Contract

Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av det finsk- språkiga kollektivavtalet. Kollektivavtalets par- ter har inte kommit överens om den svensk- språkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de ska- dor som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översättningen.

Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakunnan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työ- ehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimus- tekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suomenkielinen työehtosopi- mus, tulee noudattaa suomenkielistä työehto- sopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuu- den vahvistamislautakunta ei vastaa kään- nöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheu- tuvista vahingoista.

KOLLEKTIVAVTAL

för elarbetare inom teknologiindustrin 1.11.2013–31.10.2016

ISBN 9789525998542

Innehållsförteckning

I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER 20

II AVLÖNING 24

III ARBETSTID OCH SEMESTER 45

IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR 67 V SÄKERHET I ARBETET OCH ARBETARSKYDD 77

VI SOCIALA BESTÄMMELSER 88

VII UPPSÄGNING AV ARBETSAVTAL OCH PERMITTERING AV ARBETSTAGAREN 103

VIII FÖRTROENDEMÄN, LOKALA AVTAL OCH AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER 117

IX ANLITANDE AV UTOMSTÅENDE ARBETSKRAFT OCH ANDRA SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 133

TEKNOLOGIINDUSTRIN RF ELBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR KOLLEKTIVAVTALET FÖR ELARBETARE INOM TEKNOLOGIINDUSTRIN

Tid 31.10.2013, kompletterat 28.2.2014 Plats Teknologiindustrin rf, Helsingfors

Närvarande Teknologiindustrin rf Elbranschernas fackför-

bund rf

Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx

Xxxxx Xxxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx

Xxx Xxxxxxx Xxxxx Xxxxxx

Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxx

Xxxx Xxxxxxx

1

Undertecknande av kollektivavtalet

Det konstaterades att ett kollektivavtal i enlighet med förhand- lingsresultatet som nåddes 23.10.2013 i dag har undertecknats mellan förbunden. Samtidigt konstaterades att det gällande kol- lektivavtalet som undertecknats 4.11.2011 upphör att gälla 31.10.2013. Det nu undertecknade kollektivavtalet träder i kraft 1.11.2013.

Detta kollektivavtal har uppgjorts i enlighet med det sysselsätt- nings- och tillväxtavtal som ingicks mellan centralorganisationer- na 30.8.2013.

1 a (komplettering 28.2.2014)

Undertecknande av kollektivavtalet efter arbetet med att utveckla kollektivavtalets struktur och utseende

Det konstaterades att förbunden efter undertecknandet av detta kollektivavtal har förnyat kollektivavtalets struktur och utseende. Genom förnyelsen har man inte ändrat innehållet i eller den eta-

blerade tolkningen av kollektivavtalet som trädde i kraft 1.11.2013

Denna dag (28.2.2014) har förbunden undertecknat kollektivavta- let som förnyats enligt det ovan nämnda.

2

Löner

A. Justering av löner

Hur och när lönejusteringarna genomförs samt deras storlek

År 2013

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situat- ionen beträffande företagets eller arbetsplatsens ekonomi, order- stock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på mark- naden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löne- uppgörelse som motsvarar situationen och behoven på respek- tive företag och arbetsplats och som är enhetlig för arbetsplat- sens samtliga arbetstagare. Syftet är också att stödja lönebild- ningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegrade- ring samt produktivitetsutveckling på arbetsplatsen.

Lokal löneuppgörelse

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås med huvudförtroendemannen. Elbranschens huvudförtroendeman ska även beredas möjlighet att delta då ärendet behandlas och avtal ingås. Ett avtal ska ingås skriftligen senast 30.11.2013 om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden.

Om parterna inte når en enhetlig lokal löneuppgörelse, ingås mel- lan arbetstagarna som omfattas av elbranschens kollektivavtal och elbranschens huvudförtroendemän ett avtal om löneuppgö- relsen före 30.11.2013, om man inte kommer överens om en för- längning av behandlingstiden.

Tidpunkten för löneförhöjningarna är densamma som i det ar- betsplatsspecifika avgörandet. Om behandlingstiden för löneupp- görelsen för elbranschen har förlängts, är tidpunkten för löneför- höjningarna den som avtalats i löneuppgörelsen för elbranschen. Kostnadseffekten för förhöjningarna enligt löneuppgörelsen för

elbranschen är i regel på den nivå som fastställs i den arbets- platsspecifika uppgörelsen. Om parterna inte lyckas nå enighet om löneuppgörelsen inom ramen för den tid som reserverats för behandlingen, kan någondera parten be förbunden om hjälp för att nå en lösning i enlighet med de principer som fastslagits som målsättningar för löneuppgörelsen.

Allmän förhöjning om lokal uppgörelse saknas

Om en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän lönehöjning på 12 cent/timme eller 20 euro/månad senast 1.3.2014 eller från början av närmast därpå följande lönebetal- ningsperiod.

År 2014

Förhandlingar om löneuppgörelsen och dess grunder

Om löneuppgörelsen förhandlas lokalt med beaktande av situat- ionen beträffande företagets eller arbetsplatsens ekonomi, order- stock och sysselsättning samt kostnadskonkurrenskraft på mark- naden. Syftet med de lokala förhandlingarna är att nå en löne- uppgörelse som motsvarar situationen och behoven på respek- tive företag och arbetsplats och som är enhetlig för arbetsplat- sens samtliga arbetstagare. Syftet är också att stödja lönebild- ningens sporrande effekt, en rättvis lönestruktur och lönegrade- ring samt produktivitetsutveckling på arbetsplatsen.

Lokal löneuppgörelse

I den lokala löneuppgörelsen ska man komma överens om hur lönejusteringarna genomförs samt tidpunkten för och storleken på dem. Avtalet ingås med huvudförtroendemannen. Elbranschens huvudförtroendeman ska även beredas möjlighet att delta då ärendet behandlas och avtal ingås. Ett avtal ska ingås skriftligen senast 31.10.2014 om man inte kommer överens om att förlänga behandlingstiden.

Om parterna inte når en enhetlig lokal löneuppgörelse, ingås mel- lan arbetstagarna som omfattas av elbranschens kollektivavtal och elbranschens huvudförtroendemän ett avtal om löneuppgö- relsen före 31.10.2014, om man inte kommer överens om en för- längning av behandlingstiden.

Tidpunkten för löneförhöjningarna är densamma som i det ar-

betsplatsspecifika avgörandet. Om behandlingstiden för löneupp- görelsen för elbranschen har förlängts, är tidpunkten för löneför- höjningarna den som avtalats i löneuppgörelsen för elbranschen. Kostnadseffekten för förhöjningarna enligt löneuppgörelsen för elbranschen är i regel på den nivå som fastställs i den arbets- platsspecifika uppgörelsen. Om parterna inte lyckas nå enighet om löneuppgörelsen inom ramen för den tid som reserverats för behandlingen, kan någondera parten be förbunden om hjälp för att nå en lösning i enlighet med de principer som fastslagits som målsättningar för löneuppgörelsen.

Allmän förhöjning om lokal uppgörelse saknas

Om en lokal uppgörelse inte nås, höjs lönerna med en allmän lönehöjning på 0,4 procent senast 1.3.2015 eller från början av närmast därpå följande lönebetalningsperiod.

B. Tidlön

De gällande tidlönerna ska höjas på det sätt som anges under punkt A.

C. Prestationslön

De gällande ackordspriserna och andra prestationslöner höjs så att lönen stiger på det sätt som nämns i punkt A.

D. Höjning av lönegrunderna

De uppgiftsrelaterade lönerna i kollektivavtalet tas i bruk på de enskilda arbetsplatserna från och med den tidpunkt då löneför- höjningarna genomförs. Dessa höjningar medför inga löneförhöj- ningar i tid- och prestationslönearbete utöver den allmänna för- höjningen, om arbetslönerna höjda med dessa allmänna förhöj- ningar uppfyller bestämmelserna i det nya kollektivavtalet.

E. Personlig lönedel

Det avtalades att de personliga lönedelarna (pld) förblir proport- ionellt lika stora som tidigare i samband med den allmänna för- höjningen.

F. Höjning av genomsnittlig timförtjänst

Vid användning av genomsnittlig timförtjänst efter att löneförhöj-

ningen trätt i kraft ska den genomsnittliga timförtjänsten höjas så att man där beaktar förhöjningen till den del den inte ingår i den genomsnittliga timförtjänsten.

3

Tillämpning av prestationslön i vissa fall

Förbunden konstaterar att det inte finns några hinder för att till- lämpa prestationslön vid utförandet av strömavbrottsarbeten och

s.k. driftstoppsarbeten, om de normala förutsättningarna för pre- stationslönearbete föreligger.

Att använda prestationslön förutsätter dock precision vid faststäl- landet av lönegrunderna. Detta nås genom att reservera tillräck- ligt med resurser för bl.a. arbetsstudier.

4

Uppmuntran att avlägga yrkesexamina

Förbunden har gemensamt i samband med kollektivavtalsför- handlingarna konstaterat att yrkes- och specialyrkesexamina inom avtalsbranschen som arbetstagarna har avlagt är till stor hjälp när man säkerställer arbetstagarnas yrkesmässiga kompe- tens, som är en av de centrala faktorerna som stöder konkur- renskraften.

Förbunden rekommenderar att både arbetsgivarna och förtroen- demännen uppmuntrar arbetstagarna på arbetsplatsen att av- lägga yrkes- och specialyrkesexamina.

Det ligger i arbetstagarens intresse att höja sin yrkeskompetens. Sysselsättningen säkerställs, möjligheterna att förflyttas till mer krävande och bättre avlönat arbete inom företaget ökar och höjd kompetens möjliggör en höjning av den personliga lönedelen.

Vid fördelningen av arbetena är principen den att en arbetstagare som avlagt en yrkesexamen ges mer krävande arbetsuppgifter i takt med att hans eller hennes arbetsprestationer förbättras.

Lokalt ska utredas om lönestrukturen på arbetsplatsen i tillräcklig mån uppmuntrar till att avlägga yrkes- och specialyrkesexamina.

5

Aspekter på tidlön

Vid fastställandet av den personliga tidlönen för arbetstagare

inom elbranschen ska yrkets särskilda krav bl.a. när det gäller krävande service- och underhållsarbeten på elektroniska styrsy- stem beaktas. Xxxxxxx- och/eller övermontörsexamen som ar- betstagarna avlagt med godkänt betyg påverkar som en förhö- jande kompetensfaktor vid fastställandet av arbetstagarens tidlön.

6

Förhandlingsordning i förhållande till övriga kollektivavtal

Då ett ärende beträffande förtroendemannauppdrag allmänt berör arbetstagarna på arbetsplatsen, har arbetsplatsens huvudförtro- endeman den beslutsfattanderätt som tillhör arbetstagarnas re- presentant. Om arbetsplatsens huvudförtroendeman inte har valts av en fackavdelning som är medlem i Elbranschernas fackför- bund, ska även elbranschens huvudförtroendeman kallas att delta i förhandlingarna för att de arbetstagares synpunkter, som arbetar inom elbranschen, blir beaktade.

I frågor som endast berör arbetstagarna inom elbranschen förs förhandlingarna med iakttagande av bestämmelserna om för- handlingsordning med den förtroendeman, som har valts med stöd av detta avtal.

7

Fortsatta åtgärder i anslutning till förnyandet av bestäm- melsen om kollektivavtalets tillämpningsområde

Förbunden tillsätter tillsammans med Metallarbetarnas Förbund rf en arbetsgrupp vars uppgift är att senast 31.3.2014 bereda ett "Samarbetsavtal" på trepartsbasis, verkställa den nya bestäm- melsen om kollektivavtalets tillämpningsområde senast 31.12.2014 samt i egenskap av expertorgan lösa eventuella pro- blem och tvister gällande avtalets gränser som uppstår under kollektivavtalsperioden.

Det ovan nämnda samarbetsavtalet tar upp vissa frågor som gäl- ler ställning och intressebevakning beträffande arbetstagare i elbranschen som organiserat sig i Elbranschernas fackförbund och som omfattas av kollektivavtalet för teknologiindustrin, bland annat:

• rätt att välja kontaktperson

• kontaktpersonens uppgifter

• kontaktpersonens verksamhetsförutsättningar

• kontaktpersonens behov av särskilt anställningsskydd och dess form

• samarbetet mellan arbetsplatsens huvudförtroendeman och kontaktperson och dess form

• arbetsplatsens huvudförtroendemans roll som företrädare även för arbetstagare som organiserat sig i Elbranschernas fackförbund samt

• Elbranschernas fackförbunds och/eller dess underföreningars ansvar för förbundets häri nämnda medlemmars eventuella stridsåtgärder

8

Arbete i arbetsgrupper mellan förbunden

Förbunden upprättar en gemensam arbetsgrupp vars uppgifter är följande projekt:

• Utveckling av lönebestämmelserna

• Utveckling, utredning och uppföljning av arbetstidsbestäm- melser och arbetstidsarrangemang; Som en del av kollektiv- avtalet iakttas följande skrivelse i anslutning till bestämmel- serna om arbetstid:

Avtal som avviker från 19 § i kollektivavtalet

Vid lokala överenskommelser om avvikelse från 19 § i kollek- tivavtalet går man till väga enligt följande:

• Lokala överenskommelser genomförs i två faser så att

- elbranschens huvudförtroendeman och arbetsgivaren avtalar skriftligt om de allmänna villkoren för avvikel- serna (ramavtal) och

- därefter kan var och en av arbetstagarna avtala med sin chef om att tillämpa arrangemanget. Detta avtal delges elbranschens huvudförtroendeman.

- Om det är fråga om att flytta utjämningsledighet, kan flyttad eller på förhand uttagen ledighet uppgå till högst 200 timmar.

• Dessa avtal gäller till och med att kollektivavtalsperioden upphör, om man inte lokalt har avtalat om annat, dock högst till och med utgången av 2016.

• Avsikten är att fördomsfritt främja lösningar som beaktar arbetstagarnas livsskeden och förändringar i dem, som förbättrar företagens leveransförmåga samt som gör att utbud och efterfrågan på arbete möts på ett effektivt sätt.

• Uppföljning och godkännande av lokala försök på arbetsplat- sen

• Hur personalrepresentationen fungerar

• System för fastställande av arbetsvillkor

• Xxxxx i anslutning till att utföra och att låta utföra service- och underhållsarbete.

8 a Utbildningsarbetsgrupp

Förbunden tillsätter en utbildningsarbetsgrupp för genomförande av utbildningsärenden enligt kollektivavtalet som bland annat har till uppgift att:

• utreda utbildningsbehoven och följa upp genomförandet av utbildningen

• producera ett utbildningsutbud inom behövlig gemensam ut- bildning

• årligen godkänna arbetarskyddskurserna

• årligen godkänna fackföreningskurserna

• besluta om den gemensamma utbildningen

Utbildningsarbetsgruppen grundar sitt beslut i fråga om fackföre- ningsutbildning och gemensam utbildning på den kursförteckning som årligen godkänns av EK:s och FFC:s gemensamma utbild- ningsarbetsgrupp.

Arbetsgruppen ska utan dröjsmål informera om de kurser man godkänt för det kommande året och om storleken på den måltids- ersättning som EK:s och FFC:s gemensamma utbildningsarbets- grupp har avtalat om att betala utbildningsarrangören.

9

Justering av protokollet

Det avtalades att detta protokoll justeras av Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxxx.

In fidem

Xxxxx Xxxxxxxxxx

Justerat

Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx

9 a

Justering av protokoll

Det avtalades att detta kompletterade protokoll justeras av Xxxxx Xxxxxx, Xxxxxx Xxxxxxxx och Xxxx Xxxxxxxxxx.

In fidem

Xxxxx Xxxxxxxxxx

Justerat

Xxxxx Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx

AKTUELLT

I den här sektionen redogörs för förnyelsen av kollektivavtalets struktur och utseende samt de centrala textändringarna i kollek- tivavtalet. Här presenteras också en del av förbundens projekt och anvisningar. För första gången kom man överens om ett eget namn för kollektivavtalet: "Kollektivavtal för elarbetare inom tek- nologiindustrin".

1

Förnyelse av kollektivavtalets struktur och utseende (layout)

Kollektivavtalets struktur och utseende har förnyats. Syftet med förnyelsen har varit att göra kollektivavtalet tydligare, kortare och enklare samt att utveckla layouten. Förnyelsen förändrar inte in- nehållet i eller de etablerade tolkningarna av kollektivavtalet.

I och med den nya strukturen har den tidigare paragrafindelning- en slopats. Det nya kollektivavtalet är indelat i nio sektioner som består av kapitel, punkter och underpunkter. Parterna har frigjort sig från avtalen mellan centralorganisationerna som tidigare ingick som bilaga till kollektivavtalet och bestämmelserna i dessa har i den mån det har varit nödvändigt skrivits in som en del av kollektivavtalet.

Det förnyade kollektivavtalet görs också tillgängligt som en inter- netapplikation med därtill lämpliga egenskaper och eventuellt som en tillhörande mobilapplikation.

2

Textändringar

2.1 Kollektivavtalets tillämpningsområde

Som ett resultat av en lång beredning avtalades om en ny be- stämmelse om tillämpningsområde. Tillämpningsområdet grundar sig på principen om yrkesbransch, varvid omfattningen av arbets- tagarens arbetsuppgifter avgör kollektivavtalets tillämplighet. Be- stämmelsen om tillämpningsområde omfattar även tilläggskriterier om bland annat företagets närmare bransch och organisation samt arbetstagarens kompetens och arbetsbeskrivning liksom även antalet arbetstagare i elbranschen vid arbetsplatsen. Om den nya bestämmelsen om tillämpningsområde innebär en änd- ring av de kollektivavtal som tillämpas inom företaget eller en del

av det, träder ändringen i kraft först 1.1.2015.

2.2 Åldrande arbetstagare

I publikationen Teknologiindustrins livscykelmodell för arbetslivet finns exempel på praktiska åtgärder för att förlänga arbetskarriä- rerna. Åtgärderna kan gälla till exempel ledarskap, planering av arbetskarriären, kompetens och yrkeskunskap, anpassning av arbetet och olika arbetstidsarrangemang.

Praktiska åtgärder som tas upp är överläggningar med åldrande arbetstagare samt möjlighet att avtala om byte av tjänsteårstillägg mot motsvarande ledighet. Läs mer om byte av tjänsteårstillägg mot ledig tid i underpunkt 14.5.3 och om diskussioner i under- punkt 31.1.10.

2.3 Hantering av sjukfrånvaro och arbetstagarens egen anmälan

Som en del av de arbetsplatsspecifika åtgärderna för att minska sjukfrånvaron kan man lokalt avtala om att på arbetsplatsen in- föra ett förfarande där man själv anmäler sådan frånvaro. Avtalet kan situationer där arbetstagaren är frånvarande i högst tre dygn. Avtalet ska ingås skriftligen med elbranschens huvudförtroende- man. Läs mer om egen anmälan i underpunkt 31.1.3.D.

2.4 Anlitande av hyrd arbetskraft

Begränsningarna av anlitande av hyrd arbetskraft har slopats med undantag av situationer då det anlitande företagets egen arbetskraft måste permitteras eller sägas upp.

Samarbete mellan det anlitande företaget och bemanningsföreta- get är nödvändigt så att arbetsgivaren kan uppfylla sina skyldig- heter som arbetsgivare. Genom samarbete säkerställs också bemanningsföretagets förutsättningar att utifrån de erhållna nöd- vändiga uppgifterna skriftligt fastställa de centrala arbetsvillkoren för sina arbetstagare vid det anlitande företaget enligt de principer som ska tillämpas.

Huvudförtroendemannen inom elbranschen vid det anlitande före- taget kan med en särskild fullmakt representera en hyrd arbetsta- gare i en meningsskiljaktighetsfråga som gäller anställningsförhål- landet.

Under avtalsperioden följer man upp hur den förnyade kollektiv-

avtalsbestämmelsen fungerar.

Läs mer om hyrd arbetskraft i punkt 46.2.

2.5 Andra ändringar:

• genomsnittlig arbetstid per vecka i dag- och tvåskiftsarbete; timantalet har uppdaterats och de individuella skillnaderna i arbetstid per vecka på grund av en eventuell flyttad ut- jämningsledighet har beaktats – läs mer i underpunkt 19.1.1

• utlåtande för anmälan om nödarbete; elbranschens huvudför- troendeman ska bes om ett utlåtande som ska fogas till den anmälan om nödarbete som enligt lagen ska sändas till arbe- tarskyddsmyndigheten – läs mer i underpunkt 20.11.1

• lön för faderskapsledighet; begränsningen att betala lön för faderskapsledighet endast under den första perioden av fa- derskapsledigheten har slopats – läs mer i punkt 31.2

• turordning vid reducering av arbetskraft; arbetsgivarens skyl- dighet att iaktta reduceringsordningen har preciserats. En yr- keskunnig arbetstagare som också har andra förmågor som är av betydelse för företagets verksamhet anses som viktig – läs mer i punkt 35.2

• elbranschens huvudförtroendemans månadsersättning; tabel- len som ligger till grund för den månadsersättning som beta- las till elbranschens huvudförtroendeman har ändrats beträf- fande den övre och nedre gränsen för antalet arbetstagare som representeras – läs mer i underpunkt 43.4.4

• utformningen av ett lokalt avtal; det rekommenderas att lokala avtal som ska ingås med förtroendemannen alltid upprättas skriftligt – läs mer i punkt 44.4

• yrkesutbildning under ledig tid; när arbetsgivaren ordnar yr- kesutbildning utanför den ordinarie arbetstiden betalas för ut- bildningstiden en ersättning som motsvarar den personliga tidlönen – läs mer i punkt 47.1. Se även punkterna 17.2 och

47.2 som har förtydligats på grund av punkterna ovan.

2.6 Förändringar som är under beredning för att tas i bruk under avtalsperioden

2.6.1 Medellönen för en arbetstagare med timlön

Som en del av kollektivavtalslösningen har förbunden disktuterat att övergå från genomsnittlig timförtjänst till medellön från och med första kvartalet 2016.

En övergång till medellön förutsätter att man avtalar om kompen- sationer för de särskilda tilläggen före 31.10.2014.

Beräkning av medellön

Arbetstagarens medellön beräknas så att den lön som han eller hon under varje kvartal har intjänat för utförd arbetstid enligt tid- och prestationslöner utan kollektivavtalsbaserade tillägg divideras med det totala antalet utförda arbetstimmar.

Förbunden ger anvisningar om övergången till medellön och stor- leken på de särskilda tilläggen senare.

2.6.2 Anställningsskydd för personalrepresentanternas ersät- tare och arbetarskyddsombudet samt effektivisering av arbetsfreden och behandlingen av meningsskiljaktigheter

Förbunden utreder elbranschens huvudförtroendemans ersätta- res, vicearbetarskyddsfullmäktigens och arbetarskyddsombudets särskilda behov av anställningsskydd och dess innehåll. Målsätt- ningen är att förtydliga och justera bestämmelserna i kollektivav- talet.

Därtill utvecklas förfaranden för att påskynda behandlingen av meningsskiljaktigheter som äventyrar arbetsfreden och för att stödja den lokala förhandlingskulturen. Under beredning är också andra eventuella nya bestämmelser om kollektivavtalsparternas befogenheter som påverkar en till kollektivavtalet bunden arbets- givares samt personalrepresentanternas och arbetstagarnas juri- diska ställning.

Målet är att de förnyade bestämmelserna om anställningsskydd, arbetsfred och behandling av meningsskiljaktigheter ska träda i kraft 1.1.2015.

3

Några av förbundens projekt och anvisningar

3.1 Fortsatta åtgärder i anslutning till förnyandet av bestämmel- sen om tillämpningsområde

Förbunden har tillsammans med Metallarbetarnas Förbund rf tillsatt en arbetsgrupp att verkställa den nya bestämmelsen om kollektivavtalets tillämpningsområde före slutet av 2014 samt i egenskap av expertorgan lösa eventuella problem och tvister gällande avtalets gränser som uppstår under kollektivavtalspe- rioden. Detta arbete stöder också det i samband med kollektivav- talsförhandlingarna nämnda tolkningsprotokollet mellan de tre förbunden där man gemensamt avtalat om de kollektivavtal som ska tillämpas i fråga om arbetstagare i elbranschens som arbetar inom teknologiindustrin och andra omständigheter.

Arbetsgruppens andra centrala uppgift är att bereda ett samar- betsavtal på trepartsbasis. Genom samarbetsavtalet är det tänkt att avtala om vissa frågor som gäller ställning och intressebevak- ning beträffande arbetstagare i elbranschen som organiserat sig i Elbranschernas fackförbund och som omfattas av kollektivavtalet för teknologiindustrin:

3.2 Kompetensbaserat lönesystem

Vid företagen inom teknologiindustrin blir det allt viktigare med kompetens att behärska stora kunskapskrävande uppgiftshelhet- er, snarare än kunskap om enskilda uppgifter. Med detta som utgångspunkt har förbunden utarbetat en försöksmodell för ett kompetensbaserat lönesystem.

I försöksmodellen har faktorerna som påverkar svårighetsgraden förnyats. Modellen framhäver personens kompetens och resultat- förmåga. Modellen kan också anpassas enligt företagets behov.

Förbunden söker försöksarbetsplatser för att testa och vidareut- veckla modellen. Arbetsplatser som är intresserade kan kontakta förbundens löneexperter att inleda experimentet.

Arbetsgruppen fortsätter att utveckla systemet. Målet är att kunna införa det nya systemet som ett alternativt lönesystem från början av nästa avtalsperiod.

KOLLEKTIVAVTAL

mellan TEKNOLOGIINDUSTRIN RF

och

ELBRANSCHERNAS FACKFÖRBUND RF 1.11.2013–31.10.2016

I ALLMÄNNA AVTALSBESTÄMMELSER‌

1 AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE

Avtalets tillämpningsområde

Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas på de arbetsta- gare inom elbranschen som är anställda vid Teknologiindustrin rf:s medlemsföretag och som är behöriga att utföra självständigt arbete inom elbranschen och som huvudsakligen utför elunder- hållsarbete eller elreparationsarbete på de maskiner och anord- ningar som en produktionsanläggning behöver i sin produktion.

Till kollektivavtalets tillämpningsområde hör likaså behöriga ar- betstagare som också utför självständigt arbete inom elbranschen och som arbetar vid ett sådant företag eller vid en separat del av ett företag vars egentliga bransch är

a) installations-, service- och underhållsverksamhet under förut- sättning att arbetstagarens arbeten huvudsakligen är mycket krävande iståndsättningar av elektriska anordningar eller an- nan installation av jämförbara eletriska anordningar eller

b) industrins underhållsservice under förutsättning att arbetstaga- rens arbeten huvudsakligen är elunderhållsarbeten eller elre- parationsarbeten av maskiner och andordningar avsedda för produktionsbruk. Ett villkor för tillämpningen av kollektivavtalet är också att arbetena inom elbranschen som nämns i punkter- na a och b har organiserats som en egen funktion.

En förutsättning för tillämpningen av detta avtal är i alla situation- er dessutom att minst 5 arbetstagare inom elbranschen enligt

ovan nämnda bedömningsgrunder regelbundet arbetar på ar- betsplatsen.

Detta avtal tillämpas dock inte på anställningsförhållanden mellan de företag inom byggnadsplåt- och industriisoleringsbranschen som är medlem i Metalliteollisuudenharjoittajain liitto – MTHL:n Työnantajat ry, som är medlemsförening i Teknologiindustrin rf, och deras arbetstagare och inte heller inom tillämpningsområdet för det kollektivavtal mellan Teknologiindustrin rf och Metallarbe- tarnas Förbund rf som gäller malmgruvor.

Övergångsperiod

Om tillämpningen av denna avtalsbestämmelse innebär en änd- ring av de kollektivavtal som tillämpas inom företaget eller en del av det, träder ändringen i kraft först 1.1.2015, om inte parterna på arbetsplatsen avtalar annat.

Tolkningsanvisningar

Förbunden har gjort upp en särskild anvisning för tolkningen av denna avtalsbestämmelse.

2 AVTALETS BINDANDE VERKAN OCH SKYLDIGHET ATT IAKTTA BESTÄMMELSERNA

Detta kollektivavtal binder de undertecknade förbunden och deras underföreningar samt de arbetsgivare och arbetstagare som är eller har varit medlemmar i dessa föreningar under avtalets giltig- hetstid.

De som är bundna vid avtalet är skyldiga att iaktta detta avtal och se till att föreningar som lyder under dem liksom arbetsgivare och arbetstagare som hör till föreningarna inte bryter mot bestämmel- serna i avtalet.

3 ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE

Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att se till att underföreningar som är deras medlemmar, arbetsgivare eller arbetstagare som avtalet gäller inte vidtar arbetsstridsåtgärder och inte heller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollek- tivavtalet.

4 VARSEL OM ARBETSKONFLIKT

Innan man medverkar i en politisk arbetskonflikt eller en sympa- tiåtgärd ska riksförlikningsmannen liksom arbetsgivar- och arbets- tagarförbunden i den utsträckning det är möjligt underrättas minst fyra dagar på förhand. Meddelandet ska innehålla uppgifter om orsaken till den planerade arbetskonflikten, tidpunkten då den inleds och dess omfattning.

5 GRUNDLÄGGANDE FRI- OCH RÄTTIGHETER

Föreningsfriheten som hör till arbetsgivarnas och arbetstagarnas grundläggande fri- och rättigheter är okränkbar. Arbetstagarna har rätt att grunda och verka i fackföreningsorganisationer och får inte sägas upp eller diskrimineras i arbetet av denna anledning.

6 ARBETSLEDNINGSRÄTT

Arbetsgivaren har rätt att anställa och säga upp arbetstagare samt bestämma om ledningen av arbetet.

7 AVTALETS GILTIGHETSTID

Detta avtal gäller fr.o.m. 1.11.2013 t.o.m. 31.10.2016 och förlängs därefter med ett år i sänder, om inte någondera parten senast två månader innan avtalet löper ut skriftligt har sagt upp avtalet.

Förhandlingar om lönejusteringar under avtalsperioden och sär- skilda grunder för uppsägning av kollektivavtalet

Arbetsmarknadens centralorganisationer utvärderar sysselsätt- nings- och tillväxtavtalets täckning och regeringens åtgärder som stöder avtalets uppkomst 25.10.2013. Om avtalets täckning eller regeringens åtgärder inte anses vara tillräckliga och centralorga- nisationerna därför inte förbinder sig till lösningarna i punkt 35 i

sysselsättnings- och tillväxtavtalet, ska förbunden bedöma vilken inverkan det har på kollektivavtalets innehåll och avtalsperiod.

Utifrån bedömningen kan förbunden före 31.3.2014 förhandla om lönejusteringarna under avtalsperiodens andra och tredje år eller om det förhandlingsförfarande som ska tillämpas. Om ingen överenskommelse kan nås i förhandlingarna, kan vartdera för- bundet säga upp kollektivavtalet så att det löper ut 31.10.2014. Skriftligt meddelande om uppsägning av kollektivavtalet ska ges före 15.4.2014 till den andra avtalsparten samt för kännedom till riksförlikningsmannen.

Förhandlingar om lönejusteringar för det tredje året

Enligt sysselsättnings- och tillväxtavtalet sammanträder central- organisationerna i juni 2015 för att granska det allmänna ekono- miska läget, genomförandet av de strukturella reformerna, ut- vecklingen av sysselsättningen, exporten och konkurrenskraften samt faktorer som påverkar dessa. I utredningsarbetet vänder man sig vid behov till kommissionen för inkomst- och kostnadsut- veckling och utomstående experter för hjälp. På basis av gransk- ningen avtalar arbetsmarknadens centralorganisationer om kost- nadseffekterna för löneuppgörelsen gällande det tredje året. Lö- neuppgörelsen inom teknologiindustrins avtalsområde genomförs på motsvarande sätt som under avtalsperiodens tidigare år.

Om inget samförstånd nås i förhandlingarna mellan arbetsmark- nadens centralorganisationer före 15.6.2015, förhandlar förbun- den om genomförandet av lönejusteringen för det tredje året med hjälp av ovan nämnda utredningsarbete och så att lösningen, med hänsyn till företagsspecifika och branschvisa skillnader, stär- ker konkurrenskraften, sysselsättningen och köpkraften inom ex- portsektorn. Om inget samförstånd nås i förhandlingarna om lö- nejusteringar, kan vardera parten säga upp kollektivavtalet så att det löper ut 31.10.2015. Meddelandet om uppsägningen av kol- lektivavtalet ska skriftligen sändas till avtalsparterna före 30.6.2015 samt till riksförlikningsmannen för kännedom.

II AVLÖNING‌

Kontrollera de gällande lönetabellerna på förbundens webbplat- ser xxx.xxxxxxxxxxxxxxxxxxxx.xx och xxx.xxxxxxxxxxx.xx. Tidpunkt för och bestämmelser om löneförhöjningen finns i underteck- ningsprotokollet.

Lönebestämmelserna grundar sig på principen om lika lön. Prin- cipen består av två delar:

- principen om svårighetsgrad, dvs. ett arbete med högre svå- righetsgrad ger högre lön än ett mindre krävande arbete och

- principen om kompetens, dvs. högre kompetens ger högre lön än lägre kompetens.

Då principen om lika lön tillämpas består arbetstagarens grundlön (gl) av två delar där den uppgiftsrelaterade lönedelen (ul) be- stäms utifrån arbetsuppgiftens svårighetsgrad och den personliga lönedelen (pl) utifrån arbetstagarens kompetens.

8 SVÅRIGHETSGRAD OCH UPPGIFTSRELATERAD LÖNEDEL

8.1 Svårighetsgrad

Syftet med fastställandet av svårighetsgraden är att klarlägga den inbördes svårighetsgraden för de arbeten och arbetsuppgifter som utförs på arbetsplatsen. Den fastställda svårighetsgraden ska motsvara arbetets verkliga svårighetsgrad. När arbetet och arbetsförhållandena förändras, fastställs arbetenas svårighets- grad på nytt.

Arbetstagarnas representanter har rätt att delta i fastställandet av arbetets svårighetsgrad. Arbetsgivaren ska ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om sättet att fastställa arbetets svårighetsgrad och principerna för fastställandet.

8.1.1 Bestämningsmetoder för arbetets svårighetsgrad

På arbetsplatsen tillämpas endast en bestämningsmetod. Meto- derna för att fastställa arbetets svårighetsgrad är:

1. Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

2. Grovindelning (GI)

3. Annan bestämningsmetod för arbetets svårighetsgrad

Lokalt kan avtalas om tillämpning av grovindelning eller en annan metod för att fastställa arbetets svårighetsgrad. Ett lokalt avtal kan av grundad anledning sägas upp med sex månaders upp- sägningstid.

8.1.2 Arbetsgruppering enligt svårighetsgrad (AGS)

I arbetsgruppering enligt svårighetsgrad fastställs arbetets svårig- hetsgrad utifrån följande faktorer:

Inlärningstid som arbetet förutsätter

Med inlärningstid avses den tid inom vilken den prestat- ionssäkerhet som arbetet kräver, en normal prestations- nivå och det omdöme som arbetet kräver i genomsnitt uppnås. Inlärningstiden fastställs arbetsplatsspecifikt ge- nom att man utreder den tid som krävs för erforderlig ut- bildning och erhållande av praktisk erfarenhet.

Om elarbetet enligt handels- och industriministeriets beslut om arbeten inom elbranschen (5.7.1996/516) utförs själv- ständigt eller om det i arbetet ingår övervakning av de öv- riga arbetstagarnas arbeten i enlighet med beslutet i fråga, används vid fastställandet av detta arbetes inlärningstid det ovan nämnda beslutet som regel.

Ansvar som arbetet förutsätter

Med ansvar som arbetet förutsätter avses det ansvar som arbetstagaren förorsakas på grund av arbetets självstän- dighet, säkerhet, produkt eller prestation och arbetsred- skap.

Arbetsförhållanden

Med arbetsförhållanden avses de i arbetet förekommande olägenheter som förorsakas av belastning, arbetets tyngd, enformighet, bundenhet och förhållanden; buller, tempera-

tur, smutsighet och luftföroreningar.

Nivågruppering och poängsättning av svårighetsfaktorerna görs på det sätt som presenteras i utbildningsmaterialet om lönestruk- turen.

Arbetsgrupp för arbetets svårighetsgrad

Normarbetenas svårighetsgrad bestäms av en arbetsgrupp som känner till arbetet och förhållandena på arbetsplatsen. Medlem- marna i arbetsgruppen får mellan förbunden avtalad utbildning för sin uppgift. Arbetsgruppen fungerar som en expertgrupp för un- derhålls- och uppföljningsfrågor som hänför sig till arbetets svå- righetsgrad. Gruppen sammanträder vid behov, dock minst en gång om året.

Arbetstagarnas representant som avses i detta kollektivavtal kal- las att delta i den lokala arbetsgruppens arbete kring arbetets svårighetsgrad då arbetsgruppen behandlar kompetenskraven för arbeten inom elbranschen och frågor kring lönerna.

Därutöver har elarbetstagarnas representant rätt att fortlöpande få noggrann utredning om fastställandet av svårighetsgraden för samtliga arbeten på arbetsplatsen.

Svårighetsgraden på andra arbeten bestäms av arbetsgivaren genom att jämföra dem med normarbetena.

Uppgiftsrelaterade tim- och månadslöner

När nio svårighetsgrupper används, är de uppgiftsrelaterade må- nadslönerna fr.o.m. 1.3.2014 följande:

Svårig- hetsgrupp	Uppgiftsrela- terad timlön cent/timme	Uppgiftsrelate- rad månadslön euro/månad	Lö- negrup p
1	869	1515	C
2	912	1591	C
3	958	1670	C
4	1006	1754	B
5	1056	1841	B
6	1109	1934	B
7	1165	2030	A
8	1223	2132	A
9	1284	2238	A

De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs.

När nio svårighetsgrupper används, är de uppgiftsrelaterade må- nadslönerna fr.o.m. 1.3.2015 följande:

Svårig- hetsgrupp	Uppgiftsrela- terad timlön cent/timme	Uppgiftsrelaterad månadslön euro/månad	Lö- negrup p
1	876	1527	C
2	920	1603	C
3	966	1684	C
4	1014	1768	B
5	1065	1856	B
6	1118	1949	B
7	1174	2046	A
8	1233	2149	A
9	1294	2256	A

De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs.

Antalet svårighetsgrupper är nio, om inte annat avtalas lokalt. Då används som undre gräns för de uppgiftsrelaterade lönerna den uppgiftsrelaterade lönen för svårighetsgrupp 1 och som övre gräns den uppgiftsrelaterade lönen för svårighetsgrupp 9.

8.1.3 Grovindelning (GI)

Om användningen av grovindelning ska avtalas mellan arbetsgi- varen och arbetstagarna.

Svårighetsgrupper

Arbetena indelas i kravgrupper på basis av följande definitioner:

I Arbeten som förutsätter tämligen kort praktisk erfarenhet, normalt ansvar och som utförs i vanliga arbetsutrymmen.

II Arbeten som förutsätter normal yrkeskunskap och tämligen stort ansvar för arbetets fortskridande, samt arbeten som utförs under svåra förhållanden och som kräver relativt kort erfarenhet.

III Arbeten som förutsätter mångsidig och god yrkeskunskap och stort ansvar för arbetets fortskridande. Arbeten som förutsätter god yrkeskunskap och tämligen stort ansvar och som utförs under tämligen svåra förhållanden. Till denna grupp hör även de arbeten som utförs under svåra förhål- landen och som förutsätter normal yrkeskunskap och tämli- gen stort ansvar.

Uppgiftsrelaterade tim- och månadslöner

De uppgiftsrelaterade lönerna enligt svårighetsgrupp är fr.o.m. 1.3.2014 följande:

Svårig- hetsgrupp	Uppgiftsrela- terad timlön cent/timme	Uppgiftsrelate- rad månadslön euro/månad	Lö- negrup p
I	869	1515	C
II	1006	1754	B
III	1165	2030	A

De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs.

De uppgiftsrelaterade lönerna enligt svårighetsgrupp är fr.o.m. 1.3.2015 följande:

Svårig- hetsgrupp	Uppgiftsrela- terad timlön cent/timme	Uppgiftsrelate- rad månadslön euro/månad	Lö- negrup p
I	876	1527	C
II	1014	1768	B
III	1174	2046	A

De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs.

Uppgiftsrelaterad lön som ska avtalas lokalt

Lokalt kan man avtala om högre uppgiftsrelaterade löner, dock så att den uppgiftsrelaterade lönen i svårighetsgrupp I är lägre än den uppgiftsrelaterade lönen för svårighetsgrupp II enligt kollek- tivavtalet, och den uppgiftsrelaterade lönen för svårighetsgrupp III

är högst lika stor som lönen i svårighetsgrupp 9 enligt AGS.

8.1.4 Annat lokalt avtalat sätt att fastställa arbetets svårig- hetsgrad

Svårighetsgrupper

Arbetena på arbetsplatsen indelas i kravgrupper på basis av det sätt man lokalt har avtalat om att fastställa svårighetsgraden. An- talet svårighetsgrupper är minst fem.

Uppgiftsrelaterade tim- och månadslöner

De uppgiftsrelaterade lönerna i svårighetsgrupperna är fr.o.m. 1.3.2014 följande:

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
nedre gräns	869	1515
övre gräns	1284	2238

De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs.

De uppgiftsrelaterade lönerna i svårighetsgrupperna är fr.o.m. 1.3.2015 följande:

	Timlöner cent/timme	Månadslöner euro/månad
nedre gräns	876	1527
övre gräns	1294	2256

De uppgiftsrelaterade timlönerna tas i bruk på arbetsplatsen från den tidpunkt då lönerna höjs.

8.2 Uppgiftsrelaterad lönedel

Arbetstagarens uppgiftsrelaterade lönedel och lönegrupp fast- ställs på basis av de arbeten han eller hon regelbundet utför.

Storleken på den uppgiftsrelaterade lönedelen fastställs på basis av den uppgiftsrelaterade lönen i den svårighetsgrupp till vilken huvuddelen av arbetstagarens arbetsuppgifter klart hör.

9 KOMPETENS OCH PERSONLIG LÖNEDEL

9.1 Kompetens

Den personliga lönedelen fastställs på basis av de kompetensfak- torer som med tanke på arbetet anses som betydelsefulla.

Kompetensfaktorerna är yrkeskunnighet, mångkunnighet, arbets- resultat och omsorgsfullhet. Minst två av dessa faktorer väljs ut till det lokala bedömningssystem som arbetsgivaren utarbetar.

Innehållet i systemet behandlas av representanterna för arbetsgi- varen och arbetstagarna. För varje arbetstagare utreds de princi- per enligt vilka de personliga lönedelarna differentieras.

9.2 Personlig lönedel‌

9.2.1 Fastställande av arbetstagarens personliga lönedel

Chefen bedömer arbetstagarens kompetens enligt det lokala be- dömningssystemet. Den personliga lönedelen ska motsvara ar- betstagarens kompetens. För arbetstagaren utreds de grunder enligt vilka den personliga lönedelen fastställs.

För en ny arbetstagare fastställs den personliga lönedelen senast fyra månader efter det att anställningsförhållandet inletts. Innan den personliga lönedelen har fastställts, används den uppgiftsre- laterade lönedelen som arbetstagarens grundlön.

9.2.2 Den personliga lönedelens storlek

Den personliga lönedelen utgör minst 3 % och högst 25 % av arbetstagarens uppgiftsrelaterade lönedel. Vid fastställande av de personliga lönedelarna ska nivågruppvis hela tillämpningsområ- det användas.

Medeltalet av de personliga lönedelar som arbetsplatsspecifikt procentuellt fastställts för arbetstagarna är nivågruppsvis mellan 11 och 17 procent. I samband med de fastställanden som berör samtliga arbetstagare ska det konstateras att medeltalet förverkli- gas.

9.2.3 Nivågrupper

På arbetsplatser med högst 50 arbetstagare används lönegrup- perna som nivågrupper. Lönegrupper med färre än 20 arbetsta- gare sammanslås med den lönegrupp som befinner sig näst intill en gemensam nivågrupp.

På arbetsplatser med under 50 arbetstagare hör samtliga arbets- tagare till samma nivågrupp.

10 ARBETSTAGARE UNDER 18 ÅR, STUDERANDE, PRAKTIKANTER OCH ARBETSHANDIKAPPADE

10.1 Arbetstagare under 18 år, studerande och prakti- kanter

Lönerna för arbetstagare under 18 år differentieras enligt födel- seår. Till en arbetstagare som under arbetsåret fyller 15 år beta- las lön enligt nivå 1.

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.3.2014 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	751	1309
Nivå 2	788	1374
Nivå 3	828	1443
Nivå 4	869	1515

Tim- och månadslönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplatser- na från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Tim- och månadslönerna för studerande och arbetstagare under 18 år är fr.o.m. 1.3.2015 följande:

	cent/timme	euro/månad
Nivå 1	757	1319
Nivå 2	795	1385
Nivå 3	834	1454
Nivå 4	876	1527

Tim- och månadslönerna tas i bruk på de enskilda arbetsplatser-

na från och med den tidpunkt då lönerna höjs.

Till studerande betalas på basis av kunnande, erfarenhet och kompetens en månadslön som minst motsvarar lönen enligt nivå

2. Med studerande avses läroavtalselever avsedda i lagen om yrkesutbildning och studerande vid branschens yrkesläroanstalter som är i anställningsförhållande.

Man kan avvika från de i punkt 8.1 nämnda uppgiftsrelaterade lönerna i fråga om sådana praktikanter i anställningsförhållande som inte har den erfarenhet som arbetet kräver. Xxxxxxxx till prak- tikanter som har fyllt 18 år ska emellertid överensstämma med minst beloppet i den lägsta kravgruppen.

För arbete med prestationslön tillämpas de gällande enhetspri- serna, om inte annat avtalas.

Till en arbetstagare som är i anställningsförhållande när läroavta- let ingås, betalas hans eller hennes grundlön som studerandelön, om lokalt inte avtalas om en högre lön.

10.2 Arbetshandikappade

Det är tillåtet att avvika från de i punkt 8.1 nämnda lönerna i fråga om sådana arbetstagare vars arbetsförmåga i respektive arbete bestående har blivit nedsatt på grund av sjukdom eller annan orsak.

11 ARBETSTAGARENS LÖN

11.1 Arbetstagarens grundlön

Arbetstagarens grundlön uträknas genom att den personliga lö- nedelen läggs till den uppgiftsrelaterade lönedelen.

11.2 Löneformer som ska tillämpas

Löneformerna som ska tillämpas är:

1 De av förbunden gemensamt uppgjorda och avtalade lönefor- merna:

1.1 Tidlön

a)	fast del	85 %
	rörlig del	15 %
b)	fast del	70 %
	rörlig del	30 %
c)	fast del
	större än	90 %
Delackord
a)	fast del	75 %
	rörlig del	25 %
b)	fast del	50 %
	rörlig del	50 %
Direkt ackord

1.2 Prestationslön Premielön

2 Lokalt mellan arbetsgivaren och arbetstagarparten avtalade och antecknade löneformer

3 En uppgiftsrelaterad löneform som avtalats mellan arbetsgiva- ren och respektive (en eller flera) arbetstagare. Förtroende- mannen ska få kännedom om denna löneform.

Oberoende av den löneform som används för arbetet ska en tid- lön fastställas för arbetstagaren.

Den fasta delen av blandackord och premielön kan vara antingen uppgiftsrelaterad eller uppgiftsrelaterad och personlig. Kompe- tensdelen i den fasta delen differentieras på basis av sådana fak- torer som är centrala för att produktionen ska kunna löpa smidigt.

11.2.1 Tidlön

För arbete med tidlön betalas till arbetstagaren personlig tidlön (cent/timme eller euro/mån.), som är minst lika stor som grundlö- nen.

Tidlönen består av grundlönen och en eventuell tidlönedel. Tidlö- nedelen ska stöda de principer som iakttas vid fastställandet av grundlönen. Delen kan differentieras till exempel i enlighet med principerna för den personliga lönedelen.

Om arbetstagarens grundlön ändras, sänks inte den för honom eller henne fastställda personliga tidlönen utan ett i arbetsavtals- lagen avsett synnerligen vägande skäl, om inte annat avtalas med arbetstagaren.

11.2.2 Prestationslön

Prissättningen av prestationslönearbetet baserar sig på den upp- giftsrelaterade lönen för arbetet och på prestationsnormen.

Prissättningsregel och lönegaranti

I premiearbeten ska den prissättningslön som motsvarar ett nor- malt premiearbetsresultat vara 15 % högre än den uppgiftsrelate- rade lönen för arbetet.

Ackordsarbetet ska prissättas så att lönen vid normal ackordsar- betstakt är 20 procent högre än den uppgiftsrelaterade lönen för arbetet. Detta gäller även sådana premiearbeten, där den ar- betsmängd som motsvarar arbetstagarens normala ackordsar- betstakt kan fastställas genom arbetsmätning.

För arbete med prestationslön betalas till arbetstagaren minst grundlön.

Uppgifter som ska lämnas till arbetstagaren

Arbetstagaren har innan ett arbete med prestationslön inleds och ett avtal om enhetspriset ingås rätt att få information om arbetets lönegrunder och lönesättning.

Av den skriftliga arbetsordern som ges till arbetstagaren eller ar- betstagargruppen ska framgå både omfånget och enhetspriset på prestationslönearbetet.

Avtal om enhetspris

Arbetsgivaren avtalar om enhetspriset för arbetet med prestat- ionslön innan arbetet inleds med den arbetstagare eller de ar- betstagare som prestationslönearbetet erbjuds.

Om samförstånd om enhetspriset på det arbete som ska utföras inte kan nås, iakttas prissättningen enligt kollektivavtalet.

Enhetsprisets varaktighet

Om faktorerna som påverkar prissättningen förblir oförändrade, hålls enhetspriset oförändrat. Enhetspriset och det arbetsvärde som eventuellt utgör grunden för enhetspriset ska motsvara de verkliga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.

Avbrott av prestationslönearbete

För den tid som ett prestationslönearbete avbryts betalas arbets- tagaren lön enligt den personliga tidlönen, om det arbete som förorsakade avbrottet inte kan ordnas som prestationslönearbete.

Om arbetstagaren på arbetsgivarens order utan förhandsinform- ation är tvungen att avbryta ett avtalat rakt ackord som han eller hon påbörjat på grund av ett annat arbete, och om det arbete som orsakat avbrottet inte kan utföras med prestationslön, beta- las till arbetstagaren för detta arbete lön enligt hans eller hennes genomsnittliga timförtjänst, dock högst för sex arbetsdagar.

11.3 Jämförelse av utvecklingen för tid- och prestat- ionslönerna

På de arbetsplatser där man tillämpar både tid- och prestations- löner, ska löneutvecklingen för arbetstagare med tidlön och ar- betstagare med prestationslön konstateras årligen i samtal med arbetsplatsens huvudförtroendeman. Om man upptäcker betyd- liga skillnader i löneutvecklingarna, ska orsakerna till skillnaderna utredas och eventuella justeringar genomföras.

12 ARBETSSTUDIER

Avsikten med utvecklingen av metoderna och arbetsstudierna är att förbättra företagets produktivitet och företagets konkurrens- kraft och anställningsförhållandenas kontinuitet. I samband med

utvecklingsverksamheten bör man arbeta för att åstadkomma ett meningsfullt, omväxlande och utvecklande arbetsinnehåll.

Arbetstagarna och deras representanter ska kunna delta i ut- vecklingen av arbetsorganisationer, teknologi, arbetsförhållanden och arbetsuppgifter och i genomförandet av ändringar.

Syftet med de arbets- och tidsstudier som arrangeras på arbets- platserna är att utveckla arbetsresultatet och därmed också ar- betstagarnas inkomster. De ändringar i arbetsarrangemangen som de eventuellt ger upphov till får inte ha en ofördelaktig inver- kan på arbetstagarnas normala löneinkomster.

När arbetsgivaren använder arbetsstudier bör arbetsgivaren ge arbetstagarnas representanter tillräcklig information och utbild- ning om undersökningsmetoderna samt om hur undersökningsre- sultaten eventuellt kommer att tillämpas på arbetstagarnas löne- sättning.

Arbetsmätningen och avsikten med den meddelas respektive arbetstagare innan studien inleds.

Om det har uppstått meningsskiljaktighet om det enhetspris som fastställts på basis av en arbetsstudie och man därför utför en kontrollstudie av arbetet, ska man för förtroendemannen, om han eller hon så vill, förklara hur studien har genomförts och vilka re- sultaten är.

13 RESULTATPREMIER SOM KOMPLEMENT TILL TID- OCH PRESTATIONSLÖNER

13.1 Upprättande och ibruktagande av resultatpremie- system

Arbetsgivaren kan komplettera tid- och prestationslöner med en resultatpremie, som i allmänhet grundar sig på verksamhetsmål, såsom förbättrad produktivitet och uppnående av utvecklingsmål. Om ibruktagandet av resultatpremien avtalas lokalt och det regi- streras.

Innan resultatpremiesystemet tas i bruk ska arbetsgivaren ge arbetstagarna en tillräcklig utredning om dess innehåll, syfte och målsättningar samt om betalningsgrunderna.

13.2 Behandling av resultatpremie i löneadministrat- ionen

Det resultatpremietillägg som betalats till arbetstagaren beaktas vid beräkningen av semesterlön och -ersättning, ifall de inte ingår i beräkningsgrunden för resultatpremietillägget.

Bestämmelserna om löneförhöjning i kollektivavtalet tillämpas inte på resultatpremietilläggen.

14 SÄRSKILDA TILLÄGG OCH PREMIER

14.1 Tillfällig avvikelse i arbetsförhållandena

Arbetsförhållandena beaktas vid fastställande av arbetets svårig- hetsgrad.

Om det i arbetsförhållandena uppkommer en tillfällig avvikelse som klart vållar olägenheter och som inte har tagits i beaktande vid fastställandet av arbetets svårighetsgrad, betalas på basis av störningens grad ett separat tillägg.

Tillägget uppgår till högst 57 cent/timme från början av den löne- betalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter.

Tillägget betalas för de timmar då tillfällig avvikelse i arbetsförhål- landena förekommer.

14.2 Exceptionell olägenhet eller besvärlighet

Om det i arbetsförhållandena förekommer sådan exceptionell olägenhet eller besvärlighet som inte kan tas i beaktande vid fastställande av arbetets svårighetsgrad, betalas arbetstagaren på basis av olägenhetens storlek ett separat tillägg.

Tillägget uppgår till minst 43 cent/timme från början av den löne- betalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter.

Tillägget betalas för de timmar under vilka exceptionell olägenhet eller besvärlighet förekommer. Arbetssituationer som avses i denna punkt kan vara till exempel följande:

- arbete i högspänningsceller, om cellerna bredvid är spännings- förande,

- arbete med elektrisk fara; skyddsåtgärder som förutsätts i sä- kerhetsbestämmelserna när det är fråga om högspänning,

- ett rengörings-, renoverings-, kontroll-, målnings-, reparations- och utvidgningsarbete e.l. som förutsätter att arbetstagaren vid utförandet av arbetet i en högspänningskopplingsanläggning, på en högspänningsledningsstolpe eller annat motsvarande ställe är tvungen att befinna sig inom fri räckvidd för spän- ningsförande ledande delar. Med detta avses att arbetstagaren om han eller hon vacklar till, stiger upp, räcker sin hand eller genom ett verktyg kan komma i kontakt med spänningsförande ledande delar.

- arbete med ledningar på en sådan högspänningsledning där ledningen i sig är spänningsfri men där livsfarliga spänningar kan induceras i ledningen av de spänningsförande ledningar som finns i närheten.

- reparations- och installationsarbete som utförs på öppna cent- rer eller med dem jämförbara kapslade centrer, om delarna bredvid är spänningsförande och man inte har kunnat vidta behövliga skydds- eller säkerhetsåtgärder,

- service- och reparationsarbete som utförs utanför korgen i hisschaktet medan spänningen är påkopplad.

14.3 Skifttillägg

I ordinarie skiftarbete betalas för timmarna i kvälls- och nattskift ett skifttillägg från början av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller närmast därefter enligt följande:

kvällsskift	(t.ex. kl. 14–22)	115 cent/timme
nattskift	(t.ex. kl. 22–06)	211 cent/timme

Skifttillägget för de olika skiftena kan även fördelas på annat sätt, men det tillägg som betalas per dygn ska sammanlagt motsvara de ovan nämnda beloppen.

Till en arbetstagare i kontinuerligt treskiftsarbete och i fortgående två- eller enskiftsarbete betalas för varje timme som hör till den ordinarie arbetstiden som han eller hon har utfört under lördags- arbetsdygnet ett separat lördagstillägg på 211 cent/timme från början av den lönebetalningsperiod som inleds 1.3.2014 eller

närmast därefter.

14.4 Kvälls- och nattillägg

För arbete som inte är skiftarbete, övertidsarbete eller nödarbete betalas

- för arbete som utförs mellan kl. 18 och 23 en ersättning som motsvarar tillägget för kvällsskift och

- för arbete som utförs mellan kl. 23 och 06 en ersättning som motsvarar tillägget för nattskift.

14.5 Tjänsteårstillägg

I samband med företagets normala lönebetalning som följer närmast efter 1 december betalas arbetstagaren som ett särskilt tillägg ett tjänsteårstillägg enligt den tid anställningsförhållandet har fortgått utan avbrott före utgången av november månad.

Man kan lokalt komma överens om en annan tidpunkt för betal- ningen av tjänsteårstillägget. Avtalet ska gälla alla arbetstagare som är berättigade till tjänsteårstillägg.

14.5.1 Konstaterande av grund

Huruvida arbetstagaren omfattas av tillämpningsområdet för till- ägget och på vilken grund det eventuella tillägget betalas till ho- nom eller henne konstateras årligen den 30 november. Bestäm- ningsgrunden som fastställs iakttas fram till följande gransknings- tidpunkt. Vid beräkning av anställningsförhållandets längd och kontinuitet iakttas tillämpningspraxis i semesterlagen.

14.5.2 Tjänsteårstilläggets storlek

Tillägget bestäms som följer:

Anställningsförhållandets längd Tilläggets beräkningsformel

10 år men inte 15 år 2 x Smån. x GTF

15 år men inte 20 år 4 x Smån. x GTF

20 år men inte 25 år 6 x Smån. x GTF

25 år eller längre 8 x Smån. x GTF

I formeln Smån är antalet semestermånader som under föregå- ende semesterkvalifikationsår berättigar till semester.

GTF är den genomsnittliga timförtjänsten för det tredje kvartalet för en arbetstagare med timlön enligt punkt 15.2 i kollek- tivavtalet.

Den timlön som behövs för betalning till en arbetstagare med månadslön beräknas så att den månadslön som utgör den per- sonliga tidlönen divideras med talet 169.

Storleken på tjänsteårstillägget för en deltidsarbetande arbetsta- gare beräknas så att det tjänsteårstillägg som beräknats enligt den ovan nämnda formeln multipliceras med kvoten av antalet ordinarie timmar per vecka och talet 40.

Om arbetstagaren har övergått från heltidsarbete till deltidsarbete eller om en arbetstagare som utfört deltidsarbete övergår till hel- tidsarbete efter den tidpunkt (30.11.) då den ovan nämnda grun- den konstateras, proportioneras det enligt ovanstående formel beräknade tjänsteårstillägget så att det anses fördelat i tolv delar och för de fullständiga månader under vilka arbetstagaren under perioden har varit deltidsanställd, multipliceras den motsvarande relativa andelen av tjänsteårstillägget med kvoten av antalet ordi- narie arbetstimmar per deltidsarbetsvecka och talet 40.

14.5.3 Byte av tjänsteårstillägg mot ledighet

Arbetsgivaren och en arbetstagare som har fyllt 58 år kan årligen komma överens om att det tjänsteårstillägg som arbetstagaren intjänat eller en del av det kan bytas ut mot motsvarande ledig tid. Ledigheten kan hållas efter den tidpunkt då tjänsteårstillägget har justerats. Arbetsgivaren och arbetstagaren avtalar om tidpunkten för ledigheten eller det förfaringssätt som iakttas när ledigheten hålls. Avtal ska ingås skriftligen. Elbranschens huvudförtroende- man ges en utredning om bytespraxis.

Till arbetstagaren betalas under ledigheten en ersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten.

14.5.4 När anställningsförhållandet upphör

Om anställningsförhållandet för en sådan arbetstagare som om- fattas av tilläggets tillämpningsområde upphör före den årliga betalningen av tillägget, betalas till arbetstagaren i samband med slutlönen beräknat från och med ingången av föregående de- cember för varje sådan månad som han eller hon har intjänat semester 1/12 av den summa som senast betalades till honom eller henne som tjänsteårstillägg.

14.6 Yrkesexamenspremie

Till en arbetstagare som godkänt avlägger en gemensamt avtalad yrkesexamen eller specialyrkesexamen inom metallbranschen, betalas i samband med följande lönebetalning efter att examen avlagts en yrkesexamenspremie, vars storlek är:

- yrkesexamen 200 euro

- specialyrkesexamen 300 euro

15 GENOMSNITTLIG TIMFÖRTJÄNST FÖR EN AR- BETSTAGARE MED TIMLÖN

15.1 Användning och uträkning av genomsnittlig tim- förtjänst

Genomsnittlig timförtjänst används som beräkningsgrund för ut- betalning av lön och ersättningar i de fall som nämns separat i kollektivavtalet.

Arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst beräknas så att den lön som han eller hon under varje kvartal har intjänat för utförd arbetstid enligt tid- och prestationslöner inklusive eventuella sär- skilda tillägg divideras med det totala antalet utförda arbetstim- mar.

Följande tillägg för utförd arbetstid beaktas inte:

• övertidstillägg

• söndagstillägg

• tillägg för arbetstidsutjämning

• lördagstillägg

• resultatpremietillägg.

Inte heller andra tillägg än tilläggen för arbetad tid, såsom tjäns- teårstillägg och vinstpremier, beaktas vid beräkningen av den genomsnittliga timförtjänsten.

Om arbetstagaren under ett kvartal har arbetat mindre än 160 timmar, beräknas inte någon genomsnittlig timförtjänst för kvarta- let.

Totalförtjänsten av en långvarig prestationslön som fördelats på olika kvartal kan vid beräkning av genomsnittlig timförtjänst förde- las på dessa kvartal i förhållande till antalet utförda arbetstimmar, ifall antalet arbetstimmar som använts för prestationslön härvid är känt.

15.2 Tidpunkter då genomsnittlig timförtjänst används

De enligt föregående punkter beräknade genomsnittliga timför- tjänsterna för olika kvartal används enligt följande:

- under februari, mars och april den genomsnittliga timförtjäns- ten under IV kvartalet föregående år,

- under maj, juni och juli den genomsnittliga timförtjänsten under årets I kvartal,

- under augusti, september och oktober den genomsnittliga tim- förtjänsten från årets II kvartal och

- under november, december och januari den genomsnittliga timförtjänsten under III kvartalet.

Månadsperioderna och kvartalen som nämns i denna punkt be- räknas börja och upphöra enligt räkenskapsperioderna.

Om räkenskapsperioden sträcker sig över två månader eller kvar- tal, räknas den in i den månad eller det kvartal där den största delen av de ordinarie arbetstimmarna under räkenskapsperioden ingår.

15.3 Ny arbetstagare och andra specialsituationer

Till en ny arbetstagare betalas en lön eller en ersättning som ba- serar sig på punkt 15.1 under högst fyra månader enligt hans eller hennes personliga tidlön.

Om den genomsnittliga timförtjänsten är lägre än grundlönen, betalas den lön eller ersättning dock enligt grundlönen.

Till en arbetstagare vars genomsnittliga timförtjänst på grund av t.ex. sjukdom eller fullgjord värnplikt inte beräknats enligt punkt

15.1 betalas lön eller ersättning på motsvarande sätt enligt den senast beräknade genomsnittliga timförtjänsten eller enligt den personliga tidlönen, om den är högre.

16 LÖNEBESTÄMNINGSPERIOD OCH ÄNDRING AV DEN

Med lönebestämningsperiod avses en tidsperiod som utgör grun- den för fastställandet av lönen. Längden på grundbestämningspe- rioden är en timme. Om ibruktagandet av en annan bestämnings- period avtalas mellan arbetsgivaren och arbetsplatsens huvudför- troendeman och det registreras.

När längden på bestämningsperioden ändras, bibehålls struk- turen i arbetstagarens grundlön. En ändring i periodlängden får inte inverka ogynnsamt på arbetstagarnas normala löneinkoms- ter.

Innan bestämningsperioden ändras ska arbetsgivaren ge arbets- tagarna en utredning om ändringens målsättningar, innehåll och praktiska tillvägagångssätt.

Ett avtal som gäller en annan period än grundbestämningspe- rioden kan av grundad anledning sägas upp. Uppsägningstiden är minst sex månader.

17 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM MÅNADSLÖN

17.1 Ersättning för inkomstbortfall

Det inkomstbortfall för ordinarie arbetstid som enligt kollektivavta- let ska ersättas betalas som månadslön uträknad enligt den per- sonliga tidlönen.

17.2 Månadslönedivisor för vissa ersättningar

Den timlön som behövs vid betalning av följande tillägg beräknas så att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divide- ras med talet 169.

• ersättning för veckoledighet

• utryckningspenning

• ersättning för resetid utom ordinarie arbetstid

• yrkesutbildning

• ersättning för beredskapstid

• ersättning för uppbådsdagen

17.3 Deltidslön

Om en arbetstagare inte har rätt till lön för hela lönebetalningspe- rioden, till exempel på grund av frånvaro utan lön, räknas en del- tidslön ut.

Deltidslönen beräknas så att den månadslön, som består av den personliga tidlönen eller den fasta delen av prestationslönen, di- videras med det antal arbetstimmar som enligt arbetstidsschemat ingår i ifrågavarande lönebetalningsperiod och den erhållna tim- lönen multipliceras med det antal timmar för vilka arbetstagaren är berättigad till lön. Den rörliga delen av prestationslönen betalas enligt utfört arbete.

17.4 Deltidsarbete

I deltidsarbete där arbetstiden är kortare än 40 timmar i veckan beräknas de uppgiftsrelaterade månadslönerna så att de upp- giftsrelaterade månadslönerna som nämns i punkt 8.1 multiplice- ras med kvoten av den deltidsarbetande arbetstagarens ordinarie arbetstimmar och talet 40.

För deltidsarbetstagare används den avtalade genomsnittliga arbetstiden per månad som divisor i stället för standardtimdivisorn 169.

18 LÖNEBETALNING

Om lönebestämningsperioden är kortare än an vecka, ska lönen betalas minst två gånger i månaden, om det inte avtalats om att lönen eller en del av den betalas en gång i månaden. Om lönen har fastställts per vecka eller en längre tidsperiod, ska lönen beta- las minst en gång i månaden.

III ARBETSTID OCH SEMESTER‌

Bestämmelserna om arbetstid reglerar den ordinarie arbetstidens längd och föreskriver hur arbetstiden ordnas antingen utifrån ar- betsgivarens arbetsledningsrätt eller lokala avtal. Genom en ändamålsenlig placering av arbetstiden kan man förbättra företa- gens leveransförmåga, beakta arbetstagarnas behov när det gäl- ler arbetstiden samt se till att utbudet och efterfrågan av arbete kan mötas på ett effektivt sätt.

När den ordinarie arbetstid som fastställs i kollektivavtalet över- skrids kan det vara fråga om antingen övertidsarbete enligt lagen eller kollektivavtalsenligt övertidsarbete. För sådant arbete beta- las förhöjd lön.

Semesterbestämmelserna gäller semesterlön och semesterpen- ning.

Till övriga delar än vad som föreskrivs i kollektivavtalet iakttas bestämmelserna i arbetstidslagen och semesterlagen.

19 ORDINARIE ARBETSTID

19.1 Längden på den ordinarie arbetstiden

Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka.

19.1.1 Genomsnittlig arbetstid per vecka i dag- och två- skiftsarbete

När man utför normalt heltidsarbete, dvs. 40 timmar per arbets- vecka, ska arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete utjämnas så att den under högst ett kalenderår är

i genomsnitt 36,2 timmar per vecka år 2014 i genomsnitt 36,4 timmar per vecka år 2015 i genomsnitt 36,5 timmar per vecka år 2016

Den genomsnittliga arbetstiden per vecka har beräknats så att de arbetstidsförkortningar som förutsätts i avtalen som ingåtts mellan AFC och FFC 28.3.1984 och 15.3.1986 har omvandlats till ge- nomsnittlig arbetstid per vecka som gäller för hela kalenderåret. Även söckenhelger samt midsommar- och julafton utjämnar ar- betstiden per vecka. För en arbetstagare kan den genomsnittliga arbetstiden per vecka variera från kalenderår till kalenderår bero- ende på om arbetstagaren eventuellt har flyttat fram utjämnings- ledighet till följande år enligt punkt 19.2.

Vid utjämningen till genomsnittlig arbetstid beaktas bestämmel- serna i punkt 19.2.

19.1.2 Genomsnittlig arbetstid per vecka i treskiftsarbete

Den ordinarie arbetstiden är

• i medeltal 35,8 timmar per vecka i intermittent treskiftsarbete och

• i medeltal 34,9 timmar per vecka i kontinuerligt treskiftsarbete.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden verkställs med ett på för- hand utarbetat arbetstidsschema. Arbetstiden ska under en pe- riod om högst ett år, i regel ett kalenderår, jämnas ut till i genom- snitt ovan nämnda antal timmar per vecka.

Söckenhelger är arbetsdagar eller lediga dagar på det sätt som framgår av arbetstidsschemat. Söckenhelgernas samt midsom- mar- och julaftonens utjämnande effekt på arbetstiden har beak- tats vid beräkningen av de ovan nämnda genomsnittliga veckoar- betstiderna. Semesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Med intermittent treskiftsarbete avses arbete som utförs i tre skift så att arbetet i allmänhet avbryts under veckoslutet. På grund av företagets produktionsbehov varierar arbetstiden under söcken- helgsveckorna beroende på om arbetena avbryts under söcken- helgerna eller inte.

Med kontinuerligt treskiftsarbete avses arbete som utförs i tre skift totalt 24 timmar per dygn sju dagar i veckan.

Bestämmelser som gäller kontinuerligt treskiftsarbete tillämpas också i underjordiskt gruvarbete.

19.2 Utjämning av arbetstid i dag- och tvåskiftsarbete

A. Verkställande av den genomsnittliga veckoarbetstiden

Den genomsnittliga arbetstiden per vecka förverkligas genom att man ger 12,5 dagar utjämningsledighet per kalenderår. Se- mesterdagar kan inte användas för utjämning av arbetstiden.

Om inte annat avtalas på arbetsplatsen, genomförs utjämningen av arbetstiden så att arbetstagaren är ledig enligt arbetsgivarens anvisning minst ett arbetsskift åt gången.

Utjämningen av arbetstiden kan genom ett lokalt avtal även ge- nomföras så att den ordinarie arbetstiden per dygn förkortas eller att olika alternativ för utjämningen av arbetstiden kombineras.

B. Beviljande av utjämningsledighet

Tidpunkten för utjämningsledigheten

• framgår av ett på förhand fastställt arbetstidsschema,

• meddelas senast en vecka på förhand eller

• avtalas lokalt.

Arbetstidsschemat är kollektivt till sin natur och gäller för den tid då den arbetstidsform som används på respektive arbetsställe, avdelning eller arbetsplats i allmänhet är dag- eller tvåskiftsar- bete.

Om inte annat står att finna i arbetstidsschemat, anses en arbets- tagare som är frånvarande från arbetet ha beviljats ledighet fastän han eller hon inte meddelats om det, då hela företaget, arbetsavdelningen eller arbetsgruppen till vilken arbetstagaren hör har tagit ut ledighet i enlighet med vad som avses i detta av- tal.

C. Flytt av utjämningsledighet

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan komma överens om att ut- jämningsledigheten skjuts fram för att ges senast före utgången av följande år. Till elbranschens huvudförtroendeman ges en re- dogörelse för förfaranden med framskjutning av utjämningsledig- heterna.

En utjämningsledighet för vilken utjämningstillägg inte har beta- lats kan skjutas fram. För en framskjuten utjämningsledighet be- talas utjämningstillägg i samband med att ledigheten tas ut. Det är möjligt att ingå avvikande avtal om omfattningen av den ut- jämningsledighet som ska skjutas fram och om tidpunkten för betalningen av utjämningstillägg.

D. Utjämningsledighet och permittering

Vid otillräcklig sysselsättning tillämpas i första hand utjämningsle- digheten för arbetstiden och vid behov först därefter permittering.

19.3 Utjämningstillägg och utbetalning av dessa

Inkomstbortfall till följd av arbetstidsutjämningen till genomsnittlig veckoarbetstid ersätts så att arbetstagaren för varje under den ordinarie arbetstiden utförd timme i detta avtal avsedd arbetstids- form intjänar ett tillägg i cent, som i dag- och tvåskiftsarbete är 6,3 procent, i intermittent treskiftsarbete 11 procent och i kontinuerligt treskiftsarbete 14,3 procent av arbetstagarens kvartalsvis beräk- nade genomsnittliga timförtjänst.

Tillägget betalas även

• under utbildnings- och resetid som arbetsgivaren ersätter un- der den ordinarie arbetstiden

• under den tid då arbetsgivaren betalar lön för sjuktid

• under den tid då arbetsgivaren betalar lön för sjuktid på grund av att arbetstagarens barn har insjuknat

• för den del av en förtroendemans eller arbetarskyddsfullmäk- tigs ordinarie arbetstid som går år till att sköta med arbetsgi- varen överenskomna uppgifter.

De intjänade tilläggen betalas per lönebetalningsperiod i dag- och tvåskiftsarbete, om inte annat avtalas lokalt. I treskiftsarbete avta- las tidpunkten för betalning av de intjänade tilläggen lokalt.

Arbetstiden för en arbetstagare med månadslön utjämnas utan att månadslönen sänks.

19.4 Arbetstidsschema

Av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat ska framgå för- läggningen av arbetstiden per dygn och per vecka samt den pe- riod på högst ett år inom vilken arbetstiden utjämnas till sin ordi- narie mängd.

I treskiftsarbete är arbetstidsschemat till sin natur kollektivt. Ut- jämningsperioden för arbetstiden omfattar högst ett år, i regel ett kalenderår.

Om det är synnerligen svårt att uppge detaljerade uppgifter om hur den ordinarie arbetstiden i dag- och tvåskiftsarbete förläggs i arbetstidsschemat för hela utjämningsperioden på grund av ut- jämningsperiodens längd eller för att arbetet är oregelbundet, kan man i detta fall göra upp ett arbetstidsschema för en kortare tids- period.

Vid uppgörandet av arbetstidsschemat ska arbetstiden ordnas så att den ledighet per vecka som avses i arbetstidslagen (veckole- dighet) om möjligt förläggs i samband med söndagen. Med beak- tande av den arbetstidsform eller det arbetstidsschema som an- vänds är målsättningen att arbetstagaren även har en annan le- dig dag per vecka. Om den andra lediga dagen förläggs till en fast veckodag, bör denna om möjligt vara lördag. I annat fall framgår den lediga dagen av arbetstidsschemat.

Söckenhelgsveckor och lediga dagar

Den ordinarie arbetstiden på en helgdagsafton eller en lördag som under en söckenhelgsvecka infaller på en vardag är åtta timmar, med undantag av påskafton, midsommar- och julafton, som är lediga dagar om inte produktionstekniska orsaker annat förutsätter.

Lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och självständighetsdagen infaller,

samt lördagen efter jul och påsk är lediga dagar i sådana arbeten där arbetstiden även i övrigt följer systemet med lördag som fast ledig dag.

19.4.1 Ändring av arbetstidsschema och anmälan om ändring

Om ändringsgrunderna för, verkningarna av och alternativen till det gällande arbetstidsschemat förhandlas på arbetsplatsen enligt kollektivavtalets förhandlingsordning.

En bestående förändring av ett gällande arbetstidsschema med- delas till arbetstagaren i fråga två veckor innan förändringen ge- nomförs. En tillfällig förändring meddelas om möjligt en vecka innan förändringen genomförs, dock senast under den tredje da- gen innan förändringen genomförs. Lokala avtal om andra an- mälningstider kan ingås.

Ändringen är av tillfällig karaktär, om det är meningen att man på arbetsplatsen återgår till det gällande arbetstidsschemat efter att behovet av ändringen inte längre föreligger.

Bestämmelserna om ändring av arbetstidsschemat gäller inte nödarbete eller därmed jämförbart arbete.

19.5 Ändringar av arbetstidsformen

Vid övergång från en arbetstidsform till en annan bestäms arbets- tiden och det särskilda tillägg som utbetalas för den efter över- gången i enlighet med bestämmelserna för ifrågavarande arbets- tidsform.

19.6 Allmänna bestämmelser om organisering av ar- betstiden

Om man inte lokalt har kommit överens om hur arbetstiden orga- niseras enligt punkt 19.7, ska arbetstiden organiseras enligt föl- jande:

1. Arbetsdygn

Arbetsdygnet vid dagarbete inleds kl. 07.00. Arbetsveckan in- leds på måndag. Söndagsarbetsdygnet liksom även det dygn som används vid beräkning av ersättning för ledighet per

vecka fastställs enligt arbetsdygnet.

2. Förläggning av daglig arbetstid

Arbetsdygnet vid dagarbete inleds kl. 7.00, om arbetsgivaren på grund av produktionstekniska orsaker inte har fastställt en annan arbetstid.

3. Daglig vilotid

I dagarbete ingår en vilotid på en timme, under vilken arbets- tagaren kan avlägsna sig från arbetsplatsen.

I tvåskiftsarbete är vilotiden en halv timme.

I treskiftsarbete ordnas möjlighet till att inta måltid under arbe- tet på en för detta ändamål avsedd plats.

Arbetstagaren kan under en sådan tid som med tanke på arbe- tet är lämpligast inta kaffe eller förfriskningar på arbetsplatsen.

4. Avlösning och ändring av skift

I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och växla med högst tre veckors intervaller.

Om så överenskoms, kan arbetstagaren kontinuerligt även ar- beta i samma skift.

5. Organisering av ordinarie arbetstid till genomsnittlig

Vid organisering av den ordinarie arbetstiden till genomsnittlig arbetstid iakttas en utjämningsperiod på högst ett år. I tre- skiftsarbete är perioden i regel ett kalenderår.

6. Nattarbete

Nattarbete får beordras med iakttagande av bestämmelserna i 26 § arbetstidslagen.

19.7 Organisering av arbetstid genom lokalt avtal

Lokalt kan avtalas om:

1. den maximala längden för ordinarie arbetstid per dygn och per vecka

2. en utjämningsperiod på över ett år i avtalet om arbetstids- bank

3. början av arbetsdygn och arbetsvecka

4. daglig vilotid

5. ändring av arbetstidsschema

6. när nattarbete utförs med avvikelse från 26 § i arbetstidsla- gen

7. arbetsplatsspecifika experiment i enlighet med underteck- ningsprotokollet (punkt 8).

19.8 Arbetstidsbank

19.8.1 Xxxxxxx och syfte

Med arbetstidsbank avses de arrangemang som införts på före- tags- eller arbetsplatsnivån för att samordna arbetstid och fritid och genom vilka man kommer överens om hur olika delfaktorer kan sparas in eller lånas ut samt kombineras långsiktigt.

Tidsmässiga och övriga begränsningar angående beviljandet av de delar som avtalats vara delfaktorer i arbetstidsbanken får ge vika när ett avtal om arbetstidsbank ingås, om inte annat avtalas.

Syftet med arbetstidsbanken är att stöda företagets produktivitet och konkurrenskraft samt iakttagandet av arbetstagarnas indivi- duella arbetstidsbehov.

19.8.2 Införande av en arbetstidsbank

Om införandet av ett arbetstidsbankssystem och om detaljerna avtalas skriftligt mellan arbetsgivaren och förtroendemannen (se även punkt 6 i underteckningsprotokollet, Förhandlingsordning i förhållande till övriga kollektivavtal). I avtalet om ibruktagande av arbetstidsbank ska åtminstone avtalas om

1. vem som berörs av avtalet

2. vilka delfaktorer arbetstidsbanken består av

3. de maximala mängderna ordinarie arbetstid per dygn och per vecka

4. gränserna för att spara eller låna arbetstidssaldo, inom vilka den ordinarie arbetstiden under en lägre tidsperiod kan vari- era

5. lönegrund, på grund av vilken tid och/eller pengar sparas i eller lånas ut

6. längden på arbetstidsutjämningsperioden

7. hur en arbetsoförmåga inverkar på användningen av arbets- tidsbanksledighet.

I avtalet ska också inskrivas principerna om hur den ordinarie arbetstiden per dygn och/eller vecka organiseras och anmäl- nings- och tillvägagångssätten angående organisering av arbets- tid.

Om tidpunkten då ledighet för en dag eller en längre tid ges avta- las mellan arbetsgivaren och arbetstagaren.

19.8.3 Användning av arbetstidsbanken

Man kan fritt avtala om gränserna för att spara i och låna ut från arbetstidsbanken. När det avtalas om en utjämningsperiod på över ett år, får den genomsnittliga ordinarie arbetstiden per vecka dock högst uppgå till det som föreskrivs i arbetstidslagen.

19.8.4 När anställningsförhållandet upphör

Saldon i arbetstidsbanken jämnas ut innan anställningsförhållan- det upphör. Om sparat tids- eller penningsaldo emellertid finns i arbetstidsbanken när anställningsförhållandet upphör betalas de i samband med slutlönen på ett lokalt avtalat sätt. De utlånade tids- och penningsaldona avdras från slutlönen.

Om arbetstagarens arbetsavtal har sagts upp på grund av en orsak som beror på arbetsgivaren och arbetstagaren har befriats från sin arbetsskyldighet under hela uppsägningstiden, avdras i samband med betalningen av slutlönen inte den skuld som är i arbetstidsbanken när arbetstagaren sägs upp.

Uppsägningstiden för avtalet om arbetstidsbank är sex månader, om inte annat avtalas lokalt. Arbetstidssaldon utjämnas inom ra- men för uppsägningstiden. Om tids- och penningsaldon inte har utjämnats under loppet av uppsägningstiden, betalas och dras de av på samma sätt som i fråga om anställningsförhållandets upp- hörande, om inte annat avtalas lokalt.

20 ÖVERSKRIDNING AV ORDINARIE ARBETSTID OCH SÖNDAGSARBETE

20.1 Övertidsarbete per dygn

Definition

Med övertid per dygn enligt arbetstidslagen avses det arbete som utförs under arbetsdygnet utöver den ordinarie arbetstiden per dygn dvs. 8 timmar eller en lokalt avtalad längre ordinarie arbets- tid per dygn.

Om arbetstiden har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, är övertidsarbete per dygn det arbete som överstiger det i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

Ersättning

För övertidsarbete per dygn betalas utöver tid- eller prestationslö- nen ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av den genomsnittliga timförtjäns- ten.

För övertidsarbete per dygn som utförs på en söckenlördag och på en helgdagsafton betalas för samtliga timmar ett övertidstillägg vars storlek är 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten.

Den timlön som behövs vid betalning av övertidstillägg till en ar- betstagare med månadslön beräknas så att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divideras med talet 169.

20.2 Övertidsarbete per vecka

Definition

Med övertidsarbete per vecka enligt arbetstidslagen avses det arbete som överskrider den enligt kollektivavtalet fastställda ordi- narie arbetstiden per vecka, dvs. 40 timmar.

Om arbetstiden har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, avses som övertidsarbete per vecka det arbete som under respektive arbetsvecka överstiger det i arbetstids- schemat för ifrågavarande arbetsvecka fastställda antalet ordina- rie arbetstimmar.

Vid beräkning av övertidsarbete per vecka iakttas inte det under samma arbetsvecka utförda övertidsarbetet per dygn.

Ersättning

För övertidsarbete per vecka betalas utöver tid- eller prestations- lönen ett övertidstillägg som för de 8 första timmarna är 50 % och för de följande timmarna 100 % av den genomsnittliga timförtjäns- ten.

När tillägg för övertidsarbete per vecka har betalts för 8 timmar, ersätts därefter de övriga till övertidstillägg berättigande timmarna under arbetsveckan med ett övertidstillägg som utgör 100 % av den genomsnittliga timförtjänsten oberoende av om det är fråga om övertidsarbete per vecka eller per dygn.

Den timlön som behövs vid betalning av övertidstillägg till en ar- betstagare med månadslön beräknas så att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divideras med talet 169.

20.3 Maximiantalet övertidstimmar

Övertidsarbete utförs med i arbetstidslagen föreskrivna begräns- ningar.

Som granskningsperiod för maximimängden övertidsarbete an- vänds ett kalenderår. I stället för ett kalenderår kan man lokalt avtala om att granskningsperioden är ett år. Granskningsperioden börjar från den lönebetalningsperiod för vilken lön betalas närm- ast efter det att kalenderåret har bytt.

20.4 Mertidsarbete

Mertidsarbete är arbete som överskrider det i arbetstidschemat för ifrågavarande arbetsdygn eller arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar, utan att dock överskrida den ordinarie arbetstiden enligt arbetstidslagen.

20.4.1 Ersättning för mertidsarbete per dygn vid utjämning av arbetstiden (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som mertidsarbete som på grund av utjämning av arbetstiden överskrider den för en heltidsarbetande arbetsta- gare i arbetstidschemat fastställda arbetstiden per dygn då den

underskrider 8 timmar under dygnet i fråga, ersätts som övertids- arbete per dygn.

20.4.2 Ersättning för mertidsarbete per vecka vid utjäm- ning av arbetstiden och under söckenhelgsvecka (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs som merarbete

a) som för en heltidsanställd arbetstagare på grund av utjäm- ningen av arbetstiden överstiger det i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsvecka som mindre än 40 timmar fast- ställda antalet arbetstimmar per vecka eller

b) som under söckenhelgsveckorna överstiger arbetstiden per respektive vecka enligt arbetstidsschemat,

ersätts som övertidsarbete per vecka.

20.5 Ersättning för arbete som utförts under ledig dag (kollektivavtalsenligt övertidsarbete)

Arbete som utförs på en ledig dag ersätts så som avtalats om för övertidsarbete per vecka, då arbetstagaren på grund av följande godkända orsaker inte har haft möjlighet att under de i arbetstids- schemat fastställda arbetsdagarna per vecka utföra arbete så många timmar att de motsvarar hans eller hennes ordinarie ar- betstid per vecka, och han eller hon arbetar på i arbetstidssche- mat antecknade lediga dagar.

Följande anses som godkända orsaker:

• arbetstagarens semester,

• arbetsoförmåga till följd av arbetstagarens sjukdom,

• frånvaro med lön på grund av insjuknat barn såsom avses i punkt 31.3 i kollektivavtalet,

• permittering på grund av ekonomiska orsaker eller produkt- ionsorsaker (gäller ej förkortad arbetsvecka),

• yrkesutbildning, gemensam utbildning eller facklig utbildning enligt punkt 47.1–47.3 i kollektivavtalet som godkänts av ut- bildningsarbetsgruppen,

• resa på arbetsgivarens order eller

• repetitionsövning.

20.6 Lokalt avtalat övertidstillägg (ett övertidsarbets- begrepp)

I avvikelse från punkt 20.1 och 20.2 kan man lokalt avtala om fastställande av övertidstillägg och storleken på tillägget enligt något av nedan nämnda alternativ:

a) I övertidstillägg betalas 55 % för samtliga timmar som berätti- gar till övertidstillägg.

b) I övertidstillägg betalas för de hundra första till övertidstillägg berättigande timmarna 50 % och för de följande timmarna 100

%.

c) I övertidstillägg betalas för de femtio första till övertidstillägg berättigande timmarna 35 %, för de hundra följande timmarna 65 % och för de därpå följande timmarna 100 %.

d) Om storleken på övertidstillägget och den eventuella differen- tieringen på basis av timmarna avtalas lokalt med anpassning av de ovan nämnda exemplen.

Avtal om övertidstillägg

När lokala avtal ingås, ska man utreda för en tillräckligt lång tids- period på vilken nivå det aktuella systemet för övertidsersättning och målsättningen för den ligger på arbetsplatsen. Dessa kan anknyta till bl.a. främjande av mångsidiga arbetstidsarrange- mang, hantering av kostnader och förenkling av principerna för ersättning för övertid.

Om storleken på övertidstillägget grundar sig på ett differentierat system kan uppföljningsperioden för timgränserna omfatta högst ett år.

Det lokala avtalet gäller både övertidsarbete enligt arbetstidsla- gen och kollektivavtalsenligt övertidsarbete.

Ett lokalt avtal påverkar inte söndagsförhöjningen eller ersätt- ningen för ledighet per vecka.

Lokala avtal - upprättande, giltighet och uppsägning

Ett lokalt avtal ingås skriftligt mellan arbetsgivaren och arbetsplat-

sens huvudförtroendeman och kan ingås så att det gäller tillsvi- dare eller för viss tid.

Uppsägningen av ett avtal som gäller tills vidare ska ske skriftligt. Uppsägningstiden är tre månader, om inte annat avtalas. Om man använder ett ersättningssätt som differentierats enligt de till övertidstillägg berättigande utförda timmarna, upphör avtalet dock tidigast då den uppföljningsperiod löper ut som närmast följer efter att uppsägningstiden löpt ut, om inte annat avtalas.

Arbetsplatsens genomsnittliga övertidstillägg

Om inte annat avtalas om ersättning för övertidsarbete, betalas tillägget till 55 %, om den för en tillräckligt lång tid beräknade ge- nomsnittliga procenten för övertidstillägget på arbetsplatsen inte överskrider det.

20.7 Skifttillägg för övertid

Till en arbetstagare i skiftarbete betalas för tiden för övertidsar- bete ett skifttillägg enligt det skift under vilket han eller hon utför övertidsarbete. Skifttillägget betalas enkelt för tiden för övertids- arbetet.

Bestämmelsen tillämpas om arbetstagaren i skiftarbete som över- tidsarbete per dygn eller vecka utför arbete som i övrigt enligt arbetstidsschemat har organiserats som ordinarie skiftarbete.

20.8 Söndagsarbete

För arbete som utförs på söndag eller på en annan kyrklig hög- tidsdag betalas utöver tid- eller prestationslönen och de eventu- ella övertidstilläggen som lagstadgad söndagsförhöjning för varje arbetstimme ett tillägg på 100 % av den genomsnittliga timför- tjänsten.

Den timlön som behövs vid betalning av söndagstillägg till en arbetstagare med månadslön beräknas så att den månadslön som utgör den personliga tidlönen divideras med talet 169.

20.9 Arbete på påskafton, midsommarafton och julaf- ton

För arbete utfört på påskafton, midsommarafton och julafton beta- las ett tillägg som uppgår till 100 procent av den genomsnittliga

timförtjänsten. Detta gäller inte kontinuerligt ett- och tvåskiftsar- bete och inte heller oavbrutet treskiftsarbete.

Detta tillägg betalas dock inte om veckoövertidsersättningen re- dan betalas ut till 100 procent.

Under de nämnda dagarna kan arbete utföras under förutsätt- ningarna enligt i 33 § 1 mom. i arbetstidslagen.

20.10 Avvikelse från ledighet per vecka samt ersätt- ning

En arbetstagare, som tillfälligt behövs i arbete under sin veckovila kompenseras för den tid som gått åt till arbete under veckovilan enligt vad som avtalats innan arbetet inleddes antingen genom att den ordinarie arbetstiden förkortas med den tid som gått åt till arbete under veckovilan eller genom en penningersättning.

I kontinuerligt treskiftsarbete eller i fortlöpande två- eller ettskifts- arbete anses en arbetstagare ha gått miste om sin veckovila om arbetstagaren har utfört arbete under arbetsveckans alla dagar utan att få 35 eller minst 24 timmars oavbruten ledighet. I ett så- dant fall kompenseras tiden som gått åt till arbetet under veckole- digheten på det sätt som beskrivs i föregående stycke.

Ledigheten per vecka anses inte förverkligad under den tid då arbetstagaren är frånvarande från arbetet på grund av sin egen sjukdom eller på grund av vård av ett sjukt barn eller på grund av utbildning eller resa som genomförs på arbetsgivarens uppdrag.

20.10.1 Beräkningsgrund för ersättning för ledighet per vecka

Vid beräkning av ersättning för ledighet per vecka beaktas de arbetstimmar arbetstagaren har varit i arbete under det/de ar- betsdygn då ledigheten per vecka senast borde ha getts. Avvi- kande från bestämmelsen ovan beaktas i kontinuerligt treskiftsar- bete eller i fortlöpande två- eller ettskiftsarbete de arbetstimmar under vilka arbetstagaren har arbetat under veckans enligt ar- betstidsschemat sista lediga dag.

20.10.2. Beviljande av ersättande ledighet

Förkortning av den ordinarie arbetstiden som ersättning för förlo- rad veckovila ska genomföras senast inom tre månader efter att arbetet utförts, om inte annat avtalas.

20.10.2 Ersättning i pengar

Förlorad veckovila kan också ersättas genom att till arbetstagaren utöver tid- eller prestationslönen och eventuella övertids- och söndagstillägg betalas en ersättning som uppgår till 100 procent av den genomsnittliga timförtjänsten.

20.11 Utryckningsbetonat arbete

20.11.1 Kallelse till utryckningsbetonat arbete utanför den ordinarie arbetstiden

När en arbetstagare kallas till utryckningsbetonat arbete utanför hans eller hennes ordinarie arbetstid efter att han eller hon redan har avlägsnat sig från arbetsplatsen betalas till honom eller henne minst arbetslön för en timme samt övertidstillägg om arbetet är övertidsarbete.

Därutöver betalas särskild utryckningspenning enligt följande:

a) Om kallelsen till utryckningsarbete har skett efter den ordi- narie arbetstiden eller på arbetstagarens lediga dag men före kl. 21 betalas en ersättning som motsvarar två timmars genomsnittliga timförtjänst.

b) Om den nämnda kallelsen har skett mellan kl. 21.00 och kl.

06.00 betalas en ersättning som motsvarar tre timmars ge- nomsnittliga timförtjänst. Om arbetet samtidigt är övertids- arbete, betalas i de fall som avses i denna punkt övertidstill- lägget genast till 100 %.

När arbetsgivaren låter en arbetstagare i elbranschen utföra nöd- arbetet enligt 21 § i arbetstidslagen ska arbetsgivaren be elbran- schens huvudförtroendeman om ett utlåtande som ska bifogas till den skriftliga anmälan som enligt lagen ska sändas till arbetar- skyddsmyndigheten om anledningen till nödarbetet, dess omfatt- ning och sannolika varaktighet. Arbetarskyddsmyndigheten ut- nyttjar utlåtandet i sitt avgörande av huruvida det finns anledning att vidta åtgärder med anledning av anmälan.

20.11.2 Meddelande under ordinarie arbetstid

Om arbetstagaren under sin ordinarie arbetstid som slutar kl.

16.00 meddelas att han eller hon under samma arbetsdygn efter att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen ska åter- vända till övertidsarbete som börjar efter kl. 21.00, betalas han eller hon en i underpunkt 20.11.1. a) angiven ersättning motsva- rande två timmars genomsnittliga timförtjänst.

20.12 Beredskap

Med beredskap avses att arbetstagaren enligt avtalet är skyldig att utanför arbetstiden vara i beredskap att på kallelse utföra ar- betsuppgifter. I avtalet ska längden på beredskapstiden anges. Arbetet kan utföras på arbetsplatsen, på kommenderingsplatsen eller genom en fjärrförbindelse. Beredskapstiden är inte arbetstid.

Arbetsgivaren är skyldig att betala till arbetstagaren ersättning för de begränsningar beredskapen medför fritidsanvändningen.

Ersättningen för beredskapstid är:

a) 50 % av den genomsnittliga timförtjänsten ifall arbetstaga- ren är skyldig att inleda arbetet utan dröjsmål, dock senast inom 1,5 timme efter inkallelsen

b) 35 % av den genomsnittliga timförtjänsten ifall arbetstaga- ren är skyldig att inleda arbetet senast inom 3 timmar efter inkallelsen

c) 20 % av den genomsnittliga timförtjänsten ifall svarstiden är över 3 timmar.

Arbetstagaren och arbetsgivaren kan även avtala annat om be- redskapsersättningen.

Bestämmelser om utryckningsbetonat arbete tillämpas inte då en arbetstagare kallas till arbetet.

21 SEMESTER

21.1 Semesterns längd och beviljande av semester

Arbetstagarens semester bestäms utifrån semesterlagen.

21.1.1 Tid som är likställd med arbetad tid

I 2 kap. 7 § i semesterlagen regleras sådan frånvaro som är lik- ställd med arbetad tid när längden på semestern fastställs. Xxxxxxx räknas som tid likställd med arbetad tid den tid då arbetstagaren getts befrielse från arbete för att delta i Elbranschernas fackför- bund rf:s utskott, direktionsmöte, styrelsemöte eller represen- tantmöten. Likaså anses även den tid för vilken befrielse har be- viljats för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisat- ion, FFC rf:s representantmöte eller förbundsmöte som likställd med arbetad tid. Arbetstagaren ska, när han eller hon anhåller om befrielse, visa upp en vederbörlig utredning om den tid han eller hon behöver för deltagande i mötet.

Lediga dagar för utjämning av arbetstiden och ledighet som tas ut från arbetstidsbanken är också likställda med arbetad tid.

21.1.2 Organisering av semester i treskiftsarbete

Vid användning av femskiftsschema i kontinuerligt treskiftsarbete ges arbetstagaren, såvida inte produktionstekniska omständig- heter av grundad orsak kräver annat eller man lokalt avtalar an- norlunda, en enhetlig ledighet på 24 dagar för semester under tiden mellan 20.5 och 29.9.

De semesterdagar som blir över efter ovan nämnda kalenderpe- riod och som ingår i semesterdelen på 24 dagar ges i regel som en sammanhängande period under det kalenderår under vilket semesterkvalifikationsåret löper ut.

I treskiftsarbete ges den del av semestern som överstiger 24 se- mesterdagar under det kalenderår inom vilket kvalifikationsåret löper ut eller före utgången av april månad följande år.

21.2 Semesterlön och semesterersättning till arbetsta- gare med timlön (gäller personer som omfattas av 14-dagarsregeln)

Den genomsnittliga timförtjänsten under semesterkvalifikationså- ret utgör grunden för beräkningen av arbetstagarens semesterlön och semesterersättning. Den genomsnittliga timförtjänsten beräk- nas så att den lön som under semesterkvalifikationsåret (1.4– 31.3.) betalats eller förfallit till betalning till arbetstagaren för arbe- tad tid, med undantag av den förhöjning som utöver grundlönen betalas för nödarbete eller övertidsarbete enligt lag eller avtal,

divideras med motsvarande antal arbetstimmar.

Lönesumman som ligger till grund för beräkningen av den ge- nomsnittliga timförtjänsten under semesterkvalifikationsåret om- fattar:

• förtjänst för arbetad tid i tid-, ackords-, blandackords- och premiearbete

• tillägg för skiftarbete

• kvälls- och nattillägg

• utjämningstillägg för arbetad tid

• söndagstillägg

• ersättning för ledighet per vecka

• olika miljötillägg samt

• resultatpremietillägg, om resultatpremietilläggets beräknings- grund inte redan omfattar semesterlön och -ersättning.

A. Koefficienter

Arbetstagarens semesterlön och semesterersättning beräknas genom att arbetstagarens genomsnittliga timförtjänst under se- mesterkvalifikationsåret multipliceras med en koefficient enligt antalet semesterdagar. Koefficienterna är följande:

Xxxxx se- mesterdagar	Koeffici- ent
2	16,0
3	23,5
4	31,0
5	37,8
6	44,5
7	51,1
8	57,6
9	64,8
10	72,0
11	79,2
12	86,4
14	94,0
14	101,6
15	108,8

16	116,0
17	123,6
18	131,2
19	138,8
20	146,4
21	154,4
22	162,4
23	170,0
24	177,6
25	185,2
26	192,8
27	200,0
28	207,2
29	214,8
30	222,4

Om antalet semesterdagar överskrider 30, höjs koefficienten med talet 7,2 per semesterdag.

B. Deltidsarbete

Om den ordinarie arbetstiden per dygn under semesterkvalifikat- ionsåret har underskridit 8 timmar, beräknas semesterlönen och semesterersättningen genom att man multiplicerar den genom- snittliga timförtjänsten med det tal som fås som resultat när koef- ficienterna ovan multipliceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

21.3 Semesterlön och semesterersättning för arbetsta- gare med månadslön

En arbetstagare med månadslön får för den semestertid han eller hon tjänar in sin lön eller en eventuell semesterersättning enligt semesterlagen.

Till en arbetstagare som regelmässigt utför skiftarbete betalas skifttilläggen för semestertiden i enlighet med arbetstidsschemat enligt rådande praxis på arbetsplatsen. Tilläggen betalas anting- en innan semestern inleds eller på ordinarie lönebetalningsdag.

21.4 Betalning av semesterlön

Semesterlönen ska betalas ut innan semestern börjar. Till en ar- betstagare med timlön kan semesterlönen för en semesterperiod om högst sex dagar betalas på ordinarie lönebetalningsdag.

Lokalt kan man avtala om att semesterlönen betalas på de ordi- narie avlöningsdagarna under semestern. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare. Semesterlönen ska i så fall dock i sin hel- het vara betald senast vid den lönebetalning då lönen för den första arbetsdagen efter semestern betalas.

21.5 Semesterpenning

Till en arbetstagare med timlön betalas 50 % av hans eller hen- nes semesterlön i semesterpenning.

Den semesterpenning som ska betalas till en arbetstagare med månadslön beräknas genom att dividera summan av den må- nadslön som utgör den personliga tidlönen och skifttilläggen un- der semestertiden med talet 50 och multiplicera kvoten med anta- let semesterdagar.

21.5.1 Betalning av semesterpenning i samband med se- mesterlönen

Semesterpenningen betalas enligt följande, om man inte lokalt avtalar skriftligen om en annan tidpunkt för betalningen:

Hälften av semesterpenningen betalas innan semestern inleds. Hälften betalas i samband med den lönebetalning då arbetstaga- rens lön för den första arbetsdagen efter semestern betalas, eller skulle ha betalats om arbetstagaren inte hade varit förhindrad att återgå till arbetet.

För att arbetstagaren ska erhålla den andra delen av semester- pengen ska hans eller hennes anställningsförhållande dock ännu gälla under den sista semesterdagen. Om arbetsgivaren under semesterperioden avslutar arbetstagarens anställningsförhål- lande av skäl som inte beror på arbetstagaren under arbetstaga- rens semester, betalas arbetstagaren även den senare delen av semesterpremien.

Om man lokalt har avtalat annat om tidpunkten för betalning av semesterpenningen, ska semesterpenningen också i dessa fall betalas i sin helhet senast före början av nästa semesterkvalifikat- ionsår. Det lokala avtalet ska gälla alla arbetstagare.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör före den lokalt överenskomna tidpunkten för utbetalning av semesterpenning, betalas semesterpenningen när anställningsförhållandet upphör, om arbetstagaren i övrigt enligt kollektivavtalet är berättigad till semesterpenning.

21.5.2 Betalning av semesterpenning i samband med se- mesterersättningen

Semesterpengen betalas även i samband med en eventuell se- mesterersättning, ifall anställningsförhållandet upphör under se- mesterperioden på grund av skäl som inte beror på arbetstagaren själv. Semesterpenningen betalas härvid för semesterersättning- en för det avslutade, föregående semesterkvalifikationsåret, men inte för semestersättning gällande ett avbrutet semesterkvalifikat- ionsår.

Att ett arbetsavtal för viss tid löper ut anses inte som en orsak som beror på arbetstagaren.

21.5.3 Pensionering

Till en arbetstagare som går i ålderspension eller invalidpension betalas semesterpenning för den semesterlön och eventuella semesterersättning som han eller hon är berättigad till. En arbets- tagare som pensioneras betalas semesterpremie även för se- mesterersättningen för ett eventuellt ofullständigt semesterkvalifi- kationsår.

21.5.4 Militär- eller civiltjänstgöring

När en arbetstagare inleder sin värnpliktstjänstgöring betalas se- mesterpenningen för den semesterlön och semesterersättning som han är berättigad till när han inleder sin tjänstgöring. Be- stämmelsen tillämpas på motsvarande sätt även på de civiltjäns- tepliktiga.

IV ARBETSKOMMENDERINGAR OCH ERSÄTTNINGAR‌

Bestämmelserna om arbetskommenderingar reglerar ersättning- en av de kostnader som arbetskommenderingarna ger upphov till.

Arbetstagaren har under vissa av de nedan fastställda förutsätt- ningarna rätt till särskilda ersättningar och förmåner, som bland annat gäller söckenhelger och tillåten frånvaro.

22 ARBETE UTANFÖR ORDINARIE ARBETSPLATS

22.1 Definition av ordinarie arbetsplats

Med ordinarie arbetsplats avses en plats där arbetstagaren per- manent arbetar.

Arbetsgivaren bör i samband med anställningen informera arbets- tagaren om vilken som är arbetstagarens ordinarie arbetsplats. Då omständigheter som inverkar på vad som kan anses som or- dinarie arbetsplats väsentligt har förändrats ska utredningen ges på nytt.

22.2 Skyldighet att resa och underrättelse om arbets- kommendering

De resor som arbetsuppgifterna förutsätter ska företas på ett ändamålsenligt sätt så att det till resan inte åtgår mera tid och att den inte föranleder större kostnader än vad utförandet av uppgif- terna nödvändigtvis kräver.

Arbetskommenderingen ska meddelas arbetstagaren senast den tredje dagen före resan. Man kan dock avvika från denna anmäl- ningstid om det gäller en brådskande arbetskommendering. Mot- svarande avvikelse är möjlig också när arbetstagarens arbetsav- tal eller normala arbetsuppgifter i övrigt förutsätter ständiga resor eller upprepade korta arbetskommenderingar.

22.3 Arbetsresans och resedygnets början och slut

Arbetsresan och resedygnet som bildas av en tidsperiod på högst 24 timmar börjar när arbetstagaren beger sig till kommenderings- platsen från sin arbetsplats eller bostad och upphör när han eller

hon återvänder till sin arbetsplats. Om arbetstagaren inte kan återvända till sin arbetsplats inom den ordinarie arbetstiden, an- ses resan och resedygnet upphöra när han eller hon återvänder till sin bostad.

Den nödvändiga väntetiden som förorsakas av de allmänna kommunikationsmedlens tidtabeller då man byter från ett kom- munikationsmedel till ett annat räknas ingå i resetiden.

Arbetsgivaren ska med beaktande av den tid som sammanlagt åtgått till resan och arbetet se till att arbetstagaren får en tillräcklig vila under varje arbetsdygn.

22.4 Ersättning för kostnader på grund av arbetskom- mendering

22.4.1 Resekostnader

Arbetsgivaren ersätter de nödvändiga resekostnader som uppstår när arbetstagaren reser till och från kommenderingsplatsen eller till en annan kommenderingsplats när arbetet utförs på over 10 kilometers avstånd från arbetstagarens ordinarie arbetsplats och bostad. Till nödvändiga resekostnader räknas priset på biljetter (om resan sker på natten, sovplatsbiljetter) i andra klass samt kostnader för bagage.

A. Användning av egen bil på arbetsresor

Arbetsgivaren och arbetstagaren kan avtala om användningen av egen bil och om den ersättning som betalas före resan. Tilläggs- ersättning betalas för transport av andra personer eller gods som har avtalas om med chefen. Dagtraktamentets belopp är det som skattestyrelsen årligen fastställer som skattefritt.

B. Resor under arbetsdagen

Om arbetstagaren under arbetsdagen blir tvungen att resa mellan den ordinarie arbetsplatsen och kommenderingsplatsen, betalas ersättning för alla erforderliga resekostnader samt för resetiden.

22.4.2 Dagtraktamente

När stället där arbetet utförs mätt längs en allmänt använd farväg ligger på över 40 kilometers avstånd från arbetstagarens ordina- rie arbetsplats och bostad, betalas dagtraktamente för varje rese- dygn enligt följande:

• Partiellt dagtraktamente betalas när arbetsresan varat i över 6 timmar.

• Heldagstraktamente betalas när arbetsresan varat i över 10 timmar.

För en del av ett dygn som med minst 2 och högst 6 timmar över- stiger ett fullt resedygn betalas partiellt dagtraktamente.

Dagtraktamentets belopp är det som skattestyrelsen årligen fast- ställer som skattefritt.

Om arbetstagaren under något resedygn får en kostnadsfri eller en i resebiljettens pris inkluderad kost, avdras hälften av dagtrak- tamentets belopp. Med fri kost anses i fråga om heldagtrakta- mente två, fria måltider och i fråga om partiellt dagtraktamente en fri måltid.

22.4.3 Ersättning för resetid på arbetsresor

Om arbetstagaren får dagtraktamente för arbetsresan, betalas även ersättning för resetiden.

Ersättning för resetid betalas till arbetstagaren för högst 16 rese- timmar per arbetsdygn både under en dag som enligt arbetstids- schemat är arbetsdag och under arbetstagarens lediga dag. De arbetstimmar som utförs under den ordinarie arbetstiden under respektive arbetsdygn minskar den resetid som ersätts.

I ersättning för resetid betalas en ersättning som motsvarar den timavlönade arbetstagarens personliga tidlön. För det antal rese- timmar som motsvarar antalet förlorade ordinarie arbetstimmar betalas emellertid ersättning enligt den genomsnittliga timförtjäns- ten.

Om det för arbetstagaren har ordnats en sov- eller hyttplats, beta- las inte ersättningen för resetid mellan kl. 21.00 och 7.00.

22.4.4 Måltidsersättning

Arbetstagaren betalas en måltidsersättning på ¼ av dagtrakta- mentet för inrikesresor under följande förutsättningar:

• arbetet utförs på över 10 kilometers avstånd från arbetstaga- rens ordinarie arbetsplats och bostad

• arbetstagaren har ingen möjlighet att inta måltid på sin ordina- rie arbetsplats eller hemma och

• arbetsplatsen tillhandahåller inte gratis mat.

Måltidsersättning betalas inte när arbetstagaren arbetar på samma företags olika arbetsplatser och möjligheter och omstän- digheter för att äta motsvarar dem på hans eller hennes ordinarie arbetsplats.

Om arbetstagarens arbete inklusive resorna har pågått i minst 12 timmar och han eller hon därför först sent på kvällen kan åter- vända hem, ska de uppkomna kostnaderna ersättas med en andra måltidsersättning. Även de arbetstimmar som utförs ome- delbart före resan under samma arbetsdygn räknas med i de nämnda timmarna.

22.4.5 Övernattningskostnader

A. Inkvarteringskostnader

Om inkvartering inte har reserverats för arbetstagaren, betalar arbetsgivaren mot en godkänd utredning ersättning för inkvarte- ringskostnaderna under arbetskommenderingen.

Inkvarteringskostnadernas högsta belopp per resedygn är när avtalet ingås följande:

a) i städerna Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla 141 euro

b) i övriga kommuner 100 euro.

B. Nattresepenning

Nattresepenning till det belopp som skattestyrelsen fastställt som skattefritt betalas för ett sådant till dagtraktamente berättigande resedygn, under vilket för arbetstagaren inte har ordnats fri in- kvartering eller då han eller hon inte har fått logiersättning eller en

sovplats under resan.

22.5 Anskaffning av bostad

Arbetsgivaren utreder före arbetstagarens avfärd på en arbets- kommendering möjligheterna att få bostad på kommenderingsor- ten eller i dess närhet eller reserverar där vid behov en bostad åt arbetstagaren.

I bostaden ska finnas normal inredning, sänglinne samt tillräckliga sociala och rekreationsutrymmen med tanke på förhållandena.

Om arbetstagaren vid ett fast arbetsställe på kommenderingsor- ten ordnar en bostad åt arbetstagaren ska det inkvarterings- material som arbetsgivaren införskaffar för ändamålet vara så- dant att bostadsutrymmet per inkvarterad arbetstagare är minst 10 m2 och att högst en person med tanke på förhållandena på kommenderingsorten inkvarteras i ett rum.

Ifall arbetstagarens kommendering på samma arbetsställe varar högst en vecka är det möjligt att inkvartera två personer i samma rum. I det här fallet ska bostadsutrymmet omfatta minst 13 m2.

Ifall arbetskommanderingen avbryts till följd av att arbetstagaren reser hem för veckoslut och helger men fortsätter att arbeta på arbetsställe även efter avbrottet, ska arbetsgivaren ordna en bo- stad åt honom eller henne i enlighet med huvudregeln.

I en husvagn som arbetsgivaren införskaffar för inkvartering ska det finnas 7 m³ bostadsutrymme per inkvarterad arbetstagare.

22.6 Specialbestämmelser

22.6.1 Reseersättningar och ersättning för resetid på kommenderingsorten

Om det på kommenderingsorten i närheten av arbetsstället inte finns någon tillgänglig bostad och arbetstagaren därför är tvungen att bo på över 5 kilometers avstånd från arbetsplatsen, betalas till arbetstagaren ersättning för resekostnader. Ersättningens storlek fastställs i första hand på basis av kollektivtrafikavgiften för sträckan i fråga. Om man i brist på lämpliga kollektivtrafikförbin- delser är tvungen att använda egen bil, tillämpas avtalspunkten om användning av egen bil.

Om arbetsstället på kommenderingsorten mätt längs en allmänt använd farväg ligger på över 40 kilometers avstånd från den till- fälliga bostaden som arbetstagaren använder, betalas till honom eller henne för denna sträcka ersättning för resetid enligt det som avtalats ovan i underpunkt 22.4.3.

22.6.2 Frånvaro på kommenderingsplatsen utan godtagbar orsak

Om arbetstagaren utan godtagbar orsak är borta från arbetet på kommenderingsplatsen, minskas dagtraktamentets belopp för frånvarodagen i förhållande till den tid då arbetstagaren inte har utfört arbete.

Om frånvaron direkt ansluter sig till en ledig dag efter eller före arbetsdagen betalas inget dagtraktamente för följande eller före- gående lediga dag.

22.6.3 Hemresor i samband med helgdagar

Arbetsgivaren ersätter arbetstagarens resekostnader till hemorten och därifrån tillbaka till arbetsplatsen, betalar dagtraktamente samt ersättning för resetiden under resan och nattresepenning enligt förutsättningarna i det här kapitlet, om arbetstagaren före påsk-, midsommar- eller juldagen har arbetat oavbrutet i minst tre veckor på kommenderingsorten.

Arbetstagaren har i den ovan avsedda situationen inte rätt att avbryta sin arbetskommendering om arbetets tekniska karaktär eller andra tvingande skäl hindrar det.

22.6.4 Hemresa i anslutning till arbetsoförmåga

Om arbetsgivaren skickar hem en arbetstagare från kommende- ringsorten på grund av arbetstagarens sjukdom eller olycksfall, betalas kostnaderna för hemresan enligt detta kapitel. Ersättning för resetid betalas för den tid som åtgår till hemresan, för vilken inte betalas lön för sjuktid.

22.7 Arbete utomlands

En arbetstagare ska inte förordnas utlandskommendering utan hans eller hennes samtycke. Något särskilt godkännande behövs inte om det är fråga om en brådskande arbetskommendering eller om arbetstagarens arbetsavtal förutsätter resor också till utlandet.

För researbete utomlands ska man skriftligt avtala om lönevillkor, betalningssätt och andra ekonomiska förmåner i anslutning till anställningsförhållandet innan resan börjar.

Om bland andra följande faktorer ska överenskommas:

• avtalsparter

• förläggningsland

• avtalets giltighetstid

• anskaffande av bostad

• arbetsuppgifter

• lön och dagtraktamente

• arbetstid och övertidsarbete

• semester

• hemresor

Dagtraktamentets belopp i varje enskilt land är det som skattesty- relsen årligen fastställer som skattefritt.

I researbete utomlands tillämpas bestämmelserna i detta kollek- tivavtal i den mån de inte strider mot lagstiftningen i ifrågavarande land.

22.8 Några undantagsbestämmelser

När det gäller ersättning av kostnaderna för researbete i s.k. gränsarbete och arbetsplatser som ligger i Sverige i fråga om ett företag som ansluter sig som medlem till något svenskt arbetsgi- varförbund eller ingår ett separat kollektivavtal med ett svenskt fackförbund, iakttas de bestämmelser som gällde i kollektivavtalet mellan Teknologiindustrin rf och Elbranschernas fackförbund rf för 2011–2013.

22.9 Lokala avtal

Om ersättningen och omfattningen av de kostnader som avses i punkterna 22.4 och 22.8 och som förorsakas av en arbetskom- mendering kan lokalt avtalas annat. Om researbete i allmänhet utförs på arbetsplatsen, ska det lokala skriftliga avtalet gälla ar- betstagarna i allmänhet.

23 SÖCKENHELGSERSÄTTNING SAMT ANDRA ER- SÄTTNINGAR OCH FÖRMÅNER

23.1 Söckenhelger som ersätts

En arbetstagare med timlön betalas en söckenhelgsersättning som motsvarar den genomsnittliga timförtjänsten för 8 timmar för

• långfredag

• annandag påsk

• Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx

samt för följande när de inte infaller på en lördag eller söndag

• nyårsdagen

• trettondagen

• första maj

• midsommarafton

• julafton samt

• juldagen och annandag jul.

Söckenhelgsersättning till en deltidsarbetande arbetstagare ut- räknas så att den ovan angivna söckenhelgsersättningen multipli- ceras med kvoten av antalet ordinarie arbetstimmar per vecka och talet 40.

23.2 Förutsättningar för betalning av söckenhelgser- sättning

Söckenhelgsersättning betalas en arbetstagare vars anställnings- förhållande fortgått oavbrutet i minst en månad före söckenhelgen i fråga. Dessutom krävs att arbetstagaren enligt arbetstidssche-

mat har arbetat antingen den sista arbetsdagen före eller den närmast följande arbetsdagen efter söckenhelgen. Om villkorsre- geln om iakttagande av arbetstiden enligt arbetstidsschemat or- sakar att söckenhelgsersättningen går förlorad för flera söcken- helger i följd, gäller förlusten endast en av de nämnda söckenhel- gerna.

Om arbetstagaren utan tillåtelse har varit borta på en söckenhelg som enligt arbetstidsschemat är en arbetsdag, utbetalas ingen söckenhelgsersättning.

Söckenhelgsersättning betalas även för sådana söckenhelger som infaller

• under semestern,

• under den tid för vilken till arbetstagaren betalas lön för sjuktid eller moderskapsledighet,

• under frånvaro med lön på grund av sjukt barn (punkt 31.3),

• under de 15 första kalenderdagarna av permittering på grund av ekonomiska eller produktionsmässiga skäl,

• under lagstadgad faderskapsledighet.

För självständighetsdagen betalas en ersättning som motsvarar söckenhelgsersättningen till en arbetstagare, som på grund av arbetsoförmögenhet som beror på sjukdom eller olycksfall inte har rätt till lagenlig lön för självständighetsdagen, förutsatt att självständighetsdagen infaller på en annan veckodag än lördag eller söndag under den arbetsoförmögenhetstid för vilken arbets- tagaren får lön för sjuktid.

23.3 Övriga ersättningar och förmåner

23.3.1 Arbetstagarens rätt till ledighet

Arbetstagaren har rätt att få ledighet från arbetet:

• den dag han eller hon ingår äktenskap,

• på sin 50- och 60-årsdag

• på en nära anhörigs begravningsdag.

För beviljande av ledighet används i första hand arbetstidens utjämningsledighet.

23.3.2 Uppbåd och repetitionsövningar

Arbetsgivaren betalar till arbetstagare, som för första gången del- tar i värnpliktsuppbåd, för uppbådsdagen en ersättning som mot- svarar förtjänsten för högst en arbetsdag.

Om arbetstagaren också arbetar på uppbådsdagen, betalas till honom dessutom lön för den tid som han är i arbetet.

En arbetstagare som deltar i en separat läkarundersökning i samband med uppbådet ersätts för inkomstbortfall för den tid som han enligt godtagbar utredning är tvungen att vara borta från ar- betet under sin ordinarie arbetstid.

Arbetsgivaren betalar till arbetstagaren lön för den tid som åtgår till repetitionsövningar så att arbetstagaren tillsammans med den reservistlön som staten betalar får fulla löneförmåner. Arbetstaga- ren får dra av den reservistlön som ska betalas för arbetsdagarna i enlighet med arbetstidsschemat.

Bestämmelsen tillämpas även på arbetstagare som med stöd av civiltjänstlagen förordnas till tjänstgöring som ersätter repetitions- övningar eller som med stöd av lagen om befolkningsskydd utbil- das till särskilda uppgifter inom befolkningsskyddet.

Ersättningen grundar sig på den genomsnittliga timförtjänsten.

23.3.3 Elbranschernas fackförbund rf:s förvaltningsorgans möten

En arbetstagare som har valts in i Elbranschernas fackförbund rf:s utskott, direktion, styrelse eller delegation har rätt att få befri- else från arbetet för att delta i officiella möten som ordna sav dessa förvaltningsorgan.

Arbetstagaren ska meddela arbetsgivaren om behovet av befri- else från arbetet så snart som möjligt och förete vederbörlig ut- redning över den tid som han eller hon behöver för deltagande i mötet.

23.3.4 Grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad en grupplivförsäkring för arbetstagarna enligt avtalet mellan centralorganisationerna.

V SÄKERHET I ARBETET OCH ARBETARSKYDD‌

Syftet med arbetarskyddsverksamheten är att sörja för arbetsta- garnas säkerhet och hälsa i arbetet.

Bestämmelserna om arbetarskydd tar upp hur arbetarskydds- samarbetet ska ordnas på arbetsplatsen.

24 ALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM SÄKERHET I ARBETET

Arbetsgivaren är skyldig genom nödvändiga åtgärder sörja för arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. En tillräckligt omfat- tande utredning och bedömning av riskerna utgör grunden för åtgärder för att skapa hälsosamma och trygga arbetsförhållan- den.

Arbetstagaren ska iaktta de bestämmelser och anvisningar som arbetsgivaren enligt sin befogenhet ger. Arbetstagaren ska utan dröjsmål meddela arbetsgivaren och arbetarskyddsfullmäktigen om säkerhetsbrister som observerats. Arbetstagaren ska med de medel och möjligheter som står tillbuds rätta till felet eller bristen, om detta är möjligt utan att äventyra arbetstagarens egen och andras trygghet och hälsa.

Arbetstagaren har rätt att vägra att utföra ett sådant arbete som medför allvarliga risker för arbetstagarens egen eller andra ar- betstagares liv eller hälsa. Vägran att utföra arbetet ska meddelas arbetsgivaren. Rätten att vägra utföra arbete kvarstår till dess arbetsgivaren har avlägsnat riskfaktorerna eller annars sett till att arbetet kan utföras tryggt. Det här får inte begränsa arbetet i högre grad än vad som är nödvändigt för att upprätthålla trygghet och hälsa i arbetet.

25 PERSONLIG SKYDDSUTRUSTNING OCH SKYDDS- KLÄDER

Om det med stöd av sakkunnigutlåtanden, arbetsolycksfalls- och yrkessjukdomsstatistik eller övrig motsvarande grund gemensamt kan konstateras att användning av personlig skyddsutrustning väsentligt förbättrar arbetarskydds- eller hälsoförhållandena, in- förskaffar arbetsgivaren sådan skyddsutrustning till arbetsplatsen till arbetstagarens förfogande även om detta enligt 15 eller 20 § i arbetarskyddslagen inte skulle vara nödvändigt. Arbetstagaren ansvarar för skötseln av den personliga skyddsutrustning och den övriga utrustning som tilldelas honom eller henne.

På samma sätt går man tillväga om arbetstagaren effektivt kan skyddas mot de olägenheter som förorsakas av arbetets särskilda fuktighet, väta, drag, hetta eller köld, starkt ljus eller annan farlig strålning.

Det samarbetsorgan som behandlar ärendet är arbetarskydds- kommissionen på företaget eller motsvarande. Även företagets hälsovårdspersonal ska beredas möjlighet att framföra sin åsikt om den skyddsutrustning som föreslås bli anskaffad.

Arbetsgivaren anskaffar och underhåller på sin bekostnad det antal skyddsdräkter och -handskar som kan anses vara skäligt i sådana arbeten där egna sedvanliga arbetskläder slits och blir nersmutsade i större utsträckning än vanligt. Med underhåll avses tvätt av skyddsdräkter samt reparation eller förnyande av trasiga dräkter.

26 FÖRETAGSHÄLSOVÅRD

Arbetsgivaren ska på ordna företagshälsovård på sin bekostnad. Syftet med företagshälsovården är att förhindra hälsorisker och - olägenheter som beror på arbetet och arbetsförhållandena samt att främja arbetstagarnas trygghet, arbetsförmåga och hälsa. Be- stämmelser om organiseringen av företagshälsovården finns i lagen om företagshälsovård.

26.1 Hälsofrämjande verksamhet (Tyky)

Verksamheten i anslutning till hälsofrämjande på arbetsplatsen är ett samarbete mellan arbetsgivaren, arbetstagaren och företags-

hälsovården. Principerna för hälsofrämjande på arbetsplatsen ska skrivas in i arbetarskyddets verksamhetsprogram eller i företags- hälsovårdens verksamhetsplan.

Enligt överenskommelse kan ovan nämnda principer också tas in i den utvecklingsplan som ska göras upp på arbetsplatsen eller i någon annan motsvarande plan. Arbetarskyddschefens och arbe- tarskyddsfullmäktigens uppgift är att delta i uppgörandet, förverk- ligandet och uppföljningen av planen.

27 BESTÄMMELSER OM ARBETARSKYDD

Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas när minst 20 arbetsta- gare regelbundet arbetar på arbetsplatsen. En arbetarskyddsfull- mäktig ska emellertid väljas när arbetstagarna är minst tio. Även på andra arbetsplatser kan arbetstagarna sinsemellan utse en arbetarskyddsfullmäktig.

27.1 Arbetarskyddssamarbetets organisation

Arbetsgivaren utser en arbetarskyddschef för arbetarskyddssam- arbetet, om inte arbetsgivaren själv sköter uppgiften. Bestämmel- ser om arbetstagarnas rätt att välja en arbetarskyddsfullmäktig och ersättare finns i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen.

Lokalt kan man dessutom avtala att arbetstagarna sinsemellan kan utse ett eller flera arbetarskyddsombud. Då man avtalar om arbetarskyddsombudens antal, uppgifter och verksamhetsområde ska man se till att verksamhetsområdena bildar ändamålsenliga enheter. Vid bedömningen av ändamålsenligheten bör man ta hänsyn till riskfaktorerna på arbetsplatsen och arbetstagarnas möjligheter att med beaktande av skiftarbete träffa arbetar- skyddsombuden.

27.2 Arbetarskyddskommission och andra samarbets- organ

För arbetarskyddssamarbetet inrättas en arbetarskyddskommiss- ion, om man inte kommer överens om en annan samarbetsform.

Bestämmelser om de arbetarskyddsärenden på en gemensam arbetsplats som ska behandlas i arbetarskyddskommissionen finns i 43 g § i lagen om tillsynen över arbetarskyddet och om

arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen.

27.3 Arbetarskyddspersonalens uppgifter

A. Arbetarskyddschef

Utöver de övriga uppdrag som omfattas av arbetarskyddssamar- betet är arbetarskyddschefens uppgift att ordna, upprätthålla och utveckla arbetarskyddssamarbetet.

B. Arbetarskyddsfullmäktig

Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter bestäms i lagen om tillsy- nen över arbetarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen. Dessutom sköter arbetarskyddsfullmäktigen upp- gifter som enligt andra lagar och avtal ankommer på honom eller henne.

När en ersättare för arbetarskyddsfullmäktigen ersätter denne ska arbetarskyddsfullmäktigen skriftligen meddela arbetsgivaren om detta.

C. Ersättare

Om arbetarskyddsfullmäktigen tillfälligt är förhindrad att sköta sina uppgifter, sköter ersättaren de av arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter som inte kan skjutas fram till dess arbetarskyddsfullmäk- tigen inte längre är förhindrad.

D. Arbetarskyddsombud

Om man inte lokalt avtalat om övriga uppgifter, hör det till arbe- tarskyddsombudets uppgifter att delta i behandlingen och genom- förandet av samarbetsfrågor med anknytning till arbetarskyddet inom hans eller hennes verksamhetsområde.

27.4 Utbildningsbehov och anskaffning av författningar

Det utbildningsbehov som förutsätts för arbetarskyddsfullmäk- tigens och vice fullmäktigens samarbetsuppgifter ska behandlas inom två månader från valet. Samtidigt förhandlar man om de praktiska arrangemangen för att inhämta den nödvändiga kompe- tensen.

Arbetsgivaren ställer de lagar, förordningar och andra arbetar- skyddsbestämmelser till arbetarskyddsfullmäktigens, arbetar- skyddsombudets och övriga arbetarskyddsorgans förfogande

som dessa behöver för att kunna utföra sina uppdrag.

28 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS OCH ARBE- TARSKYDDSOMBUDETS VERKSAMHETSFÖRUT- SÄTTNINGAR

28.1 Befrielse från arbetet

Arbetarskyddsfullmäktigen beviljas vid behov tillfällig, regelbundet återkommande eller total befrielse från arbetet för att sköta sina uppgifter. Arbetarskyddsombudet samt övriga personalrepresen- tanter som deltar i det samarbete mellan företaget och persona- len som förutsätts i detta avtal beviljas vid behov tillfällig befrielse från arbetet.

Då man beviljar arbetarskyddsfullmäktigen befrielse från arbetet tillämpas följande principer:

A Det är ändamålsenligt att lokalt komma överens om arbe- tarskyddsfullmäktigens tidsanvändning.

B Om arbetarskyddsfullmäktigens tidsanvändning inte har överenskommits i enlighet med ovanstående, beräknas befrielsen från arbetet enligt den formel som finns i punkt C som använder det antal arbetstagare som arbetar- skyddsfullmäktigen representerar och den variationsbredd som anges i aslutning till nedan nämnda branscher som ska användas som koefficienter. Valet av den koefficient som används i beräkningen påverkas av arbetarskydds- och arbetshälsoriskerna, allvarlighetsgrad och utveckling av olycksfall och yrkessjukdomar, förändringar i arbetet, arbetets art, regionala omfattning samt såväl psykiska som fysiska arbetsförhållanden.

På en gemensam arbetsplats (arbetarskyddslagen 49 §) ska förhållandena i arbetsmiljön beaktas när arbetsgivaren som utövar den huvudsakliga bestämmanderätten faststäl- ler tidsanvändningen för arbetarskyddsfullmäktigen.

C Beräkningsformel: Antalet arbetstagare som arbetar- skyddsfullmäktigen representerar x koefficienten = tid i timmar/4 veckor.

D Om ingen överenskommelse om arbetarskyddsfullmäk- tigens tidsanvändning nås i fråga om koefficienten, an- vänds medeltalet av gränsvärdena, som nämns i samband med de olika branscherna, i beräkningsformeln.

E Befrielsen från arbetet är alltid minst 4 timmar under 4 veckor.

F Antalet arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen re- presenterar fastställs omedelbart före arbetarskyddsfull- mäktigevalet samt vid motsvarande tidpunkt ett år efter va- let.

De branschspecifika koefficienternas variationsbredd och medel- talet av dem som man avtalat om för beräkningen av arbetar- skyddsfullmäktigens befrielse från arbetet är följande:

Branscher (NI 2002):		Koefficienternas variat- ionsbredd och medeltal
I	Gruvverksamhet (15)	variationsbredd 0,28–0,37
	Metallförädling (27)	medeltal 0,33
	Metallvarutillverkning (28)
	Byggande av fartyg och bå- tar samt tillverkning av räls- fordon (35)
II	Tillverkning av maskiner och anläggningar (29) Tillverkning av elmaskiner och -anläggningar (31) Tillverkning av transportme- del (34)	variationsbredd 0,23–0,31 medeltal 0,27
III	Tillverkning av elektronik- produkter (30) Tillverkning av telekommuni- kationsprodukter (32) Tillverkning av finmekaniska produkter (33)	variationsbredd 0,20–0,27 medeltal 0,23

Om arbetarskyddsfullmäktigen är befriad från sitt arbete med re-

gelbundet återkommande intervaller, bör han eller hon huvudsak- ligen sköta sitt uppdrag under denna tid. Arbetsledningen ska dock bevilja befrielse från arbetet för att sköta nödvändiga ären- den även under övriga tider då det är lämplig med tanke på arbe- tet.

28.2 Ersättning av inkomstbortfall och månadsersätt- ning

Arbetsgivaren ersätter den inkomst som en personalrepresentant som deltar i arbetarskyddssamarbetet förlorar antingen på grund av deltagande i en lokal förhandling med arbetsgivarnas repre- sentanter eller när han eller hon i övrigt utför de uppgifter som överenskommits med arbetsgivaren.

Arbetarskyddsfullmäktigen ersätts för inkomstbortfallet till följd av att han eller hon under sin arbetstid sköter ovan avsedda uppdrag beträffande arbetsskyddet samt dessutom, om inte annat avta- lats, betalas varje månad en ersättning enligt följande:

Befrielse från arbete i tim- mar/4 veckor	Ersättning/mån. fr.o.m. 1.3.2014
4–15 timmar	74 €
16–33 ”	81 €
34–55 ”	88 €
56–79 ”	106 €
80–95 ”	125 €
96–139 ”	147 €
140–159 ”	172 €
160 timmar/helt be- friad	206 €

Om en arbetarskyddsfullmäktig, ett arbetarskyddsombud eller en medlem i arbetarskyddskommissionen eller motsvarande samar- betsorgan utför de med arbetsgivaren överenskomna uppgifterna utanför sin ordinarie arbetstid, betalas övertidstillägg för den på detta sätt förlorade tiden eller så avtalas om annan tilläggsersätt- ning.

I beräkningen av inkomstbortfallet används den genomsnittliga timförtjänsten.

Lönen för en arbetarskyddsfullmäktig som helt är befriad från arbetet fastställs på basis av medeltalet av de 20 högsta tid- eller prestationslönerna som betalas till arbetstagare på arbetsplatsen. Då man fastställer de 20 högsta lönerna beaktas dock inte löner som västenligt överstiger den allmänna lönenivån på arbetsplat- sen.

Löneutvecklingen för en arbetarskyddsfullmäktig som är delvis befriad från sitt arbete ska motsvara löneutvecklingen i företaget.

28.3 Arbetsutrymmen

Arbetsgivaren ordnar ett ändamålsenligt utrymme för förvaring av de tillbehör som krävs för att arbetarskyddsfullmäktigen ska kunna utföra sina uppgifter. Då arbetsplatsens storlek förutsätter speciella arbetsrum, ordnar arbetsgivaren ändamålsenliga lokaler där man kan föra de samtal som anses nödvändiga för skötseln av uppdragen.

Arbetarskyddsfullmäktigen kan vid behov använda företagets telefon och andra sedvanliga kontorsmaterial. Användning av och praktiska arrangemang kring kontorsmaterial, datorutrustning och programvara genomförs på ett gemensamt avtalat sätt.

29 UPPDRAGET SOM PERSONALFÖRETRÄDARE OCH DESS INVERKAN PÅ ANSTÄLLNINGSFÖR- HÅLLANDET, ARBETSUPPGIFTERNA OCH LÖNEN

A. Anställningsförhållande

Arbetarskyddsfullmäktigen, arbetarskyddsombudet och övriga personalrepresentanter är i sitt anställningsförhållande gentemot arbetsgivaren i samma ställning oberoende av om de sköter sina förtroendeuppgifter vid sidan av sitt eget arbete eller om de delvis eller helt har beviljats befrielse från arbetet. De är skyldiga att iaktta allmänna arbetsvillkor, arbetstider och arbetsledningens direktiv samt övriga ordningsföreskrifter.

B. Överlåtelse av rörelse

Arbetarskyddsfullmäktigens ställning förblir oförändrad trots över- låtelse av affärsrörelsen, om den överlåtna rörelsen eller en del av den behåller sin självständighet. Om den överlåtna rörelsen eller del därav förlorar sin självständighet, har arbetarskyddsfull-

mäktigen rätt till efterskydd i enlighet med punkt 30.4 räknat från det att mandattiden upphör på grund av rörelseöverlåtelsen.

C. Yrkesutveckling

Arbetarskyddsfullmäktigens möjligheter att utveckla sig och avan- cera i sitt yrke får inte försämras på grund av skötseln av uppdra- get som arbetarskyddsfullmäktig.

D. Inkomst- och omplaceringsskydd

Om den till arbetarskyddsfullmäktig valda personens ordinarie arbete försvårar skötseln av förtroendeuppdraget, ska annat ar- bete ordnas för honom eller henne. Ett sådant arrangemang får inte innebära att hans eller hennes inkomster minskar. Då annat arbete ordnas ska förhållandena på arbetsplatsen och arbetar- skyddsfullmäktigens yrkesskicklighet beaktas.

En arbetstagare som är verksam som arbetarskyddsfullmäktig får inte förflyttas till ett lägre betalt arbete än det som han eller hon hade innan han eller hon blev vald till arbetarskyddsfullmäktig. Han eller hon får inte heller flyttas till ett arbete med lägre status, om arbetsgivaren kan erbjuda annat arbete som motsvarar hans eller hennes yrkeskunskap.

Om ett arbetarskyddsombud tillfälligt måste flyttas till ett arbete utanför sitt egentliga verksamhetsområde, ska man sträva efter att förflyttningen inte oskäligt försvårar skötseln av uppgifterna som arbetarskyddsombud.

E. Upprätthållande av yrkeskunskapen

Efter att arbetarskyddsfullmäktigens uppdrag upphört bör han eller hon tillsammans med arbetsgivaren reda ut huruvida upp- rätthållandet av arbetstagarens yrkeskunskap för det tidigare ar- betet eller ett motsvarande arbete förutsätter yrkesutbildning. Vid beslut om utbildningens innehåll fästs uppmärksamhet vid hur lång befrielsen från arbetet varit, mandatperiodens längd och de ändringar som skett i arbetsmetoderna under ifrågavarande tid. Arbetsgivaren ordnar utbildningen.

30 ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGENS ANSTÄLL- NINGSSKYDD

30.1 Uppsägning av arbetsavtal och permittering av arbetarskyddsfullmäktig av ekonomiska orsaker och produktionsorsaker

Om företagets arbetskraft permitteras eller sägs upp på grund av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker, får inte arbetar- skyddsfullmäktigen sägas upp eller permitteras om inte produkt- ionsanstaltens verksamhet helt avbryts. Om man tillsammans med arbetarskyddsfullmäktigen konstaterar att han eller hon inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans eller hennes yrke eller annars är lämpligt för honom eller henne, kan man däremot av- vika från denna regel.

Uppsägning av arbetarskyddsfullmäktigens ersättares arbetsavtal eller permittering av honom eller henne då han eller hon inte ar- betar som arbetarskyddsfullmäktigens ersättare eller inte innehar ställning som förtroendeman, får inte grunda sig på arbetstaga- rens uppgift i arbetarskyddssamarbetet. Arbetsgivaren ska utan särskilt krav påvisa att åtgärden grundar sig på andra omständig- heter.

30.2 Uppsägning av arbetsavtal på grund av omstän- dighet som beror på arbetarskyddsfullmäktigen

En arbetarskyddsfullmäktig får inte sägas upp på grund av orsa- ker som beror på honom eller henne utan det samtycke enligt 7 kap. 10 § 1 mom. i arbetsavtalslagen av majoriteten av de arbets- tagare som han eller hon representerar.

30.3 Hävning av arbetsavtal och behandling som upp- hävt

Arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal får inte hävas i strid med bestämmelserna i 8 kap. 13 § i arbetsavtalslagen. Arbetsavtalet kan inte hävas på den grund att han eller hon har brutit mot ord- ningsbestämmelserna, om inte personen samtidigt upprepade gånger och i väsentlig grad samt trots varning har försummat sina förpliktelser.

Vid bedömningen av grunderna för hävning av arbetarskydds- fullmäktigens arbetsavtal får han eller hon inte försättas i sämre ställning än de övriga arbetstagarna.

30.4 Kandidat- och efterskydd för en arbetarskydds- fullmäktig

Bestämmelserna ovan om anställningsskydd ska även tillämpas på en arbetarskyddsfullmäktigekandidat vars kandidatur skriftlig- en har meddelats arbetarskyddskommissionen eller ett annat motsvarande samarbetsorgan.

Kandidatskyddet börjar dock tidigast tre månader före den till ar- betarskyddsfullmäktig valdas mandattid börjar och upphör för övriga kandidater när valresultatet fastställts.

Bestämmelserna om anställningsskydd ska tillämpas på en ar- betstagare som verkat som arbetarskyddsfullmäktig sex månader efter det att uppdraget upphört.

30.5 Ersättningar

Om arbetarskyddsfullmäktigens arbetsavtal upphävts i strid med bestämmelserna i detta avtal, ska arbetsgivaren till honom eller henne betala en ersättning på minst 10 och högst 30 månaders lön. Ersättningen ska bestämmas enligt grunderna i 12 kap. 2 § 2 mom. i arbetsavtalslagen. Kränkning av rättigheterna i detta avtal ska beaktas som en faktor som ökar ersättningens belopp. Då antalet arbetstagare och tjänstemän som regelbundet arbetar vid en produktionsenhet eller vid en motsvarande verksamhetsenhet är 20 eller färre, är den ovan nämnda ersättningen minst 4 måna- ders lön och högst den ersättning som fastställs i enlighet med 12 kap. § 2 mom. i arbetsavtalslagen.

Ersättning för ogrundad permittering bestäms i enlighet med 12 kap. 1 § 1 mom. i arbetsavtalslagen.

30.6 Ersättare

Bestämmelserna i denna punkt tillämpas på arbetsskyddsfullmäk- tigens ersättare under den tid som han eller hon enligt en korrekt gjord anmälan verkar som arbetarskyddsfullmäktigens vikarie.

VI SOCIALA BESTÄMMELSER‌

Bestämmelserna om arbetsoförmåga gäller arbetsgivarens och arbetstagarens rättigheter och skyldigheter i samband med från-

varo till följd av arbetstagarens sjukdom eller olycksfall.

Arbetsgivaren har under vissa förutsättningar skyldighet att betala lön för moderskaps- och faderskapsledighet samt för tillfällig vård- ledighet och att ersätta inkomstbortfall för tiden för läkarunder- sökning.

31 ARBETSOFÖRMÅGA, MODERSKAPS- OCH FA- DERSKAPSLEDIGHET SAMT TILLFÄLLIG VÅRD- LEDIGHET

31.1 Arbetsoförmåga

31.1.1 Meddelande om arbetsoförmåga

Arbetstagaren är skyldig att omedelbart och, såvitt möjligt, innan arbetsskiftet inleds meddela arbetsgivaren om han eller hon in- sjuknar.

Om man insjuknar, ska man meddela den närmaste förmannen eller någon annan av arbetsgivaren utnämnd person. Arbetsgiva- ren ska meddela arbetstagarna hur anmälan om insjuknande ska göras.

31.1.2 Försummelse av anmälningsplikten

Om arbetstagaren uppsåtligen försummar sin skyldighet att utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren om att han eller hon har in- sjuknat, betalas lön för sjuktid tidigast från och med den dag då anmälan gjordes.

31.1.3 Förutsättningar för betalning av lön för sjuktid

Lön för sjuktid betalas under följande förutsättningar:

• arbetstagaren är förhindrad att arbeta på grund av en arbetso- förmåga som beror på sjukdom eller olycksfall.

• en av arbetsgivaren godkänd utredning över arbetsoförmågan uppvisas.

A. Fastställande av arbetsoförmåga

Arbetsoförmågan konstateras med ett av företagets företagslä- kare utfärdat eller ett annat av arbetsgivaren godkänt läkarintyg.

Ett retroaktivt läkarintyg kan godkännas om läkaren har skrivit en godtagbar motivering till retroaktiviteten på intyget.

Under epidemitider kan läkaren ge arbetsplatsens företagshälso- vårdare rätt att på basis av sin undersökning skriva ut intyg på upp till högst tre dygn per gång. Utgivaren av upprepat sjukintyg ska alltid vara samma hälsovårdare. Vid upprepat sjukdomsfall ska särskild uppmärksamhet fästas vid ett eventuellt behov av läkarvård. Innan ett av hälsovårdaren utskrivet intyg kan anses som utredning över arbetsoförmögenhet, ska han eller hon till- sammans med läkaren konstatera att situationen är sådan som ovan avses, och att hälsovårdaren kan skriva ut intyg över ar- betsoförmögenhet.

B. Prioriterat bruk av företagets hälsotjänster

Arbetstagaren ska i första hand vända sig till företagets företags- hälsovårdsläkare. Ett intyg över arbetsoförmåga som skrivits ut av en annan läkare än företagshälsovårdsläkaren duger som grund för betalning av lön för sjuktid om arbetstagaren för arbets- givaren framför en godtagbar orsak till att anlita en annan läkare.

C. Oklarheter i anslutning till läkarintyget

Om arbetsgivaren inte godkänner det läkarintyg som arbetstaga- ren uppvisar, kan han eller hon hänvisa arbetstagaren till en an- nan av arbetsgivaren nämnd läkare för kontroll. Arbetsgivaren betalar utgifterna för anskaffningen av ett nytt läkarintyg.

D. Hantering av sjukfrånvaro och arbetstagarens egen anmälan Hantering av sjukfrånvaro

Hanteringen av sjukfrånvaron på arbetsplatsen sker bäst i sam- arbete mellan företagsledningen, cheferna, personalen och dess representanter samt företagshälsovården. En effektiv påverkan kräver en handlingsmodell som består av kartläggning av pro- blem, målsättning och praktiska åtgärder. En av dessa åtgärder kan vara förfarandet med egen anmälan som beskrivs nedan.

Arbetstagarens egen anmälan om kortvarig sjukfrånvaro

För att minska sjukfrånvaron kan man lokalt avtala om införande av metoden om egen anmälan på arbetsplatsen. Avtalet ska in-

gås skriftligen med elbranschens huvudförtroendeman. Avtalet kan gälla frånvaro som pågår högst tre dygn. Metoden om egen anmälan tillämpas enbart på arbetstagarens egen sjukfrånvaro.

Lokalt kan bland annat avtalas om följande:

• avtalets syften

• vem som berörs av avtalet

• till vem anmälan görs

• på vilket sätt anmälan görs

• hur anmälan registreras

• hur man ska göra om sjukdomen fortsätter

• eventuella begränsningar i antalet godtagbara frånvarotill- fällen

• arbetsgivarens rätt att beordra arbetstagaren till undersökning av (företags)läkare

• prognostisering för missbruk och möjlighet att avvika från grunderna för betalning av lön för sjuktid vid konstaterat miss- bruk av systemet

• uppföljning av att avtalet följs

• avtalets varaktighet, uppsägningsmöjlighet.

31.1.4 Betalningsgrund för lön för sjuktid och ersättnings- periodens längd

Till en arbetstagare med timlön betalas lön för sjuktid enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En arbetstagare med månadslön får för den sjuktid som ersätts av arbetsgivaren den månadslön som utgör arbetstagarens personliga tidlön.

Lön för sjuktid betalas för de arbetsdagar som ingår i arbetstids- schemat under nedan angivna kalenderperioder:

Ett anställningsförhållande som före ar- betsoförmågan oavbrutet har fortgått	Kalen- derperiod
minst 1 månad men mindre än 3 år	28 dagar
3 år men under 5 år	35 dagar

5 år men under 10 år	42 dagar
10 år eller längre	56 dagar

Lön för sjuktid betalas för de ordinarie arbetstimmarna under varje arbetsdag för vilken ersättning betalas.

A. Anställningsförhållanden som fortgått minst sex månader

Till en arbetstagare vars anställningsförhållande före sjukdomens början utan avbrott har fortgått i minst 6 månader betalas lön för sjuktid från början av den första av sådana sjukdagar som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar om han eller hon hade varit i arbetet.

B. Karensdag i anställningsförhållanden som fortgått mindre än sex månader

Lön för sjuktid betalas från början av den första av sådana sjuk- domsdagar, som skulle ha varit arbetstagarens arbetsdagar om han eller hon hade varit i arbetet. Den första frånvarodagen är karensdag.

När arbetsoförmågan på grund av sjukdom efter insjuknandeda- gen fortgår minst sex vardagar betalar arbetsgivaren lön även för karensdagen.

Om arbetsoförmågan beror på ett olycksfall i arbetet betalas lön för sjuktid även för karensdagen.

C. Anställningsförhållande som fortgått mindre än en månad

Anställningsförhållande som fortgått under 1 månad Om arbetso- förmågan på grund av sjukdom eller olycksfall börjar innan an- ställningsförhållandet har fortgått en månad betalar arbetsgivaren i lön för sjuktid 50 % av arbetstagarens personliga tidlön. Lön för sjuktid betalas för högst de arbetsdagar som enligt arbetstids- schemat ingår i den tidsperiod som omfattar den dag då arbetso- förmågan började och nio vardagar därefter. Förutsättningarna för betalningen av lön för sjuktid liksom även karensdagen fastställs enligt detta kapitel.

Ifall arbetstagarens rätt till dagpenning enligt sjukförsäkringslagen börjar tidigare förkortas den tid för vilken lön ska betalas i motsva- rande mån.

D. Arbetstagaren insjuknar under arbetsdagen

Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall blir ar- betsoförmögen mitt under sin arbetsdag, betalas till honom eller henne ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten för den förlorade ordinarie arbetstiden under dagen.

I anställningsförhållanden som varat under sex månader är därpå följande arbetsdag karensdag, om arbetsoförmågan fortgår. Om arbetstagaren redan när han eller hon kommer till arbetet är ar- betsoförmögen, anses denna dag som karensdag i anställnings- förhållanden som fortgått under sex månader.

E. Återfall av samma sjukdom

Om arbetstagaren återinsjuknar i samma sjukdom inom högst 30 dagar efter den dag för vilken till honom eller henne senast har betalats lön för sjuktid eller sjukdagpenning, börjar man betala lön för sjuktid utan karensdag förutsatt att ersättningsperioden för denna sjukdom inte har uppfyllts. Lön för sjuktid betalas tills sjuk- doms- eller ersättningsperioden har löpt ut.

Vid återfall av samma sjukdom behöver ersättningsperioden inte vara enhetlig utan den kan bestå av flera arbetsoförmögenhets- perioder.

I oklara fall avgörs huruvida det är fråga om samma sjukdom en- ligt tolkningarna i sjukförsäkringslagen.

Om arbetsoförmågan till följd av sjukdom eller olycka uppkommit under en tid av arbetsoförmåga till följd av annan sjukdomen eller olycka eller omedelbart därefter och den anställda inte varit i ar- bete däremellan räknas sjuktidsperioderna med tanke på betal- ning av lön för sjukdomstid till samma arbetsoförmåga.

31.1.5 Lön för sjuktid betalas inte

Lön för sjukdomstid betalas inte om arbetstagaren uppsåtligen har ådragit sig sjukdomen eller olycksfallet genom brottslig verk- samhet, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.

31.1.6 Tidpunkt för betalning av lön för sjuktid

Om arbetstagaren utan dröjsmål har meddelat sin arbetsoför- måga och inga oklarheter om grunderna för eller storleken på

lönen för sjuktid förekommer, betalar arbetsgivaren till arbetstaga- ren lön för sjuktid i samband med den regelbundna lönebetal- ningen utan att invänta dag- eller moderskapspenning eller en därmed jämförbar ersättning.

31.1.7 Lön för sjuktid vid permittering

Om arbetstagaren på grund av sjukdom eller olycksfall är ar- betsoförmögen när anmälan om permittering ges och sjukdomen fortsätter efter att permitteringen redan har börjat, betalas lön för sjuktid enligt denna punkt även under permitteringstiden tills an- tingen arbetsoförmågan eller ersättningsperioden har upphört.

Om arbetstagaren insjuknar efter att anmälan om permittering har getts, betalas lön för sjuktid fram till att permitteringen börjar, då även ersättningsperioden slutar löpa. Om arbetstagaren är sjuk när permitteringen upphör, betalas lön för sjuktid enligt denna punkt tills arbetsoförmågan upphör eller ersättningsperioden löper ut.

Under permitteringstiden betalas ingen lön för sjukdomstid med ovan nämnda undantag. Om arbetsoförmågan på grund av sjuk- dom börjar under permitteringen och fortsätter då permitteringen redan upphört, tar arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjuktid vid då permitteringen upphör.

I anställningsförhållanden som varat mindre än sex månader är den första arbetsdagen efter permitteringen karensdag. Den räk- nas också som insjuknandedag och den första dagen av den pe- riod då lön för sjuktid betalas. När arbetsoförmågan på grund av sjukdom efter insjuknandedagen fortgår minst sex vardagar beta- lar arbetsgivaren lön även för karensdagen.

31.1.8 Ersättande arbete

Arbetstagaren är inte alltid helt arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall. Det är eventuellt möjligt att anvisa arbets- tagaren annat arbete än hans eller hennes ordinarie arbete, s.k. ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsen- ligt och i mån av möjlighet motsvara arbetstagarens normala ar- betsuppgifter eller ibland även utbildning som är lämplig för ar- betstagaren.

I läkarintyget över arbetstagarens arbetsoförmåga vore det tillråd-

ligt att beskriva de eventuella begränsningar som sjukdomen eller skadan medför i arbetet. Arbetsgivarens beslut om anvisning av ersättande arbete för arbetstagaren ska grunda sig på ett medi- cinskt motiverat ställningstagande.

Utförandet av ersättande arbete ska basera sig på de tillväga- gångssätt som gemensamt har behandlats på arbetsplatsen och på en konsultation med företagshälsovårdsläkaren. Innan det ersättande arbetet inleds bereds arbetstagaren möjlighet att dis- kutera med företagshälsovårdsläkaren.

Närmare anvisningar om ersättande arbete finns på förbundens hemsidor.

31.1.9 Ledning av arbetsförmågan

Det är chefens uppgift att känna till begränsningarna för arbetsta- garens arbetsförmåga och hur de påverkar förmågan att klara sig i arbetslivet. Utredning av orsakerna till frånvaro och andra frågor som gäller frånvaro tjänar detta syfte. Det är chefens uppgift att vid behov ingripa i upprepad och förlängd frånvaro. Det är anled- ning att vidta förebyggande åtgärder för att förhindra frånvaro.

När eventuella problemfall åtgärdas framhävs behovet av att för- männen samarbetar med företagshälsovården, personaladminist- rationen, arbetarskyddsexperter och personalens representanter.

31.1.10 Förlängning av arbetskarriären

Arbetsgivaren kan med en arbetstagare som har fyllt 58 år disku- tera de eventuella åtgärder som stöder en åldrande arbetstagares möjligheter att orka i arbetet. Exempel på åtgärder finns i publikat- ionen Teknologiindustrins livscykelmodell för arbetslivet.

31.2 Moderskaps- och faderskapsledighet

Till en arbetstagare, vars anställningsförhållande har fortgått minst sex månader före nedkomsten, betalas under moderskaps- ledigheten lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten för de ar- betsdagar som enligt arbetstidsschemat infaller under en kalen- derperiod på 56 dagar räknat från början av den i 4 kap. 1 § i ar- betsavtalslagen föreskrivna moderskapsledigheten.

Om en ny moderskapsledighet börjar under den föregående fa- miljeledigheten så att arbetstagaren inte däremellan återvänder

till arbetet, har arbetsgivaren ingen lönebetalningsskyldighet för den nya moderskapsledigheten.

Om en kvinnlig arbetstagare har adopterat ett barn under skolål- dern, beviljas hon under samma förutsättningar i direkt anslutning till adoptionen en med moderskapsledighet jämställd ledighet på 56 dagar under vilken arbetsgivaren betalar lön till arbetstagaren enligt bestämmelserna om betalning av lön för moderskapsledig- het i kollektivavtalet.

En arbetstagaren ges faderskapsledighet för den tid som fader- skapspengen i enligt sjukförsäkringslagen gäller för.

Till en arbetstagare, vars anställning har fortgått i minst sex må- nader före början av faderskapsledigheten, betalas under dennes faderskapsledighet lön enligt den genomsnittliga timförtjänsten för de arbetsdagar som enligt arbetstidsschemat infaller under en period på högst sex vardagar.

31.3 Insjuknande av barn

Arbetstagaren har rätt att få ledighet med lön om hans eller hen- nes barn under 10 år eller ett annat i hans eller hennes hushåll permanent bosatt barn under 10 år plötsligt insjuknar, för att bar- net ska kunna vårdas eller för att vården ska kunna arrangeras. Ersättningen för en kort tillfällig frånvaro betalas på samma sätt som lön för sjuktid. Om anställningsförhållandet före frånvaron har varat i mindre än sex månader, räknas den första frånvaroda- gen som karensdag.

Ersättningen betalas under följande förutsättningar:

A. Utredning om barnets insjuknande

Om barnets sjukdom och arbetstagarens behov att därför vara frånvarande från arbetet ska uppvisas en likadan utredning som enligt kollektivavtalet och inom företaget eventuellt tillämpad praxis krävs vid arbetstagarens egen sjukdom.

B. Personer som är berättigade till frånvaro

Berättigade till frånvaro är personer som permanent bor i samma hushåll som barnet

• barnets biologiska föräldrar

• barnets adoptivföräldrar xxxxx

• barnets övriga vårdnadshavare.

Även barnets förälder, som inte är bosatt i samma hushåll som barnet (distansförälder), har samma rätt.

C. Person som utnyttjar rätt till frånvaro

Barnets vårdnadshavare beslutar om vilkendera föräldern som använder rätten till frånvaro eller om någon annan person som permanent bor i samma hushåll som barnet använder rätten till frånvaro.

Arbetsgivaren har rätt att få en utredning över att barnets vård- nadshavare inte samtidigt utnyttjar sin ovan nämnda rätt till från- varo.

D. Avsikten med och längden på frånvaro

Arbetstagarens frånvaro ska vara nödvändig för att ett plötsligt insjuknat barn ska kunna vårdas eller för att vården ska kunna arrangeras. Arbetsgivaren har rätt att få en utredning över vilka möjligheter barnets vårdplats och de familjemedlemmar som är bosatta i samma hushåll har att vårda barnet och om de är lämp- liga för uppgiften.

Frånvaron kan omfatta antingen 1, 2, 3 eller 4 arbetsdagar åt gången. Frånvaron är nödvändig endast så länge tills man kunnat arrangera vården av barnet. Man ska vidta nödvändiga och even- tuella åtgärder för att barnets vård ska kunna arrangeras även på arbetstagarens lediga dagar.

E. Vårdnadshavarens förvärvsarbetsförutsättning

Arbetstagarens rätt till ersättning för frånvaron förutsätter att bägge vårdnadshavarna som varaktigt bor i samma hushåll som barnet arbetar eller att en av vårdnadshavarna är förhindrad att delta i vårdnaden av barnet på grund av militärtjänstgöring eller civiltjänstgöring.

F. Båda vårdnadshavarna i skiftarbete

Om barnets vårdnadshavare är anställda i skiftarbete hos samma arbetsgivare så att vårdnadshavarnas arbetsskift infaller efter varandra, bereds den hemmavarande vårdnadshavaren möjlighet

att utan löneförlust vårda ett plötsligt insjuknat barn tills den andra vårdnadshavaren återvänder hem efter sitt arbetsskift. En sådan frånvaro med lön är lika lång som den tid som åtgår till arbetsre- san fram och tillbaka.

G. Återfall av samma sjukdom

Om barnet återinsjuknar i samma sjukdom inom högst 30 dagar efter den dag för vilken senast har betalats ersättning enligt denna punkt, fortsätter man att betala ersättning utan karensdag tills den ovan nämnda ersättningsperioden på fyra arbetsdagar för denna sjukdom har fyllts.

H. Barns insjuknande mitt under en arbetsdag

Om barnet insjuknar plötsligt mitt under vårdnadshavarens ar- betsdag och den ena vårdnadshavaren är tvungen att arrangera vården eller vårda barnet på det sätt som avses i denna punkt, betalas till honom eller henne ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten för den förlorade ordinarie arbetstiden under re- spektive dag.

31.3.1 Frånvarons inverkan på semester

De frånvarodagar med lön som avses i denna punkt jämställs med dagar likställda med arbetade dagar så som avses i se- mesterlagen.

31.4 Avdrag från lönen för sjuktid eller moderskaps- och faderskapsledighet

Från lönen för sjukdomstid eller moderskaps- och faderskapsle- dighet avdras det som arbetstagaren enligt lag eller avtal på grundval av samma arbetsoförmåga eller nedkomst för samma period erhåller i dag-, moderskaps- eller faderskapspenning eller därmed jämförbar annan ersättning. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av ifrågavarande ersättning från lönen för sjuktiden eller moderskaps- eller faderskapsledigheten till den del som er- sättningen betalas till arbetstagaren enligt av honom eller henne helt eller delvis själv frivilligt bekostad försäkring.

För den tid som arbetsgivaren har betalat lön för sjuktid eller mo- derskaps- eller faderskapsledighet till arbetstagaren, är arbetsgi- varen berättigad att få dagpenning eller moderskaps- eller fader-

skapspenning eller därmed jämförbar ersättning som tillkommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av denne/denna, dock inte mer än det belopp arbetsgivaren har betalt.

Om arbetstagaren är sjuk en sådan dag då man på grund av för- kortad arbetsvecka inte arbetar, har arbetsgivaren dock inte rätt till dag-, moderskaps- eller faderskapspenningen för denna dag.

Om arbetstagaren själv är orsak till att dagpenning eller med den jämställd ersättning inte betalas, eller om den betalas till ett mindre belopp än det som han eller hon hade haft rätt till, har arbetsgivaren rätt att från lönen för sjuktiden eller moderskaps- och faderskapsledigheten avdra hela eller den del av dagpen- ningen som till följd av arbetstagarens försummelse har lämnats obetald.

32 LÄKARUNDERSÖKNINGAR

32.1 Ersättning för inkomstbortfall under lagstadgade läkarundersökningar

Arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för inkomstbortfall och nöd- vändiga resekostnader samt betalar dagpenning enligt under- punkt 22.4.2, om arbetstagaren medan anställningsförhållandet pågår skickas eller remitteras till hälsokontroll eller undersökning- ar då dessa grundar sig på:

• statsrådets förordning om principerna för god företagshälso- vårdspraxis, företagshälsovårdens innehåll samt angående fackpersonalens och sakkunnigas utbildning (1484/2001 och fr.o.m. 1.1.2014 708/2013) och på en godkänd verksamhets- plan för företagshälsovården

• lagen om unga arbetstagare (998/93)

• strålskyddslagen (592/91) eller

• lagen om smittsamma sjukdomar (583/86).

Inkomstbortfallet ersätts för den tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmar som arbetstagaren förlorat till följd av undersök- ningen eller kontrollen samt därtill anslutna resor.

Om kontrollen sker under arbetstagarens fritid, betalas till honom eller henne i ersättning för extra kostnader en summa som mots-