Common use of Bakgrund Clause in Contracts

Bakgrund. Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.

Bakgrund. Efter beslut Stockholm stad har i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till sin e-strategi beslutat att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens göra en omfattande satsning för att införa e-förvaltning för förvaltning. Syftet är att kunna erbjuda invånare, företag och besökare och andra intressenter ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen via olika kanaler samt öka effektiviteten i serviceutbudet, vilket på sikt leder till kostnadsbesparingar. I samband med inrättan- Stadens invånare och företag kommunicerar idag huvudsakligen via telefon, webb och e-post samt genom fysiska besök på förvaltningarna. Andelen fysiska besök minskar stadigt, andelen e-post ökar samtidigt som andelen e-tjänster fortfarande är blygsam eftersom inte så många tjänster utvecklats de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktiongångna åren. En tidigare Således är telefonin den klart största kommunikationskanalen in till staden. Som en del i satsningen på e-förvaltning, initierade Stockholms stads IT-råd hösten 2003 en förstudie om kontaktcenter (KC). Förstudien genomfördes i Bromma stadsdelsnämnd stads- delsnämnd och avslutades den 25 mars 2004. Studien visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareden handläggare som söktes. Den genomsnittliga ge- nomsnittliga tillgängligheten var på ca 40 procent40%. Sedan 2005 bedrivs på försök Situationen ansågs inte vara acceptabel. En fördjupad analys genomfördes sedan i Bromma. Därefter sattes ett kontaktcen- ter upp, vilket nu har varit i drift sedan april 2005. Ytterligare ett kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma Häs- selby-Vällingby stadsdelsnämnd togs i drift under oktober 2005. Projekten visar att kontaktcenter är ett effektivt sätt att hantera inkommande ären- den, främst via telefon där kunden gör ett val för sitt ärende genom en knapptryckning och Hässelbyautomatiskt kopplas in i en önskad svarsgrupp, exempelvis äldreomsorgen, där kompetenta handläggare besvarar kunden vid första kontakten. Stadsledningskontoret leder och samordnar nu, i ett projekt beslutat av kommun- fullmäktige 2 maj 2007 Dnr 036-Vällingby4971/2006, arbetet med utveckling och införande av kontaktcenter. Enligt stadsledningskontoret avses Invånarna och andra intressenter ska enkelt kunna få svar på sina frågor och få stöd och information om de erbjudande som står till buds utifrån deras behov. Arbetet sker i nära samarbete med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället e-tjänstprogrammet för att koppla vidare in kunna effektivisera verk- samheten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. I budgeten för 2008 betonas att ”Den övergripande satsningen under den komman- de budgetperioden är att frigöra resurser för kärnverksamhet genom ökad produktivi- tet/effektivitet i organisationenstadens verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser. Verksamheten ska organiseras Detta sker genom en bättre samordnad styrning och förtydligande former för uppföljning och jämförel- ser”, vilket stämmer väl överens med införande av kontaktcenter. I beslut 2007-04-16 Dnr 030-2455/2005, Översyn av stadens administration, fick kommunstyrelsen i två nivåeruppdrag av kommunfullmäktige att efter utvärderingen av de kon- taktcen¬ter som i dag finns i staden återkomma med förslag till gemensamma lösning- ar inom kontorsadministration och växel. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och I samband med inrättande av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel därmed gemensamma lösningar för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.växeln

Bakgrund. Efter beslut I Vision 2030 – ett Stockholm i kommunfullmäktige världsklass - beskrivs Stockholm som en stad som är enkel att nå för invånare, näringsliv och övriga intressenter. I avsikt att nå närmare målet har staden i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till sin e-strategi beslutat att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens göra en omfattande satsning för att införa e-förvaltning för förvaltning. Syftet är att kunna erbjuda invånare, företag och besökare och andra intressen- ter ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen via olika nya kanaler. Stadens invånare och företag kommunicerar idag huvudsakligen via telefon, webb och e-post samt öka effektiviteten i serviceutbudetgenom fysiska besök på förvaltningarna. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionAndelen fysiska besök minskar stadigt, andelen e-post ökar samtidigt som andelen e-tjänster fortfarande är blygsam. Telefonsamtalet är fortfarande det vanligaste sättet att kontakta staden. En tidigare förstudie studie i Bromma stadsdelsnämnd 2003/2004 visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareden handläggare som söktes. Den genomsnittliga ge- nomsnittliga tillgängligheten var på ca 40 procent%. Sedan 2005 bedrivs på försök Situationen ansågs inte vara acceptabel. Ett s.k. kontaktcenter upp, vilket nu har varit i drift sedan april 2005. Ytterligare ett kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-VällingbyVällingby stadsdelsnämnd togs i drift under oktober 2005. Enligt stadsledningskontoret avses Projekten visar att kontaktcenter är ett effektivt sätt att hantera inkommande ären- den, främst via telefon där kunden gör ett val för sitt ärende genom en knapptryckning och automatiskt kopplas in i en önskad svarsgrupp, exempelvis äldreomsorgen, där kompetenta handläggare besvarar kunden vid första kontakten. I budgeten för 2008 anges att ”Den övergripande satsningen under den kommande budgetperioden är att frigöra resurser för kärnverksamhet genom ökad produktivi- tet/effektivitet i stadens verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser. Detta sker genom en bättre samordnad styrning och förtydligande former för uppföljning och jämförel- ser”, vilket stämmer väl överens med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand införande av kontaktcenter. Stadsledningskonto- ret leder och samordnar därför nu arbetet med utveckling och införande av kontaktcen- ter. Invånarna och andra intressenter ska enkelt kunna få svar på sina frågor och få stöd och information om och löser inkommande ärenden direkt istället de erbjudande som står till buds utifrån deras behov. Arbetet sker i nära samarbete med e-tjänstprogrammet för att koppla vidare in kunna effektivisera verksamhe- ten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. I beslut 2007-04-16 Dnr 030-2455/2005, Översyn av stadens administration, fick kommunstyrelsen i organisationenuppdrag av kommunfullmäktige att efter utvärderingen av de kon- taktcenter som i dag finns i staden återkomma med förslag till gemensamma lösningar inom kontorsadministration och växel. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och I samband med inrättande av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel därmed gemensamma lösningar för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.växeln

Bakgrund. Efter beslut Xxxx Xxxxxxx fick av rektor i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret uppdrag att lämna ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmförslag på hur dagens marina fältstationsverksamhet kan bedrivas på ett mer kostnadseffektivt sätt. Arbetet skulle ta utgångspunkt i Xxxx Xxxxxxxxxxx rapport och de förslag som lämnats där kring utvecklingen av Naturvetenskapliga fakulteten. 2017-02-15 lämnade Xxxx Xxxxxxx sin rapport till rektor och höll även ett öppet möte på Naturvetenskapliga fakulteten där han presenterade sina förslag. 2017-02-16 presenterades rapporten för universitetsstyrelsen som ställde sig positiv till de förslag Xxxx Xxxxxxx lämnat. Som en följd av Xxxx Xxxxxxxx förslag har rektor och dekan skrivit fram en handlingsplan för fortsatt arbete relaterat till den marina verksamheten vid universitetet. Den marina infrastrukturen är unik i sitt slag med två forskningsstationer (Kristineberg och Tjärnö) och ett led i stadens satsning större forskningsfartyg (Skagerak). Framledes benämns dessa enheter gemensamt som fakultetens tre forskningsstationer. Enheterna kommer fortsatt att införa etillhöra Lovéncentret som har status som universitetsgemensam GU-förvaltning infrastruktur. Den lokala förankringen av infrastrukturens användning inom utbildning och forskning är avgörande för fortsatt utveckling av marina vetenskaper och infrastrukturen. Xxxx Xxxxxxx identifierade en brist på verksamhetsmål och strategier för hur den marina infrastrukturen är tänkt att användas inom forskning och utbildning. Långsiktiga strategier som visar på infrastrukturens nyttjande och behov inom forskning och utbildning är nödvändiga för att kunna erbjuda invånare, företag utvecklingen av infrastrukturen skall gå hand i hand med vetenskapsområdets utveckling. Liksom forskningsfartyget Skagerak är Kristineberg och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar Tjärnö attraktiva forskningsstationer också för stadens väx- elfunktionexterna användare. En tidigare förstudie väsentlig del i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del attraktionskraften för Kristineberg och Tjärnö är forskningsstationernas vetenskapliga miljö, som utgörs av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses de forskare med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln ordinarie placering där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av bibehålla och utveckla en kreativ miljö krävs att hantera de sannolikt stora volymer av frågor forskare och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare lärare även fortsättningsvis har sin hemvist på forskningsstationerna Kristineberg och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämndenTjärnö. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln handlingsplanen finns detta framskrivet i tekniska nämndhuset behållsnedanstående punkt: Program/strategier för hur institutionerna ska använda forskningsstationerna och fartyget utgör grunden för infrastrukturerna och är högt prioriterat. Strategiarbetet följs kontinuerligt upp av rektor under våren.

Bakgrund. Efter Den 13 juni 2012 beslöt Kommunstyrelsen att vidareutveckla Göteborgs Stads representationskontor i Bryssel3. Mot bakgrund av detta har Stadsledningskontoret, med bistånd av belgisk rättsexpertis utrett frågan om juridisk form för kontoret. Vägledande för vilken associationsform som bör användas är rättssäkerhet i förhållande till både svensk och belgisk lagstiftning, tydliga anställningsförhållanden och funktionella personaladministrativa rutiner. Vid verkställandet per den 31 december 2013 av Kommunfullmäktiges beslut i kommunfullmäktige maj 2012, att anmäla Göteborgs Stads utträde ur West Sweden, behöver Göteborgs stads verksamhet i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar Bryssel ha en självständig juridisk form. Hittills har verksamheten i förhållande till att utveckla och införa kontaktcenterbelgiska myndigheter bedrivits inom den juridiska ramen för West Swedens belgiska bolag West Sweden SA. Redan i samband med etableringen av det formellt sett nya kontoret, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning behövs en av belgiska myndigheter godtagbar juridisk form, exempelvis för att kunna erbjuda invånarevara arbetsgivare i Belgien, företag av skatteskäl och besökare för att kunna öppna bankkonto i Belgien. Stadsledningskontoret gör bedömningen att ett större utbud av tjänster inom bolag innebär den kommunala servicen samt öka effektiviteten för rättssäkerheten lämpligaste formen för att bedriva verksamheten i serviceutbudetBryssel. Det har också övervägt om en belgisk eller svensk bolagsbildning bör ligga till grund för stadens representationskontor. I samband SKL:s forum för de idag elva svenska regionkontoren i Bryssel diskuteras de (utifrån ägarförhållanden och anställningsformer) individuellt anpassade förhållanden till belgiska myndigheter. Lösningarna ser olika ut, exempelvis har West Sweden och Region Skåne, valt att etablera olika former av belgiska aktiebolag, medan Stockholmsregionens EU-kontor i Bryssel (nio parter) sedan 2011 bedriver verksamheten i Bryssel genom ett gemensamt, via konsortialavtal, inrättat aktiebolag med inrättan- de av Kontaktcenter säte i Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionoch filial i Bryssel. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade Stadsledningskontorets gör bedömningen att en stor del av telefon- samtalen juridisk form är att föredra som nära knyter an till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter övrig kommunal verksamhet i stads- delsnämnderna Bromma staden, och Hässelby-Vällingbyatt därför ett svenskt kommunalt aktiebolag är att föredra. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter belgiska lagar och förordningar, är det möjligt för ett sådant att utbildad personal bedriva verksamhet i Bryssel genom en i Belgien registrerad filial. Frågan som uppkommer är om en sådan filial bör placeras inom olika verksamhetsområden tar hand ramen för ett befintligt och idag aktivt kommunalt bolag eller om och löser inkommande ärenden direkt istället filialen skall placeras i ett separat bolag. I underlaget för att koppla vidare in Kommunstyrelsens beslut om utveckling av Göteborgs Stads representationskontor i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärendenBryssel den 13 juni 2012, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara betonas vikten av att hantera de sannolikt stora volymer kontorets uppdragsgivare och enda huvudman för dess verksamhet, är Kommunstyrelsen. Mot bakgrund av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer detta har Stadsledningskontoret gjort bedömningen att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition separat bolag är att på sikt ha föredra, eftersom det då finns ett telefonnummer till Stockholms stadbolag med det renodlade uppdraget att vara Göteborgs stads representationskontor i Bryssel. Stads- ledningskontoret föreslår Samtidigt tydliggörs att en gemensam växel det inte finns någon annan huvudman för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsverksamheten än Kommunstyrelsen.

Bakgrund. Efter beslut Gällande avtal för markupplåtelse för återvinningsstationer godkändes av kommunfullmäktige 1996. Ansvarsfördelningen inom staden har förändrats på flera punkter sedan avtalet tecknades. Idag är renhållningsnämnden stadens avtalspart, medan stadsdelsnämnderna ansvarar för bygglovgivning och markupplåtelse. I markupplåtelseavtalet anges att behållarna ska hållas rena från klotter, affischer och dylikt samt regelbundet rengöras invändigt. Behållarna skall tömmas med sådan regelbundenhet att de inte blir överfulla. Staden äger rätt att vidta åtgärder på materialbolagens bekostnad, i det fall rättelse inte har vidtagits från materialbolagens sida inom 24 timmar från det de har emottagit en anmodan om rättelse. Tömning av insamlingsbehållare eller annat störande arbete på återvinningsstationerna får inte ske före klockan 07.00 och inte sena- re än klockan 19.00. Staden äger rätt att ta ut vite om 3 000 kr vid konstaterad överträdelse. Om materialbolagen i väsentlig mån åsidosätter sina förpliktelser enligt avtalet och efter tillsägelse inte vidtar rättelser inom 20 dagar äger sta- den rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. De sanktionsmöjligheter som avtalet föreskriver är i praktiken svåra att tillämpa på grund av att renhåll- ningsnämnden saknar resurser för att kontinuerligt bevaka återvinningsstatio- nernas skötsel. Renhållningsnämnden föreslår att ansvaret för uppföljning av de delar av avtalet som ger staden rätt att vidta rättelse på materialbolagens bekostnad samt utdöma vite förs över på stadsdelsnämnderna samt att kommunfullmäkti- ge ger renhållningsnämnden i uppdrag att tillsammans med stadsdelsnämnder- na utforma rutiner för uppföljning av markupplåtelseavtalet avseende såväl åtgärder med stöd av markupplåtelseavtalet som statistikuppgifter om inkomna klagomål och vidtagna åtgärder. Antalet behållare på återvinningsstationerna är för få och för små. Mot den bakgrunden föreslås kommunfullmäktige besluta att staden, med beaktande av bland annat sedvanlig stadsmiljöhänsyn, i maj 2007 leder samband med markupplåtelser och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar bygglovprövningen medverkar till att utveckla antalet insamlingsplatser och införa kontaktcenterbehållare samt behållarnas storlek bättre anpassas till kapacitetsbehoven. Renhållningsnämnden föreslår dessutom att nuvarande markupplåtelseavtal sägs upp, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är vilket hanteras i ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje separat ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.

Bakgrund. Efter beslut Enligt ett regeringsuppdrag om att etablera en förvaltningsgemensam digital infra-struktur för informationsutbyte (I2019/03306/DF) har DIGG i kommunfullmäktige samverkan med andra myndigheter utrett hur en teknisk, juridisk och administrativ samordning av E-legitimationer för medarbetare och Elektroniska identitetskontroller med stöd av dem ska kunna ske. Som ett resultat av detta arbete har DIGG i maj 2007 leder samverkan med berörda aktörer utvidgat användningsområdet för en redan existerande hantering och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa tagit fram funktioner för Förbetald e-förvaltning legitimering. Genom att DIGG tecknar Förlitandeavtal med ett antal Förlitande parter som tillhandahåller en E-tjänst och beställer Identitetsintyg för att kunna erbjuda invånare, företag Förbetald e-legitimering kan Medarbetare ges tillträde till den Förlitande partens tjänster genom de funktioner för Förbetald e-legitimering som DIGG har utarbetat och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudetadministrerar. I samband med inrättan- DIGG undertecknar Förlitandeavtalet som ombud för de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden Leverantörer som är frekventa an-slutna till funktionerna för Förbetald e-legitimering. Varje Leverantör av identitetsintyg som från tid till annan är ansluten till funktionerna för Förbetald e-legitimering ska ha de rättigheter och skyldigheter gentemot Förlitande part som framgår av relativt enkel karaktär Förlitandeavtalet. DIGG tillhandahåller genom detta Förlitandeavtal samordnande och administrativa tjänster som huvudsakligen inte avser Funktioner för förbetald e-legitimering. Leverantör av identitetsintyg tillhandahåller tjänster enligt avtal med Huvudmannen eller med annan och är myndighetsutövninggenom Anslutningsavtal ansluten till Förbetald e-legitimering. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 Eventuell rätt till ersättning för de tjänster Leverantör av identitetsintyg utför regleras i avtal mellan Leverantören av identitetsintyg och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där Huvudmannen eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsannan.

Bakgrund. Efter beslut Norrström kommun är en liten kommun i kommunfullmäktige i maj 2007 leder norra Sverige. Kommunen har bra ekonomi och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud generellt god försörjning av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudetsocialtjänsten men har en stor utmaning med kompetensbrist då flera invånare väljer att flytta bort för att studera. Kommunen har även haft ett genomgående problem med att hantera unga med normbrytande beteenden. Flera utredningar av barn och unga inom kommunen föreslår att ge insatser mot normbrytande beteende, exempelvis strukturerad familjebehandling för barn 12 – 17 år och multimodala KBT- baserade färdighetsträningsprogram för barn 6 – 11 år. I samband Norrström kommun finns det två medarbetare (socionomer) som hjälper familjer, men dessa två medarbetare är överbelastade och har svårt att hinna med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionatt ge stöd till alla familjer som behöver det. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället Kommunen saknar medel för att koppla vidare anställa ytterligare en heltidstjänst som kan avlasta i arbetet, och dessutom är det osäkert om det finns ett behov av en heltidstjänst – bäst skulle vara att anställa en person med rätt kompetens på halvtid, men det är väldigt svårt att hitta just den personen som passar in i organisationenden specifika rollen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden Dessutom varierar behovet av stöd till familjerna mycket – vissa perioder behöver inga familjer stöd medan den andra perioder är det många familjer som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämndenbehöver stöd. För att klara lösa problematiken och erbjuda bättre stöd till invånarna funderar socialchefen i Norrström kommun över vilka insatser som är lämpligast att införa. För att säkerställa att familjebehandlingen bygger på evidens och beprövad erfarenhet tar socialchefen i Norrströms kommun hjälp av Socialstyrelsens underlag Insatser för att hantera de sannolikt stora volymer av frågor motverka fortsatt normbrytande beteende och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer återfall i brott.33 Där läser kommunen att arbeta Socialstyrelsen rekommenderar att Socialtjänsten bör erbjuda strukturerad familjebehandling i öppenvård, till exempel BSFT, FFT, MDFT och MST för barn 12–17 år med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttaghög risk för fortsatt normbrytande beteende.34 Socialchefen i Norrströms kommun beslutar sig för att försöka implementera dessa insatser för familjebehandling enligt Socialstyrelsen rekommendation. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås Ganska snabbt inser socialchefen dock att exempelvis växeln enbart implementera nya insatser inte kommer lösa problematiken i tekniska nämndhuset behållsNorrströms kommun – det finns fortfarande stora problem med kompetensbrist och överbelastning. Socialchefen funderar över en lämplig lösning och ser över kommungränsen till grannkommunen Fjällvikens kommun. Fjällvikens kommun är en mindre kommun som också har haft liknande problem som Norrströms kommun. Socialchefen i Xxxxxxxxxx kommun tror att det finns en god möjlighet att samverka kring insatser för familjebehandling med Fjällvikens kommun. Fördelarna är många – tillsammans kan kommunerna dela på lokaler, personal och administration vilket kan sänka kostnaderna samtidigt som de kan jämna ut inflödet av patienter som behöver stöd. Socialchefen i Norrströms kommun beslutar sig för att utreda förutsättningar för att samarbeta med Fjällvikens kommun och utgår från stegen i SKR:s metodguide som gör det enkelt för kommuner att samarbeta med avtalssamverkan. Tillsammans med Socialstyrelsens underlag kring familjebehandlingar och metodguiden för avtalssamverkan från SKR beslutar socialchefen att utreda förutsättningarna för avtalssamverkan.

Bakgrund. Efter beslut Utifrån Stockholms stads vision om att bli världens smartaste stad, har det inom hemtjänstens verksamhetsområde påvisats att smarta lås kan innebära förbättringar utifrån flera perspektiv: säkerhet, arbetssätt och arbetsmiljö. Dagens nyckelhantering inom hemtjänsten innebär att hemtjänst- tagare som antingen är i kommunfullmäktige behov av omfattande insatser, nattillsyn eller som är oförmögna att själva öppna ytterdörren, lämnar upp till tre uppsättningar nycklar till hemtjänsten. Nycklar förvaras i maj 2007 leder nyckelskåp i hemtjänstlokalen och samordnar stadslednings- kontoret kvitteras ut av medarbetare vid arbetspassets början eller vid ett projekt som syftar inkommande larm. Nyckelhanteringen tar värdefulla resurser i anspråk och begränsar hemtjänstens möjlighet till flexibel resurshantering. Exempelvis är det vanligt att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning medarbetare får invänta varandra för att kunna erbjuda invånarelämna över nycklar och varje avvikelse eller oväntad händelse, företag och besökare exempelvis ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället larm, innebär extra resor för att koppla vidare in i organisationenhämta/lämna nycklar. Verksamheten ska organiseras i två nivåerHanteringen får konsekvenser både för anställda inom hemtjänsten, hemtjänsttagare, anhöriga och fastighetsägare. Första nivån tar emot samtal och svarar Framför allt innebär den ett ineffektivt arbetssätt, där medarbetare får lägga värdefull tid på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer nycklar. Under hösten 2019 genomförde äldreförvaltningen en upphandling av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta smarta lås för hemtjänsten med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas stöd från Smart stad-projektet Smarta lås i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår Införandet kunde påbörjas efter sommaren 2020. Det första införandet genomfördes i liten skala och utgjordes av en pilot. Syftet med att hålla det första införandet så begränsat i storlek var att kunna upptäcka och lära av de utmaningar som uppkom längs vägen. Denna rapport beskriver det arbete som har genomförts inom ramen för denna första pilot, den så kallade låspiloten, som har utgjort det första steget i införandet av smarta lås i hemtjänsten i Stockholms stad. Denna rapport utgör en gemensam växel del av slutredovisningen för projektet Smarta lås i Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämndensom har varit en del av programmet Smart och uppkopplad stad vid stadsledningskontoret. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln Den fortsatta implementeringen i tekniska nämndhuset behållshela Stockholms stad ansvarar äldreförvaltningen för.

Bakgrund. Efter beslut Kommunfullmäktige har i kommunfullmäktige flerårsplan för år 2021-2023 och budget för år 2021 beslutat ge kommunstyrelsen i maj 2007 leder uppdrag att se över stöd-, service- och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till stabsfunktioner i hela den kommunala organisationen i syfte att utveckla skapa högre kvalitet och införa kontaktcentereffektivitet. IB, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet AJ — Powered by TellusTalk: ID 1261771271 Framtagen rapport är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning baserad på samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter och lämnar förslag på förändringar för att kunna erbjuda invånareskapa högre kvalitet och effektivitet. Rapporten bygger på intervjuer med förvaltningschefer, företag ekonomichef, kanslichef, avdelningschefer och besökare ett större utbud av tjänster två enhetschefer inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten samhällsbyggnadsförvaltningen och stabsfunktioner inom samhällsbyggnad. Omdömet för samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är i serviceutbudethuvudsak bra. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att Det finns en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma synpunkter som framkommit som bör tas omhand och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället beaktas för att koppla vidare in få till förbättringar. Det som framkommit vid intervjuerna är exempelvis följande. • Bakomliggande faktorer till en hyra eller ett städuppdrag är inte transparanta. • Måltidpriserna är höga vilket hänger ihop med att kommunen beslutat att måltider ska tillredas nära gästerna. • Vad gäller lokalvård finns möjlighet till förändringar, exempel på detta är att viss del skulle kunna läggas ut på extern leverantör. • Det är oklart vem i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden kommunförvaltningen som är frekventa ”bromskloss” vid ny- och av relativt enkel karaktär ombyggnationer, fastighet borde ha en mer styrande funktion. • Bättre återrapportering vid felanmälningar i fastighetssystem. • Stabsfunktioner finns både på förvaltningar och som huvudsakligen inte på kommunlednings- förvaltningen. • Ansvarsfördelning mellan mark- och exploatering och Park/Gata är myndighetsutövningotydlig. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 • Lokalresursplanering och ansvaret kommunens arbete i lokalgrupper fungerar bra både vad avser på kommunledningsnivå och förvaltningsnivå. Nyckeltal för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcentersamhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter redovisas i bilaga, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset det är främst nyckeltal där verksamheten jämför sig med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållssig själv över tid.

Bakgrund. Efter beslut Rektor beslutade den 22 mars om uppdrag till universitetsdirektören att bilda en organisation för ett gemensamt och samordnat verksamhetsstöd vid KTH. Ett nästa steg i kommunfullmäktige arbetet är nu att som rektorsbeslutet beskriver kartlägga och analysera de olika stödområdena inom KTH:s verksamhetsstöd. Kärnvärden i maj 2007 leder arbetet med ett verksamhetsstöd med hög kvalitet och samordnar stadslednings- kontoret effektivitet är att säkerställa dels ett projekt likvärdigt och tillgängligt stöd för studenter, lärare/ forskare och personal över hela KTH, dels att KTH lever upp till rollen som syftar myndighet. Det innebär också att stödet utformas enhetligt, med automatisering/ digitalisering som verktyg, där så är relevant och situationsanpassat med specialistkompetenser där det är mest ändamålsenligt. • Ett frigörande av resurser till att utveckla utbildning och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmforskning ska bidra till ett konkurrenskraftigt KTH. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud • Ett tydliggörande av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad olika bidrag som lärare/ forskare respektive personal inom verksamhetsstödet har till KTH:s utbildning och forskning. • En ökad möjlighet för skolledningarna att ytterligare fokusera på den strategiska styrningen och utvecklingen av skolans utbildnings- och forskningsverksamhet. • En gemensam organisation bidrar till en kritisk massa i form av kluster av stödpersonal med liknande kompetenser inom de olika verksamhetsområden tar hand stödområdena, över organisatoriska gränser. Detta skapar förutsättningar för helhetleverans, tvärfunktionellt arbetssätt, lärande för personal i klustret samt hög kvalitet och effektivitet inom varje stödområde. • En ökad möjlighet för verksamhetsstödspersonal att både som grupp och individ använda och vidareutveckla sin kompetens utifrån ansvar och arbetsuppgifter. Sammantaget skapar detta förutsättningar för en god arbetsmiljö och KTH:s attraktivitet som arbetsgivare. • En ökad kostnadskontroll som underlag för ett kostnadseffektivt bidrag från verksamhetsstödet vid KTH. • Mars—maj 2022 – på universitetsdirektörens uppdrag ska avdelningscheferna och administrativ chef inom nuvarande GVS tillsammans med de administrativa cheferna vid skolorna ta fram underlag för en övergripande plan för hur samgåendet ska genomföras inom olika stödområden. Planen ska presenteras som ett underlag för rektors beslut om programdirektiv i juni. • Juni 2022 – den 7 juni beslutar rektor genom ett programdirektiv om den övergripande planen för hur samgåendet ska genomföras under universitetsdirektörens ledning. • Oktober 2022 – rektor beslutar om den övergripande organisationen för verksamhetsstödet vid KTH i och löser inkommande ärenden direkt istället med samgåendet. • Oktober/ november 2022 - Rektor beslutar om KTH:s verksamhetsplan 2023 och universitetsdirektören beslutar om verksamhetsplan 2023 för att koppla vidare in i organisationenhela verksamhetsstödet vid KTH. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den • 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls2023 – ikraftträdande av samgåendet.

Bakgrund. Efter beslut Locum har kommersiella hyresgäster i kommunfullmäktige i maj 2007 leder form av restauranger, caféer, kiosker och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla service vid alla akutsjukhus och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmuniversitetssjukhus samt vid de flesta närsjukhus. Arbetet Dessa hyresgäster är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor viktig del av telefon- samtalen servicen på sjukhusen både för patienter, besökare och för vårdpersonal samtidigt som de bidrar med externa hyresintäkter. Till följd av Coronapandemin har ett mycket stort antal hyresgäster hört av sig till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareLocum med vädjanden om lättnader av villkoren i hyresavtalen utifrån det akuta tappet av besökare till sjukhusen som i sin tur orsakar stora intäktsbortfall för hyresgästerna. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs Xxxxxxxxx är extra utsatta, framförallt med hänsyn till nödvändiga besöksrestriktioner men omvärlden ser i stort sett ut på försök kontaktcenter samma sätt och stora delar av service- och sällanköpssektorn står mitt i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämndeninför en ekonomiskt mycket ansträngd situation. För att klara underlätta för hyresgästerna lämnade Locum snabbt och korrekt i ett första steg alla hyresgäster som på något sätt signalerade att de har ekonomiska svårigheter på grund av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger Coronakrisen möjlighet till uppföljning följande lättnader av hyresavtalen: • Justera ”mjuka villkor” i hyresavtalen som är lämpliga att justera t.ex. öppettider för verksamheterna, utifrån respektive förvaltares dialog med hyresgästen. • Hyresgästerna ges möjlighet till månadsbetalning i efterskott istället för kvartalsbetalning i förskott från och statistikuttagmed april till och med september 2020 (kvartal 2 och kvartal 3). Stadsled- ningskontoret föreslår även Möjligheten till lättnader gäller för alla hyresgäster (ej med vårdavtal), kommersiella så väl som vårdmottagningar, som inkommer med skriftliga önskemål. Då Coronakrisen fortgår och svårigheterna för hyresgästerna kvarstår och fördjupas vill Locum agera för att en särskild analys- undvika konkurser bland sina hyresgäster med påföljande hyresbortfall och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholmbristande service vid sina sjukhus. Stadens ambition är En hyresrabatt skulle öka chansen för många hyresgäster att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsklara krisen.

Bakgrund. Allt fler kommuner, regioner och företag erbjuder sina anställda möjligheten att mot bruttolöneavdrag införskaffa en cykel för privat bruk, en så kallad förmånscykel. All hantering kring förmånscykel hanteras av ett externt tjänsteföretag. Det fungerar så att den anställde eller den förtroendevalde beställer en cykel genom ett av kommunen upphandlat företag, avdrag görs på bruttolön eller arvode under en i förväg fastställd tid, oftast 36 månader. Efter beslut avtalstiden kan den anställde välja mellan att lämna tillbaka cykeln till företaget eller köpa loss cykeln för ett lågt restvärde. Erbjudandet föreslås gälla tillsvidareanställda och förtroendevalda. För förtroendevalda kan förmånscykel vara förmånligt för de som under en 36 månaders period har en uppskattad ersättning som överstiger 1000 kr i kommunfullmäktige månaden. Genom att erbjuda kommunens medarbetare och förtroendevalda möjligheten att använda förmånscykel kan detta på sikt medföra att personalens hälsa förbättras och därmed även till sänkta sjuktal. De som som väljer att utnyttja erbjudandet om förmånscykel förväntas minska sin bilkörning både i maj 2007 leder tjänsten och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar privat och därmed bidra till att utveckla kommunens mål uppnås i enlighet med miljöprogram och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmklimat- och energistragi. Arbetet är ett led i stadens satsning Det finns framgångsrika exempel på andra kommuner och regioner som valt att införa e-förvaltning en förmånscykelmodell för sina anställda exempelvis Nacka, Västerås, Jönköping, Linköping och Katrineholm. Erfarenheter från de kommuner som drivit konceptet ett tag är att kunna erbjuda invånarecirka 10 – 20 % av de anställda väljer att anta erbjudandet. Införande av förmånscykel skulle bidra till att Danderyds kommun blir en attraktivare arbetsgivare och samtidigt bidra till att nå beslutade miljö- och klimatmål och bidra till en förbättrad hälsa hos kommunens medarbetare. Genom att låta företag som är specialiserade på upphandling av cyklar och administration av förmånshantering sköta hanteringen, företag så minimeras kommunens administrativa insatser vid införande av personalförmånen. Upphandling av förmånscykel innebär inga direkta kostnader för kommunen då det upphandlade företaget hanterar cykelköp direkt med medarbetare och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareförtroendevalda. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procentadministration som påverkas i kommunorganisationen är exempelvis löneavdelningen och kommunikationsavdelningen. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.Xxx Xxxxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Kommundirektör Miljösamordnare

Bakgrund. Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning Förstudie för att kunna erbjuda invånareundersöka intresset att starta en flyglinje från Ronneby Airport till en hub i Europa. Intresset att starta flyglinje från Ronneby Airport är och har varit stort genom åren. Förstudien kommer att ge Blekinge ett beslutsunderlag som ger svaret om vägen framåt i frågan. Är det så att förstudien visar att behov finns och att vi har intressenter från flygmarknaden som vill köra sträckan kommer den att vara ett starkt bidrag till "Attraktiva Blekinge 2020" i form av fler arbetstillfällen, företag besökare, nyetableringar, investeringar och besökare ett större utbud inflyttning. Vi vet att ca 10 taxibussar kör från Blekinge varje dag till Kastrup. Förstudien och målet med den stärker Blekinges internationalisering som vi vet är en framgångsfaktor för Blekinges fortsatta utveckling. Även samverkan utanför regionen är en viktig del i Blekinges utveckling. Förstudien kommer att ge oss svar på om efterfrågan från t ex näringsliv är så stor som den påstås vara. Den kommer också att ge svar på om det finns några flygbolag som är intresserade av tjänster inom att köra sträckan. Vi vet att sambandet mellan flyget och den kommunala servicen samt öka effektiviteten ekonomiska aktiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionen region är mycket stark. En tidigare förstudie kommun med hälften så långt avstånd till flygplats har 50 procent högre produktion. Kunskapsintensiva branscher (exempelvis IT och finans) är allra mest beroende av flyget. När antalet direktförbindelser till ett land fördubblas ökar tjänstehandeln med 20%. IT-branschen är extra känslig för tillgång till flyg då det handlar om globala förädlingskedjor. Flyget är särskilt betydelsefullt för handel med tjänster och för den humankapitalintensiva tjänstesektorn. Väl fungerande flygförbindelser är viktiga om Sverige ska fortsätta att utvecklas som exportnation med hög teknolologi och avancerade tjänster. Blekinges näringsliv präglas av ett antal stora internationella företag med behov av internationella flygförbindelser. Subventioner av regionala flygplatser kan vara en verksam regionalpolitik. Förstudien är förankrad hos Blekinges näringslivschefer, kommunstyrelseordföranden, regiondirektör, regionråd, landstingsråd i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället dialogmöten där bakgrund, estimerad kalkyl, krav för att koppla vidare in lyckas, möjligheter/hot och kopplingar till Blekingestrategin presenterats. Inspiration och lärdom hämtas från liknande satsningar i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärendennärområdet t ex Kalmar-Berlin, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsVäxjö-Amsterdam.

Bakgrund. Efter beslut Region Stockholm har kommersiella hyresgäster i kommunfullmäktige form av restauranger, caféer, kiosker och service vid alla akutsjukhus och universitetssjukhus samt vid de flesta närsjukhus. Dessa hyresgäster är en viktig del av servicen på sjukhusen både för patienter, besökare och för vårdpersonal samtidigt som de bidrar med externa hyresintäkter. Till följd av Coronapandemin har antalet besökare till sjukhusen minskat avsevärt vilket i maj 2007 leder sin tur har orsakat stora intäktsbortfall för de kommersiella hyresgästerna så som restauranger, caféer, kiosker och samordnar stadslednings- kontoret övrig sjukhusnära service. Sjukhusen är utsatta, framförallt med hänsyn till nödvändiga besöksrestriktioner men omvärlden ser i stort sett ut på samma sätt och stora delar av restaurang- och servicesektorn står mitt i en ekonomiskt mycket ansträngd situation. Under våren 2020 gav Locum i ett projekt första steg möjlighet till lättnader för sina hyresgäster. Det skedde genom att justera ”mjuka villkor” i hyresavtalen t.ex. justerade öppettider för verksamheterna samt möjlighet till månadsbetalning i efterskott från och med april till och med september 2020. Möjligheten till lättnader gällde för alla hyresgäster (ej med vårdavtal), kommersiella så väl som syftar vårdmottagningar, som kom in med skriftliga önskemål. Regeringen tog under våren 2020 fram en förordning (SFS 2020:237), som senare godkändes av EU-kommissionen och beslutades av riksdagen, som innebar stöd till att utveckla och införa kontaktcenterdrabbade branscher genom statligt subventionerade hyresrabatter under kvartal 2, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet2020. I samband med inrättan- att förslaget till förordningen om stöd till hyresrabatter togs fram fattade Locum AB:s styrelse i april 2020 beslut att ge hyresgäster med verksamhet som omfattas av förordningen rabatt på hyran med högst 50 % under kvartal 2 2020 (total rabatt om högst ca 8 miljoner kronor), (LOC 2020-0425, 2020-04-23 ärende 10). Nettoutfallet av ovan beslut, efter beviljade hyresrabatter till regionens hyresgäster och erhållet statligt stöd till regionen för de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar samma, är att sammanlagt 20 hyresgäster erhållit stöd under kvartal 2 2020, till en kostnad för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie regionen om 1,2 miljoner kronor (2,4 miljoner kronor betalades ut i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen hyresrabatter till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggarehyresgästerna och statligt stöd erhölls i full utsträckning motsvarande 50 % eller 1,2 miljoner kronor). Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procentindikerade summan i beslutet om totala rabatter om högst 8 miljoner kronor utgick från ett maximalt scenario där samtliga hyresgäster som ingick i de branscher som omfattades av förordningen, sökte och beviljades maximalt stöd. Sedan 2005 bedrivs Differensen kan framförallt förklaras av att endast hyresgäster som hade ett påvisat omsättningsbortfall på försök kontaktcenter 20 % beviljades stöd av Xxxxx och Locum erhöll också statligt stöd i stads- delsnämnderna Bromma samtliga fall. Bland de hyresgäster som ansökt och Hässelbylämnat in handlingar fick däremot de flesta hyresrabatt. Xxx Xxxxxxxxx Fastighetsstrateg Diarienr LOC 2020-Vällingby0425 Informationssäkerhetsklass: K1 Pandemin har fortgått under 2020 och inledningen av 2021 vilket har lett till en fortsatt ansträngd ekonomi för de branscher som omfattades av förordningen om stöd till hyresrabatter. Enligt stadsledningskontoret avses Under 2020 uppger Locums hyresadministration en kraftig ökning av sena hyresinbetalningar och förvaltarna förmedlar en fortsatt efterfrågan av hyresrabatter. Under 2020 har däremot inga konkurser konstaterats bland regionens hyresgäster. Mot bakgrund av de negativa ekonomiska konsekvenser som pandemin har inneburit och fortfarande innebär för många företag har regeringen genom SFS 2021:273 beslutat att det statliga stödet för lokalhyreskostnader återinförs. På motsvarande sätt som gällde för perioden april-juni 2020 riktas stödet till företag i detaljhandeln samt hotell- och restaurangbranschen, samt till vissa andra konsumentnära branscher och sådana tjänsteverksamheter som bygger på fysisk närhet med kontaktcenter kunden. Stödet utformas så att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället lokalhyresvärdar som sänker den fasta hyran för hyresgäster under perioden 1 januari till 31 mars 2021 ges kompensation med 50 procent av den nedsatta fasta hyran. I övrigt följer hyresstödet tidigare konstruktion. Regeringen arbetar nu för att koppla vidare in i organisationenstödet ska utökas till Q2 2021, men då det handlar om statsstöd måste satsningen först godkännas av EU-kommissionen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen Regeringen kommer att arbeta återkomma med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare ytterligare information om det eventuellt utökade stödets utformning och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållskommande ansökningsförfarande.

Bakgrund. Efter beslut i Tekniska nämnden lämnade den 4 november 2020 (§ 72) förslag till kommunfullmäktige i maj 2007 leder att anta strategi för laddinfrastruktur för Danderyds kommun. Syftet med strategin är dels att fastställa kommunens ansvar, roll och samordnar stadslednings- kontoret ställningstagande till utbyggande av laddinfrastruktur, dels fastställa hur den framtida laddinfrastrukturen bör utformas utifrån ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmsamhällsplaneringsperspektiv. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning Den fastställer även vad kommunen kan göra för att främja utbyggnaden av laddinfrastruktur. Danderyds kommun har inte för avsikt att installera några publika laddstationer utan överlåter detta åt privata aktörer. Kommunen kan underlätta för aktörerna att etablera laddstationer genom att upplåta mark. Detta gäller både kvartersmark och allmän platsmark. Kommunfullmäktige beslutade den 1 februari 2021 (§ 8) att anta föreslagen strategi för laddinfrastruktur samt att utrymme inom allmän platsmark avsedd för parkering och kvartersmark ska kunna erbjuda invånareupplåtas för installation av laddstolpar för externa aktörer genom ett koncessionsförfarande i form av ett dynamiskt inköpssystem. Kommunen upplåter den aktuella marken till aktören med nyttjanderätt. I förberedelserna för att ta fram ett sådant koncessionsförfarande har tekniska kontoret dock sett att det hela kan ordnas på ett för både kommunen och de externa aktörerna enklare sätt och därför tagit fram en modell med markupplåtelseavtal för stolparna, företag som är utformad så att ett koncessionsförfarande inte behövs och besökare ett större utbud som gör det möjligt för den som vill bygga laddstolpar att anmäla sitt intresse för det allteftersom. Tekniska nämnden fastställde den 27 oktober 2021 (§ 98) avtalsmall med villkorsbilaga för tecknande av tjänster nyttjanderättsavtal med externa aktörer för laddstolpar på allmän platsmark. En reviderad av villkorsbilaga fastställdes av tekniska nämnden den 8 juni 2022 (§ 64). Därtill har tekniska nämnden genom gällande delegationsordning, p. 8.4, överfört beslutanderätten att träffa avtal för nyttjanderätt avseende allmän platsmark för laddstation till avdelningschef. Kommunledningskontoret har tagit fram motsvarande mall för avtal beträffande upplåtelse av nyttjanderätt för laddstationer inom kommunens kvartersmark, det vill säga mark planlagd för annat än allmänt ändamål. Avtalet om nyttjande av utrymme i kvartersmark följer i huvudsak samma format som nyttjanderättsavtal gällande allmän plats. Då marknaden för elbilsladdning utvecklas snabbt och nya krav och förutsättningar tillkommer har sedermera avtalsmallen för upplåtelse av utrymme för laddstationer uppdaterats och marknadsanpassats inför nya överenskommelser med externa aktörer. Avtalsmallen för upplåtelse inom allmän plats avses att revideras på motsvarande sätt. De aktuella ändringarna innebär i korthet att § 7 och § 14 i avtalet medger fördröjning av driftsättningen av laddstationen om externa omständigheter som leverantören inte kunnat påverka har föranlett en fördröjning och aktören har gjort det som skäligen kan förväntas. Detta skulle exempelvis kunna vara lång handläggningstid av nätägaren. § 10 i avtalet har omformulerats från ”indirekt och direkt skada” till enbart ”skada” då det är otydligt vad en indirekt skada skulle innebära på en laddstation och vad aktören då kan ställas till svars för. Avtalets § 15 om skadestånd har tagits bort då detta bedöms uppkomma mycket sällan och konsekvensen är liten och inte medför betydande kostnad. Om aktören exempelvis inte etablerar en laddstation inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten stipulerade tiden i serviceutbudetavtalet, ett år, innebär det visserligen att platsen inte kan upplåtas till en annan aktör. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionSkulle aktören ha påbörjat etableringen innebär det som mest att kommunen måste återställa marken. En tidigare förstudie omvärldsbevakning ger att både Stockholms stad och Sundbybergs stad har utformat och reviderat sina avtal på liknande sätt. Tekniska kontoret och kommunledningskontoret har därtill utformat riktlinjer och kriterier för ansökningar från externa aktörer om att etablera publika laddstationer i Bromma stadsdelsnämnd visade Danderyds kommun. Dessa återfinns på xxxxxxxx.xx. En referensgrupp har etablerats bestående av energi- och klimatstrateg, projektutvecklare, trafikingenjör samt projektledare anläggning som bedömer inkomna ansökningar utifrån dessa kriterier. Arbetsgruppen gör också en bedömning över platsens förutsättningar i ett framtida perspektiv. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade den 5 december 2022 (§75) att kommunen skulle ingå avtal för nyttjande av utrymme för installation av laddstationer med Qwello Sverige AB på två platser samt med Nima Energy AB på en plats. Kommunen har dock inte kunnat nå en slutlig överenskommelse med Nima Energy AB som avvaktat i väntan på ett reviderat avtal. Vid kommunstyrelsens sammanträde 29 maj 2023 (101) återremitterades ärendet med önskemål om ett förtydligande angående hur stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten parkeringsplatsen som reserveras för elbilsladdning och var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten laddinfrastruktur ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsetableras.

Bakgrund. Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2007 leder Tillvägagångssättet som leverantörer inom IT-branschen tillhandahåller tjänster på är och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar har under en längre tid varit på väg att förändras. Tjänsterna går från att ha varit lokalt installerade, även kallat för ”on-premesis” förkortat ”on-prem”, till att utveckla tillhandahållas i molntjänster. Den här förändringen ser kommunen inom alla sektorer men det är främst förändringen inom området kontorsstödstjänster från Microsoft som just nu driver behovet av att möjliggöra IT-drift i molntjänster som lyder under lagstiftning från tredje land. Användare i kommunens organisation har över tid byggt upp kompetens och införa kontaktcenterkunskaper kring många av alla Microsofts produkter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmdessa utgör en viktig grund i mycket av den administration som sker inom kommunen idag och tillför stora värden. Arbetet Kommunens IT-infrastruktur är byggd på lösningar från Microsoft med en IT- funktion som är uppbyggd av kompetens på Microsofts produkter. Beslutet om ett led i stadens satsning införande utgör en väsentlig grund för Eskilstuna kommuns IT- arkitektur och säkerhet, kommunens informationsförsörjning & digitala infrastruktur samt delar av kommunens framtida IT-infrastruktur, samt för att införa e-förvaltning nå de mål och effekthemtagning för programmet Effektivare administration. Ur ett medarbetar- och verksamhetsbehovsperspektiv skapar ett införande av M365 förutsättningar för en god intern service genom en modern, sömlös digital arbetsplats för att kunna erbjuda stödja och underlätta för dem som arbetar närmast våra invånare, företag kunder och besökare besökare. Eskilstuna kommuns digitalisering är ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället kommunens verktyg för att koppla vidare in förbättra förutsättningarna för att fortsatt kunna bedriva välfärd och möta de utmaningar som uppstår i organisationen. Verksamheten ska organiseras och med de pågående demografiska förändringarna i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämndensamhället. För att klara eliminera hinder för kommunens digitala utveckling togs ett inriktningsbeslut av kommunfullmäktige 21 oktober 2021 § 205 (KSKF/2021:98), gällande IT-drift i molntjänster som är taget utifrån juridiska, tekniska och ekonomiska aspekter. Beslutet innebär att hantera de sannolikt stora volymer av frågor kommunen så långt det är möjligt ska välja informationslagring i europeiska molntjänster. Men, där det inte är möjligt kan kommunen använda molntjänster som lyder under lagstiftning från tredje land, men endast för information som enligt kommunens modell för informationsklassning klassas som öppen (0) eller intern (1), förutsatt att lämpliga tekniska och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer organisatoriska åtgärder vidtagits. Det ankommer på alla användare att respektera regler och riktlinjer, samt att kommunen behöver i den grad det är görligt tillse att tillräckliga automatiska skyddsmekanismer implementeras. Genom att medvetet och systematiskt arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram att motverka risker minimeras den reella risken för röjande av information som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare lyder under Dataskyddsförordningen (GDPR) och ger möjlighet till uppföljning Offentlighets- och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållssekretesslagen (OSL 2009:400).

Bakgrund. Efter beslut Redan på 1970-talet tog regeringen initiativ till utvecklingsprogram för de högsta cheferna. Programmen riktade sig mot generaldirek- törer, överdirektörer och nivån närmast under dessa kategorier arbetstagare. Under den senare delen av 1980-talet fanns under några år Statens institut för ledarskap (STIL), som var administra- tivt knutet till Statens institut för personalutveckling (SIPU). STIL:s målgrupp var chefer på strategisk nivå i kommunfullmäktige statsförvaltningen. Ansvarsområdet för STIL var chefsförsörjning, dvs. institutet arbetade med såväl rekrytering som kompetensutveckling. Parallellt med den statliga myndighetsorganisationen organiserade de statliga avtalsparterna verksamhet av betydelse för den gemensamma kom- petensuppbyggnaden i maj 2007 leder statsförvaltningen. Här kan nämnas Statens arbetsmiljönämnd (SAN) och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning Nämnden för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudetstatliga förnyelsefon- der. I samband med inrättan- att SIPU lades ned ökade betydelsen av de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar programmen. Det visade sig nämligen ganska snart att den öppna marknaden inte erbjöd tjänster som var avpassade för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareden speciella statliga kompetensutvecklingens behov. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procentnämnda fonden gjorde insatser bl.a. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationenstärka den statliga lednings- funktionen.20 Ansvaret för utveckling av myndighetschefer har sedan mitten av 1990-talet legat på Regeringskansliet. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens Regeringens nuvarande ambition är att på sikt ha ett telefonnummer en myndighetschef ska avsätta motsvarande fem procent av sin arbetstid för utvecklingsinsatser relaterade till Stockholms staddet 20 T.ex. Stads- ledningskontoret föreslår Förändrarakademin (kompetensutveckling av personer med strategiskt lednings- ansvar), Chefsakademin (i syfte att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämndenutveckla kvinnliga chefer) och programmet Demokrati och Effektivitet. personliga ledarskapet. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock regeringens skrivelse om utnämnings- politiken gör regeringen följande bedömning. Chefsutveckling i olika former bör erbjudas såväl nya som erfarna myndighetschefer. För myndighetschefer som rekryteras från andra arbetsmarknads- sektorer än staten bör en särskild fördjupningsintroduktion erbju- das. Vidare betonas i skrivelsen att, utöver de insatser som reger- ingen erbjuder, det är viktigt att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.myndighetscheferna själva tar ansvar för att utveckla sitt personliga ledarskap.21

Bakgrund. Efter Kommunfullmäktige beslutade den 28 september 2020, § 109, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur arbetet med arbetsmarknads- insatser och ekonomiskt bistånd ska samlas under kompetens- och arbetslivsnämnden. Med anledning av den beslutade förändringen behöver socialnämndens, kompetens- och arbetslivsnämnden och kommunstyrelsens reglementen ses över. Kommunledningsförvaltningen har i samarbete med socialförvaltningen och kompetens- och arbetslivsförvaltningen tagit fram förslag på ändringar i nämndernas reglementen. Ändringarna innebär i korthet följande. • Kommunens ansvar enligt socialtjänstlagen för försörjningsstöd och övrigt ekonomiskt bistånd flyttas över till kompetens- och arbetslivs- nämnden. Socialnämnden behåller emellertid ansvaret för sådant ekonomiskt bistånd som är direkt kopplat till inledd utredning av socialnämnden och därpå beviljade insatser. Anledningen till det är att visst ekonomiskt bistånd redan idag hanteras inom ramen för handläggning av vuxen- och barnärenden. • Kommunens ansvar för bistånd till boende i akuta situationer flyttas över till kompetens- och arbetslivsnämnden. Undantag görs för boendesociala avtal samt placeringar. Dessa ansvarar socialnämnden även fortsättningsvis för. IB, AJ — Powered by TellusTalk: ID 1236243802 • Kommunens ansvar för uppgifter om dödsboanmälan och provisorisk förvaltning enligt ärvdabalken och beslut i kommunfullmäktige i maj 2007 leder att ordna gravsättning enligt begravningslagen flyttas över till kompetens- och samordnar stadslednings- kontoret arbetslivsnämnden. Anledningen är att dessa frågor anses ha ett projekt som syftar sådant nära samband med frågan om ekonomiskt bistånd till begravningskostnader. • Uppgiften att utveckla vara arbetslöshetsnämnd, enligt lag (1944:475) om arbetslöshetsnämnd, flyttas från kommunstyrelsen till kompetens- och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmarbetslivsnämnden. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning Detta för att kunna erbjuda invånare, företag arbetslöshetsnämndens uppgift enligt 2 § ovan nämnda lag är att vidtaga eller på annat sätt främja kommunala åtgärder för att förebygga eller minska verkningarna av arbetslöshet och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudetdet bedöms ha en närmare koppling till kompetens- och arbetslivsnämndens uppdrag. I samband med inrättan- de socialnämndens reglemente förtydligas vidare att nämnden fortsättningsvis ansvarar för ensamkommande flyktingbarn, mottagandet av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar nyanlända för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie bosättning i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas kommunen genom anvisning från den 1 september 2008 och Arbetsförmedlingen eller Migrationsverket samt ansvaret för detta åläggs servicenämndenkommunens budget- och skuldrådgivning. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenterFörslaget har skickats på remiss till kompetens- och arbetslivsnämnden samt socialnämnden. Kompetens- och arbetslivsnämnden beslutade den 9 december 2020, varav § 55, att ställa sig bakom de föreslagna ändringarna i kompetens- och arbetslivs- nämndens reglemente. Socialnämnden beslutade den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden20 januari 2021, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning§ 10, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsställa sig bakom förslaget.

Bakgrund. Efter beslut City i kommunfullmäktige Samverkan är ett utvecklingsorgan som bildades 1997 av fastighetsägare, stora kommersiella enheter och parkeringsbolag i maj 2007 leder syfte att i samverkan utveckla och samordnar stadslednings- kontoret stärka city. Huvudparterna i City i Samverkan är Stockholms stad, fastighetsägarna, handeln samt övriga aktörer verksamma i Stockholm City. Bland medlemmarna finns exempelvis Vasakronan, AMF Fastigheter och Humlegården. Bland övriga intressenter märks Svensk Handel, Stockholms Handelskammare, Stockholms Konserthus, Lindex, HM, Clear Channel och Stockholm Parkering. Syftet är att skapa en plattform som samlar aktörerna i Stockholm City och vara ett organ för hållbart gemensamt utvecklingsarbete. Staden är också med som en av fastighetsägarna i city genom fastighetskontoret City i Samverkans uppdrag formuleras enligt följande i dokumentet ”Affärsplan 2014”: • Genom offentlig och/eller privat samverkan vara delaktiga i utvecklingen av Stockholm City • CiS ska prioritera ett helt, rent, tryggt och attraktivt gaturum • CiS ska driva projekt som syftar ökar attraktionen av gaturummet utifrån en väl definierad roll • CiS ska verka för delaktighet i förverkligandet av cityvisionen City i samverkan ska för medlemmarnas räkning även: • Bidra till att utveckla citys attraktivitet ökar • Vara forum och införa kontaktcenterarena för diskussionen om Stockholm Citys utveckling • Vara en neutral och samlande röst • Bidra till att skapa genomförandekraft i projekt • Bidra till den känslomässiga laddningen och passionen för city • Vara ett nätverk där många och goda relationer skapas • Vara en kunskapsbank och en resurs för utvecklingsfrågor • Snabba på och underlätta processer Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Många av de frågeställningar som City i Samverkan får till sig eller initierar själva, benämnt Kon- taktcenter Stockholmär direkt kopplade till stadens ansvar och verksamheter. Arbetet är Därför har Stockholm Stad blivit den klart dominerande samarbetspartnern för City i Samverkan. Vid sidan av samarbetet mellan City i Samverkan och Staden har också relationerna med polisen utvecklats positivt. Trafikkontoret har inom ramen för budgetuppdragen om en renare och tryggare stad ett led mycket nära samarbete med City i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag Samverkan och besökare ett större utbud deltar också aktivt i flera av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingbyorganisationens arbetsgrupper. Enligt stadsledningskontoret avses uppgift från organisationen är målsättningen med kontaktcenter verksamheten 2014 att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand driva projekt som gagnar utvecklingen av Stockholm City. Inom bland annat följande områden finns planer för 2014: • Stockholm Ren och Vacker • Sommarjobbande ungdomar - städning • Cityvärdar • Olaga affischering • Julbelysning i city • Julmarknad • Trygghetsprojekt tillsammans med Polisen • Utveckling av Sergelstorg • Utvecklingsprojekt på Kungsgatan • Utvecklingsprojekt på Drottninggatan • Paviljonger för gatuhandel • Nya hänvisningssskyltar • Etableringsstrategier för bättre utbud i handeln • Attitydundersökningar • Flödesmätningar • Seminarier och stadsvandringar Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Trafik och renhållningsnämnden beslutade i december 2010 om en ny strategi för julbelysning i Stockholm City. Utifrån strategin beslutades augusti 2011 att ett treårigt avtal med City i Samverkan skulle tecknas där julbelysning, städning och löser inkommande ärenden direkt istället serviceavgift ingick i avtalet. För perioden 2014-2016 ska nu avtalet förlängas. Investeringar i julbelysning sker utifrån 50/50 modellen där Trafikkontoret står för halva investeringen och näringslivet i city står för andra halvan. Projektet ska utöver det söka sponsorintäkter. Under perioden 2011-2013 ingicks ett för julbelysningsprojektet fördelaktigt avtal som gav en större omfattning av juldekorationer än vad kunde väntas. Avtalet innebar att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand leverantören utökade leveransen av juldekorationer till ett värde av 2mnkr vilka under perioden skulle betalas då/om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämndensponsorpengar tillfördes projektet. För att klara säkerställa julbelysningens nuvarande omfattning och utförandenivå utökas projektets budget för den kommande perioden. Strategin för julbelysning i Stockhom City har reviderats för perioden 2014-2016. Revideringen av att hantera de sannolikt stora volymer ”Strategi för julbelysning i Stockholm City” baseras på erfarenheterna från den tidigare perioden, vilka har inarbetats, en tydligare beskrivning av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsprojektets önskade karaktär har gjorts.

Bakgrund. Efter beslut Kommunfullmäktige beslutade i kommunfullmäktige ett inriktningsbeslut den 28 september 2020, § 109, att ge kommunstyrelsen i maj 2007 leder uppdrag att utreda hur arbetet med arbetsmarknadsinsatser och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar ekonomiskt bistånd ska samlas under kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltning, i enlighet med inriktningsbeslutets intentioner. Uppdraget skulle redovisas i början av år 2021 till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmkommunstyrelsen. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud En förnyad arbetsmarknadspolitik involverar främst fyra delar av tjänster inom den kommunala servicen verksamheten. Enheterna för vuxenutbildning och arbets- marknad hos kompetens- och arbetslivsförvaltningen, enheten för stöd och försörjning hos socialförvaltningen, samt öka effektiviteten näringslivsenheten hos kommun- ledningsförvaltningen. Förutom ovan nämnda enheter ska hela den kommunala organisationen bistå i serviceutbudetarbetet att få fler i egen försörjning En inriktning på en förnyad arbetsmarknadspolitik har utformats mot bakgrund av följande utmaningar. • En stor målgrupp som står långt från arbetsmarknaden. • Ökande kostnader för ekonomiskt bistånd med budgetunderskott som följdverkan. • Svårigheter att matcha arbetskraftens kompetens mot arbetsmarknadens behov. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del ny arbetsmarknadsstrategi togs fram år 2016 gjordes en utredning av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen hur arbetet med arbetsmarknadsfrågor och ekonomiskt bistånd sker. När arbetsmarknadsstrategin antogs fick socialförvaltningens enhet för stöd- och försörjning och kompetens- och arbetslivsförvaltningens arbetsmarknadsenhet i uppdrag att samlokaliseras under namnet Arbetsmarknadscenter. IB, AJ — Powered by TellusTalk: ID 1236243802 Under våren 2019 gjordes en utvärdering av arbetsmarknadsstrategin och arbetet med samlokaliseringen. I den framkom det att samlokaliseringen inte nådde rätt handläggarefullt ut uppnått förväntad effekt och behovet av att samla enheten för stöd och försörjning och arbetsmarknadsenheten under en nämnd och förvaltning var stort. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter Därför gavs kommunstyrelsen i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter uppdrag att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället utreda hur en organisation för att koppla vidare få ett större genomslag av den förnyade arbetsmarknadspolitiken samlat på kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltning ska se ut. Utredningen ska lämna förslag på en organisation och genomlysa de ekonomiska förutsättningarna. I dagsläget finns ett underskott för försörjningsstödet som kommer att följa med in i den nya organisationen. Verksamheten Ambitionen är att den nya organisationen ska organiseras vara klar och träda i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från kraft den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsmaj 2021.

Bakgrund. Efter beslut I en anmälan som inkom till Fastighetsmäklarnämnden den 20 oktober 2003 gör en person gällande att X och Y på heltid i kommunfullmäktige Sverige, huvudsakligen gentemot svenska köpare och säljare av fast egendom, är verksamma som fastighetsmäklare av bostäder i maj 2007 leder Spanien. Vidare gör anmälaren gällande att verksamheten inte är seriöst bedriven och samordnar stadslednings- kontoret att X utan hennes hörande och godkännande försökt att sälja hennes fastighet till ett projekt väsentligt lägre pris än vad som syftar till överenskommits. X har yttrat sig i ärendet och han har därvid anfört bl.a. följande. Det framgår av deras hemsidor att utveckla de dels arbetar med ett svenskt handelsbolag och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmdels med ett spanskt. Det svenska bolaget arbetar huvudsakligen med rådgivning av juridisk och ekonomisk natur avseende Spanien. I de fall där de tidigare har arbetat med försäljning av fastigheter har detta skett i egenskap av direkta säljare för spanska bolag. Arbetet har skett i Spanien och inte i Sverige. När det gäller ett antal andra- handsobjekt där de medverkat har detta hanterats av företaget A som är ett led spanskt bolag vars juridiska status hanteras av spanska lagar. Mot bakgrund härav omfattas inte det anmälda ärendet av Fastighetsmäklarnämndens tillsyn. Aktuellt objekt har enligt överenskommelse utsatts till försäljning via det spanska bolaget och dess rep- resentanter i stadens satsning Spanien har skött arbetet med objektet. Dock har inte några fel eller oseriösa åtgärder begåtts. De har bara haft problem med anmälaren vilket skapat kost- nader för deras spanska bolag som de antagligen kommer att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag kräva ersättning för. Företaget A arbetar med juridik och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten ekonomi. Verksamheten sker i serviceutbudetSpanien och riktar sig mot spekulanter i Spanien och övriga Europa. Företaget har kontor och represen- tanter i Spanien. Hemsidorna refererar till båda bolagen med internationell verksam- het. I samband det spanska aktiebolaget företaget A finns i Spanien försäljningsverksamhet av fastigheter under uppförande. Dessa uppdrag utförs såsom försäljare direkt för spanska byggbolag. Det spanska bolaget utför också i mycket begränsad omfattning uppdrag att försälja andrahandsobjekt. Dessa uppdrag utförs i Spanien av i Spanien anställd personal och i den mån dessa uppdrag skall granskas skall det ske enligt spansk lag. Det handlar om fastigheter i Spanien där samtliga kontakter, upprättande av handlingar sker i Spanien och inblandade parter har sällan kommit från Sverige. Det spanska bolaget marknadsför sin direktförsäljning för spanska byggbolag till en internationell marknad. Det sker från Spanien och bl.a. via hemsidan. Hemsidan finns på polska, engelska, spanska och svenska/norska för den skandinaviska marknaden. Det spanska bolaget har infört ett förtydligande på hemsidan i syfte att undanröja minsta tveksamhet beträffande deras verksamhet. Varken det spanska bolaget eller företaget A har något kontor för mäklarverksamhet i Sverige. I påtalat fall är säljaren visserligen svensk medborgare men samtliga sammanträffanden har skett i Spanien, handlingar har upprättats där och uppdragets huvudsakliga insatser har gjorts av engelska medborgare bosatta i Spanien (verksamma i det spanska bolaget) och har riktats mot en engelsk spekulant. Inga som helst sammanträffanden har skett i Sverige, annat än att säljaren blivit uppringd och på annat sätt kontaktad från Spanien och i något begränsat hänseende med inrättan- de telefonsamtal/brev från Sverige. Han har såsom svensktalande och på uppdrag av Kontaktcenter Stockholm föreslås det spanska bolaget framfört olika besked till sälja- ren. Dessa besked har lämnats från Spanien och i viss smärre omfattning från Sverige. 2004-01-21:6 Fastighetsmäklarnämnden har inhämtat följande uppgifter. Y och X är enligt PRV:s Handels- och föreningsregister bolagsmän i företaget A. Enligt skattemyndighetens personupplysning är makarna X och Y folkbokförings- adress X 0 x X. På olika sidor på Internetadressen --- anges att företaget A har en kontaktperson i Sverige, X. Där finns även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionhans telefonnummer i S angivet. En tidigare förstudie Vidare anges ytterligare kontaktpersoner, dels i Bromma stadsdelsnämnd visade Polen, dels i Spanien. På webbsidorna görs ingen åtskillnad på företagen ifråga. Där anges vidare att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggarebolagen förmedlar kontakt mellan köpare och spanska byggföretag, anordnar visningsresor och även förmedlar ”andrahandsobjekt”, dvs. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden fastigheter som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövningunder byggnation. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas Information om fastigheter till salu sker från den 1 september 2008 Spanien via lokala mäklare eller byggföretag. Det går att läsa informationen på svenska, norska, spanska och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsengelska.

Bakgrund. Efter beslut Stockholms stad har i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till sin e-strategi beslutat att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens göra en omfattande satsning för att införa e-förvaltning för e- förvaltning. Syftet är att kunna erbjuda invånare, företag och besökare och andra intressenter ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för Som en del i satsningen på e-förvaltning, initierade stadens väx- elfunktionIT-råd 2003 en förstudie om kontaktcenter. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd Studien visade att en stor del av telefon- samtalen telefonsamtalen till stadsdelsförvaltningen en stadsdelsförvaltning inte nådde rätt handläggareden handläggare som söktes. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent%. Sedan 2005 bedrivs Stadsledningskontoret leder och samordnar arbetet med utveckling och införande av kontaktcenter. Stadsledningskontorets förslag innebär att Kontaktcenter Stockholm inrättas för samtliga stadens nämnder och bolag fr.o.m. 1 september 2008. Detta ska medföra att invånare, företag och besökare enkelt får svar, råd och vägledning i de flesta frågor inom stadens ansvarsområden. Målsättningen är att 70 % av frågorna ska besvaras eller tas omhand direkt och att övriga ärenden återkopplas inom ett bestämt tidsintervall som varierar beroende på försök kontaktcenter ärende. Detta sker samtidigt som ökade satsningar på e-tjänster genomförs. Kontaktcenter Stockholm, medborgarkontor och satsningen på nya e-tjänster ska förbättra servicen och tillgängligheten i stads- delsnämnderna Bromma enlighet med Vision 2030, som tydliggjort stadens långsiktiga ambitioner och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövningintressen. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 frigör också tid till strategiskt arbete, utredningar och ansvaret för detta åläggs servicenämndenanalyser. Handläggning av mindre komplicerade ärenden föreslås hanteras i kontaktcenter, vilket medför att invånaren bemöts på samma sätt och att hanteringen blir enhetlig över staden. Avsikten är att Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå som första kontakt för stadens invånare och intressenter ska innebära en stor minskning av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras samtalen till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämndenstadens växlar. I avvaktan på att ett gemensamt telefonnummer för Stockholms stad införs och att önskad teknik som stöder detta utvecklas, föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsen sammanslagning av stadens växelfunktioner.

Bakgrund. Efter beslut Xxxxxxx Xxxxxxxxx (SD) har väckt en motion om att ge tekniska nämnden i kommunfullmäktige uppdrag att i maj 2007 leder samband med utbyte av lekredskap och samordnar stadslednings- kontoret vid inventering av lekplatser och rastgårdar göra dessa mer tillgängliga för personer med funktionsvariation. I motionen lämnas förslaget ”att ge tekniska nämnden i uppdrag att i samband med utbyte av lekredskap och vid inventering av våra lekplatser och rastgårdar ska göra dessa mer tillgängliga för personer med funktions- variation”. Kommunfullmäktige beslutade den 29 juni 2020, § 85, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsens ordförande beslutade den 19 augusti 2020, genom ett projekt delegationsbeslut, att remittera motionen till tekniska nämnden för yttrande senast den 18 november 2020. Tekniska nämnden har behandlat ärendet den 28 september, § 96, och föreslår att motionen ska avslås då den inte har någon uttalad omfattning om hur mycket som syftar ska tillgänglighetsanpassas och därmed kan inte de ekonomiska konsekvenserna förutses av motionen. Tekniska nämnden beskriver dock i sitt svar att man är positiv till inten- tionerna att utveckla tillgängliggöra fler lekplatser och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmskapa attraktiva offentliga miljöer för fler målgrupper. Arbetet är ett led Tekniska nämnden beskriver också att första steget i stadens satsning en tillgänglighets- anpassning av lekplatser består ofta i att införa e-förvaltning byta ut underlaget från sand till gummi för att exempelvis rullstolsburna eller personer med andra gåhjälp- medel överhuvudtaget ska kunna erbjuda invånare, företag komma fram och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationenlekplatsen bland lekredskapen. Verksamheten ska organiseras Nästa steg i två nivåertillgänglighetsanpassning är att finna rätt lek- utrustning som kan passa så många målgrupper som möjligt. Första nivån tar emot samtal Samhälls- byggnadsförvaltningen har i samråd med tillgänglighetsrådet valt att installera den så kallade ”kompisgungan” på de flesta lekplatser, då den fått positiv respons och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och kan användas av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till flera personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämndenfunktionsvariationer. För Tekniska nämnden framför även att klara det vid nybyggnation av lekplatser redan idag är lagkrav att hantera de sannolikt stora volymer tillgänglighetsanpassa dem i högre grad vilket innebär att fler av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommunens lekplatser kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsbli tillgänglighetsanpassade.

Bakgrund. Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2007 leder Linköpings kommun genom bildningsnämnden har sedan lång tid tillbaka ett avtal med Arbetsförmedlingen om att anordna offentligt skyddade anställningar (OSA). Dessa anställningar är huvudsakligen riktade mot personer med socialmedicinsk eller annan funktionsnedsättning och samordnar stadslednings- kontoret som därmed står långt ifrån ordinarie anställning och har behov av en rehabiliterande insats. Volymen har över tid varit 70 helårsplatser. Offentligt skyddad anställning är en form av anställningsstöd med mycket högt lönebidrag. Vanligen 75 % av lönesumma för månadslön om 16 800 kronor. Anställningen ska vara av sådan art att den kan anpassas efter individens rehabiliteringsbehov. I Linköpings kommun verkställs OSA genom att Leanlink driver en enhet, Idrott & Service som svarar för OSA-anställningar och levererar tjänster och varor till kommunala enheter. Verksamheten omfattar ett projekt som syftar till att utveckla flertal olika områden; grönyteskötsel, skötsel av utomhusbad, fornminnesvård, snickeri, textilarbete, logistik för så kallade NTA-lådor, tryckeriverksamhet, kaféteria och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmcateringservice med mera. Arbetet Verksamheterna är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning utvalda för att kunna erbjuda invånare, företag de är lämpliga för rehabiliterande anställningar och besökare att de svarar mot individers behov och förutsättningar. De olika verksamhetsuppdragen kommer från de nämnder som köper tjänster och varor av Idrott & Service. Inför avtalsperioden tas ett större utbud av tjänster inom verksamhetsuppdrag fram från respektive nämnd. Detta omfattar fasta uppdrag men kan även omfatta avropningsbara resurser. Under den kommunala servicen samt öka effektiviteten senaste avtalsperioden har fokus legat på att korta tiderna i serviceutbudetOSA- anställning. Detta har skett bland annat genom att personer har kunnat gå över från OSA-anställning till annan anställning i kommunen. I samband samarbete med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktionJobb- och Kunskapstorget har försök gjorts att använda JKT som utsluss. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade Detta har dock visat sig vara svårare då det innebär att ytterligare en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareaktör behövt lära känna individen. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses Inför kommande avtalsperiod finns därför målsättningen att kunna utöka Idrott & Service med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten en utslussningsfunktion som ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att kunna arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsnärmare Arbetsförmedlingen.

Bakgrund. Efter beslut i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de omfattande skogsbränderna sommaren 2018 aktualiserades ett antal frågor om anställningsvillkor och ersättningar för arbetstagare som arbetade under händelserna. Det blev i samband med att dessa frågor utreddes tydligt att befintliga kollektivavtal uppfattades som otillräckliga. Parterna bedömde mot bakgrund av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar detta att det var nödvändigt att ta fram ett särskilt kollektivavtal som ska gälla vid krislägen. Följaktligen träffade Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) och Sobona – Kommunala företagens arbetsgivarorganisation den 28 juni 2019 Överenskommelse om Krislägesavtal med Svenska Kommunalarbetarförbundet, OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet, AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen anslutna riksorganisationer samt Brandmännens Riksförbund. Därefter anslöt sig Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd den 4 december 2019, OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer den 18 mars 2020, samt OFRs förbundsområde Hälso- och sjukvård jämte i förbundsområdet ingående organisationer den 26 mars 2020. Se cirkulär 19:32, 20:09, 20:15 samt 20:16. Utifrån erfarenheterna från Coronapandemin enades parterna om att göra ändringar i Krislägesavtalet och den 9 juni 2021 träffade parterna således en ny Överenskommelse om krislägesavtal i lydelse 2021-07-01 som därmed ersatte tidigare överenskommelser om krislägesavtal. Ändringarna i avtalet syftade till att öka skyddet för stadens väx- elfunktionindivider som arbetar under en långvarig kris och innebär bland annat att tiden då en individ kan gå på avtalet begränsas, vilan efter sista passet på avtalet utökas och krisersättningen höjs. En OFRs förbundsområde Läkare jämte i förbundsområdet ingående organisationer valde dock att inte träffa en ny Överenskommelse om krislägesavtal. Se cirkulär 21:30. Denna kommentar gäller Överenskommelse om krislägesavtal i lydelse 2021- 07-01 och ersätter tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del redogörelsetexter. Förhandlingsprotokoll‌ Krislägesavtalet reglerar villkor och ersättningar för arbetstagare som arbetar vid krisläge. Exempel på krislägen kan vara olyckshändelser med omfattande påverkan, som naturkatastrofer, bränder och översvämningar, utbrott av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggareepidemier och pandemier, terrordåd eller hot. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses Syftet med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition Krislägesavtalet är att på sikt ha möjliggöra en större flexibilitet vad gäller arbetsskyldighet, arbetstid och villkor och i gengäld ge högre ekonomisk kompensation för arbetstagarna. Med Krislägesavtalet kan arbetsgivaren aktivera andra arbetstidsregler som möjliggör ett telefonnummer till Stockholms stadstörre uttag av arbetstid och därmed en möjlighet att öka kapaciteten. Stads- ledningskontoret föreslår Avtalet innehåller också en vidare arbetsskyldighet än normalt för arbetstagarna. Det möjliggör att en gemensam växel personalresurser snabbt kan förflyttas inom arbetsgivarens verksamhet. Det är även möjligt att låna in och låna ut personal mellan drabbade arbetsgivare. Det gör att personalresurser snabbt kan allokeras dit de bäst behövs. Krislägesavtalet, som reglerar villkor och ersättningar, kan aktiveras och börja tillämpas först efter ett särskilt beslutsförfarande hos SKR och Sobona. Kollektivavtalen för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämndenordinarie verksamheten ska tillämpas så långt det är möjligt. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock Är kriterierna i Krislägesavtalet inte uppfyllda kommer avtalet inte att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsaktiveras eller kunna tillämpas.

Bakgrund. Efter beslut Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i kommunfullmäktige andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i maj 2007 leder viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som syftar Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till att utveckla professionella och införa kontaktcentericke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, benämnt Kon- taktcenter Stockholmoch det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Arbetet är ett led Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i stadens satsning att införa erelevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-förvaltning 2009 och den reglering som införts för att kunna erbjuda invånareundvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, företag även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och besökare stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett större utbud sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av tjänster inom kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den kommunala servicen samt öka effektiviteten portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i serviceutbudet. I samband med inrättan- sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen fastighetsbolag som är låntagare till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället Emittenten för att koppla vidare in säkerställa en god utveckling av tillgångarna i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal portföljen och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras att maximera avkastningen till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsEmittentens investerare.

Bakgrund. Efter beslut City i kommunfullmäktige Samverkan (CiS) är ett utvecklingsorgan som bildades 1997 av fastighetsägare, stora kommersiella enheter och parkeringsbolag i maj 2007 leder syfte att i samverkan utveckla och samordnar stadslednings- kontoret stärka city. Huvudparterna i City i Samverkan är Stockholms stad, fastighetsägarna, handeln samt övriga aktörer verksamma i Stockholm City. Bland medlemmarna finns exempelvis Vasakronan, AMF Fastigheter och Humlegården. Bland övriga intressenter märks Svensk Handel, Stockholms Handelskammare, Stockholms Konserthus, Lindex, HM, Clear Channel och Stockholm Parkering. Syftet är att skapa en plattform som samlar aktörerna i Stockholm City och vara ett organ för hållbart gemensamt utvecklingsarbete. Staden är också med som en av fastighets-ägarna i city genom fastighetskontoret. City i Samverkans uppdrag formuleras enligt följande i dokumentet ”Affärsplan 2017”: • CiS ska prioritera ett helt rent, tryggt och attraktivt gaturum och genom och/eller privat samverkan driva stadsförbättrande projekt City i Samverkan skapar medlemsnytta genom att: • Stärka Stockholm citys attraktivitet • Skapa större utväxling genom samverkan • Vara forum och arena för diskussionen om Stockholm citys utveckling • Vara ett nätverk där många och goda relationer skapas • Vara en kunskapsbank och en resurs för utvecklingsfrågor Många av de frågeställningar som City i Samverkan får till sig, eller initierar själva, är direkt kopplade till stadens ansvar och verksamheter. Därför har Stockholms stad blivit den klart dominerande samarbetspartnern för City i Samverkan. Vid sidan av samarbetet mellan City i Samverkan och staden har också inom ramen för budgetuppdragen om en renare och tryggare stad ett mycket nära samarbete med City i Samverkan och deltar också aktivt i flera av organisationens arbetsgrupper. Målsättningen med verksamheten 2017 är att driva projekt som syftar till att utveckla gagnar utvecklingen av Stockholm City inom bland annat följande områden: • Stockholm Ren och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led Vacker • Sommarjobbande ungdomar - städning • Cityvärdar • Olaga affischering • Julbelysning i stadens satsning att införa e-förvaltning city • Julmarknad • Trygghetsprojekt tillsammans med Polisen • Förbättringsprojekt på Sergels torg • Samordning och management på Kungsgatan • Samordning och management på Drottninggatan • Samordning och management på Vasagatan • Etableringsstrategier för att kunna erbjuda invånare, företag bättre utbud i handeln • Attitydundersökningar • Flödesmätningar • Seminarier och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behålls.stadsvandringar

Bakgrund. Efter beslut Idag får de etablerade flygbolagen nya konkurrenter, som konkurrerar med låga biljettpriser och tyvärr ofta också med sämre arbetsvillkor. Kreativa upplägg för företagen och icke traditionella anställningarna an- vänds som ett sätt att kringgå kollektivavtal i kommunfullmäktige de länder man flyger i. För- ändringar av organiseringen av anställningsvillkor inom flygbolaget kan påverka flygsäkerheten negativt. I Norden har individens arbetsvillkor och social trygghet traditionellt legat på en hög nivå. Alla Nordiska länder bör arbeta för att trygga arbetsvillko- ren och den sociala tryggheten på hela arbetsmarknaden och då även för flygbolagens personal. Fri rörlighet är en bra sak, men det måste följas av gemensamma spelregler och konkurrens på rättvisa och lika villkor. Fri rörlighet ska inte kunna användas för att skapa möjlighet för flygbolag att anställa personalen från de länder där lönerna är låga och arbetsvillkoren dåliga och svåra att kontrollera. Användning av uthyrd personal i maj 2007 leder chartertrafik ger lågprisflygbolag möjlig- heter att kringgå kollektivavtalen för att anställa människor med sämre villkor och samordnar stadslednings- kontoret mindre löner. Arbetsvillkoren och lönerna kan också försämras genom att organisera arbetet i dotterbolag, där man använder företags- specifika kollektivavtal. Vidare finns exempel på där man använder ”ut- flaggning” som ett projekt sätt att hitta bästa villkoren för företaget att hålla lö- nekostnader nere. I Norden har arbetsmarknadsparterna traditionellt haft en konstruktiv dia- log och hittat en överenskommelse som syftar till gynnar alla. Dessa avtal respek- teras av alla parter. Tyvärr finns det dagligen fler flygbolag som inte fun- gerar på detta vis. Det finns även i Norden exempel på flygbolag som är etablerade och vägrar följa kollektivavtal, använder inhyrd arbetskraft el- ler lägger verksamhet i dotterbolag för att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholmsänka lönekostnaderna. Arbetet Detta är ett led problem som också finns på övriga arbetsmarknaden. Men när det gäller flyget så finns också en dimension kopplat till flygsäkerhet. Universitetet i stadens satsning att införa e-förvaltning för att kunna erbjuda invånare, företag och besökare ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt öka effektiviteten i serviceutbudet. I samband Ghent har tagit fram en rapport (2015) som bygger på in- tervjuer med inrättan- de av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för stadens väx- elfunktion. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället för att koppla vidare in i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär piloter och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområden, socialtjänst och stöd och service till personer med funktionsnedsättning, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara ger en bild av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att en särskild analys- och strategifunktion inrättas i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt kreativa anställningsupp- lägg kan ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att en gemensam växel risker för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln i tekniska nämndhuset behållsflygsäkerheten.

Bakgrund. Efter beslut Stockholms Stadshus AB har översänt en underremiss om inrättande av Kontaktcenter Stockholm från Kommunstyrelsen till Stockholm Business Region för yttrande. I ärendet föreslås att en kontaktcenterorganisation införs för stadens nämnder och bolag från den 1 september 2008 och att ansvaret åläggs servicenämnden. Med kontaktcenter avses att utbildad personal inom olika verksamhetsområden såsom exempelvis förskola, bygglov, miljö, renhållning, tar hand om och besvarar inkommande ärenden vid första svarsstället, istället för att koppla samtalet vidare. Bakgrunden är att Stockholms stad i kommunfullmäktige i maj 2007 leder och samordnar stadslednings- kontoret ett projekt som syftar till sin e-strategi har beslutat att utveckla och införa kontaktcenter, benämnt Kon- taktcenter Stockholm. Arbetet är ett led i stadens göra en omfattande satsning på att införa e-förvaltning för förvaltning. Syftet är att kunna erbjuda invånare, företag och besökare samt andra intressenter ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen samt via olika kanaler och att öka effektiviteten i serviceutbudet. En av de största kommunikationskanalerna in i staden är telefoni och målsättningen med att införa kontaktcenter är att 70 procent av frågorna ska kunna besvaras eller tas omhand direkt. Fr o m 1 januari 2009 föreslås också att en gemensam växel inrättas i Stockholms stad. I samband ärendet föreslås att kontaktcenter Stockholm utgörs av två enheter, varav en med inrättan- placering på tekniska nämndhuset med ansvar för de frågor som handläggs av exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljö- och hälsoskyddsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, del av kulturnämnden, trafiknämnden samt huvuddelen av stadens bolag. Den andra delen av Kontaktcenter Stockholm föreslås även gemensamma lösningar för inriktas på frågor om bl a äldreomsorg, förskola och utbildning och dess fysiska lokalisering får avgöras av servicenämnden. Stockholm Business Region är positiv till stadens väx- elfunktionsatsning på att inrätta kontaktcenter. En tidigare förstudie i Bromma stadsdelsnämnd visade att en stor del av telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde rätt handläggare. Den genomsnittliga tillgängligheten var ca 40 procent. Sedan 2005 bedrivs på försök kontaktcenter i stads- delsnämnderna Bromma och Hässelby-Vällingby. Enligt stadsledningskontoret avses med kontaktcenter att utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser inkommande ärenden direkt istället Det skapar förutsättningar för att koppla staden ska kunna förbättra snabbheten och tillgängligheten i servicen till stockholmarna. Det ligger också helt i linje med SBR-koncernens huvuduppdrag – att tillhandahålla en god service till företagare och besökare. Bolaget kan vidare in konstatera att inriktningen med att inrätta ett kontaktcenter för telefoni med placering i organisationen. Verksamheten ska organiseras i två nivåer. Första nivån tar emot samtal och svarar på mer generella frågor. Andra nivån tar hand om handläggningsärenden, ärenden som är frekventa och av relativt enkel karaktär och som huvudsakligen inte är myndighetsutövning. Kontaktcenter Stockholm ska enligt förslaget inrättas från den 1 september 2008 och ansvaret för detta åläggs servicenämnden. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter, varav den ena lokaliseras till tekniska nämndhuset med inrikt- ning på ansvar för frågor som rör de verksamheter som finns där eller som är anslutna till växeln där. Endast två verksamhetsområdenhandläggs av bl a exploateringsnämnden, socialtjänst stadsbyggnadsnämnden, miljö- och stöd hälsoskyddsnämnden och service till personer med funktionsnedsättningtrafiknämnden, föreslås tillsvidare ligga kvar hos stadsdelsnämnderna re- spektive socialtjänstnämnden. För att klara av att hantera de sannolikt stora volymer av frågor och ärenden som kontaktcenterorganisationen kommer att arbeta med ska ett ärendehanteringssystem tas fram som systematiskt kategoriserar varje ärende, skickar ärenden vidare till ansva- rig instans/handläggare och ger möjlighet till uppföljning och statistikuttag. Stadsled- ningskontoret föreslår även att tillgodoser efterfrågan på en särskild analys- och strategifunktion inrättas ”one-stop- shop” i Kon- taktcenter Stockholm. Stadens ambition är att på sikt ha ett telefonnummer till Stockholms stad. Stads- ledningskontoret föreslår att Det skapar tillsammans med planerna på en gemensam växel reception för Stockholms stad inrättas stegvis med start den 1 januari 2009, också den inom servicenämnden. I avvaktan på ett gemensamt telefonnummer föreslås dock att exempelvis växeln alla förvaltningar i tekniska nämndhuset behållsförutsättningar för att det ska finnas ett ställe i staden som företag kan vända sig till i huvuddelen av de tillståndsfrågor som de kommer i kontakt med Stockholms stad om. Stockholm Business Region vill dock betona vikten av ett nära samarbete mellan Kontaktcenter Stockholm och Stockholm Business Regions service- och lotsfunktion för företagare och evenemangsarrangörer. Denna funktion inrättades efter beslut i Stockholm Business Regions styrelse i maj 2007 och till lotsen kan företagare vända sig för att få hjälp om frågor eller problem uppstår i olika typer av etablerings- och expansionsfrågor. Det kan handla om allt från att hitta mark, lokaler, arbetskraft, företagsnätverk och andra viktiga etableringsförutsättningar. Det kommer också in många tillståndsfrågor till lotsen. Det kan handla om frågor om vilket eller vilka tillstånd som behövs för olika typer av verksamheter, vart företagare ska vända sig för att söka olika tillstånd eller hur en blankett ska fyllas i. Det kan handla både om tillstånd som stadens förvaltningar ansvarar för, men också om tillstånd som staten i form av exempelvis polismyndigheten och bolagsverket hanterar. Det är, mot denna bakgrund, viktigt att det finns ett nära samarbete mellan Kontaktcenter Stockholm, förvaltningarna i tekniska nämndhuset och Stockholm Business Region. Bolaget medverkar gärna i det fortsatta arbetet med uppbyggnaden av Kontaktcenter Stockholm i tekniska nämndhuset. Stockholm Business Region vill också informera om att bolaget har antagits till e- tjänstprogrammet på stadsledningskontoret för att tillsammans med berörda förvaltningar utveckla en e-lots. Syftet med e-lotsen är att erbjuda företag en samlad och samordnad information om vilken/vilka olika typer av tillstånd som behövs för att bedriva olika typer av verksamheter på webben. I dagsläget saknas denna samordnade och samlade information, vilket innebär att företagaren på förhand måste veta vilka tillstånd som behövs och vilken instans som ska kontaktas. Den samlade informationsportalen ska sedan länka vidare till förvaltningarnas planerade e-tjänster eller nedladdningsbara blanketter och företagen ska kunna söka tillstånd och följa sitt ärende via webben. Den utvecklade e-lotsen kommer också att fungera som ett bra stöd för Kontaktcenter Stockholm för att antingen kunna använda för att svara på frågor eller kunna hänvisa företagare till. För utvecklingen av e-lotsen har en arbetsgrupp tillsatts med representanter för stadsbyggnadskontoret, trafikkontoret, socialtjänstförvaltningen, miljöförvaltningen och Stockholm Business Region. Arbetet kommer att intensifieras under hösten, då en fullständig ansökan kommer att lämnas in till e-tjänstprogrammet.