Sociala krav. Medarbetare som utför uppdraget, skall minst erhålla minimilön och andra minimivillkor på de områden som avses i 5 § Utstationeringslagen (SFS 1999:678), under förutsättning att sådan minimilön m.m. är tydligt definierad i ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Av detta följer att utföraren inte heller får anlita underleverantörer e.d. som ger sina arbetstagare sämre villkor för lön m.m. än det sagda. Utförare skall, kostnadsfritt, ge möjlighet för kontroller på arbetsplats. Om utföraren bryter mot vad som anges ovan får beställaren häva avtalet enligt punkt 7.19 Hävning.
Sociala krav. Anbudsgivaren skall respektera grundläggande sociala krav i sin verksamhet. Produkter som levereras till SPSM skall vara framställda under förhållanden som är förenliga med: • FN:s barnkonvention, artikel 32 • det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet • den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkrings- skydd som gäller i tillverkningslandet • leverantören ska respektera de mänskliga rättigheterna enligt FN:s definition Anbudet skall innehålla
a) en bekräftelse att ställda krav uppfylls
Sociala krav. Inför varje inköp/upphandling ska sociala hänsynsfrågor beaktas vid kravställandet. Vad särskilt gäller sociala hänsyn ska antidiskrimineringsklausuler och särskilda kontraktsvillkor såsom krav på kollektivavtal eller motsvarande i den mån lagen tillåter.
Sociala krav. Upphandlingslagstiftningen talar om sociala hänsyn och i detta begrepp inbegrips även etiska hänsyn. Sociala hänsyn handlar främst om frågor som rör arbetslöshet, gynnande av missgynnade samhällsgrupper, jämställdhet och tillgänglighetsanpassning. Etiska hänsyn handlar snarare om mänskliga rättigheter i arbetslivet. Det som främst efterfrågas inom offentlig upphandling är att ILO:s kärnkonventioner samt FN:s barnkonvention ska respekteras av leverantören och dess underleverantörer vid fullgörandet av ett kontrakt. Etik kan även ses som ett förhållningssätt från den upphandlande myndighetens sida vad gäller frågor som rör jäv, mutor och bestickning. Att ha sociala och etiska krav kan vara minst lika viktigt som miljökraven, framför allt avses här ILO:s kärnkonventioner. Svårigheten med att kravställa med hänvisning till dessa konventioner är hur man ska kunna verifiera att ställda krav uppfylls. I kommande upphandlingar bör det ses över vilka lämpliga miljö- och sociala krav som bör ställas. Konkurrensverket har sammanställt miljökriterier på tre olika nivåer (bas, avancerad och spjutspets). Statens inköpscentrals ska utgå ifrån Konkurrensverkets kriterier vid kravställning runt både miljö- och sociala krav och de kriterier som omfattas av deras bas-nivå bör vara ska-krav i kommande upphandlingar. Förslagsvis bör det i kommande upphandlingar vara ska-krav liknande Energy Star och RoHS- direktivet (CE-märkning). I övrigt är mycket kring skadliga ämnen etc. lagstyrt.
Sociala krav. Leverantören ska ha rutiner för att produktionen av de tjänster som levereras under avtalstiden sker under sådana förhållanden som är förenliga med grundläggande arbetsvillkor, i leverantörskedjan. I de fall det är skillnad mellan nationella och internationella bestämmelser, är det högsta standard som gäller. Rutinerna ska säkerställa att tjänster som levereras har producerats under förhållanden som är förenliga med:
1. FN: s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948).
2. ILO:s kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering, föreningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182).
3. FN:s barnkonvention (artikel 32),
4. det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet.
5. Den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om minimilön, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet.
6. Den miljöskyddslagstiftning som gäller i tillverkningslandet
7. FN:s deklaration mot korruption. Leverantören är skyldig att på begäran från KKH redovisa hur dessa krav efterlevs. Redovisningen ska ske på det sätt och inom den tid som KKH begär, om detta inte är oskäligt. Leverantören är skyldig att möjliggöra för KKH att själv eller genom ombud utföra inspektioner på plats hos leverantören och/eller hos någon av leverantörens underleverantörer för att säkerställa att kraven uppfylls. Under kontraktsperioden och inför avtalsskrivning har KKH rätt till insyn och rätt att kontrollera och rapportera kring leverantörens uppföljning av de sociala kraven. Leverantören ska efter avtalsstart och efter anmodan, inom 3 månader, inkomma med rutiner och svar på frågeformulär från KKH om hur man lever upp till sociala krav i leverantörskedjan. Frågeformulär bifogas inte till detta upphandlingsdokument. Ja Nej
Sociala krav. Leverantören, eller underleverantör som denna anlitar, får inte vid utförandet av uppdraget diskriminera någon på grund av kön, sexuell läggning, etnicitet, funktionshinder, ålder, religion eller annan trosuppfattning eller av sådana skäl otillbörligt särbehandla arbetstagare eller arbetssökande. Därtill ska leverantör eller underleverantör säkerställa att produktionen av upphandlade varor har skett på ett sätt som är förenligt med ILO:s kärnkonventioner om grundläggande rättigheter i arbetslivet. Beställaren kommer i upphandling att ta vederbörlig hänsyn till Barnkonventionens regler. Beställaren kräver att företag inte använder sig av barnarbete vid framställning av produkterna. Fullgör inte leverantören sina skyldigheter enligt första och andra stycket skall säljaren betala ett vite på upp till ett halvt prisbasbelopp enligt lagen 1962:381 om allmän försäkring som gäller vid tidpunkten för avtalets tecknande. Beställaren bestämmer vitets storlek utifrån vad som är skäligt med hänsyn till leverantörens avtalsbrott. Beställaren kan avstå från att utkräva vite om leverantörens bristande uppfyllelse är ringa. Vitet förfaller till betalning vid anfordran. Upplupet vite får avräknas från den avtalade ersättningen för uppdraget.
Sociala krav. Vi avser att samarbeta med Arbetsförmedlingen och Lunds kommun för att nå ut till en person i närområdet som kan erbjudas en praktikplats under produktionsskedet.
Sociala krav. Sociala krav innefattar krav på sysselsättning för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden, krav på jämställdhet eller att personer med funktionsnedsättning ska kunna delta på lika villkor. Krav kan dels ställas på tjänster som levereras till kommunen eller på varor som ska användas i kommunens verksamheter. Krav kan också ställas i syfte att utveckla leverantörens organisation och personal.
Sociala krav. Sedan den 1 juni 2017 är upphandlande myndigheter i vissa fall skyldiga att ställa arbetsrättsliga krav i upphandlingar. Tanken med att ställa arbetsrättsliga krav är att offentlig sektor ska bidra till att förbättra arbetsvillkoren för de arbetstagare som utför offentligt upphandlande kontrakt. Reglerna finns i 17 kap. 2 – 5 §§ LOU och innebär att om arbetet utförs i Sverige, där svensk rätt är tillämplig, ska de arbetsrättsliga villkoren avse lön, semester och arbetstid enligt ett centralt kollektivavtal. Om arbetet däremot utförs i andra länder, där svensk rätt inte är tillämplig, ska de arbetsrättsliga villkoren fastställas i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Kraven gäller enligt XXX även direkt medverkande underleverantörer. IT-branschen, i den del som avser högt kvalificerade tjänster som utförs inom Sverige, får risken för oskäliga arbetsvillkor betraktas som mycket låg. Det arbete som utförs är huvudsakligen administrativa tjänster samt IT-konsulttjänster som utförs av mycket kvalificerad arbetskraft. Denna arbetskraft är högt efterfrågad och måste erbjudas mycket goda villkor för att rekryteras och behållas. Under förstudien har ingen information eller indikationer av något slag gällande arbetsrättsliga problem eller avarter inom branschen framkommit. Statens inköpscentral anser därmed att varken branschen som sådan medför risk för oskäliga arbetsvillkor eller andra omständigheter medför att det är behövligt att ställa arbetsrättsliga villkor i Sverige. Detta gäller särskilt som krav måste ha koppling till kontraktsföremålet, dvs. det ska finnas en anknytning mellan villkoren och det som anskaffas. Eftersom kommande ramavtalsupphandling huvudsakligen avser varor, försvagas koppling mellan den enskilda arbetstagarens villkor, och upphandlingsföremålet. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx hanterar således försäljning även åt andra kunder, dvs. växlar mellan att utföra arbete som avser ramavtalet, och övrig verksamhet. När det gäller tillverkningen av hårdvara är risken för att arbetstagares rättigheter inte respekteras stor, eftersom tillverkningen sker utomlands och till stor del i högriskländer. Krav på villkor om minst ILO:s kärnkonventioner bör därför ställas i kommande ramavtalsupphandling. Komponenter i hårdvara innehåller i hög grad den typ av råvaror och metaller som tillhör så kallade konfliktmineraler vilket betyder att de riskerar att ha producerats under oacceptabla förhållanden. Kommande ramavtalsleverantörer har normalt små möjligheter att styr...
Sociala krav. Gällande antidiskrimineringslagstiftning ska tillämpas och vägas in i upphandlingsarbetet. Varor och/eller tjänster som levereras ska vara framställda under förhållanden som är fören- liga enligt följande grundläggande villkor: • ILO:s åtta kärnkonventioner om tvångsarbete, barnarbete, diskriminering och före- ningsfrihet samt organisationsrätt (nr 29, 87, 98, 100, 105, 111, 138 och 182) • FN:s barnkonvention, artikel 32 • Det arbetarskydd och den arbetsmiljölagstiftning som gäller i tillverkningslandet • Den arbetsrätt, inklusive lagstiftning om lönevillkor, och det socialförsäkringsskydd som gäller i tillverkningslandet En viktig del i varje upphandling ska vara att upphandlade varor och tjänster inte får innebära minskad tillgänglighet utan upphandlade varor och tjänster ska vara tillgängliga för alla.