Sida 1 av 1

Avsiktsförklaring avseende utveckling av området Marknadsplatsen

Dnr 2017/476

Sammanfattning

Förvaltningen har skrivit fram ett förslag till en avsiktsförklaring mellan Ulricehamns kommun, ägare till fastigheten Bogesund 1:86, och Ulricehamns Sparbank, ägare till fastigheten Tullen 10.

Avsiktsförklaringens innebörd är att Ulricehamns kommun och Ulricehamns Sparbank tillsammans ska verka för att de ovan angivna fastigheterna ska ges förutsättningar genom detaljplaneläggning för ny bebyggelse med bostäder, verksamhetslokaler och parkering.

Parterna ska se sina fastigheter i ett helhetsperspektiv för att åstadkomma de bästa förutsättningarna för området. Innebörden är också att tydliggöra vilka skyldigheter och åtaganden respektive part förbinder sig till i detaljplaneprocessen samt för att åskådliggöra de kostnader som uppkommer vid framtagandet av en detaljplan samt genomförandet av den.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2019-10-28 från samhällsbyggnadschef

2 Avsiktsförklaring avseende utveckling av området Marknadsplatsen

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut

Avsiktsförklaring avseende utveckling av området Marknadsplatsen godkänns.

2019-10-28

Tjänsteskrivelse Avsiktsförklaring avseende utveckling av området Marknadsplatsen

Diarienummer 2017/476, löpnummer 3772/2019

Sammanfattning

Förvaltningen har skrivit fram ett förslag till en avsiktsförklaring mellan Ulricehamns kommun, ägare till fastigheten Bogesund 1:86, och Ulricehamns Sparbank, ägare till fastigheten Tullen 10.

Förvaltningens förslag till beslut

Avsiktsförklaring avseende utveckling av området Marknadsplatsen godkänns.

Ärendet

Förvaltningen har skrivit fram ett förslag till en avsiktsförklaring mellan Ulricehamns kommun, ägare till fastigheten Bogesund 1:86, och Ulricehamns Sparbank, ägare till fastigheten Tullen 10.

Avsiktsförklaringens innebörd är att Ulricehamns Kommun och Ulricehamns Sparbank tillsammans ska verka för att de ovan angivna fastigheterna ska ges förutsättningar genom detaljplaneläggning för ny bebyggelse med bostäder, verksamhetslokaler och parkering.

Målsättningen är att detaljplanen för berörda områden är antagen och vinner laga kraft under år 2022.

Under planprocessen avser Ulricehamns Kommun att genomföra en markanvisningstävling och därefter teckna avtal med vinnande part. Ulricehamns Sparbanks fastighet ska ingå i tävlingen men inte för avsikt att sälja, utan för att utveckla sin egen fastighet genom nybyggnation. Ett prospekt ska tas fram som tävlingsunderlag som dels bygger på planprogram för Bronäs, Marknadsplatsen och entré Ulricehamn, dels riktlinjer för

stadsbyggnad i Ulricehamns stad, dels riktlinjer för markanvisning och exploateringsavtal och dels Sparbankens angivna värden.

Beslutsunderlag

1 Avsiktsförklaring avseende utveckling av området Marknadsplatsen

Beslut lämnas till

Samhällsbyggnadschef

Xxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxx

Samhällsbyggnadschef Enhetschef Exploateringsenheten Sektor miljö och samhällsbyggnad Exploateringsenheten

Sektor miljö och samhällsbyggnad

Sida 1 av 1

Ny förbundsordning för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

Dnr 2019/508

Sammanfattning

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund har inkommit med förslag till ny förbundsordning. Direktionen beslutade 2019-09-25 att godkänna förslag till ny förbundsordning och att översända densamma till medlemskommunernas fullmäktige för att fastställas.

Förbundsordningen har omarbetats med hänsyn till ny lagstiftning och innehåller även en förändrad ekonomisk fördelningsmodell.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2019-10-28 från kanslichef

2 § 48 Protokollsutdrag Ny förbundsordning för SÄRF

3 Förbundsordning 2019-09-18 förslag 1.7 REV 2019-09-25

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut

Ny förbundsordning för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund fastställs.

2019-10-28

Tjänsteskrivelse Ny förbundsordning för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund

Diarienummer 2019/508, löpnummer 3789/2019

Sammanfattning

Förbundsordningen har omarbetats med hänsyn till ny lagstiftning och innehåller även en förändrad ekonomisk fördelningsmodell.

Förvaltningens förslag till beslut

Ny förbundsordning för Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund fastställs.

Ärendet

Förbundsordningen har omarbetats med hänsyn till ny lagstiftning och innehåller även en förändrad ekonomisk fördelningsmodell.

Förslaget har tidigare i höst översänts till medlemskommunerna på remiss.

Ulricehamns kommun förmedlade då ett behov av en mer omfattande bearbetning av förbundsordningen. Det saknas dock förutsättningar att genomföra ett sådant arbete inför år 2020. Vid en mer omfattande bearbetning av förbundsordningen bör det bland annat tydliggöras vilka tjänster som ska ingå i SÄRF-s basuppdrag.

Beslutsunderlag

1 § 48 Protokollsutdrag Ny förbundsordning för SÄRF

2 Förbundsordning 2019-09-18 förslag 1.7 REV 2019-09-25

Beslut lämnas till

Södra Älvsborgs räddningstjänstförbund Kommunchef

Kanslichef

Xxxxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

Kommunchef Kanslichef

Kommunledningsstaben

Förbundsordning

Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund

Förslag

Antagen direktionen 2019-09-25

Gäller from: 2020-01-01

§ Namn och säte

Kommunalförbundets namn är Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund. Förbundet har sitt säte i Borås.

§ Medlemmar

Medlemmar i kommunalförbundet är Bollebygds kommun, Borås Stad, Marks kommun, Svenljunga kommun, Tranemo kommun och Ulricehamns kommun.

§ Ändamål

Kommunalförbundet ska med en gemensam ledning för medlemskommunernas räkning ansvara för förebyggande verksamhet inom området samhällsskydd, räddningstjänst och beredskap inom förbundets geografiska område genom att bereda människors liv, hälsa, egendom samt miljö, ett tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.

Kommunalförbundet ska hålla en för medlemmarna ömsesidig räddningstjänst i ett för alla medlemmar lika grunduppdrag och i tilläggsuppdrag utifrån respektive kommunmedlems eller annan intressents behov.

Samordningen syftar till att möta nya och förändrade krav och behov lokalt, regionalt samt nationellt.

§ Varaktighet

Kommunalförbundet bildades 1995 på obestämd tid.

§ Organisation

Förbundet är ett kommunalförbund med direktion.

§ Förbundsdirektion

Förbundsdirektionen utgör gemensam räddningsnämnd för förbundsmedlemmarna. I direktionens uppgifter ingår utöver vad som följer i lag:

• att leda och samordna kommunalförbundets verksamhet enligt gällande lagstiftning som omfattar kommunalförbundets uppdrag samt övrig verksamhet enligt förbundsordningen

• att övervaka de av kommunalfullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten

• att ekonomin efterlevs med god ekonomisk hushållning

• att ansvara för kommunalförbundets löpande förvaltning rationellt och holistiskt

• att handlägga ärenden rörande statsbidrag till medlemskommunernas kostnader för räddningstjänsten

• att samverka myndighetsövergripande

• att verka för en effektivare och rättssäker räddningstjänst Ytterligare uppgifter för direktionen finns i reglemente bilaga 1.

Direktionen ska bestå av sju (7) ledamöter och sju (7) ersättare. Bollebygds kommun utser en (1) ledamot och en (1) ersättare. Borås Stad utser två (2) ledamöter och två (2) ersättare.

Xxxx kommun utser en (1) ledamot och en (1) ersättare. Svenljunga kommun utser en (1) ledamot och en (1) ersättare. Tranemo kommun utser en (1) ledamot och en (1) ersättare. Ulricehamns kommun utser en (1) ledamot och en (1) ersättare.

Direktionens ledamöter och ersättare väljs för en (1) mandatperiod om fyra år räknat fr.o.m. den 1 januari året efter det att val till kommunfullmäktige ägt rum i hela landet.

I fråga om valbarhet och sättet att utse ledamöter och ersättare i förbundsdirektionen ska 9 kap. 3 och 7 §§ i kommunallagen (SFS 2017:725) tillämpas.

Direktionen väljer för varje mandatperiod bland sina ledamöter ordförande från Borås Stad och vice ordförande från övriga kommuner.

Inom direktionen ska finnas ett presidium bestående av ordförande och vice ordförande.

Vid förfall för ledamot ska ersättare från samma kommun inträda. Ersättarna inträder i den turordning kommunfullmäktige bestämt vid valet.

§ Kommunalförbundets uppdrag

Kommunalförbundet ansvarar för medlemskommunernas räkning att fullgöra de uppgifter som det är obligatoriskt för en kommun enligt gällande lagstiftning:

• att i förbundsmedlemmarnas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt Lag (SFS 2003:778) om skydd mot olyckor samt enligt förordningen (SFS 2003:789) om skydd mot olyckor

• att i förbundsmedlemmarnas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna enligt Lag (SFS 2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor och förordningen (SFS 2010:1075) om brandfarliga och explosiva varor

• att i förbundsmedlemmarnas ställe fullfölja de skyldigheter som åvilar kommunerna avseende information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsatser enligt Lag (SFS 1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor och enligt Lag (SFS 2015:233) om ändring i lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor.

Ansvaret att samordna kommunens totala arbete för skydd mot olyckor åligger dock den enskilda kommunen.

Kommunalförbundet stödjer medlemskommunerna med:

• att samverka och samarbeta enligt bestämmelserna i Lag (SFS 2006:544) om extra ordinära händelser om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap

• att samverka och samarbeta i det kommunala ansvaret inom krisberedskap och civilt försvar samt att kommunalförbundet ska medverka och utvecklas i de delar som berör kommunalförbundets åtaganden inom dessa kommungemensamma intresseområden

• att tidigt initieras i kommunernas plan och byggverksamhet enligt Plan- och bygglag (SFS 2010:900). Kommunalförbundet stödjer även kommunerna i kommunernas byggprocess främst vad avser granskning1 av bygglovs- och bygganmälansärenden samt medverkan i byggsamråd

• att medverka i kommunernas psykiska och sociala omhändertagande efter olyckor, kriser eller extra ordinära händelser (till exempel Krisstöd)

Tilläggstjänster

I kommunalförbundets uppdrag ingår rätten att utföra uppgifter som ansluter till omnämnd lagstiftning eller på annat sätt omfattar säkerhetsåtgärder i medlemskommunerna.

Det gäller främst:

• Restvärdesräddning

• Larmförmedling och automatlarm

• Vattendykning

• Stöd till sjukvårdshuvudmannens ambulansverksamhet

• Teknisk service

• Utbildning och information

• Beredskap avseende akuta åtgärder inom det kommunala ansvarsområdet

Tilläggstjänsterna ska i förekommande fall regleras genom avtal med respektive aktörer som efterfrågar tjänsterna. Om en förbundsmedlem önskar att kommunalförbundet i något avseende ska utformas eller dimensioneras på ett sätt som avviker från kommunalförbundets gemensamma ambitionsnivå, ska kommunalförbundet om möjligt tillgodose dessa önskemål.

Särskild avgift som motsvarar de faktiska merkostnaderna uttas av förbundsmedlemmen. Kommunalförbundet kan också samverka med andra aktörer i samhället ifråga om utvecklingsprojekt och frågor som är relaterade till lagstiftning och uppgifter enligt denna paragraf.

§ Planeringsprocess

Direktionen har att fastställa handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och för räddningstjänsten enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor 3 kap. 3 §.

Handlingsprogrammet är en redovisning för invånare av kommunalförbundets ambitionsnivå vad gäller skydd mot olyckor och ett underlag för statens tillsyn av kommuner.

1 Denna kostnad har från1995 ersatts genom avtal. Från 2020 tillförs kostnaden som en höjning av förbundsbidraget.

Handlingsprogrammet ska upprättas i samverkan med förbundsmedlemmarna.

§ Budgetprocess

Direktionen ska årligen fastställa budget för kommunalförbundet inom de ekonomiska ramar och enligt de riktlinjer i övrigt som gäller enligt vad förbundsmedlemmarna anger som budgetförutsättningar. Ambitionen är att sådana ramar från förbundsmedlemmarna skall kunna lämnas för längre tidsrymd än ett år åt gången.

Målsättningen är att budgeten för nästkommande år ska fastställas av direktionen före september månads utgång.

Budgeten ska innehålla en plan för verksamheten och ekonomin under budgetåret och en ekonomisk plan för den kommande treårsperioden.

Sammanträde vid vilket budgeten fastställs ska vara offentligt. Kungörelse om sammanträdet ska utfärdas, se 14 §.

§ Andel i tillgångar och skulder

Förbundsmedlemmarna har vid varje tidpunkt andel i kommunalförbundets tillgångar och skulder i förhållande till respektive förbundsmedlems ansvar enligt 7 och 11 §§.

Förbundsmedlemmarna har ansvar för täckande av eventuell uppkommande brist i enlighet med angiven fördelningsgrund.

Samma fördelningsgrund tillämpas vid skifte av kommunalförbundets behållna tillgångar om kommunalförbundet skulle komma att upplösas.

§ Kostnadsfördelning

Kostnaderna för kommunalförbundets verksamhet ska, i den mån de inte täcks på annat sätt, erläggas genom bidrag från förbundsmedlemmarna.

De kostnader som täcks av medlemskommunerna enligt fastställd budget fördelas mellan kommunerna från och med budgetåret 2020 enligt principen 9/91. Det innebär en fast bidragskostnad om 9 % av totalbeloppet samt att 91 % av totalbeloppet fördelas på invånarantal per den 31 december föregående år i respektive medlemskommun.

En successiv årlig omfördelning av medlemskommunernas bidragskostnader ska ske under en femårsperiod 2020-2024 för att därefter ligga i fas. Modellen beskrivs i bilaga 3.

Ekonomiska särlösningar ska prövas endast om särskilda behov uppstår. Förhandlade lösningar ska baseras på olika förutsättningar från fall till fall.

Förändringar av befintlig verksamhet som inte kan betraktas som löpande

verksamhetsförändring och som innebär betydande ekonomiska konsekvenser ska hanteras särskilt under budgetarbetet inför kommande år. För det fall att större verksamhetsförändringar eller investeringar aktualiseras som innebär att kostnaderna för kommunalförbundet ökar kan bidragsnivån från förbundsmedlemmarna behöva justeras. Modellen för kostnadsfördelning ligger dock fast.

Respektive medlemskommun ska hålla för verksamheten nödvändiga och ändamålsenliga lokaler där respektive kommun är ålagda ansvar. Hyresvillkoren för lokalerna ska regleras i särskilda avtal. Hyresnivån ska vara i nivå med respektive kommuns självkostnad för att tillhandahålla lokalen.

Del av förbundets kostnader kan täckas utifrån medlemskommunernas efterfrågan enligt 7 § samt andra aktörers efterfrågan enligt gällande lagstiftning och på ett sådant sätt att det skapar mervärde.

Om kommunalförbundet på begäran av medlemskommun enligt 7 § utför nivåhöjande insatser utöver vad som följer av kommunalförbundet beslutade handlingsprogram ska kostnaderna för sådana insatser ersättas fullt ut av vederbörande kommun.

Kommunalförbundet får uppta lån i enlighet med fastställd budget eller enligt vad förbundsmedlemmarna i övrigt har godkänt.

Förbundet får inte ingå borgen eller andra ansvarsförbindelser utan förbundsmedlemmarnas godkännande. Om godkänd borgen ingås gäller i fråga om ansvar enligt fördelningsregeln i denna paragraf.

Kommunalförbundet får inte bilda eller förvärva aktier eller andelar i företag utan förbundsmedlemmarnas godkännande.

§ Kostnader som överstiger den kommunala självrisken

Vid stora räddningsinsatser svarar den drabbade kommunen för kostnader som överstiger den kommunala självrisken för statlig ersättning. Den drabbade kommunens skatteunderlag ligger till grund för statsbidragsansökan.

§ Taxor och avgifter

Förbundsdirektionen beslutar om taxor inom förbundets verksamhetsområde. Myndighetstaxor bereds av direktionen och beslut fattas av respektive kommunfullmäktige.

§ Anslag av kungörelse och andra tillkännagivanden Kommunalförbundet ska enligt Kommunallag (SFS 2017:725) 8 kap. 9 § på webbplatsen ha en anslagstavla som lättillgängligt kan särskiljas från övrigt innehåll.

Anslagstavlan ska innehålla:

• direktionens sammanträdesdagar, ärendelista och direktionens justerade protokoll

• tillkännagivande om direktionens sammanträdesdatum vid vilken budget ska fastställas

• information om beslutade taxor och avgifter

• kungörelser, tillkännagivanden och annan information med stöd av lag eller annan författning

• upplysningar om hur beslut kan överklagas

Kommunalförbundet anvisar allmänheten möjlighet att ta del av anslagstavlans innehåll i entrén Borås brandstation.

§ Förbundsmedlemmarnas insyn och styrning i förbundets ekonomi och verksamhet

Förbundsordningen ska fastställas av respektive medlemskommuns kommunfullmäktige.

Ändring av eller tillägg i förbundsordningen ska antas av direktionen och fastställas av förbundsmedlemmarnas kommunfullmäktige.

Medlemmarna har rätt till insyn i förbundet. Denna befogenhet utövas av kommunstyrelsen i respektive medlemskommun. Kommunstyrelsens ordförande i respektive medlemskommun företräder medlemskommunen om inget annat beslutats.

Förbundsordföranden inbjuder styrande kommunalpolitiker samt eventuellt berörda tjänstemän två (2) gånger per år till Medlemsråd om inget annat är påkallat.

§ Initiativrätt

Ärenden i direktionen får väckas av

• ledamot i direktionen

• förbundsmedlem genom framställan av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen

§ Närvarorätt

Direktionen avgör i vilka fall någon som inte är ledamot eller ersättare i direktionen har rätt att närvara och yttra sig vid direktionens sammanträden.

Direktionen får besluta att sammanträde med direktionen ska vara offentlig. Offentlighet vid budgetsammanträdet regleras i 14 §.

§ Arvoden

Arvoden till ledamöter och ersättare i direktionen respektive revisorer ska utgå enligt den största kommunens arvodesbestämmelser.

§ Revisorer

Medlemskommunerna ska utse en (1) revisor vardera.

Revisorerna väljs för samma mandatperiod som ledamöterna i förbundsdirektionen. För revisorerna gäller föreskrifter i reglemente enligt bilaga 2 till förbundsordningen. Revision sker i enlighet med bestämmelserna om revision i kommunallagen.

Revisorernas berättelse ska tillsammans med årsredovisningen överlämnas till medlemskommunernas fullmäktige som var och en beslutar om ansvarsfrihet för direktionen i dess helhet.

§ Utträde

Förbundsmedlem har rätt att utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är tre (3) kalenderår räknat från slutet av det år då uppsägning skedde. Regleringen av de ekonomiska mellanhavandena mellan förbundet och den utträdande medlemmen bestäms i en överenskommelse mellan samtliga förbundsmedlemmar. Den ekonomiska regleringen ska ske utifrån de andelar i förbundets samlade tillgångar och skulder som gäller vid tiden för utträdet ur förbundet, om inte annat avtalas mellan förbundsmedlemmarna.

De kvarvarande medlemmarna antar de ändringar i förbundsordningen som behövs med anledning av utträdet.

§ Likvidation och upplösning

Om förbundsmedlemmarna inte kan enas om förutsättningarna för utträde när uppsägningstiden enligt 20 § är till ända, ska förbundet träda i likvidation.

Likvidationen verkställs av förbundsdirektionen i egenskap av likvidator.

Vid skifte av förbundets behållna tillgångar ska fördelningsgrunden enligt 11 § tillämpas.

När förbundet har trätt i likvidation, ska förbundets egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom försäljning på offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

När förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, ska direktionen avge slutredovisning för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse över likvidationen i dess helhet. Berättelsen ska också innehålla en redovisning för skiftet av behållna tillgångar. Till slutredovisningen ska fogas redovisningshandlingar för hela likvidationstiden.

Till slutredovisningen ska fogas förbundsdirektionens beslut om vilken av förbundets medlemmar som ska överta och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.

Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna ska delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.

§ Tvister

Tvist mellan förbundet och dess medlemmar ska, om parterna inte kan nå en frivillig uppgörelse, avgöras i domstol.

§ Upptagande av ny medlem i förbundet

Ansökan från en ytterligare kommun om att bli medlem i förbundet ska hanteras enligt följande.

Ansökan tillställs förbundets direktion.

Direktionen bereder frågan och föreslår ny medlem till respektive kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige fattar beslut om ny medlem.

Direktionen beslutar och kommunfullmäktige fastställer om erforderliga ändringar i förbundsordningen.

§ Arkivbildning

Direktionen är arkivmyndighet enligt Arkivlag (1990:782). Direktionen får genom avtal med medlemskommun överlåta sitt ansvar såvitt gäller den beredande och verkställande funktionen samt att vara arkivdepå.

Bilaga 1

Reglemente för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbunds förbundsdirektion

1 § Förbundsdirektionens uppgifter

1.1

Förbundsdirektionens roll är att vara beslutande församling och samtidigt ha hand om verkställande och förvaltande angelägenheter i kommunalförbundet för Södra Älvsborgs Räddningstjänstförbund.

1.2

Det åligger direktionen att svara för de uppgifter och ansvarsområden som fastlagts för kommunalförbundet enligt förbundsordningen och inom ramen för detta för sådana särskilda uppgifter som förbundsmedlem överlämnar till förbundet enligt bestämmelse i förbundsordningen.

1.3

Direktionens arbete ska inom kommunalförbundets verksamhetsområde vara inriktat på att bereda människors liv, hälsa, egendom och miljö med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. Direktionen ansvarar för att räddningstjänsten ges förutsättningar att vara ändamålsenligt ordnad så att räddningsinsatser kan genomföras rättssäkert, effektivt och proportionerligt.

1.4

Direktionen har att inom förbundsordningens ram tillgodose medlemskommuns önskemål om nivåhöjande tjänster utöver vad som beslutats i kommunalförbundets handlingsprogram.

1.5

Inom ramen för sin verksamhet har direktionen ansvaret för att tillgängliga resurser organiseras på ett rationellt och effektivt vis, att samordningsfördelar i organisationen tas till vara, att den samlade kompetensen i organisationen utvecklas, att tekniska resurser håller en med hänsyn till uppgifterna hög standard, att ledningsresurser utvecklas och att annat utvecklingsarbete bedrivs, i syfte att förbundets uppgifter ska kunna utföras på ett kvalificerat, effektivt och verkningsfullt sätt.

1.6

Direktionen svarar för att innehållet i handlingsprogram för den förebyggande verksamheten och handlingsprogram för räddningstjänsten, i takt med utvecklingen, hålls på effektivast möjliga nivå, och att resurserna inom ramen för tillgängliga medel dimensioneras för att på bästa sätt uppfylla ambitionsnivån i handlingsprogrammen.

1.7

Direktionen svarar för informations- och utbildningsinsatser i den förebyggande verksamheten.

1.8

Direktionen ska se till att uppföljning fortlöpande sker av verksamheten.

Direktionen har möjlighet att ingå i samverkan med verksamheter utanför förbundsmedlemmarnas krets.

1.10

Direktionen ska se till att det upprätthålls en aktiv och fungerande relation till förbundsmedlemmarna, att samråd fortlöpande sker med förbundsmedlemmarna i olika frågor som berör medlemskommunerna och att rapporter lämnas till förbundsmedlemmarna över den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen i förbundet. Samverkan med förbundsmedlemmarna i olika frågor kan ske.

1.11

Direktionen har rätt att fastställa taxor och avgifter för sådana tjänster som enligt författning inte ska tillhandhållas utan avgift. Enligt beslut i Högsta Förvaltningsdomstolen ska taxor för myndighetsutövning fastställas av kommunfullmäktige i respektive medlemskommun.

1.12

Direktionen svarar för den ekonomiska förvaltningen i förbundet. Direktionen ska tillse att tillfredsställande försäkringsskydd finns. Direktionen är egen anställningsmyndighet och svarar för allt vad därmed följer i förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och fackliga organisationer.

1.13

Direktionen kan fatta beslut med enkel majoritet i samtliga ärenden, vilket innebär att ett förslag vid en omröstning måste stödjas av mer än hälften av det totala antalet avgivna röster.

Direktionen är beslutsför när minst fyra (4) av sex (6) medlemskommuner är närvarande.

1.14

Direktionen är arkivmyndighet inom organisationen.

§ Direktionens sammansättning

2.1

Direktionen består av sju ledamöter och sju ersättare som utses på sätt som framgår av förbundsordningen.

2.2

Direktionen utser inom sig ordförande och vice ordförande på sätt som framgår av förbundsordningen.

§ Ersättarnas tjänstgöring

3.1

Ersättare ska kallas på samma sätt som ordinarie ledamöter.

3.2

För frånvarande ledamot får endast ersättare från samma kommun tjänstgöra. Ordningen för ersättarnas tjänstgöring framgår av förbundsordningen.

En ledamot som inställer sig under pågående sammanträde har rätt att tjänstgöra även om en ersättare har trätt in i ledamotens ställe.

3.4

En ersättare som har avbrutit sin tjänstgöring med anledning av jäv i ett ärende har åter rätt att tjänstgöra sedan handläggningen av ärendet slutförts.

3.5

Ersättare har rätt att delta i överläggningen men inte i beslutet och har rätt att få sin mening antecknad i protokollet.

§ Sammanträde

4.1

Direktionen sammanträder på dag och tid som direktionen bestämmer.

4.2

Personalföreträdare har rätt att närvara vid sammanträde enligt Kommunallag (SFS 2017:725) 7 kap. 10-19 §§. Direktionen beslutar om antalet personalföreträdare.

§ Kallelse

5.1

Ordföranden svarar för att kallelse utfärdas till sammanträdena.

5.2

Kallelsen skall vara skriftlig och innehålla uppgift om tid och plats för sammanträdet.

5.3

Xxxxxxxxx skall utsändas till varje ledamot och ersättare samt annan förtroendevald som får närvara vid sammanträdet senast fem dagar före sammanträdesdagen.

5.4

Kallelsen bör åtföljas av föredragningslista. Ordföranden bestämmer i vilken utsträckning handlingar som tillhör ett ärende på föredragningslistan ska bifogas kallelsen.

5.5

I undantagsfall får kallelse ske på annat sätt.

§ Justering av protokoll

6.1

Protokollet justeras av ordföranden och en ytterligare ledamot.

6.2

Direktionen kan besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart.

§ Reservation

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och ledamoten vill motivera reservationen ska ledamoten göra det skriftligt. Motiveringen skall lämnas före den tidpunkt som har fastställts för justering av protokollet.

§ Delgivning

8.1

Delgivning med direktionen sker med ordföranden eller vice ordföranden, med kommunalförbundets chef eller med annan som direktionen bestämmer.

§ Undertecknande av handlingar

9.1

Avtal, andra handlingar och skrivelser som beslutas av direktionen ska undertecknas av ordföranden eller vice ordföranden och kontrasigneras av kommunalförbundets chef eller direktionens sekreterare.

Reglemente för revisionen

§ Organisation

Kommunalförbundet ska ha sex (6) revisorer, som väljs enligt bestämmelser i förbundsordningen. Ordförande utses av revisorerna själva.

§ Revisorernas uppgifter

Revisionsarbetet ska bedrivas med utgångspunkt från vad som är god revisionssed i kommunal verksamhet.

§ Budget

Kommunalförbundet ska tillhandahålla ekonomiska medel för revisionsarbetets bedrivande.

§ Sakkunniga

Revisorerna biträds enligt 12 kap. 8 § kommunallagen av sakkunniga i den omfattning som behövs.

Bestämmelserna i 12 kap. 9 § kommunallagen om revisorernas rätt till upplysningar gäller också de sakkunniga som biträder revisorerna.

§ Sammanträden

Ordföranden kallar revisorerna till erforderliga sammanträden för att fullgöra revisionsuppdraget. Ordföranden får även kalla anlitade sakkunniga och förtroendevalda i direktionen. Minnesanteckningar ska föras vid revisorernas sammanträden i granskningsarbetet. Av 12 kap. 11 § kommunallagen följer att de beslut som revisorerna fattar om sin förvaltning och om jäv ska tas upp i protokoll.

§ Arkiv

Revisorerna svarar för att skyldigheterna i fråga om arkiv fullgörs.

§ Revisionsberättelse

Revisionsberättelse avges till var och en av förbundsmedlemmarnas fullmäktige i enlighet med vad som framgår av förbundsordningen vid sådan tidpunkt att revisionsberättelsen föreligger vid fullmäktiges behandling av frågan om ansvarsfrihet.

De sakkunnigas rapporter ska fogas till revisionsberättelsen.

Fördelningsmodell av medlemskommunernas bidragskostnader

§ Grundläggande fördelningsmodell

Alla kostnader och intäkter kopplat till medlemskommunernas räddningstjänstverksamhet utgår från kommunalförbundets uppdrag med kostnader för lokaler, personalkostnader, kapitalkostnader, kostnader för varor och tjänster samt intäkter.

Medlemskommunernas bidragskostnader enligt fastställd budget ska fördelas enligt principen 9/91 från och med 2020. Det innebär en fast bidragskostnad om 9 % av totalbeloppet samt att 91 % av totalbeloppet fördelas på invånarantal per den 31 december föregående år i respektive medlemskommun.

§ Omfördelningsmodell av bidragskostnader 2020-2024

En övergång från tidigare modell till en ny grundmodell innebär en omfördelning av medlemskommunernas bidragskostnader under en femårsperiod 2020-2024 för att därefter ligga i fas från och med 2025. Förändringen fram till att grundprincipen 9/91 är genomförd, innebär att andelstalen omfördelas med 20 % för varje år under perioden och resulterar i en ny fördelningsnyckel för varje enskilt år.

Omfördelningsmodell: 2020: 20 %

2021: 40 %

2022: 60 %

2023: 80 %

2024: 100 %

§ Särlösningar

Utöver kostnader enligt fördelningsnyckeln ska befintliga särlösningar som betalas av respektive kommun inte omprövas.

§ Framtid

Verksamhetsförändringar som inte kan betraktas som löpande och som innebär ekonomiska konsekvenser ska hanteras i särskild ordning enligt 11 § Förbundsordningen. Anpassning till förändringar och ökad komplexitet kan ske löpande över tid.

Sida 1 av 1

Inriktningsbeslut ny F-6 skola i centralorten

Dnr 2017/418

Sammanfattning

Förvaltningen har genom beslut i kommunfullmäktige under 2017 och 2018 fått i uppdrag att utreda framtida behov av utbildnings- och förvaltningslokaler. Utredningen innehåller fyra delutredningar beroende av varandra för beslut. Ny F-6 skola i centralorten är den första delen i förvaltningens förslag till tillväxtplan för grundskolan i centralorten. Flera kriterier har ställts upp för placeringen av en F-6 skola i centralorten. Med stöd av utredningen bedömer förvaltningen att Sanatorieskogen 1:3 är den fastighet som uppfyller satta kriterier för en ny F-6 skola. Genom ett inriktningsbeslut i ärendet klargörs förutsättningarna för lokalförsörjningsplaneringen avseende grundskolan i centralorten.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2019-11-08 från enhetschef för strategi- och utveckling

2 Slutrapport F-6 Tillväxtplan för centralortens grundskolor

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut Kommunstyrelsen får i uppdrag att planera för byggnation av en ny F-6 skola i centralorten med möjlighet till förskola på fastigheten Xxxxxxxxxxxxxxx 0:0.

2019-11-08

Tjänsteskrivelse Inriktningsbeslut ny F-6 skola i centralorten

Diarienummer 2017/418, löpnummer 3869/2019

Sammanfattning

Förvaltningen har genom beslut i kommunfullmäktige under 2017 och 2018 fått i uppdrag att utreda framtida behov av utbildnings- och förvaltningslokaler. Utredningen innehåller fyra delutredningar delvis beroende av varandra för beslut. Ny F-6 skola i centralorten är den första delen i förvaltningens förslag till tillväxtplan för grundskolan i centralorten. Flera kriterier har ställts upp för placeringen av en F-6 skola i centralorten. Med stöd av utredningen bedömer förvaltningen att Sanatorieskogen 1:3 är den fastighet som uppfyller satta kriterier för en ny F-6 skola. Genom ett inriktningsbeslut i ärendet klargörs förutsättningarna för lokalförsörjningsplaneringen avseende grundskolan i centralorten.

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunfullmäktige fastställer inriktningen utifrån slutrapport F-6 att planera för byggnation av en ny F-6 skola i centralorten med möjlighet till förskola på fastigheten Xxxxxxxxxxxxxxx 0:0. Ytterligare beslut i ärendet såsom beslut om investeringsmedel hanteras i sedvanlig ordning.

Ärendet

1. Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6)

2. Lokalisering nybyggnation av sammanslagen högstadieskola (Uppdraget breddades, kommunfullmäktige (2018-12-13, § 222)

3. Påverkan på och möjligheter till förvaltningslokaler i centralorten.

4. Kommunens samlade verksamheter i Timmele

Ny F-6 skola i centralorten är den första delen i förvaltningens förslag till tillväxtplan för grundskolan i centralorten. Flera kriterier har ställts upp för placeringen av en F-6 skola i centralorten. Med stöd av utredningen bedömer förvaltningen att Sanatorieskogen 1:3 är den fastighet som uppfyller satta kriterier för en ny F-6 skola. Genom ett inriktningsbeslut i ärendet klargörs förutsättningarna för lokalförsörjningsplaneringen avseende grundskolan i centralorten.

Beslutsunderlag

1 Slutrapport F-6 Tillväxtplan för centralortens grundskolor

Beslut lämnas till

Kommunchef

Xxx Xxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Enhetschef för strategi- och utveckling Utvecklingsstrateg

Kommunledningsstaben Strategi- och utvecklingsenheten Kommunledningsstaben

Slutrapport - Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6)

FRAMTIDA BEHOV AV UTBILDNINGS- OCH FÖRVALTNINGS- LOKALER

2019-09-04

Ulricehamns kommun Kanslifunktionen Strategi och utveckling

Xxxxx Xxxxxxxx, uppdragskoordinator, Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx verksamhetschef grundskola, Xxx Xxxxxxx lokalsamordnare sektor lärande, Xxxx Xxxxxxx planeringsstrateg, Xxxxxxx Xxxxxxxx verksamhetschef fastighet, Xxx Xxxxxxx tf enhetschef planenheten, Xxxx Xxxxxxx samhällsplanerare, Xxxx Xxxxxxxxx lokalplanerare

[Klicka och skriv din titel]

Innehåll

4 Riskanalys och uppföljningar 7

5 Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6) 7

5.1 Hur ser behovet ut? (Befolkningsprognos) 7

5.1.1 Elevantal vid F-6 skolor i centralorten 7

5.1.2 Kapacitetsanalyser 7

5.1.3 Befolkningsprognosen (2018 – 2037) och framtida behov av elevplatser och dimensionering av skolor 8

5.1.4 Ny befolkningsprognos 2019 - 2028 9

5.2 Hur ska kommunen tillgodose behovet av platser på grundskolan? 9

5.3 Innehåll och struktur, hur ska den pedagogiska verksamheten bedrivas (årskursindelningen)?

........................................................................................................................................................ 10

5.3.1 Funktionsprogram för förskola och grundskola 10

5.3.2 Elev- och vårdnadshavarperspektiven 10

5.3.3 Fokusgrupp F-6 – medarbetarperspektiv 13

5.3.4 Grundsärskolan - lokalbehov 16

5.4 I vilken utsträckning kan befintliga lokaler användas med ombyggnation 18

5.5 Ska vi bygga nytt? 18

5.6 Kostnadsaspekten behöver vävas in i ett beslutsunderlag 18

5.7 Lokalisering av nya skollokaler? 19

5.7.1 F-6 Generella ytor 19

5.7.2 Snipe 2:6 20

5.7.3 Sanatorieskogen 1:3 22

1 Sammanfattning

I denna rapport slutredovisas Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6), som är den första delutredningen i utredningen Framtida behov av utbildnings- och förvaltningslokaler. Hösten 2018 hade Ulrikaskolan 349 elever, Bogesundsskolan hade 503 elever. Vid skolstart 2019 var motsvarande siffror 359 respektive 506 elever. Då antalet elever med neuropsykiatriska diagnoser och elever i behov av särskilt stöd har ökat under senare år, upplevs elevgrupperna (klasserna) i dagsläget som mycket stora av både lärare och rektorer. Möjligheten att dela klasser eller grupper är starkt begränsade då det saknas grupprum. Den samlade bedömningen som verksamhetschefen för grundskolan gör är att elevantalet vid Ulrikaskolan bör vara ungefär 300, för Bogesundsskolans del anges 450 elever. Då möjliggörs tillskapandet av fler grupprum som innebär att uppdelning av elever är möjlig. Klasserna kan då fortsatt vara lite större. Detta innebär en minskning med ungefär 100 elever vid de båda skolorna. Dessa elever skulle då istället gå vid en nybyggd F-6 skola i centralorten.

Enligt befolkningsprognosen (2018 – 2037) kommer behovet av elevplatser (F-6) i centralorten år 2037 att öka med någonstans mellan 285 elever (huvudprognos) och 352 elever (målprognos).

De extra 100 eleverna från Ulrikaskolan och Bogesundsskolan ska då läggas till huvudprognosens 285 elever respektive målprognosens 352 elever. Behovet av elevplatser vid en ny F-6 skola blir då mellan 385 och 452 platser år 2037, vilket motiverar byggandet av en treparallellig istället för en tvåparallellig F-6 skola i centralorten. En ny F-6 skola beräknas kunna stå klar ungefär fem år efter att ett politiskt beslut fattats. Behovet av skollokaler kommer under denna period att lösas genom moduler vid Ulrikaskolan.

Med fyra möjliga kommunägda markalternativ i centralorten som utgångspunkt för en ny skola, beslöt kommunchef att de två alternativ som lokalstyrgruppen ansåg vara lämpligast och vidare skulle utredas var Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3. Renovering av Stenbocksskolan som alternativ för en ny F-6 skola blev då inte längre aktuellt. Beslut har också tagits att en ny skolbyggnad ska byggas i flera våningar, vara flexibel och avse en treparallellösning. Grundsärskolan ska också inrymmas i samma lokaler för elever i samma åldrar. Förskola i anslutning till ny F-6-skola ska, om det bedöms möjligt, tas med i detaljplanearbetet vid Sanatorieskogen. Med anledning av närheten till kommande förskola i Bergsäter och Stadsskogens förskola är byggnation dock inte aktuell i närtid. En naturvärdesinventering för Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3 är under genomförande, slutredovisning förväntas vara klar under hösten 2019.

Ett funktionsprogram för förskola och grundskola är framtaget och beslutat av lokalstyrgruppen 22 januari. De synpunkter och önskemål på nya skollokaler som senare framkommit i enkäterna till elever och vårdnadshavare, i fokusgruppen (F-6 medarbetarperspektiv) och från grundsärskolan ska beaktas när funktionsprogrammet revideras. Schabloner har använts för beräkning av utgifter som uppskattas till 250 mnkr för byggnation av en treparallellig F-6 skola vid Sanatorieskogen 1:3 eller Snipe 2:6.

Utgifterna är ungefärliga och risk finns för större avvikelser. Utgifter för exempelvis markarbeten, nedtagande av vegetation och eventuella kompensationsåtgärder kan beräknas först efter att plats valts och ytterligare utredningar är genomförda.

I bilaga 4, Matris – sammanställning av platsalternativ F-6, visas hur de båda markalternativen uppfyller olika kriterier. Som exempel kan nämnas att Sanatorieskogen 1:3 uppfyller Boverkets rekommendationer på 30 kvadratmeter i friyta per elev, möjligheten att i framtiden anlägga en förskola på platsen, plats för skolskjutsterminal och parkeringsmöjligheter inom området. För Snipe 2:6 uppfylls i dag inte rekommendationen på friyta. Det krävs ytterligare utredningar och kontakter med Räddningstjänsten, Länsstyrelsen och Trafikverket för att utröna om det på något sätt går att minska skyddsavståndet till väg 1704 (gamla R40) för att på så vis öka friytan per elev. Möjlighet att förvärva intilliggande mark för skolskjutsterminal och parkering måste också undersökas. Utredningsgruppen bedömer att Sanatorieskogen 1:3 uppfyller de kriterier som ställts upp för en ny F-6 skola, vilket Snipe 1:3 i dagsläget inte bedöms göra.

2 Bakgrund

Förvaltningen fick i budget 2017 uppdraget att;

- Ta fram tillväxtplan för grundskolan i centralorten samt utred sammanslagning av kommunens två högstadieskolor.

Kommunfullmäktige (2018-01-25, § 9) gav förvaltningen i uppdrag att;

- fortsatt planera för en ny skola i centralorten som inrymmer samtliga elever årskurs 7-9 i kommunen.

- att utreda vad som ska ske långsiktigt med byggnader som tillhör Stenbocksskolan. Antingen byggas om till F-6 skola, alternativt bygga om till förvaltningslokaler, försäljas eller annan användning.

- utreda vad som ska ske långsiktigt med byggnader vid Ätradalsskolan. I denna utredning ska en översyn av kommunens samlade verksamheter i Timmele göras som inkluderar förskola och F-6 skola och arbeta fram en helhetslösning. Utredningen ska även pröva om det är aktuellt att etablera någon annan verksamhet eller exempelvis skapa bostäder antingen genom att omvandla någon av de befintliga fastigheterna eller genom nybyggnation.

Beslutet ska inte påverka vare sig struktur eller verksamhet för andra skolor i Ätradalen.

Framtida behov av utbildnings- och förvaltningslokaler

Förvaltningsledningen ser stora fördelar med att uppdragen ovan hanteras sammanhållet och att en utredning därför genomförs med ett helhetsgrepp. Utredningen får namnet Framtida behov av utbildnings- och förvaltningslokaler

Utredningen delas upp i fyra delar, beroende av varandra för beslut.

• Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6)

• Lokalisering nybyggnation av sammanslagen högstadieskola (Uppdraget breddades, kommunfullmäktige (2018-12-13, § 222)

• Påverkan på och möjligheter till förvaltningslokaler i centralorten.

• Kommunens samlade verksamheter i Timmele

Nedan beskrivs frågeställningar för den första delutredningen som slutredovisas i denna rapport.

Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6)

- Hur ser behovet ut? (Befolkningsprognos)

- Hur ska kommunen tillgodose behovet av platser på grundskolan?

- Innehåll och struktur, hur ska den pedagogiska verksamheten bedrivas (årskursindelningen)?

- I vilken utsträckning kan befintliga lokaler användas med ombyggnation

- Ska vi bygga nytt?

- Kostnadsaspekten behöver vävas in i ett beslutsunderlag

- Lokalisering av nya skollokaler?

2.1 Organisation

Styrgrupp för utredningen är;

- Xxxxx Xxxxxxx, kommunchef, styrgruppsordförande

- Xxxxxx Xxxxxxxx, barn- och utbildningschef

- Xxxxxxxxx Xxxxxxxx, miljö- och samhällsbyggnadschef

- Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx, servicechef

- Xxxxxx Xxxxxxxxx, socialchef

- Xxxxxx Xxxxx, ekonomichef

Utredningsgruppen består av;

- Xxxxx Xxxxxxxx, uppdragskoordinator

- Xxxxxxx Xxxxxxxx, fastighetschef

- Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx, verksamhetschef F-9

- Xxx Xxxxxxx, tf planchef

- Xxxx Xxxxxxx, samhällsplanerare

- Xxxx Xxxxxxxxx, lokalplanerare fastighet

- Xxx Xxxxxxx, lokalsamordnare sektor lärande.

- Xxxx Xxxxxxx, planeringsstrateg

2.2 Tidsplan

Lokalstyrgruppens (LSG) sammanträden används som fasta hållpunkter till vilka återrapportering sker regelbundet. Delutredningarna följer varandra och prioriteras i den ordning som beskrivs ovan under 2019. Delutredning 1 förväntas klar till kvartal ett, delutredning 2 förväntas klar till kvartal två, delutredning 3 förväntas klar till kvartal tre och delutredning 4 förväntas klar till kvartal fyra.

2.3 Kostnadsram

Utredningen ska i första hand genomföras inom befintlig budgetram. Vid behov av extra resurser ska detta beskrivas och lyftas i styrgruppen.

3 Effektmål

De långsiktiga effekterna för kommunens verksamhet kommer att kunna utvärderas först efter att samtliga delutredningar är genomförda och nya lokaler finns på plats. Effektmålen för utredningen Framtida behov av utbildnings- och förvaltningslokaler är:

• Kommunen har effektiv lokalanvändning som täcker verksamheternas kapacitetsbehov.

• Kommunens skollokaler är utformade för att stödja det pedagogiska innehållet och bidrar med inkluderande lärmiljöer.

• Kommunens lokaler ger förutsättning för effektiv resursanvändning och kollegialt utbyte.

• Bättre arbets- och skolmiljö för personal och elever.

• Flexibla lokaler ger förutsättningar för att förändra användning av lokalerna när befolkning och verksamheter förändras.

4 Riskanalys och uppföljningar

Riskanalys genomfördes 23 oktober 2018 för delutredningen Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6). Uppföljning av dessa risker gjordes i utredningsgruppen 15 januari samt nionde april 2019. För att ta del av risker och uppföljningar för delutredningen, se bilaga 1.

5 Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6)

Slutrapporteringen av den första delutredningen, Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6), är uppdelad i besvarandet av de sju frågeställningar som ställts i utredningsuppdraget. En ny F-6 skola tar uppskattningsvis fem år att färdigställa. Förutsatt att ett politiskt beslut fattas under 2019 innebär det att en ny skola möjligtvis kan tas i bruk hösten 2024.

Framtagande av detaljplan beräknas ta två år, projektering ett år och byggnation två år.

Facklig information

Information om skolutredningarna har gjorts till VSG för grundskolan i sektor lärande den sjätte februari och den tolfte juni 2019.

5.1 Hur ser behovet ut? (Befolkningsprognos)

5.1.1 Elevantal vid F-6 skolor i centralorten

Ulrikaskolan hade hösten 2018 349 elever, Bogesundsskolan hade 503 elever. Vid skolstart 2019 var motsvarande siffror 359 respektive 506 elever. Sammanlagt innebar detta att 852 elever i Ulricehamns kommun gick vid någon av F-6 skolorna i centralorten (skolstart 2019 865 elever). Då antalet elever med neuropsykiatriska diagnoser och elever i behov av särskilt stöd har ökat under senare år, upplevs elevgrupperna (klasserna) i dagsläget som mycket stora av både lärare och rektorer. Möjligheten att dela klasser eller grupper är starkt begränsade då det saknas grupprum. Den samlade bedömningen som verksamhetschefen för grundskolan gör är att elevantalet vid Ulrikaskolan bör vara ungefär 300, för Bogesundsskolans del anges 450 elever. Då möjliggörs tillskapandet av fler grupprum som innebär att uppdelning av elever är möjlig. Klasserna kan då fortsatt vara lite större. Detta skulle innebära en minskning med ungefär 100 elever vid de båda skolorna. Dessa elever skulle istället gå vid en nybyggd F-6 skola i centralorten. Skolgårdytan vid Bogesundsskolan upplevs av personalen idag som liten i förhållande till det antal elever som går vid skolan.

Ventilationen vid Ulrikaskolan är ett problem då den inte upplevs räcka till kapacitetsmässigt. Moduler finns på plats vid skolstart 2019 vid Ulrikaskolan.

5.1.2 Kapacitetsanalyser

Kapacitetsanalyser för Bogesundsskolan och Ulrikaskolan är gjorda av FM konsulterna 2016. Dessa visar på att maximal kapacitet vid befintliga F-6 skolor i centralorten är 900 platser, då Bogesundsskolan har 550 platser och Ulrikaskolan 350 platser.

Bogesundsskolan

För Bogesundsskolan är det främst matsalen som begränsar kapaciteten till 550 elevplatser. Därefter begränsar antalet klassrum platserna till 572 elever, räknat på 26 elever per klass. Antalet toaletter utgör en begränsning till 630 elevplatser. Musikskolans lokaler är ej medräknade. Bogesundsskolan har låg lokaleffektivitet och renoveringsbehov.

Ulrikaskolan

Vid Ulrikaskolan är det främst antalet toaletter som begränsar kapaciteten till 330 elevplatser. Därefter begränsar antalet klassrum kapaciteten till 350 elevplatser och matsalen till 507 elevplatser. Ulrikaskolan har hög lokaleffektivitet och inga direkta renoveringsbehov.

5.1.3 Befolkningsprognosen (2018 – 2037) och framtida behov av elevplatser och dimensionering av skolor

Till utredningen har gjorts tre olika befolkningsprognoser på kommunövergripande nivå, så kallade totalprognoser, som sträcker sig 20 år framåt. De olika totalprognoserna – huvudprognos, målprognos och dämpad prognos – representerar olika scenarion, som främst är kopplade till hur bostadsmarknaden förväntas utvecklas och särskilt till hur bostadsbyggandet i kommunen kan se ut framöver, vilket påverkar inflyttningen till kommunen. Målprognosen utgår ifrån ett scenario då i princip all planerad nybyggnation realiseras och efterfrågan på bostäder förblir hög. Den dämpade prognosen motsvarar en utveckling med sämre konjunkturläge och att många av kommunens byggplaner inte blir av. Huvudprognosen är ett mellanting mellan målprognosen och den dämpade prognosen. Man kan se de tre prognoserna som en form av konfidensintervall, där befolkningsutvecklingen sannolikt kommer hamna någonstans mellan målprognos och dämpad prognos. Då den planerade nybyggnationen till stor del är lokaliserad till centralorten, så är det också där som befolkningsutvecklingen är som mest beroende av bostadsmarknadens framtid.

Nedanstående underlag är framtagna med senaste befolkningsprognosen (2018 - 2037) som grund, för att kunna beräkna behovet av elevplatser och dimensionering av skolor.

Beräkningarna och intervallen utgår från befolkningsprognosens huvudprognos och målprognos, då befolkningsökningen under flera av de senare åren legat i detta intervall.

I befolkningsprognosen (2018 - 2037) finns delområdesprognos framtagen till och med 2027. För tiden från 2028 till 2037 finns endast befolkningssiffror totalt för Ulricehamns kommun, vi ser att vi hade behövt delområdesprognos också för detta tidsintervall.

För att kunna uppskatta antalet elever som maximalt kommer att gå i F-6 skola i centralorten under perioden 2028 - 2037 har vi utgått från 2027 års siffror som visar att 49% av eleverna i denna ålder går i F-6 skola i centralorten. Vi har avrundat detta till 50% för beräkningarna 2028 – 2037 då troligtvis fler människor flyttar in till centralorten. Därefter har vi antagit att 95 % av antalet elever kommer att gå i kommunala skolor i enlighet med kolada-statistiken nedan.

Statistik från xxx.xxxxxx.xx, tabell 1, visar att knappt 95% av totala elevantalet i förskoleklass och grundskola (F-9) går i kommunala skolor i Ulricehamns kommun. Övriga elever går på friskolor i kommunen eller i andra kommuner.

Tabell 1. Elever folkbokförda i kommunen som går i förskoleklass och grundskola i egen regi, andel (%) (N15830).

2012

2013

2014

2015

2016

2017

Elever folkbokförda i kommunen som går i

förskoleklass och grundskola i egen regi, andel (%)

Ulricehamn

94,9

93,7

94,0

93,5

95,0

94,5

Definition: Xxxxx folkbokförda elever i förskoleklass och grundskola som går i förskoleklass eller grundskola i kommunens egen regi dividerat med totalt antal folkbokförda elever i förskoleklass och grundskola.

Multiplicerat med 100 för redovisning i procent. Uppgiften avser läsår, mätt 15/10. Källa: SCB och Skolverket.

Grundmaterialet i tabell 2 nedan är hämtat från befolkningsprognosen 2018–2037, sidan 17 och sidan 34. I Ulricehamns kommun beräknas i slutet av 2018 finnas totalt 2020 elever som går i kommunala eller fristående F-6 skolor. I tabell 2 är ökningen av antalet elever beräknad utifrån detta elevantal.

Tabell 2. Tabellen visar det prognosticerade totala antalet elever i F-6 skolor 2027 samt det högsta antalet elever (peak) under perioden 2028 till 2037 för hela kommunen samt för centralorten. Ökningen av antalet elever från 2018 finns angivet inom parentes i kolumnerna för ”Huvudprognos” och ”Målprognos”. Hänvisning till aktuell sida i befolkningsprognosen finns angiven i kolumnen ”År”.

År	Huvudprognos (förändring från 2018)	Målprognos (förändring från 2018)
Hela kommunen år 2027, s 17	2313 (+293)	2408 (+388)
Centralorten 2027, s 34	1034 (+182)	1116 (+264)
Hela kommunen fram till år 2037, s 17	2363 (+343) Peak: år 2033: 2393(+373)	2525 (+505) Peak: år 2034: 2535(+515)
Centralorten fram till år 2037	1137 (+285)	1204 (+352)

Tabellen visar på en ökning i centralorten med 285 elever upp till 352 elever år 2037, jämfört med 2018.

Antalet elever med neuropsykiatriska diagnoser och elever i behov av särskilt stöd har ökat under senare år och möjligheten att dela klasser eller grupper är starkt begränsade då det saknas grupprum. Verksamhetschefen för grundskolan gör den samlade bedömningen att elevantalet vid Ulrikaskolan bör vara ungefär 300 (minskning med ungefär 50 elever), för Bogesundsskolans del anges 450 elever (minskning med ungefär 50 elever). Då möjliggörs tillskapandet av fler grupprum som innebär att uppdelning av elever är möjlig. Klasserna kan då fortsatt vara lite större. Detta skulle innebära en minskning med ungefär 100 elever vid de båda skolorna. Dessa elever ska istället gå vid en nybyggd F-6 skola i centralorten. Dessa 100 elever ska också läggas till huvudprognosens 285 elever respektive målprognosens 352 elever. Behovet av elevplatser vid en ny F-6 skola blir då någonstans mellan 385 och 452 platser fram till år 2037, vilket medför behov av en treparallellig F-6 skola i centralorten.

5.1.4 Ny befolkningsprognos 2019 - 2028

En ny befolkningsprognos blev klar under sommaren 2019 och är gjord med delvis ändrade antaganden och är försiktigare gällande bostadsbyggande och befolkningsutveckling.

Prognosen är gjord för Ulricehamns kommun som helhet men innehåller endast huvudprognos och inte mål- och dämpad prognos som den föregående prognosen. Den är heller inte uppdelad på delområden vilka behövs för att kunna räkna fram uppdaterade siffror. Prognosen sträcker sig mellan 2019 – 2028 och behöver kompletteras med ytterligare tio år fram till 2038. Detta kommer att ske under november månad 2019. Det som kan utläsas är att befolkningsökningen i åldersintervallet 6-12 år är lägre och att ökningen kommer några år senare än i föregående prognos.

5.2 Hur ska kommunen tillgodose behovet av platser på grundskolan?

Moduler

En ny F-6 skola i centralorten beräknas kunna stå klar ungefär fem år efter att ett politiskt beslut fattats. Behovet av skollokaler kommer under denna period att lösas genom moduler vid Ulrikaskolan. De första modulerna kommer att vara på plats till skolstart hösten 2019. Modulerna finns med i lokalförsörjningsplanen.

5.3 Innehåll och struktur, hur ska den pedagogiska verksamheten bedrivas (årskursindelningen)?

5.3.1 Funktionsprogram för förskola och grundskola

Ett funktionsprogram för förskola och grundskola är framtaget och beslutat av LSG 22 januari och finns som en separat handling.

Syftet med funktionsprogrammet kan sammanfattas i följande punkter:

• Beskriva olika funktioner i verksamhetslokalerna

• Kommunicera verksamhetsspecifika värden, funktioner och behov för lokaler

• Ge möjligheter att utforma lokaler på olika sätt inom en given, yttre ram

• Underlätta diskussioner i samband med lokalmässiga förändringar

Vi ser att detta funktionsprogram kommer att behöva ses över och antas i reviderade versioner vid LSG:s möten under 2019. Detta är behövligt för att på bästa sätt möta framtidens behov av bra lärmiljöer som underlättar elevernas måluppfyllelse. Därefter ska funktionsprogrammet revideras vid behov eller årligen. Resultat och slutsatser från elev- och vårdnadshavarenkäten, genomförd fokusgrupp F-6 – medarbetarperspektiv och grundsärskolans lokalbehov kommer att beaktas vid revidering av funktionsprogrammet. Ett utkast av funktionsprogrammet har varit på remiss för synpunkter mellan 21 december 2018 och 11 januari 2019. Svar med synpunkter inkom från det stora flertalet men saknades för några tillfrågade. Vid de kommande revideringarna kommer samtliga som funktionsprogrammet skickats till att tillfrågas igen. För att se vilka som var remissinstanser, se bilaga 2.

5.3.2 Elev- och vårdnadshavarperspektiven

Elev- och vårdnadshavarperspektiven gällande F-6 skola har fångats i de enkäter som genomfördes under februari 2019. Rektorer och medarbetare är med och analyserar resultaten från dessa enkäter som i förlängningen blir input som beaktas när funktionsprogrammet revideras. Nedan finns en redovisning av resultaten.

Attitydundersökning och föräldraenkät med fokus på trivsel och trygghet

En gång per läsår genomförs en attitydundersökning med elever och en enkät till föräldrar som en del i det systematiska kvalitetsarbetet inom sektor lärande.

Underlaget beskriver:

• resultaten av undersökningarna med fokus på trivsel och trygghet för förskoleklass tom. årskurs 6

• eventuella mönster eller viktiga synpunkter hämtade från fritextfälten.

• en beskrivning av hur sektor Lärande arbetar med undersökningarna.

Resultat av attitydundersökningen i årskurserna F-6. (svarsfrekvensen är 88 %) Nedan presenteras resultaten i form av andel elever som instämmer helt eller till stor del i påståendena ”Jag trivs i skolan” och ”Jag är trygg i skolan”

Påstående

Läsår 15/16

Läsår 16/17

Läsår 17/18

Läsår 18/19

Jag trivs i

skolan (%)

Jag är trygg i

skolan (%)

Trivsel och trygghet samt kunskapsutveckling

Att eleverna trivs och är trygga är grundläggande för att de ska utvecklas såväl kunskapsmässigt som socialt. Andel elever i årskurs 6 som når godkända betyg i ämnet matematik i Ulricehamns kommun ligger bland de 25 % bästa kommunerna i riket.

Vad är det som skapar trivsel och trygghet?

I attitydundersökningen belyses detta via ett antal indikatorer som eleverna får ta ställning till. Dessa indikatorer är en del i arbetet för skolan i syfte att skapa trivsel och trygghet för eleverna. Det handlar om studiero, att lektionerna är intressanta, att skolarbetet gör eleverna nyfikna och att de får lust att lära sig mer, att de får hjälp och stöd, att de vet vad de ska kunna för att nå kunskapskraven, att lärarna har höga förväntningar på eleverna, att skolan systematiskt arbetar mot mobbning och att eleverna inte blir kränkta.

Tabellen visar andelen elever som instämmer helt eller till stor del i påståendena nedan.

Påstående	Läsår 15/16	Läsår 16/17	Läsår 17/18	Läsår 18/19
Det är lugn och ro i klassen (%)	63	56	54	54
Lektionerna är intressanta (%)	84	80	82	82
Skolarbetet gör mig så nyfiken att jag får lust att lära mig mer (%)	84	85	86	85
Jag får extra stöd och hjälp när jag behöver det (%)	90	88	90	89
Jag vet vad jag ska kunna för att nå kunskapskraven (%)	89	86	83	89
Lärarna förväntar sig att jag ska nå kunskapskraven (%)	82	79	84	87
I min skola arbetas det mot mobbning (%)	85	83	87	85
Andra elever kränker dig på nätet (sällan/aldrig)	91	88	91	90

Föräldraenkät. Förskoleklass – årskurs 6. (ca 750 svarande per år)

Påstående

Läsår 15/16

Läsår 16/17

Läsår 17/18

Läsår 18/19

Mitt barn trivs i

skolan (%)

88,0

85,0

79,0

80,0

Mitt barn är

tryggt i skolan (%)

79,0

70,0

74,0

Föräldrarna har möjlighet att i ett fritextfält lämna kommentarer till respektive påstående.

Sammanfattningsvis handlar kommentarerna om behov i den fysiska miljön, många elever på liten yta och luftkvaliteten i klassrummen.

Vidare att fler vuxna behöver befinna sig ute på raster och att skolgården och omklädningsrum är riskmiljöer för otrygghet.

Studieron kommenteras också då det beskrivs att några få elever påverkar studieron negativt och att respekten för vuxna saknas.

Rotation bland lärare och många lärarbyten skapar otrygghet för eleverna.

Resursfrågan belyses också då några anger att lärarna inte har bra förutsättningar för att bedriva bra undervisning.

Exempel på kommentarer:

- ”Att personal tar tag i problemen betyder inte att de kan lösa dem. De behöver mer

resurser för att kunna stötta alla, speciellt tysta, barn i ett stökigt klassrum.”

- ”Skolan behöver mer resurser/personal för att kunna reda i alla problem som finns där. Alla barn har rätt att känna sig trygga. Många elever på skolan har INGEN respekt för andra elever eller lärare.”

- ” Mitt barn är rädd för vissa personer på skolan. Som jag upplever det är personal inte helt närvarande/på rätt plats på raster vilket man själv upplevt när man varit med en dag i skolan. Det är stökigt och det vet jag att det inte bara är mitt barn som tycker. Skolan ska vara en trygg plats för barnen i många år framöver så att mitt barn känner en otrygghet redan i ettan skrämmer mig. Satsa på mer närvarande personal speciellt runt vissa elever/platser så kanske alla eller iallafall fler barn kan känna sig trygga.”

- ” Vill gärna ha fler aktiva lärare/pedagoger/fritidsledare på raster, som ser vad som händer!”

- ” Upplever att personalen försöker men att förutsättningar saknas”

- ” 25 barn i ett litet klassrum. Jag skulle vilja se den vuxne som fick något vettigt gjort där och kunde koncentrera sig på sitt arbete i den miljön. Pedagogerna gör så gott de kan”

- ” Absolut inte nöjd med innemiljön. allt för få toaletter som dessutom upplevs ofräscha vilket gör att barnen låter bli att gå på toa. För få klassrum/grupprum. Dålig logistik när barn från andra klasser måste passera utrymmen där andra elever har undervisning. Att utrymmen används till undervisning fast det blir så dålig arbetsro påverkar även detta kunskapsutvecklingen negativt.”

- ” Alldeles för lite resurser i förhållande till barn med särskilda behov”

- ”Alldeles galet många personalbyten i sexan har fullständigt havererat mitt barns lust att gå till skolan, att trivas där, att känna sig trygg där har minskat radikalt. Hen upplevs nerstämd av kaoset i klassen. Vi har många långa samtal hemma varje vecka om skolan och allt som händer och förstör lärandemiljön och tryggheten som en gång fanns. Det är inte roligt att gå till skolan längre säger hen ofta trots att hen är en nyfiken person på kunskap och att lära sig nytt.

Arbetet med attitydundersökning och föräldraenkät inom sektor lärande Undersökningarna genomförs en gång per läsår i syfte att få både elev – och föräldraperspektiven och är en viktig del i det systematiska kvalitetsarbetet. Resultaten finns inlagda i Qlikview samt skickas med automatik till skolmodulen i Stratsys och kopplas till de mål som sektor lärande har.

Resultaten analyseras och presenteras på alla nivåer i verksamheten. Resultaten presenteras och diskuteras med personal och med föräldrar bland annat via Brukarråden. Rektor kan analysera på årskurs- klassnivå- och skolnivå. Verksamhetschef på skol-och verksamhetsnivå och Barn-och utbildningschef på verksamhets- och sektorsnivå. Styrkor och svagheter lyfts fram och därigenom identifieras förbättringsinsatser/områden.

5.3.3 Fokusgrupp F-6 – medarbetarperspektiv

Den 28 mars deltog under två timmar fem lärare och rektor från Bogesundsskolan samt tre lärare och rektor från Ulrikaskolan i en fokusgrupp gällande lokalutformning för en ny F-6 skola. Nedan beskrivs arbetsgången och slutsatserna. För att ta del av alla resultat fördelat per frågeställning, se bilaga 4.

Arbetsgång

Fokusgruppen inleddes med presentation av dagens agenda, deltagarna och syftet med fokusgruppen. Därefter delades de åtta deltagarna in i två grupper med en rektor i varje grupp samt jämnt fördelat med deltagare från Bogesundsskolan och Ulrikaskolan i varje grupp.

Frågeställningar

- Vilka faktorer ser ni som viktiga för att skapa en trygg skola ur lokalutformningsperspektiv för eleverna?

- Vilka faktorer ser ni som viktiga för att skapa en trygg skola ur lokalutformningsperspektiv för medarbetarna?

- Vilka lokalmässiga förutsättningar ser ni som viktiga för att eleverna ska kunna uppfylla kunskapsmålen?

- Vilka lokalmässiga faktorer är viktiga att uppfylla för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att kunna skapa attraktiva lärartjänster?

Grupperna fick under tio minuter diskutera och komma fram till vad de tyckte var viktigast för varje frågeställning och skrev detta på post-it lappar. Efter 10 minuter fick de sätta upp lapparna under den frågeställningen de just diskuterat och gick därefter vidare till nästa fråga för diskussion under tio minuter. Detta upprepades för varje fråga.

Under tiden klustrade fokusgruppledarna post-it lapparna under respektive frågeställning i liknande områden. Därefter skedde diskussion i samlad grupp kring vad man i de mindre grupperna kommit fram till under respektive frågeställning samt om klustren var rätt indelade.

Efter det fick varje deltagare fem streck för varje frågeställning, att fördela för olika kluster under respektive frågeställning. Deltagarna kunde välja att fördela alla fem streck för ett kluster eller fördela strecken efter hur viktigt de ansåg varje kluster vara. Därefter diskuterades resultatet efter fördelningen av deltagarnas streck.

Slutsatser (samtliga frågeställningar ingår)

Nedan finns de sammanslagna slutsatserna för samtliga fyra frågeställningar, uppdelade i olika rubriker

Trygghet och säkerhet

För att skapa en trygg skola framhöll fokusgruppen att en tydlig huvudentré för en ny F-6 skola är viktigt, särskilt för besökande. I anslutning till huvudentrén ska det finnas expedition som kan ta emot besökande. Eleverna ska ha separata entréer kopplade till sina arbetslag för att undvika trängsel och att eleverna ska kunna synas i mindre sammanhang. Att ta bort de ”dolda” ytorna är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en trygg skola för eleverna. Mindre enheter inom samma byggnad är viktigt då eleverna upplever större trygghet i mindre enheter.

Säkerhetsperspektiv exempelvis vid utrymning måste tas hänsyn till, kommunens säkerhetssamordnare bör kopplas in.

Centralt beläget personalutrymme

Det ska finnas ”ett stort hjärta” kopplat till ett centralt beläget personalrum. Skolan ska också ha flera ”mindre hjärtan” där respektive arbetslag är kopplade till mindre elevgrupper. Det ska finnas flera mindre skolor i den stora skolan. Ett centralt beläget personalrum, expedition och elevhälsa i ett plan gynnar översikten då medarbetarna rör sig i skolans samtliga delar.

Detta har en lugnande effekt och ökar vuxennärvaron i alla utrymmen.

Personalrummet ska också inrymma dusch, omklädningsrum, kök, personalmatsal, ljudisolerat mötesrum, arbetsrum, konferensrum och ett utrymme där personalen kan koppla av. Digitala informationstavlor som visar vad som händer i skolan och vilka salar som används med mera är önskvärt. En innegård eller uteplats är önskvärt så att personalen kan komma utomhus under rast.

Lärararbetsplatser

Medarbetarna i arbetslagen bör ha sina lärararbetsplatser tillsammans i anslutning till deras undervisningsgrupper. De ska enkelt kunna ta sig från lärararbetsplatsen till det centralt belägna personalrummet. I anslutning till lärararbetsplatserna ska finnas mindre rum för känsliga samtal med bra ljudisolering. Xxxxxxx skåp för samtliga lärare behövs i anslutning till lärararbetsplatserna.

Fritidshem

En hemvist för fritidshem ska också finnas i anslutning till undervisningslokalerna och arbetslagen. Den lilla skolan ska finnas i den stora skolan och möjligheter att samutnyttja de gemensamma ytorna. Ett särskilt utrymme för fritidspersonalen behövs, de tillbringar längst tid på skolan och därför bör deras utrymme och arbetsmiljö särskilt beaktas. Kunskapsmålen för fritidshem måste också tas i beaktande. En särskild fritidsavdelning anpassad efter verksamheten är också viktigt.

Hygienutrymmen

Toaletter ska finnas centralt belägna i byggnaden men också i anslutning till undervisningsgruppernas och arbetslagens olika hemvister. För att skapa trygghet och bidra till bra översikt ska alla toaletter vara tillgängliga från en öppen yta. Det vill säga, ingen separat ingång till flera toaletter.

Duschbås och omklädningsrum i idrottshallar framhölls också som viktiga faktorer att beakta ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv.

En byggnad som inrymmer idrottshall tillsammans med övriga undervisningslokaler är föredra jämfört med en friliggande idrottshall eftersom eleverna då slipper ta på sig jackor och röra sig utomhus vilket kan skapa oro.

Tillgång till vatten ska finnas i varje undervisningssal.

Specialsalar

Specialsalar såsom bildsal, NO-sal, musiksal och bibliotek anses betydelsefulla, särskilt NO- salar då kunskapskraven för dessa ämnen ökat. Många traditionella skolor saknar dessa typer av salar. Skolbibliotek med bibliotekarie ska finnas.

En större samlingsplats, exempelvis en aula, där en stor del av eller hela skolan kan samlas är önskvärt.

Grupprum

Flera grupprum ska finnas i den nya skolan. Det skall finnas minst två grupprum per klassrum för att möjliggöra uppdelning av klasser och elever som behöver särskilt stöd. Ett av

grupprummen bör finnas i anslutning till varje klassrum, med glasvägg mellan klassrum och grupprum.

Ljudisolering, ljus och ventilation

Ordentlig ljudisolering i alla utrymmen, mycket ljusinsläpp och bra ventilation är en mycket viktig förutsättning.

Xxxxxxxx upplevs idag som för stor och är en bullrig miljö där eleverna inte får matro. Önskemål finns om att matsalen ska ha en bättre och mer dämpad ljudmiljö. Fler och mindre avgränsade ytor behövs där eleverna kan äta i mindre grupper och få matro.

Flexibla ytor och flexibel möblering

För att avgränsa undervisningslokaler och skapa mindre utrymmen behövs flexibla möbler som lätt kan flyttas med hjul, flexibla lösningar såsom flyttbara väggar samt skärmväggar. Möjlighet att skapa arbetsbås genom flexibla möbler kan vara en lösning. Traditionella skolbänkar fungerar bra, men om eleverna ska ha både dator och textböcker samtidigt på bordet är platsen inte tillräcklig. Möblerna ska anpassas till framtida behov.

Rena ytor innebär välstädade och välorganiserade ytor. Xxxxx förvaring och skåp med

skjutluckor kan bidra till ”rena ytor”.

Trafiksäkerhet

En god trafikmiljö är också viktigt med till exempel avlämningsfickor för föräldrar som skjutsar sina barn. Säkra gångstråk mellan parkeringsrader där bilarna står mot varandra är också önskvärt liknande parkeringarna utanför IKEA i Jönköping. En säker anslutning för godsmottagning är också viktigt. Cykelparkeringar, laddstolpar, personalparkeringar samt goda parkeringsmöjligheter för föräldrar ska finnas.

Utemiljöer

Genomtänkta och pedagogiska utemiljöer med ytor för olika aktiviteter och lugnare ytor ska finnas. Närheten till grönområden är viktig.

Digitalt arbetssätt

Förutsättningar för att arbeta digitalt ska finnas, exempelvis genom accesspunkter och tillgång till eluttag i tak och väggar i varje rum.

Likvärdiga skolor

Bogesundsskolan och Ulrikaskolan ska renoveras till samma standard som en ny skola. Det ska vara likvärdiga skolor så att alla elever inte dras till den nya skolan.

Övriga synpunkter

Skolan ska byggas miljömässigt, socialt och ekonomiskt hållbart.

5.3.4 Grundsärskolan - lokalbehov

Rektor för grundsärskolan och gymnasiesärskolan samt två specialpedagoger har 12 april svarat på samma frågeställningar som fokusgruppen för F-6 gjorde. Arbetssättet var annorlunda då de svarat på frågorna via mejl. Svaren är sammanfattade nedanför frågeställningarna.

Frågeställningar

- Vilka faktorer ser ni som viktiga för att skapa en trygg skola ur lokalutformningsperspektiv för eleverna?

- Vilka faktorer ser ni som viktiga för att skapa en trygg skola ur lokalutformningsperspektiv för medarbetarna?

- Vilka lokalmässiga förutsättningar ser ni som viktiga för att eleverna ska kunna uppfylla kunskapsmålen?

- Vilka lokalmässiga faktorer är viktiga att uppfylla för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att kunna skapa attraktiva lärartjänster?

Analys av lokalbehov för grundsärskolan.

Elever på grundsärskolan har ett stort behov av närsamhället i undervisningen, till exempel i hem- och konsumentkunskap och natur- och samhällsorienterade ämnen. Särskolan besöker simhallen frekvent med flera elever varje vecka för simträning, vattenvana och/eller sjukgymnastik. Miljöerna i skolan är ett stöd för eleven att förstå sammanhang; vad som ska ske och vad han/hon förväntas göra. Därför finns en begränsning för flera elever i hur många olika aktiviteter som kan genomföras i samma miljö.

Ytterligare en faktor att beakta är att flera elever kommer från kommunens norra delar och har en lång resa till skolan. Om resan blir för lång kan vi se en risk med att vårdnadshavare väljer bort särskolan som alternativ och istället väljer att ha sitt barn integrerat i grundskolan på orten.

Gällande klassrummens placering på en F-6 skola så bör grundsärskolans klassrum ligga samlade för att underlätta samarbete både mellan personal och elever. Klassrummen ska dock inte ligga mitt i skolan där det ofta är mycket rörelse, spring och ljud med mera. Man bör undvika att ha för många dörrar och passager, för att undvika spring och genomfart.

Grundsärskolans verksamhet behöver en separat utgång till skolgård och skolskjuts, men också en ingång från skolans interiör. En anpassad inkluderande utemiljö är ytterst viktig. Basklassrum med grupprum behövs för varje grupp och närhet till egen handikappanpassad toalett med dusch. Behov av rinnande vatten i klassrummen och närhet till kylskåp, micro och spis behövs. Utrymmen för sinnesrum, liftar, en eventuell hiss, ramper i aktuella undervisningsmiljöer och samlingslokaler behövs.

Gällande klassrummens utformande ser behoven olika ut inom grundsärskolan beroende på vilken elevgrupp det gäller. Vi kan se tre olika nivåer:

A. Klassrum träningsskola; flerfunktionshinder på tidig utvecklingsnivå

Stora ytor för att öva förflyttning med gåhjälpmedel och rullstolar.

Ytor som tillåter användning av lift vid förflyttningar mellan t.ex. xxxxxxxx och säng. Plats för hjälpmedel ca 2 – 3/elev, exempelvis gåstol, ståhjälpmedel, uterullstol.

Plats för säng eller sängar för vila under skoldagen.

Stor toalett med skötbord, dusch, möjlighet att använda lift.

Utrymme för att äta i klassrummet för de elever som inte klarar av matsalsmiljön. Plats för många vuxna, cirka en vuxen per elev.

En tillgänglig skolgård med asfalterade slingor och fungerande snöskottning. En trygg taxiplats för av- och påstigning.

B. Klassrum träningsskola

Tillgång till toalett från klassens egna utrymme (integritet vid ”olyckor”). Stor toalett med

plats för elev och en vuxen samt dusch.

Utrymme för att äta i klassrum för de elever som inte klarar av matsalen. Tillgång till grupprum hela dagen.

Klassrum med en lugn placering på skolan, d.v.s. inte genomgångskorridor. Begränsat antal dörrar i lokalerna.

Tillgång till idrotts- och slöjdsal.

Möjlighet att samarbeta med elever i grundskolan.

C. Klassrum grundsärskola

Tillgång till toalett från klassens egna utrymme (integritet vid ”olyckor”). Stor toalett med

plats för elev och en vuxen samt dusch. Tillgång till grupprum hela dagen.

Klassrum med en lugn placering på skolan, det vill säga inga genomgångskorridorer. Begränsat antal dörrar i lokalerna.

Tillgång till idrotts- och slöjdsal.

Möjlighet att samarbeta med elever i grundskolan.

Baserat på prognoser av de elever som är kända för oss samt de skolformsutredningar som pågår beräknar vi att behovet av klassrum läsåret 2019/2020 är tre klassrum A, tre klassrum B samt tre klassrum C enligt följande:

A. Eken1: 2 klassrum (F-6) + Tingsholm: 1 klassrum (7-9).

B. Eken2:1 klassrum (F-6) + Tingsholm: 1 klassrum +Marbäck 1 klassrum (F-6).

C. Eken 3: 2 klassrum (F-6) + Stenbock: 1 klassrum (7-9)

Personal

Behov finns av väl tilltagna ändamålsenliga klass- och grupprum, liftar och anpassade arbetsmiljövänliga toaletter, Arbetsrum med adekvat utrustning som höj sänkbara skrivbord, arbetsstolar med mera. Ett gemensamt personalrum för övrig personal.

5.4 I vilken utsträckning kan befintliga lokaler användas med ombyggnation

En lokaliseringsutredning har genomförts med fyra möjliga kommunägda markalternativ i centralorten som utgångspunkt för en ny F-6 skola. Vid LSG andra oktober 2018, beslutade kommunchef (KC) att alternativ för ny F-6 skola blir Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3. Ett förtydligande gjordes av KC åttonde oktober 2018 att renovering av Stenbocksskolan inte längre är ett alternativ för en F-6 skola.

5.5 Ska vi bygga nytt?

De alternativ som vidare har utretts är Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3.

Byggnation

Det beslutades på LSG 13 november 2018 att utredningen ska utgå från att bygga på höjden genom att hitta en byggnationslösning som passar. Vi ska arbeta utifrån en treparallellösning men ändå bygga flexibelt. Grundsärskolan ska också inrymmas i samma lokaler för elever i samma åldrar. Förskola i anslutning till ny F-6-skola ska, om det bedöms möjligt, tas med i detaljplanearbetet vid Sanatorieskogen. Med anledning av närheten till kommande förskola i Bergsäter och Stadsskogens förskola är byggnation dock inte aktuell i närtid. Vid Snipe 2:6 räcker marken inte till för en förskola.

För F-6 skolor bör friytan, enligt Boverkets riktlinjer, ligga på minst 30 kvm/barn då barn i dessa åldrar har större behov av lekyta. En del kommuner, bland annat Malmö stad, har fattat politiska beslut om mindre friyta per elev än vad Boverkets riktlinjer anger. Denna möjlighet kan komma att behöva ses över också för Ulricehamns kommun, då friytan vid Snipe 2:6 kommer att understiga detta riktvärde. Definitioner som används är i enlighet med Boverkets rapport "Gör plats för barn och unga!" från 2015.

5.6 Kostnadsaspekten behöver vävas in i ett beslutsunderlag

Utgifter

En bedömning gällande nybyggnadsutgifter för Sanatorieskogen 1:3 och Snipe 2:6 har gjorts. Utgifterna är ungefärliga och risk finns för större avvikelser vid byggnation. Utgifter för exempelvis markarbeten, nedtagande av vegetation och eventuella kompensationsåtgärder kan beräknas först efter att ytterligare utredningar är genomförda efter att plats valts och denna utredning är klar.

Det är generellt sett billigare att bygga på höjden vilket talar för att det ska vara samma typ av byggnad vid båda alternativen. Drift och underhållsutgifter är också lägre än vid att bygga lågt. Detta gäller också utifrån miljöperspektiv, energiåtgång och materialutgifter. Vid genomgång av bland annat rapporter på SKL:s och Forum Bygga skolas webplatser avseende byggnation av F-6 skolor i olika kommuner, uppskattas den genomsnittliga byggytan för en nybyggd F-6 skola vara 15 kvadratmeter per elev. Denna yta innefattar också idrottshall och tillagningskök. Utgiften per kvadratmeter byggyta beräknas enligt schablon till 30 000 kr per kvadratmeter. Totalt uppskattas investeringsutgifterna för en ny treparallellig F-6 skola för 555 elever till 250 mnkr.

5.7 Lokalisering av nya skollokaler?

Platsalternativ för ny grundskola F-6

Platsalternativen för en ny F-6 skola som utreds är Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3. En förstudie påbörjas först efter att politiskt beslut om placering är taget.

Naturvärdesinventeringar genomförs för båda områdena, rapporter beräknas vara klara under hösten 2019.

5.7.1 F-6 Generella ytor

En nybyggd treparallellig skola för 525 elever plus 30 elever i grundsärskolan behöver en byggyta (BTA) på 8325 kvm (15 kvm/elev).

En skola med skolbyggnad på 8325 kvm BTA ska enligt parkeringsnorm ha 58 parkeringsplatser. Varje P-plats beräknas uppta ca 25 kvm. Markparkering kan därför antas behöva 1450 kvm. För avlämningsplats för föräldrar behövs ca 1000 kvm. Ytan som behövs för skolskjuts beror på hur många elever som åker skolskjuts. Vi antar ett ytbehov av 2000 kvm. Trafik/anslutningar beräknas därför till 3000 kvm. Om fler än 100 elever nyttjar skolskjuts behöver 500 kvm för varje 50 elever adderas.

Den totala friytan ska vara minst 16 650 kvm för att komma upp i rekommendationerna på 30 kvm/elev.

Funktion	Kvm
Skolbyggnad BTA	8325
Parkering	1450
Behov av friyta	16 650
Trafik/anslutningar	3000

BTA är alla våningsplans totala area. Byggyta (BYA) är den yta som en byggnad upptar på marken. Därmed beror BYA på antalet våningar som BTA:n delas upp på. BYA:n för en byggnad på 8325 kvm BTA blir följande:

Våningar	Kvm BYA
1	8325
2	4163
3	2775
4	2082
5	1665

Beräkningarna ovan utgår ifrån att antalet våningar är samma i hela skolbyggnaden.

5.7.2 Snipe 2:6

Den delen av fastigheten Snipe 2:6 som är aktuell som lokaliseringsförslag för ny F-6-skola är ca 26 000 kvm stor. Platsen är inte detaljplanelagd. Under 2018 och 2019 gjordes en riskanalys för farligt gods för flera av kommunens leder, däribland väg 1704 (gamla R40).

Väg 1704 ligger högre än övrig mark inom fastigheten. Enligt riskutredningen kan känsliga verksamheter, till exempel skola, placeras på 10 meters avstånd från ”dikets mitt”, dvs. lägsta punkten, om dike tillskapas och eventuell invallning görs nedanför befintlig slänt.

Slänten inom det aktuella området slutar 25 - 30 meter från vägen. Detta innebär att det är olämpligt att placera en skola inom 40 meter från vägen. Detta avstånd illustreras med blå markering i kartan nedan.

Utrymningsvägar bör placeras bort från leden och området bör disponeras så att skolgården hamnar så att utomhusvistelse uppmuntras så långt ifrån trafikleden som möjligt. Detta är positivt för både farligt gods som för buller. Med enbart avstånd klarar dock platsalternativet Naturvårdsverkets riktlinjer för ljudnivåer vid skolor på 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal. Skolbyggnaden kommer därtill att ta bort en stor andel av ljudet från väg 1704. Bullerberäkningarna är gjorda för två meter över mark och bullernivån ökar något med höjden. Även om skolan byggs högre befinner sig eleverna mer än två meter över mark enkom i inomhusmiljö, skyddade av fasad. Tvåglasfönster dämpar buller med ca 25 dB(A) och flera alternativ på fönster med bättre ljuddämpning finns.

Bilden visar den ekvivalenta ljudnivån vid Snipe. Bullerutredningen är gjord under 2018.

Luftkvaliteteten i Ulricehamn är generellt sett god och inga miljökvalitetsnormer överskrids. Den relativt lätt trafikerade väg 1704 bör inte orsaka att luften inom platsalternativet skulle överskrida några miljökvalitetsnormer även med viss trafikökning.

Kartan ovan visar platsalternativet Snipe. Blå markering utgör riskavstånd. Röd markering är den yta som kan lämpa sig för skola. Lila ruta till höger utgörs av kommunalägd mark och kan nyttjas för trafiklösningar.

På grund av Snipes läge kan parkeringsbehovet behöva uppskattas något högre än enligt P- normen. 200 kvm läggs till, vilket motsvarar åtta parkeringsplatser. Öster om Snipe, i direkt anslutning, ligger en oexploaterad kommunalägd yta (se lila markering i karta ovan). Denna är inte tillräckligt stor för att lösa parkering och andra trafiklösningar i markplan, men skulle eventuellt fungera med P-däck eller andra mer markeffektiva lösningar.

Funktion	Kvm
Skolbyggnad BTA	8325
Parkering	1650
Trafik/anslutningar	3000
Riskavstånd	11 500

Friyta	Kvm
Trafiklösningar inom område
1 vån	Ca 2,7
3 vån	Ca 12,7
5 vån	Ca 14,7
Trafiklösningar utanför område
1 vån	Ca 11,1
2 vån	Ca 18,6
3 vån	Ca 21,1
4 vån	Ca 22,4
5 vån	Ca 23,1

Slutsatsen är att Snipe 2:6 inte kan rymma en treparallellig skola om Boverkets rekommendationer på friyta ska följas. Här krävs ytterligare utredningar och kontakter med Räddningstjänsten, Länsstyrelsen och Trafikverket för att utröna om det på något sätt går att minska skyddsavståndet till väg 1704 (gamla R40) och på så vis öka friytan per elev till Boverkets rekommendation. Möjligheten att förvärva intilliggande mark för skolskjutsterminal och parkering måste också undersökas. En förskola med 120 barn har ett ytbehov på ca 6000 kvm. Detta kan inte rymmas tillsammans med en treparallellig skola med eller utan särskola. När Snipe 2:6 beslutades om att vara kvar som platsalternativ ansågs behovet vara en tvåparallellig skola. En tvåparallellig skola med 350 elever exklusive särskola ryms inom det begränsade området, om trafiklösningar löses utanför området.

5.7.3 Sanatorieskogen 1:3

Det föreslagna området inom fastigheten Sanatorieskogen 1:3 är totalt 54 000 kvm och inrymmer en bäck och troligtvis höga naturvärden. Disponering av området bör alltså anpassas så att naturvärden skadas i så liten mån som möjligt, och kompensationsåtgärder kan vara lämpliga. Bäcken kommer med största sannolikhet kräva ett skyddsavstånd på cirka tio meter där växtlighet ska bevaras och större ingrepp ej ska ske.

Trafikmängden på Grönahögsvägen är i dagsläget så pass liten att området klarar Naturvårdsverkets riktlinjer för ljudnivåer vid skolor på 50 dB(A) ekvivalent ljudnivå och 70 dB(A) maximal även utan åtgärder. Skolbyggnaden kommer därtill att ta bort en stor andel av ljudet från Grönahögsvägen. Bullerberäkningarna är gjorda för två meter över mark och bullernivån ökar något med höjden. Även om skolan byggs högre befinner sig eleverna mer än två meter över mark enkom i inomhusmiljö, skyddade av fasad. Tvåglasfönster dämpar buller med cirka 25 dB(A) och flera alternativ på fönster med bättre ljuddämpning finns.

Utbyggnaden av Bergsäter på andra sidan Grönahögsvägen kommer att innebära ökad trafik.

Bilden ovan visar den ekvivalenta ljudnivån vid Sanatorieskogen. Bullerutredningen är gjord under 2018.

Luftkvaliteteten i Ulricehamn är generellt sett god och inga miljökvalitetsnormer överskrids. Luften inom platsalternativet bör inte överskrida några miljökvalitetsnormer för luft även om trafiken längs Grönahögsvägen ökar.

En skola för 555 elever inklusive särskola ryms inte söder om bäcken (blå markering i kartan). Alternativen är då att placera skolan norr om bäcken (röd markering i kartan) eller uppdelad över hela området.

Skolan får plats inom hela eller inom det röda området oavsett våningsantal. Eftersom området är utpekat för bostäder i gällande översiktsplan kan det dock vara lämpligt att bygga på höjden för att nyttja marken mer effektivt och kunna rymma fler funktioner som exempelvis bostäder. En skola för 555 elever som byggs i endast ett våningsplan upptar cirka 28 900 kvm, medan en byggd i fyra våningar kräver cirka 22 500 kvm. Denna skillnad på 6400 kvm motsvarar ungefär sju till åtta villatomter.

Funktion	Kvm
Skolbyggnad BTA	8325
Parkering	1450
Trafik/anslutningar	3000

Friyta hela området ca 54 000 kvm	Kvm
1 vån	Ca 74,3
3 vån	Ca 84,3
5 vån	Ca 86,3
Friyta norra delen ca 38 000 kvm	Kvm
1 vån	Ca 45,5
3 vån	Ca 55,5
5 vån	Ca 57,5

Kartan ovan visar platsalternativet Sanatorieskogen. Den röda och den blå markeringen utgör ytorna norr respektive söder om bäcken.

En förskola för 120 barn behöver en yta på cirka 6000 kvm. Om en sådan ska rymmas inom området blir friytan per elev vid F-6 skolan följande:

Friyta hela området ca 54 000 kvm	Kvm
1 vån	Ca 63,5
3 vån	Ca 73,5
5 vån	Ca 75,5
Friyta norra delen ca 38 000 kvm	Kvm
1 vån	Ca 34,6
3 vån	Ca 44,6
5 vån	Ca 46,6

En ny F-6 skola för 555 elever inklusive särskola, tillsammans med en förskola ryms alltså inom platsalternativet Sanatorieskogen. Om en förskola är lämplig i området med tanke på den planerade förskolan i Bergsäter och den befintliga Stadsskogens förskola måste dock avgöras.

6 Slutsatser

Utredningen har genomförts för att kunna besvara de sju frågeställningar som gavs i utredningsdirektivet. Under utredningens genomförande har lokalstyrgrupp och kommunchef fattat flera inriktningsbeslut som blivit vägledande för det fortsatta utredningsarbetet.

En ny F-6 skola beräknas kunna stå klar ungefär fem år efter att ett politiskt beslut fattats. Behovet av skollokaler kommer under denna period att lösas genom moduler vid Ulrikaskolan. För att få fram det framtida behovet av elevplatser i en F-6 skola har nuläget undersökts. Ulrikaskolan har hösten 2018 349 elever, Bogesundsskolan har 503 elever. Vid skolstart 2019 var motsvarande siffror 359 respektive 506 elever.

Detta skulle innebära en minskning med ungefär 100 elever vid de båda skolorna, eleverna skulle istället gå vid en nybyggd F-6 skola i centralorten. Dessa 100 elever ska då läggas till huvudprognosens 285 elever respektive målprognosens 352 elever. Behovet av elevplatser vid en ny F-6 skola blir då mellan 385 och 452 platser fram till år 2037, vilket motiverar byggandet av en treparallellig istället för en tvåparallellig F-6 skola i centralorten.

Funktionsprogram för förskola och grundskola är framtaget och beslutat av lokalstyrgruppen (LSG) 22 januari och finns som en separat handling. De synpunkter och önskemål på nya skollokaler som senare framkommit i enkäterna till elever och vårdnadshavare, i fokusgruppen F-6 medarbetarperspektiv och från grundsärskolan ska beaktas när funktionsprogrammet revideras.

Några viktiga perspektiv att beakta från dessa undersökningar är bland annat följande;

- Det skall finnas minst två grupprum per klassrum för att möjliggöra uppdelning av klasser och elever som behöver särskilt stöd. Idag upplevs en stor brist på grupprum vid F-6 skolorna. Ett av grupprummen bör finnas i anslutning till varje klassrum, med glasvägg mellan klassrum och grupprum.

- För att skapa en trygg skola behövs en tydlig huvudentré särskilt för besökande. I anslutning till huvudentrén ska det finnas expedition.

- Eleverna ska ha separata entréer kopplade till sina arbetslag för att undvika trängsel och att eleverna ska kunna synas i mindre sammanhang.

- Att ta bort de ”dolda” ytorna är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en trygg skola för eleverna. Mindre enheter inom samma byggnad är viktigt då eleverna upplever större trygghet i mindre enheter.

- Det ska finnas ”ett stort hjärta” kopplat till ett centralt beläget personalrum. Skolan ska också ha flera ”mindre hjärtan” där respektive arbetslag är kopplade till mindre elevgrupper. Det ska finnas flera mindre skolor i den stora skolan.

- Ett centralt beläget personalrum, expedition och elevhälsa i ett plan gynnar översikten då medarbetarna rör sig i skolans samtliga delar. Detta har en lugnande effekt och ökar vuxennärvaron i alla utrymmen.

- Medarbetarna i arbetslagen bör ha sina lärararbetsplatser tillsammans i anslutning till sina undervisningsgrupper.

- Ett särskilt utrymme för fritidspersonalen behövs, de tillbringar längst tid på skolan och därför bör deras utrymme och arbetsmiljö särskilt beaktas. Kunskapsmålen för fritidshem måste också tas i beaktande. En särskild fritidsavdelning anpassad efter verksamheten är också viktigt.

- Duschbås och omklädningsrum i idrottshallar framhölls också som viktigt att beakta ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv.

- Specialsalar såsom bildsal, NO-sal, musiksal och bibliotek anses betydelsefulla, särskilt NO-salar då kunskapskraven för dessa ämnen ökat.

- Matsalarna upplevs idag som för stora och är en bullrig miljö där eleverna inte får matro. Önskemål finns om att matsalen ska ha en bättre och mer dämpad ljudmiljö. Fler och mindre avgränsade ytor behövs där eleverna kan äta i mindre grupper och få matro.

- Flexibla möbler som lätt kan flyttas med hjul och flexibla lösningar såsom flyttbara väggar samt skärmväggar för att avgränsa undervisningslokaler för att skapa mindre utrymmen behövs.

- Genomtänkta och pedagogiska utemiljöer med ytor för olika aktiviteter och lugnare ytor ska finnas. Närheten till grönområden är viktig.

- Grundsärskolans klassrum ska inte ligga mitt i skolan där det ofta är mycket rörelse, spring och ljud med mera. Man bör undvika att ha för många dörrar och passager, för att undvika spring och genomfart.

- Grundsärskolans verksamhet behöver en separat utgång till skolgård och skolskjuts, men också en ingång från skolans interiör.

- En anpassad inkluderande utemiljö är ytterst viktig (Grundsärskolan).

- Utrymmen för sinnesrum, behov av liftar, en eventuell hiss, ramper i aktuella undervisningsmiljöer och samlingslokaler behövs (Grundsärskolan).

De markalternativ som utvärderats är Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3. En naturvärdesinventering för dessa båda alternativ är igång och beräknas vara klar under hösten 2019. Renovering av Stenbocksskolan som alternativ för ny F-6 skola är inte aktuellt. En ny skolbyggnad ska byggas i flera våningar, vara flexibel och avse en treparallellösning. Grundsärskolan ska också inrymmas i samma lokaler för elever i samma åldrar. Förskola i anslutning till ny F-6-skola ska, om det bedöms möjligt, tas med i detaljplanearbetet vid Sanatorieskogen. Med anledning av närheten till kommande förskola i Bergsäter och Stadsskogens förskola är byggnation dock inte aktuell i närtid. Vid Snipe 2:6 räcker marken inte till för en förskola.

Schabloner har använts för beräkning av investeringsutgiften som uppskattas till 250 mnkr för byggnation av en treparallellig F-6 skola vid Sanatorieskogen 1:3 eller Snipe 2:6.

Utgifterna är ungefärliga och risk finns för större avvikelser. Utgifter för exempelvis markarbeten, nedtagande av vegetation och eventuella kompensationsåtgärder kan beräknas först efter att ytterligare utredningar är genomförda efter att plats valts.

Sanatorieskogen 1:3 uppfyller Boverkets rekommendation på 30 kvadratmeter i friyta per elev, möjligheten att i framtiden anlägga en förskola på platsen, plats för skolskjutsterminal och parkeringsmöjligheter inom området. Snipe 2:6 uppfyller inte rekommendationen på friyta. Här krävs ytterligare utredningar och kontakter med Räddningstjänsten, Länsstyrelsen och Trafikverket för att utröna om det på något sätt går att minska skyddsavståndet till väg 1704 (gamla R40) och på så vis öka friytan per elev till Boverkets rekommendation. Möjligheten att förvärva intilliggande mark för skolskjutsterminal och parkering måste också undersökas. Utredningsgruppen bedömer att Sanatorieskogen 1:3 uppfyller de kriterier som ställts upp för en ny F-6 skola, vilket Snipe 1:3 i dagsläget inte bedöms göra.

Bilaga 1.

Riskanalys - Tillväxtplan för centralortens grundskolor (F-6)

Deltagare: Xxxxxxxxx Xxxxxxxxx (EJ), Xxx Xxxxxxx (PN), Xxxxxxx Xxxxxxxx (CD), Xxx Xxxxxxx (PL), Xxxx Xxxxxxx (EP), Xxxxx Xxxxxxxx (PD), Xxxx Xxxxxxx (YO) , Xxxx Xxxxxxxxx (MA)

Här återfinns de risker som framkommit vid riskanalysen samt åtgärder för riskreducering/eliminering. Ansvar för åtgärderna och hur dessa följs upp finns också med. Sannolikhet och konsekvens är bedömda efter en sexgradig skala. Riskbedömningen fås fram genom att multiplicera värdena för sannolikhet och konsekvens. Riskbedömningen har uppdaterats under delutredningen.

Riskerna är färgsatta enligt riskmatrisen och riskvärde som gröna (1-6), gula (7-16) eller röda (17-36)

Område	Risk	Ansvar	Sannolikhet	Konsekvens	Riskbedömning
Befolkningsprognos	Tre prognoser kommer att göras, målprognos, huvudprognos och dämpad prognos. Vilken ska vi utgå från och hur stor är risken att vi landar fel?	PD	4	3	12
Åtgärder			Uppföljning
Risken reduceras genom att varje år göra en ny befolkningsprognos och revidera den efter aktuellt nuläge.			Att ny befolkningsprognos är gjord varje år.
Uppföljning 190115
Vi utgår från huvudprognos och målprognos för att beräkna dimensionering. Vi har extraherat relevanta elevsiffror för olika alternativen. Bedömningen är att vi ligger ganska rätt.
Uppföljning 190409
Vi utgår från huvudprognos och målprognos för att beräkna dimensionering. Vi har extraherat relevanta elevsiffror för olika alternativen. Bedömningen är att vi ligger ganska rätt.

Område	Risk	Ansvar	Sannolikhet	Konsekvens	Riskbedömning
Ny grundskola F-6	Svårt att tillgodose krav på utökad yta för matsal, idrottshallar och skolgårdsyta mm om det blir för många barn (ökning med cirka 109-171 barn till 2024) och moduler innan en ny F-6 skola står på plats.	PL	4	5	20
Åtgärder			Uppföljning
Se till att processen med markförsörjning, funktionsprogram och förstudie löper enligt tidsplan och inte försenas.			Att alla delar utförs enligt tidsplan.
Uppföljning 190115
Alla delar har hittills utförts enligt tidsplan.
Uppföljning 190409
Alla delar har hittills utförts enligt tidsplan.

Område	Risk	Ansvar	Sannolikhe t	Konsekvens	Riskbedömnin g
Ekonomi	Att nybyggnation/ombyggnation/renovering blir dyrare än beräknat.	CD	4	4	16
Åtgärder			Uppföljning
Se till att få så goda underlag som möjligt utifrån placering, kringkostnader och schabloner som möjligt.			Uppföljning av använda underlag.
Uppföljning 190115
Vi har inte kommit så långt i utredningen ännu för att kunna beräkna kostnader.
Uppföljning 190409
Schablonberäknade kostnader är klara.

Område	Risk	Ansvar	Sannolikhe t	Konsekvens	Riskbedömnin g
Elever, vårdnadshavare och medarbetare	Elever, vårdnadshavare och medarbetare upplever att de inte är delaktiga.	EJ	5	3	15
Åtgärder			Uppföljning
Delaktighet via elev- och vårdnadshavarenkät samt facklig medverkan som kan speglas i utformandet av funktionsprogrammen. Kommunikationsplan ska upprättas. Fokusgrupp för F-6 skola ska genomföras för att fånga deras perspektiv.			Följa upp att åtgärderna genomförts.
Uppföljning 190115
Arbetet med elev- och vårdnadshavarenkät är ännu inte påbörjat. Enkäterna är ute för besvarande och klara i början på februari, därefter påbörjas analys av resultaten.
Uppföljning 190409
Fokusgrupp är genomförd. Elev- och vårdnadshavares perspektiv finns framtaget av sektor lärande. Facklig information är genomförd.

Område	Risk	Ansvar	Sannolikhe t	Konsekvens	Riskbedömnin g
Tidsaspekten	Kort tid för framtagande av funktionsprogrammet medför risk att dessa blir behäftade med brister.	PL	4	4	16
Åtgärder			Uppföljning
Studiebesök för att se hur andra kommuner har arbetat fram sina funktionsprogram. Visuella 3D-ritningar tas fram. Delaktighet från verksamheten i förstudien.			Följa upp att åtgärderna genomförts
Uppföljning 190115
Vi har varit på Bygga skola konferensen i Malmö. Studiebesök har genomförts av några deltagare i utredningsgruppen innan arbetet startade, ej under arbetet. Visuella 3D-ritningar kan komma senare under ett projekteringsskede. Delaktighet från verksamheten kommer i första hand genom enkäterna och vid analysen av resultaten. Funktionsprogrammen kommer också löpande att revideras under våren 2019, LSG antar de reviderade funktionsprogrammen.
Uppföljning 190409
Funktionsprogram för skolan är antaget den 22/1 och kan komma revideras och antas på nytt den 11/6. Fokusgrupp för F-6 är genomförd.

Riskvärdering - matris

Använd definitionerna av sannolikhet och konsekvens i tabellen nedan som vägledning vid bedömning, några knivskarpa gränser mellan de olika värdena finns inte. Använd därefter riskmatrisen för att kunna bedöma risken.

Sannolikhet – ett begrepp som uttrycker möjligheten för ett visst utfall
Värde	Sannolikhet	Definition (Något i definitionen bedöms vara uppfyllt för att ett visst värde ska komma ifråga, några absoluta gränser finns inte. Hur ofta något bedöms inträffa är ungefärligt.)
6	Mycket hög sannolikhet	Mycket troligt att det inträffar, bara en tidsfråga när. Förekommer ofta (från dagligen till några gånger/månad).
5	Hög sannolikhet	Troligt att det inträffar. Förekommer relativt ofta (ibland, någon gång/månad)
4	Ganska sannolik	Ganska troligt att det inträffar. Förekommer ganska sällan (någon eller några gånger/år)
3	Låg sannolikhet	Mindre troligt att det inträffar. Förekommer sällan (mer sällan än 1 gång/år).
2	Mycket låg sannolikhet	Mycket låg sannolikhet för att det kan inträffa. Förekommer mycket sällan (någon eller några gånger/10 år).
1	Osannolik	Det är inte troligt att det överhuvudtaget inträffar.
Konsekvens – en följd av en händelse eller situation.
Värde	Konsekvens	Definition (Något i definitionen, ej allt, bedöms vara uppfyllt för att ett visst värde ska komma ifråga.)
6	Katastrofal	Förödande för verksamheten eller mycket stora produktionsbortfall och kostnader, mycket långvariga störningar i verksamheten. Dödsfall, första hjälpen, AFS 1999:7.
5	Mycket allvarlig	Stora produktionsförluster eller stora kostnader, långvariga störningar i verksamheten. Mycket allvarliga personskador, första hjälpen, AFS 1999:7. T ex förlust av kroppsdel eller jämförbart.
4	Allvarlig	Ganska stor påverkan på verksamheten med produktionsförluster eller måttliga kostnader. Mindre personskador, första hjälpen, AFS 1999:7. T ex bruten arm eller liknande.
3	Begränsad	Begränsad påverkan på verksamheten eller mindre kostnader. Små personskador, första hjälpen, AFS 1999:7. T ex sår, blessyrer.
2	Mycket begränsad	Mycket begränsad påverkan på verksamheten eller små kostnader. Mycket små personskador, första hjälpen, AFS 1999:7, plåsterskador.
1	Obetydlig	Inga personskador, inget produktionsbortfall, mycket låga kostnader

Bilaga 2

Remissinstanser för Funktionsprogram för förskola och grundskola

De som fått utkastet är:

- Bygglovingenjör, Xxxxxx Xxxxxxxxxx

- Infrastruktur och trafikplanerare, Xxxxx Xxxxxxx

- Sektorchef service, Xxxx-Xxxx Xxxxxxxxx

- Enhetschef IT, Xxxx Xxxxxxxx

- Verksamhetschef Kommunservice, Xxx Xxxxxx

- Enhetschef Lokalvård 1, Xxxxx Xxxxxxxxx

- Enhetschef Lokalvård 2, Xxxxxx Xxxxxxx

- Utvecklingsledare sektor service, Xxxxxxx Xxxxxxx

- Krisberedskapssamordnare, Xxxx Xxxxxxxxx

- Säkerhetssamordnare, Xxxxxxx Xxxxxxxxx

- Stadsarkitekt, Xxxx Xxxxxx

- Driftansvarig Fastighet, Xxxxxx Xxxxxxxx

- Förvaltningsassistent Fastighet. Xxxxxxxxx Xxxxxxxx

- Fastighetsförvaltning Fastighet, Vesa Myllylä

- Brandskyddshandläggare, Xxxxxx Xxxxxxxxx

- Verksamhetschef Kultur och fritid, Xxxx Xxxxxx

- Enhetschef Xxxxxx, Xxxx Xxxxxxxx

- Fastighetstekniker Fastighet, Xxxxxx Xxxxxxx

- Projektledare Fastighet, Xxx Xxxxxxxxxxx

- Projektledare Fastighet, Xxxxxx Xxxxxxxx

- Parkchef, Xxxxx Xxxxx

- Samtliga rektorer inom grundskolan

Bilaga 3

Fokusgrupp F-6 skolor – Analys och slutsats

Den 28 mars har utredningsgruppen kallat in fem lärare och rektor från Bogesundsskolan samt tre lärare och rektor från Ulrikaskolan för deltagande i en fokusgrupp gällande lokalutformning för en ny F-6 skola.

Agenda

- Syfte och dagens agenda

- Presentationsrunda av alla deltagare

- Frågeställningar, instruktion för workshop och dela upp till mindre grupper

- Arbeta med frågor i respektive grupper (10 min per fråga ca. 40 min) Kort Paus

- Presentera resultat för den andra gruppen och diskutera om klusteruppdelningen är korrekt

- Poängsättning för varje kluster

- Avslutning/ reflektioner Cirka. 2 timmar

Arbetsgång

Fokusgruppen inleddes med presentation av dagens agenda, deltagarna och syftet med fokusgruppen. Därefter delades de åtta deltagarna in två grupper med en rektor i varje grupp samt jämnt fördelat med deltagare från Bogesundsskolan och Ulrikaskolan i varje grupp.

Grupperna fick under 10 minuter diskutera och komma fram till det de tyckte var viktigast för varje frågeställning och skrev detta på post-it lappar. Efter 10 minuter fick grupperna sätta upp lapparna under den frågeställning de just diskuterat och gick därefter vidare till nästa fråga för diskussion under 10 minuter. Detta upprepades för varje fråga. Under tiden klustrade fokusgruppledarna post-it lapparna under respektive frågeställning i liknande områden. Därefter skedde diskussion i samlad grupp kring vad man i de mindre grupperna kommit fram till under respektive frågeställning och om klustren var rätt indelade. Efter det fick varje deltagare 5 streck för varje frågeställning, att fördela på olika kluster under respektive frågeställning. Deltagarna kunde välja att lägga alla fem streck på ett kluster eller fördela strecken efter hur viktigt de ansåg ett kluster vara. Därefter diskuterades resultatet.

Resultat och analys

Nedan visas resultat och analys för varje frågeställning.

Resultat för fråga 1

Vilka faktorer ser ni som viktiga för att skapa en trygg skola ur lokalutformningsperspektiv?

För eleverna

Kluster	Xxxxxxxx	Xxxxx xxxxxx
1	Egen entré till klass/klasser Byggnaden uppdelad i mindre enheter Tydlig huvudentré Många in / utgångar	14
2	Undvika trånga passager Ej ”dolda” utrymmen inne/ute Översiktligt och ljust i den ”egna”enheten	12
3	Avdelad matsal Matsal centralt med flera mindre rum	7
4	Avskilda toaletter Egna toaletter	3
5	Duschbås Omklädningsutrymmen för elever med särskilda behov (små omklädning)	3
6	En byggnad Idrottssalen ingår i samma byggnad	0
7	Gång på parkering	0

	Säker trafikmiljö Avlämningsficka
8	Säker godsmottagning Transporter, Logistik	0

Analys för fråga 1

Fokusgruppen framhöll att en tydlig huvudentré för en ny F-6 skola är viktigt. Särskilt för besökande. I anslutning till huvudentrén ska det finnas expedition som kan ta emot besökande. Samtidigt ska eleverna ha separata entréer kopplade till sina arbetslag för att undvika trängsel och att de ska finnas i mindre sammanhang. Det ska finnas ”ett stort hjärta” som är kopplat till ett centralt beläget personalrum. Skolan ska också ha flera ”mindre

hjärtan” där respektive arbetslag är kopplade till mindre elevgrupper. Det ska finnas flera mindre skolor i den stora skolan.

Att ta bort de ”dolda” ytorna är en av de viktigaste faktorerna för att skapa en trygg skola för eleverna. Deltagarna gav inget streck till trafiksäkerhet då detta bör ingå i trafikplaneringen och ska vara en självklar faktor.

Matsalarna upplevs idag som för stora och har en bullrig miljö där eleverna inte får matro. Önskemål finns om att matsalen ska ha en bättre och mer dämpad ljudmiljö, men också fler avgränsade mindre ytor där eleverna kan äta i mindre grupper.

Toaletter ska finnas centralt beläget i byggnaden men ändå avskilt, det vill säga ingen separat ingång till flera toaletter utan ingången till toaletterna ska finnas i de öppna ytorna.

Duschbås och omklädningsrum i idrottshallar framhölls också som viktiga att utforma på ett säkert sätt. En byggnad som också inrymmer idrottshall, tillsammans med undervisningslokaler är att föredra jämfört med en friliggande idrottshall, eftersom eleverna slipper ta på sig jackor och gå mellan olika byggnader utomhus. Vilket kan vara en källa till oro.

Resultat för fråga 2

Vilka faktorer ser ni som viktiga för att skapa en trygg skola ur lokalutformningsperspektiv?

För medarbetarna

Kluster	Xxxxxxxx	Xxxxx xxxxxx
1	Flera mindre rum i anslutning till klassrum Rum att ”gå undan” med elev	16
2	Hemvist för Fritidshem Mindre enheter inom samma byggnad Närhet till sitt arbetslag Interntelefon Arbetsrum/plats till alla Rum för känsliga (telefon)samtal	16
3	Centralt beläget personalrum Expedition och elevhälsan centralt i byggnaden Enplansbyggnad för säkra översikt	8
4	Låsbara skåp för personliga ägodelar Möjlighet att förvara och låsa in privata saker	0
5	Godsmottagning där inte andra rör sig Säker trafikmiljö runt omkring	0

Analys för fråga 2

Mindre enheter inom samma byggnad är viktigt då eleverna upplever större trygghet i mindre enheter. Ett centralt beläget personalrum, expedition och elevhälsa i samma plan

xxxxxx en säker översikt då medarbetarna rör sig i skolans samtliga delar. Detta har en lugnande effekt och ökar vuxennärvaron i alla utrymmen. Medarbetarna i arbetslagen bör ha sina lärararbetsplatser tillsammans i anslutning till sina undervisningsgrupper. Vi får den lilla skolan i den stora skolan. Medarbetarna ska enkelt kunna ta sig från lärararbetsplatsen till det centralt belägna personalrummet. I anslutning till lärararbetsplatserna ska finnas mindre rum för känsliga samtal med bra ljudisolering.

Xxxxxxx skåp för samtliga lärare behövs i anslutning till lärararbetsplatserna.

En hemvist för fritidshem ska också finnas i anslutning till undervisningslokalerna och arbetslagen, och möjlighet att samutnyttja gemensamma ytor. Ett särskilt utrymme för fritidspersonalen behövs, de tillbringar längst tid på skolan och därför bör deras utrymme och arbetsmiljö särskilt beaktas. Kunskapsmålen för fritidshem måste också tas i beaktande.

Säkerhetsperspektiven vid exempelvis utrymning måste tas hänsyn till. Kommunens säkerhetssamordnare bör kopplas in.

En säker trafikmiljö för elever och personal behövs med till exempel avlämningsfickor och gångstråk vid parkeringar. En säker anslutning för godsmottagning är också viktig.

Resultat för fråga 3

Vilka lokalmässiga förutsättningar ser ni som viktiga för att eleverna ska kunna uppfylla kunskapsmålen?

Kluster	Xxxxxxxx	Xxxxx xxxxxx
1	Centralt beläget bibliotek Bibliotek, musiksal, bildsal, NO-sal, samlingssal Bibliotek med samlingsplats och läshörna Samlingsplats för flera Bildsal, NO-sal, musiksal, utomhus-klassrum, scen	11
2	Olika rum för olika elevbehov Grupprum Flera grupprum i anslutning till alla klassrum	10
3	Flexibla lösningar, avdelningsmöjligheter Möjlighet att dela in rum i mindre enheter, t.ex. skjutväggar och skärmar Flexibla möbler	8
4	Genomtänkt utemiljö	5
5	Lugn och ro i matsalen Ljud, ljus, luft Ljudabsorbenter Anpassad belysning	3
6	Rena ytor Smart förvaring Stängd förvaring	2
7	Förutsättningar för att arbeta digitalt	1
8	Vatten i alla klassrum	0

Analys för fråga 3

Specialsalar såsom bildsal, NO-sal, musiksal och bibliotek anses som viktiga faktorer. Ökade krav i NO-ämnena gör att särskilda salar för dessa ämnen behövs. Många traditionella skolor saknar dessa typer av salar. En samlingsplats, exempelvis en aula, där delar eller hela skolan kan samlas är också önskvärt. I denna frågeställning framhölls också vikten av flera grupprum. Det skall finnas minst två grupprum per klassrum för att kunna möjliggöra en uppdelning av elever som behöver särskilt stöd. Ett grupprum i anslutning till klassrummen med glasvägg mellan klassrum och grupprum är önskvärt.

Flexibla möbler som lätt kan flyttas med hjul och flexibla lösningar såsom flyttbara väggar samt skärmväggar för att avgränsa undervisningslokaler att skapa mindre utrymme behövs. Möjlighet att skapa arbetsbås genom flexibla möbler kan vara en lösning för att skapa ett mindre utrymme. Traditionella skolbänkar fungerar bra, men om eleverna ska ha både dator och textböcker samtidigt på bordet finns det inte tillräckligt mycket plats. Möblerna ska anpassas till framtida behov.

Genomtänkta pedagogiska utemiljöer med olika ytor för aktiviteter och lugnare ytor ska finnas.

Ordentligt med ljudisolering i alla utrymmen, mycket ljusinsläpp och bra ventilation är en självklar förutsättning. Många elever behöver också lugn och ro i matsalen för att kunna äta ordentligt.

Rena ytor innebär välstädade och välorganiserade ytor. Xxxxx förvaring i skåp med

skjutluckor kan bidra till ”rena ytor”.

Förutsättningar för att kunna arbeta digitalt ska finnas. Exempelvis accesspunkter och tillgång till eluttag i tak och i väggar i varje rum. Tillgång till vatten ska också finnas i varje undervisningssal.

Resultat för fråga 4

Vilka lokalmässiga faktorer är viktiga att uppfylla för att vara en attraktiv arbetsgivare och för att kunna skapa attraktiva lärartjänster?

Kluster	Xxxxxxxx	Xxxxx xxxxxx
1	Centralt personalrum Flexibelt personalrum Kök Innegård, uteplats Mötesrum, ljudisolerat Personalmatsal Utrymmen för samarbete och trivsel Arbetsrum Omklädningsrum, dusch Digital informationstavla	12
2	Special klassrum för NO, bild och musik NO-sal, bildsal, musiksal	12
3	Renovera Bogesundsskolan och Ulrikaskolan i samma veva för attraktivitet	9
4	Pedagogisk utemiljö Närhet till grönområde Pedagogisk utformad ute och inne miljö	6
5	Särskilda fritidsavdelningen anpassade efter verksamheten	1

Skolbibliotek med bibliotekarie

Cykelparkering, laddstolpar Personalparkering

Goda parkeringsmöjligheter för föräldrar samt separata parkeringar för personal

Analys för fråga 4

Ett centralt placerat personalrum i hjärtat av skolan är viktigt. Personalrummet ska också inrymma dusch, omklädningsrum, kök, personalmatsal, ljudisolerat mötesrum, arbets- och konferensrum, och ett utrymme där personalen kan koppla av. En digital informationstavla som visar vad som händer i skolan, vilka salar som används med mera är önskvärt. En innegård eller uteplats är ett önskemål för personalen för att komma utomhus under rast.

Specialsalar för NO, bild, musik och teknikämnena ska finnas. Skolbibliotek med bibliotekarie är viktigt.

Bogesundsskolan och Ulrikaskolan ska renoveras till samma standard som en ny skola. Det ska vara likvärdiga skolor så att inte alla elever dras till den nya skolan.

Pedagogiska ute- och innemiljöer samt närheten till grönområden är viktigt. Fritidsavdelningen ska också ha anpassade lokaler efter sin verksamhet.

Cykelparkeringar, laddstolpar, personalparkering samt goda parkeringsmöjligheter för föräldrar ska också finnas.

Hållbar utveckling och miljöaspekter bör ses över av experter.

Slutsatser (samtliga frågeställningar ingår)

Nedan finns de sammanslagna slutsatserna för samtliga fyra frågeställningar, uppdelade i olika rubriker

Trygghet och säkerhet

Mindre enheter inom samma byggnad är viktigt då eleverna upplever större trygghet i mindre enheter.

Säkerhetsperspektiv såsom vid utrymning måste tas hänsyn till, kommunens säkerhetssamordnare bör kopplas in.

Centralt beläget personalutrymme

Detta har en lugnande effekt och ökar vuxennärvaron i alla utrymmen.

med mera är önskvärt. En innegård eller uteplats är önskvärt så att personalen kan komma utomhus under rast.

Lärararbetsplatser

Fritidshem

Hygienutrymmen

Duschbås och omklädningsrum i idrottshallar framhölls också som viktiga faktorer att beakta ur ett trygghets- och säkerhetsperspektiv.

En byggnad som inrymmer idrottshall tillsammans med undervisningslokaler är föredra jämfört med en friliggande idrottshall eftersom eleverna då slipper på sig jackor och röra sig utomhus vilket kan skapa oro.

Tillgång till vatten ska också finnas i varje undervisningssal.

Specialsalar

En större samlingsplats, exempelvis en aula, där en stor del av eller hela skolan kan samlas är önskvärt.

Grupprum

Flera grupprum ska finnas i den nya skolan. Det skall finnas minst två grupprum per klassrum för att möjliggöra uppdelning av klasser och elever som behöver särskilt stöd. Idag upplevs en stor brist på grupprum vid F-6 skolorna. Ett av grupprummen bör finnas i anslutning till varje klassrum, med glasvägg mellan klassrum och grupprum.

Ljudisolering, ljus och ventilation

Ordentlig ljudisolering i alla utrymmen, mycket ljusinsläpp och bra ventilation är en mycket viktig förutsättning.

Flexibla ytor och flexibel möblering

Flexibla möbler som lätt kan flyttas med hjul och flexibla lösningar såsom flyttbara väggar samt skärmväggar för att avgränsa undervisningslokaler för att skapa mindre utrymmen behövs. Möjlighet att skapa arbetsbås genom flexibla möbler kan vara en lösning.

Traditionella skolbänkar fungerar bra, men om eleverna ska ha både dator och textböcker samtidigt på bordet är platsen inte tillräcklig. Möblerna ska anpassas till framtida behov.

Rena ytor innebär välstädade och välorganiserade ytor. Xxxxx förvaring och skåp med

skjutluckor kan bidra till ”rena ytor”.

Trafiksäkerhet

Utemiljöer

Genomtänkta och pedagogiska utemiljöer med ytor för olika aktiviteter och lugnare ytor ska finnas. Närheten till grönområden är viktig.

Digitalt arbetssätt

Förutsättningar för att arbeta digitalt ska finnas, exempelvis genom accesspunkter och tillgång till eluttag i tak och väggar i varje rum.

Likvärdiga skolor

Bogesundsskolan och Ulrikaskolan ska renoveras till samma standard som en ny skola. Det ska vara likvärdiga skolor så att alla elever inte dras till den nya skolan.

Övriga synpunkter

Hållbar utveckling och miljöaspekter bör tas med och ses över av experter.

Bilaga 4

Matris – sammanställning av platsalternativ, F-6

Sammanställning för jämförelse av de olika alternativen för ny F-6 skola, Snipe 2:6 och Sanatorieskogen 1:3, finns i matrisen.

Färgförklaring: Klar- Grön, Möjlig - Gul, Ej aktuell - Röd

	Snipe 2:6	Sanatorieskogen 1:3	Kommentar och Reflektion
Area	26 000 kvm. 11 500 kvm går bort i riskavstånd till väg 1704.	Hela området: 54 000 kvm Norra delen: 38 000 kvm	Ytan för Snipe 2:6 räcker vare sig till en två- parallellig eller treparallellig skola i dagsläget.
Närliggande grönområden	Naturnära. Mycket ej detaljplanelagd mark, men söder om Snipe 2:6 finns RI för naturvård och möjlighet för bra skolskog. Avlastar ej på raster då barriär i form av väg finns emellan.	Lassalyckan
Friyta/elev (inom skolområde) beroende på våningsantal	23,1 kvm. Om trafik och parkering löses utanför fastigheten och skolan byggs i 5 våningar. 14,7 kvm. Om trafik och parkering löses inom fastigheten och skolan byggs i 5 våningar.	34,6 kvm. Om endast norra delen nyttjas, skolan byggs i enbart en våning, och förskola och särskola samlokaliseras med skolan.
Möjlighet för förskola i anslutning till F-6	Ej möjligt	Möjligt	Förskola ryms inom Sanatorieskogen men kanske inte är lämpligt med tanke på befintliga och planerade förskolor i närheten.

Skolskjuts (antal elever, terminal)	Det ryms inte inom området.	Det ryms inom området.
Möjligheter till samverkan med andra skolor/förskolor, kök, idrottshallar, slöjd-, kemi- och tekniksalar	Fullt schemalagt på alla skolor förutom hemkunskap på Stenbocksskolan.	Fullt schemalagt på alla skolor förutom hemkunskap på Stenbocksskolan.
Xxxxxx i naturvärdes- inventering	Ej klar förrän hösten 2019.	Ej klar förrän hösten 2019.
Uppskattat behov av utredningar/åtgärder i samband med detaljplan inklusive uppskattad kostnad	NVI, geoteknik, buller, massbalansering, utbyggnad av gata, fastighetsförteckning, arkeologi. 1 100 000 kr	NVI, geoteknik, buller (eventuellt), massbalansering (eventuellt), utbyggnad av gata, fastighetsförteckning. 1 460 000 kr	Siffrorna är grovt uppskattade. 360 000 kr i skillnad bör ej ses som avgörande i detta skede.
Möjliga parkeringslösningar (behov utifrån P- norm 37-45 st)	30 kvm friyta/elever uppnås ej oavsett parkeringslösningar. Öster om området finns Bogesund 1:8 och Bogesund 1:86 som kan lämpa sig för trafiklösningar.	Ryms enkelt inom området.
Möjliga trafiklösningar	Trygga och säkra skolvägar till detta område för alla som bor söder om väg 1704 (gamla R40) och väster om Ätran ordnas rel. enkelt. Hållplats 250 m från området. Alt. nytt hållplatsläge längs Brunnvägen.	GC-väg (gång och cykelväg) finns utmed Grönahögsvägens södra sida. En hastighetssäkrad passage av vägen behöver utformas. Grönahögsvägen trafikeras av busslinjerna 204 och 267. Nytt hållplatsläge kan bli aktuellt.
Tätortsutveckling	Kan stödja önskad tätortsutveckling västerut (ÖP)	Utpekat för bostäder. Naturlig utveckling av stadsskogen. Tillräcklig med yta för att kunna planera för bostäder alternativt gruppbostad.

Uppskattad investeringsutgift skolbyggnader	250 mnkr	250 mnkr
Totalt uppskattad utgift för byggnation	Totala utgifter kan beräknas först efter projekteringsskedet.	Totala utgifter kan beräknas först efter projekteringsskedet.

Sida 1 av 1

Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning

Dnr 2019/504

Sammanfattning

Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, KL (2017:725) eller annan författning om kommunfullmäktiges uppgifter regleras dessa i fullmäktiges arbetsordning.

Arbetsordningen reviderades senast i början av 2019 med bland annat laghänvisningar till den nya kommunallagen. Den revidering som nu är aktuell rör främst arbetssätt och några förtydliganden.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2019-10-28 från kanslichef

2 Kommunfullmäktiges arbetsordning

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut

Kommunfullmäktiges arbetsordning antas och gäller från och med 1 januari 2020.

Tidigare arbetsordning, beslutad av kommunfullmäktige 2019-01-31 § 10, upphävs från och med 1 januari 2020.

2019-10-28

Tjänsteskrivelse Revidering av kommunfullmäktiges arbetsordning

Diarienummer 2019/504, löpnummer 2965/2019

Sammanfattning

Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, KL (2017:725) eller annan författning om kommunfullmäktiges uppgifter regleras dessa i fullmäktiges arbetsordning.

Arbetsordningen reviderades senast i början av 2019 med bland annat laghänvisningar till den nya kommunallagen. Den revidering som nu är aktuell rör främst arbetssätt och några förtydliganden.

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunfullmäktiges arbetsordning antas och gäller från och med 1 januari 2020.

Tidigare arbetsordning, beslutad av kommunfullmäktige 2019-01-31 § 10, upphävs från och med 1 januari 2020.

Ärendet

Utöver det som föreskrivs i kommunallagen, KL (2017:725) eller annan författning om kommunfullmäktiges uppgifter regleras dessa i fullmäktiges arbetsordning.

Arbetsordningen reviderades senast i början av 2019 med bland annat laghänvisningar till den nya kommunallagen. Den revidering som nu är aktuella rör främst arbetssätt och några förtydliganden. Ändringarna är markerade med gult i dokumentet och det som flyttats eller tagits bort är överstruket.

Beslutsunderlag

1 Kommunfullmäktiges arbetsordning

Beslut lämnas till Kanslichef Kommunsekreterare Författningshandboken

Xxxx Xxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx

Kanslichef Utredare

Kommunledningsstaben Kanslifunktionen Kommunledningsstaben

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Styrdokument

Arbetsordning för kommunfullmäktige

ANTAGET AV: Kommunfullmäktige

DATUM: Gäller fr o m 2020-01-01

ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef

GÄLLER TILL OCH MED: 2023

Innehåll

Bakgrund 4

Våra styrdokument

[Normerande]

Policy – Vår hållning, övergripande Riktlinjer – Rekommenderade sätt att agera Regler – Absoluta gränser och ska-krav

[Aktiverande]

Strategi – Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar

Program – Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan – Uppdrag, tidsram och ansvar

Syfte 4

Antal ledamöter 4

Presidium 4

Tid och plats för sammanträden 5

Förlängning av sammanträde och fortsatt sammanträde 6

Ärenden och handlingar till sammanträdena 6

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare 6

Upprop 7

Protokolljusterare 7

Turordning för handläggning av ärendena 8

Yttranderätt vid sammanträdena 8

Talarordning och ordningen vid sammanträdena 9

Yrkanden 9

Deltagande i beslut 10

Omröstningar 10

Motioner 11

Medborgarförslag 11

Xxxxxxxx initiativrätt 12

Interpellationer 12

Frågor 13

Beredning av ärenden 13

Beredning av revisorernas budget 13

Förklaring vid revisionsanmärkning 13

Xxxxxxxxxxxxxxx från nämnderna 13

Prövning av ansvarsfrihet och anmärkning 14

Fullmäktigeberedningar 14

Reservation 15

Expediering och publicering 15

Revisionen 15

Digitalt arbetssätt 15

Tidigare arbetsordning för kommunfullmäktige antogs av kommunfullmäktige 2016-06-22. Revidering har skett utifrån ny kommunallag (2017:725) som trädde i kraft 2018-01-01 och beslut om ny politisk organisation för mandatperioden 2019 - 2022.

Utöver det som föreskrivs om kommunfullmäktige i kommunallagen (2017:725) eller annan författning gäller bestämmelserna i denna arbetsordning. Arbetsordningen börjar gälla från och med 2019.

Syfte

Arbetsordningens syfte är att komplettera de bestämmelser som finns i kommunallagen med föreskrifter som behövs för kommunfullmäktiges sammanträden och handläggning av ärenden.

Antal ledamöter

(5 kap. 5 - 7 §§ KL)

1 §

Kommunfullmäktige har 49 ledamöter.

Presidium

(5 kap. 11 § KL)

2 §

Det år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet väljer kommunfullmäktige bland ledamöterna en ordförande samt en vice ordförande som tillsammans utgör kommunfullmäktiges presidium. Val till presidiet ska förrättas på ett sammanträde som hålls före december månads utgång.

Presidiet väljs för kommunfullmäktiges löpande mandatperiod.

Vice ordföranden ska biträda ordföranden i uppgiften att planera och leda sammanträdet i den mån ordföranden anser att det behövs.

3 §

Till dess att val av presidiet har förrättats tjänstgör som ordförande den som har varit ledamot i kommunfullmäktige längst tid (ålderspresidenten). Om flera ledamöter har lika lång tjänstgöringstid som ledamot, ska den äldste av dem vara ålderspresident.

4 §

Om ordföranden eller vice ordföranden avgår som ledamot eller från sin presidiepost, bör kommunfullmäktige så snart det kan ske välja en annan ledamot till det uppdraget för resten av tjänstgöringstiden.

Om samtliga i presidiet är hindrade att fullgöra uppdraget, fullgör ålderspresidenten ordförandens uppgifter.

(5 kap. 12 och 13 §§ KL)

5 §

Kommunfullmäktige håller ordinarie sammanträde varje månad utom i juli och augusti. För varje år bestämmer kommunfullmäktige dag och tid för sammanträdena.

De år då val av kommunfullmäktige har ägt rum i hela landet, sammanträder det nyvalda kommunfullmäktige första gången i oktober. Ålderspresidenten bestämmer dagen och tiden för det första sammanträdet efter samråd med kommunstyrelsens presidium.

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden placeringsordningen för kommunfullmäktiges ledamöter, ersättare och andra som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar, om kommunfullmäktige inte beslutar annat.

6 §

Ett extra sammanträde hålls på den tid som ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden.

En begäran om ett extra sammanträde ska göras skriftligen hos ordföranden och ska innehålla uppgift om det eller de ärenden som önskas behandlade på det extra samman- trädet.

7 §

Om det föreligger särskilda skäl, får ordföranden efter samråd med vice ordföranden ställa in ett sammanträde eller ändra dagen eller tiden för sammanträdet.

Om ordföranden beslutar att ett sammanträde ska ställas in eller att dagen eller tiden för ett sammanträde ska ändras, ska ordföranden snarast underrätta varje ledamot och ersättare om beslutet. Uppgift om beslutet ska snarast och minst en vecka före den bestämda sammanträdesdagen anslås på kommunens digitala anslagstavla på kommunens webbplats.

8 §

Kommunfullmäktiges sammanträden hålls normalt i kommunfullmäktiges sessionssal i stadshuset. Ordföranden får efter samråd med vice ordföranden för särskilt fall bestämma annan sammanträdesplats.

9 §

Kommunfullmäktiges sammanträden tillkännages på den digitala anslagstavlan på kommunens webbplats minst en vecka innan sammanträdesdagen.

sammanträde

10 §

Om kommunfullmäktige inte hinner slutföra ett sammanträde på den utsatta sammanträdesdagen, kan kommunfullmäktige besluta att förlänga tiden för sammanträdet.

Kommunfullmäktige kan också besluta att avbryta sammanträdet och att hålla fortsatt sammanträde en senare dag för att behandla de ärenden som återstår. I ett sådant fall beslutar ordföranden genast när och var sammanträdet ska fortsätta.

Om kommunfullmäktige beslutar att hålla fortsatt sammanträde, utfärdar ordföranden ett tillkännagivande om det fortsatta sammanträdet på vanligt sätt.

Om sammanträdet ska fortsätta inom en vecka, behöver något tillkännagivande inte utfärdas. I ett sådant fall låter ordföranden dock underrätta de ledamöter och ersättare som inte är närvarande när sammanträdet avbryts om tiden och platsen för det fortsatta sammanträdet.

Ärenden och handlingar till sammanträdena

11 §

Ordföranden bestämmer efter samråd med vice ordföranden när kommunfullmäktige ska behandla ett ärende, om inte annat följer av lag.

12 §

Kommunstyrelsens, övriga nämnders samt fullmäktigeberedningarnas förslag till beslut eller yttranden i de ärenden som tagits in i tillkännagivandet bör tillställas varje ledamot och ersättare före sammanträdet.

Ordföranden bestämmer i vilken omfattning övriga handlingar i ett ärende ska tillställas ledamöter och ersättare före sammanträdet.

Handlingarna i varje ärende ska finnas tillgängliga på kommunens webbplats.

Interpellationer bör tillställas samtliga ledamöter och tjänstgörande ersättare vid sammanträde då de avses bli ställda.

Anmälan av hinder för tjänstgöring och inkallande av ersättare

(5 kap. 17-21 §§ KL)

13 §

En ledamot som är förhindrad att delta i ett sammanträde helt eller delvis ska snarast anmäla detta till respektive gruppledare. Det är sedan gruppledarens ansvar att underrätta kanslifunktionen, som underrättar den ersättare som står i tur att tjänstgöra.

14 §

Om en ledamot utan föregående anmälan uteblir från ett sammanträde, eller om hinder uppkommer för en ledamot att vidare delta i ett pågående sammanträde, kallar ordföranden in den ersättare som är tillgänglig och står i tur att tjänstgöra.

Xxxxxxx och ersättare är skyldig att anmäla till sekreteraren om ledamoten avbryter sin tjänstgöring under sammanträdet.

15 §

Det som sagts om ledamot i 13 och 14 §§ gäller också för ersättare, som kallats till tjänstgöring.

16 §

Ordföranden bestämmer när en ledamot eller ersättare ska träda in och tjänstgöra under ett pågående sammanträde. Endast om det föreligger särskilda skäl bör dock inträde ske under pågående handläggning av ett ärende.

Upprop

17 §

I början av varje sammanträde ska upprop ske enligt uppropslistan.

En uppropslista som visar de ledamöter och ersättare som tjänstgör ska finnas tillgänglig under hela sammanträdet.

Upprop förrättas också i början av varje ny sammanträdesdag, vid fortsatt sammanträde och när ordföranden anser att det behövs.

Protokolljusterare

(5 kap. 69 §, 8 kap 12 § KL)

18 §

Ordföranden bestämmer dag tiden och platsen för justering av protokollet från sammanträdet.

Sedan uppropet har förrättats enligt 17 § väljer kommunfullmäktige två ledamöter att tillsammans med ordföranden justera protokollet från sammanträdet senast fjorton dagar efter sammanträdet, och att i förekommande fall biträda ordföranden vid röstsammanräkningar.

Om två eller flera ledamöter har fungerat som ordförande under ett sammanträde justerar varje ordförande de paragrafer i protokollet som redovisar de delar av förhandlingarna som vederbörande har lett.

Kommunfullmäktige får besluta att en paragraf i protokollet ska justeras omedelbart. Sådan paragraf ska redovisas skriftligt innan kommunfullmäktige justerar den.

Turordning för handläggning av ärendena

19 §

Kommunfullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i tillkännagivandet. Kommunfullmäktige kan dock besluta om ändrad turordning för ett eller flera ärenden.

Ordföranden bestämmer när under ett sammanträde ett ärende som inte finns med i tillkännagivandet ska behandlas.

Kommunfullmäktige får besluta att avbryta handläggningen av ett ärende under ett sammanträde för att återuppta det senare under sammanträdet.

Yttranderätt vid sammanträdena

(4 kap. 22,24 §§, 5 kap. 32, 39, 40, 41, 63, 64 och §§ KL)

20 §

Rätt att delta i överläggningen har

- Förtroendevald som anges i 4 kap. 2 §, första stycket KL och som inte är ledamot i fullmäktige

- icke tjänstgörande ersättare

- ordföranden och vice ordföranden i en nämnd vid behandling av ett ärende där nämndens verksamhetsområde berörs

- ledamöter i en fullmäktigeberedning när fullmäktige behandlar ett ärende som fullmäktigeberedningen har handlagt

- ordföranden i en nämnd eller i en fullmäktigeberedning eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga när överläggning hålls med anledning av svaret

- styrelsens ordförande i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3-7 §§ KL, när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör förhållande i bolaget.

Kommunens förvaltningschef får delta i överläggningen i alla ärenden.

Kommunfullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.

21 §

Kommunens revisorer och deras sakkunniga ska ges tillfälle att delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar revisionsberättelsen och årsredovisningen.

Revisorerna får delta i överläggningen när kommunfullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas granskning eller revisorernas egen förvaltning.

22 §

Ordföranden låter efter samråd med vice ordföranden, i den utsträckning som det behövs, kalla ordförandena och vice ordförandena i nämnderna och beredningsledare i fullmäktigeberedning, revisorerna samt anställda hos kommunen för att lämna upplysningar vid sammanträdena. Detsamma gäller utomstående sakkunniga.

Ingår kommunen i en gemensam nämnd får ordföranden efter samråd med vice ordföranden i den utsträckning som det behövs kalla ordföranden och vice ordföranden i den gemensamma nämnden och anställda i de samverkande kommunerna för att lämna upplysningar vid sammanträdena.

Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat bestämmer ordföranden, efter samråd med vice ordföranden, i vilken utsträckning de som har kallats för att lämna upplysningar på ett sammanträde får yttra sig under överläggningarna.

Talarordning och ordningen vid sammanträdena

23 §

Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar får ordet i den ordning i vilken han eller hon anmält sig och blivit uppropad. Anmälan till talarlistan kan ske först sedan sammanträdet öppnats.

Den som har rätt att delta i kommunfullmäktiges överläggningar har också rätt till ett kort inlägg på högst två minuter för en replik med anledning av vad en talare anfört. Inlägget görs omedelbart efter den talare som har ordet då begäran om att få göra inlägget framställts.

Om någon i sitt yttrande skulle avlägsna sig från ämnet och inte rättar sig efter tillsägelse av ordföranden får ordföranden ta ifrån talaren ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under anförandet.

Ordföranden kan visa ut den som uppträder störande och inte rättar sig efter tillsägelse.

Uppstår oordning som ordföranden inte kan avstyra, får ordföranden ajournera eller upplösa sammanträdet.

Yrkanden

24 §

När ordföranden har förklarat överläggningen i ett ärende avslutad, går ordföranden igenom de yrkanden som har framställts under överläggningen och kontrollerar att de har uppfattats korrekt.

Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt ett yrkande avfatta det skriftligt.

25 §

Motiveringen till ett beslut om återremiss ska bestämmas av de ledamöter som begärt återremittering (5 kap. 50 § tredje stycket KL).

Om ordföranden anser att det behövs ska den ledamot som har framställt en återremiss avfatta den skriftligt.

(4 kap. 25 § första stycket KL)

26 §

En ledamot som avser att avstå från att delta i ett beslut ska anmäla detta till ordföranden innan beslutet fattas. En ledamot som inte har gjort en sådan anmälan anses ha deltagit i beslutet, om fullmäktige fattar det med acklamation.

Omröstningar

(4 kap. 25 § andra stycket, 5 kap. 54 -56 och 46 §§ KL samt 2 § lag (1992:339) om proportionellt valsätt)

27 §

När omröstningar genomförs, biträds ordföranden av de två ledamöterna som har utsetts att justera protokollet.

Omröstningarna genomförs genom att ledamöterna avger sina röster efter upprop. Uppropet sker enligt uppropslistan. Ordföranden avger alltid sin röst sist.

Sedan omröstningen har avslutats befäster ordföranden detta med ett klubbslag. Därefter får inte någon ledamot avge sin röst. Inte heller får någon ledamot ändra eller återta en avgiven röst efter klubbslaget.

Om oenighet uppstår om resultatet av en öppen omröstning, ska en ny omröstning genomföras omedelbart.

28 §

En valsedel som avlämnas vid en sluten omröstning ska uppta så många namn som valet avser samt vara omärkt, enkel och sluten.

En valsedel är ogiltig om den

- upptar namnet på någon som inte är valbar

- upptar flera eller färre namn än det antal personer som ska väljas

- upptar ett namn som inte klart utvisar vem som avses.

Det som nu sagts gäller inte vid val som sker med tillämpning av proportionellt valsätt. För sådana val finns särskilda föreskrifter i lag.

(5 kap. 22 § 2 p KL)

29 §

En motion

- ska vara skriftlig och undertecknad av en eller flera ledamöter

- får inte ta upp ämnen av olika slag.

En motion som avses att väckas vid ett visst sammanträde ska inlämnas till kommunfullmäktiges kansli senast klockan 09.00 vardagen före sammanträdesdagen. En ersättare får väcka en motion enbart när vederbörande tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

Kommunstyrelsen ska två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober.

I samband med att kommunfullmäktige första gången behandlar en ny motion ska motionären/motionärerna lämnas tillfälle att under ett kortare anförande presentera motionen. Någon debatt får inte förekomma med anledning av anförandet.

Medborgarförslag

(5 kap. 22 § 5 p KL)

30 §

Den som är folkbokförd i kommunen får väcka ärende i kommunfullmäktige (medborgarförslag).

Ett medborgarförslag

- ska vara skriftligt och undertecknat av en eller flera personer

- ska innehålla namnförtydligande och adress

- får inte ta upp ämnen av olika slag.

Ett medborgarförslag som avses att väckas vid ett visst sammanträde ska inlämnas till kommunfullmäktiges kansli senast klockan 09.00 vardagen före sammanträdesdagen.

Ett medborgarförslag ska avse ett ämne som hör till kommunfullmäktiges, en nämnds eller en fullmäktigeberednings handläggning. Den får inte avse ärenden som är myndighetsutövning mot enskild.

Medborgarförslag tas upp vid kommunfullmäktiges sammanträde och kommunfullmäktige beslutar utan föregående beredning att överlåta till kommunstyrelsen eller nämnd att besluta i ärende som väckts genom medborgarförslag. ~~förutom i de fall som anges i 5 kap. 1 § KL.~~

I de fall ett medborgarförslag behandlar ett ämne som är av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen (5 kap. 1 § KL), besvaras detta av kommunfullmäktige.

Medborgarförslag ska beredas så att kommunstyrelsen kan fatta beslut inom ett år från det förslaget väcktes. Flyttas till KS reglemente

När ett medborgarförslag beretts färdigt och beslut ska fattas, ska förslagsställaren underrättas. Flyttas till KS reglemente

Kommunstyrelsen ska två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på kommunfullmäktiges ordinarie sammanträde i april och oktober.

Xxxxxxxx initiativrätt

(10 kap. 3 § och 5 kap. 22 § 5 p KL)

31 §

Styrelsen i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 - 6 §§ KL får väcka ärenden i kommunfullmäktige i sådana ärenden som bolaget är skyldigt att se till att kommunfullmäktige får ta ställning till.

Interpellationer

(5 kap. 59-63 §§ KL)

32 §

En interpellation ska vara skriftlig och inlämnad från en ledamot.

Interpellationen ska inlämnas till kommunfullmäktiges kansli senast klockan 09.00 vardagen före den sammanträdesdag då ledamoten avser att ställa den.

En ersättare får ställa en interpellation enbart när vederbörande tjänstgör som ledamot vid ett sammanträde.

En interpellation bör besvaras senast under det sammanträde som följer närmast efter det då interpellationen ställdes.

Ett svar på en interpellation ska vara skriftligt. Uppgift om att interpellationssvar kommer att lämnas vid visst sammanträde bör tas in i tillkännagivandet.

Den ledamot som har ställt interpellationen bör få del av svaret senast dagen före den sammanträdesdag då svaret ska lämnas.

Om en interpellation avser förhållandena i ett sådant bolag som avses i 10 kap. 3 eller 4 §§ KL 3 kap. 17 eller 18 §§ KL, får den ordförande till vilken interpellationen har ställts överlämna till en av kommunfullmäktige utsedd ledamot i bolagets styrelse att besvara interpellationen.

(5 kap. 64 § KL)

33 §

En fråga från en ledamot ska vara skriftlig och av enklare art.

Frågan ska inlämnas till kommunfullmäktiges kansli senast klockan 09.00 på vardagen före den sammanträdesdag då den avses att ställas.

Vad som sägs i 31 och 32 §§ beträffande bolag och ersättare ska på motsvarande sätt tillämpas beträffande fråga.

En fråga bör besvaras under det sammanträde vid vilket den har ställts.

Beredning av ärenden

(5 kap.26-35 §§ KL)

34 §

Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat avgör kommunstyrelsen hur de ärenden som kommunfullmäktige ska behandla ska beredas.

Kommunstyrelsen får uppdra åt en förtroendevald eller åt någon anställd att besluta om remiss av sådana ärenden.

Beredning av revisorernas budget

35 §

Presidiet bereder revisorernas budget.

Förklaring vid revisionsanmärkning

(12 kap. 12 § KL)

36 §

Om kommunfullmäktige inte beslutar något annat, bestämmer ordföranden i vilken ordning förklaringar över en anmärkning som revisorerna har framställt i revisionsberättelsen ska inhämtas.

Xxxxxxxxxxxxxxx från nämnderna

(6 kap. 5 § KL)

37 §

Fullmäktige beslutar om omfattningen och formerna för nämndernas återredovisning av uppdrag som kommunfullmäktige lämnat. Närmare bestämmelser härom anges i respektive nämnds reglemente.

(5 kap. 24 och 32 §§ KL)

38 §

Presidiet bereder frågor och ärenden om ansvarsfrihet och anmärkning.

Fullmäktigeberedningar

(3 kap. 2 § KL)

39 §

Beredningen för val- och arvoden.

Beredningen för val- och arvoden väljs för den löpande mandatperioden av kommunfullmäktige vid det första sammanträdet med nyvalda kommunfullmäktige.

Val- och arvodesberedningen består av lika många ledamöter som antalet partier i kommunfullmäktige (inga ersättare). Bland ledamöterna väljer kommunfullmäktige en beredningsledare och en vice beredningsledare för samma tid som mandatperioden.

Val- och arvodesberedningen ska lägga fram förslag i alla valärenden som kommunfullmäktige ska behandla med undantag för valen av kommunfullmäktiges presidium, val- och arvodesberedningen och fyllnadsval som inte är ordförandeval. Nominering till fullmäktigeberedningar hanteras inte i beredningen för val och arvoden.

Kommunfullmäktige kan dock besluta att förrätta även andra val utan föregående beredning.

Val- och arvodesberedningen ska inför varje ny mandatperiod lägga fram förslag till ersättningar och arvoden för kommunens förtroendevalda.

40 §

Ulricehamns kommun har valt att sedan 2011 ha fullmäktigeberedningar. Detta för att tydliggöra och bredda fullmäktiges arbete. Fullmäktige kan besluta att tillsätta beredningar för att genomföra medborgardialog eller liknande aktiviteter inom ramen för ett ärende av strategisk och principiell art för kommunen. Det kan vara inför eller under framtagandet av en strategi eller ett program, vid större byggnationer och samhällsbyggnadsprojekt i kommunen eller inför en verksamhetsförändring i kommunen som får stor påverkan för invånarna.

Till varje fullmäktigeberedning ger kommunfullmäktig en tydlig uppdragsbeskrivning med bland annat en tidsplan och en ekonomisk ram för beredningens arbete. Beredningens arbete ska följa det processhjul som illustreras i beslutet om ny politisk organisation. Uppdragen bereds via kommunstyrelsen.

Beredningarna utses inför varje uppdrag och blir därmed alltid så kallade tillfälliga beredningar. Fullmäktige beslutar vilka ledamöter som ska ingå i beredningarna inför varje uppdrag utifrån beslut om ny politisk organisation (2018-01-25 § 7)

Beredningarnas arbetsformer regleras i riktlinjer för fullmäktigeberedningarnas arbete.

(4 kap. 27 § KL)

41 §

Om en ledamot har reserverat sig mot ett beslut och vill motivera reservationen ska vederbörande göra det skriftligt. Motiveringen ska lämnas till sekreteraren före den tidpunkt som har fastställts för justeringen av protokollet.

Om kommunfullmäktige beslutar att omedelbart justera den paragraf i protokollet som reservationen avser, ska motiveringen dock lämnas så snart det kan ske och senast under den sammanträdesdag beslutet fattades.

Expediering och publicering

42 §

Utdrag ur protokollet ska tillställas de nämnder, andra organ och personer som berörs av besluten. Kommunstyrelsen och kommunens revisorer ska dock alltid tillställas hela protokollet.

Ordföranden undertecknar och sekreteraren kontrasignerar kommunfullmäktiges skrivelser och de andra handlingar som upprättas i kommunfullmäktiges namn, om inte kommunfullmäktige för särskilt fall beslutar annat.

43 §

Protokollet ska, utöver de i 5 kap. 62 § KL uppställda kraven på tillkännagivande, även inom samma tid publiceras på kommunens webbplats.

Revisionen

44 §

Kommunfullmäktiges ordförande och vice ordförande har uppdraget att ha en kontinuerlig dialog med revisionen.

Digitalt arbetssätt

45§

Den som är förtroendevald i kommunfullmäktige behöver tillgång till kommunens IT-miljö för att tillgodogöra sig de digitala utskick som genomförs inför möten med mera. För att få tillgång till IT-miljön krävs att ett IT-användaravtal tecknas av ledamoten/ersättaren vid ny mandatperiod samt vid byte av ledamot/ersättare.

IT-användaravtalet innefattar:

• ett e-postkonto som används som kommunikationskanal för ledamoten/ersättaren i förtroendeuppdraget,

• tillgång till kommunens intranät där viktig information för förtroendeuppdraget publiceras,

• tillgång till kommunens relevanta applikationer,

• ett konto för ledamotens/ersättarens läsplatta.

Sida 1 av 1

Revidering av kommunstyrelsens reglemente

Dnr 2019/503

Sammanfattning

Kommunallagen (2017:725) KL, anger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Kommunstyrelsens reglemente reglerar kommunstyrelsens ansvar och beslutanderätt.

Förvaltningen har uppmärksammat att vissa tillägg och revideringar behöver göras i reglementet.

Beslutsunderlag

1 Tjänsteskrivelse 2019-09-30 från kanslichef

2 Kommunstyrelsens reglemente

Ordförandens förslag – kommunstyrelsens förslag till kommunfullmäktiges beslut

Kommunstyrelsens reglemente antas och gäller från och med 1 januari 2020.

Kommunstyrelsens tidigare reglemente, antaget av kommunfullmäktige 2019-01-31, § 11, upphävs från och med 1 januari 2020.

2019-09-30

Tjänsteskrivelse Revidering av kommunstyrelsens reglemente

Diarienummer 2019/503, löpnummer 2959/2019

Sammanfattning

Kommunallagen (2017:725) KL, anger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Kommunstyrelsens reglemente reglerar kommunstyrelsens ansvar och beslutanderätt.

Förvaltningen har uppmärksammat att vissa tillägg och revideringar behöver göras i reglementet.

Förvaltningens förslag till beslut

Kommunstyrelsens reglemente antas och gäller från och med 1 januari 2020.

Kommunstyrelsens tidigare reglemente, antaget av kommunfullmäktige 2019-01-31, § 11, upphävs från och med 1 januari 2020.

Ärendet

Kommunallagen (2017:725) KL, anger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Vissa uppgifter sköter fullmäktige, styrelsen och nämnderna enligt annan lag, författning eller enligt statlig myndighets beslut. Kommunstyrelsens reglemente reglerar kommunstyrelsens ansvar och beslutanderätt.

Förvaltningen har uppmärksammat att vissa tillägg och revideringar behöver göras i kommunstyrelsens reglemente, både utifrån lagkrav och förtydliganden. Ändringarna är markerade med gult i dokumentet och det som föreslås tas bort är överstruket.

Ett av tilläggen i kommunstyrelsens reglemente rör det faktum att från och med den 1 januari 2020 är FN:s barnkonvention inkorporerad i svensk lag. Detta innebär att barnkonventionens fyra huvudprinciper ska säkerställas på alla nivåer inom offentlig verksamhet.

• Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.

• Vid alla åtgärder som rör barn ska i första hand beaktas vad som bedöms vara barnets bästa.

• Alla barn har rätt till liv, utveckling och överlevnad.

• Varje barn har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör barnet. Barnets åsikt ska beaktas i förhållande till barnets ålder och mognad.

Det åligger kommunstyrelsen att säkerställa att barnkonventionens huvudprinciper beaktas i kommunens verksamheter.

Beslutsunderlag

1 Kommunstyrelsens reglemente

Beslut lämnas till Kanslichef Kommunsekreterare Författningshandboken

Xxxx Xxxxxxxx Xxx Xxxxxxxxx

Kanslichef Utredare

Kommunledningsstaben Kanslifunktionen Kommunledningsstaben

Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Styrdokument

KOMMUNSTYRELSENS REGLEMENTE

ANTAGET AV: Kommunfullmäktige

DATUM:

GÄLLER FRÅN OCH MED: 2020-01-01

ANSVAR UPPFÖLJNING/UPPDATERING: Kanslichef

GÄLLER TILL OCH MED: 2023

Våra styrdokument

[Normerande]

Policy – Vår hållning, övergripande Riktlinjer – Rekommenderade sätt att agera Regler – Absoluta gränser och ska-krav

[Aktiverande]

Strategi – Avgörande vägval och strategiområden från fullmäktigeberedningar

Program – Avgörande vägval och programområden från andra än fullmäktigeberedningar Plan – Uppdrag, tidsram och ansvar

Innehåll

Bakgrund 4

Syfte 4

Kommunstyrelsens uppgifter 4

Kommunstyrelsens övergripande uppgifter 4

Ekonomisk förvaltning 5

Uppgifter enligt speciallagstiftning och verksamhetsförvaltning 6

Personalfrågor 6

Övrig verksamhet 7

Delegation från kommunfullmäktige 7

Besvarande av medborgarförslag 8

FN:s barnkonvention 8

Kommunstyrelsens arbetsformer 9

Sammansättning 9

Ersättarnas tjänstgöring 9

Yttranderätt 10

Initiativrätt 10

Ersättare för ordföranden 10

Sammanträdena 10

Ordföranden 11

Kommunalråd och oppositionsråd 11

Justering av protokoll 12

Reservation 12

Delgivning 12

Undertecknande av handlingar 12

Digitalt arbetssätt 12

Utskott 13

Bakgrund

Kommunallagen (2017:725), KL, ger de grundläggande reglerna för ansvar och beslutanderätt i en kommun. Vissa uppgifter sköter fullmäktige, styrelsen och nämnderna enligt annan lag, författning eller enligt statlig myndighets beslut. Detta reglemente reglerar kommunstyrelsens ansvar och beslutanderätt.

Syfte

Reglementets syfte är att komplettera de bestämmelser som finns i kommunallagen med föreskrifter som behövs för kommunstyrelsens sammanträden och handläggning av ärenden.

Kommunstyrelsens uppgifter

Kommunstyrelsens övergripande uppgifter

1 §

I kommunstyrelsens ledningsfunktion ingår att som kommunens ledande politiska organ för styrning och ledning, ansvara för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning samt att leda och samordna planeringen och uppföljningen av kommunens ekonomi och verksamheter.

Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i kommunala bolag, i kommunalförbund som kommunen är medlem i eller utförs av annan kommun enligt särskilt avtal.

Kommunstyrelsen ansvarar för alla kommunens uppgifter som inte enligt lag är förbehållna annan nämnd eller som av kommunfullmäktige genom reglemente delegerats till annan nämnd.

2 §

I kommunstyrelsens styrfunktion ingår att

- leda arbetet med övergripande mål, riktlinjer och ramar för styrningen av hela den kommunala verksamheten,

- göra framställningar i målfrågor som inte i lag är förbehållna annan nämnd,

- ansvara för att de av fullmäktige fastställda målen och planerna för verksamheten och ekonomin efterlevs samt att kommunens löpande förvaltning handhas rationellt och ekonomiskt,

- tillse att uppföljning sker till fullmäktige om hur verksamheten och den ekonomiska ställningen utvecklas under året,

- ha fortlöpande uppsikt över verksamheten i de bolag som kommunen helt eller delvis äger eller annars har intresse i, främst vad gäller ändamål, ekonomi och efterlevnad av uppställda direktiv men också i avseende på övriga förhållanden av betydelse för kommunen samt att tillvarata kommunens intressen vid bolags- och föreningsstämmor och andra likartade sammanträden i sådana bolag,

- årligen genom beslut pröva om den verksamhet som de kommunala bolagen bedrivit under föregående kalenderår varit förenlig med det fastställda kommunala ändamålet och utförts inom ramen för de kommunala befogenheterna (6 kap 9 § KL). Om styrelsen finner att så inte är fallet ska den lämna förslag till fullmäktige om nödvändiga åtgärder.

- själv eller genom ombud föra kommunens talan i alla mål och ärenden, som avser styrelsens ansvarsområde, om inte uppgiften åvilar annan,

- fastställa mål och styrdokument för verksamheterna inom styrelsens eget ansvarsområde.

Ekonomisk förvaltning

3 §

Kommunstyrelsen ska ha hand om kommunens medelsförvaltning och följa av fullmäktige meddelade föreskrifter.

I kommunstyrelsens ansvar för den ekonomiska förvaltningen ingår att årligen sammanställa förslag till årsbudget, delårsbokslut och årsredovisning samt att regelbundet genomföra budgetuppföljningar.

Medelsförvaltningen omfattar placering och upplåning av medel. I uppgiften ingår också att bevaka att kommunens inkomster inflyter och att betalningar görs i tid samt att vidta de åtgärder som behövs för indrivning av förfallna fordringar.

Kommunstyrelsen har också hand om övrig ekonomisk förvaltning. I denna uppgift ingår bland annat att

- tillse att kommunens behov av försäkringsskydd är tillgodosett,

- besluta om omdisponering av budgetanslag enligt de riktlinjer som kommunfullmäktige för varje tidpunkt fastställt,

- handha förvaltning av donationsmedel.

Document Metadata

Table of Contents

Sida 1 av 1

Document Metadata