Anbud

2013-10-16

Upphandlande organisation Upphandling

SKL Kommentus Inköpscentral AB Stödboende 2013

Xxxxx Xxxx 5814

Sista anbudsdag: 2013-10-16 23:59

Symbolförklaring:

Texten/frågan innehåller krav som måste uppfyllas Texten ingår i kvalificeringen

Frågan är viktad och ingår i delen av upphandlingen

Texten kommer att ingå i avtalet

Texten innehåller sekretessbelagd information Frågan besvaras av köparen

Anbudslämnare

Säljare:

Anbud:

Organisationsnr.:

Behandlingshemmet Fristad AB

SKL Novaskill (13/5)

5567213755

1. Förfrågningsunderlag

1.1. Allmän orientering

1.1.1. SKL Kommentus Inköpscentral AB

SKL Kommentus Inköpscentral AB, organisationsnummer 556819-4798, (fortsättningsvis SKI) är bildat med syftet att vara inköpscentral för kommuner, landsting, regioner och deras bolag och för att genom samordnad upphandling dels ingå Ramavtal i eget namn avsedda för andra upphandlande myndigheter/enheter dels för att medverka vid en offentlig upphandling som ombud åt flera upphandlande myndigheter/enheter.

SKI genomför denna upphandling som ombud, jml 2 kap 9 a § p. 2 LOU, för de upphandlande myndigheter (i den fortsatta texten kallade kallade kommuner) som deltar i

upphandlingen. Med detta menas att kommuner som anmäler sig till att delta i upphandlingen blir ramavtalspart och är förbundna att använda ramavtalen under

ramavtalsperioden.

SKI ansvarar under ramavtalsperioden för den kommersiella avtalsförvaltningen, vilket bl.a. innebär efterannonsering, leverantörskontroll av ekonomisk stabilitet, skatter och sociala avgifter samt bevakning av tillstånd, avtalsförlängningar, indexregleringar, tolkning av ramavtalet och rådgivning vid eventuella tvister.

Kommunerna ansvarar under ramavtalsperioden själv för placeringsanalys och uppföljning av stödboendets verksamhet, såsom stödets innehåll, metoder, personal och rutiner samt andra krav som är kopplade till den tjänst som utförs.

Mer information om SKL Kommentus Inköpscentral AB finns på xxx.xxxxxxxxxxxx.xx.

1.1.2. Inbjudan att lämna anbud

SKL Kommentus Inköpscentral AB (SKI) inbjuder på uppdrag av deltagande kommuner att lämna anbud på Stödboende 2013.

1.1.3. Deltagande kommuner

Av Bilaga 01 "Deltagande kommuner" framgår vilka kommuner som deltar i upphandlingen.

Vissa kommuner kommer att börja använda ramavtalet vid en senare tidpunkt när det egna befintliga avtalet upphör. I Bilaga 01 "Deltagande kommuner" har tidpunkterna för den senare starten angivits för de kommuner det berör.

1.1.4. Upphandlingens omfattning

Upphandlingen omfattar placeringar i stödboenden för ungdomar 18 - 24 år samt barn och föräldrar i behov av tillsyn och stöd under en övergångsperiod, exempelvis i samband med utslussning från behandlingshem eller familjehem. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende i samhället. Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både gällande hushållsgöromål och i samhället.

Stödboendet ska vara kopplat till ett boende med någon form av kontrakt/lägenhet. Stödboendet ska bestå av lägenheter och/eller någon form av kollektivt boende.

Stöd ska finnas i boendet i form av tillgång till personal dygnet runt. Vårdgivaren ska erbjuda boende som kombineras med tillsyn, stöd och/eller pedagogiska insatser som anpassas

efter den/de placerades behov. Personligt stöd ska vid efterfrågan kunna ges varje dag. Det ska finnas telefonstöd av personal samt för akuta händelser, som behov av kontakt med fastighetsägare, brandkår med flera.

Upphandlingen omfattar fyra stycken delområden där anbudsgivaren har möjlighet att lägga anbud på en eller flera delområden. Delområdena är:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4

Med de olika behovsnivåerna avses följande:

Nivå 1 = Direkt personalstöd upp till 7 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 2 = Direkt personalstöd 8-15 timmar per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Nivå 3 = Direkt personalstöd 16-25 per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider. Nivå 4 = Direkt personalstöd 26 timmar och uppåt per vecka samt stöd via telefon övriga dagar och tider.

Deltagande kommuner har för avsikt att teckna ramavtal med de anbudsgivare som efter prövning uppfyller kraven i steg 1 och steg 2 i anbudsprövningen.

1.1.5. Syfte

Syftet med upphandlingen är att tillgodose deltagande kommuners huvudsakliga behov av externa placeringar. Ramavtalen kommer att reglera samtliga villkor som avser relationen vårdgivare - kommun under ramavtalsperioden. Det betyder att de priser som lämnats gäller under ramavtalsperioden och inget utrymme för förändring av vare sig pris eller villkor kommer att göras bortsett från möjlighet till årlig indexuppräkning enligt särskilda

villkor.

1.1.6. Huvudmannaskap

Företrädare för den placerande kommunen är ytterst ansvarig för den enskilda placeringen och beslutar i alla frågor som innefattar myndighetsutövning.

1.1.7. Avgränsning av omfattning

Placeringarna som omfattas av denna upphandling utgör ett komplement till

deltagande kommuners insatser i egen regi, som således inte berörs av upphandlingen. För vårdgivare som bedriver verksamhet i en upphandlande kommuns regi gäller ej anbudet mot den kommunen.

Upphandlingen omfattar inte abonnemang på stödboende eller entreprenader. Upphandlingen omfattar inte boende som inte har stödinsatser.

Upphandlingen omfattar inte stöd efter substitutionsbehandling.

1.1.8. Volym

Deltagande kommuner har tillsammans uppskattat sitt behov av stödboende för de målgrupper denna upphandling omfattar till 37 800 vårddygn per år.

Någon garanti att erhålla viss volym ges ej.

1.1.9. Ramavtalsperiod

Ramavtalet gäller för en tidsperiod om två (2) år med möjlighet att förlänga avtalet med ett

(1) + ett (1) år, dvs. sammanlagt högst fyra (4) år. Avtalet gäller fr.o.m. dagen för avtalets tecknande.

Planerad ramavtalsstart är 2014-01-01.

SKI ska, på uppdrag av deltagande kommuner påkalla förlängning av Ramavtalet senast tre månader innan Ramavtalet löper ut. Förlängning av Ramavtalet ska vara skriftlig och undertecknad av båda parter.

Påkallar inte SKI, på uppdrag av deltagande kommuner, förlängning upphör Ramavtalet utan föregående uppsägning.

1.1.10. Avropsordning (ordning för beställning/placering)

Inom varje delområde (4st) kommer flera leverantörer att antas och rangordnas där den som lämnat det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet kommer att rangordnas högst.

Placeringar kommer i första hand att ske enligt rangordning. Beställning från tecknade ramavtal kan dock ske på annat sätt beroende på den placerande kommunens handläggares bedömning i samråd med den enskilde gällande individens behov.

Som verktyg för den individuella placeringen kommer anbudsgivarna i upphandlingen precisera sin beskrivning av verksamheten utifrån olika matchningskriterier som ställts upp i förfrågningsunderlaget såsom verksamhetens inriktning, målgrupp, boende som tar emot endast män/pojkar, endast kvinnor/flickor, både män/pojkar och kvinnor/flickor, geografisk

belägenhet.

I upphandlingarna ingår inte omförhandling av befintliga placeringsavtal.

Avropsordning: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.1.11. Upphandlingsförfarande

Upphandlingen genomförs genom förenklat förfarande enligt 15 kap. lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU). Förhandling kan förekomma vid förenklat förfarande. Anbud kan dock komma att antas utan föregående förhandling och det är därför av vikt att anbudsgivaren redan vid anbudsgivningen lämnar sitt bästa pris. Eventuella förhandlingar upptas på initiativ av SKI.

1.1.12. Definitioner

Nedan följer definitioner av begrepp som används i upphandlingen.

18 -24 år =

18 till och med 24 år

Anbudsgivare =

Vårdgivare som lämnar anbud.

Annat etniskt ursprung =

Om verksamheten har en särskild inriktning och särskild kompetens inom ett visst etniskt ursprung.

Stöd=

Med stöd avses stöd till olika målgrupper för vidare utslussning. De metoder/arbetssätt och särskilda förhållningssätt som stödet innebär anpassas efter olika målgrupper och individens behov. Stödet fokuserar på att den placerade ska skapa sig en plattform i samhället. Den placerade ska förberedas för ett självständigt liv och rustas för att klara ett eget boende.

Hjälp ska ges bland annat för att komma iväg till sysselsättning eller skola, planera sin ekonomi samt få en fungerande vardag både i hemmet och i samhället.

Beprövad erfarenhet =

Innebär att en åtgärd måste ha använts i flera verksamheter, där de ansvariga är eniga om åtgärdens positiva effekt.

Bokningsavgift =

Avgift för placerande kommun för tiden från det att en kommun gör en beställning av en plats och påbörjar arbetet mot inskrivning till dess att inskrivning verkligen

sker.

Endast flickor/kvinnor =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med flickor/kvinnor.

Endast pojkar/män =

Om hela verksamheten som sådan bara arbetar med pojkar/män.

Genomförandeplan/behandlingsplan =

en konkretisering av vårdplanen där följande beskrivs:

1. målet med de särskilda insatser som behövs,

2. när och hur de särskilda insatserna ska genomföras,

3. när och hur genomförandeplanen/behandlingsplanen ska följas upp,

4. när och hur den unge ska kunna tillgodogöra sig åtgärder och insatser som andra huvudmän än socialnämnden ansvarar för,

5. när och hur den unges umgänge med föräldrar, vårdnadshavare och andra närstående ska ordnas,

6. när och hur den unge ska ha kontakt med socialnämnden, och

7. den unges och, i fråga om barn, hans eller hennes vårdnadshavares syn på genomförandet av det planerade stödet. SFS (2007:1316).

Handikapparkering finns =

- Handikapparkering finns intill lokalen.

- Parkeringsplats med gångväg från entrén på max 25m som är fri från hinder

- Parkering sida vid sida: minst 3,6 m bred och att det finns en plats med bredd 5 m

- Parkering längs med trottoar: minst 7 m lång. Om trottoaren är 3 m bred så anses p-platsen uppfylla kravet på en 5 m bred parkering.

Handikapptoalett finns =

- Lokalen har toalett som är tillgänglig för rörelsehindrade. De invändiga måtten är 2,2x2,2 m

- Toaletten har fungerande larm, upphöjd toalettsits och

- Enkelt uppfällbara armstöd (ingen spak inne vid väggen) draghandtag på dörrens insida, tvål, handdukar, spegel placerade så de fungerar för person i rullstol

- Dörröppningen är minst 80 cm bred

Heltidstjänst =

Antal timmar totalt per vecka genom 37 timmar ger antalet beräknade heltidstjänster.

Insats =

Stöd för vidare utslussning.

Kvalitetssystem =

Avser det som enligt lag gäller för uppföljning/styrning av verksamheten.

Kvalitetssystem avseende insatsen =

Avser system som dokumenterar, följer upp resultat och effekter av insatser och behöver ej vara kopplad till styrningen av verksamheten.

Linjär expanderad skala =

Begreppet linjär skala expanderad skala är ett systemtekniskt begrepp som syns per automatik i systemet och som i denna upphandling bara innebär att svar ska lämnas i den enhet som anvisas, exempelvis st. eller %.

Lokalkostnader =

Beräkning av lokalkostnaden ska innefatta allt som har med lokaler att göra och beräknas i avgiften, dvs även gemensamma utrymmen och ev kringkostnader så som värme, vatten.

Neuropsykiatrisk problematik =

ADHD och andra bokstavsdiagnoser, Thorettes syndrom, Asperger, autism och liknande.

Placerad person =

Klient, patient, brukare.

Psykiatriska problem =

Har en medicinsk karaktär där verksamheten delvis kretsar kring personers psykiska störningar.

Psykisk problematik =

Kan vara ett tillstånd där vederbörande ibland kan behöva professionell hjälp för ex att:

- ändra invanda föreställningar och beteenden

- lära dig att se dig själv på ett nytt sätt

- komma i kontakt med och bearbeta sina känslor

- acceptera begränsningar och se möjligheter

Spelmissbruk = Avser spel om pengar eller datorspelmissbruk.

Tillgängligt för rullstolsburna =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen utan hjälp.

- Dörröppningsfunktion finns.

- Trappor saknas eller ramp finns, högst 0,5 m nivåskillnad per ramp, med lutning på 1:20=2,9 grader

- Hiss finns när lokalen har flera plan. Hissen har följande funktioner och mått: dörrautomatik, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr >800mm, dörr på kortsidan.

Tillgängligt för rullstolsburna med assistans =

- En rullstolsburen person tar sig in i och kan röra sig i lokalen med viss hjälp.

- Max ett trappsteg på högst 10 cm

- Ramp som är längre än 5 m och lutar mer än 5 grader

- Trösklar högre än 2,5 cm men mindre än 10 cm, ingen dörröppningsfunktion.

- Dörröppningar minst 80 cm breda

- Hiss finns när lokalen har flera plan, hissmått 0000x0000 mm, passagemått hissdörr

>800mm, dörr på kortsidan

- Dörröppningar minst 84 cm breda

Tillgängligt för synskadade =

- Trappor har kontrastmarkeringar både vid övre och nedre

- Belysningen är bra och bländfri

- Väggar, dörrar och pelare eller golv har kontrastfärger, tydlig, helst taktil skyltning, hissar med våningsutrop

- Det är lätt att komma fram i lokalen.

Uppdragsgivare =

Placerande kommun, beställare.

Utslussning =

Den avslutande delen av en stödinsats där livet efter placeringen förbereds och planeras genom konkreta åtgärder som beslutas i samarbete med den placerade och i

förekommande fall familj eller andra närstående. Mål för utslussningen kan vara att individen ska klara skolgång/arbete/sysselsättning, ett så självständigt boende som möjligt, upprätthålla sociala relationer och ha en meningsfull fritid.

Verksamhet = Med en verksamhet avses en verksamhet som är belägen på en adress och med samma personalgrupp. En verksamhet kan ha flera avdelningar som är belägen på samma adress. De olika avdelningarna tillhör då samma verksamhet. En vårdgivare kan driva flera olika verksamheter med olika adresser.

Verksamhetsidé =

Verksamhetsidén är ett koncentrat av antaganden kring bästa arbetssätt och metoder för målgrupp och syfte.

Vårdplan =

Socialnämndens plan som ska tydliggöra syftet med stödet, varaktigheten av stödet och nämndens insatser för den enskilda flickan eller pojken. Vårdplanen ska också tydliggöra behov i olika avseenden, till exempel fysisk och psykisk hälsa, sociala situation och utbildning.

1.1.13. Hänvisningar till lagtexter, föreskrifter och liknande

Anbudsgivaren ska följa alla för verksamheten gällande lagar och föreskrifter samt känna till vilka av dessa som verksamheten berörs av.

I förfrågningsunderlaget hänvisas till lagtexter och föreskrifter i vissa fall och i andra fall inte. Lagtexter och föreskrifter lyfts fram i förfrågningsunderlaget för att förtydliga vissa krav, det betyder dock inte att dessa lagtexter och föreskrifter är viktigare än annan lagtext som det inte hänvisas till.

1.1.14. Frågor markerade med ett "S"

SKI har försökt förenkla för anbudsgivaren genom att i möjligaste mån formulera frågor som kräver beskrivningar på samma sätt som Socialstyrelsens gjort i sin senaste ansökningsblankett för tillståndsansökan (Se ansökningsblankett på följande sida: xxxx://xxx.xxxxxxxxxxxxxxx.xx/xxxxxxxxx/xxxxxxxxx-xxx). Dessa frågor har markerats med ett ”S”. Tanken är att ni där kan återanvända den text som ni i förekommande fall formulerat i er tillståndsansökan till Socialstyrelsen.

1.1.15. Bilagor

1) Deltagande kommuner

2) Revisorsintyg

1.2. Administrativa villkor

1.2.1. Sista anbudsdag

För sent inkommet anbud tas inte upp till prövning. Sista anbudsdag är 2013-10-16

1.2.2. Anbudets giltighetstid

Om upphandlingen blir föremål för rättslig prövning ska anbudets giltighetstid förlängas fram till dess att upphandlingskontrakt kan tecknas dock högst fyra månader efter angiven bindningstid.

Anbudet ska vara bindande till 2014-08-09

Anbudet giltighetstid: Godkänner anbudsgivaren anbudets giltighetstid till 2014-08-09 + högst 4 månader efter 2014-08-09 i händelse av överprövning? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.3. Elektronisk anbudsgivning

I denna upphandling accepteras endast elektronisk anbudsgivning via upphandlingssystemet Visma TendSign. För anbudsgivare är det kostnadsfritt att använda systemet och att lämna anbud.

För tillgång till systemet krävs inloggning.

Användarnamn och lösenord erhålls genom registrering på xxxx://xxx.xxxx.xxx/xx/xxxxxxxx/ genom att klicka på länken "Lämna elektroniskt anbud". Efter genomförd registrering får användaren omedelbar tillgång till systemet.

Vid frågor eller behov av support kring användandet av systemet kontaktas Visma TendSigns support på telefon 000-00 00 000 eller e-post

xxxxxxxxxxxxxxx@xxxxx.xxx. Supporten har öppet helgfria vardagar måndag-fredag kl. 8.00

- 17.00, med undantag för dag före röd dag då den stänger kl. 15.00.

Observera att maximal storlek för uppladdning av filer är 50 megabyte. Anbudsgivare uppmanas att omedelbart kontakta Visma TendSign om problem uppstår i samband med anbudslämnande.

Om en anbudsgivare inte registrerar sig på Visma TendSigns hemsida utan hämtar förfrågningsunderlaget på annat sätt, kan SKI inte garantera att all information om upphandlingen (eventuella förtydliganden samt frågor och svar) under anbudstiden kommer anbudsgivaren tillhanda.

1.2.4. Kontaktuppgifter

SKI kommer under upphandlingens genomförande att ställa frågor och skicka tilldelningsbeslut till den person som har skickat in anbudet för anbudsgivarens räkning i upphandlingssystemet Visma Tendsign. Kontakt kan ske genom e-post, telefon och fråge- och svarsfunktionen i upphandlingssystemet Visma Tendsign.

Anbudsgivaren ansvarar för att de kontaktuppgifter som finns upplagda för den person som lagt upp uppgifter i upphandlingen är aktuella och korrekta.

Anbudsgivaren ansvarar för att denna person är tillgänglig för mottagande av information samt för att svara på frågor i upphandlingen.

Anbudsgivare ombeds kontrollera att det föreligger identitet mellan de uppgifter ni anger när ni registrerar er i upphandlingssystemet VismaTendsign och det företag som utgör anbudsgivande företag.

Kontrollera gärna att ni konsekvent anger korrekt företagsnamn (firma) och korrekt organisationsnummer på samtliga ställen där ni ombeds registrera uppgifter.

1.2.5. Situationen på anbudsdagen

Anbudsgivaren ska i sitt anbud beskriva förhållanden som är aktuella på anbudsdagen, såvida ej annat uttryckligen angivits i förfrågningsunderlaget.

1.2.6. Anbudets form och innehåll

Ett anbud per verksamhet

Den viktiga samarbetspartners inom detta avtalsområde är en enskild verksamhet. En anbudsgivare kan driva flera olika verksamheter. Avtal med samma anbudsgivare kommer att tecknas verksamhet för verksamhet då det är viktigt att kunna särskilja mellan

olika verksamheter hos en anbudsgivare. Därför måste varje verksamhet lämna ett eget anbud.

Helt eller delat anbud

Upphandlingen är indelad i fyra delområden. Anbudsgivaren kan välja att lämna anbud på en eller flera av fyra delområden. Valet av vilka delområden som anbudsgivaren väljer att lämna anbud på görs i det inledande momentet till anbudslämningen där anbudsgivaren bockar för vilka delar i upphandlingen som kommer att besvaras. Delarna i upphandlingen är kopplade till de delområdesspecifika kvalitetskriterierna i avsnitt 2,3,4,5 i förfrågningsunderlaget.

Anbudsgivarens ska också i avsnitt "Delområden" ange vilka delområden anbudet omfattar.

Upphandlingen omfattar följande delområden.

Anbud kommer att antas per delområde. Exempel 1:

Anbudsgivare A bedriver verksamhet på Stödboendet Larsfors. Larsfors utför stöd till

personer 18-24 år inom samtliga behovsnivåer 1-4), men utför inte stöd till barn och familjer. Larsfors väljer därför att lämna anbud på delområde 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 och 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 samt besvarar de frågor som är specifika för de två valda delområdena.

Anbudsgivaren avstår från att besvara frågor som är specifika för delområde 03 och 05 som berör stödboende för barn och föräldrar.

1.2.7. Krav på avlämnande av anbud

Det är ytterst viktigt att anbudet innehåller samtliga efterfrågade uppgifter. Möjligheterna att efter anbudstidens utgång inhämta eller inkomma med kompletterande uppgifter och/eller handlingar är begränsade.

Anbudssvar på frågor och krav ska endast lämnas i anvisade platser i Visma Tendsign. I de fall en bilaga efterfrågas ska anbudsgivaren i anvisad fritextruta hänvisa till bilagans namn, och eventuellt bilagenummer. Bilagor ska bifogas elektroniskt som fil i Tendsign.

Vid utvärdering av anbud kommer information som inte efterfrågats i förfrågningsunderlaget och som bifogats anbudet inte att beaktas.

Hänvisningar till information utanför anbudet, t. ex. länkar till webbsidor, får endast förekomma i de fall detta uttryckligen tillåts/ anges.

Den information som lämnas i anbudet kommer användas av handläggaren vid placering. Det

är därför särskilt viktigt att vårdgivaren beskriver sin verksamhet noggrant men ändå kortfattat i anbudet så att innehållet blir tydligt och läsvänligt och inte ersätter efterfrågade beskrivningar med hänvisningar till andra beskrivningar gjorda i anbudet med exempelvis "se ovan".

Intill förvalsfrågor (JA/NEJ) finns ofta ett kommentarfält. Där det är särskilt angivet är det obligatoriskt att kommentera svaret i kommentarfältet. För övriga förvalsfrågor har anbudsgivaren möjlighet att lämna kommentarer.

Samtliga frågor ställda i förfrågningsunderlaget ska besvaras. Vissa frågor i förfrågningsunderlaget är dock specifika och är riktade till en viss typ av verksamhet med exempelvis en särskild inriktning. Detta framgår av frågan. Anbudsgivare vars anbud omfattar en verksamhet som inte berörs av frågan kan besvara frågan genom att skriva "Ej aktuellt" i fritextfältet.

1.2.8. Förtydliganden eller kompletteringar av förfrågningsunderlaget

Om förfrågningsunderlaget upplevs som otydligt eller om några av de ställda kraven är orimliga, onormalt kostnadsdrivande eller konkurrensbegränsande i något avseende är det viktigt att SKI kontaktas på ett så tidigt stadium som möjligt så att missförstånd kan undvikas.

Eventuella förtydliganden eller kompletteringar lämnas alltid genom Visma Tendsigns anbudstjänst. Anbudsgivaren ansvarar själv för att hålla sig uppdaterad. Begäran om förtydligande eller komplettering av förfrågningsunderlaget ska vara ställda genom Visma Tendsigns anbudstjänst.

Sista dag att inkomma med frågor är nio (9) dagar före sista anbudsdag. Om frågor inkommer senare än 9 dagar före sista anbudsdag garanteras inte att frågan besvaras. Detta på grund av att SKI av likabehandlingsskäl är förhindrat att lämna tillkommande information i slutet av anbudstiden.

Endast frågor avseende förfrågningsunderlaget besvaras.

1.2.9. Information för urvalssökning

För att underlätta sökning efter vårdgivare och individualisera insatsen enligt socialtjänstlagens krav ombeds anbudsgivaren i avsnittet "Information om verksamheten och urvalssökning" att fylla i de urvalskriterier som passar in på anbudsgivarens verksamhet idag.

En verksamhet inom socialtjänstens område måste kontinuerligt utvecklas. Detta innebär att det under ramavtalsperioden kommer att ske förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Delområden, pris samt typ av uppdrag och rangordning inom detta kan inte ändras under ramavtalsperioden.

1.2.10. Originalhandlingar

Undertecknade intyg och handlingar som begärs in i denna upphandling ska skannas in och laddas upp med anbudet. Om anbudsgivaren själv inte förfogar över en skanner, finns det flera företag som kan vara behjälpliga med denna tjänst. SKI förbehåller sig rätten att under utvärderingsperioden vid behov begära att dessa handlingar även lämnas för påseende in i original.

Originalhandlingar: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.11. Språk

Anbud ska vara skrivet på svenska. Undantag får göras för tekniska beskrivningar, förkortningar, intyg eller dylika handlingar. Anbudsgivaren ska på begäran av SKI ombesörja och bekosta översättning av handlingar från annat språk till svenska.

1.2.12. Ersättning för upprättande av anbud

Ersättning medges ej för upprättande av anbud.

1.2.13. Anbudsöppning

Anbudsöppning sker på SKL Kommentus Inköpscentral AB, Xxxxxxxxxx 00, 000 00 Xxxxxxxxx. Anbudsöppningen är inte offentlig. Om anbudsgivaren begär, kommer en representant utsedd av Stockholms Handelskammare att på Anbudsgivarens bekostnad närvara vid anbudsöppningen.

Anbuden kommer att öppnas 2013-10-17

1.2.14. Anbudsprövning

Anbudsprövning kommer att ske i tre steg:

Steg 1 - Kvalificering: Vid det första steget prövas om anbudet är korrekt inlämnat, om anbudet uppfyller förfrågningsunderlagets administrativa krav i avsnitt "Administrativa villkor".

Anbud som är korrekt inlämnade och kompletta genomgår därefter en prövning av om anbudsgivaren uppfyller ställda kvalificeringskrav, dvs. krav på Leverantören, ställda i avsnitt "Krav på Leverantören". Dessa är angivna som ska-krav. Ett ska-krav kan bara vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt".

Kraven som prövas i steg 1 är gemensamma för samtliga delområden. Endast de anbud som uppfyller samtliga krav och godkänns i steg 1 går vidare till steg 2 och

Steg 2 - Prövning av krav på tjänsten: Vid det andra steget prövas om anbudet uppfyller ska-krav kopplade till upphandlingsföremålet (Stödboende). Kraven som prövas i steg 2 återfinns i förfrågningsunderlagets avsnitt "Kravspecifikation".

Prövning av om ett anbud klarar kraven sker utifrån anbudsgivarens svar i kravspecifikationen samt verifiering av uppgifter som efterfrågas i kravspecifikationen.

Ett ska-krav kan vara "uppfyllt" eller "ej uppfyllt". Endast de anbud som bedöms uppfylla samtliga krav, både de gemensamma och specifika, i kravspecifikationen går vidare till steg 3, anbudsutvärdering.

Steg 3 - Utvärdering: I steg 3 utvärderas anbuden som uppfyllt kraven i steg 1 och steg 2 enligt principen "ekonomiskt mest fördelaktiga anbud". Varje delområde utvärderas separat. Läs mer om utvärderingsmodellen i avsnitt

"Utvärderingskriterier".

Bedömningen av åtaganden och beskrivningar beträffande kvalitetskriterierna kommer att genomföras av sakkunnig konsult med lång erfarenhet inom området.

1.2.15. Antagande av anbud

Deltagande kommuner kommer inom varje delområde att anta de ekonomiskt mest fördelaktiga anbuden.

Anbud kan komma att antas helt eller delvis. Ett anbud kan antas inom ett eller flera delområde/n.

Antagna anbud kommer att rangordnas efter den jämförelsesumma som anbudet erhållit efter utvärderingen för respektive delområde.

1.2.16. Tilldelningsbesked

Meddelande om tilldelningsbeslut kommer att skickas ut med e-post till den e-postadress som registrerats i TendSign i samband med anbudsinlämningen.

Tilldelningsbeslutet utgör inte en accept i avtalsrättslig mening. Bindande avtal uppkommer först när båda parter skriftligen undertecknat Ramavtalet.

Upphandlingen är avslutad först när Ramavtal undertecknats eller upphandlingen avslutats på annat sätt. Ramavtal kan tecknas tidigast då tio (10) dagar förflutit från det att underrättelse om tilldelning skickades ut till anbudsgivarna.

1.2.17. Behandling av personuppgifter

Personuppgifter är all slags information som direkt eller indirekt kan kopplas till en fysisk person. Exempel på personuppgifter är namn, personnummer, postadress och e-postadress. I personuppgiftslagen (1998:204) finns regler för hur personuppgifter får behandlas.

SKI är personuppgiftsansvarig för de uppgifter, t.ex. namn på kontaktpersoner,

e-postadresser, som lämnas dels i samband med anbudsgivning, dels vid eventuellt tecknande av ramavtal mellan leverantören och SKI. Behandlingen av de aktuella personuppgifterna är nödvändig för att kunna fullgöra ingångna ramavtal. Personuppgifterna kommer att användas för att föra kund- och leverantörsregister i syfte att informera, administrera och möjliggöra avrop på ramavtalen samt skicka fakturor avseende den administrativa ersättning som tas ut av SKI.

En registrerad person har rätt att när som helst begära information från SKI beträffande vilka personuppgifter som finns registrerade om personen. En sådan begäran ska vara skriftlig och egenhändigt undertecknad och skickas till:

SKL Kommentus Inköpscentral AB Xxxxxxxxxx 00

117 99 Stockholm

1.2.18. Sekretess

Enligt offentlighets- och sekretesslagen råder absolut anbudssekretess tills dess

att tilldelningsbeslut fattats av den upphandlande myndigheten. Efter tilldelningsbeslutet kan uppgifter anbud även i fortsättningen omfattas av sekretess, så kallad kommersiell sekretess. Sekretessprövningen sker i samband med att någon begär ut handlingar från den upphandlande myndigheten.

Anbudsgivare som önskar att vissa uppgifter inte ska lämnas ut till annan, bör i anbudet

precisera vilka uppgifter i anbudet sekretess begärs för och beskriva på vilket sätt det kan innebära skada för anbudsgivaren om uppgifterna lämnas ut.

SKI vill dock betona att i samband med att tilldelningsbeslutet distribueras kan vissa uppgifter ur anbudet som är relaterade till krav och tilldelningskriterier komma att offentliggöras (t.ex. prisuppgifter).

Om sekretess inte begärs - svara NEJ på frågan.

Om sekretess begärs - svara JA på frågan. I fritextfältet intill frågan preciseras för vilka delar av anbudet som sekretess begärs, och beskrivning om vilken skada som kan uppstå om uppgiften lämnas ut.

Enligt offentlighets- och sekretesslagen måste den upphandlande myndigheten självständigt genomföra en sekretessprövning varje gång en allmän handling begärs utlämnad. Detta innebär att anbudsgivarens begäran om sekretess inte är en garanti för att uppgiften slutligen omfattas av sekretess.

Sekretess: Begär anbudsgivaren sekretess på hela eller delar av sitt anbud? (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

1.2.19. Avrundning och angivna värden

Alla värden som anges i anbudet ska bestå av två decimaler.

Om de skulle bestå av fler decimaler kommer avrundning att ske på följande sätt:

Avrundningen kommer att ske nedåt om den första strukna siffran är mindre än 5. Avrundningen kommer att ske uppåt om den första strukna siffran är större än eller lika med 5.

1.2.20. Reservationer accepteras ej

I anbudet ska inget så kallat sidoanbud förekomma. Skrivningar i anbudet som omfattar reservationer mot villkor i förfrågningsunderlaget accepteras inte.

1.2.21. Ramavtal

Ramavtalet kommer att baseras på innehållet i detta förfrågningsunderlag med bilagor och anbudsgivarens anbud. Ramavtalet innehåller detaljerade villkor avseende SKI:s administrativa ersättning. Ersättningen till SKI avser genomförande av upphandlingen samt avtalsförvaltning, marknadsföring av avtalet, administrativ service, information m.m.

Administrativ ersättning utgår med 1,5 % av den fakturerade summan exklusive mervärdesskatt. Ersättningen ska utbetalas månadsvis om inte parterna överenskommer om annan period och baseras på Ramavtalsleverantörens försäljning på Ramavtalet, se avsnitt Kommersiella villkor för Ramavtalet, för ytterligare information.

Ramavtal: Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.2.22. Publicering av ramavtal och information i anbud

Deltagande kommuner kommer under ramavtalsperioden på olika sätt (avtalsdatabaser, excelfiler m.m.) att tillgängliggöra information om ramavtalen och information från anbuden för handläggare vid placering eller för personer med ansvar för uppföljning av ramavtalet.

För att inte begränsa kommunernas möjlighet att sprida information om ramavtalen förbehåller sig SKI och deltagande kommuner rätten att offentliggöra viss information i anbuden för publicering i exempelvis SKI:s avtalsdatabas och andra på marknaden tillgängliga avtalsdatabaser såsom Skandinavisk Sjukvårdsinformation eller HVB-Guiden.

Information som kommer att offentliggöras är:

–Info om verksamheten, svaren på frågorna i punkt 1.6.2

–Avtal

–Urvalsalternativ för matchning

–Pris

Publicering av ramavtal och information i anbud : Accepterar anbudsgivaren ovanstående krav? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.3. Delområden

1.3.1. Delområden

Markera nedan vilken/vilka delområden ni lämnar anbud på:

02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2 (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4 (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

1.4. Information om verksamheten och urvalssökning - ingår inte i utvärderingen men ska besvaras

1.4.1. Information

Uppgifterna som begärs in nedan, kommer inte att ingå i utvärderingen men ska besvaras.

När ramavtal tecknats kommer information om anbudsgivarna vara tillgänglig för handläggare i de placerande kommunerna för att de ska kunna genomföra matchning mot individens behov i samband med placering. Anbudsgivare ska besvara de efterfrågade uppgifterna nedan för att de ska finnas tillgängliga för handläggarna vid placering samt för att SKI och deltagande kommuner ska kunna administrera ramavtalen rationellt.

Anbudsgivarens namn: (Fritextsvar)

1.4.2. Information om anbudsgivaren

Novaskill Aktiebolag

Organisationsnummer: (Fritextsvar)

556741-4312

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565475, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar om verksamheten kan ställas under ramavtalsperioden på central nivå. (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565475, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Placeringsansvarig (namn, telefonnummer, e-postadress) (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565475, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Verksamhetens namn: (Fritextsvar)

1.4.3. Uppgifter om verksamheten

Novaskill

Besöksadress: (Fritextsvar)

Ekeby bruk 35, 75275 Uppsala

Postadress: (Fritextsvar)

Ekeby bruk 35, 75275 Uppsala

Län (Namn, ej bokstavskombination): (Fritextsvar)

Uppsala

Kommun: (Fritextsvar)

Uppsala

Telefonnummer där verksamheten kan nås dygnet runt: (Fritextsvar)

000-000000

Fax: (Fritextsvar)

018-501409

E-postadress: (Fritextsvar)

xxxx@xxxxxxxxx.xx

Webbplats: (Fritextsvar)

xxx.xxxxxxxxx.xx

Platsantal: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

10,00 st

Föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565475, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Biträdande föreståndare (namn, telefonnummer och e-postadress): (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565473, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Kontaktperson och e-postadress dit förfrågningar av administrativ art kan ställas under ramavtalsperioden på verksamhetsnivå. (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565475, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

Om verksamheten bedrivs i ett annat land, ange vilket? (Fritextsvar)

Ej tillämpligt

1.4.4. Information för urvalssökning

Anbudsgivaren ska nedan kryssa för de alternativ som passar den verksamhet anbudet omfattar. De alternativ som presenteras nedan är de urvalsalternativ som kommer att användas av handläggarna för matchning vid placering.

S Beskriv utförligt den målgrupp/problematik som verksamheten kommer att vara avsedd för (Fritextsvar)

1.4.5. Målgrupp

I vår verksamhet tar vi emot flickor och pojkar mellan 16-21 år som har bristande sociala färdigheter, beteendeproblematik, tidigare missbruk, psykosociala problem och/eller familjeproblem med behov av stöd för att komma vidare i livet. Vi tar ej emot ungdomar som är inne i ett aktivt missbruk.

Ange platsantal för män/pojkar (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Ej tillämpligt

0,00 st

Ange platsantal för kvinnor/flickor (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

Ej tillämpligt

0,00 st

Ange platsantal för båda könen (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

10,00 st

Ange nedre åldersgräns för dem som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

16,00 år

Ange övre åldersgräns som verksamheten riktar sig till (Linjär skala)

Enhet: år

Expanderad skala

Svar:

25,00 år

Ange genomsnittsålder på de som var placerade i verksamheten under 2012 (Linjär skala)

Enhet: år

Svar:

18,00 år

Ange om ni emot föräldrar med barn (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

1.4.6. Inriktning

För att kryssa JA måste ni arbeta just med det ni kryssar för.

Missbruksproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Kriminalitetsproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykosocial/Psykisk problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykosocial/neuropsykiatrisk problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Dubbeldiagnos/samsjuklighet (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykiska funktionsnedsättningar (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Psykosocial problematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Övergreppsproblematik (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Enbart pojkar/män - SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

1.4.7. Särskilda förutsättningar

Svar:

Nej

Enbart flickor/kvinnor SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Båda könen (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Annat etniskt ursprung (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Gravida (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Skyddsbehov/hedersrelaterat våld (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Särskild trosuppfattning (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Nej

Särskild språkkompetens (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Finska, teckenspråk

Tar emot par (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Tar emot personer med hiv-smitta (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Innehåller verksamheten någon särskild sysselsättning= Om JA beskriv denna och ange om den bedrivs inom verksamheten eller utanför i fritextrutan intill frågan (jfr med utvärderingskriterier) (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Avtal med Kriminalvården (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Avtal med Regionen/Landsting (för dubbeldiagnos/samsjuklighet) Om JA, ange vilket landsting och när avtalet avtalet upphör i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Alkoholmissbruk (Ja/Nej svar)

1.4.8. Målgrupp missbruk

Svar: Ja

Blandmissbruk (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Narkotikamissbruk (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Spelmissbruk SE DEFINITION AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kommunikationsmöjligheter till och från verksamheten: (Fritextsvar)

1.4.9. Allmän information om verksamheten

Vårt huvudkontor ligger i Ekeby bruk i Uppsala, ca 2,5km från Centrum. Bussar går var 10e minut. Lägenheterna ligger centralt i Uppsala på promenadavstånd från tågstationen.

Ombesörjer och bekostar ni hämtning och lämning av handläggare och anhöriga från/till allmänna kommunikationer? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Har ni utrustning för videokonferenser? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tillgänglighet för rullstolsburna? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Tillgänglighet för rullstolsburna med assistans? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Handikapparkering finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Handikapptoalett finns? SE DEFINITION I AVSNITT DEFINITIONER (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Tillgänglighet för synskadade? (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

God miljö för hörselskadade? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Tillåtet för djur att vistas i lokalen? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Rökning tillåten utomhus inom vårdgivarens tomt? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Rökning tillåten inomhus? (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Rökning tillåten i eget rum? (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

1.4.10. Bemanning

Högre vårdtyngd kräver högre bemanning. Som skäl till viss bemanning ska vårdgivaren lämna en egen skattning på vilken vårdtyngd verksamheten riktar in sig på för de tre områdena nedan, riskbeteende, skyddsbehov och intensitet i stödet. Anbudsgivaren ska ange vårdtyngden utifrån en femgradig skala där 1 är lägst och 5 högst och

beskriva verksamhetens bemanning och motivera den utifrån angiven nivå inom respektive tre områdena.

Riskbeteende: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Samtliga beteenden ska vara av en sådan grad att ungdomen själv klarar av att med hjälp av personalstöd klara av ett eget boende och kunna vara själv under delar av dygnet.

3,00

Skyddsbehov: 1- 5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Vi har tidigare haft ungdomar som har haft skyddad identitet. Där har vi gjort individuella tillpassningar för att just den aktuella placeringen ska ha hög skyddsnivå och säkerhet. Vi arbetar då för att ungdomen ska kunna känna trygghet i boende, vardag och fritid.

4,00

Stödintensitet: 1-5 - Ange nivå och beskriv er bemanning och motivera den utifrån angiven nivå i fritextrutan intill frågan (Linjär skala)

Enhet:

Svar:

Återkommande får vi ungdomar hos oss som har ett stort behov av stöd för att klara av lägenhet, praktik, hygien och allmänna ADL-funktioner. Organisationen är så pass flexibel så att ungdomarna får och garanteras den mängden vård- och stödtid som de är i behov av.

1.5. Krav på Leverantören

5,00

1.5.1. Krav på Leverantören

I detta avsnitt anges de krav som ställs på anbudsgivarens kompetens och erfarenhet, kapacitet samt ekonomiska och finansiella ställning. Vidare anges de bevis m.m. som anbudsgivaren ska bifoga och redovisa i sitt anbud för att styrka att de angivna kraven uppfylls.

För att en anbudsgivare ska vara kvalificerad måste de krav som redovisas i detta avsnitt vara uppfyllda.

1.5.2. Obligatoriska uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 1 § LOU ska en upphandlande myndighet utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören enligt laga kraft vunnen dom är dömd för sådan brottslighet som innefattar:

1. deltagande i organiserad brottslighet,

2. bestickning,

3. bedrägeri,

4. penningtvätt

Är leverantören en juridisk person, ska leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brottet. Om en anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 1 §.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 1 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.3. Frivilliga uteslutningsgrunder

Enligt 10 kap. 2 § LOU kan en leverantör uteslutas från deltagande i upphandling om

denne:

1. är i konkurs eller likvidation, är under tvångsförvaltning eller är föremål för ackord eller tills vidare har inställt sina betalningar eller är underkastad näringsförbud,

2. är föremål för ansökan om konkurs, tvångslikvidation, tvångsförvaltning, ackord eller annat liknande förfarande,

3. genom lagakraftvunnen dom är dömd för brott avseende yrkesutövningen,

4. har gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen och den upphandlande myndigheten kan visa detta,

5. inte har fullgjort sina åligganden avseende socialförsäkringsavgifter eller skatt i det egna landet eller i det land där upphandlingen sker eller,

6. i något väsentligt hänseende har låtit bli att lämna begärda upplysningar eller lämnat felaktiga upplysningar som begärts med stöd av bestämmelserna i 10 eller 11 kap.

Är leverantören en juridisk person, får leverantören uteslutas om en företrädare för den juridiska personen har dömts för brott som avses i första stycket 3 eller gjort sig skyldig till sådant fel som avse i första stycket 4. Om en Anbudsgivare anlitar underleverantörer ansvarar anbudsgivaren för att underleverantörerna är fri från hinder enligt 10 kap. 2

§.

Underleverantörer som ej uppfyller kraven utesluts från anbudsgivarens anbud.

Bekräftelse på att anbudsgivare och underleverantör är fri från hinder att delta i upphandlingen jämlikt 10 kap 2 § LOU. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.4. Skatt, socialförsäkringsavgifter

Anbudsgivaren ska ha fullgjort sina skyldigheter avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter samt vara registrerade för F-skatt. Denna skyldighet omfattar även eventuella underleverantörer. Som en del av leverantörsprövningen kommer SKI att kontrollera att anbudsgivaren uppfyller lagenligt ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter. Kontrollen görs hos Skatteverket. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

Anbudsgivaren ansvarar för att eventuella underleverantörer uppfyller ställda krav avseende inbetalning av socialförsäkringsavgifter och skatter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget inte har restförda skulder avseende socialförsäkringsavgifter och skatter i det egna landet bifogas anbudet.

Skatt, socialförsäkringsavgifter: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar: NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

Nej, ej tillämpligt

1.5.5. Uppföljning skatt, socialförsäkringsavgifter

Samarbete med Skatteverket

SKI samarbetar med Skatteverket och kommer kontinuerligt att följa upp att anbudsgivaren uppfyller ställda krav på skatt, socialförsäkringsavgifter samt registrering för F-skatt under ramavtalsperioden.

Syftet med samarbetet är i första hand att kontrollera svenska juridiska och fysiska personers skatteekonomi vid upphandling och/eller ramavtalsuppföljning.

Kontrollen kan ske under upphandlingsskedet före beslut samt löpande under ramavtalsperioden. Skatteverket lämnar upplysningar om begärd juridisk eller fysisk person bl. a. i form av uppgifter om:

• Momsregistrering och registrering som arbetsgivare

• F-skatt, FA-skatt eller A-skatt

• redovisade arbetsgivaravgifter för arbetsgivare/egenavgifter för näringsidkare, enskild firma

• eventuella skulder hos Kronofogdemyndigheten för svenska skatter och avgifter

• eventuella underskott på skattekontot

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på skatter och socialförsäkringsavgifter utesluts från ramavtalet

1.5.6. Krav på registrering

Anbudsgivaren ska bedriva näringsverksamhet och ska uppfylla lagenligt ställda krav på registrering i aktiebolags- eller handelsbolagsregister eller liknande register som gäller för anbudsgivaren och som förs i det land där anbudsgivarens verksamhet är etablerad. Denna skyldighet omfattar även underleverantörer. SKI kommer att kontrollera anbudsgivarens bolagsregistrering genom att inhämta uppgifter från affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafe. I det fall det inte är möjligt för SKI att få tillgång till de aktuella uppgifterna ska anbudsgivaren när SKI så begär vara beredd att tillhandahålla dessa uppgifter.

För utländska anbudsgivare ska bevis som visar att företaget är registrerat i aktiebolags- eller handelbolagsregister eller liknande register som gäller i det egna landet bifogas anbudet.

Anbudsgivaren och underleverantörer ska vara registrerade som arbetsgivare.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Krav på registrering: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Uppfylls kraven på registrering som arbetsgivare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För utländska anbudsgivare: Har bevis bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar:

Nej

NEJ, anbudsgivaren är ett svenskt företag

1.5.7. Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet

Krav på ekonomisk stabilitet och finansiell ställning:

Anbudsgivaren ska ha sådan ekonomisk stabilitet och finansiell ställning att denne kan upprätthålla ett långsiktigt avtal. Detta gäller också eventuella underleverantörer. Underlag för bedömningen av anbudsgivarens ekonomiska stabilitet och finansiella ställning är utdrag ur affärs- och kreditupplysningsföretaget Creditsafes register. SKI kommer att inhämta utdrag från Creditsafe. Utdraget ska visa att anbudsgivaren minst är "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Ratingintervall och beskrivning enligt CreditSafe 80 - 100 Mycket god kreditvärdighet

60 - 79 God kreditvärdighet

40 - 59 Kreditvärdig

15 - 39 Kredit mot säkerhet

0 - 14 Kredit avrådes

Nivå 40 i Credit Safe betyder kreditvärdig. På övergripande nivå granskas vid rating 40 i Creditsafe att det föreligger en komplett styrelse, att det inte föreligger betalningsanmärkningar av betydande art och att den juridiska personen löpande klarar att betala fakturor/andra omkostnader vartefter de förfaller till betalning, det vill säga har god betalningsförmåga.

Anbudsgivare som har en lägre riskklassificering än ställt krav

Om lägre riskklassificering än kreditvärdig påvisas ska anbudsgivaren ändå anses uppfylla kravet om a) och/eller b) nedan är uppfyllda.

a) Anbudsgivaren på begäran inlämnar en sådan förklaring att det kan anses klarlagt att anbudsgivaren innehar motsvarande ekonomisk stabilitet.

b) Xxxxxxx lämnas på begäran gällande anbudsgivarens ekonomiska stabilitet av moderbolag eller annan garant. Sådant intyg ska vara undertecknat av moderbolagets eller garantens firmatecknare. Efterfrågad riskklassificering samt kraven ovan ska i dessa fall på motsvarande vis redovisas och uppfyllas av denne (garanten). Garanten ska minst vara "kreditvärdig" enligt Creditsafes femgradiga skala.

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag

Anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag ska redovisa sin ekonomiska ställning och styrka att de har tillräcklig finansiell ställning för att fullgöra uppdraget genom att bifoga, Bilaga 02 Revisorsintyg som styrker att företaget är kreditvärdigt på motsvarande nivå,alternativt bifoga ett dokument som motsvar

ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls. Revisorsintyget ska vara undertecknat av revisor. I revisorsintyget kan revisorn ange på vilka grunder som bedömningen är gjord.

Underleverantör som vid uppföljning av ramavtalet visar sig inte uppfylla ställda krav på registrering utesluts från ramavtalet.

Ekonomisk ställning och finansiell stabilitet: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

För anbudsgivare som inte omfattas av ratingsystemet eller är ett nystartat företag: Har Bilaga 02 Revisorsintyg alternativt ett dokumnet som motsvar ett revisorsintyg och som på samma sätt styrker att ställda krav uppfylls bifogats anbudet? (Fasta svarsalternativ)

Svar:

Nej

Nej, företaget är inte nystartad och omfattas av ratingsystemet

1.5.8. Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation

Anbudsgivaren och underleverantör ska ha teknisk förmåga och kapacitet att utföra uppdraget.

Tillståndspliktig verksamhet

Verksamheten ska ha de tillstånd som krävs av behörig myndighet (Länsstyrelsen, Socialstyrelsen, Inspektionen för Vård och Omsorg) för drift av verksamhet. Verksamheten ska ha ett klart tillstånd vid tidpunkten för anbudslämnandet och anbudsgivaren ska bifoga gällande tillstånd till anbudet.

Icke tillståndspliktig verksamhet

Om verksamheten inte är tillståndspliktig ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan nedan.

Tillsynsprotokoll

Om tillsyn genomförts av behörig myndighet ska tillsynsprotokoll från senaste tillsyn genomförd av behörig myndighet bifogas anbudet. Om det finns åtgärdspunkter i tillsynsbeslutet ska också handlingsplan för att åtgärda dessa bifogas. Om behörig myndighet fattat beslut gällande vidtagna åtgärder ska också behörig myndighets tillsynsbeslut bifogas anbudet.

Teknisk kapacitet och förmåga, erfarenhet, tillstånd och organisation: Bekräftelse på att kravet uppfylls. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Är verksamheten tillståndspliktig? Om JA ska kopia av tillstånd alternativt tillståndsbevis för verksamhetens bifogas anbudet? Om NEJ: ska en motivering till varför verksamheten inte är tillståndspliktig lämnas i fritextfält intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Bifogas: ”1.5.8 Tillståndsbevis NOVA.pdf”

Har tillsyn genomförts av behörig myndighet? Om JA: Ska senaste tillsynsprotokoll, ev. handlingsplan och ev tillsynsbeslut bifogas till anbudet? (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

1.5.9. Underleverantörer

Hela eller delar av uppdraget kan utföras av underleverantörer. Anbudet ska innehålla uppgift om huruvida anbudsgivaren har för avsikt att anlita underleverantörer.

Med underleverantörer avses sådan leverantör som träder i vårdgivarens ställe för att utföra hela eller delar av uppdraget/leveransen såsom exempelvis konsulter eller handledare och inte de leverantörer som levererar diverse varor och tjänster till vårdgivaren såsom

exempelvis städföretag, matleverans eller företag som hjälper till med brandskydd. Observera att annat bolag som ingår i samma koncern, t.ex. moderbolag/dotterbolag, i denna upphandling är att betrakta som underleverantör till vårdgivaren om bolagen har olika organisationsnummer. Underleverantörer har dock ingen möjlighet att ta emot avrop eller att ha en direkt avtalsrelation med de deltagande kommunerna.

Vårdgivaren svarar för underleverantörs arbete såsom för sitt eget arbete och ska kräva att underleverantören åtar sig att utföra uppdraget med samma utfästelser som denne gör i sitt anbud avseende krav i kravspecifikationen som berör underleverantören. Detta har även SKI möjlighet att följa upp under ramavtalsperioden.

Vårdgivare ska under Xxxxxxxxxxx löptid granska sina underleverantörer gällande skatter, socialförsäkringsavgifter och registrering.

Konsekvensen av att en underleverantör ej uppfyller ställda krav är att underleverantör utesluts från att genomföra uppdraget.

Underleverantörer: Bekräftelse på att kraven uppfylls samt att kontroller kommer att ske under ramavtalets löptid (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Förekommer underleverantör (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 02 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Vi anlitar extern expertis för följande funktioner: Handledning

Psykiatriker: utredning, analys, rådgivning Psykolog: psykoterapi, utredning Sjuksköterska: medicindelegering.

Eftervård: systerbolaget Familjehem Fristad (familjehemsverksamhet.)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 03 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 1 och 2: (Fritextsvar)

Vi anlitar extern expertis för följande funktioner: Handledning

Psykiatriker: utredning, analys, rådgivning Psykolog: psykoterapi, utredning Sjuksköterska: medicindelegering.

Eftervård: systerbolaget Familjehem Fristad (familjehemsverksamhet.)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 04 Stödboende för ungdomar 18-24 år behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Vi anlitar extern expertis för följande funktioner: Handledning

Psykiatriker: utredning, analys, rådgivning Psykolog: psykoterapi, utredning Sjuksköterska: medicindelegering.

Eftervård: systerbolaget Familjehem Fristad (familjehemsverksamhet.)

Ange vilka funktioner eventuella underleverantören ska utföra, såsom konsulter, handledare m.m. 05 Stödboende för barn och föräldrar behovsnivå 3 och 4: (Fritextsvar)

Vi anlitar extern expertis för följande funktioner: Handledning

Psykiatriker: utredning, analys, rådgivning Psykolog: psykoterapi, utredning Sjuksköterska: medicindelegering.

Eftervård: systerbolaget Familjehem Fristad (familjehemsverksamhet.)

1.5.10. Underleverantörer och samarbetsavtal

På begäran av SKI ska en anbudsgivare, som åberopar underleverantör för utförande av uppdraget, genom intyg eller avtal kunna påvisa ett samarbetsförhållande med underleverantören som gäller under hela ramavtalsperioden inklusive eventuella förlängningsperioder.

Om anbudsgivaren inte kan påvisa ett samarbetsförhållande kommer anbudet i dess helhet att uteslutas.

Anbudsgivaren accepterar att på begäran av SKI påvisa ett etablerat samarbetsförhållande med underleverantör/er. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.11. Teknisk förmåga och kapacitet (för verksamhetsledning), ledningssystem/kvalitetssystem

Anbudsgivaren ska ha utvecklade rutiner för internt kvalitetsarbete och kvalitetskontroll. Anbudsgivaren ska ha kvalitetssystem som uppfyller och tillämpar Socialstyrelsens föreskrifter om Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9). Ett kvalitetssystem ska vara ett stöd för ledningen att styra verksamheten mot målen.

Vårdgivaren ska följa upp sin verksamhet årligen som ett led i det ordinarie kvalitetsarbetet.

Vårdgivare som hanterar läkemedel på delegation ska ha rutiner för att samarbeta med ansvarig läkare vid en Lex Mariaanmälan och ska därmed ha rutiner för dokumentation av avvikelser i syfte att användas som utredningsunderlag och medverka i utredning och upplysning vid en Lex Mariaanmälan.

Kvalitetsarbete och kvalitetssystem: Bekräftelse på att ovanstående krav uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Ange de lagar, förordningar och föreskrifter som reglerar verksamheten (”laglista”) (Fritextsvar)

LAGAR:

ÖVERGRIPANDE LAGRUM OCH FÖRESKRIFTER

Socialtjänstlagen (2001:453)

Sekretesslagen (1980: 100)

Arbetsmiljölagen (1977:1160)

Lag (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn Diskrimineringslag (2008:567)

SOSFS 1997:15 Tillämpningen av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga Socialstyrelens Föreskrifter och allmänna råd SOSFS 2003:20 om hem för vård eller boende.

SOSFS 2006:5 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om dokumentation vid handläggning av ärenden och genomförande av insatser enligt SoL, LVU, LVM och LSS.

SOSFS 2006:12 Socialstyrelsens allmänna råd om handläggning och dokumentation av ärenden som rör barn och unga.

SOSFS 2011:5 - Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om xxx Xxxxx

SOSFS 2012:11 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende.

SOSFS 2011:9 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete.

Anmälningsskyldigheten för barns skydd enligt 14 kap. 1§ SoL. Anmälningsskyldigheten vi missförhållande; 14 kap 2§ SoL samt SOSFS 2008:10.

AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete (Ändring genom AFS 2003:04, AFS 2008:15)

AFS 1999:07 Första hjälpen och krisstöd AFS 1993:02 Våld och hot i arbetsmiljön

AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem. AFS 1982:03 Ensamarbete

AFS 1980:14 Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön

S Ange i vilka processer samverkan i den egna verksamheten och med andra vårdgivare, myndigheter, föreningar och andra organisationer ska ske. Beskriv hur denna samverkan ska ske. (Fritextsvar)

Novaskills kvalitetsledningssystem följer givna rubriker och innehåll i SOSFS 2011:9. Detta kvalitetsledningssystem ligger till grund för den kvalitetssäkring som sker löpande inom verksamheten.

Samarbetet inom Novaskill är centralt på alla nivåer och processer inom företaget. Novaskill utvecklar, följer upp och utvärderar sitt kvalitetsarbete och utvecklar samarbetet utifrån följande aspekter.

• Socialstyrelsens krav på HVB-hem, dessa insamlas via lagar, riktlinjer och krav samt via de återkommande inspektionerna

• Arbetsmiljöverkets krav på företagsarbetsmiljö

• Kundundersökningar

• Undersökningar hos uppdragsgivare

• Interna analyser av interna avvikelserapporter

• Pågående forskningsprojekt.

• Uppföljningar av det praktiska behandlingsarbetet på individnivå med ungdomarna,

• Uppföljningar av medarbetarnas arbete kring rutiner och i behandlingsarbetet

• Uppföljningar av verksamheten i stort med resultat, personal och kompetensförsörjning.

Syfte

Ledningssystemets syfte är att kvalitetssäkra Novaskills arbete genom att företaget samordnar, prioriterar och följer upp aktiviteter på lednings- och verksamhetsnivå. Det innebär dessutom ett kvalitetsarbete genom beskrivna processer som ständigt utvecklas och förbättras under revision och uppföljning.

Processer som utgör kvalitetssäkringen

Processerna som utgör verksamhetens och samarbetets genomförande kan delas in i tre kategorier. Ledningsprocesser, huvudprocess samt stödprocesser.

Huvudprocessen

Huvudprocessen i Novaskill är att genomföra en kvalitetsäkrad vård för ungdomar i behov av stöd, motivation och behandling för att klara av ett självständigt liv i eget boende. Huvudprocessen för ungdomen och verksamheten innebär att gå igenom de tre faserna med inskrivning och insluss, självständighetsfasen och utslussfasen. Samarbete sker med socialtjänst, ungdomen, nätverk, berörda skolor eller praktikplatser, organiserade fritidsaktiviteter m fl.

Ledningsprocess

Denna process innehåller riktlinjer för hur ledningens arbete regleras i kvalitetsarbete, ekonomistyrning, personalledning och uppföljningar på ledningsnivå. Ledningsprocessen inkluderar både ledningens samt styrelsens arbete för att kvalitetssäkra den stöd och vård som ingår i huvudprocessen. Här regleras samtlig intern samarbete på personal och ledningsnivå.

Stödprocess

Risk- och avvikelsehantering

I Rätt Spårgruppens verksamhetssystem finns ett omfattande förebyggande arbete för att skapa säkerhet och hantera och analysera avvikelser i stort och smått. Detta arbete inkluderar även klagomålshanteringen. Övergripande för arbetet finns ett antal styrdokument vilka innehåller information om förebyggande arbete samt rutiner vid inträffad händelse rörande säkerhet och skydd. Genom det förebyggande arbetet säkerställs att det finns en medvetenhet om risker och handlingsberedskap på inom Novaskill och basen för detta arbete är i relation till ungdomarna, personalmötena och gentemot externa samarbetspartners.

Stödprocess

Metod- och evidensbaserad behandling

Genom handledning, uppföljning av behandlingsresultat på individnivå, uppföljning av evidensbaserade metoder och aktuell forskning är detta arbete under konstant utveckling. Stödprocessen Metod- och evidensbaserad behandling är en viktig del i kvalitetsäkringen av varje ungdoms behandling.

Stödprocess Personalrekrytering

Inom Novaskill definieras tydliga riktlinjer för personalrekrytering, vilket inkluderar intervjuer, referenstagningar, registerkontroller samt introduktion av nya medarbetare.

Stödprocess

Lönehantering och ekonomiredovisning

I Novaskill har vi hjälp av utomstående ekonomiredovisningsföretag för att kvalitetssäkra redovisning, lönehantering och det återkommande budgetarbetet. Detta kvalitetssäkras internt i lednings- och styrelsearbetet genom aktuella handlingsplaner.

Stödprocess

Journalföring och dokumentation

Genom journalföring och dokumentation av stöd och behandlingsarbetet i Novaskill kvalitetssäkrar vi vårt dagliga arbete. Det ökar dessutom ungdomarnas rättssäkerhet där vi kan analysera och utvärdera vår insats. Strukturerade rutiner kvalitetssäkrar journalföring och dokumentation.

Stödprocess Kvalitetsledningssystem

En central del i att kunna garantera en säker vård är att Novaskills arbete finns strukturerat nedskrivet i manualer, handlingsplaner, riskhanteringsdokument samt styrdokument. Detta arbete är kontinuerligt och syftar till att ha en säker vård i varje enskilt moment i vårdkedjan.

Stödprocess Övrig samverkan

Samverkan mellan olika partners, föreningar eller organisationer bör alltid ske utifrån klientens förutsättningar och behov. Verksamhetsansvarig och bitr verksamhetsansvarig är samordnare av all samverkan. Tillsammans med klienten planeras ett nära samarbete med de parter som är aktuella utifrån genomförandeplan och klientens önskemål.

Sjukvård och hälsovård

Alla placerade hos Novaskill får en grundläggande hälsokontroll och tandläkarkontroll. Vi hjälper alltid klienterna att hitta rätt vårdkontakt vid specifika behov.

Ungdomsmottagningen i Uppsala

Vi informerar ungdomarna om ungdomsmottagningen i Uppsala och vad de kan få för hjälp där. T ex om de har frågor om sex, relationer, hur man skyddar sig mot könssjukdomar, vill testa sig för könssjukdomar, behöver preventivmedel osv.

Idrottsföreningar

Vi uppmuntrar ungdomen att hitta en idrott som ungdomen vill utöva. Utifrån önskemål och behov så hittar vi en lämplig idrottsförening där den kan få utöva idrotten på rätt nivå.

Studiecirklar

Vi uppmuntrar också ungdomarna att gå kurser utifrån ungdomens önskan och behov. Vi strävar efter att ungdomen ska få ett aktivt samhällsliv så att de kan bygga upp ett starkt socialt nätverk med kontakter från många olika delar av samhället. Det kan vara musik, datakunskaper, språk och dans till exempel.

Bibliotek

Vi hjälper alla ungdomar så att de får eget bibliotekskort och att de lär sig hur ett bibliotek fungerar. Att ta del av bibliotekens resurser av böcker, tidskrifter och ljudböcker är en viktig del för språkträningen. Om detta inte sker naturlig kommer vi aktivt att stötta denna process. På boendet kommer det även att finnas enklare och svårare litteratur för de ungdomar som kommit olika långt i språkkompetensen.

Socialtjänst

Vi strävar efter god och öppen kontakt med socialtjänsten där de alltid är välkomna att besöka verksamheten. Vi erbjuder återkoppling på hur det går för ungdomarna på enheten utifrån socialtjänstens önskemål. Vi hjälper ungdomen att hålla den kontakt som den önskar med sin socialsekreterare där enskilda träffar är viktiga utan våra medarbetare för rättsäkerheten.

Praktikplatser och sommarjobb

Vi vill se flexibla lösningar när det gäller ungdomar som inte klarar av skolgången. En kombination med skola och praktikplats kan vara en god möjlighet till framtida egenförsörjning. T ex kan praktikplats vara aktuellt inom följande branschområden, bilverkstad, bygg, restaurang, butiksbiträde, städ, vård och omsorg. Se mer under fråga integration.

Skola

Att ha en lyckad skolgång är en bas för att ungdomarna ska ha full delaktighet i det svenska samhället. Stödet omfattar motivationsarbete för att ungdomarna ska lyckas vara delaktiga i skolan och ha god närvaro. Därför uppmuntrar vi en god samverkan mellan skolpersonal och elev.

Nätverk

Nätverksarbetet beskrivs i sin helhet under fråga 16:4. För ett lyckat behandlingsarbete behövs ett gott samarbete med nätverket, eller behov av att bygga upp ett nytt nätverk.

Religiösa och kulturella föreningar

I Uppsala finns samfund från alla världsreligionerna representerade och det finns även gott om kulturella föreningar för olika ursprung. Vi hjälper ungdomen att hitta rätt förening efter önskemål, vi kan även kontakta olika föreningar för studiebesök och föreläsningar för att öka förståelsen mellan personer från olika ursprung.

Övriga samarbetspartners är ev godman, körskolor, arbetsförmedlingen, försäkringskassan, LSS-handläggare osv.

S Beskriv hur riskanalys fortlöpande ska ske (Fritextsvar)

Det förebyggande arbetet är av stor vikt. Därför finns bland annat följande styrdokument som beskriver det förebyggande arbetet, Drog- och missbrukspolicy, Förebygga, upptäcka och hantera psykisk och fysisk kränkning , Förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp, Hot och våld- handlingsplan och Brandpolicy.

För att kunna höja säkerheten krävs det även att det finns rutinbeskrivningar vid inträffade händelser som avviker från det normala. Dessa handlingsplaner är också av stor vikt att medarbetarna utbildas i. T ex kan nämnas akuta våldshändelser, rutin vid missbruk av alkohol och droger och anmälan om missförhållande.

Avvikelsehantering IDENTIFIERING

Avvikelserapportering göras av all personal och ska ske:

inom en vecka för punkterna 1-3,

inom 24 tim för punkterna 4 och 5 samt omgående för punkt 6.

1) Irriterande situationer och strul.

2) Brister i säkerhet för inskrivna.

3) Brister i kvalitet i verksamhet eller samverkan.

4) Tillbud som kunnat medföra skada för inskriven.

5) Arbetsmiljötillbud risk för skada för personal.

6) Olycksfall då skada uppstått.

RAPPORTERING

Ange vad avvikelsen gäller och specificera typ av avvikelse.

Avvikelserapporten ska skrivas ut av den som rapporterar avvikelsen och lämnas till verksamhetschefen, som bekräftar mottagandet med sin underskrift. Verksamhetschefen ansvarar för att en kopia av den undertecknade avvikelserapporten sparas på lämpligt sätt och att rapportering av avvikelser, åtgärder och uppföljning sker till verksamhetsledning samt personal.

Vid allvarliga tillbud eller då skada har uppstått skall klienten och anhöriga informeras om att avvikelsen utreds och om möjligheten att anmäla händelsen till socialstyrelsens sociala enhet och tillsynsansvarig kommun.

ANALYS

Vid alla avvikelser ska en första analys göras för punkterna 1-3 inom en vecka och för punkterna 4-6 omgående. Verksamhetschefen ansvarar för analysen och sammankallar vid behov de personer som är berörda av avvikelsen för att identifiera orsaker till händelsen. Analysen dokumenteras skriftligt och återförs sedan till berörda, ledning och personal.

ÅTGÄRD

Verksamhetschefen ansvarar för att åtgärda den inträffade avvikelsen. Om en annan person är mera lämpad att genomföra åtgärden utser verksamhetschefen denna person som ansvarig för åtgärd och hur utvärdering av åtgärden ska ske (bör ske inom 0-3 månader beroende på avvikelsens svårighetsgrad).

Åtgärden av avvikelsen ska dokumenteras i upprättat dokument för avvikelserapport liksom dess uppföljning.

S Beskriv egenkontrollens frekvens och omfattning (Fritextsvar)

Egenkontrollen är avgörande för att kunna upptäcka en risksituation i god tid så att den kan förebyggas. En viktig del i detta är att kommunikationen på enheten underlättas. Detta regleras genom ”Checklista vid överlämning” samt ”checklista avdelningsarbete”.

Egenkontrollerna bygger även på att den dagliga verksamheten journalförs dagligen och att verksamhetschef och biträdande verksamhetschef har den övergripande kontrollen av verksamheten. Att introducera ny personal är en central del i att kvalitetssäkra det dagliga arbetet, detta styrs av ”Checklista för personalintroduktion”.

Egenkontrollerna är också viktiga när det gäller metodbiten, dvs att medarbetarna arbetar manualtroget med de behandlingsmetoder som enheten har valt att arbeta med. Detta regleras bland annat av ”checklista ilskekontroll”, ”checklista social färdighetsträning” samt ”checklista moralträning”.

Uppföljning av avvikelser görs regelbundet. Det görs även en större årlig uppföljning av all avvikelserapportering.

Extern revisor går igenom ekonomin och tar fram Årsredovisning.

Externa kontroller genomförs av IVO, Inspektionen för Vård och Omsorg som genomför tillsyn minst två gånger per år.

Verksamhetsansvarig ansvarar för att samtlig personal är uppdaterade med gällande policydokument, handlingsplaner, rutiner och riktlinjer. Detta sker även utifrån analys av avvikelserapporteringarna som grund.

Egenkontroll genomförs för att säkerställa att medarbetarna arbetar manualtroget med de behandlingsmetoder som enheten har valt att arbeta med.

Vår handledare är även en extern kvalitetskontroll som finns externt utanför vår verksamhet. Detta blir en ytterligare strategi för att arbeta med förhållningssätt, omsorg och struktur för att ständigt förbättra och kvalitetssäkra det arbete och den omsorg som vi bedriver. Detta sker både på en organisatorisk nivå och på individnivå. Sker ingen utveckling gentemot genomförandeplanen utvecklar personal och handledare arbetssättet för att bättre möta ungdomens stödbehov och de mål som genomförandeplanen har.

Uppföljningsmötena med socialsekreterare och nätverk är ett stöd för att kvalitetssäkra omsorgen och öka samverkan kring ungdomen.

Enskilda samtal sker återkommande varannan vecka eller oftare vid behov. Samtalen är också ett led i att kvalitetssäkra och följa upp vården.

S Beskriv hur verksamheten kommer att ta emot och utreda klagomål och synpunkter på verksamhetens kvalitet från olika berörda (Fritextsvar)

Novaskills målsättning är att ha en aktiv och uppmuntrande klagomålshantering. Klagomål är ofta en bra källa till dels kvalitetssäkring men också till nödvändiga förändringar. Vår strävan är att elever, anhöriga och uppdragsgivare skall känna att det är okomplicerat och välkommet att lämna både positiv och negativ feedback till oss.

Rättigheten att framföra klagomål och synpunkter är ett signum för klienternas rättssäkerhet. Detta innebär att det i verksamheten finns en öppenhet i att framföra klagomål och synpunkter, men också att klienten har egentid i samband med uppföljningsmöten med socialsekreterare. Detta regleras genom ”Rutin klagomål på verksamheten”. Klagomålshantering inkluderar även personalens klagomål på verksamheten.

I välkomstsamtalet framgår hur klienten kan göra om han önskar klaga eller har synpunkter på hur vården bedrivs.

Rutin för klagomålshantering

- Klagomål skall så långt det är möjligt dokumenteras. Om den klagande inte vill eller kan skriva ned sina synpunkter dokumenterar den som tar emot klagomålet innehållet och överlämnar detta till närmaste chef. Om klagomålen direkt berör eller handlar om verksamhetsansvarig eller bitr. verksamhetsansvarig lämnas dokumentet direkt till styrelsen för handläggning.

- Den som klagar skall få någon form av feedback på sitt klagomål. Exakt hur denna återkoppling skall ske avgörs från fall till fall. Här kan det vara bra att fråga, vill de t.ex. ha en kopia på sitt klagomål postat till sig eller e-postat.

- I detta rutindokument finns de viktiga telefonnumren för den som vill lämna ett klagomål. Dessa tillhandahålls av den som mottar klagomålet.

- Halvårsvis samt helårsvis sker en sammanställning av klagomålen i ledningsgruppen. Sammanställningen redovisas på kollegium samt skickas till rättsvårdande instanser

Rapporteringsskyldighet

Bland annat regleras detta genom styrdokumenten ”Anmälan om missförhållanden enligt Xxx Xxxxx” samt ”Uppgiftsskyldighet”.

S Beskriv hur verksamheten kommer att sammanställa och analysera inkomna rapporter, klagomål och synpunkter (Fritextsvar)

Samtliga avvikelser, klagomål eller synpunkter på verksamheten lagras i vårt IT-system ”Rätt Spår”, för att sedan sammanställas för att analyseras periodvis. På detta sätt kan skeenden inom verksamheten uppmärksammas som behöver åtgärdas.

Samtliga avvikelser ska analyseras på ett sådant sätt att avvikelser kan undvikas och förebyggas i framtiden. Ledningens ansvar ligger i att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud samt fastställa orsakerna och följa upp vidtagna åtgärders effekt. Utifrån detta sammanställs och återförs negativa och positiva erfarenheter från avvikelsehanteringen till verksamhetens personal och andra berörda. Och utifrån detta används erfarenheterna från avvikelsehanteringen i det förebyggande riskhanteringsarbetet. Här blir det en viktig del att förbättra handlingsplaner, styrdokument och checklistor. Det blir också ett underlag för behandlingsplanering.

Förbättringsåtgärderna innebär justeringar i styrdokumenten för arbetsmiljö, det kan också innebära förbättringar i implementeringen av metoder samt förbättrade utiner kring hur verksamheten planeras och genomförs. Grunden till detta styrs genom handlingsplanen ”Rutin för revidering av dokument”.

S Beskriv hur det kommer att säkerställas att personalen arbetar i enlighet med de processer och rutiner som ingår i ledningssystemet (Fritextsvar)

Behandlingspersonalen ansvarar för vårduppföljningen och att klienten får den vård som den har rätt till under placeringstiden. Uppföljningen sker i den dagliga journaldokumentationen, de månadsvisa rapporterna till beställaren, uppföljning av genomförandeplanen genom de enskilda samtalen med klienterna.

Under personalmöten och vid handledningstillfällena följs behandlingsarbetet upp utifrån gällande lagar, teorier och metoder.

Ansvarig metodutvecklare går regelbundet igenom aktuella handlingsplaner och utarbetade rutiner för att revidera och uppdatera vid förändrade behov eller lagar och riktlinjer. Föreståndare ansvarar för att samtlig personal är uppdaterade med gällande policydokument, handlingsplaner, rutiner och riktlinjer. Detta sker även utifrån analys utifrån avvikelserapporteringarna.

Egenkontrollerna är viktiga när det gäller metodbiten, dvs att medarbetarna arbetar manualtroget med de behandlingsmetoder som enheten har valt att arbeta med. Detta regleras bland annat av ”checklista ilskekontroll”, ”checklista social färdighetsträning” samt ”checklista moralträning”.

Medarbetarna ska även underlätta vid de återkommande granskningarna av tillsynsmyndigheterna samt underlätta framtagandet av eventuella åtgärder efter en granskning. Detta regleras genom styrdokumentet ”Rutin insyn i vården”.

Kompetensutveckling sker genom ett utbildningsprogram som är konstruerat både utifrån generella kompetensbehov samt individuella kompetensutvecklingsbehov. Utbildningsplanen innehåller utbildningar från en halvdag upp till sju dagar, totalt 20 utbildningar.

Utbildningsplanens syfte är att inom Rätt Spår Gruppen AB:s (Som Novaskill AB ingår i) verksamhetsområden höja kunskapen inom metod och behandling, nätverksarbete, värdegrund och grundläggande kunskap om HVB-vård. Som föreläsare har vi både föreläsare med stor teoretisk kunskap samt praktisk kunskap.

En viktig kompetensutvecklingsdel är den kontinuerliga handledningen som erbjuds alla medarbetare. Handledningen utgår ifrån både ärendehandledning och metodhandledning.

S Beskriv hur arbetet med att fortlöpande utveckla och säkra verksamhetens kvalitet ska dokumenteras (Fritextsvar)

Återrapportering sker löpande till den placerande kommunen varje eller varannan månad. Utifrån beställares uppdrag specificeras genomförandeplanen som uppdateras vid behov eller kontinuerligt ca 2 gånger per år genom återkommande möten. Genomförandeplanen och uppdraget följs upp av månadsrapporter i slutet av varje månad. Utvärdering samt journalföring sker dagligen. Detta kvalitetssäkras genom nätbaserat journalsystem som låser varje journalanteckning för ändring. Den skriftliga rapporteringen följs även upp genom kontinuerliga möten, telefonsamtal och utvärderingar med uppdragsgivare och vårdtagare.

Journalföringssystemet Rätt Spår har utvecklats inom Rätt Spår Gruppen AB och har skapats till ett system som behovsanpassats i enlighet med BBIC. Detta journalföringsprogram med tillhörande behandlingsapplikationer är ett renommerat program som används i mycket hög grad av andra behandlingshem.

Novaskill säkerställer det systematiska genomförandet av vårdplanen genom att utreda klientens förutsättningar, och i samråd med klienten och socialtjänsten, utforma en genomförandeplan, som följs upp i daglig dokumentation och regelbunden rapportering till socialtjänsten i enlighet med BBIC. Klienten och eventuell vårdnadshavares synpunkter på genomförandeplanen, efterfrågas och dokumenteras, med syfte att anpassa behandlingen till klientens och eventuell vårdnadshavares önskemål och förstärka vederbörandes aktiva medverkan. Under boendetiden är det en pågående process med delaktighet i vården och behandlingsplanen.

Inom det närmsta året kommer fler delar i kvalitetsarbetet att starta upp. I Rätt Spår journal planeras att läggas in utvärderingsinstrument, för att lättare kunna följa upp och mäta behandlingsframgång och analysera uppbrott. Mätningar kommer att ske före, under och efter avslutad placering. 2014 planeras detta att påbörja.

Alla veckomöten och styrelsemöten protokollförs och dokumenteras. Internrevisioner genomförs kontinuerligt.

Novaskill genomför regelbundna undersökningar med uppdragsgivare samt klienter för att kunna förbättra vårt arbete. Vi genomgår även tillsyn av olika myndigheter för att ringa in eventuella förbättringsmöjligheter.

Uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitetsarbete sker genom:

• Uppföljningar av det praktiska behandlingsarbetet på individnivå med klienterna,

• Uppföljningar av medarbetarnas arbete kring rutiner och i behandlingsarbetet

• Uppföljningar av verksamheten i stort med resultat, personal och kompetensförsörjning.

Samtliga avvikelser, klagomål eller synpunkter på verksamheten sammanställs för att analyseras periodvis. På detta sätt kan skeenden inom verksamheten uppmärksammas samt åtgärdas.

Finns någon utvärdering genomförd av ledningssystemet/kvalitetsledningsystemet av oberoende person under 2011/2012? (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Nej, däremot är arbetet pågående med att utveckla kvalitetsledningssystemet under 2013 samt 2014. Extern oberoende person kommer att vara involverad i processen.

Beskriv hur ni säkrar era kvalitetskrav hos eventuella underentreprenörer, exempelvis psykologer, läkare, annan personal som arbetar med direkt stöd till den placerade och är anställda på konsultbasis? (Fritextsvar)

De nya underentreprenörer som vi använder oss av kontrolleras gentemot referenspersoner samt tidigare uppdrag.

När det är underentreprenörer som har direktkontakt med eleverna har vi även registerkontroll mot misstanke- och belastningsregister.

Ekonomisk stabilitet är också en mycket viktig parameter som påverkar valet av underentreprenörer.

Att kunna leverera i tid och enligt överenskommelse ser vi som en viktig del i valet att fortsätta att använda oss av underentreprenörer.

Vid användning av övriga underentreprenörer är det för mycket specifika och avgränsade uppdrag som psykologkontakt, neuropsykiatriska utredningar och handledaruppdrag. Här används väletablerade företag med ekonomisk förmåga att kunna leverera det som beställs.

Xxxxx planering för förändring av kvalitetssäkringsarbetet? Om JA, beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

I samarbete med den norska högskolan Rogaland genomförs just nu ett forskningsprojekt för att utvärdera genomförande av SPT (Situationell Perceptionsträning). Från högskolan sker kvalitetsmätningar för att stämma av att metoden genomförs enligt manual. Detta är en del av ett större forskningsprojekt i att utvärdera ART-metoder.

Arbetet pågår med att utveckla kvalitetsledningssystemet under 2013 samt 2014. Extern oberoende person kommer att vara involverad i processen.

S Beskriv rutiner för hur verksamheten kommer att tillämpa lex Sarah (Fritextsvar)

Medarbetarna ska kontinuerligt utbildas i de skyldigheter som verksamheten har samt de lagrum som vården grundar sig på. När det gäller rapporteringsskyldighet är det en del av att bedriva rättssäker vård. Bland annat regleras detta genom styrdokumenten ”Anmälan om missförhållanden enligt Xxx Xxxxx” samt ”Uppgiftsskyldighet”.

Xxx Xxxxx-xxxxxxx skall gå till verksamhetschef/föreståndare som utreder det inträffade och när utredningen avslutas tar man ställning till allvarligheten av det rapporterade. Om det inträffade bedöms som allvarligt rapporteras det till placerande socialnämnd och Socialstyrelsen.

När någon gjort en anmälan ska nödvändiga åtgärder vidtas omedelbart och en utredning inleds samma arbetsdag som anmälan görs.

Allvarliga missförhållanden

Med allvarliga missförhållanden avses:

- Övergrepp och brister i omsorgerna som utgör ett hot mot en enskilds liv, hälsa eller säkerhet.

- Ett bemötande av ungdomen som klart avviker från grundläggande krav på respekt för självbestämmande, integritet, trygghet och värdighet.

Exempel på övergrepp:

- fysiska (t ex slag, nypningar och hårda slag)

- psykiska (t ex hot, bestraffningar, trakasserier, skrämsel och kränkningar)

- sexuella

- ekonomiska (t ex stöld av pengar eller ägodelar, utpressning och förskingring)

Exempel på brister i omsorg:

- personlig hygien

- mathållning

- tand- munhygien

- brister i tillsyn som den enskilde får

Utredning och dokumentation

- Vad missförhållandet eller risken för ett missförhållande har bestått i

- Vilka konsekvenser det fått eller kunnat få

- När har rapporten tagits emot

- När och hur har missförhållandet eller risken uppmärksammats

- När missförhållandet inträffat

- Orsaker som identifierats

- Bedömning om något liknande skulle kunna inträffa igen

- Vilka åtgärder som vidtagits för att undanröja eller avhjälpa missförhållandena eller risken och tidpunkt när detta gjorts

- Övrigt som framkommit

- Beslut och ställningstagande som utredningen avslutats med

Anmälningsskyldighet

Den som är verksam inom Rätt Spårgruppen AB skall göra anmälan om allvarliga missförhållanden som rör enskilda. Anmälan ska ske till verksamhetschef/föreståndare.

Ansvar

Verksamhetschef/föreståndare vidtar åtgärder samma dag för att förhindra att missförhållanden som utgör ett hot mot enskilds liv, hälsa eller säkerhet fortsätter.

Verksamhetschef/föreståndare följer upp och utvärderar vidtagna åtgärder. Arbetsrättsliga åtgärder

Anmälan kan leda till arbetsrättsliga åtgärder.

Beskriv rutinerna för samarbete, dokumentation, medverkande i utredning och upplysningsarbete vid en lex Mariaanmälan.

Frågan gäller anbudsgivare som hanterar läkemedel på delegation. Anbudsgivare som inte omfattas av detta krav skriver "Ej aktuellt" i fritextrutan. (Fritextsvar)

Ej aktuellt

1.5.12. Systematiskt miljöarbete

Anbudsgivaren ska ha ett system för att arbeta systematiskt med miljöfrågor så att

miljöpåverkan från uppdraget kan minskas. Systemet ska omfatta den verksamhet som utför den avtalade tjänsten och ska minst inkludera följande delar:

- en införd miljöpolicy (med policy avses de långsiktiga visionerna)

- rutiner som säkerställer att lagar och föreskrifter som berör verksamheten efterlevs

- rutiner och metoder som säkerställer att miljökrav följs i enlighet med verksamhetens miljöpolicy, inklusive rutiner för att hantera avvikelser

- årlig uppföljning av det egna miljöarbetet

Miljöpolicy behöver inte bifogas upphandlingen

Systematiskt miljöarbete: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.5.13. Kontaktperson i miljöfrågor

Vårdgivaren ska ha en kontaktperson avseende miljöfrågor. Vårdgivaren ska ange kontaktuppgifter för kontaktperson avseende miljöfrågor i fritextrutan.

Kontaktperson i miljöfrågor: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange kontaktuppgifter till kontaktpersonen för miljöfrågor i fritextrutan: (Fritextsvar)

Xxxx Xxxxxxxx, 018-565473, xxxx.xxxxxxxx@xxxxxxxxx.xx

1.6. Kravspecifikation - Generella krav - gäller för samtliga delområden

1.6.1. Allmänna förutsättningar

Vårdgivaren ska följa och ha god kännedom om de för verksamheten gällande lagar, författningar, förordningar, föreskrifter och allmänna råd som Socialstyrelsen utfärdar samt nationella handlingsplaner och FN:s barnkonvention. Insatsen ska grundas på respekt för den placerades självbestämmande, delaktighet, personliga integritet och behov av ett tryggt och meningsfullt liv.

Vårdgivaren förbinder sig att utföra stöd i enlighet med den vårdplan som anges av uppdragsgivaren och utifrån villkoren i det individuella placeringsavtal som tillhandahålls av uppdragsgivaren.

Insatserna ska bygga på professionalism, rättssäkerhet, delaktighet och medbestämmande, trygghet och kontinuitet. Verksamheten ska vara tillgänglig för alla oavsett etnicitet, sexuell läggning, religiös tillhörighet och politisk uppfattning.

Vårdgivaren ska ha en verksamhetsidé och tydliga mål med verksamheten i vilken den teoretiska utgångspunkt vårdgivaren har ingår. Verksamhetsidén ska avse en specificerad målgrupp. De arbetssätt och metoder som används ska stämma överens med målgruppen. Verksamheten ska bedrivas med god kvalitet.

Allmänna förutsättningar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv verksamhetens inriktning och mål (Fritextsvar)

Novaskill – vägen till ett självständigt liv

Novaskill är en strukturerad och individuell öppenvårds- och coachingverksamhet där vi erbjuder egna

träningslägenheter med vuxenstöd. Verksamheten riktar sig främst till äldre ungdomar och vi skräddarsyr insatserna efter individens behov. Vi hjälper ungdomarna att hitta kort- och långsiktiga mål som ger energi och uthållighet att klara skolan, få och behålla ett arbete och att ha ett eget boende i framtiden.

Vi skräddarsyr insatser efter individuella behov. Verksamheten styrs av tydliga mål och målen följs upp regelbundet. Insatserna fokuserar på social färdighetsträning och att utveckla den egna förmågan att nå personliga, sociala och yrkesmässiga mål. Novaskill har även aktiva kontakter med individens nätverk. Novaskill har egen läkare, nära samarbete med psykolog samt egna utbildade lärare med kompetens inom x.xx. hälsa och kosthållning.

Målgrupp

Novaskill vänder sig till flickor och pojkar mellan 16-21 år som har bristande sociala färdigheter, beteendeproblematik, tidigare missbruk, psykosociala problem och/eller familjeproblem med behov av stöd för att komma vidare i livet.

Mål

Vårt huvudsakliga syfte är att ge den enskilde förutsättningar att klara av skola/arbete samt sköta vardagliga rutiner såsom städning, matlagning, ekonomi och fritidsaktiviteter. Verksamhetens mål är att den enskilde ska bli motiverad till att hitta målsättningar i livet.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ska ingå i stödet. (Fritextsvar)

Våra veckoscheman är individanpassade och differerar beroende på individuella behov och beroende på om ungdomen går i skola/praktik eller har en daglig verksamhet. Målet med inslussperioden är att ungdomen ska ha ett tydligt veckoschema som den följer.

Organiserade fritidsaktiviteter ger ungdomen en informell plattform för att etablera nätverk. Det ger individen möjlighet att utveckla sina intressen och få kreativ samt kulturell stimulans. För att uppmuntra fritidsaktiviteter utifrån varje ungdoms egna intressen samarbetar vi med frivilligorganisationer, idrottsförbund och studieförbund.

I kontaktmannaskapet för träningslägenheten kan ungdomen få hjälp och stöd utifrån dennes individuella behov. Detta stöd läggs också upp i ett schema med inplanerade aktiviteter och stödsamtal.

• Tillsyn och kontakt med träning i socialt umgänge.

• Bistå vid kontakt med myndigheter och hjälp med att förstå skrivelser.

• Bistå med kontakt med vården och övriga kontakter.

• Stödja ungdomen i att kunna hantera och sköta ekonomin.

• Hjälp att lära sig sköta ett eget boende, motivera och hjälpa vid inköp, städning, bäddning, disk och tvätt etc.

• Stöd med väckning, påminnelse om tider och möten

• Stödsamtal/behandlingssamtal i syfte att få struktur i vardagen och få ytterligare förmåga att hantera vardagen.

• Behandlingsprogram utifrån ART, MI och KBT.

• Nätverksarbete.

• Uppmuntra till intressen och en aktiv fritid.

Umgänge med föräldrar och övrigt nätverk

Nätverksarbetet är en central del av i stödet. Vi arbetar för att där det är möjligt få elevens nätverk och familj att finnas med i planeringen kring varje elev. I den mån som nätverk finns motiverar personalen för upprätthållande av dessa kontakter (elev och anhörig) genom kontinuerliga telefonsamtal, besök, vistelser och även strukturerade samtal med kontaktpersonen. Detta kan också läggas upp schemamässigt och följas upp. En viktig del i nätverksarbetet är att stötta, hjälpa och ge redskap till föräldrarna/nätverket för att bygga sunda relationer till den placerade.

Behandling

All behandling på Novaskill grundar sig på Inlärningsteori och Kognitiv teori med olika metoder baserade på Kognitiv Beteendeterapi vilka är den typ av metoder som i forskning visat sig ha positiva utfall för vår målgrupp.

Novaskills behandlingsprogram är indelat i flera olika delar, vi har dels strukturerade program vilka följer noggranna manualer och dels lektioner i nyttiga kunskaper för ett vanligt liv i samhället samt övningar för att underlätta reflektion över den egna och andras situation. Detta läggs upp i ett strukturerat schema.

Skola/praktik eller daglig sysselsättning

Vi anser att daglig sysselsättning av något slag är en del av behandlingen. Det är viktigt att ge stöd i detta och hjälpa ungdomen att lyckas. Många av våra elever har en lång historia bakom sig av misslyckanden i skolan och därför är motivationen ofta låg.

Ange vad som förväntas uppnås under stödtiden inom följande tre tidsaspekter A) på kort sikt B) på medellång sikt C) på lång sikt (Fritextsvar)

a) Inledningsvis gäller det att klienten vänjer sig av med gamla beteenden som inte fungerar i ett självständigt liv och lära in nya sociala alternativ. Ungdomen ska känna att den har ett sammanhang och kan lita på medarbetarna. Här läggs planen för en aktiv vardag med skola/praktik, fritidssysselsättning, behandling samt nätverk.

b) Klienten ska kunna applicera sina nya färdigheter på sin omgivning och vardag. Klienten ges gradvis mer eget ansvar och ska visa att den hanterar detta ansvar på ett bra sätt. Här i stabiliseringsfasen verkar personalen för att eleven ska bli mer och mer självständig och klara mer och mer vardagsaktiviteter själv med varierande nivå av stöd. Denna fas leder i sin utformning till att personalen finns bredvid i det som ungdomen gör, men att ungdomen själv är aktiv i varje del.

c) Klienten ska bli mer självständig och kunna göra sin egen veckoplanering. Eleven ska visa att den är mogen nog att hantera sin vardag med ekonomi, skola/praktik/arbete, städning/hygien, matlagning och fritid. I det sista steget för att klara av ett självständigt liv med eget boende minskas tiden ner med stödpersonen. Här ser man och följer upp att alla funktioner fungerar med skola, fritid, arbete, ekonomi, hygien och lägenhetsskötsel. I denna fas förbereder man också med lönebidragsanställningar, bostadsbidrag och studiemedel. Vid behov av fortsatt stöd och vård inom landstinget knyts kontakten med de som kan vara behjälplig för ungdomen.

Beskriv hur insatserna förväntas bidra till resultatet (Fritextsvar)

En beteendeanalys görs tidigt för att tydliggöra vilka insatser individen behöver för att lyckas med behandlingen. Tillämpad beteendeanalys är ett förhållningssätt baserat på inlärningsteori som innebär att man metodiskt analyserar socialt relevanta beteenden för att förstå varför de förekommer. Efter analys hjälper man individen att utveckla en nödvändig och användbar positiv beteenderepertoar.

Ett bra skolstöd är av stor vikt för att eleven ska kunna gå ut skolan och ges förutsättningar att hitta arbete. Vi kan också erbjuda lärlings- och praktikplatser för att klienterna ska få in en fot på arbetsmarknaden.

Metoderna syftar till att ge…

- MI syftar till att stärka förändringstankar hos klienten. Detta kan gälla både skola, fritid, beteendeförändringar som är kopplad till kriminalitet och beteendeproblem.

- KBT syftar till att motivera klienten till att delta i behandlingen enligt genomförandeplanen. Här arbetar man med tankefällor som är vanliga både vid beteendeproblem och kriminalitet.

- Ekonomisystemets syfte är att belöna den personliga utvecklingen hos klienten utifrån de mål som är uppställda i genomförandeplanen.

- ART-träningen syftar till att ge eleven konkreta strategier att hantera olika sociala situationer (t.ex. i skola, arbetsplats, i hemmet mm), sina egna och andras känslor, även att bli medveten om hur sina tankar och hur tankar kan användas för att stärka och motivera sig själva.

- ADL-träningens syfte är att ge klienten möjlighet till ett självständigt liv där han kan ta hand om sig i vardagen.

1.6.2. Innehåll i stödet

Arbetssätt och metoder

Vårdgivaren ska ha mål och metoder som är väl definierade. Det ska finnas en tydligt beskriven modell för hur insatsen bedrivs. Modellen ska vara väl förankrad i personalgruppen.

Vårdgivaren ska arbeta nätverksinriktat i nära samarbete med familj, övrigt nätverk och uppdragsgivare. Vårdgivaren ska samverka med aktörer av betydelse för den placerade exempelvis den placerades läkare, skola, arbetsförmedling, försäkringskassa, bostadsförmedling, föreningar och organi-sationer liksom i förekommande fall med gode män/företrädare i den utsträckning den placerade medger detta. Inför placering av skolpliktig, se skrivning under avsnitt Skola nedan. Vårdgivaren ska arbeta systematiskt för att erbjuda god utslussning i samverkan med handläggare och resurser på

hemorten.

Regelbundna och överenskomna behandlingskonferenser med fokus på utslussning ingår i samarbetet mellan vårdgivaren och uppdragsgivaren och regleras i

genomförandeplanen/behandlingsplanen. Behandlingskonferenserna ska omväxlande ske hos vårdgivare och uppdragsgivare om inget annat överenskommits i genomförandeplan/behandlingsplan. Resande part står för resenärernas kostnader.

Vårdgivaren ombeds att observera att några av de frågor som ställs nedan återkommer i de kapitel som berör utvärdering, helt eller delvis. Vårdgivaren uppmärksammas om detta i anslutning till de aktuella frågorna. Utvärderingskriterierna skiljer sig mellan olika delområden och det finns ett behov av svar oavsett om gällande dessa frågor. Detta innebär att vårdgivaren kommer att behöva upprepa sina svar på två ställen i vissa fall.

Arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Namnge och beskriv varje metod med innehåll och normal längd. (Fritextsvar)

Behandling

ART - Aggression Replacement Training

ART är en s.k. multimodal metod vilket innebär att den syftar till att påverka tre huvudsakliga områden samtidigt genom tre olika behandlingsinsatser; Ilskekontrollträning, Social färdighetsträning och Moralträning.

Vi arbetar för att få ett kvalitetssäkrat arbete när det gäller ART. Inom företaget går VD:n på högskoleutbildningen den enda vidareutbildningen inom ART och social kompetens som finns i Norden. En tvåårig distansutbildning. Xxxxxx Xxxxxxxxxxx, författare (från Aggressivitet till harmoni – en introduktion till ART) finns även anställd inom företaget och utbildar samtliga medarbetare inom metoden samt vidareutbildningar inom området. Hon är även programansvarig för ART. I samarbete med högskolan Rågaland ska HVB Fristad, moderbolagets HVB-verksamhet under 2013 vara delaktiga i en forskningsstudie.

Beteendeanalys

Vi utför en beteendeanalys på samtliga klienter vilka skrivs in hos oss, detta hjälper oss och klienten att komma fram till viktiga faktorer att arbeta med för att lyckas med vårt gemensamma arbete.

Tillämpad beteendeanalys är ett förhållningssätt baserat på inlärningsteori som innebär att man metodiskt analyserar socialt relevanta beteenden för att förstå varför de förekommer. Efter analys hjälper man individen att utveckla en nödvändig och användbar positiv beteenderepertoar. Detta förhållningssätt används för att minska bland annat beteendeproblem och för att hjälpa föräldrar att hantera barns beteenden i hemmet.

Missbruksbehandling

Missbrukare utgör ej en enhetlig grupp. Utvecklingshistorien ser olika ut och var och en är unik i sitt missbruk. Missbruket har för dessa individer olika orsaker och fyller vidare skilda funktioner.

För att bli inskriven på Novaskill kan eleven/ungdomen ej vara inne i ett aktivt missbruk. Vid behov kan företagets missbruksutredare & behandlare utreda ungdomens missbruk och lägga upp en plan för behandling.

Vägen in och ut ur ett missbruk har kommit att visa sig vara väldigt olika och det är dessa olikheter som inspirerat oss att arbeta utifrån en modell för individuell bedömning – missbrukarprofilen. Denna profil skapar struktur och ger en gemensam referensram vid kartläggning och bedömning.

Klienterna som genomgår den missbruksinriktade behandlingen genomgår återfallsprevention, samt undervisning som rör olika delar inom den komplexa missbruksarenan.

Syftet med undervisningen är att närma sig attityder, normer samt värderingar. Den fyller även en motiverande funktion för klienten på sin väg mot en ny livsstil.

Kriminalitet

motivera förändringstankar. I TBA (Tillämpad Beteendeanalys) arbetar man med att öva upp konsekvenstänkandet och analysera sina egna val och handlingar. Förändringsprocesserna sker även på de enskilda veckovisa samtalen.

Neuropsykiatri

Återkommande problem hos unga med ADHD är bristande impulskontroll, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning och bristande sociala färdigheter.

Den bristande impulskontrollen innebär ofta svårigheter att läsa av situationer i miljöer så som skolan, arbete, i hemmet och på fritiden. När det gäller koncentrationssvårigheter och hyperaktiviteten innebär detta ofta svårigheter för att hantera skolan. Att få ordning på en fungerande skolgång är en mycket central del i behandlingsarbetet. Både genom att ge klienten strategier för att hantera skoldagen, men även forma skolgången och skolstödet så att ungdomen kan klara av och ta till sig kunskap i enlighet med läroplanen.

Ungdomar med diagnoser inom autismspektrat har ofta svårigheter inom socialt samspel och kommunikation samt svårigheter att läsa av andra personers kroppsspråk då det ofta uppstår missförstånd i samspelet med andra. Här blir det en viktig del att träna på både social färdighetsträning samt ilskekontrollträningen. Ofta behövs det specifik träning utifrån känslor, kroppsspråk och empati som både görs utifrån aktuella färdigheter inom ART, men också genom bildstöd för att träna och känna igen känslor och kroppsspråk. En tydlig dagsplanering av schemat hjälper ofta dessa ungdomar att klara av och hantera dagen med tillhörande aktiviteter och krav.

Psykosocial problematik

Psykosociala svårigheter kan primärt handla om utagerande eller inåtvända beteendesvårigheter, svårigheter att uttrycka känslor, bekymmer med att skapa och upprätthålla goda kamratrelationer eller påtvingad ensamhet, etc, men det kan också sekundärt vara ett resultat av generella begåvningshinder, neuropsykiatriska svårigheter eller fysiska svårigheter. I första läget är det viktigt att se på orsakerna till en psykosocial problematik. Genom de inledningsvis täta beteendeanalyserna får man fram ett mönster för hur det kommer sig att klienten handlar som den gör. Om det är en reaktion på en inre problematik med ångest, depression eller t ex ensamhet bör man parallellt arbeta med både den inre psykiska problematiken som den sociala problematiken. Detta gör vi både i de enskilda stödsamtalen med kontaktperson, ART, KBT och ev missbruksbehandling.

Behandlingen delas in i olika faser. Fas 1, Inslussning

Ansökan sker muntlig eller skriftlig direkt till Novaskill. Studiebesök sker tillsammans med handläggare samt

gärna familjemedlemmar/nätverk. Därefter gör medarbetarna bedömning om vi skulle vara rätt insats utifrån ungdomens behov.

Elevens introduktionsfas inleds alltid med en beteendeanalys. Detta för att kunna ställa en behandlingsplan efter elevens särskilda behov. Behandlingen skräddarsys efter elevens problembild, resurser och eventuell diagnos.

Placeringen inleds med ett gemensamt möte med eleven och socialtjänsten, där uppdraget specificeras. Utifrån uppdraget från socialtjänsten utformas vårdplan, genomförandeplan (behandlingsplan) som behandlingen grundar sig på. I upparbetandet av planerna finns eleven alltid med för att göra sin röst hörd. Behandlingsplanen grundas även på en beteendekartläggning och en initial utredning som görs under de första veckorna av introduktionen. Strategier tillsammans med åtgärder specificeras.

Under inslussning ägnar personalen mycket tid åt eleverna. Detta ligger till grund för att en strukturerad vardag kan planeras upp. Vardagen bör innehålla skola/praktik, familj/nätverk, en fungerande ekonomi, hygien och lägenhetsskötsel. Under den första perioden planeringen av ungdomens vardag bli tydlig. Fas 1 är 1-2 månader.

Fas 2, Stabiliseringsfasen

När man sedan går in i fas två och den självständiga fasen verkar personalen för att eleven ska bli mer och mer självständig och klara mer och mer vardagsaktiviteter själv med varierande nivå av stöd. Denna fas leder i sin utformning till att personalen finns bredvid i det som ungdomen gör, men att ungdomen själv är aktiv i varje del. Detta är stabiliseringsfasen där vardagen rullar på. I förberedelserna för utslussfasen blir man medveten om vart man ska för att klara av ett självständigt liv med egen försörjning, boende, ekonomi osv. I denna fas genomgår ungdomen vid behov behandling som också har syftet till att klara en självständigt liv. Fas två är 8-12 månader.

Fas 3, Självständighets- och utslussfasen

I det sista steget för att klara av ett självständigt liv med eget boende minskas tiden ner med stödpersonen. Här ser man och följer upp att alla funktioner fungerar med skola, fritid, arbete, ekonomi, hygien och lägenhetsskötsel. I denna fas förbereder man också med lönebidragsanställningar, bostadsbidrag och studiemedel. Vid behov av fortsatt stöd och vård inom landstinget knyts kontakten med de som kan vara behjälplig för ungdomen.

Inom företaget finns det stora möjligheter till olika utslussalternativ. Här avgör ungdomens behov nivån av stöd t ex hemflytt, utökat ansvar i egen lägenhet med mindre tillsyn, boende i familjehem om behovet av stöd ökar Utslussalternativen kan ske i hela Sverige och anpassas efter var eleven ska flytta efter vistelsen i Novaskill. Detta innebär att företaget även aktivt finns med om eleven ska flyttas över till någon annan öppenvårdsverksamhet eller boende i annan form på annan ort.

Det görs redan från början en preliminär utslussplanering för att hinna förbereda tillräckliga stödinsatser. Kontaktpersonen ska tillsammans med uppdragsgivare och nätverk hjälpa eleven att planera var det är bäst för eleven att bo och arbeta efter placeringen. Utslussplanen innehåller bl.a. en planering för ungdomens kommande boende, sysselsättning och inkomst. Det kommande behandlingsarbetet läggs sedan upp för att sträva mot dessa uppsatta mål, via mindre delmål. Varje vecka utvärderas planeringen av eleven tillsammans med kontaktpersonen. I samband med återkommande flerpartsmöten med nätverket, minst var tredje månad, revideras vid behov målen utifrån aktuell information och behov.

I utslussplanen jobbar eleven med att odla sitt nätverk. Meningen är att de goda relationerna ska stärkas inför elevens utslussningsfas, för att kunna vara ett stöd för eleven, både under placeringstiden och när eleven är mogen nog att slussas ut i samhället. Avlutning av insats sker genom gradvis utslussning till elevens planerade boende (hem till familjen/eget boende/ annat) och med de stödinsatser som bedöms behövas. Stödinsatser kan tillhandahållas inom organisationen eller från elevens hemkommun, i samråd med placerande kommun eller landsting. Fas 3 är 1-2 månader.

En genomsnittlig placering på Novaskill är 12 månader

Beskriv om möjligt ovan nämnda metoders/programs respektive styrka/or och svaghet/er kopplat till verksamhetens målgrupp (Fritextsvar)

Hur bra en behandlingsmetod än är så passar den aldrig alla. Det innebär att vi behöver vara mycket flexibla när det gäller att göra en behandlingsplanering. Om man till exempel ser på missbruk så kan det finnas olika funktioner för olika individer, vilket också blir avgörande för vilken ingång man har för behandlingen. Även våld har olika funktioner där en del har instrumentell våldsproblematik, medan andra har en mer impulsiv våldsproblematik. Det är mycket stor skillnad hur man lägger upp behandlingen för dessa två olika typer av aggressivitetsproblem. För att beskriva metodernas styrka och svagheter utgår vi stället hur vi behandlar respektive riskområde där man alltid behöver vara följsam efter ungdomarnas behov.

Kriminalitet

För att arbeta med kriminalitetsproblematik använder vi oss av olika moment för att öka skyddsfaktorerna med bland annat en aktiv prosocial fritid. Genom KBT och ART tränar man på att stå emot grupptryck och öva upp sociala färdigheter. Dessutom arbetar man genom både KBT och moralträningen med att känna igen kriminella tankemönster och motivera förändringstankar. I TBA (Tillämpad Beteendeanalys) arbetar man med att öva upp konsekvenstänkandet och analysera sina egna val och handlingar. Förändringsprocesserna sker även på de enskilda veckovisa samtalen.

Neuropsykiatri

Återkommande problem hos personer med ADHD är bristande impulskontroll, koncentrationssvårigheter, hyperaktivitet, uppmärksamhetsstörning och bristande sociala färdigheter.

Den bristande impulskontrollen innebär ofta svårigheter att läsa av situationer i miljöer så som skolan, i hemmet och på fritiden. När det gäller koncentrationssvårigheter och hyperaktiviteten innebär detta ofta svårigheter för att hantera skolan. Att få ordning på en fungerande skolgång är en mycket central del i behandlingsarbetet. Både genom att ge ungdomen strategier för att hantera skoldagen, men även forma skolgången och skolstödet så att ungdomen kan klara av och ta till sig kunskap i enlighet med läroplanen.

Psykosocial problematik

Missbruksbehandling

I det missbruksinriktade utrednings- och behandlingsarbetet är det övergripande målet att bryta destruktiva konsumtionsmönster, att inskaffa förståelse för rusets och drogernas funktion samt att finna alternativa sätt att uppnå dessa effekter eller avlägsna behovet av dessa. Klienterna som genomgår den missbruksinriktade behandlingen går även en kurs i återfallsprevention, samt undervisning som rör olika delar inom den komplexa missbruksarenan. Syftet med undervisningen är att närma sig attityder, normer samt värderingar. Den fyller även en motiverande funktion för klienten på sin väg mot en ny livsstil.

Beskriv hur ni säkerställer att de metoder och de arbetssätt som angivits tillämpas på det sätt som är avsett och individualiseras efter individens bästa. (Fritextsvar)

Utvärdering samt journalföring sker dagligen. Inom koncernen utvecklar vi det egna journalföringsprogrammet Rätt Spår. Rätt Spår används för att kvalitetssäkra och journalföra den dagliga behandlingen och samtliga elevspecifika aktiviteter. Systemet underlättar arbetet med TBA, ART, KBT, blockteckenekonomi och andra metoder. Alla registreringar av beteenden, blockteckenekonomin och uppföljningar görs direkt i programvaran där man överskådligt följer elevens utveckling. Med Rätt Spår KBT planeras varje sittning/lektion direkt i systemet, de schemaläggs, utvärderas, sammanställs och registreras. Översikt av behandlingsresultatet sammanställs i en grafisk rapport för att se att eleven gör framgång i behandlingen.

Övriga kvalitetskontroller som görs utifrån metod och genomförande är att två i ledningen även sitter med i den svenska officiella Swe-ART föreningen som verkar för att få ett mer kvalitetsinriktat ART-arbete i Sverige. Därigenom finns även kopplingen till PREP-SEC. Den internationella organisationen för evidensbaserade

KBT-metoder. Även medlemskap i den beteendeterapeutiska föreningen syftar till att hålla oss ajour om utveckling av KBT-metoder som är en central del i verksamheten.

Novaskill säkerställer det systematiska genomförandet av vårdplanen genom att utreda klientens förutsättningar, och i samråd med klienten och socialtjänsten, utforma en genomförandeplan, som följs upp i daglig dokumentation och regelbunden rapportering till socialtjänsten i enlighet med BBIC. Klientens och eventuell vårdnadshavares synpunkter på genomförandeplanen, efterfrågas och dokumenteras, med syfte att anpassa behandlingen till elevens och eventuell vårdnadshavares önskemål och förstärka

vederbörandes aktiva medverkan. Under boendetiden är det en pågående process med delaktighet i vården och behandlingsplanen.

Beskriv hur matchningsprocessen ser ut: (Fritextsvar)

Matchning görs mellan socialsekreterare och placeringsansvarig utifrån geografisk belägenhet, behov hos klienten samt hur väl verksamhetens kompetens och erfarenheter motsvarar dessa behov. Klienten får en individuellt anpassad genomförandeplan som denne själv får bidra till att utforma. Denna genomförandeplan är ett levande dokument som utvärderas och vid behov förbättras under placeringstiden.

S Beskriv hur inflyttning/inskrivningsprocessen för den enskilde sker (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Inskrivningsrutiner

Ansökan sker muntlig eller skriftlig direkt till Novaskill. Studiebesök sker tillsammans med handläggare samt gärna familjemedlemmar/nätverk. Därefter gör medarbetarna bedömning om vi skulle vara rätt insats utifrån ungdomens behov.

Introduktion av elev

Vilka externa parter har ni regelmässigt samverkan med?: (Fritextsvar)

Sjukvård och hälsovård

Alla placerade hos Novaskill får en grundläggande hälsokontroll och tandläkarkontroll. Vi hjälper alltid klienterna att hitta rätt vårdkontakt vid specifika behov.

Idrottsföreningar

Vi uppmuntrar ungdomen att hitta en idrott som ungdomen vill utöva. Utifrån önskemål och behov så hittar vi en lämplig idrottsförening där den kan få utöva idrotten på rätt nivå.

Studiecirklar

Bibliotek

Socialtjänst

Praktikplatser och sommarjobb

Skola

Nätverk

Nätverksarbetet beskrivs i sin helhet under fråga 16:4. För ett lyckat behandlingsarbete behövs ett gott samarbete med nätverket, eller behov av att bygga upp ett nytt nätverk.

Religiösa och kulturella föreningar

Till våra externa samarbetspartners hör även Arbetsförmedlingen, bostadsföreningar, bilskolor, försäkringskassan, LSS-handläggare, godman, Socialstyrelsen och arbetsgivare.

Har ni några krav på anhörigas medverkan? Om ja, beskriv vilka krav i fritextfältet intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Aktiva kontakter med individens nätverk är en del av verksamheten, men det är alltid med ungdomens bästa i fokus. Större delen av våra ungdomar är myndiga och kan avgöra själva om de vill ha kontakt eller inte.

Insatserna fokuserar på att utveckla den egna förmågan att nå personliga, sociala och yrkesmässiga mål. En förutsättning för en lyckad behandlingsinsats är att individen, dennes nätverk och personalen samarbetar.

Individen och de närstående ska tillsammans identifiera eventuella risksituationer och gemensamt skapa en förutsättning för ungdomen att leva ett självständigt liv. Givetvis är Novaskill också en länk mot ungdomens aktuella kontakter inom skola/praktik, sjukvård och socialtjänst.

S Beskriv hur placerade barns kontakter med föräldrar/vårdnadshavare/god man, närstående eller andra viktiga personer ska tillgodoses (Fritextsvar)

Varje placering planeras individuellt och där tittar vi på möjligheterna för elevens nätverk att göra besök

men även för ungdomen att göra kontinuerliga hembesök.

S Beskriv verksamhetens innehåll och beskriv utifrån ett schema de olika inslagen som ingår i stödet. Ex: Måndag: Beskrivning (tidpunkter aktiviteter m.m.) (jfr med utvärderingskriterier) (Fritextsvar)

Kvällstid ägnas åt läxläsning, organiserad fritidsaktiviteter samt umgänge med vänner. Alla ungdomar får stöd och tillsyn och handledning i städning, tvätt, matlagning, ekonomisk planering, hygien samt passa tider. Organiserade fritidsaktiviteter ger ungdomen en informell plattform för att etablera nätverk. Det ger individen möjlighet att utveckla sina intressen och få kreativ samt kulturell stimulans. För att uppmuntra fritidsaktiviteter utifrån varje ungdoms egna intressen samarbetar vi med frivilligorganisationer, idrottsförbund och studieförbund.

• Tillsyn och kontakt med träning i socialt umgänge.

• Bistå vid kontakt med myndigheter och hjälp med att förstå skrivelser.

• Bistå med kontakt med vården och övriga kontakter.

• Stödja ungdomen i att kunna hantera och sköta ekonomin.

• Hjälp att lära sig sköta ett eget boende, motivera och hjälpa vid inköp, städning, bäddning, disk och tvätt etc.

• Stöd med väckning, påminnelse om tider och möten

• Stödsamtal/behandlingssamtal i syfte att få struktur i vardagen och få ytterligare förmåga att hantera vardagen.

• Behandlingsprogram utifrån ART, MI och KBT.

• Nätverksarbete.

• Uppmuntra till intressen och en aktiv fritid.

Umgänge med föräldrar och övrigt nätverk

Behandling

Fritid

Fritidsaktiviteter som passar ungdomens behov uppmuntras och ersätts fullt ut för att ungdomen ska ha en aktiv och sund fritid under veckor och helger. Det kan vara olika former av sportutövande men även andra för ungdomen intressanta aktiviteter. Tanken med detta är att ungdomen ska få en bra hälsa men även skapa nya friska nätverk i sitt närområde. Utöver detta erbjuds även övningskörning om intresse för det finns.

Coaching till praktik, skola eller arbete

Vi tror att alla människor vill ha ett meningsfullt arbete där de kan utvecklas och få försörjning. Det blir en framtida bas för inkomst, delaktighet i samhället och ett bra självförtroende. Vi har ett brett kontaktnät med företag inom områdena butik, restaurang, service, verkstäder mm. Dessa har lång erfarenhet av att ta emot praktikanter och lärlingar. Vi har också gott samarbete med arbetsförmedlingen och näringslivet. Genom praktiska tips och strukturerade analyser får ungdomarna hjälp till självhjälp för att hitta arbeten/praktikplatser eller olika utbildningsalternativ.

S Beskriv hur den enskildes behov av aktiviteter och stimulans ska tillgodoses (Fritextsvar)

Idrottsföreningar

Vi uppmuntrar klienten att hitta en idrott/träningsform som denne vill utöva. Utifrån önskemål och behov så hittar vi en lämplig idrottsförening där den kan få utöva idrotten på rätt nivå. Även kontakt med gym för egen träning.

Studiecirklar

Vi uppmuntrar också klienterna att gå kurser utifrån ungdomens önskan och behov. Vi strävar efter att ungdomen ska få ett aktivt samhällsliv så att de kan bygga upp ett starkt socialt nätverk med kontakter från många olika delar av samhället. Det kan vara att uppmuntra ett musikintresse, eller andra kurser.

Bibliotek

Vi hjälper alla klienter som är intresserade så att de får eget bibliotekskort och att de lär sig hur ett bibliotek fungerar. Att ta del av bibliotekens resurser av böcker, tidskrifter och ljudböcker är en viktig del för språkträningen. Om detta inte sker naturlig kommer vi aktivt att stötta denna process.

Praktikplatser och sommarjobb

Religiösa och kulturella föreningar

I Uppsala finns samfund från alla världsreligionerna representerade och det finns även gott om kulturella föreningar för olika ursprung. Vi hjälper klienterna att hitta rätt förening efter önskemål, vi kan även kontakta olika föreningar för studiebesök och föreläsningar för att öka förståelsen mellan personer från olika ursprung.

I övrigt hjälper vi att stötta upp en aktiv fritid med ett bra nätverk, stöd i att ta körkort och egna hobbys.

Har Ni någon särskild inriktning på intresse, fritidsutbud, sociala och kulturella aktiviteter? Om Ja - ange vilka och ange om de bedrivs inom verksamheten eller utanför (jfr med utvärderingskriterier): (Fritextsvar)

Nej

Beskriv verksamhetens socialpedagogiska innehåll vad gäller tex ekonomi, kläder, hygien etc (Fritextsvar)

Allmän Daglig Livsföring (ADL)

Alla elever får efter behov utbildning i städning, tvätt, matlagning, ekonomisk planering, hygien, passa tider samt sköta praktik/lärlingsutbildning och skola. De boende får strukturerat träna på dessa situationer.

Flitpeng

För att förtjäna flitpeng tillämpas teckenekonomi eller lön från eget arbete, skola, praktik samt träffar med kontaktperson. Den beräknas bl.a utifrån närvaro/förseningar till skola, praktik etc.

Beskriv de viktigaste inslagen och faktorerna i ert arbete som förhindrar och motverkar en miljö där mobbing, kränkningar och övergrepp etc kan förekomma. (Fritextsvar)

För att kunna höja säkerheten inom Novaskill krävs det även att det finns rutinbeskrivningar vid inträffade händelser som avviker från det normala. Dessa handlingsplaner är också av stor vikt att medarbetarna utbildas i. T ex kan nämnas akuta våldshändelser, rutin vid missbruk av alkohol och droger och anmälan om missförhållande.

Novaskill genomför individuella bedömningar av varje klient vid inskrivning baserad på tidigare dokumentation och elevens beteende vid inskrivning. Dessa bedömningar uppdateras minst på veckobasis i samband med kollegium. Det finns ingen universal lösning på utsläckningen av ett aggressivt beteende och därför behöver vi kontinuerligt se över övriga rutiner rörande hot & våld.

Hur arbetar ni konkret med missbruks -eller beroendeproblematik med era placerade(Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen missbruks eller beroendeproblematik) (Fritextsvar)

I det missbruksinriktade utrednings- och behandlingsarbetet som klienterna erhåller, är det övergripande målet att bryta destruktiva konsumtionsmönster, att inskaffa förståelse för rusets och drogernas funktion samt att finna alternativa sätt att uppnå dessa effekter eller avlägsna behovet av dessa.

Detta arbetas fram genom kartläggning och bedömning på individnivå, och innefattar en resurs-, problem- och behovsinventering. Kartläggningen sker i samarbete med klilenten, då det är av yttersta vikt att målen är rimliga för klienten att uppnå och att det stämmer överens med dennes behov.

Klienterna som genomgår den missbruksinriktade behandlingen erfar även en kurs i återfallsprevention, samt undervisning som rör olika delar inom den komplexa missbruksarenan.

Syftet med undervisningen är att närma sig attityder, normer samt värderingar. Den fyller även en motiverande funktion för klienten på sin väg mot en ny livsstil.

Hur arbetar ni med de placerades kriminalitetsproblematik (Besvaras av de vårdgivare som arbetar med inriktningen kriminalitetsproblematik) (Fritextsvar)

återfalla i kriminalitet.

Hur genomförs arbetet mot den placerades liv efter avslutad insats och beskriv hur denna process ser ut. (Fritextsvar)

Vilka förväntningar har Ni gentemot uppdragsgivaren: a) Före insatsen: b) Under insatsen: c) Efter insatsen (Fritextsvar)

a) Att vi har ett gott samarbete kring matchningsprocessen så att vi kan göra en bedömning om en placering inom verksamheten är möjlig.

b) Att vi har ett gott samarbete vad gäller uppföljningen av genomförandeplanen. Dels för att uppdragsgivaren ska få insyn i behandlingsarbetet, men även för att ni ska kunna ge synpunkter och återkoppling på vår insats.

c) Att efter avslutad placering lämna eventuella synpunkter så att vi kan fortsätta att utveckla vår verksamhet.

1.6.3. Förändring, utveckling av verksamheten

Vårdgivaren ska informera uppdragsgivaren om planerade förändringar av verksamheten som bedrivs.

Med planerade förändringar avses förändringar vad gäller sökbegrepp för verksamheten som anbudsgivaren angivit i avsnitt "Information om verksamheten och urvalssökning", till exempel vid ändrat tillstånd eller en förfining av målgrupper.

Har verksamheten genomgått förändringar under det senaste året? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Är verksamhetens inriktning föremål för förändring de närmsta två åren? Om Ja - beskriv hur i fritextfältet intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Beskriv utvecklingsstrategin av verksamheten i ett längre perspektiv: (Fritextsvar)

Vi vill fortsätta fördjupa oss inom de behandlingsmetoder vi använder oss av för att fortsatt förbättra vårdkvaliteten. HVB Fristad, vår moderbolags HVB-verksamhet, har inlett ett samarbete med Rogaland högskola i Norge- som bedriver forskning inom ART - med syftet att vidareutveckla ART och andra behandlingsmetoder. Vi sitter också i styrelsen för SWE-ART.

Vi kommer att utveckla och förfina vårt arbete gentemot ensamkommande barn och ungdomar.

1.6.4. Förbud mot vissa arbetssätt och metoder

Vårdgivaren får inte använda arbetssätt och metoder med känd risk för skada och/eller som Socialstyrelsen avråder från att använda.

Förbud mot vissa arbetssätt och metoder: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.5. BBIC

Vårdgivaren ska ha kännedom om BBIC:s behovsområden och ska förbinda sig att, under ramavtalsperioden, utveckla sina kunskaper och arbetssätt enligt BBIC:s grunder och behovsområden för att kunna planera och dokumentera det individuella stödet utifrån BBIC.

Kravet gäller endast verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år

BBIC: Bekräftelse på att kravet uppfylls (besvaras endast av verksamheter som arbetar med placerade personer i åldern 0-20 år) (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.6. Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet

Kravet nedan gäller vårdgivare som arbetar med föräldrar och barn.

Barn och unga som placeras i verksamheten ska ha ett säkert omhändertagande. Verksamheten ska ansvara för att det finns ett genomtänkt arbetssätt i krissituationer och för att incidenter i insatsen förebyggs. Det är viktigt att barnen/de unga behandlas med aktning för sin person och egenart och att de inte utsätts för kränkande behandling.

För att förbättra säkerheten har forskningen visat på vikten av att institutionerna är öppna. Det är också viktigt att vårdnadshavare och närstående ges möjlighet till insyn i verksamheten och att socialtjänsten regelbundet besöker barnen/den unge och att stödboendet får extern handledning.

Verksamhetens personal ska vara medveten om säkerhetsfrågor gällande de placerade och ska arbeta för att hela tiden öka medvetenheten bland personal. Verksamheten ska också arbeta för att öka insynen och skapa förutsättningar för barnens/de ungas säkerhet.

Anbudsgivaren ska uppfylla nedanstående krav:

Medvetenhet

- Verksamheten ska ha särskild uppmärksamhet på den risksituation som finns när barn/unga vårdas tillsammans.

Insyn

- Familj och nätverk ska vara delaktiga i barnens/de ungas stödinsatser på ett sätt som innebär god kvalitet och säkerhet för barnet/den unge.

- Verksamheten ska ha extern handledning.

Förutsättningar

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att sexuella övergrepp inträffar då barnen/de unga är placerade.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera vid sexuella övergrepp, psykisk eller fysisk misshandel.

- Verksamheten ska ha rutiner för att förebygga och förhindra att barnen/de unga skadar sig själva under placeringstiden.

- Verksamheten ska ha rutiner för hur personalen ska agera om barn/unga rymmer.

- Verksamheten ska ha rutiner för om en placerad förälder avviker eller straffar ut sig.

- Verksamheten ska ha rutiner för att hantera konflikter och missförhållanden inom verksamheten.

- Verksamhetens ordningsregler ska vara lagliga, utövandet av reglerna ska kännetecknas av god etik och ett respektfullt bemötande med respekt för barnens/den unges integritet.

- Verksamheten ska genomföra kontroller av om personer som anställs är kriminellt belastade.

- Verkamhetens lokaler och utrustning ska vara av god kvalitet och vara säkra.

- Verksamheten ska ha en handlingsplan i händelse av misstanke om sexuella övergrepp eller våldshandlingar från personalens sida riktade mot placerade barn/ungdomar.

- Verksamheten ska ha rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 §

Socialtjänstlagen (2001:453). Rutinerna skall vara väl kända av personalen. (Observera att det inte är Xxx Xxxxxxxxxxx som avses)

Säkerhet - Den enskildes säkerhet och trygghet: Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv rutiner för hur konflikter, övergrepp samt hot och våld ska förhindras, upptäckas och hanteras i verksamheten (Fritextsvar)

I Novaskills verksamhetssystem finns ett omfattande förebyggande arbete för att skapa säkerhet. Övergripande för arbetet finns ett antal styrdokument vilka innehåller information om förebyggande arbete, samt rutiner vid inträffad händelse rörande säkerhet och skydd. Detta regleras genom styrdokumenten ”Riskhantering”, ”Riskbedömning” och ”Avvikelsehantering”. Genom det förebyggande arbetet säkerställs att det finns en medvetenhet om risker och handlingsberedskap i hela organisationen. Det förebyggande arbetet är av stor vikt. Därför finns bland annat följande styrdokument som beskriver det förebyggande arbetet, Drog- och missbrukspolicy, Förebygga, upptäcka och hantera psykisk och fysisk kränkning, Förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp, Hot och våld- handlingsplan och Brandpolicy.

Rutiner för att förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp mellan personal och inskrivna samt mellan inskrivna

För att förebygga och upptäcka sexuella övergrepp är det viktigt att personalen:

- Skapar ett tillåtande klimat som gör att ungdomar, föräldrar och personal vågar påtala problem, och upptäckta missförhållanden eller misstankar om övergrepp.

- Är närvarande och lyhörd för stämningar och relationer inom ungdomsgruppen.

- Observerar ungdomarnas samspel.

- Samtalar med ungdomar, både enskilt och i grupp.

- Tar t ex elvernas ord och upplevelser på allvar.

- Har god uppsikt över alla platser där ungdomarna vistas eftersom det är en grundförutsättning för att trygga deras säkerhet.

- Har goda kunskaper om ungdomsgruppen och kan göra riskkalkyler.

- Kontrolleras i misstanke- och belastningsregistret innan den nyanställs. (Referenser tas även i samband med nyanställning.)

- Uppdateras regelbundet i lagstiftning runt anmälningsplikten och vad den konkret innebär (SOL 14 kap. 1 § 2:a samt 14 kap 1 § 4:e).

- I enlighet med våra etiska regler inte har ett förhållande med en placerad vårdtagare. (Referenser tas även i samband med nyanställning.)

- Om det skulle förekomma övergrepp sammankallar behandlingsteamet till ett möte med samtliga parter där man gemensamt tar beslut om polisanmälan och omplacering. Detta kan göras omedelbart om den utsatta eleven behöver skydd. Berörda parter erbjuds samtalsstöd utifrån det som hänt.

(Sammanfattning av styrdokumentet "Förebygga, upptäcka och hantera sexuella övergrepp mellan personal och inskrivna samt mellan inskrivna.")

Rutin för att förebygga, upptäcka och hantera fysisk och psykisk kränkning Nolltolerans gäller mot:

- Direkt och indirekt diskriminering.

- Trakasserier.

- Repressalier.

- Mobbning.

- Främlingsfientlighet och annan kränkande behandling samt mot kränkande språkbruk.

För att förebygga och hantera psykiska och fysiska kränkningar mellan personal och inskrivna strävar Novaskill mot att all personal:

- Är goda förebilder för ungdomarna.

- Har ett medvetet förhållningssätt som överensstämmer med värdegrunden.

- Skapar förutsättningar för en god miljö inne och ute.

- Är närvarande och lyhörd.

- Stimulerar ungdomarnas samspel och aktivt samtalar om allas lika värde samt uppmuntra positivt beteende.

- Omedelbart agerar vid all form av kränkning.

- Får regelbunden kompetensutveckling, med t ex samtal om värdegrundsfrågor.

- Om det skulle förekomma övergrepp sammankallar behandlingsteamet till ett möte med samtliga parter och där man gemensamt tar beslut om polisanmälan och omplacering. Beslut om detta kan tas omedelbart av företståndare om den utsatta eleven behöver skydd.

- Ser till att berörda parter erbjuds samtalsstöd utifrån det som hänt.

(Sammanfattning från styrdokument "Förebygga, upptäcka och hantera fysisk och psykisk kränkning mellan personal och inskrivna samt mellan inskrivna ")

Om det framkommer att det pågår eller har pågått någon form av hot, våld, sexuella övergrepp eller sexuella trakasserier ska personal agera som följer:

• Xxxxxxxx chef kontaktar de kollegor som är i tjänst för att informera om situationen

• Närmaste chef kallar in eventuell förstärkning som kan behövas i form av personalresurser.

• Xxxxxxxx chef kontaktar föreståndare samt bitr.föreståndrare för att i samråd med dem kontakta polisen

• Om personal upptäcker ett pågående övergrepp har de en juridisk rättighet samt en moralisk skyldighet att bruka nödvärnsrätt för att skydda den utsatta. Personal har även i det fall som övergreppet kan

resultera i fängelsestraff rätt att gripa förövaren ”en var”. Det innebär att du griper personen ifråga på plats och använder det våld som nöden kräver för att hålla kvar denne på platsen tills polisen kommer.

Uppföljning

Efter genomförd insats skall om i tjänst avdelningschefen kontaktas i annat fall kontaktas jouren. En avrapportering om resultatet av insatserna skall genomföras och om behov finns genomförs debriefing.

Efter genomförd insats skall allt dokumenteras. Information om händelsen förmedlas till aktuell socialsekreterare.

En avvikelserapport ska upprättas där samtliga inblandade får ge sin version av händelserna denna bokförs i Rätt Spår.

Analys och bedömnings görs om avvikelsen går under en lex Sara-anmälan.

S Beskriv rutiner för de åtgärder som ska vidtas om placerade barn olovligen lämnar verksamheten (Fritextsvar)

En avvikning inträffar när en elev väljer att lämna den plats eller inte följa den planering som finns för honom och vi på Novaskill inte kan få tag på eleven.

Om elev är SoL-placerad gäller:

1. Kontakta fst eller bitr.fst.

2. Under kontorstid ringer fst, bitr.fst eller avd.ansvarig till socialtjänsten. Är det efter kontorstid så ringer tjänstgörande personal till socialjouren.

3. Kontakta föräldrarna.

4. Informera berörda parter om tidpunkt för avvikningen.

5. Ring den i ledningsgruppen som har jour. Aktuell jourlista finns uppsatt på resp. avdelnings anslagstavla.

6. Dokumentera allt du gör i Rätt Spår under elevens journalanteckningar

7. Gör minst ett försök per dag att kontakta en avviken elev på t.ex. ett telefonnummer eller en e-post adress. Detta försök journalförs i Rätt Spår.

Om elev är LVU-placerad gäller:

1. Kontakta fst, bitr.fst eller avd.ansvarig.

2. Under kontorstid ringer fst, bitr.fst eller avd.ansvarig till socialtjänsten. Är det efter kontorstid så ringer tjänstgörande personal till socialjouren.

3. Kontakta föräldrarna.

4. Informera berörda parter om tidpunkt för avvikningen.

5. Ring den i ledningsgruppen som har jour. Aktuell jourlista finns uppsatt på resp. avdelnings anslagstavla.

6. Dokumentera allt du gör i Rätt Spår

7. Gör minst ett försök per dag att kontakta en avviken elev på t.ex. ett telefonnummer eller en e-post adress. Detta försök journalförs i Rätt Spår.

Vid återkomst

När elev återkommer till Novaskill efter avvikning:

1. Kontakta jouren, anhöriga samt socialtjänst och informera om att eleven är tillbaka samt dennes status

2. Urinprov tas vid behov.

3. Eleven får samtala med personal tills dess att allt är utrett.

Dokumentation:

Allt ska dokumenteras i Rätt Spår. En avviken elev ska ha en journalanteckning varje dag. Om inget finns att rapportera ska detta stå i journalen.

S Om verksamheten tar emot unga med barn: Redogör för hur säkerheten ska tillgodoses för de barn som besöker eller vistas med sina föräldrar (Fritextsvar)

Ej tillämpligt.

Beskriv rutiner för anmälan om missförhållanden enligt 14 kap. 1 § Socialtjänstlagen (2001:453). (Fritextsvar)

All personal på Novaskill har skyldighet att rapportera om det uppkommer att ett barn far illa. Detta regleras genom dokumentet ”Uppgiftsskyldighet”.

All personal är skyldig att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för en utredning om ett barns behov av skydd, enligt 14 kap. 1 § fjärde stycket socialtjänstlagen.

Vad ska anmälas?

Om den unge utsätts för/eller om det finns misstanke om att den unge utsätts för:

• Fysiskt våld

• Psykiskt våld

• Sexuella övergrepp

• Kränkning

• Fysisk försummelse

• Bristande omsorg

• Psykisk försummelse □Om den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom:

• Eget missbruk av beroendeframkallande medel

• Egen brottslig verksamhet

• Eget socialt nedbrytande beteende (ex vistelse bland olämpliga personer, olämpliga □miljöer, stort skolk, asocialt agerande m.m.)

Hur görs anmälan?

• Anmälan skall i första hand göras skriftligt via brev, fax eller e-post

• Vid en akut situation, t.ex. när ungdomen kommit in på sjukhus och misstanke finns □om att barnet misshandlats eller utsatts för sexuellt övergrepp, kan det vara nödvändigt □att göra en anmälan per telefon.

• En muntlig anmälan som gjorts vid en akut situation skall sedan bekräftas skriftligt

Vem gör anmälan?

• I första hand anmäler den personal som fått kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd

• I andra hand gör föreståndaren anmälan. Det gäller situationer där du som personal misstänker att det finns en risk för att den anmälde reagerar med aggressivitet eller att hot om våld förekommer.

• Observera att du aldrig kan frånsäga dig ditt ansvar med hänvisning till att det var föreståndaren som skulle göra anmälan.

Om du är tveksam till och behöver få klarlagt om att anmälningsskyldigheten gäller:

• Samråd med en kollega, om ni båda är osäkra

• Konsultera socialtjänsten (ev. socialjouren)

• Viktigt att tänka på vid konsultation är att inte nämna barnets namn. En konsultation eller ett samråd får inte medföra att en anmälan fördröjs, särskilt då omständigheterna är sådana att det man misstänker är allvarligt. Observera att det inte går att motivera en avvikelse från kravet att anmälan ska göras ”genast” med att du kände dig tvingad att vara säker på att omständigheterna var sådana att socialtjänsten hade anledning att ingripa till ungdomens skydd.

Gör en bedömning om det är lämpligt att informera ungdom och vårdnadshavare att anmälan görs. Det finns dock ingen skyldighet att informera innan anmälan görs.

Till vem ska anmälan ske?

1. Anmäl till ansvarig socialtjänst för placeringen

2. Om det är akut och utanför kontorstid, ring Socialjouren i Stockholm Stad om barnet befinner sig där.

3. Om det är akut och barnet befinner sig i en annan kommun, ring Socialjouren i den kommunen

1.6.7. Säkerhet - Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal

Vårdgivaren ska försäkra sig om att ledning och personal i tjänst är nykter och drogfri och ha

en alkohol- och drogpolicy för verksamheten. Vårdgivaren ansvarar för att innehållet i policyn är väl känt av ledning och personalen.

Förekomst av alkohol och droger accepteras inte på arbetsplatsen. Missbruk som visar sig på arbetsplatsen är en arbetsmiljöfråga och ska hanteras som en sådan av arbetsgivaren. Alkohol och drogpolicyn bör innehålla skrivning om förebyggande åtgärder och ha avsnitt om åtgärder vid misstanke om missbruk eller åtgärder om missbruk har konstaterats. Personal ska inte medverka till att cigaretter köps åt ungdomar och inte heller röka tillsammans med placerade minderåriga.

Policy för alkohol, droger och cigaretter bland personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.8. Säkerhet - Sekretess och tystnadsplikt

Vårdgivaren svarar för att de sekretessbestämmelser och bestämmelser om tystnadsplikt som gäller vårdgivarens verksamhet iakttas av vårdgivarens personal,

praktikanter och eventuella underleverantörer. Vårdgivaren ska löpande informera all berörd personal om gällande sekretessbestämmelser.

Detta krav gäller även efter ramavtalets upphörande.

Sekretess och tystnadsplikt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.9. Säkerhet - Kontroll av personal

Vårdgivaren ska säkerställa att det inte finns någon i ledning eller personal som varit dömd för våldsbrott eller alkohol/narkotikabrott under de senaste 5 åren. Vid anställning av personal inom missbruksvård ska dessa ha minst tre år utan missbruk efter eventuell avslutad missbruksbehandling.

Vårdgivare som arbetar med stöd till föräldrar och barn ska ansvara för och garantera att det inte finns någon i ledning eller personal i verksamheten som dömts för brott mot underåriga, sexualbrott eller brott i aktuell yrkesytövning.

Vårdgivaren ska iaktta och följa i var tid gällande lagar, förordningar och föreskrifter som avser registerkontroll.

Kontroll av personal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten arbetar med föräldrar och barn: beskriv hur lagen (2007:171) om registerkontroll av personal vid sådana hem för vård eller boende som tar emot barn ska tillämpas i verksamheten (Fritextsvar)

Utdrag ur Rutin för registerkontroll av personal:

”Verksamhetsansvarig beställer en gång per år registerutdrag från polisen på samtlig personal.

Verksamhetsansvarig ansvarar för att förvara en ifylld blankett per personal i PDF format i en särskild mapp märkt registerutdrag. Denna blankett uppdaterad med rätt datum och skrivs sedan ut för att skrivas under

av respektive personal och postas av avdelningschef till Rikspolisstyrelsen.

När registerutdragen anländer till Novaskill tar verksamhetsansvarig emot dessa, öppnar dem för att kontrollera uppgifterna och placerar dem sedan i kassaskåpet på verksamhetsansvarigs kontor.

Det nya registerutdraget stoppas längst fram med de äldre utdragen bakom, vi slänger inte utdrag utan sparar samtliga till dess att respektive personal väljer att lämna eller av annan anledning slutar sin tjänst på Novaskill.”

1.6.10. Säkerhet - Brandsäkerhet

Vårdgivaren ska bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete med hänvisning till lag 2003:778 om skydd mot olyckor samt genomföra den tillsyn och dokumentation som lagen föreskriver. Vårdgivaren ska ha ett fungerande systematiskt brandskyddsarbete samt tekniska förutsättningar i sådan utsträckning att en säker utrymning vid händelse av brand är praktiskt genomförbar samt att risken för uppkomst av brand minimeras. Anbudsgivaren ska i anbudet beskriva sina rutiner för utrymning vid brand.

Personal och den/de placerade ska känna till verksamhetens rutiner för utrymning vid brand väl. Kontinuerliga genomgångar och brandövningar ska göras.

Säkerhet - Brandsäkerhet : Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.11. Placering

Placeringsavtal

För varje enskild person som placeras ska ett särskilt individuellt placeringsavtal utfärdas skriftligt och undertecknas av båda parter för att gälla. Placeringsavtalen upprättas och tillhandahålles av uppdragsgivaren. Dessa avtal ska följa ramavtalet och därutöver innehålla uppgifter om personens namn, personnummer, vårdkostnad, placeringstid m.m.

Placeringsavtalet ska gälla från och med den dag placeringen påbörjas och gälla i enlighet med fattat beslut om insatsens längd. Avsteg från detta kan göras skriftligt i genomförandeplan/behandlingsplan enligt överenskommelse mellan parterna.

Placeringsavtal: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.12. Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan

Uppdragsgivaren ska alltid formulera uppdraget skriftligt i en särskilt upprättad vårdplan eller motsvarande. Uppgifter om syfte och målsättning med placeringen ska framgå. All för uppdraget väsentlig information om den placerade ska bifogas vårdplanen.

Vårdgivaren ska vid placering i samråd med uppdragsgivaren och den placerade/närstående utan onödigt dröjsmål utarbeta och upprätta en genomförandeplan/behandlingsplan eller motsvarande baserad på vårdplanen. Förändringar av genomförandeplanen/behandlingsplanen kan under placeringen endast göras i samråd med den placerade/närstående och handläggaren.

Ansvarig för insatsen i enlighet med genomförandeplanen/behandlingsplanen är vårdgivaren. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska i god tid innan insatsen upphör kompletteras med uppgifter om hur barnet eller den unge ska förberedas för tiden efter att placeringen har avslutats. Genomförandeplanen/behandlingsplanen ska undertecknas av samtliga parter.

Vård- och genomförandeplan/behandlingsplan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.13. Individuell plan

Den nya bestämmelse om individuell plan som infördes i Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), LSS och Socialtjänstlagen den 1 januari 201O innebär att om den placerade har behov av insatser från såväl Region/landstinget som kommunen ska en individuell plan upprättas tillsammans med den placerade och närstående. Plan ska upprättas om någon av parterna, eller någon annan berörd anser det. l planen ska framgå vilka insatser som ska ges från vilken huvudman, samt eventuellt hur kostnader ska fördelas. Vårdgivaren ska i denna situation medverka till att den individuella planen upprättas

Individuell plan: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.14. Resultat av stödet inom föreskriven tid

Vårdgivaren ska omedelbart kontakta uppdragsgivaren vid misstanke om att förväntat resultat av stödet enligt placeringsavtalet inte kommer att uppnås inom planerad vårdtid.

Resultat av stödet inom föreskriven tid: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.15. Omkostnader

För placerade 0-17 år

Socialtjänsten tillser att den placerade är utrustat med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning. Därefter ska kläder och utrustning ingå i vårdavgiften.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar därefter samtliga omkostnader för den placerade som fickpengar, kläder, personlig utrustning, fritidsaktiviteter (utrustning, medlemsavgifter m.m.) etc. Miniminivån är den högsta av riksnormen eller den norm som tillämpas på verksamheten.

Hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm ska ingå i vårdavgiften. Vårdgivaren bekostar hygienartiklar (inklusive intimhygienartiklar), klippning mm under placeringstiden under tid då den placerade inte vistas på verksamheten.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar dagliga transporter till och från den placerades aktiviteter. Alla kostnader i samband med resor till och från uppdraget är inkluderad i angivna priser, förutom resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats.

Vårdgivaren ansvarar för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade vid permissionsresa och umgängesresa. Kostnaden för ledsagning vid permissionsresa och umgängesresa inkluderas inte i angivna priser och ska ersättas till självkostnadspris, dvs direkta personalkostnader inkl sociala avgifter och kostnader för resa.

Ledsagning kräver överenskommelse med uppdragsgivaren i samband med placering.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i

insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta

mellan

uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

För placerade 18 – 24 år samt föräldrar

Uppdragsgivaren tillser att den placerade är utrustad med kläder för aktuell säsong vid placeringens inledning.

Resor i samband med inskrivning och utskrivning, utom i de ärenden annat särskilt avtalats, svarar uppdragsgivaren för.

Övernattning för anhörig ska ingå i vårdkostnaden ifall anhörigs medverkande ingår i insatsen.

Om vårdtagaren/vårdnadshavaren under placeringstiden uppbär arbetsinkomst, pension, sjukpenning, barnbidrag eller annan motsvarande ersättning regleras detta mellan uppdragsgivaren och vårdtagaren/vårdnadshavaren.

Vårdgivaren ombesörjer och bekostar den placerades samtliga omkostnader för den placerade som utrustning, fritidsaktiviteter, medlemsavgifter och dagliga transporter till och från aktiviteter och sysselsättningar om det ingår som en del av verksamheten

Den placerade har själv ansvar för kostnader för hygienartiklar (inklusive intimhygienartiaklar) klippning m.m. och personlig utrustning såsom kläder. Den placerade ansvarar själv för transporter i samband med permissioner.

Omkostnader: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.16. Information till den placerade

Vårdgivaren ska vid inskrivningstillfället beskriva sin ideologi, sina kvalitetsmål, sitt arbetssätt och villkoren för placeringen för den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare.

Uppdragsgivaren svarar för att besök inför inskrivning görs, kontakter med vårdnadshavare/närstående tas och vårdgivaren svarar för att introduktion ges i samband med placering/inskrivning. Vårdgivaren ska tydliggöra kontaktmannaskapet och dess innebörd för berörda parter.

Berörda parter ska vid introduktionen och när de begär det få skriftliga upplysningar vart man vänder sig om den placerade utsätts för felaktig eller kränkande behandling/bemötande.

Informationen ska ske på ett sätt så att den placerade, vårdnadshavare/närstående och företrädare kan ta till sig informationen.

Information till den placerade: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.17. Individens medbestämmande och inflytande

Arbetssättet ska planeras så att den placerades medverkan och inflytande tillgodoses vid placeringstillfället, och i planering och uppföljning av stödet. Den placerade och/eller företrädare ska tillförsäkras delaktighet och påverkansmöjligheter i planering och utformning av insatsen.

Den placerades synpunkter ska dokumenteras såväl i journaler som i behandlings- och genomförandeplanen för att resultera i något konkret.

All berörd personal ska få tillgång till information om den placerades synpunkter.

Vid möten ska den placerade få information om syftet med mötet och de vuxna ska

försäkra sig om att placerade barn/ unga förstår orsak till och innebörden i det som beslutas.

Individens medbestämmande och inflytande: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Beskriv den placerades delaktighet och inflytande ska tillgodoses i insatsen och i vardagen. (Fritextsvar)

Klientens delaktighet i arbetet med genomförandeplanen och sin livssituation ses som en grundförutsättning för ett positivt resultat och eleven ges många möjligheter att komma med egna synpunkter.

Vid välkomstsamtalet informeras klienten om hur den kan vara delaktig i sin boendetid på Novaskill och hur klagomålshanteringen går till.

Delaktighet i planeringen av sin fritid

Vi uppmuntrar klienterna att fortsätta med de fritidsaktiviteter och intressen som den har haft tidigare. Klienten uppmuntras därför i en aktiv fritid med studiekurser (musikkurser, datakurser, språkkurser och ekonomikurser). Likväl uppmuntras idrottsaktiviteter på den nivå som klienterna ligger på. Ett brett utbud av aktiviteter finns nära tillhands och vi är måna om att klienten hittar de aktiviteter som den kan fortsätta med även när den flyttar från Novaskill.

S Beskriv hur den placerades behov av integritet ska tillgodoses (Fritextsvar)

Med integritet menas att varje människas specifika behov och egenvärde skall beaktas. Den enskilde skall bli bemött utifrån respekt, ödmjukhet och lyhördhet. Hänsyn tas till den enskildes livsstil. Det innebär bland annat respekt utifrån religion, livsstil och kulturtillhörighet. Detta innebär att göra det möjligt för klienten att delta i religiösa och kulturella aktiviteter, respektera och möjliggöra matönskemål utifrån klientens religiösa eller annan övertygelse. Med integritet innebär också att ta till vara den enskildes önskemål om vistelsen på Novaskill, låta klienten vara delaktig samt vara lyhörd för dennes behov.

Utifrån hur Barns Bästa I Centrum beaktas i verksamheten specificeras ledningens och medarbetarnas förhållningssätt. I behandlingsarbetet förs en dialog med ungdomen utifrån uppdrag från socialtjänsten och vårdplanen och varför den har tagits fram. Vi utgår ifrån det uppdrag som vi har, och tillsammans med ungdomen, nätverk och uppdragsgivare tar vi fram en behandlingsplan med individuella mål och delmål för att uppnå den enskilda ungdomens behov.

För en del klienten blir det aktuellt att bygga upp en medvetenhet om den egna integriteten och bygga upp en sund integritet. Vissa klienter har blivit utsatta för psykisk misshandel, fysisk misshandel och sexuella övergrepp. Där behöver klienten hjälp med att bygga upp en sund identitet och medvetenhet om den egna integriteten och om vilka gränser den har i förhållande till andra personer.

Varje klient har individuella samtal med stödpersonal för att kunna garantera dennes integritet och behov av sekretess gentemot de övriga klienterna. Känslig information hanteras aldrig öppet, utan dokumenteras i journalföringen.

Beskriv eventuellt arbete som syftar till att involvera den placerades föräldrar och/eller andra viktiga närstående i insats/och förändringsarbetet och andra frågor som angår den placerade exempelvis vardagsmiljön. (Fritextsvar)

Aktiva kontakter med individens nätverk är en del av verksamheten. Insatserna fokuserar på att utveckla den egna förmågan att nå personliga, sociala och yrkesmässiga mål. En förutsättning för en lyckad behandlingsinsats är att individen, dennes nätverk och personalen samarbetar. Individen och de närstående ska tillsammans identifiera eventuella risksituationer och gemensamt skapa en förutsättning för ungdomen att leva ett självständigt liv. Givetvis är Novaskill också en länk mot ungdomens aktuella kontakter inom skola/praktik, sjukvård och socialtjänst.

Vår beprövade erfarenhet påvisar vikten av att anhöriga har systemförståelse. Vi bjuder in familjen till nätverksmöten där vi gör en genomgång av allt från regler, till hur behandlingen är uppbyggd, i stort och i detalj. Sedan presenteras initialt den Operanta teorin. Vad är ett beteende, vad vidmakthåller ett beteende, hur kan människors beteenden förstärkas eller försvagas. En viktig del är att avdramatisera processen deras anhörige kommer att gå igenom och tillåta misslyckanden för att kunna lyckas. Förutsättningen för en lyckad behandlingsinsats är att ungdomen,socialtjänst, nätverket och personalen samarbetar.

Telefonkontakt/besök

Varje placering planeras individuellt och där tittar vi på möjligheterna för elevens nätverk att göra besök men även för ungdomen att göra kontinuerliga hembesök.

1.6.18. Personal allmänt

Vårdgivaren svarar för att ledning och personal ska ha sådan relevant utbildning och erfarenhet som fordras för att kunna uppfylla förpliktelser i enlighet med avtalet.

Största möjliga personalkontinuitet i stödet ska eftersträvas.

Personalen ska vara väl förtrogen med verksamhetens inriktning och mål. Vårdgivaren ska utifrån den egna verksamhetsidén ha personal som har en adekvat grundutbildning samt utbildning inom den metodik som används. Personalen ska ha erfarenhet och personlig lämplighet för insatsen. Detsamma gäller eventuella anlitade konsulter.

Personal allmänt: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.19. Personal - Bemanning

Den efterfrågade bemanningen nedan gäller den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Bemanningen ska vara av tillräcklig omfattning för att garantera god kvalitet och utgå ifrån den placerades aktuella behov och situation. Personaltätheten ska under avtalstiden minst uppgå till den som angivits i anbudet.

Bemanningen ska vara sådan att barnet/ungdomen inte utsätts för kränkningar, mobbning och övergrepp.

Det ska finnas tillgång till stöd av personal dygnet runt.

Vårdgivaren ska ha rutiner för att säkerställa att kraven på bemanning uppfylls även under förändrade förhållanden, vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller vakanser och sjukdom bland personal.

Vårdgivaren ska ansvara för att personal eller annan lämplig person, vid behov, följer med den placerade till läkare, tandläkare, frisör, fritidsaktiviter etc.

Vårdgivaren ska ange personaltäthet i avsnitt "Täthetsschema".

Personal - Bemanning: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv era rutiner för back up av personal vid exempelvis förändrat behov hos den placerade eller sjukdom etc. bland stödpersonal. (Fritextsvar)

En förutsättning för att undvika instabilitet och att hålla den utlovade behandlingskvalitén är att ha en fast

vikariepool som har kännedom om verksamheten. Om det skulle visa sig att någon placering skulle påverkas av detta skulle verksamheten samarbeta med beställaren och uppdragsgivaren för att bästa lösning skall kunna hittas. Om det förekommer personalinstabilitet på grund av sjukdom eller annat går ledningen in som back-up tillsammans med vikarierande personal för att hålla uppe behandlingskvalitén. Vid behov av fler anställda eller extrapersonal rekryterar man, kontrollerar referenser, misstanke och belastningsregister sedan arbeta den nya medarbetaren dubbelt och får även en noggrann genomgång av arbetssätt, behandlingsstrategier, metod och handlingsplaner av föreståndaren eller biträdande föreståndaren.

Ange totalt antal beräknade heltidstjänster beräknat på personal (SE DEFINTIONER för beräkning av antal heltidstjänster): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

4,25

4,24 st

Beskriv hur ni uppfyller kravet på tillgång till personal dygnet runt: (Fritextsvar)

Verksamheten har dygnetrunt-jour.

Ange andel tillsvidareanställd personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

100

100,00 %

Ange andel tjänster heltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

70,59

70,59 %

Ange andel tjänster deltid (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

29,41

29,41 %

Ange andel kvinnlig personal (%) av totalt antal beräknade heltidstjänster: (Linjär skala)

Enhet: %

Svar:

39,06

39,06 %

1.6.20. Personal - Kompetens

Den efterfrågade kompetensen nedan ska finnas hos den personal som arbetar med direkt stöd till den placerade. Minst den kompetensnivå som anges i anbudet ska bibehållas under ramavtalsperioden.

Pedagogiska stödinsatser ska utföras av socionom, socialpedagog, barnskötare, fritidspedagog, drogterapeut, behandlingsassistent (genomgått behandlingsassistentutbildning) eller av person med annan för uppdraget lämplig utbildning.

Vårdgivaren ska sträva mot att minst 50 % av den personalen ska ha minst motsvarande 1½ års relevant eftergymnasial utbildning på heltid som tillhandahålls av utbildningsföretag/institut eller likvärdigt. Kompetensen hos personal som före 2003

genomgått behandlingsassistentutbildning och varit verksamma sedan dess likställs med kompetenskravet på 1 ½ års relevant eftergymnasial utbildning som beskrivs ovan.

Med eftergymnasial utbildning avses utbildning som sker efter examen från gymnasieskola. Exempel på eftergymnasial utbildning är akademisk utbildning vid högskola eller universitet, kvalificerad yrkesutbildning eller folkhögskola.

Personal ska ha kompetens i att upptäcka riskbeteende för återfall hos den/de placerade.

Svaren på frågorna nedan ska vara varandra uteslutande. Samma personal ska inte anges som svar på flera frågor.

Personal - Kompetens: Bekräftelse på att kravet uppfylls: (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Ange andel personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning ( andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med upp till 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning i fritextrutan intill frågan. (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

ArLö: Behandlingsassistentutbildning. Svenska, engelska, finska. 24 års erfarenhet. MaMa: Pågående behandlingsassistentutbildning. Svenska, engelska.

UlSp: Universitetsutbildning till behandlare 20p. ART-instruktör. Fd biträdande chef på familjehemsverksamhet. Jobbat som behandlingsassistent och familjehemskonsulent. Svenska, engelska. Teckenspråkstolk. 10 års erfarenhet av målgruppen.

35,00 %

Ange andel personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning (andel beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 1,5 år relevant eftergymnasial utbildning upp till 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill fråga: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

LeWi: KY-utbildning i Socialt behandlingsarbete inriktning KBT, 80 KY-poäng. Vuxenpsykologi A och B, 52,5 hp. Kriminalvård 15hp. Utbildad inom TB, MINI, KBT, MI, Nätverksarbete samt Grundläggande neurovetenskap. Svenska, engelska.

24,00 %

Ange andel personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning (andel av beräknade heltidstjänster, enligt definition). Beskriv utbildning, erfarenhet, annan för stödet viktig kompetens och språkkunskaper (ange vilka språk) för personal med minst 3 års relevant akademisk utbildning i fritextrutan intill frågan: (Linjär skala)

Enhet: %

Expanderad skala

Svar:

JöSc: 210hp. 80 p psykologi, 40 p pedagogik och 20 p sociologi, samt ART-instruktör, NLP (Master practition of Alcohol-terapeututbildning) och MI, 33 års erfarenhet av målgruppen.

MaCz: Utbildad lärare. Tidigare arbetat på ungdomshem. Svenska, engelska.

ReSe: Xxxxx sista terminen på Psykologprogrammet. Friidrottstränare och genomgått två ledarskapsutbildningar genom friidrottsförbundet. Svenska, engelska, spanska

IdSp: Xxxxx sista terminen på Psykologprogrammet. Svenska, engelska.

41,00 %

S Ange den utbildning och erfarenhet som huvudmannen kommer att efterfråga för personal som ska anställas (Fritextsvar)

Vi efterfrågar minst behandlingsassistentutbildning, men gärna högre kompetens samt fördjupningar inom behandlingsmetoder.

S Ange övriga resurspersoner/konsulter (läkare, psykolog, terapeut etc), som huvudmannen eventuellt ska anlita (Fritextsvar)

Vi använder oss av extern expertis vid psykoterapi och samtalsbehandling.

Xxxxx Xxxxxxxx Ph.D. Leg.psykolog, leg.psykoterapeut, lång erfarenhet av ungdomsbehandling. Aktiv terapeut och handledare.

Xxxx-Xxxx xxx Xxxxxxxx utför Analys och bedömningar, Psykiatriker, professor inom Barn- och ungdomspsykiatri på institutionen för neurovetenskap

Extern konsultsjuksköterska anlitas för medicindelegering.

1.6.21. Personal - handledning och kompetensutveckling

Vårdgivaren ska under avtalstiden ge handledning och kompetensutveckling till egen personal. Med "personal" nedan avses personal som arbetar med direkt stöd till den placerade.

Verksamheten ska ha rutiner för att hantera behov av ökad kompetens samt rutiner för upprättande av kompetensutvecklingsplaner både för varje anställd och för hela personalgruppen.

Det ska finnas en regelbunden extern handledning. Vårdgivaren ska följa utvecklingen inom verksamhetens inriktning vad gäller lagstiftning, metodutveckling och forskning och se till att personalen har aktuell kunskap.

Med extern handledning avses handledning som inte utförs av personal eller ledning på plats i den aktuella verksamheten. Koncernintern handledning godkänns som extern handledning.

Med regelbunden extern handledning avses handledning som är kontinuerlig och återkommande alltså inte av enstaka karaktär.

Personal - handledning och kompetensutveckling: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv extern handledning som finns – tidsomfattning, frekvens (Fritextsvar)

Vår handledare har stor metodisk kompetens, och handledning är en integrerad del i arbetssättet och fungerar som handledare/bollplank till personalen. Under handledningen utvärderar personalen att deras praktiska arbete med klienterna, stämmer överens med den kognitiva beteendeterapeutiska modellen, och på ett sätt som stämmer överens med ungdomens behov. Sker ingen utveckling gentemot ungdomens genomförandeplan, samt de faskriterier som är uppsatta, utvecklar personal och handledare arbetssättet för att bättre möta ungdomens stödbehov.

Handledning sker ca 2 tim var 14:e dag. Handledaren arbetar systemteoretiskt och lösningsfokuserat, men även med kognitiva inslag. Handledningen är processinriktad utifrån eleverna och verksamheten.

Intern handledning kan även komplettera den externa handledningen då bred kompetens finns inom företaget.

Beskriv handledarens kompetens: (Fritextsvar)

Ph dr psykologi, leg. psykolog, leg. Psykoterapeut med mångårig erfarenhet av ungdomsarbete.

Beskriv vilka fortbildningar personalen har genomgått det senaste året: (Fritextsvar)

Personalen har erhållit ART-utbildning.

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2012: (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

totalt 10 på 7 anställda

1,42 st

Ange antal utbildningsdagar per år och anställd personal 2014 (planerad): (Linjär skala)

Enhet: st

Expanderad skala

Svar:

7 dagar för 1-2 personal

1,00 st

Beskriv fortbildningsplanen för personal för kommande året: (Fritextsvar)

Vi planerar att utbilda 1-2 personal inom ART.

Beskriv hur personalen får del i verksamhetens mål och synsätt: (Fritextsvar)

Under personalmöten och vid handledningstillfällena följs både behandlingsarbetet upp utifrån gällande lagar, teorier och metoder.

Vi nyanställning samt arbetsplatsträffar informeras personal om verksamhetens mål och synsätt.

Har ni särskild handledning (utöver ordinarie extern handledning och arbetshandledning) i den metod som angivits? (Ja/Nej

svar)

Svar: Ja

Ja. Inom ART finns möjlighet utifrån behov.

1.6.22. Personal - Meddelarfrihet och efterforskningsförbud

Meddelarfrihet för anställda i offentlig verksamhet regleras i svensk lag. Anställda hos vårdgivaren, inklusive underentreprenör, ska omfattas av motsvarande meddelarfrihet. Vårdgivaren förbinder sig därför att, med undantag för vad som nedan anges, inte ingripa mot eller efterforska den som lämnat meddelande till författare, utgivare eller motsvarande för offentliggörande i tryckt skrift eller radioprogram eller andra upptagningar.

Förbindelsen gäller inte sådana meddelanden som avser företagshemligheter som skyddas av lagen om skydd för företagshemligheter eller omfattas av tystnadsplikt för anbudsgivarens anställda inom det område som avtalet omfattar och inte heller i vidare mån än vad som omfattas av meddelarfrihet för offentligt anställda enligt Offentlighets och Sekretesslagen (SFS 2009:400).

Meddelarfrihet och efterforskningsförbud: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.23. Personal- Arbetsmiljöansvar

Vårdgivaren har ansvaret för att arbetsmiljön enligt arbetsmiljölagen. Vårdgivaren ska ha en arbetsmiljöplan och kontinuerligt utveckla metoder för att upprätthålla en god

arbetsmiljö. Vårdgivaren ska arbeta efter Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete 2001:01 Systematiskt arbetsmiljöarbete.

Arbetsmiljöansvar: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.24. Hälso - och sjukvård

För hälso- och sjuk- och tandvårdsinsatser har region/landsting ansvar och gällande avtal mellan respektive kommun och region/landsting gäller. Vårdgivare som bedriver hälso- och sjukvård ska vara anmäld till Socialstyrelsens vårdgivarregister.

Uppdragsgivaren ska alltid informeras när en hälso- och sjukvårdsinsats är påkallad och påbörjas.

Då kommunen är uppdragsgivare för vården vid stödboende och den enskilde är i behov av insatser från två huvudmän ska alltid en individuell plan upprättas. Kostnadsansvaret ska framgå i den individuella planen. Bedöms behovet kvarstå efter att placering avslutats ska en planering finnas för hur det medicinska vårdbehovet ska tillgodoses.

Droganalyser, akut tand- och läkarvård bekostas av vårdgivaren.

I de fall vårdgivaren har läkare eller annan hälso- och sjukvårdspersonal knuten till sig ska deras insatser specificeras avseende innehåll och kostnad såväl i den individuella planen som i faktura alternativt debiteras rätt huvudman direkt.

Alla läkemedel bekostas av den placerade, exempelvis vid substitutionsbehandling. Uppdragsgivaren har inget läkemedelsansvar.

Alla vårdgivare ska ha rutiner för att hantera och förbättra såväl somatisk som psykisk hälsa under placeringen. Särskilt ska barns behov av tandvård beaktas.

Vårdgivaren har ett särskilt ansvar att uppmärksamma risksituationer där den placerade personen riskerar att falla mellan stolarna mellan olika huvudmän – ex om en hälso- och sjukvårdsinsats eller tandvårdsbehandling inte hinner slutföras innan placeringstidens slut.

Hälso - och sjukvård: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.25. Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten

Vårdgivaren ska ha rutiner för att hantera återfall.

Vårdgivaren ska ha rutiner för extra ordinära händelser, vad händer när droger finns i verksamheten?

Hantering av droganalys och eventuella droger i verksamheten: Bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Beskriv hur ni hanterar eventuella återfall i missbruk: (Fritextsvar)

Om en ungdom upplevs vara påverkad av droger eller alkohol sker följande:

- Verksamhetschef, placeringsansvarig alt. Xxxxxx kontaktas och informeras om vad som inträffat.

- Ungdomen ombeds lämna ett urinprov samt utandningsprov, ungdomen har rätt att neka detta.

- Om ungdomen nekar att lämna ett urinprov samt utandningsprov kontaktas, efter kontakt med Verksamhetsansvarig/Jour, polismyndigheten i Uppsala.

- Verksamhetschef/placeringsansvarig/jour kontaktar missbruksterapeut.

- Verksamhetschef/placeringsansvarig/jour kontaktar socialtjänsten.

- Personal i tjänst kontaktar ungdomens nätverk.

När detta är genomfört sker följande:

• En incidentrapport skrivs i Rätt Spår.

• En journalanteckning upprättas i Rätt Spår.

Incidentrapporten samt journalanteckningen delges avdelningschefen samt missbruksterapeuten.

Vår boendestödjare går tillsammans med ungdomen igenom återfallet och bearbetar händelsen utifrån tankeprocess och beteendemönster. Xxx tänkte/resonerade ungdomen om händelsen? Hur agerade denne? Vi reder ut händelsen och eleven ges verktyg att undvika framtida återfall.

Beskriv Era rutiner för hur Ni använder droganalyser: (Fritextsvar)

Urin- och utandningsprov skall präglas av respekt för den enskilde som provet berör. Resultatet av provet skall dokumenteras i Rätt Spår oavsett om det var negativt eller positivt (=påvisad alkohol eller drogförekomst). Gemensamt för både urin- och utandningsprov är att dessa sker enskilt med personal.

Multisticka används vilket ger ett omedelbart resultat.

Om en ungdom upplevs vara påverkad av droger eller alkohol sker följande:

- Verksamhetschef, placeringsansvarig alt. Xxxxxx kontaktas och informeras om vad som inträffat.

- Ungdomen ombeds lämna ett urinprov samt utandningsprov, ungdomen har rätt att neka detta.

- Om ungdomen nekar att lämna ett urinprov samt utandningsprov kontaktas, efter kontakt med Verksamhetsansvarig/Jour, polismyndigheten i Uppsala.

- Verksamhetschef/placeringsansvarig/jour kontaktar missbruksterapeut.

- Verksamhetschef/placeringsansvarig/jour kontaktar socialtjänsten.

- Personal i tjänst kontaktar ungdomens nätverk.

När detta är genomfört sker följande:

• En incidentrapport skrivs i Rätt Spår.

• En journalanteckning upprättas i Rätt Spår.

Incidentrapporten samt journalanteckningen delges avdelningschefen samt missbruksterapeuten.

Beskriv rutiner för extra ordinära händelser, vad som händer när droger finns i verksamheten? (Fritextsvar)

Alkohol och drogpolicy Förebyggandeplan och handlingsplan

I syfte att främja en god och säker arbetsplats avseende arbetsmiljö samt underlätta ungdomarnas utsluss i en trygg framtid har Rätt Spårgruppen AB enats om att kraftfullt verka för en drogfri arbetsplats.

Detta innebär ett klart avståndstagande från all form av ickemedicinsk användning/konsumtion av narkotikaklassade preparat och anabola steroider bland företagets medarbetare samt inskrivna ungdomar. Även missbruk av alkohol och följder därav som uppdagas inom företaget står i strid med denna uppfattning.

Vid upptäckt av drogmissbruk eller missbruk av alkohol inom företaget skall detta handhas enligt särskilt upprättat åtgärdsprogram där målsättningen är att få bort missbruket och stödja missbrukaren i ett drogfritt liv. Varje anställd ska ges kännedom om denna policy och får därmed ett ansvar att vara vaksam på varje form av droganvändning som kan påverka arbetsmiljön och arbetskamrater. Samma krav på drogfrihet ställs på anställda hos entreprenörer som på egen personal.

Drog och alkoholfrihet gäller på öppenvården och detta kontrolleras vid behov med alkohol- och drogtester. Allt bruk betraktas som missbruk. Kommer det fram att ungdomen vistats i boendet berusad eller påverkad av otillåtna medel, eller om det funnits alkohol eller droger i lägenheten, ifrågasätts boendet på Novaskill och ungdomen kan avhysas eller få en varning, vilket meddelas socialtjänsten. Vid upprepning kan ungdomen komma att få flytta till ett motivationsboende, alternativt bli utskriven.

Om en elev upplevs vara påverkad av droger eller alkohol på Novaskill sker följande:

• Bitr. Föreståndaren alt. Xxxxxx kontaktas och informeras om vad som inträffat.

• Eleven ombeds lämna ett urinprov samt utandningsprov, eleven har rätt att neka detta.

• Om eleven nekar att lämna ett urinprov samt utandningsprov meddelas ansvarig socialtjänst.

• Samtal med den som misstänks för missbruk hålls i första hand av kontaktpersonen och bitr.föreståndare, annars av annan personal som ungdomen har förtroende för.

• Personal i tjänst kontaktar eleven nätverk.

När detta är genomfört sker följande:

• En avvikelserapport skrivs i Rätt Spår.

• En journalanteckning upprättas i Rätt Spår.

• Incidentrapporten samt journalanteckningen delges bitr föreståndare

Om en personal upplevs vara drog eller alkoholpåverkad i arbetet sker följande:

• En avvikelserapport skrivs rörande det inträffade och lämnas till närmsta chef, om det skulle vara chefen som är påverkad lämnas avvikelserapporten till nästa chef alt. Skyddsombud.

• Ansvarig chef säkerställer bemanning på den plats som den påverkade ursprungligen skulle befunnit sig på.

• Den påverkade ombeds att lämna arbetsplatsen.

• Den påverkade ska inom 24 timmar kontaktas av närmaste chef och erbjudas samtal med missbruksterapeut.

Användning av droganalyser

Multisticka används vilket ger ett omedelbart resultat.

1.6.26. Alkoholanvändning – medlevarskap

Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för värdfamiljens egen alkoholanvändning:

Alkoholanvändning - medlevarskap: Om medlevarskap bedrivs, beskriv principerna/förutsättningarna för medlevarnas egen alkoholanvändning: (Fritextsvar)

Ej tillämpligt

1.6.27. Skola

Alla barn och ungdomar oberoende av kön, geografisk hemvist, sociala eller ekonomiska förhållanden har rätt till en likvärdig utbildning av hög kvalitet. Kommunerna måste således säkerställa att eleverna får den undervisning de är berättigade till enligt skollag. Det krävs ett nära samarbete mellan socialtjänst, skola och Vårdgivaren i samband med placeringar av barn/elever.

Utbildningsformen särskild undervisning ska anordnas för elever i det obligatoriska skolväsendet som på grund av sjukdom eller liknande skäl under längre tid inte kan delta i vanligt skolarbete (skollagen, kap. 24 §§ 16-25). Den ska så långt det är möjligt motsvara den undervisning eleven inte kan delta i i sin hemskola.

I det fall ett stödboende är kopplat till ett HVB-hem och för att undervisning ska kunna äga rum vid ett HVB-hem krävs

- ett godkännande som fristående skola, eller

- att den kommun där HVB-hemmet är beläget bedriver undervisningen.

Skolpliktsbevakningen åligger hemkommunen medan ansvaret för anordnandet av undervisning åligger lägeskommunen.

De vårdgivare som bedriver fristående skola (godkänd av Skolinspektionen) ansvarar för att de har de tillstånd som krävs för att bedriva sådan verksamhet. Skolverksamhet vid

HVB-hem som inte är fristående skola (d.v.s. inte är godkänd av Skolinspektionen) kan endast bedrivas under lägeskommunens ansvar. Avtal ska finnas mellan HVB-hemmet och

lägeskommunen där organisation och de ekonomiska villkoren dem emellan är reglerade. Detta ska bifogas till anbudet.

Elev 16 – 20 år ska erbjudas utbildning. Om en elev är antagen och inskriven i ett gymnasieprogram så har han/hon rätt att fullfölja sin utbildning. Eleven omfattas då av det kommunala uppföljningsansvaret som ligger på hemkommunen. Endast elev eller dennes vårdnadshavare kan begära permission eller avsluta utbildningen enligt skollagen.

Avtal

Socialtjänsten skriver placeringsavtal utifrån socialtjänstens perspektiv mellan hemkommun och stödboende. I detta avtal kan en del ingå som avser fristående skola. Ett sådant avtal har hemkommunens skola inte skyldighet att ingå.

Om placering görs vid stödboende med koppling till ett HVB-hem med fristående skola måste det framgå att eleven säkerställs en fullständig skolgång.

Ekonomi

Vid placering krävs en tydlig uppdelning mellan socialstjänstens kostnad och utbildningskostnad.

Där lägeskommunen är ansvarig för undervisningen har lägeskommunen rätt till ersättning från hemkommunen för sina kostnader enligt skollagens bestämmelser. I det avtal som skrivs mellan hemkommunens utbildningsförvaltning och lägeskommunens motsvarande ska ersättningen tydligt regleras.

Vid placering där fristående skola finns utgår grundbeloppet.

För fristående skola gäller att hemkommunen beslutar om grundbelopp samt eventuellt tilläggsbelopp enligt Offentliga bidrag på lika villkor.

Om eleven har omfattande behov av särskilt stöd har stödboendet möjlighet att ansöka hos hemkommunens skolförvaltning om tilläggsbelopp. Hemkommunens skolförvaltning är inte skyldig att betala tilläggsbelopp om betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för kommunen.

Anbudsgivaren ska besvara nedanstående frågor om skolan

Skola: bekräftelse på att kravet uppfylls (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

S Om verksamheten vänder sig till barn och unga: Beskriv hur barnen ska delta i förskoleverksamhet/skolundervisning (Fritextsvar)

Skola

Fler delar blir viktiga delar för att få skolan att fungera. Ett mycket stort och grundläggande arbete är det motivationsarbete som börjar från dag ett. Sedan påbörjar arbetet med att strukturera skolgången utifrån elevens behov och förutsättningar så att ungdomen får största möjlighet till inlärning.

Individuell studieplan

I planeringen av skolgången är det en viktig del att se hur ungdomen ligger rent kunskapsmässigt och hur skolgången har sett ut tidigare. Därför tar Novaskill kontakt med elevens tidigare hemskolor för att lägga upp en individuell studieplan. I denna planering av den individuella studieplanen finns även den nya skolan med för att introduktionen ska kunna vara smidig.

Vid stora luckor i skolgången görs en skolutredning för att mäta elevens kunskapsnivå för att eleven ska hamna rätt. Utifrån elevens behov och det som framkommer avgörs hur skolgången ska se ut. För eleven kan det t ex bli aktuellt med vanlig skolklass, mindre undervisningsgrupp, extra resursperson eller särskoleinsatser.

Mindre undervisningsgrupp

I de skolor vi samarbetar med finns det möjlighet till mindre undervisningsgrupp vid behov. Detta för elever som behöver mer stöd i skolgången och mindre yttre stimuli som kan störa deras koncentration och möjlighet till lärande.

Praktik

Inom Rätt Spårgruppen finns ett brett kontaktnät med praktikplatser som under många år har varit i ett samarbete med oss. Inom företaget finns praktikplatser på byggarbetsplatser, caféer, målerier, restauranger, affärer osv. Praktikhandledaren är en central del för att få praktikplatsen att fungera. En nyckel till en lyckad praktikplats är uppföljningarna som görs varje vecka. Arbetsplatsen och mentorn väljs ut utifrån dess kompetens att möta ungdomens behov. Eleven kan ha en dagssysselsättning kombinerad med en skolgång.

Stöd i skolan

Utbildning är av oerhörd vikt för att man ska kunna delta fullt ut i samhället. Där skolgången har brustit tidigare kan det finnas behov av extra trygghet och stöd i skolan när man ska starta om i en ny skola. Vi arbetar för att öka samarbetet med viktiga stödpersoner i skolan kring eleven.

Stöd utanför skolan

Vi hjälper till med hemuppgifter och motivation och stöd för att eleven ska kunna klara av de individuellt ställda målen för sin skolgång.

Delaktighet i skolan

En förutsättning för delaktighet i skolan är att man blir delaktig i utvecklingssamtalen samt kan få stöd och hjälp i skolarbetet om man är i behov av det. Likaså kommer vi att hjälpa till och stötta genom ökad kontakt med skolan under mer krävande perioder. För att eleven ska få förutsättningar att lyckas ser vi att läxhjälpen ger en mycket bra grund för att lyckas i skolarbetet.

S Beskriv hur verksamheten beaktar en icke skolpliktig persons behov och önskemål om utbildning (Fritextsvar)

Icke skolpliktiga elever

Vi uppmuntrar och stöder alla placerande till att utbilda sig. Xxxx skolpliktiga elever ska ges samma möjligheter och resurser att utbilda sig.

Skola

Individuell studieplan

Mindre undervisningsgrupp

Praktik

Stöd i skolan

Stöd utanför skolan

Vi hjälper till med hemuppgifter och motivation och stöd för att eleven ska kunna klara av de individuellt ställda målen för sin skolgång.

Delaktighet i skolan

Har verksamheten tillstånd av Skolinspektionen för friskola? Om Ja, beskriv vilken skolform detta gäller i fritextrutan intill frågan. (Ja/Nej svar)

Svar:

Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns tillstånd för friskola? (Fritextsvar)

Ej tillämpligt

Har verksamheten avtal med lägeskommunen beträffande skola? Om ja bifoga avtal. Om nej, ange namn på skola och namn och kontaktuppgifter för kontaktperson på skola i fritextrutan intill frågan (Ja/Nej svar)

Svar: Nej

Celsiusskolan, (för nyanlända)

Xxxxxxx Xxxxx, 000-000 00 00, xxxxxxx.xxxxx@xxxxxxxxxxxxx.xxx

Introduktionsutbildning för nyanlända ungdomar med syfte på att få grundskolekompetens i kärnämnen för vidare studier på kom vux.

Uppsala Praktiska

Xxxxx Xxxxxxx, 018-171330, 070-8191390, xxxxx.xxxxxxx@xxxxxxx.xx

Uppsala praktiska anordna utbildningar i främst yrketekniska ämnen som leder till yrkesarbete som ex snickare, vvs montör, mm.

Uppsala folkhögskola

000-000 00 00, Mobil: 000-000 00 00, e-post: xxxx.xxxxxx@xxx.xx

Om vårdgivaren också är huvudman för friskola, har Skolinspektionens tillsyn visat på brister eller lett till anmärkningar eller kritik? Om Ja: redovisa åtgärder med tidsplan för att komma till rätta med bristerna i fritextfältet intill frågan samt bifoga senaste tillsynsrapporten från Skolinspektionen. (Ja/Nej svar)

Svar:

Ej tillämpligt

Nej

Om svar lämnas från större bolag: för vilka verksamheter finns avtal med lägeskommuner? (Fritextsvar)

Ej tillämpligt

Xxxxx rutiner för kontakt med hemkommunen avseende skolplikten? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

Xxxxx rutiner för friskolans/lägeskommunens skolas kontakt med elevens vårdnadshavare? (Ja/Nej svar)

Svar: Ja

1.6.28. Tolk

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren.

I de fall tolk behöver anlitas i sammanhang som inte ingår i den ordinarie insatsen ansvarar vårdgivaren för att tolk rekvireras om behovet finns hos vårdgivaren. Vårdgivaren svarar då

för kostnaden. Om behovet uppstår hos uppdragsgivaren står denna för beställning av tolk. Uppdragsgivaren svarar då för kostnaderna för tolk.

Tolk: Bekräftelse på att

Document Metadata

Table of Contents

Anbud

Document Metadata