Common use of Sammanfattning Clause in Contracts

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg för att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottet.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Utredningen bedömer att det finns behov av en reglering som, i fråga om arbetsrättsliga krav på leverantörer, syftar till att motverka oskäliga arbetsvillkor och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis som bidrar till ökad enhetlighet mellan de bolag med statligt ägande som är upphandlande myndigheter eller erkän- nandeintyg enheter respektive de som inte omfattas av upphandlings- lagstiftningen. Bolagen med statligt ägande ska därför ställa krav på leverantörers arbetsvillkor vid inköp som överstiger tröskelvärdet för central upphandlande myndighets upphandling av varor och tjänster enligt lagen (2016:1145) om offentlig upphandling, vilket f.n. motsvarar cirka 1,36 miljoner kronor. Bolagen med statligt ägande ska ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer när behov av det föreligger. De krav staten som ägare vill ställa på bolagen med statligt ägande rörande leverantörers arbetsvillkor ska anges i statens ägarpolicy och riktlinjer för bolag med statligt ägande, och därigenom bli en bindande anvisning till styrelsen för respektive bolag inom ägarpolicyns tillämpningsområde. Xxxxxxxx skyldighet att ställa arbetsrättsliga krav ska tillämpas enligt principen följ eller förklara. Utredningen föreslår att bolagen med statligt ägande ska ställa arbetsrättsliga krav på leverantörer genom en generellt tillämpbar uppförandekod eller motsvarande som görs till del av de enskilda avtalen med bolagens leverantörer och kompletteras med de villkor som ska gälla för den enskilde leverantören. Kraven ska avse de av leverantörens anställda som direkt medverkar till framställandet av den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. De arbetsrättsliga krav som ställs på huvudleverantören ska också gälla för eventuella underleverantörer i alla led som direkt medverkar till framställandet av den vara eller tjänst som ska levereras till bolaget med statligt ägande. Bolagen med statligt ägande ska, när det är behövligt, kräva att leverantörer tillförsäkrar sina anställda vissa villkor avseende lön, arbetstid och semester. Leverantörer ska därvid tillförsäkra sina anställda villkor enligt kollektivavtal, eller villkor enligt de lägsta nivåer som följer av ett centralt kollektivavtal som tillämpas i hela Sverige på motsvarande arbetstagare i den aktuella branschen. Villkoren ska dock alltid minst motsvara dem som följer av lag. Om arbetet utförs under sådana förhållanden att svensk arbetsrätt inte är tillämplig ska leverantören minst tillförsäkra sina anställda villkor i enlighet med ILO:s kärnkonventioner. Avslutningsvis föreslår utredningen att bolagen med statligt ägande regelbundet ska följa upp hur leverantörer efterlever de arbetsrättsliga krav som har ställts genom avtal. Xxxxxxx ska också följa upp i vilken utsträckning huvudleverantörer ställer motsvarande krav på underleverantörer. Hur uppföljningen ska ske ska bestämmas av respektive bolag med statligt ägande, som också ska avgöra vilka åtgärder som ska vidtas vid ett eventuellt avtalsbrott avseende de arbetsrättsliga kraven. Bolagen ska på ett lämpligt sätt redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa skäliga arbetsvillkor hos sina leverantörer, så att aktieägare(n) och andra intressenter kan följa upp bolagens arbete med en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0hållbar leverantörskedja. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för Utredningen bedömer att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som bolagen med statligt ägande kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund dra nytta av det påstådda kollektivavtalsbrottetstöd avseende tillämpningen av bestämmelserna om särskilda arbetsrättsliga villkor för fullgörande av kontrakt som finns tillgängligt hos Upphandlingsmyndigheten i fråga om såväl bedömningen av när behov finns att ställa arbetsrättsliga krav som nivåerna på de villkor som ska avtalas. Utredningens förslag ska inte gälla vid specifika upphandlingar genomförda av bolag med statligt ägande i enlighet med upphandlingslagstiftningen, dvs. av en upphandlande myndighet eller enhet.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis Konsumentverket har under år 2020 genomfört en granskning avseende licensierade spelbolags avtalsvillkor. Syftet med granskningen var att utreda om spelbolag tillämpar avtalsvillkor som kan anses oskäliga gentemot konsumenter. Konsumentverkets sammantagna bedömning är att det förekommer avtalsvillkor hos de granskade bolagen som kan anses oskäliga. I granskningen av avtalsvillkoren har Konsumentverket bedömt hur dessa förhåller sig till avtalsvillkorslagen. Konsumentverket har bedömt villkoren utifrån huruvida de strider mot tvingande lag eller erkän- nandeintyg allmänna rättsprinciper om villkoren orsakar en betydande obalans mellan parterna samt om villkoren är vilseledande eller oklart presenterade. I granskningen kunde Konsumentverket konstatera att det förekom brister i avtalsvillkoren. Utifrån de brister som uppmärksammats har Konsumentverket valt att fokusera på ett antal utvalda villkor. När det gäller spelbolagens rätt att begära in dokumentation från konsumenten anser Konsumentverket att bolagen i vissa fall kräver in allt för omfattande dokumentation. Ett flertal bolag tillämpar även avtalsvillkor som innebär att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft bolagen begränsar konsumentens rätt till – uttag av pengar från spelkontot genom att begära in ytterligare dokumentation från konsumenten. Konsumentverket har uppmärksammat avtalsvillkor som innebär att utländsk lag ska tillämpas på avtalen samt att utländsk domstol ska vara behörig. Det förekom vidare brister i avtalsvillkor beträffande information angående alternativ tvistlösning och fått – bara 88 procent vilka möjligheter konsumenten har i en sådan situation. Bristerna avsåg bland annat ofullständig eller obefintlig information om Allmänna reklamationsnämnden och EU:s onlineplattform för tvistlösning. Konsumentverket har även upptäckt brister i spelbolags avtalsvillkor gällande reklamation. I granskningen uppvisade majoriteten av den avtalade lönende granskade bolagen bland annat brister i hur en reklamation ska ske, där ett skriftligt formkrav var vanligt förekommande. Denna tillämpning I granskningen kunde Konsumentverket vidare konstatera brister när det gäller ändringar av byggavtalet strider inte mot EU-rättenspelbolags avtalsvillkor. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning Flertalet av byggavtalets lönebe- stämmelserbolagen angav i villkoren att de har rätt att ändra villkoren när som helst utan att något giltigt skäl framgår av avtalet. Bolaget Konsumentverket har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för slutligen uppmärksammat att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande majoriteten av spelbolagen tillämpar avtalsvillkor där bolagen i och för varierande omfattning friskriver sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetfrån ansvar.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis På regeringen uppdrag har Finansinspektionens gjort en uppföljning av förra årets rapport Blancokrediter till konsumenter. 1 Denna rapport redovisar vilka åtgärder som Finansinspektionen har vidtagit eller erkän- nandeintyg planerar vidta för att avhjälpa de brister som tidigare framkommit avseende information och utformning av avtalsvillkor samt kreditprövning. Undersökningen omfattar samma företag som under förra året.2 Vi har även undersökt ränteutveckling- en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0för blancokrediter – dvs krediter utan säkerhet – i förhållande till referens- räntan. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygSamråd har skett med Konsumentverket. Vi har främst påträffat brister i avtalsvillkor, har de enligt en helt korrekt tillämpning till exempel angivande av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – månads- ränta och fått – bara 88 procent av alltför vida möjligheter för företagen att höja den avtalade lönenräntan. Denna tillämpning En annan brist är att sådana avgifter som inte karaktäriseras som avgifter för krediten inte alltid finns upptagna i prislistor eller avtalsvillkor. Detta påtalade vi även i förra årets rapport. Tyvärr är lagstiftningen otydlig om hur information om dessa avgifter ska lämnas. Vi anser att denna information ska vara tillgänglig för konsumenten i skriftlig form redan innan kreditav- talet sluts. Vi kommer att uppmärksamma detta i en kommande översyn av byggavtalet strider inte mot EU-rättenrekommendationerna på området. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning Vi har påtalat de kvarstående avvikelserna från konsumentkreditlagen och FI:s allmänna råd om krediter i konsumentförhållanden 3 för företagen. Dessa har meddelat att man kommer att vidta åtgärder omgående eller jämkning under hösten för att komma tillrätta med bristerna. Vi har också överlämnat ett ärende till Konsumentverket för vidare handläggning. Vår granskning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget företagens rutiner för kreditprövning har inte brutit mot byggavtaletinneburit några påpekanden gentemot enskilda företag. Kravet på yrkesbevis I undersökningen har rutinerna ställts i relation till antalet sena betalningar och kreditförluster hos företagen vid en given tidpunkt. Vid beviljande av mindre krediter arbetar företagen i princip genomgående med så kallade policyregler i kombination med så kallad credit scoring.4 Först vid ett av det enskilda företaget fastställt lägsta kreditbelopp gjordes kalkyler över konsumentens ekonomi. Endast två före- tag gjorde alltid kalkyler. Hos de granskade företagen förefaller inte dessa skillnader ha påverkat utfallet av sena betalningar eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rättenkreditförluster. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått Den genomsnittliga nominella krediträntan hos de granskade företagen följer referensräntans rörelser inom ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, intervall som är irländskt, 5–9 procent högre än referensräntan. Hos några av de granskade företagen följde räntorna däremot inte en extern ränta. Detta förhållande belyste vi också i den förra rapporten. Den 1 juli i år var den högsta privatlåneräntan hos de granskade företagen 30 procent (postorderföretag inom detaljhandeln) och den lägsta 5,88 procent (bank) Räntor för kontokrediter är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder generellt högre än för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetprivatlån.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet I föregående kapitel konstaterades att entreprenadavtalsparter har en skyldighet att samarbeta och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis underrätta varandra under avtalstiden. Det konstaterades även att dessa plikter på grund av lojalitetshänsyn eventuellt sträcker sig längre än vad som uttryckligen följer av bestämmelserna i AB 04 samt att parterna även kan komma att åläggas andra förpliktelser. Frågan var då om HD genom sina senare avgöranden kan ha kommit att precisera vilka dessa förpliktelser är eller erkän- nandeintyg i vilka situationer de aktualiseras. I detta kapitel har framkommit att HD genom sin senaste praxis har stadgat att avtal förutsätter lojal samverkan mellan parterna under avtalstiden. I sitt avgörande i Leksaksaffären i Vimmerby gick domstolen till och med så långt att för första gången uttryckligen hänvisa till en lojalitetsplikt som domstolen menar gäller i avtalsförhållanden. Särskilt viktigt menar domstolen att det är att parterna agerar lojalt då det kommer till långvariga avtalsrelationer, en skyldighet till lojal samverkan som innefattar en underrättelseskyldighet för parterna. Vad HD genom sina senare avgöranden har stadgat är alltså en allmän upplysningsplikt baserad på en allmän samverkansplikt och resonemang om lojalitet. Vilken roll domstolens uttryckliga hänvisning till en lojalitetsplikt spelar kommer jag att närmare analysera i nästa kapitel. Frågan är då hur långt denna upplysningsplikt sträcker sig. Underrättelseskyldigheten innebär enligt domstolen en skyldighet för parterna att lämna upplysningar eller klargöra sin uppfattning och omfattar vissa för avtalet väsentliga delar och omständigheter av betydelse för avtalsrelationen. Vad som är av sådan väsentlighet är inte helt klart men klart är att en part är skyldig att underrätta sin motpart då parten vet att motparten inrättar sig på ett visst sätt i förlitan på en rättslig bedömning som är felaktig, då parten givit motparten intrycket att parten eftergivit sin rätt eller när parten under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande. Om parten inte gör så följer det av allmänna förmögenhetsrättsliga principer att parten kan förlora rättigheter enligt avtalet på grund av sin passivitet. Passiviteten kan även i vissa fall ha avtalsrättslig inverkan på så sätt att avtalsinnehållet anses förändrat om exempelvis en part avstått från att göra sin rätt gällande under lång tid. Av avgörandena framgår även att det av allmänna kontraktsrättsliga principer följer att en avtalspart som vill göra avtalsbrottspåföljder gällande inte kan förhålla sig passiv utan måste underrätta sin motpart om sina planer på att göra påföljder gällande för att inte förlora sin rätt. Så gäller både vid fel och dröjsmål, en neutral reklamation är dock tillräcklig för att rätten till avtalsbrottspåföljder ska vara bibehållen. Passivitet kan även innebära att en part förlorar sin rätt att göra felanspråk gällande i en situation då motparten handlat illojalt. Så är fallet om parten själv haft vetskap om felet och en underrättelse framstått som näraliggande och naturlig. Säljarens befogade intresse av att bli informerad får också betydelse, särskilt om säljaren kunnat åtgärda felet eller minska dess negativa verkningar. Vid vilken tidpunkt motparten ska underrättas får avgöras i det enskilda fallet men utgångspunkten är att en part har väl tilltagen tid på sig att överväga situationen. Oftast godtas att parten väntar till dess att det är möjligt att överblicka de ekonomiska konsekvenserna av ett avtals upphörande. I vissa situationer kan det dock vara motiverat att motparten underrättas tidigare för att denne ska ha möjlighet att inrätta sig efter att anspråk kommer att riktas. Vilken tid som är skälig beror på tillämpliga lagar och det specifika avtalsförhållandet. Då den kontraktsbrytande parten agerat illojalt bör passivitetsverkan inte inträda förrän säljaren haft beaktansvärd nackdel av köparens passivitet. Skyldigheten att reklamera vid fel i prestation motiveras av att den kontraktsbrytande parten ska ha möjlighet att vidta skadebegränsande åtgärder och säkra bevisning. Dessutom främjar det en snar avveckling av avtalsförhållandet som domstolen anser är i bägge avtalsparters intresse, särskilt vid dröjsmål men också vid fel. Vilka verkningar passivitet leder till beror på vad som motiverar det åsidosatta lojalitetskravet tillsammans med passivitetens omfattning och vilken nackdel köparen haft av den. Alla rättigheter att göra anspråk gällande behöver inte gå förlorade på grund av passivitet, utan rätten att begära skadestånd bör ändå finnas kvar. Dock bör skadeståndet reduceras med den skada som köparens passivitet inneburit för säljaren. Särskilt intressant för entreprenadrätten var att HD uttalade att det vid fastställandet av dispositiv entreprenadrätt ska beaktas att Allmänna bestämmelser bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter och att de risker som entreprenadverksamheten är förknippad med ska fördelas på ett effektivt och förutsebart sätt. Denna balans och riskfördelning menade domstolen innebar att för att en arbetstagare entreprenör ska få lön enligt fördelningstalet 1,0svara för en åtgärd måste åtgärden varit förutsebar på så sätt att entreprenören haft anledning att räkna med och uppskatta risken för att entreprenören skulle behöva utföra åtgärden vid avtalsingåendet. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis Vid sin bedömning av om entreprenören ansvarade för en åtgärd undersökte domstolen vilket som erkännande- intygutgjorde det ekonomiskt mest rimliga alternativet. Något ytterligare intressant för entreprenadrätten var att domstolen uttalade att det finns en nordisk rättsgemenskap på entreprenadrättens område och att både norsk och dansk rätt kan ge betydande stöd för den dispositiva entreprenadrättens innebörd. Dessutom stadgade HD att skadebegränsningsskyldigheten, har de enligt en helt korrekt tillämpning av såsom den uttrycks i 34 § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – st. köplagen utgör en allmän kontraktsrättslig princip grundad på lojalitetsöverväganden och fått – bara 88 procent av att den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg även gäller för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetentreprenadavtal.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg Den huvudsakliga förändringen rör en ny verksamhetsklass (Vk3B) för gemensamhetsboenden där personer har möjlighet att utrymma själv. Verksamhetsklassen har införts för att möjliggöra flexiblare brand- skyddslösningar i verksamheter som inte innebär att den boende har en arbetstagare självständig bostad enligt tidigare verksamhetsklass 3, samtidigt som be- hovet av skydd inte är lika högt som i verksamhetsklass 5B där personer inte har möjlighet att utrymma på egen hand. Exempel på verksamheter som kan byggas enligt den nya verksamhetsklassen är boenden för en- samkommande flyktingbarn och hem för vård och boende (HVB) förut- satt att de boende inte har fysiska eller psykiska funktionsnedsättningar som gör att de har svårt att utrymma. Konsekvensen blir att kostnaden kan minskas i de fall liknande verk- samheter tidigare byggts i verksamhetsklass 5B eller i de fall de boende disponerat en egen bostad i verksamhetsklass 3. I vissa fall kan det inne- bära ökade kostnader då det varit otydligt vilket skydd som gällt när flera personer tillsammans placerats i ett gemensamt boende. Det har därför varit svårt att analysera regeländringarna jämfört mot ett nollalternativ. Verksamhetsklassen kan även användas till studentbostäder enligt BBR 3:226 i de fall man önskar skapa ett gemensamt boende samtidigt som varje student ska få lön enligt fördelningstalet 1,0ha möjlighet att hyra och disponera en avskild del, vilket tidigare har varit svårt att åstadkomma. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis Övriga viktiga ändringar är införande av brandklasser för kablar. Detta har tidigare reglerats genom annan lagstiftning och standarder på elsäker- hetsområdet. Då det numera under vissa förutsättningar är obligatoriskt med CE-märkning av byggprodukter i Sverige och de standarder som erkännande- intygbe- rör CE-märkning av kablar beräknas finnas tillgängliga i samband med föreskriftens ikraftträdande är det viktigt att de nya klasserna införs i BBR. Detta för att de som producerar kablar ska veta vilka kablar som ska användas när aktuella övergångstider (samexistensperioden) har gått ut och det blir obligatorisk CE-märkning även för kablar. Säkerhetsnivån och därmed typen av kablar är vald för att motsvara tidigare krav. Ökande kostnader kan dock uppstå under en övergångsperiod, har de enligt en helt korrekt tillämpning särskilt för tillver- kare av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönenkablar som behöver utföra nya provningar mm. Denna tillämpning kostnad är dock inte enbart beroende av byggavtalet strider inte mot EUBBR utan är en följd av byggproduktförordningens, CPR, krav på CE-rättenmärkning. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg I övrigt sker justeringar i ett flertal avsnitt för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 göra dem lättare att tolka och tillämpa. För loftgångar införs särskilda krav på hur de ska ut- formas då det varit otydligt i senast gällande föreskrift. Syftet med änd- ringarna är att de ska motsvara tidigare praxis och nivå i äldre föreskrifter och därmed inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd leda till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetnågra ökade kostnader.

Sammanfattning. Sammanfattningsvis har Disciplinkommittén funnit anledning att rikta kritik mot Moretime i flera hänseenden. Det är enligt kommittén klarlagt att Moretime under en längre period vid ett flertal tillfällen överträtt sin skyldighet att lämna information till aktiemarknaden på ett korrekt och fullständigt sätt och att se till att lämnad information till marknaden är korrekt, relevant och tillförlitlig. Överträdelserna är enligt disciplinkommittén vid en samlad bedömning så allvarliga att de motiverar en sträng sanktion. Frågan är då om det vid övervägandet av val av sanktion ska tillmätas någon betydelse att AktieTorget av oaktsamhet kan ha medverkat till att Bolagets informationsgivning blivit bristfällig, vilket Xxxxxxx har gjort gällande. Enligt byggavtalet Disciplinkommittén bör, i likhet med den situationen att en legal rådgivare till Xxxxxxx varit oaktsam i sin rådgivning till Bolaget, en eventuell bristfällig hantering av AktieTorget gentemot Bolaget inte påverka kommitténs rekommendation. Rekommendationen bör enbart grundas på en bedömning av hur allvarlig överträdelsen är utifrån marknadens behov av korrekt, relevant och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg tillförlitlig information. Ansvaret för att detta behov tillgodoses ligger på Bolaget, även om Bolagets brister i informationsgivningen kan ha en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0rimlig förklaring, och Bolaget kan inte undandra sig detta ansvar genom att peka på annans delaktighet i Bolagets bristfälliga hantering. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygMot denna bakgrund och med beaktande av antalet överträdelser och dess art, har de enligt Disciplinkommittén funnit skäl att rekommendera styrelsen att tilldela Bolaget en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetallvarlig erinran.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet De ändringar som behandlas i denna konsekvensutredning rör stora delar av Boverkets byggregler (BBR). Här följer en kort sammanfattning av de viktigaste ändringarna. För en utförligare beskrivning av ändringarna och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg för att vilka konsekvenser de får hänvisas till avsnittet Författningsändringar med konsekvenser, där varje underavsnitt inleds med en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0sammanfattning av ändringarna och dess konskevenser. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygI avsnitt 1 införs en definition av begreppet studentbostad, har de enligt en helt korrekt tillämpning och ett all- mänt råd om flyttning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rättenbyggnader upphävs. Vidare påkal- lar klargörs i vilken ut- sträckning byggreglerna omfattar andra anläggningar på tomter. I avsnitt 3 genomförs betydande lättnader i bostadsutformningskraven. Det görs dels lättnader för alla bostäder som är högst 35 m2, dels ytterli- gare lättnader för studentbostäder. Ändringarna innebär bland annat att utrymmen för olika bostadsfunktioner tillåts överlappa varandra helt eller delvis. Det sker även andra ändringar i avsnittet, bland annat i fråga om tillgänglighet till sådana bostadskomplement som inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelserfinns i byggnader och om parkeringsplatser för rörelsehindrade. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. BolagetI avsnitt 5, som rör brandskydd, införs en ny verksamhetsklass (Vk3B) för vissa gemensamhetsboenden samt ett system med brandklasser för kablar. Därutöver sker ytterligare ändringar, bland annat om utformning av loftgångar. I avsnitt 6 görs ändringar i reglerna om luftkvalitet så att det blir tyd- ligare att de är irländsktteknikneutrala. Bestämmelserna om luft som tillförs rum och om radon ändras, och det görs lättnader i kraven på dagsljus och sol- ljus för studentbostäder. Regler för beräkning av dagsljus förtydligas i ett allmänt råd. Nya föreskrifter och allmänna råd införs om hur fasadbekläd- nader ska anordnas samt tydligare regler om bland annat fuktsäkerhets- projektering. Ett allmänt råd med riktvärden för bly i vissa blandare införs samt nya allmänna råd om hur man förebygger mikrobiell tillväxt i tappvatten. I avsnitt 7 införs möjligheter till avsteg från gränsvärden för buller i vissa hygienutrymmen. I avsnitt 8 förtydligas reglerna om när olika taksäkerhetsanordningar krävs, nya regler införs till skydd mot barnolycksfall och kravet på härdat säkerhetsglas sänks. I avsnitt 9 om energihushållning förenklas energihushållningskraven för byggnader som är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetmindre än 50 m2.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Projektet har resulterat i en avtalsmall som är avsedd att användas som bilaga till ett uppdragsavtal där uppdragsresultatet eller delar därav ska levereras digitalt. Avtalsmallen förutsätter att beställaren upprättat en specifikation för den digitala informationen som ska levereras med uppdragsresultatet. För att specificera den digitala leveransen beskrivs leveranssätt, leveransens egenskaper t ex format och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis leveransens innehåll som är avsett att täcka merparten av dagens användning. För mer komplexa leveranser hänvisas till rekommendationerna i Bygghandlingar 90, del 8, utgåva 2 ”Leveranser av digital information” eller erkän- nandeintyg Föreningen för förvaltningsinformations tillämpningsanvisningar version 2010:FFi (xxx.Xx0.xx). Detta projekt handlar om kraven på den slutliga leveransen av det färdiga uppdragsresultatets digitala information. Det innebär att det kontinuerliga informationsutbyte som pågår under projektering inte omfattas av dessa riktlinjer, men det förefaller naturligt att man under denna process anpassar verktygen och den digitala informationen till den slutligt avtalade leveransens utformning. Eftersom beställarens behov av den digitala informationen kan innebära speciella krav blir en särskild mottagningskontroll nödvändig för att kunna godkänna en arbetstagare leverans. Olika nivåer på mottagningskontroll har möjliggjorts i avtalsmallen. Beställaren möjlighet till användning och framtida nyttjande av uppdragsresultatet regleras enligt ABK 09. I avtalsmallen ges parterna möjlighet att precisera detta beträffande den digitala informationen. Samma gäller konsultens ansvar. Slutligen kan parterna i denna avtalsmall avtala om hur den digitala informationen ska få lön arkiveras och vem som tar ansvaret för detta. I det fall som den digitala informationen innehåller enheter (filer, objektet etc) som skapats av olika aktörer vid olika tillfällen kan det finnas behov av att i efterhand fastställa informationens ursprung, dvs informationen ska vara fullt spårbar. Detta är betydelsefullt vid ansvarsfrågor. I dagsläget (mars 2010) är denna funktionalitet sällsynt hos de programvaror som allmänt tillämpas i byggsektorn, vilket parterna bör observera innan krav på spårbarhet ställs i leveransspecifikationen. På sikt måste dock programvaror med den funktionaliteten bli tillgängliga på marknaden. Avtalsmallen görs fritt tillgänglig från OpenBIMs hemsida. Utformningen av avtalsmallen är förberedd för att kunna länka till generella mallar som följer anvisningarna enligt fördelningstalet 1,0Bygghandlingar 90, del 8, utgåva 2 beträffande leveransspecifikation och mottagningskontroll. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget Sådana mallar har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg skapats i projektet, men tillstånd från SIS-förlag för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om i framtiden göra detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit anskaffats i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetprojekt.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Ett led i strävan mot en harmonisering av den internationella köprätten utgör United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods (CISG) som trädde i kraft den 1 januari 1988. CISG har i skrivande stund ratificerats av 89 stater och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis är dispositiv lagstiftning för majoriteten av alla internationella avtal om varuköp. Något som diskuterades flitigt vid antagandet av konventionen var hur säljarens rätt att, efter tiden för leverans, avhjälpa ett avtalsbrott och köparens rätt att häva ett avtal skulle förhålla sig till varandra. Förhandlingarna ledde till att bestämmelsen om säljarens avhjälpningsrätt (art. 48) skulle inledas med: “subject to article 49”, som stadgar köparens rätt att häva ett avtal. Resultatet utgjordes av en kompromiss och frågan har fortsatt att debatteras intensivt efter att CISG trädde i kraft. Syftet med uppsatsen är att, med fokus på förhållandet mellan säljarens rätt att avhjälpa fel enligt art. 48 och köparens hävningsrätt enligt art. 49 CISG, undersöka förutsättningarna att häva ett avtal enligt CISG. En viktig fråga är härvid om bedömningen av huruvida ett avtalsbrott är att anse som väsentligt ska avgöras enbart på objektiva grunder eller erkän- nandeintyg om även säljarens inställning till och förmåga att företa rättelse utan oskäligt dröjsmål eller olägenhet för köparen, ska vägas in i bedömningen. Då uppsatsen syftar till att utröna gällande rätt har en rättsdogmatisk metod använts. Uppsatsen behandlar ett internationellt ämne, varför även utländska rättskällor har använts. Varken CISG:s förarbeten eller praxis har emellertid tillmätts samma betydelse som vid ett renodlat svenskt lagtolkningsförfarande. Tröskeln för vad som utgör ett väsentligt avtalsbrott är generellt sett hög, såväl vad gäller fel som dröjsmål. Det är inte tillräckligt att avtala om ett bestämt leveransdatum för att en arbetstagare hävningsrätt ska få lön enligt fördelningstalet 1,0föreligga om leverans sker efter denna tidpunkt. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis I fråga om hävningsrätt p.g.a. fel har noterats att hänsyn bl.a. tas till hur förpliktelsen som erkännande- intyg, avtalsbrottet avser har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 specificerats i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönenavtalet. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för Parterna bör därför tydligt precisera hävningsförutsättningarna genom att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, tydligt ange vad som är irländsktav väsentlig betydelse för dem. Studier av CISG:s tillkomst visar att såväl förslag om att ta bort förbehållet för hävningsrätten som en lydelse som innebär en större hävningsrätt för köparen förkastades vid antagandet av CISG. Vid en tolkning av CISG i ljuset av UNIDROIT Principles har funnits att avhjälpandemöjligheterna bör tas i beaktande vid bedömningen av huruvida ett väsentligt avtalsbrott föreligger. Det har framkommit att den rådande uppfattningen i såväl doktrin som praxis är att det vid bedömningen av huruvida ett avtalsbrott är väsentligt tas hänsyn till säljarens vilja och förmåga att avhjälpa felet ifråga. Sammantaget har en rimlig reglering av förhållandet mellan avhjälpanderätten och hävningsrätten funnits vara att erkänna köparens hävningsrätt som primär i förhållande till avhjälpanderätten, men därvid konstatera att köparen, i fall då avhjälpande är möjligt, inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster härkan anses ha blivit berövad vad denne haft att vänta enligt avtalet. Undantag till detta ska gälla om det är motiverat av köparens särskilda intresse, vilket kan uppkomma exempelvis till följd av svikligt agerande från säljaren eller p.g.a. avtalsbrottets allvar. En tolkning eller jämkning sådan ordning har funnits utgöra en rimlig avvägning mellan köparens intresse av byggavtalet att häva och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för säljarens intresse av att avhjälpa, samtidigt som den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig avinte står i strid mot ordalydelsen i art. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottet48.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg för att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt Xxx Xxxxxxxxxx (S) lämnar följande interpellation ställd till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget Xxxxxx Xxxxxx (M): Att elpriserna är högre än vanligt har inte brutit mot byggavtaletundgått någon. Kravet Det är ett problem som kommuner, privatpersoner och företag behöver förhålla sig till. För Ronnebys del är vi inne i en budgetprocess där bland annat ökade elpriser och uteblivit stöd från regeringen gör det tuffare än tidigare år. Teknik, fritids- och kulturnämnden äskar 12,9 miljoner kronor för nästkommande år för ökade elkostnader. Detta baserat ni på yrkesbevis eller erkännandeintyg ett elpris om 1,7 kr/kWh. Som jag förstått det har ni bundit elpriserna för första halvåret i två beslut. Ett där 22,5% av all förbrukning i kommunen binds till ett pris av 5,9 kr/kWh och ytterligare 22,5% till 3,8 kr/kWh. Så högt som 5,9 kr/kWh har elpriset aldrig varit, och det överstiger vida de 1,7 kr/kWh som ni hade som beräkningsgrund när ni äskade 12,9 miljoner kronor. Ändå har ni bundit till de priserna. Besluten lär vara fattade av tjänsteperson vid förvaltningen på delegation från nämnden, er delegationsordning föreskriver dock följande ”Delegerad beslutanderätt gäller inom ramen för beviljade anslag och inom eget ansvarsområde, enligt gällande bestämmelser och avtal samt enligt nämndens anvisningar.” Dessutom verkar det vara fallet att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 Affärsverken både är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i leverantör och rådgivare Kan du redogöra för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, de besluten som är irländsktfattade om att binda elpriserna, hur resonerade ni och vilka avvägningar gjorde ni? Vad bedömer förvaltningen att kostnaden för 2023 blir med anledning av att ni har bundit priserna så som ni har gjort? Anser du att Tekink-, fritids- och kulturnämnden kan rymma den kostnadsökning det innebär inom ram? Om så är fallet, varifrån ska du omfördela de pengarna? Om du inte etablerat anser att det ryms inom TFK:s ramar tolkar jag det som att tjänstepersonerna gått utanför sin delegationsrätt. Xxx har du som ordförande i Sverige men tillhandahåller byggtjänster härså fall agerat? Hur ser du på att Affärsverken både är leverantör och rådgivare? Kommunfullmäktige beslutar interpellationen besvaras vid sammanträdet i december. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottet.Exp: Xxxxxx Xxxxxx Xxx Xxxxxxxxxx

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Avtalslicensbestämmelserna ger en nyttjare rätt att, på vissa i upphovsrättslagen angivna områden, träffa avtal om användning av upphovsrättsligt skyddade verk med en organisation som företräder ett flertal svenska upphovsmän på området. Genom avtalslicensen får användaren även rätt att nyttja verk av det slag och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg på de villkor som preciseras i avtalet av upphovsmän som inte är medlemmar av den avtalsslutande organisationen, såväl svenska som utländska. På så vis får avtalslicensen en utsträckt verkan. Tanken med avtalslicenssystemet är att det ska vara ett smidigt sätt för användare att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis tillgång till de rättigheter som erkännande- intygde behöver för sin verksamhet, samtidigt som upphovsmännen har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – rimliga ersättnings- och fått – bara 88 procent av den avtalade lönennyttjandevillkor. Denna tillämpning praktiska rättsfigur infördes i svensk rätt redan 1960, och har framför allt visat sig vara användbar vid massnyttjanden av byggavtalet strider verk där det kan vara svårt att inhämta individuella godkännanden. Avtalslicensen är typisk för de nordiska länderna, men vilken roll avtalslicensen kommer att ha i framtiden är inte självklar. Den tekniska utvecklingen ställer krav på att lagstiftningen kan tillgodose såväl upphovsmännens som användarnas intressen på en marknad som är i ständig förändring. Samtidigt pågår ett arbete inom EU som gör framtiden för den nordiska lösningen med avtalslicenser osäker. I april 2010 kom Upphovsrättsutredningens delbetänkande, Avtalad upphovsrätt, SOU 2010:24, i vilket utredaren föreslår en rad utvidgningar och förändringar i systemet med avtalslicenser. Utredningen tyder på en vilja att låta avtalslicensen få ökad betydelse i framtiden. Syftet med denna uppsats är att presentera och analysera utredningens förslag till förändringar gällande avtalslicenssystemet, samt remissinstansernas svar på dessa. De viktigaste förändringarna är utredningens förslag om ändrade kriterier för vilken organisation som ska vara behörig att teckna avtal med avtalslicensverkan och inkassera ersättning, förslaget om att endast en organisation på varje område ska vara behörig, samt förslaget om att införa en generell avtalslicens. Remissinstansernas kritik har stundtals varit hård, särskilt gällande förslaget om att endast en organisation på varje område ska vara behörig, vilket i princip innebär att ett legalt monopol införs. Flera av remissinstanserna menar att utredaren inte tagit hänsyn till det arbete som pågår på gemenskapsrättslig nivå och anser att förslaget kan strida mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg :s grundläggande regler om fri rörlighet för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i varor och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottettjänster.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Omfattning: Om ovan nämnda risk förverkligas bedömer Bolaget att det skulle ha en negativ påverkan på Bolagets verksamhet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg finansiella ställning. Projekt- och projektutvecklingsrisker En stor del av Rabbalshede Krafts verksamhet har bestått i att identifiera lämpliga platser för anläggning av vindkraft och består alltjämt i att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning säkerställa utvecklingen av § 3 punkten 3.1.2.3 existerande projekt i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent projektportföljen samt utvecklingen av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelsernya vindparker. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg väletablerade processer för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är utveckla och uppskatta lönsamhet i sina vindkraftsprojekt. Det finns dock en risk att de kalkyler och mätningar som utförs inte diskriminerande enligt EU-rättenmotsvarar det faktiska utfall som vindkraftverken genererar. Även om detta krav Under projektutvecklingen kan det uppkomma konflikter med andra intressen såsom friluftsliv, naturmiljö, kulturmiljö, närboende, militär verksamhet och flygplatsnäring. I dessa fall kan myndigheters tillståndsprövningar eller besvär som anförs över myndighetsbeslut avsevärt fördröja inledandet av planerat anläggande av vindkraft eller helt eller delvis även förhindra den. Det finns en risk att Xxxxxxx inte erhåller tillstånd för samtliga identifierade eller påbörjade projekt. Fördröjningar i projektutvecklingsfasen kan även föranledas av problem vid byggnation eller elnätsanslutningar. Bolaget bedömer sannolikheten att ovan nämnda risk förverkligas till: Medel Omfattning: Ett förverkligande av riskerna avseende projekt och projektutveckling ovan skulle vara diskriminerande medföra negativa finansiella effekter för Bolaget i form av förlorade intäktsmöjligheter. Låneavtal Bolaget har ingått låneavtal med banker och för sig – för majoritetsaktieägaren, avseende låneavtal med aktieägare se avsnittet ”Transaktioner med närstående”. I låneavtalen med bankerna har det lämnats långtgående säkerheter, där aktier i vissa av Bolagets dotterbolag har pantsatts, säkerhetsöverlåtelse av vindkraftverken har genomförts samt att rättigheter och framtida tillgodohavanden i dotterbolagen har pantsatts. För det fall det Bolaget inte kan uppfylla väsentliga förpliktelser i efterhand går låneavtalen, äger bankerna under vissa förutsättningar rätt att fast- ställa ianspråkta ställda säkerheter. Exempelvis skulle ett bestående lågt elpris kunna leda till att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan Xxxxxxx inte kan uppfylla sina förpliktelser gentemot bankerna. Avtalen innehåller även begränsningar för Bolaget och/ eller dess dotterbolag att lämna utdelning om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå vissa förutsättningar inte förekommit i detta fallär uppfyllda. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen belåningsgrad uppgår normalt till cirka 60 procent av investeringskostnaden för en vindpark. Med hänsyn till att Xxxxxxxx tillgångar i så stor utsträckning finansieras med lån innebär den höga belåningsgraden att Bolaget åtar sig långtgående skyldigheter avseende bland annat amorteringar och räntebetalningar gentemot bankerna. Sådana betalningsförpliktelser kan påverka möjligheterna att dela ut vinst till aktieägarna samt leda till att Bolaget hamnar i en ansträngd finansiell situation. Låneavtalen för Koncernens vindparker innehåller vissa villkor som brukar benämnas covenanter. Covenanterna är bland annat kopplade till att kassaflödet och intjäningsförmågan ska överstiga vissa nyckeltal. Uppfylls inte kraven för dessa covenanter har bankerna rätt att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYNunder vissa förutsättningar säga upp lånen. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens bedömer sannolikheten att ovan nämnda risk förverkligas till: Medel Omfattning: Det finns en risk att Bolaget inte möter vissa lånevillkor vilket kan medföra att Bolaget inte kan lämna utdelning till aktieägarna. Om risken att bankerna säger upp lånen i förtid eller tar i anspråk säkerheter skulle förverkligas skulle det ha en väsentligt negativ inverkan på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras Bolagets finansiella ställning och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetresultat.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg I fortsättningen av rapporten benämns personligt ombud med förkortningen PO. Under 2021 har PO:s verksamhet fått ändra sitt arbetssätt med anledning av pandemin för att tillsammans med klienterna kunna arbeta mot uppsatta mål. Från att ha sett det personliga fysiska mötet som en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0mycket viktig komponent i verksamheten har PO till stor del digitaliserat arbetet med klientkontakterna. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygDet har inneburit att PO mött klienterna via mobil och dator, men också, om vädret tillåtit, har många träffar skett utomhus på platser där klienterna kunnat känna sig bekväma. PO har trots de enligt utmaningar som förelegat kunnat möta ett stort antal klienter och därmed kunnat bidra till en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt förbättrad livskvalitet för dessa. Tillgängligheten till – vård och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget myndigheter har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av pandemin ytterligare försvårat för PO:s klienter. De har inte kunnat erhålla adekvata stöd- och omsorgsinsatser i den utsträckning de haft behov av. Arbetsförmedlingen har tidigare år minskat ner de fysiska mötena och under pandemin har de helt försvunnit. Det har komplicerat för den enskilde att ha samtalen via telefon eftersom många av klienterna har mycket svårt för det. En del kan överhuvudtaget inte prata i telefon. De beskriver det påstådda kollektivavtalsbrottetsom en mycket stark rädsla. De kognitiva svårigheter som kan finnas kan också vara ett hinder i att använda telefon. Under 2021 har PO konstaterat att behovet av kortare rådgivande telefonsamtal till personer som inte varit klienter har ökat. PO har genom dessa samtal kunnat lotsa människor vidare genom att informera om kontaktvägar. Den ideella sektorn, så som föreningar för funktionsnedsättningar inklusive olika kyrkor och andra sammanslutningar har tagit ett stort ansvar under pandemi. Telefonsamtalen som de har erbjudit har betytt mycket för många. Flera föreningar har erbjudit promenader och digitala träffar. Dessa har varit till stor nytta för de människor som inte kunnat få hjälp på annat sätt. För de klienter som har ekonomiskt bistånd så täcker det inte alltid hela hyreskostnad om den ligger över den norm som finns. PO har funnit att många behöver stöd i att söka och finna billigare alternativ till det aktuella boendet. Några klienter har uttryckt ångest över att göra fel vid kontraktsskrivandet vid ett byte så att man förlorar sin bostad. Den enskilde ska själv annonsera för att genomföra ett byte. Det skulle förenkla mycket om Allmännyttan (Uppsalahem) införde en bytessida. Ännu bättre skulle det vara om Uppsala bostadsförmedling erbjöd möjlighet till byte av bostad. Det finns privata bostadsföretag som erbjuder ett stöd i och med att man kan anmäla behov av byte och uppge vad man söker. Om en efterfrågad bostad blir ledig så kan man vanligen beviljas byte. Tandvården är fortfarande ett problem för de flesta av klienterna. Många har dålig tandhälsa. Beskrivningen av ekonomiska stöd man kan få beskrivs senare under rubriken Region Uppsala, Tandvård.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg För att sammanfatta detta kapitel tycks uppfattningen i svensk rätt vara att avtalsparter ska visa varandra hänsyn, iaktta motpartens intressen samt undvika att skada sin medkontrahent inom ramen för att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönenavtalsförhållandet. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 uppfattning är inte diskriminerande enligt EU-rättennågonting nytt utan har länge påverkat rättsbildningen. Även På senare år har dock avtalsparters samarbetsskyldighet kommit att betonas i större utsträckning. I rättsvetenskaplig litteratur rubriceras denna inställning till avtalsförhållanden som att avtalsparter har en lojalitetsplikt. Denna så kallade lojalitetsplikt har överlag lite konkret stöd, den förekommer i lagförarbeten men har bara blivit lagstadgad på tre områden. Därutöver har Högsta domstolen varit försiktig med hänvisningar till lojalitetsplikten. Uppfattningen är dock att uttryck för lojalitetsplikten förekommer i lagstiftningen i hög utsträckning. I framförallt norsk rätt anses lojalitetsplikten vedertagen, främst genom norska högsta domstolens frekventa hänvisningar. Inte heller i Norge finns det något lagstadgande som uttrycker en allmän lojalitetsplikt men på samma sätt som i Sverige kan många lagbestämmelser betraktas som utslag av lojalitetsplikten. Precis som i svensk rätt kan lojalitetsplikten genom avtalsutfyllning innebära förpliktelser för parterna som inte följer uttryckligen av avtalet. Förpliktelser som då har sitt ursprung i lojalitetsresonemang. Vilka specifika förpliktelser det är tal om detta krav skulle vara diskriminerande i beror bland annat på avtalstyp, avtalsförhållandets art och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”parternas ställning. Frågan är om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas det som har saknats i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering svensk rätt för ett allmänt accepterande av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens lojalitetsplikten som fenomen är uttryckliga hänvisningar från Högsta domstolen på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat skett i Sverige men tillhandahåller byggtjänster härnorsk rätt. En tolkning naturlig följdfråga är då vilka konsekvenser HD:s senare avgöranden med just sådana hänvisningar får. Vidare är det värt att ställa sig frågan vad ett allmänt accepterande, eller jämkning ett fullständigt erkännande såsom Munukka uttrycker det, av byggavtalet lojalitetsplikten verkligen innebär. Dessa frågor kommer att beröras längre fram i framställningen, nästa kapitel kommer dock att fokusera på entreprenadrättens område och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada vilket utslag lojalitetsplikten får på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetentreprenadavtalsförhållanden.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg Är det rimligt att det ska ta 16 år att ordna alla förutsättningar för att anlägga en arbetstagare fiskvandringsväg, omlöp, förbi ett litet vattenkraftverk? Är det rimligt att det ska ha kostat 20 Mkr när det står färdigt? Spontant är svaret nej på dessa frågeställningar, men det är precis vad som hänt i Brunskog i Värmland. Vid forsen i Gullsby har vattenkraften utnyttjats sedan början av 1800-talet, men de senaste 16 åren har verksamheten pressats av trycket från myndigheter att öppna Slorudsälven för fiskvandring, något som kan få lön enligt fördelningstalet 1,0konsekvenser inte enbart för kraftproduktionen utan även för miljön, artsammansättningen och den biologiska mångfalden. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis Projektet är olycksdrabbat men ej unikt, och har präglats av brist på helhetssyn, otillräcklig ledning och styrning hos myndigheter samt för låg kompetens hos de inblandade parterna. Det torde stå helt klart att en ensam kraftverksägare ej kan ha kompetens inom alla områden som erkännande- intygberörs av vattenrätt och samhällets regelverk, och har normalt heller ej ekonomiska resurser att anlita expertis för detta. I stor utsträckning gäller detta även tjänstemän på länsstyrelsers naturvårdsenheter. En viktig fråga som ej har utretts är kostnads/nytto aspekten i projektet, ej heller har en godtagbar konsekvensbedömning utförts. Brist på kompetens har medfört att målet har eskalerat i fel riktning och frånsett en stor kostnad har det efterlämnat många frågetecken. Något mycket obegripligt i händelseutvecklingen är det som inträffat efter det parterna blivit överens om villkoren och en dom fastslagits. Tjänstemän på länsstyrelsen fortsatte att försöka sänka projektet genom ständiga överklaganden understödda av Kammarkollegiet. Alla dessa överklaganden avvisades av Mark- och Miljödomstolarna men projektet försenades med fler år och medförde ytterligare påfrestningar för kraftverksägaren. Kraftverksägaren Xxxxxxxx Xxxxxxx, målinriktad entreprenör med känsla för traditioner på platsen, har de enligt inte orkat stå emot det massiva trycket och periodvis hamnat i tillstånd av utmattning. Så här får inte vattenmål bedrivas och i slutet av detta dokument finns förslag till en helt korrekt tillämpning modell hur man effektivt och kompetent skulle kunna driva denna typ av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetmål.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Verksamheten går framåt. En hel del arbete har utförts gällande avtal med Xxxx, ekonomin, stadgar, vebbsajt och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg en del annat. Upprustning av lokalerna har skett på flera sätt. Framskridandet skulle kanske kunna vara snabbare. Antalet medlemsföreningar är fortfarande lågt. Även deltagande från styrelsemedlemmar skulle kunna vara bättre. Flera har avgått och nyval har skett. Efter nyvalet är dock styrelsearbetet betydligt bättre. Nuvarande personalen räcker inte riktigt till för att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0de arbetsuppgifter som behövs. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis Arbetsbelastningen är hög. 2011 gick med vinst, Hur det går 2012 beror mycket på hur mycket personal som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg behövs för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 verksamheten att fungera och utvecklas på ett bra sätt. En fråga som vi ställer oss är: Finns det tillräckliga resurser för en fortsatt styrning, drift och nödvändig utveckling av verksamheten? Att dra igång en ny verksamhet eller att som vi nu gör ta över en kommunal verksamhet innebär att det är mycket som skall etableras och skapas. Ofta kan det vara svårt att på förhand se hur olika saker kommer att fungera i verkligheten. Vi befinner oss i en förändringsprocess som har tre olika faser. Första fasen är att etablera själva föreningsrådet med årsmötet, stadgar och styrelsearbete. Resan har gått från kaotiska möten, avsaknad av medlemmar och labila styrelser. Det handlar mycket om att få med sig föreningarna och tydliggöra ansvarsfördelningar, risker med ekonomi och att hantera rädlan av att bli lurad. Vi är nästan igenom denna fas. Andra fasen handlar om att ta över och få den löpande verksamheten att fungera. I denna fas sätts rutinerna på prov. Här har vi kommit halvvägs. Vi har haft mycket problem med bokningssystemet och rutinerna runt detta. Vi tog över faktureringen och det var mycket problem med fakturering i början. En del kunder betalar inte diskriminerande enligt EU-rättenfakturorna och frågan är hur vi bäst gör med inkasso. Även Just nu talar vi om detta krav skulle vara diskriminerande i avbeställningar och för sig – för det fall det i efterhand går tittar på dessa rutiner och regler. Fas tre handlar om utveckling av verksamheten. Hit hör att fast- ställa dra igång egna arrangemang. Det ekonomiska utrymmet bestämmer utvecklingstakten. En ansträngd ekonomi innebär att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – mindre kraft kan läggar på utvecklingsarbete. Vi har diskriminering ändå ännu inte förekommit ägnat så mycket energi åt fas tre. Under kommande år skall vi se aktiviteter i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetområde.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Från att den svenska synen på avtalsförhållanden tidigare betonat parternas avtalsfrihet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis starkt präglats av en restriktivitet mot att fylla ut avtal med förpliktelser som inte uttryckligen följer av dessa, har utvecklingen på avtalsrättens område gått emot en syn som snarare ser avtalsförhållandet som ett samarbetsförhållande än ett motpartsförhållande. Svenska avtalsparter har i takt med den utvecklingen ansetts ha en skyldighet att iaktta och tillvarata sin motparts intresse, en så kallad allmän lojalitetsplikt. En sådan allmän avtalsrättslig lojalitetsplikt har vunnit acceptans i svensk rättsvetenskaplig litteratur och uppfattningen har varit att avtalsparter med stöd av plikten ansetts kunna åläggas förpliktelser som inte uttryckligen följer av parternas avtal. Pliktens ställning har dock varit osäker då den inte kommit till uttryck i lagtext och inte heller hänvisats till av Högsta domstolen. Under år 2017 och 2018 avgjorde dock HD ett antal mål där domstolen uttryckligen hänvisade till en lojalitetsplikt avtalsparter emellan. Denna uppsats syftar till att avgöra vilken påverkan dessa avgöranden haft på utvecklingen av lojalitetsplikten i svensk rätt och då särskilt på entreprenadrättens område. Uppsatsen avser att svara på vilka förpliktelser som med stöd av en eventuell lojalitetsplikt uppkommer för entreprenadavtalsparter. För att lyckas med detta har jag valt att genomföra en traditionell rättsvetenskaplig undersökning av auktoritativa rättskällor. Med entreprenadavtal avses avtal om uppförande av byggnad eller erkän- nandeintyg annan fast anläggning på mark eller i vatten. Entreprenadavtal mellan kommersiella parter är inte lagreglerade vilket har kommit att innebära att ett antal standardavtal benämnda Allmänna bestämmelser fått stort inflytande på området. Allra störst inflytande har AB 04 som reglerar förhållandet mellan beställare och entreprenör vid så kallade utförandeentreprenader, det vill säga när beställaren utför projekteringen och entreprenören utförandet. Av förordet till AB 04 samt kommentaren till avtalets kap. 4 § 3 framgår att en allmän lojalitetsplikt gäller mellan parterna. Förordet tar sikte på entreprenadavtalsparters skyldighet att samarbeta och underrätta varandra under avtalstiden medan kommentaren behandlar den rationella användning av resurser som en entreprenör förutsätts tillämpa för att begränsa påverkan av ett hinder. Med stöd av resonemang kring lojalitet skulle emellertid fler förpliktelser, utöver de som uttryckligen följer av bestämmelserna i AB 04, kunna åläggas entreprenadavtalsparter. Vad HD stadgat genom sina senare avgöranden är att avtal förutsätter lojal samverkan mellan parter, särskilt vad gäller långvariga avtalsrelationer. Skyldigheten till samverkan innefattar en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0allmän underrättelseskyldighet. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygEn part är skyldig att underrätta sin motpart om sina planer att göra avtalsbrottspåföljder gällande, har de enligt då parten vet att motparten inrättar sig på ett visst sätt i förlitan på en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, rättslig bedömning som är irländsktfelaktig, är då parten givit motparten intrycket att parten eftergivit sin rätt eller när parten under mycket lång tid underlåtit att göra sin rätt gällande. Om parten inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning gör så följer det av byggavtalet och ett skade- stånd allmänna förmögenhetsrättsliga principer att parten kan förlora rättigheter enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada avtalet på grund av sin passivitet. Exakt vilken tillämpning förpliktelserna får avgörs i det påstådda kollektivavtalsbrottetenskilda fallet beroende på bland annat avtalstyp och avtalsförhållande. Min slutsats är att en allmän lojalitetsplikt inte existerar i sin självständighet eftersom att det inte går att vinna framgång med en talan baserad endast på den grund att motparten brutit mot en sådan plikt. Detta på grund av att begreppet lojalitet inte har någon entydig definition. För att plikten ska fylla en funktion måste den preciseras och det är precis vad HD har gjort i sina senare avgöranden. Domstolen har stadgat ett antal förpliktelser stödda på lojalitetsresonemang. Någon hänvisning till en allmän lojalitetsplikt är dock egentligen inte nödvändig för att legitimera dessa förpliktelser då alla förpliktelser bygger på intresseavvägningar. Lojalitetsplikten fyller därmed inte någon annan funktion än som ett samlingsbegrepp för förpliktelser stödda på lojalitetsresonemang. Frågan är då vilket utslag de av HD stadgade förpliktelserna får på entreprenadrättens område. I ett entreprenadrättsligt avgörande från 2018 stadgade HD att Allmänna bestämmelser bygger på en rimlig balans mellan rättigheter och skyldigheter och att de risker som entreprenadverksamheten är förknippad med ska fördelas på ett effektivt och förutsebart sätt. Dessa särdrag måste tas hänsyn till då entreprenadavtal ska fyllas ut med dispositiva regler baserade på lojalitetsresonemang. Parterna måste kunna förutse riskerna med avtalet vid avtalsingåendet och förpliktelser som rubbar rättighetsbalansen i för stor utsträckning kan inte åläggas parterna då de passar illa in i det entreprenadrättsliga systemet. Dessutom är Allmänna bestämmelser detaljreglerade på ett sätt som innebär att det finns mindre utrymme för utfyllning av entreprenadavtal. Trots detta bör de av HD stadgade förpliktelserna ändå kunna tillämpas på entreprenadrättens område. Detta då de bygger vidare på tidigare avtalsrättslig praxis från HD som omfattat entreprenadavtalsparter. Dessutom innebär förpliktelserna ingen större avvikelse från vad som redan gäller uttryckligen enligt AB 04. Därmed rubbas inte rättighetsbalansen eller riskfördelningen mellan parterna nämnvärt.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Ändringarna i avsnitt 6 och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg dess konsekvenser kan i huvudsak samman- fattas enligt följande. Reglerna om luftkvalitet ändras så att det blir tydligare att de är neut- rala i fråga om vilka tekniska lösningar som kan användas för att en arbetstagare uppnå föreskrifternas funktionskrav. Ändringar i bestämmelserna om luft som tillförs rum och om radon gör det tydligare för byggherrar hur föreskrift- ernas krav om luftkvalitet ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rättenuppfyllas. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning genomförs lättnader i kraven på vädring, dagsljus och solljus för studentbostäder, vilket till- sammans med andra ändringar i byggreglerna antas kunna bidra till att det blir billigare att bygga studentbostäder och därmed att fler sådana byggs. Det införs tydligare regler om bland annat fuktsäkerhetsprojektering, bestämning av byggavtalets lönebe- stämmelserhögsta tillåtna fukttillstånd och utformning av utrymmen för dolda tappvatteninstallationer, vilket underlättar för byggherrarna och förebygger fuktskador. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg Nya föreskrifter och allmänna råd införs om hur fasadbeklädnader ska anordnas för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och undvika att högsta tillåtna fukttill- stånd överskrids, vilket dels klargör för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven byggherrarna hur byggnader bör utformas, dels minskar risken för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”boende lider skada till följd av fukt- skador i byggnaderna. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas Boverket inför även ett allmänt råd med riktvärden för bly i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolagetblandare där man normalt tar dricksvatten, som är irländskt, är gör det tydligare hur man kan upp- fylla krav i föreskrift om att ohälsosamma koncentrationer av skadliga ämnen inte etablerat ska kunna utlösas. Vidare införs nya allmänna råd om före- byggande av mikrobiell tillväxt i Sverige men tillhandahåller byggtjänster härtappvatten. En tolkning eller jämkning av byggavtalet Dessa råd medför ett ökat skydd mot skador hos brukare samt ökad tydlighet för byggherrar om hur föreskrifternas krav kan uppfyllas. Befintliga regler flyttas till annan plats i avsnittet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads språkliga justeringar görs för att göra regelverket mer över- skådligt och begripligt. Reglerna om skadedjur får en mer generell ut- formning och görs mindre detaljreglerande. Dessutom tillkommer även nya hänvisningar till standarder. Hänvis- ningar till andra myndigheter kompletteras och uppdateras och inaktuella hänvisningar till publikationer tas bort. Detta gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetregelverket mer aktuellt och lättillämpat.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Exceed Capital Sverige AB (Exceed eller företaget) är ett värdepappersbolag med tillstånd att bland annat driva värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LV). Finansinspektionen har undersökt om företaget har åtgärdat de brister avseende skydd av finansiella instrument och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg medel som tillhör kunder som ledde till ett beslut om varning och sanktionsavgift av Finansinspektionen i november 2017. Finansinspektionens utredning visar att Exceed fortsatt har brister i sin hantering av kunders medel. Vidare har Finansinspektionen undersökt företagets och företagets anknutna ombuds tillämpning av vissa bestämmelser som är upprättade för att skydda den som investerar i finansiella produkter. Utredningen visar i denna del att Exceed på ett systematiskt och genomgående sätt brister i sin plikt att visa omsorg om företagets kunder. De brister som avses är kopplade till specifika krav som gäller för värdepappersföretag när det gäller information till kunder, produktstyrningsarrangemang, tredjepartsersättningar, lämplighetsbedömningar och lämplighetsförklaringar. Dessa brister har varit hänförliga både till den verksamhet som företaget har drivit direkt och den verksamhet som företaget har drivit genom anknutna ombud, där företaget har ett lika stort ansvar. Finansinspektionen bedömer att de flesta av bristerna beror på att otillräcklig intern styrning och kontroll genomsyrar verksamheten. Styrelsen har inte efterfrågat information eller kontroller för att säkerställa att reglerna efterlevs och har inte heller vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att avhjälpa bristerna. Det har även framkommit att funktionen för regelefterlevnad och funktionen för riskkontroll har gjort ytterst lite för att kontrollera om de krav som ställs på investeringsrådgivningen är uppfyllda. Exceed har vidare försvårat Finansinspektionens tillsyn, dels genom att undanhålla material från Finansinspektionen inom ramen för denna undersökning, dels genom att inte anmäla de uppdragsavtal som företaget har ingått om företagets funktion för riskhantering. Finansinspektionen bedömer att Exceed på nytt har begått en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0rad allvarliga överträdelser och att Exceed genom överträdelserna visar att företaget saknar förmåga att följa grundläggande regler som är uppställda för att skydda de kunder som anlitar företaget. Finansinspektionens sammantagna bedömning är att det inte finns utrymme för att återigen besluta om en varning, utan att det enda som kan komma i fråga är en återkallelse av företagets tillstånd. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygföretagets nuvarande och presumtiva kunder kan drabbas negativt om verksamheten tillåts fortsätta, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetbeslutet gälla omedelbart.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Systemet för handel med mjölkkvoter ändrades i grunden, den 1 april 2000, genom en övergång från ett system som administrerades av Jordbruksverket till ett fritt system där mjölkproducenterna själva får ta ett stort ansvar för överlåtelse av mjölkkvot. Denna utvärdering belyser hur övergången har fungerat både avseende hur marknaden har fungerat och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg vilka strukturförändringar som har skett. Problemen med den administrativa handeln var framförallt skillnaden mellan tillgång och efterfrågan i handelsomgångarna, den långa framförhållning som krävdes av producenten och den omfattande administrationen som medförde långa handläggningstider. Målsättningarna med den fria handeln var att skapa ett enklare och mer flexibelt system för producenterna. Detta skulle i sin tur medföra en ökad omsättning och en ökad balans mellan kvot och produktion. Ett sådant system skulle också innebära enklare handläggning och därigenom kortare handläggningstider. Genom den fria prissättningen skulle det skapas balans mellan utbud och efterfrågan. Från EU-regleringen ställdes krav på att systemet måste motverka spekulation i mjölkkvoter. För att det skulle bli enklare att handla med mjölkkvoter krävdes att det fanns kanaler för köpare och säljare att hitta varandra på ett enkelt sätt. Dessa kanaler växte fram under det första året med fri handel och producenterna kan idag välja allt från att annonsera själva till att lämna ett uppdrag till en arbetstagare ska kvotförmedlare. Förmedlingarna tar normala mäklararvoden och tjänsten finns som en service till de producenter som inte vill lägga ner tid på försäljningen. Mycket få lön enligt fördelningstalet 1,0klagomål har rests mot att någon del av handelstransaktionen skulle vara svår att genomföra för producenterna själva. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis Omdömena från de som erkännande- intyg, agerar på mjölkkvotsmarknaden har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 varit genomgående positiva. Omsättningen i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent mjölkkvotshandeln har ökat efter införandet av den avtalade lönenfria handeln. Denna tillämpning Hela ökningen kan dock inte tillskrivas systemet i sig eftersom det påverkats av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fallflera andra faktorer. Någon fak- tisk diskriminering ökad balans mellan kvot och produktion för de enskilda producenterna kan dock inte urskiljas ännu. Några klara tendenser på förändringar i den geografiska förskjutningen av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolagetmjölkkvoter, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av förändringen av handelssystem, kan inte konstateras ännu. En fortsatt hög omsättning kan innebära en snabbare förskjutning av mjölkkvot mellan olika geografiska områden men det påstådda kollektivavtalsbrottetfår framtiden utvisa. Den fria prissättningen innebär att en jämvikt skapas mellan tillgång och efterfrågan. Priset varierade initialt från 1,50 kr per kilo ner till 0,80 kr per kilo för att under det senaste året stabilisera sig mellan 1,10-1,20 kr per kilo. Den ökade handeln har medfört en stor ökning i antalet ärenden. Systemet med fri handel innebär dock att ärendena fördelar sig jämnare under året. Enkelheten i ansökningsförfarandet tillsammans med att handläggningen innehåller färre moment för Jordbruksverket, har medfört att handläggningstiderna kunnat hållas nere. Förutom under vissa perioder med hög ansökningsfrekvens handläggs de flesta handelsärenden på två veckor. Korta handläggningstider är av vikt inte minst för säljaren som normalt får vänta på betalningen tills ärendet är färdigbehandlat av Jordbruksverket.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg för I föregående kapitel konstaterades att en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, kontraktsrättslig lojalitetsplikt har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – förhållandevis lite stöd och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av pliktens vaga natur till stor del är oklart vilka förpliktelser den kan leda till. Det konstaterades även att avgörande för hur lojalitetsplikten tar sig uttryck är bland annat vilken avtalstyp det påstådda kollektivavtalsbrottetrör sig om. Frågan var då hur plikten tar sig uttryck när det kommer till entreprenadavtalsförhållanden. Av detta kapitlet framgår att såsom lojalitetsplikten uttrycks i kommentaren till kap. 4 § 3 AB 04 tar den sikte på entreprenörens skyldighet att begränsa den tidsförlängning som ett hinder kan berättiga entreprenören till, genom en rationell användning av entreprenörens resurser. Vad förordet till AB 04 uttrycker när lojalitetsplikten nämns är en allmän upplysningsplikt parterna emellan som kan anses vara baserad på lojalitetsöverväganden. Hur omfattande upplysningsplikten verkligen är måste dock avgöras i det enskilda fallet med hänsyn till det specifika avtalsförhållandet. Xxxxxxx menar att det råder en lojalitetsplikt mellan parter till entreprenadavtal. Den innefattar enligt honom en samverkansskyldighet innebärande att parterna ska verka för avtalets genomförande. En skyldighet som i vissa situationer kan innefatta en plikt att utöva kontroll i motpartens intresse eller att avstå handlingar som kan tillfoga motparten skada. Främst kommer lojalitetsplikten till uttryck såsom olika upplysningsplikter för parterna. Detta stämmer överens med vad som i allmänhet gäller för entreprenadavtal, det vill säga att samordningsfrågor är centrala vilket har lett till att så kallade samverkansförpliktelser intagits i AB 04. Dessa tar sig vidare uttryck i ett stort antal underrättelseskyldigheter. Vidare menar Xxxxxxx att det faktum att Allmänna bestämmelser är omsorgsfullt utformade såsom standardavtal med väl specificerade avtalsförpliktelser innebär att lojalitetsprincipen inte kan tillåtas få lika stort genomslag på entreprenadrättens område som inom övrig kommersiell avtalsrätt. Den balans mellan rättigheter och skyldigheter som avtalen åstadkommer innebär enligt Xxxxxxxxxx att om en part ska åläggas förpliktelser utöver vad som gäller av avtalade bestämmelser bör det därför sättas i relation till hur parterna valt att fördela sina risker. Munukka menar ändå att två specifika plikter baserade på en allmän lojalitetsplikt gäller för entreprenadavtalsparter. Dels en avrådningsplikt för entreprenören som knappt har något stöd inom övrig rättsvetenskaplig litteratur och dels en skadebegränsningsplikt som egentligen redan följer av allmänna skadeståndsrättsliga principer. Även i Danmark och Norge är rättsläget sådant att parterna på entreprenadrättens område har en samarbets- och underrättelseskyldighet som kan ta sig uttryck i olika förpliktelser som inte följer uttryckligen av standardavtalen på området, främst genom olika upplysningsplikter. I bägge rättssystemen är uppfattningen att en avtalspart kan gå miste om rättigheter enligt avtalet till följd av sin passivitet och underlåtna underrättelse. Upplysningsplikten tar då sikte på motpartens uppfattning och när det är berättigat att denne förväntar sig att bli underrättad. På samma sätt som enligt kommentaren till kap. 4 § 3 AB 04 har danska entreprenörer även en skyldighet att begränsa förseningar som uppstår. I norsk rätt har innebörden av underrättelseskyldigheten fått en tydligare utformning, både vad gäller när en underrättelse bör ske och vilka rättsföljder en underlåten underrättelse kan innebära. Det är troligtvis en konsekvens av norska domstolars vana att utforma förpliktelser med hänvisning till en lojalitetsplikt. I nästa kapitel kommer att redogöras för senare avgöranden från Högsta domstolen där domstolen ger sig på samma sak som norska högsta domstolen och hänvisar till olika lojalitetsresonemang i sina avgöranden.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet Makar har möjlighet att reglera sina egendomsförhållanden i händelse av skilsmässa, genom ett äktenskapsförord. Ett äktenskapsförord kan, vid tid- punkten för bodelning, framstå som oskäligt för den ena maken. Denne kan i sådana fall åberopa bestämmelsen om jämkning av oskäliga äktenskapsförord i 12 kap. 3 § äktenskapsbalken (1987:230) (ÄktB). Nyare rättspraxis rörande bestämmelsen om jämkning av äktenskapsförord saknas emellertid. Därmed finns begränsad ledning för när ett äktenskapsförord kan jämkas. 12 kap. 3 § ÄktB är dock utformad med generalklausulen om oskäliga avtalsvillkor i 36 § lag (1915:218) om avtal och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg andra rättshandlingar på förmögenhetstens om- råde (AvtL) som förebild och jämkningsgrunderna är överensstämmande. Fö- revarande framställning behandlar därför möjligheten att tillämpa rättspraxis rörande den förmögenhetsrättsliga generalklausulen om oskäliga avtalsvill- kor i 36 § AvtL, vid jämkning av äktenskapsförord. Uppsatsens syfte uppfylls genom att förarbeten, rättspraxis och doktrin an- vänds för att utreda vad som sägs om hur 12 kap. 3 § ÄktB ska tillämpas, de familjerättsliga avtalens särdrag samt motiven bakom de båda jämkningsbe- stämmelserna. Därmed har uppsatsen en arbetstagare ska få lön enligt fördelningstalet 1,0rättsutvecklande karaktär och använ- der sig av en rättsdogmatisk metod. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intyg, har de enligt en helt korrekt Den huvudsakliga slutsatsen är att det finns goda möjligheter till tillämpning av rättspraxis rörande 36 § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller AvtL, vid jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelseräktenskapsförord. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg De fa- miljerättsliga avtalens särdrag, skillnaderna mellan äktenskapsförords och förmögenhetsrättsliga avtals funktion samt skillnaderna i vad som krävs för att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 är inte diskriminerande enligt EU-rätten. Även om detta krav skulle vara diskriminerande i och för sig – för det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster härjämkning måste emellertid beaktas. En tolkning eller helhetsbedömning måste alltid göras i det enskilda fallet. Därmed får man se till enskilda omständigheter som talar för jämkning i förmögenhetsrättsliga avgöranden, snarare än att jämka ett äkt- enskapsförord enbart baserat på att HD jämkade ett förmögenhetsrättsligt av- tal där omständigheterna var likartade. Slutligen dras slutsatsen att möjlighet- erna till jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden äktenskapsförord har Byggnads inte lidit någon skada på grund ökat till följd av det påstådda kollektivavtalsbrottetHD:s avgörande i NJA 2020 s. 624 ’Den oskäliga skifteslikviden’.

Sammanfattning. Enligt byggavtalet PwC 3 Vi bedömer att de bakomliggande avtalen till ”Din IT-arbetsplats” delvis brister i omfattning av de övergripande avtalsregleringarna som tillgodogörandet av en kommuns datorbehov får anses behöva. Vi anser att dylika köp av datorer eller tjänster ska ha ett mer övergripande avtal som reglerar fler frågor och yrkesutbildningsavtalet krävs yrkesbevis eller erkän- nandeintyg som tydligare fördelar ansvar. Därutöver bör det finnas tydliga sanktionsmöjligheter och viten vid leveransproblem. Kommunen är en tillräkligt stor köpare för att en arbetstagare ska kunna ställa omfattande krav på kvalitet och leverans och bör kunna få lön enligt fördelningstalet 1,0det befäst i avtalen. Eftersom bolagets arbetstagare saknat såväl yrkesbevis som erkännande- intygEn beställare av tjänster i allmänhet och av IT-tjänster i synnerhet bör i avtal reglera precis vad man beställt, har de enligt en helt korrekt tillämpning av § 3 punkten 3.1.2.3 i byg- gavtalet haft rätt till – och fått – bara 88 procent av den avtalade lönen. Denna tillämpning av byggavtalet strider inte mot EU-rätten. Vidare påkal- lar inte EU-rätten en annan tolkning eller jämkning av byggavtalets lönebe- stämmelser. Bolaget har inte brutit mot byggavtalet. Kravet på yrkesbevis eller erkännandeintyg för när man kan förvänta sig att få lön enligt fördelnings- talet 1,0 det levererat, vad det kommer att kosta och vad man annars har för rättigheter gentemot leverantören. Mot bakgrund av vårt arbete och det avtalsmaterial som vi har tagit del av har vi noterat att det funnits svårigheter i att få en samlad bild av vilka avtal som ligger till grund för ”Din IT-arbetsplats”. Vi har uppfattat att kommunen har haft svårigheter att samla bilden av vilken avtalskatalog som reglerar frågan. Huruvida tecknade avtal följs upp på ett tillfredsställande sätt har vi inte haft att granska. Det är inte diskriminerande enligt EU-rättentänkbart att kommunen har möjlighet att förbättra sin interna kontroll avseende avtalsfrågor och uppföljning av avtal. Även om detta krav skulle vara diskriminerande Vi har sett att Gävle kommun har tecknat avsevärt bättre avtal i senare avtal jämfört med tidigare. För att behålla en god kvalitet vid kommande avtalstecknanden rekommenderar vi Gävle kommun att se över sina rutiner avseende tydlighet med leveransmål, tidsramar, förväntningar och för sig – för sanktionsmöjligheter. Det har bedömts att de avtal där vi haft att bedöma huruvida de utgör hyra eller leasing är att betrakta som hyresavtal i den mån det fall det i efterhand går att fast- ställa att en arbetstagare skulle ha fått ett erkännandeintyg efter ansökan om sådant intyg eller ett yrkesbevis efter genomgång av praktisk teoretisk vali- dering – har diskriminering ändå inte förekommit i detta fall. Bolagets arbetstagare uppfyllde nämligen inte kraven för att få yrkesbevis eller erkännandeintyg och är inte ”yrkeskompetenta arbetstagare”. Frågan om diskriminering enligt EU-rätten ska bedömas i varje enskilt fall. Någon fak- tisk diskriminering av bolagets arbetstagare har inte förekommit. Prövningen av arbetstagarnas kompetens åligger inte bolaget utan ska göras av BYN. Bolaget har ändå prövat arbetstagarnas kompetens på det sätt som kan krävas. Byggnads är inte bärare av den åberopade rättigheten att inte diskrimineras och kan inte med framgång åberopa rättigheten som grund för allmänt ska- destånd till Byggnads. Bolaget, som är irländskt, är inte etablerat i Sverige men tillhandahåller byggtjänster här. En tolkning eller jämkning av byggavtalet och ett skade- stånd enligt vad Byggnads gör gällande skulle utgöra ett enligt EU-rätten otillåtet hinder för den fria rörligheten för tjänster som bolaget använt sig av. Under alla förhållanden har Byggnads inte lidit någon skada på grund av det påstådda kollektivavtalsbrottetavgöra.