Arbetstidsförläggning. Moment 1:5 Förläggning av ordinarie arbetstid, jour och bered- skap bör vid behov anges i schema eller dylikt, som överens- kommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation. Förläggning av arbetstid i schema kan behandlas vid lokal för- handling. Skriftlig begäran om förhandling ska ske hos arbets- givaren inom tio dagar från det att arbetstagarorganisationen fått arbetsgivarens schemaförslag. Om inte detta sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden, med iakttagande av bestämmelser för arbetstid och förläggning. Förhandling om arbetstid, enligt momenten 1:4 och 1:5, kan endast föras som lokal förhandling.
Arbetstidsförläggning. Arbetstidens förläggning anges i arbetstidsschema som fastställs av arbetsgivaren efter samråd med lokal facklig part eller berörd arbetstagare. Arbetstidsschema bör anslås och besked lämnas till arbetstagaren senast 14 dagar innan det ska börja tillämpas. Sådant besked får dock lämnas kortare tid i förväg, om verksamhetens art eller händelser som inte har kunnat förutses ger anledning till det. Vid större evenemang, till exempel lägerverksamhet, bör arbetstidsschema anslås och besked lämnas till arbetstagaren senast fyra veckor innan. I samband med fastställande av arbetstidsschema ska en fast indelning avseende sjudagarsperioder för beräkning av veckovila anges (se mom. 9). Periodindelningen fastställs av arbetsgivaren.
Arbetstidsförläggning. Arbetstidens förläggning anges i arbetstidsschema som fastställs av arbetsgivaren efter samråd med lokal part eller berörd arbetstagare. Inriktningen bör vara att så långt möjligt balansera verksamhetens krav och arbetstagarens möjlighet att förena arbete med privatliv. Arbetstidsschema bör anslås senast fyra veckor innan det ska börja tillämpas.
Arbetstidsförläggning. Förläggning av ordinarie arbetstid vid lägerverksamhet ska anges i ett arbetstidsschema innan lägret påbörjas. Tidsåtgången för lägerverksamhet ska inrymmas i det genomsnittliga arbetstidsmåttet inom beräkningsperioden. Regler om veckovila och dygnsvila ska beaktas. Arbetstagarens sammanhängande dygnsvila kan undantagsvis uppgå till minst 9 timmar vid förläggning av ordinarie arbetstid under förutsättning att dygnsvilan inte understiger ett genomsnitt av 11 timmar under varje period om 24 timmar under en beräkningsperiod om sex månader.
Arbetstidsförläggning. Arbetstidsförläggning på 160 timmar i snitt på en fyra veckors period. Dock minst 37 timmar och max 43 timmar
Arbetstidsförläggning. Förläggning av arbetstid utgår från verksamhetens behov. Det innebär en god bemanning och rätt kompetens för en välfungerande verksamhet. Inom denna ram finns möjlighet för den anställde att påverka förläggningen av den egna arbetstiden, till exempel via flextid och arbetstidsmodeller.
Arbetstidsförläggning. Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbetstidsschema eller som överenskommes med företrädare för lokal arbetstagarorganisation. Är arbetsgivare och lokal arbetstagarorganisation inte överens om arbetstidsschemat, kan schemat behandlas vid lokal förhandling. Skriftlig begäran om lokal förhandling ska ske hos arbetsgivaren inom tio dagar. Om detta inte sker eller den lokala förhandlingen avslutas utan att parterna är överens fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden.
Arbetstidsförläggning. Mom. 6 Med undantag från bestämmelserna ovan kan olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året för att möjliggöra sommararbetstid under förutsättning att i mom. 2 angivna arbetstider genomsnittligt per kalender-år behålls.
Arbetstidsförläggning. Rätt bemanning, kontinuitet, förutsägbarhet och i största möjliga mån regelbundenhet gällande arbetstidensförläggning är nyckelfaktorer för att skapa en god arbetsmiljö genom hållbara arbetstider. Det är därför viktigt att skapa ett system där både fack och arbetsgivare har inflytande över arbetstidsförläggningen. Men det är också viktigt att det finns ett utrymme för den enskilde att påverka sina arbetstider om välfärden ska vara en attraktiv arbetsplats också i framtiden. Därav ska frågor om arbetstiden förläggning hanteras så arbetsplatsnära som möjligt. Kommunal yrkar att arbetsgivaren ska vara skyldig att genomföra en årlig bemanningskartläggning med syfte att skapa förutsättning för en god grundbemanning. Detta ska ske i ett lokalt partsgemensamt arbete under avtalsperioden omkring bemanning, arbetstider och arbetsmiljö. Kommunal yrkar att en heltäckande översyn av reglerna om arbetstider och arbetstidens förläggning ska göras i syfte att nå överenskommelser om regleringar som är bättre anpassade till olika branschers behov och förutsättningar. Kommunal yrkar att möjligheten till arbetspass upp till 24h inom LSS verksamhet som går under bilaga J ska omförhandlas med syfte att harmonisera med övrig brukarbunden verksamhet såsom personlig assistans. Kommunal yrkar att arbetspass upp till 24h på bilaga R ska vara möjligt utan dispensförfarande.
Arbetstidsförläggning. Vid planering, organisation och utläggning av arbetstid tillses – jour vart sjunde dygn – beredskap a) vart femte dygn – beredskap b) vart tredje dygn, Arbetsgivaren och lokal arbetstagarorganisation får träffa överenskommelse om av- vikelse från dessa bestämmelser. Uppnås ej enighet i dessa frågor i lokal förhandling gäller bestämmelserna i det centrala avtalet.