Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod exempelklausuler

Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med 52 x veckoarbetstiden dagen) i sjuklöneperioden respektive med 20 % x månadslönen x 12 fr.o.m. den andra frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden i sjuklöneperioden Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön motsvarande frånvarodagar med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med 52 x veckoarbetstiden dagen) i sjuklöneperioden respektive med 20 % x månadslönen x 12 fr.o.m. den andra frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden i sjuklöneperioden Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön motsvarande frånvarodagar med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om. Anm. 2.Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga tio under en tolvmånaderspe- riod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för tio karensdagar inom tolv månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, skall av- draget även för den första frånvarodagen beräknas enligt reglerna om 20 procents sjuk- avdrag.
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med för den första sjukfrånvarodagen (karensdagen) och med 𝑚å𝑛𝑎𝑑𝑠𝑙ö𝑛𝑒𝑛 ∙ 12 20 % ∙ 52 ∙ 𝑣𝑒𝑐𝑘𝑜𝑎𝑟𝑏𝑒𝑡𝑠𝑡𝑖𝑑𝑒𝑛 fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen. Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten ar- betstid utges dessutom sjuklön fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om. Med månadslön avses i detta moment − fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg) − den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tan- tiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda lönedelar bör överens- kommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras. Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller annan förlägg- ningscykel. Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. Sjuklöneperioden inleds med en karensperiod. Karensperioden uppgår till 20 procent av tjänstemannens genomsnittliga vecko- arbetstid. För varje frånvarotimme i sjukperioden görs avdrag med Under karensperioden Efter karensperioden till och med dag 14 i sjukperioden Till tjänsteman som gått miste om skift- eller ob-ersättning p.g.a. sjukfrånvaro på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön för motsvarande frånvarodagar, efter karenstid, med 80 procent av sådana uteblivna lönedelar.
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med för sjukfrånvaro upp till 20 procent av genomsnittlig veckoarbetstid (karens) i sjukperioden och med månadslönen × 12 20 % × 52 × veckoarbetstiden för sjukfrånvaro överstigande 20 procent av genomsnittlig vecko- arbetstid till och med dag 14 i perioden. Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön för sjukfrånvaro överstigande 20 pro- cent av genomsnittlig veckoarbetstid till och med dag 14 i sjukperioden med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje frånvarotimme i sjukperioden görs avdrag med 1) månadslönen x 12 för den första frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdagen) 2) månadslönen x 12
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod. För varje frånvarotimme i sjukperioden görs avdrag med 1) månadslönen x 12 för den första frånvarodagen 52 x veckoarbetstiden (karensdagen) 2) 20 % x månadslönen x 12 för återstående sjuklöne- 52 x veckoarbetstiden berättigade dagar i sjukperioden Till tjänsteman som gått miste om skift- eller ob-ersättning p.g.a. sjuk- frånvaro på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön för motsvarande frånvarodagar - ej karensdagen - med 80 procent av sådana uteblivna lönedelar. Ny sjukperiod som börjar inom fem kalenderdagar från det att en tidigare sjukperiod avslutats skall betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperio- den när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuklöneperiodens längd (7 § tredje stycket SjLL). För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berättigad till sjuklön om 80 procent redan den första sjukdagen, görs sjukavdrag även för den första sjukdagen (karensdagen), enligt vad som gäller fr.o.m. den andra sjuk- löneberättigade dagen i sjukperioden (15 § SjLL). Till tjänsteman som vidkänts helt sjukavdrag enligt regeln om karensdag för sammanlagt tio dagar under de senaste tolv månaderna utges sjuklön även för den första dagen i sjukperioden efter en kompensationsgrad om 80 pro- cent (6 § tredje stycket SjLL).

Related to Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod

  • Sjukdom fr o m 15:e kalenderdagen För varje kalenderdag av frånvaro görs avdrag med: Vid frånvaro hel månad med kalenderdagsavdrag görs avdrag med hela månadslönen.

  • Anteckning av övertid och jourtid Arbetsgivaren skall föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Xxxxxxxxxxxxx, tjänstemannaklubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.

  • Intyg om uttagen semester När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår. Arbetsgivaren skall lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget. Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 skall den överskjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.

  • Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemannaparten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.

  • Byte och anvisning av elhandelsföretag 8.1 Byte av elhandelsföretag ska genomföras utan särskild kostnad för kunden. Det åligger elnätsföretaget att genomföra byte av elhandelsföretag enligt anmälan från det nya elhandelsföretaget som kunden valt. Elnätsföretaget är skyldigt att genomföra bytet till den dag elhandelsföretaget och kunden kommit överens om såvida anmälan från elhandelsföretaget skett senast 14 dagar innan bytet ska genomföras. Om byte av elhandelsföretag och/eller balansansvarig inte skett på föreskrivet sätt kommer det tidigare elhandelsföretaget att fortsätta leveransen, respektive balansansvaret att kvarstå på den tidigare balansansvarige tills bytet kan äga rum. 8.2 Det åligger elnätsföretaget att efter att anmälan om nytt elhandelsföretag eller ny balansansvarig inkommit underrätta anmälande elhandelsföretag om anmälan är fullständig eller ofullständig. Vid fullständig anmälan ska elnätsföretaget bekräfta lämnade uppgifter samt om anmälan avser nytt elhandelsföretag ange beräknad årsförbrukning i uttagspunkten. Vid ofullständig anmälan ska det av underrättelsen framgå vad som är ofullständigt/felaktigt i anmälan. 8.3 Om en kund saknar avtal om elleverans med ett elhandelsföretag är elnätsföretaget enligt lag skyldigt att anvisa kunden ett sådant (anvisat elhandelsföretag). Elnätsföretaget ska utan dröjsmål underrätta kunden om vilket elhandelsföretag som anvisats och om kundens möjligheter att byta elhandelsföretag. 8.4 Lämnar elnätsföretaget en anvisning enligt punkten 8.3 till kunden ska elnätsföretaget samtidigt underrätta det anvisade elhandelsföretaget om detta.

  • Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.

  • Förberedelse- och avslutningsarbete Som övertid räknas inte den tid som går åt för att utföra nödvändigt förberedelse- och avslutningsarbete som normalt ingår i tjänstemannens uppgifter.

  • STYRELSE OCH LEDANDE BEFATTNINGSHAVARE Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx, f 1946, Styrelseordförande Xxxxx-Xxx Xxxxxxxxx är civilingenjör inom elektronik från Lunds Tekniska Högskola. Han har under många år varit anställd vid Electroluxkoncernen i Malmö, innan han 1988 grundade företaget Xperi AB i Lund vars verksamhet var inriktad mot utveckling och tillverkning av elektronikbaserade produkter bl.a. inom medicin-teknik. Företaget förvärvades år 2002 av Note AB. Xxxxx-Xxx har varit VD och koncernchef för Note AB. Aktieinnehav: 1 049 975 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxxx Xxxxxxxx, f 1967, vice styrelseordförande Xxxx Xxxxxxxx har läst ekonomi för entreprenörer vid Lunds Universitet 1995-1997. Xxxx har varit entreprenör i olika konstellationer sedan 1988. 2002 köpte Xxxx xxxx första aktier i MedicPen AB. 2003 ökade Xxxx sitt engagemang i MedicPen AB inför bolagets första emission, och har därefter på konsultbasis arbetat i MedicPen AB. Aktieinnehav: 2 122 000 aktier privat och genom kapitalförsäkring Xxx Xxxxxxx, f 1948, styrelseledamot Xxx Xxxxxxx har en lång och bred erfarenhet av medicinsk teknik med över 35 år i branschen. Tidigare ägare och VD för Dan-Sjö Medical AB som var det marknadsledande företaget inom utrustning för anestesi, intensivvård och neonatal intensivvård i Sverige. Dan-Sjö Medical AB förvärvades 2004 av GE Healthcare AB. Sjöberg är idag VD och majoritetsägare av LPS Medical AB och majoritetsägare i LPOS Förvaltning AB. Xxxxxxx är också styrelseordförande i dessa företag samt Ängelholms Näringsliv AB. Han är också styrelseledamot i Sensodetect AB, Xxxxxxxxxx AB och Expertmaker AB. Därutöver är Xxxxxxx verksam som affärsängel och mentor inom Connect Skåne Aktieinnehav: 0 aktier Xxxxxxxx Xxxxxx, f 1969, VD och styrelseledamot Xxxxxxxx har varit entreprenör sedan 1987 och med framgång drivit företag tidigare. Xxxxxxxx Xxxxxx har arbetat som VD i National Plast AB sedan 1994 samt VPAB 1996-2001. Grundare till MedicPen AB 1999. Har sedan 2003 arbetat med MedicPen AB på heltid. Bakgrunden är en teknisk utbildning men Xxxxxxxx har även läst ekonomi och marknadsföring. Sitter med i Hälsoteknikföreningens styrelse sedan 2005. Aktieinnehav: 2 951 462 aktier Kontorsadress till styrelseledamöter och ledande befattningshavare Samtliga styrelseledamöter kan nås via Bolagets kontor: MedicPen AB (publ), Xxxxxxxxx 00, S-302 43 Halmstad, Sweden Tel: +46 (0)00-000 000, Fax: +46 (0)00-000 000, E-mail: xxxx@xxxxxxxx.xxx Revisor Xxxxx Xxxxxxxx, f 1963, Auktoriserad revisor Öhrlings PricewaterhouseCoopers

  • Besked om tilldelning Via avräkningsnota

  • Skatter och övriga avgifter Säljaren svarar för betalning av alla skatter och avgifter som är hänförliga till försäljningen av Överskottsproduktionen.