande år. Samtidigt sker stora investeringar i Skaraborg som kan leda till ökad efterfrågan på arbetskraft och inflyttning. Skaraborgs kommunalförbunds delregionala utvecklingsstrategi anger en målsättning om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad300 000 invånare år 2030, Stockholms Läns Landsting en ökning med cirka 30 000 invånare. Andelen äldre blir större och SL, vilket lett befolkningsökningen de senaste 10 åren beror till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektstor del på invandring. I detta ärende föreslås Falköping är andelen bostäder med ansträngd boendeekonomi det mått på bostadsbrist som är avsevärt sämre än på nationell nivå. Om nyproduktion anpassas för att locka äldre att flytta skulle en uppgörelseflyttkedja kunna starta som i slutändan kan frigöra ett billigare boende för de som idag har ansträngd boendeekonomi. Xxxxxxxxxxxx presenteras som mål och tillhörande insatser med specifika åtgärder. Föreslagna mål är följande: • Det finns bra, anpassade och prisvärda bostäder för alla invånare i Falköpings kommun. • Det tillskapas bostäder som reglerar förutsättningarna möjliggör för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret befolkningstillväxt utan att andelen trångbodda ökar. • Föreslagna insatser för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får nå målen är följande: • Säkerställ tillgång till nya byggrätter attraktiv mark för bostäder • Aktiv markpolitik • Förtätning av kommunens tätorter AJ, JS — Powered by TellusTalk: ID 1903537350 • Miljötillsyn med fokus på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas trångboddhet • Samverkan med branschen • Motverka hemlöshet Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslag till strategi för bostadsförsörjning för Falköpings kommun samt sänder det på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket samråd under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter perioden 23 november 2023 till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 1247 januari 2024.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning Under hösten 2020 har projektet Smarta lås i Stockholms stad bistått äldreförvaltningen i det första införandet av kollektivtrafikanläggningar smarta lås i Stockholm träffades under 1960hemtjänsten. Införandet följde på den upphandling av smarta lås som genomfördes året innan. Pilotområdet utgjordes av en del av verksamheten inom Årsta hemtjänst i stadsdelsområdet Enskede-talet Årsta-Vantör, och piloten har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen genomförts i ett nära samarbete mellan Stockholms stadstadsledningskontoret, Stockholms Läns Landsting äldreförvaltningen, Årsta hemtjänst och SLleverantören Swedlock AB. Vid pilotens slut hade smarta lås installerats på totalt 20 portar och på 25 bostadsdörrar. Pilotens begränsade omfattning syftade till att upptäcka och lära av de utmaningar som uppkom längs vägen, vilket lett och på så sätt möjliggöra för äldreförvaltningen att genomföra nästa steg i införandet effektivt och ändamålsenligt. Höstens arbete har präglats av utbildning, kommunikation, installation av ny lösning samt förvaltningsetablering. Inom samtliga dessa områden har viktiga lärdomar uppkommit som blir värdefulla i nästa steg i införandet, exempelvis:  Att information och kommunikation utformas och förmedlas på ett tillgängligt och transparant sätt är avgörande för hur mottagarens inställning till omfattande diskussioner smarta lås kommer bli. Detta gäller för såväl hemtjänstpersonal, hemtjänsttagare som fastighetsägare.  Medgivande från hemtjänsttagare och fördröjningar av planerade projektfastighetsägare är en central faktor och en potentiell flaskhals för införandetakten. I detta ärende föreslås Här behövs en uppgörelseeffektiv och flexibel process, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark både kan hantera fastighetsägare som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124beröras vid olika tidpunkter, och fastighetsägare som har tillkommit i ett område där smarta lås redan är infört.  Arbetet med införande och förvaltning måste ske parallellt, givet att införandet sker successivt och förvaltningsuppdraget därmed växer till att omfatta allt fler aktörer och mer information. Detta ställer höga krav på projektorganisationen. Projektet har utformat rekommendationer för äldreförvaltningens arbete framåt, utifrån organisation, arbetssätt och processer, teknik och säkerhet, kommunikation och förändringsledning samt framtidssäkring. Genom att inkludera dessa rekommendationer i det fortsatta införandet, finns stora möjligheter att nå samtliga de nyttor som beskrivits i projektet.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen För Skåne torde en utbyggd havsbaserad vindkraft, i jämförelsevis med vattenkraften i norr, vara en viktig del i länets energi- och klimatomställning. Detta eftersom behovet av förnyelsebar energi är stort i länet men även för att länsstyrelsen, med hänsyn till det nationella målet om förvaltning 100 procent förnybar elproduktion 2040, har en skyldighet att verka för att öka andelen förnybar energi i länet.22 Den planerade vindkraftparken vid Kriegers flak skulle härvid innebära ett reellt steg i rätt riktning mot detta mål och länets framtida behov av kollektivtrafikanläggningar förnyelsebar energi. Projektet skulle även bidra till bl.a. minskade utsläpp av koldioxid samt nya arbeten och skatteintäkter. Såsom tidigare beskrivits pågår för närvarande en parallell prövning hos regeringen, avseende en ansökan om ändring av tillstånd enligt lagen (1992:1140) om Sveriges ekonomiska zon till upp- förande och drift av vindkraftparken vid Kriegers flak. Vattenfall Vindkraft AB har denna dag även bemött de synpunkter som inkommit i Stockholm träffades under 1960-talet ärendet hos regeringen. Under hösten 2020 kommer Vattenfall Eldistribution AB vidare att ansöka om tillstånd enligt 11 kap. miljöbalken, till de arbeten i vatten som behöver utföras inom svenskt territorialvatten (för utläggandet av exportka- beln). Aktuellt projekt, med hittills sex avslutade samt pågående parallella processer, visar på vikten av en öppen och tydlig kommunikation. Många av de synpunkter och önskemål om kompletteringar som nu bemötts av sökandena har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SLframställts mycket sent i prövningen, vilket lett Vattenfall anser vara mycket olyckligt. Förevarande prövning har till omfattande diskussioner hösten 2020 pågått i två år, och fördröjningar av planerade projektdet har således funnits god tid (såväl under processen som under föregående samråd) att framställa såd- ana synpunkter. I detta ärende föreslås en uppgörelseVattenfall har på ett gediget och metodiskt sätt bemött samtliga inkomna önskemål om komplet- teringar samt synpunkter på ansökan, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”)och sökandena emotser nu respektive remissinstans slutliga synpunkter över den aktuella Natura 2000-ansökan. Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst Efter att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom Xxxxxxxxxx beretts tillfälle att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124.bemöta

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Fristadsprogrammet kan i vissa avseenden beskrivas som ett konstnärligt residensprogram. Men det finns en viktig skillnad; det viktigaste kriteriet vid urval är inte konstnärliga meriter, utan i stället behovet av att komma i säkerhet och göra sin röst hörd. Det handlar om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar att hjälpa en konstnär att komma ifrån en farlig situation, där hen genom sitt arbete riskerar förföljelse. Men det handlar inte bara om att erbjuda skydd. Att vara en fristad är också en manifestation för yttrandefriheten och för allas rätt att framföra sina åsikter i Stockholm träffades under 1960-talet offentliga sammanhang. Yttrandefriheten är sedan 1766 inskriven i den svenska grundlagen, och som svenska medborgare tar vi den ofta för självklar. Detta trots att den även i vårt land ifrågasatts och angripits på olika sätt genom åren. Och från omvärlden får vi snart sagt dagliga rapporter om hur människor förföljs, fängslas och tystas. Fristadsrörelsen har existerat i drygt 20 år och i dag finns det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektöver 50 fristäder i världen som tillsammans tagit emot mer än 130 fristadsgäster. I detta ärende föreslås en uppgörelseSverige är tolv kommuner och fyra regioner medlemmar i fristadsrörelsen, och sedan kammarrätten i mars 2016 fastslog att fristadsarbete är förenligt med svensk lagstiftning är många fler på gång att söka medlemskap. Denna utredning visar att förutsättningarna finns för att också Östersunds kommun och Region JH skulle kunna delta i fristadsprogrammet. Utredningens förslag har förankrats hos tjänstemän på regionen, som reglerar förutsättningarna för byggande varit positiva till ett delat huvudmannaskap. Under förutsättning att nödvändiga politiska beslut fattas i anslut- ning såväl kommun som region skulle det vara möjligt att bli ICORN-medlem under innevarande år. Kanske skulle vi också hinna ta emot en första fristadsgäst under 2016. 2016 har utnämnts till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser Tryckfrihetens år i anslutning Sverige och en mängd myndigheter organisationer, föreningar och andra intressenter kommer att ha programaktiviteter som uppmärksammar det fria ordet och rätten till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”)fri information. Vidare regleras överlåtelse Den 2 december firas 250-årsminnet av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad den svenska tryckfrihetsförordningen. Hur ska vi fira här i Östersunds kommun och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels Region Jämtland-Härjedalen? Kanske genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124.välkomna vår första fristadsgäst?

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning Enligt 3 kap. 8 § ordningslagen får kommuner meddela föreskrifter för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Kommunerna kan även enligt 3 kap. 9 § ordningslagen meddela föreskrifter för att hindra att människors liv och hälsa eller egendom skadas till följd av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett användningen av pyrotekniska varor. Syftet med bestämmelserna är att ge kommunerna en möjlighet att reglera ordningsproblem på ett sätt som är anpassat till omfattande diskussioner och fördröjningar den egna kommunens behov. Den senaste revideringen av planerade projekt. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas de lokala ordningsföreskrifterna antogs av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas den 26 september 2022. Beslutet skickades till länsstyrelsen som beslutade den 2 november 2022 att upphäva 15, 16 och 19 §§ i de antagna lokala ordningsföreskrifterna. Därefter har förvaltningen arbetat om förslaget för att stämma överens med länsstyrelsens tolkning av Trafik- lagen och renhållningsnämndende rättsfall som finns på området. Expertrådet kommer De allmänna lokala ordningsföreskrifterna har också anpassats för att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124följa Sveriges Kommuner och Regioners underlag till lokala ordningsföreskrifter som publicerades i januari 2023. Förslaget har därefter skickats på remiss till Polisregion Väst, Falköpings pastorat och kommunens nämnder. Samtliga remissinstanser förutom nämnden för samhällsskydd Mellersta Skaraborg ställde sig bakom förslag eller hade inte något att erinra. Samhällsskyddsnämnden föreslog att förbudsområdet för pyrotekniska varor i § 17 ska utökas från 100 meter till 200 meter för sjukhus och omsorgsboenden, att kartbilagor ska tas fram som utvisar dessa områden samt att ett utdrag ur lagtexten skulle infogas i bestämmelsen. Efter dialog med den politiska majoriteten har förslaget inte ändrats till 200 meter, däremot har en hänvisning till lagtexten införts och kartbilagor upprättats. Kommunledningsförvaltningen bedömer att de ändringar av lokala ordningsföreskrifterna som föreslås inte lägger onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet. Kommunledningsförvaltningen föreslår därför att kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta ändring av lokala ordningsföreskrifter. Ändringen föreslås gälla från och med den 15 september 2023 och tas upp i ny kommunal författningssamling som ersätter kommunfullmäktiges beslut den 26 september 2022. Förvaltningens förslag till beslut leder inte till några direkta ekonomiska konsekvenser, varför beslut om finansiering inte behöver tas.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen För att vara certifierat Vård- och omsorgscollege krävs att Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner ömsesidigt undertecknar ett Samverkansavtal och APL avtal (avtal om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960arbetsplatsförlagt lärande). Avtalen har funnits med sen första VO-talet har det C certifieringen 2010 och sen förnyats vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektden föregående återcertifieringen 2013. I detta ärende föreslås avtalen framgår syftet med respektive avtal. Kostnaden som fördelas mellan huvudmännen är 50% tjänst av regional samordnare och finansieras inom ramen för ”Överenskommelse Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner gällande regional samverkan” som beslutades av regionfullmäktige 2018-06-20, § 93. Inför denna återcertifiering gällande perioden 2018 - 2023 skall avtalen ånyo undertecknas av respektive part. Bifogade avtal är i stort sett oförändrade i text över tid, smärre justeringar och tillägg i årets avtal framgår i röd text och innehåller förtydliganden i ansvar och åtaganden för parterna inom VO-C. Officiellt beslut om godkänd återcertifiering av Vård- och omsorgscollege Jämtlands län, träder ikraft först efter att begärda revideringar från besöksprotokoll, samt undertecknade avtal mellan Region Jämtland Härjedalen och länets kommuner, är insända till Nationella föreningen för Vård- och omsorgscollege. Ärendet gäller således att Region Jämtland Härjedalen genom styrelsen fattar ett beslut kring avtalens giltighet, samt utser adekvat undertecknare av avtalen. Därefter hanterar regional samordnare VO-C avtalen vidare till respektive kommun för deras underskrifter, slutligen sänds begärda undertecknade avtal till Nationella föreningen VO-C. Samtliga parter kommer att erhålla ett undertecknat ex på varje undertecknat avtal. Återcertifieringen VO-C och avtalen därtill löper på en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar certifieringsperiod om 5 år (”Mullvadsavtalet”2018 – 2023). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter Överenskommelsen om samverkan mellan Stockholms stad Region Jämtland Härjedalen och Landstinget samt föreslås genomförande av länets kommuner har en kortare avtalstid på 3 år (2019 – 2021). Finansieringen efter 2021 behöver därför lösas i en ny bussterminal i Gubbängenöverenskommelse med kommunerna. För exploateringsnämnden betyder avtalet först Kostnaden som samfinansieras för VO-C är en 50% tjänst av Regional samordnare, med fördelningen 70% från kommunerna och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 12430% från Region Jämtland Härjedalen.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning Dämningsverket fick under 2019 uppdraget av kollektivtrafikanläggningar EKSTA bostads AB att ta fram en VA- och dagvattenutredning. Utredningen är en del av det underlag som håller på att tas fram till ny detaljplan för fastigheten Stockalid 1:4 m. fl. i Stockholm träffades under 1960en byggherredriven detaljplan. Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra nya bostäder samt förskola. Området består i dagsläget främst av skogsmark och efter exploatering tillkommer byggnader, gator och parkeringar som ökar den hårdgjorda arean. Reducerad area i området ökar från totalt ca 0.9 hektar till 2.25 hektar efter exploatering. Flödet ökar totalt sett från ca 80 l/s till som mest ca 400 l/s vid ett 5-talet har årsregn. Dagvatten från regn upp till återkomsttid 20 år inkl. klimatfatkor föreslås fördröjas till 1.5 l/s och hektar för att inte öka belastningen på det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stadbefintliga markavvattningsföretag som ligger nedströms detaljplaneområdet. Dagvattnet föreslås renas bland annat via en damm med permanent vattenyta, Stockholms Läns Landsting krossdiken, underjordiska sedimentations- och SLfördröjningsmagasin samt översilning av takdagvatten på grönytor. Med föreslagna reningsmetoder hålls halterna av föroreningar nere till låga nivåer. Halterna i dagvattnet, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektefter exploatering, är så pass låga att det är rimligt att anta att planen inte riskerar att försämra recipientens status inom MKN (miljökvalitetsnormerna) samt att planen inte riskerar att äventyra möjligheten att uppnå en bättre status inom MKN i framtiden. I detta ärende föreslås Inom avrinningsområdet finns det för befintlig situation en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser problematik avseende översvämningar i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”)Stockalidsvägen. Vidare regleras överlåtelse av Denna utredning ger ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget första förslag på hur problematiken skulle kunna avhjälpas för befintlig situation, samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängenäven inklusive den framtida exploateringen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet Utredningen visar även att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen reglerasnya exploateringen inte påverkas negativt av skyfall. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt Utredningen redovisar, utöver dagvattenhanteringen, erforderliga dimensionerande flöden för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124spill-, dricks- samt brandsläckningsvatten.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen AJ, JS — Powered by TellusTalk: ID 1890283770 Av lag (2000:1383) om förvaltning kommunernas bostadsförsörjningsansvar framgår av kollektivtrafikanläggningar första paragrafen att varje kommun med riktlinjer ska planera för bostadsförsörjning i Stockholm träffades kommunen. Det framgår också att sådana riktlinjer ska antas av kommunfullmäktige under 1960-talet varje mandatperiod. Eftersom inga nya riktlinjer antagits för innevarande mandatperiod har nya arbetats fram. Innan riktlinjer kan antas av kommunfullmäktige ska kommunen samråda med berörda kommuner, länsstyrelse samt andra aktörer och regionala organ. Syftet med riktlinjerna är att skapa förutsättningar för alla i kommunen att leva i goda bostäder och för att främja att ändamålsenliga åtgärder för bostadsförsörjningen förbereds och genomförs. Bostadsförsörjning är ett kommunalt ansvar men för att lyckas krävs det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter samarbete med byggherrar, bostadsförvaltare och andra aktörer. En bostadsmarknadsanalys har genomförts som visar att både den demografiska utvecklingen och bostadsbyggandet framöver är svårbedömda och sammankopplade. Den ekonomiska situationen med höga räntor och byggkostnader medför att Boverkets prognos pekar på kraftigt minskat byggande kommande år. Samtidigt sker stora investeringar i Skaraborg som kan leda till ökad efterfrågan på arbetskraft och inflyttning. Skaraborgs kommunalförbunds delregionala utvecklingsstrategi anger en målsättning om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad300 000 invånare år 2030, Stockholms Läns Landsting en ökning med cirka 30 000 invånare. Andelen äldre blir större och SL, vilket lett befolkningsökningen de senaste 10 åren beror till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektstor del på invandring. I detta ärende föreslås Falköping är andelen bostäder med ansträngd boendeekonomi det mått på bostadsbrist som är avsevärt sämre än på nationell nivå. Om nyproduktion anpassas för att locka äldre att flytta skulle en uppgörelseflyttkedja kunna starta som i slutändan kan frigöra ett billigare boende för de som idag har ansträngd boendeekonomi. Xxxxxxxxxxxx presenteras som mål och tillhörande insatser med specifika åtgärder. Föreslagna mål är följande: • Det finns bra, anpassade och prisvärda bostäder för alla invånare i Falköpings kommun. • Det tillskapas bostäder som reglerar förutsättningarna möjliggör för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret befolkningstillväxt utan att andelen trångbodda ökar. Föreslagna insatser för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får nå målen är följande: • Säkerställ tillgång till nya byggrätter attraktiv mark för bostäder • Aktiv markpolitik • Förtätning av kommunens tätorter • Miljötillsyn med fokus på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas trångboddhet • Samverkan med branschen • Motverka hemlöshet Förvaltningen föreslår kommunstyrelsen att godkänna förslag till strategi för bostadsförsörjning för Falköpings kommun samt sänder det på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket samråd under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter perioden 23 november 2023 till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 1247 januari 2024.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Kommunfullmäktige har fattat beslut om förvaltning nu gällande förfrågningsunderlag enligt lag (2008:962) om valfrihetssystem, LOV, för daglig verksamhet enligt LSS. Förvaltningen har identifierat ett behov av kollektivtrafikanläggningar att revidera krav i Stockholm träffades under 1960-talet förfrågningsunderlaget utifrån nytt ställningstagande till rättsläge avseende personuppgiftsansvar och nya styrande eller reviderade styrande dokument. Vissa av dessa förändringar har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting förvaltningen identifierat tillsammans med äldre samt vård- och SL, vilket lett till omfattande diskussioner omsorgsförvaltningen. Dessa förändringar avser gemensamma krav i förfrågningsunderlag för daglig verksamhet enligt LSS respektive för hemtjänst och fördröjningar av planerade projektbehöver revideras på motsvarande sätt. I detta ärende föreslås samband med förslag till revidering har krav setts över avseende behov av mindre förändringar, förtydliganden och uppdateringar. Revideringen medför ökad tydlighet gentemot utförare, samt ökade möjligheter att följa upp de krav som ställs på utförare av daglig verksamhet. I samverkan med nämnden för arbetsmarknad och vuxenutbildning planeras via en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar pilotstudie att personer inom daglig verksamhet ska få en offentlig skyddad anställning (”Mullvadsavtalet”OSA). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i GubbängenEnligt gällande förfrågningsunderlag ska platsen på daglig verksamhet sägas upp vid frånvaro över fyra veckor. För exploateringsnämnden betyder avtalet först att möjliggöra aktuell pilotstudie och främst kommande initiativ både från kommunala och privata utförare, finns behov av justeringar i förfrågningsunderlaget. Förvaltningen föreslår förändringar som innebär att staden den enskilde får tillgång behålla sin plats på daglig verksamhet i upp till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas tre månader, för att våga pröva annat arbete inför en OSA-anställning eller annat arbete på den markenöppna arbetsmarknaden. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över Ersättningen till utföraren föreslås vara 100 procent av beslutad ersättningsnivå. Vidare föreslår förvaltningen att brukaren har kvar sin ersättning från Försäkringskassan och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124habiliteringsersättning utbetalas trots frånvaro.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Nordic Urban Oy har inkommit med ett förslag om förvaltning att anlägga en bad- och poolanläggning vid Munkbrohamnen i Gamla stan. Förutsättningarna för en bad- och poolanläggning har stämts av kollektivtrafikanläggningar Förslaget skulle innebära en ny destination för rekreation, motion och folkliv och är i Stockholm träffades under 1960linje med exploateringsnämndens mål för 2020; Att planera för citynära bad- och poolanläggningar. Förutsättningarna måste dock utredas ytterligare inför ett avtal om markanvisning. Med anledning av ovan har ett avtal om tidig markreservation för en bad- och poolanläggning träffats med Bolaget. Inom ramen för avtalet ska de förutsättningar som krävs för att parterna ska kunna teckna ett markanvisningsavtal utredas. Anläggningen är bygglovspliktig. Mark- och vattenområdet avses upplåtas med arrende. Arrendeavgiften är beräknad utifrån två olika scenarior för avtalstiden. Den årliga arrendeavgiften beräknas till mellan 900 tkr och 1,8 mnkr beroende på avtalstid. Expertrådet behandlar ärendet 2020-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter 05-18. Kontoret bedömer att exploateringen ger ett överskott till staden. Stadens utgifter avser i huvudsak personalkostnader. Den totala investeringsutgiften för projektet bedöms inte bli högre än att beslut om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stadinvesteringen kan fattas på delegation inom kontoret, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett dvs. lägre än 10 mnkr. Kontoret bedömer att exploateringen ger ett överskott till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projektstaden. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar Kontoret ställer sig positivt till att utreda förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande anläggandet av en ny bussterminal bad- och poolanläggning vid Munkbrohamnen. Den föreslagna platsen har goda kommunikationsförutsättningar och förslaget är i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst linje med exploateringsnämndens mål att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål planera för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124citynära bad.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen OX2 AB avser att i Moholm, på fastigheterna Bussahagen 2:2, Kylle 3:31, Kylle 3:32, Nybro 2:1, Staverås 4:1, Holmen 3:1, Staverås 3:6 och Moholm 1:3 i Töreboda kommun, Västra Götalands län, utveckla bygga och driva en markbaserad solcellspark för produktion av el. Anläggningens förväntade tekniska livslängd är ca 40 år. Verksamhetsområdets totala areal utgör ca 130 ha. Solcellsparken förväntas ha en installerad effekt om förvaltning ca 115 MW med en årlig produktionskapacitet på 115 GWh. Anläggningen kommer anslutas till det allmänna elnätet. Anslutningens lokalisering och utformning kommer att beakta förekommande intressen som kartlagts inom ramen för föreliggande samråd om solcellsparken beskrivas i kommande ansökningshandlingar. Exakt utformning kommer fastställas efter genomförd detaljprojektering. Syftet med verksamheten är att på affärsmässiga grunder generera förnybar och fossilfri el och bidra till övergången mot ett fossilfritt samhälle, samt att bidra till att uppnå de svenska energi- och klimatmålen till 2030 och framåt. Ny förnybar elproduktion i södra Sverige bidrar även till att tillgodose det ökade elbehovet i denna geografi. Samtidigt undviks import av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar el med fossilt ursprung genom att vår egen produktionskapacitet av planerade projektförnybar el ökar. I samband med planering, byggnation och drift av projektet avser OX2 även verka för att främja den biologiska mångfalden i och omkring projektområdet. OX2 AB avser ansökan om frivilligt tillstånd enligt 9 kap. 6b § miljöbalken och denna handling utgör underlag för avgränsningssamråd. Denna handling utgör underlag för avgränsningssamråd som enligt bestämmelserna i 6 kap 30 § miljöbalken ska hållas med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda av verksamheten samt med de övriga statliga myndigheter, de kommuner och den allmänhet som kan antas bli berörda av verksamheten. Avgränsningssamrådet innebär att den som avser att bedriva verksamheten samråder om verksamhetens lokalisering, omfattning och utformning, de miljöeffekter som verksamheten kan antas medföra i sig eller till följd av yttre händelser samt om miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Avgränsningssamråd regleras av bestämmelserna i 6 kap 29–31 §§ miljöbalken. I samrådsunderlaget utreds de miljöaspekter som anses vara relevanta för verksamheten; naturmiljö, ytvatten, landskapsbild, rekreation, kulturmiljö, naturresurser och klimat. Handlingen beskriver den planerade verksamheten och vilka effekter denna kan komma att få för de valda miljöaspekterna. Utöver detta ärende föreslås en uppgörelseredogörs även för den valda lokaliseringen, inarbetade skyddsåtgärder, planerade skötselåtgärder med mera. Sammanfattningsvis bedöms det att solcellsparken, med hänsyn till planerade skyddsåtgärder, kommer medföra obetydliga konsekvenser för aspekterna kulturmiljö, yt- och grundvatten och miljökvalitetsnormer. En måttlig negativ effekt uppstår för aspekten landskapsbild, genom att solcellsparken kommer skapa ett avbrott i landskapet, som reglerar annars domineras av skog och jordbruksmarker. Effekterna lindras dock genom uppdelningen i 5 delområden samt bevarande eller plantering av insynsskydd vid behov. Samtidigt bedöms positiva konsekvenser uppstå för aspekterna naturmiljö, naturresurser och klimat. Detta tack vare planerade åtgärder för att främja biologisk mångfald, samt att verksamheten ger ett väsentligt bidrag till produktionen av förnybar energi i södra Sverige utan att medföra negativa effekter för markförhållandena eller de långsiktiga förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den bruka marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden Sammantaget bedöms verksamheten leda till en positiv effekt för miljön under verksamhetens driftskede då huvudsyftet med produktion av förnybar energi kan bygga över uppnås utan större negativ effekt för människa eller miljö, och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parternamed flera positiva effekter. Staden betalar för byggrätterna dels Anläggningen bedöms vara väl planerad och lokaliserad och i samklang med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till omställningen mot ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124hållbart samhälle.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning Företaget Norconsult har på uppdrag av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar Botkyrka kommun utrett val av planerade projekttomt för nytt kommunhus. I detta ärende föreslås en uppgörelseutredningsskede har 2 lägen varit aktuella: tomt 1 som avser tomten invid Tumba centrum, belägen i triangeln mellan Huddingevägen - Dalvägen – K P Arnoldssons väg, samt tomt 2 som ligger i förlängningen av byggnaden Xenter. Denna tomt ligger mitt emot nuva- rande kommunalhus. För att undvika höga kostnader för grundläggning har förslag till nytt parke- ringshus på tomt 3 som ligger närmast järnvägen föreslagits. Parkerings- huset innehåller cirka 330 parkeringsplatser för anställda i kommunhuset, besökare till kommunhuset, infartsparkering samt för andra besökare till området. Ledorden för det nya kommunhusets placering är för tomt 1, gestaltning och annonsering, och för tomt 2, kostnadseffektiv kontorsbyggnad som samspelar och samverkar med delar av verksamheter som finns inom byggnaden, Xenter. Norconsults förstudie visar på två olika byggnader på skilda tomter. Båda alternativen kommer att uppfylla kommunens ställda krav avseende arkitek- tur, ytbehov, säkerhet och önskade samband i byggnaden. De tekniska kra- ven uppfylls för båda alternativen avseende hållbarhet, risk och tekniska sy- stem. Tomt 2, som reglerar förutsättningarna ligger i förlängningen av Xenter, har flera betydande fördelar. Exempelvis när det gäller möjligheten att snabbt uppföra byggnaden. Detta eftersom förundersökningar som krävs är färre och antagna åtgärder likaså. Möjligheterna att samverka med befintliga lokaler i Xenter är också en miljövinst i ett resursperspektiv. Denna tomt erbjuder ökade möjligheter till en kostnadseffektiv samordning av ny sal för byggande bland annat förtroendevaldas möten såsom kommunstyrelsen och kommunfullmäktige. Skillnaden i anslut- ning produktionskostnaden mellan tomt 1 och tomt 2 bedöms till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret cirka 60 miljoner kronor och likaså är även den lägre produktionskostnaden en väsentlig fördel för gångförbindelser tomt 2. Bedömda investeringsutgifter för endera tom- ten 1 och tomten 2 med tillhörande parkeringshus bedöms rymmas inom av- satt investeringsram för nytt kommunhus. Tomt 1 har starka beroendesamband med andra projekt såsom Tumba cent- rums övriga utbyggnad och bussterminalen. Både planering och byggnation av denna tomt anses vara arbets- och resursintensiv och osäkerhet när i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”)tiden huset kan börja byggas är hög. Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över Både inom tomten och intill tunnelbananfinns ett flertal väsentliga ledningsstråk som inverkar på möjligheterna att bygga. Exempel- vis finns en av kommunens huvudledningar för dricksvatten i direkt närhet till tomten. Parallellt med förstudien för val av tomt har ett arbete inletts för att utforska möjliga framtida arbetssätt. Något som engagerar de som har kommunhuset som sin ordinarie arbetsplats. Under vecka 45 kommer en enkät att läggas ut på Botwebb, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parternaworkshop med referensgrupp ska hållas och studiebesök ska genomföras. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- Detta arbete bedöms vara klart i mars 2017 och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet resultatet kommer att behandla ligga till grund för den programhandling som kommer att vara styrande för det nya kommunhuset. Tekniska förvaltningen redogör för ärendet 2008i en tjänsteskrivelse 2016-0211-06; dnr E 08 – 385 – 12409.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Krislägesavtalet (KLA) tillkom efter de omfattande skogsbränderna 2018, då det blev tydligt att det fanns behov av ett avtal med regler och villkor anpassade för när något extraordinärt händer och de vanliga kollektivavtalen inte räcker till. Avtalet överenskoms under 2019 och våren 2020 med samtliga fackförbund inom kommun- och regionsektorn. Därefter omförhandlades avtalet 2021 och 24 av 25 fackförbund1 inom kommunsektorn tecknade den 10 juni det uppdaterade krislägesavtalet. Krislägesavtalet omfattar cirka 1,2 miljoner medarbetare i kommuner, regioner och kommunala företag, bland annat personal inom sjukvård, omsorg, skola, infrastruktur och räddningstjänst. Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krisartade händelser kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, pandemier eller terrordåd. Krislägesavtalet aktiverades för första gången 2020 i Region Stockholm som en åtgärd för att säkra personalförsörjningen utifrån det ökade trycket på intensivvården till följd av covid-19. Regionen hade då uttömt alla möjligheter att klara bemanningen inom ramen för ordinarie kollektivavtal. Av samma skäl har avtalet efter detta varit aktiverat ytterligare 13 gånger i sammanlagt tio regioner. Parterna har varit överens om förvaltning att utvärdera avtalet efter att det har tillämpats för första gången. Utvärderingen har genomförts partsgemensamt och samtidigt med att pandemin har fortsatt under hösten 2020 och 2021. Syftet har varit att ta reda på om avtalet är ändamålsenligt och se om det finns behov av kollektivtrafikanläggningar nödvändiga ändringar eller förtydliganden. Centrala parter och berörda regioner har lämnat sina synpunkter. Erfarenheter har också inhämtats från chefer, medarbetare och fackliga företrädare som själva har arbetat i Stockholm träffades verksamheter där avtalet varit aktiverat. Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns samsyn om att Krislägesavtalet har varit en förutsättning för att klara bemanningen i vissa verksamheter under 1960-talet perioder av pandemin. Samtidigt har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket långvariga anvisningar av medarbetare på avtalet lett till omfattande diskussioner hög arbetsbelastning och fördröjningar stora utmaningar med arbetsmiljön. Innan utvärderingen var slutförd omförhandlades avtalet och delvis nya villkor började gälla 2021-07-01. Begränsningar infördes för hur länge en medarbetare kan anvisas att arbeta på Krislägesavtalet och parterna trycke tydligare på vikten av planerade projektatt fördela arbetsbelastningen bättre mellan medarbetare och verksamheter. I detta ärende föreslås en uppgörelseFörändringarna av 1 Läkarförbundet har valt att säga upp det tidigare Krislägesavtalet och att inte teckna ett nytt avtal. xxxx@xxx.xx, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 124.xxx.xxx.xx Post: 118 82 Stockholm Besök: Xxxxxxxxxx 00

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning Omvårdnadsförvaltningen har på uppdrag av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades omvårdnadsnämnden utrett förutsättningarna för en särskild utbetalning till personal med anledning av extraordinära insatser under 1960-talet har corona- pandemin. Inledningsvis vill omvårdnadsförvaltningen påtala att Solna stad vid utbetalning till privata utförares personal kommer att vara tvungen att göra det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projekt. I detta ärende föreslås en uppgörelsegenom respektive företag, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning sedan utbetalar medlen till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”)sin personal. Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande Tillämpningen av en ny bussterminal i Gubbängensådan utbetalning kan vara komplicerad och kräver administration av kontrolluppgifter från berörda utförare. För exploateringsnämnden betyder avtalet först När det gäller stadens egna anställda framgår det av stadens HR-policy bland annat att alla stadens medarbetare med dess kompetens och främst engagemang är en förutsättning för att kunna uppnå stadens vision och mål. Solna stads lönepolitik ska därför främja stadens måluppfyllelse och bidra till att staden får tillgång kan rekrytera och behålla kompetenta medarbetare. Med utgångspunkt från HR-policyn finns HR-strategin som syftar till nya byggrätter på mark att lägga fast stadens övergripande förhållningssätt inom HR-området. Samtliga styrelser och nämnder har ett ansvar för att arbeta efter strategin. Kommunstyrelsen har genom stadsledningsförvaltningen ansvaret för att styra, samordna och utveckla arbetet inom bland annat löneområdet. Då frågan om en särskild utbetalning således är en del av inriktningen av den övergripande lönepolitiken har utredningen genomförts i nära samverkan med stadens HR-stab, som SL tidigare disponeratär ansvarig för stadens samlade lönepolitik. Totalt Stadsledningsförvaltningen har framfört att det finns flera andra personalgrupper i staden, och inte enbart de inom omvårdnadsförvaltningens verksamhet, som har gjort stora insatser under pandemin. Samtliga styrelser och nämnder har ett ansvar för att arbeta efter HR-strategin och det är därför inte möjligt att inom en nämnd ta beslut om en ”bonus” till en enskild nämnds anställda. Det beslutet kan ca bara tas av stadens personalorgan som har möjlighet att ta ett övergripande ansvar för stadens samlade lönepolitik och det förutsätter att kommunfullmäktige har godkänt finansieringen av åtgärden. Ett beslut om en särskild engångsutbetalning till anställda kan således inte beslutas av omvårdnadsnämnden - nämnden är inte behörig att fatta beslutet. Xxxxxxxx Xxxxxxxx Förvaltningschef Bilaga 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008ON/2022-02-06; dnr E 08 – 385 – 12415 § 13‌ Solna 15 februari 2022 Omvårdnadsnämnden Omvårdnadsnämnden redovisar ett överskott på 72,1 miljoner kronor för 2021. Samtidigt har covid-19-pandemin präglat all omsorgsverksamhet under drygt två års tid. Medarbetarnas insatser under pandemin har varit ovärderliga och de förtjänar kompensation efter allt hårt slit. Vänsterpartiet föreslår därför en så kallad ”covid-bonus” till de omsorgsanställda som arbetat under pandemin. Styrets partikollegor i Regionrådsberedningen i Region Stockholm beslutade i början av februari att ge medarbetarna en covid-bonus på upp till 10 000 kronor för ”extraordinära insatser under pandemin under 2021”. Även om arbetet i hälso- och sjukvården och omsorgsarbetet i kommunen till viss del skiljer sig åt, menar vi att de som arbetar på omvårdnadsnämndens uppdrag gjort minst lika extraordinära insatser inom hemtjänsten, LSS-verksamheten och på våra särskilda boenden. Vi är övertygade om att förvaltningen har kompetensen som krävs för att ta fram detaljerna kring covid-bonusen. Vi vill emellertid vara tydliga med att vi anser att bonusen inte bara bör ges till de som är anställda med månadslön, som i regionen. Solnas äldreomsorg har störst andel timanställda i hela landet och var tredje arbetad timme utförs av en timanställd. Därför är det inte mer än rätt att även timanställda som arbetat mycket kompenseras för sina uppoffringar under covid-19-pandemin. Att denna bonus därefter betalas ut till omsorgsanställda inom hemtjänsten, LSSverksamheten och på särskilda boenden som arbetat under pandemin. Xxxxxxx Xxxxxxx Vänsterpartiet SID 1 (1)‌ Omvårdnadsförvaltningen Tjänsteskrivelse 2022-10-28 ON/2022:8 Omvårdnadsnämnden tar del av statistiken och överlämnar rapporterna till kommunfullmäktige och Solna stads revisorer för kännedom.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen Denna rapport ger ett underlag för framtagandet av förslag till beslut för en utökning av räddningstjänsten Dala Mitt med Ludvika och Smedjebackens kommuner. Under det första halvåret 2017 har projektledaren konstaterat att det finns förutsättningar för Ludvika och Smedjebackens kommuner att söka medlemskap i kommunalförbundet Räddningstjänsten Dala Mitt. Ett utökat antal medlemskommuner i RDM ger sannolikt möjligheter för medlemskommunerna att över tid effektivisera såväl nuvarande RDM som nya kommuner angående verksamheten med anknytning till Lag (2003:778) om förvaltning skydd mot olyckor (LSO). Detta gäller både vad avser möjligheter till ökad säkerhet genom ett bättre proaktivt arbete för skydd mot olyckor och i det reaktiva skadeavhjälpande arbetet. I det proaktiva arbetet syns detta främst genom att alla medlemskommuner, som vid ett utökat medlemskap med de två aktuella kommunerna omfattar mer än halva Dalarnas befolkning, kan ge sina medborgare ett mer likvärdigt skydd mot olyckor än idag. Då LSO är en målstyrd lag där kommunen fastställer ambitionsnivåer påverkar detta likvärdigheten för såväl fysiska som juridiska personer. Kommuner tolkar LSO på olika sätt och ställer därmed olika krav på de som skall efterleva lagen. Ett kommunalförbund som likriktar ambitionsnivåer inom hela förbundets geografiska yta kommer med automatik att innebära mer likvärdiga och rättssäkra förhållningssätt till LSO oberoende av kollektivtrafikanläggningar kommuntillhörighet. Detta är inte minst viktigt för näringsidkare som bedriver verksamhet i Stockholm träffades under 1960-talet fler kommuner än en. För det skadeavhjälpande arbetet syns ett samgående i ett större kommunalförbund ge utökade möjligheter till kraftsamling av såväl ledningsresurser som räddningstjänstresurser då räddningschefen har direkt handlingsfrihet med fler räddningsstyrkor redan i ett initialt skede av en större olyckshändelse. Med erfarenheter från tidigare stora insatser (senast skogsbranden i Västmanland 2014) har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting konstaterats att vikten av initial kvalificerad ledning och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projekt. I detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett antal fas- tigheter mellan Stockholms stad och Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark stora resurser inte kan underskattas för att bryta ett olycksförlopp i ett tidigt skede. Att tidigt bryta ett olycksförlopp torde vara den främsta garanten för att sänka samhällets kostnader för inträffade olyckshändelser. Mot bakgrund av vad som SL tidigare disponeratovan beskrivits förordas, ur ett generellt perspektiv, en utökning av RDM. Totalt kan ca 1 800 lgh En utökning och ca 90 000 m2 kontor byggas på effektivisering ligger också helt i linje med det Kommittédirektiv om en effektivare kommunal räddningstjänst som beslutades vid ett regeringssammanträde den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och staden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och renhållningsnämnden. Expertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; dnr E 08 – 385 – 12416 februari 2017.