Beräkning av sjuklön. Grundläggande för resonemanget är att sjukdomen ska ha förorsakat ett inkomst- bortfall avseende sådan inkomst, som naturligen skulle utgetts om sjukdomen inte inträffat och att detta inkomstbortfall är klart definierat till sin omfattning. Sjuklön kan således inte utges för sådan ersättning, som man räknar med att man skulle erhållit men vars storlek man inte känner till. Det är med andra ord samma förut- sättningar, som tidigare gällde för rätten till timberäknad sjukpenning. Ordinarie lön – inklusive personliga tillägg och prestationslönedelar –och sådana OB-tillägg som utges under ordinarie tid ingår i underlaget för sjuklön. Den inte schemalagda utfyllnadstiden är en del av det ordinarie arbetstidsmåttet och som sådan en naturlig del av underlaget för sjuklön. För att ett sjukdomsfall ska ge rätt till sjuklön i dessa situationer krävs dock, att det är klart bevisat att en del av den inte schemalagda utfyllnadstiden skulle fullgjorts under den (de) dag(ar) då sjuk- domsfallet inträffat. Beredskapsersättning är oftast en fastställd ersättning, vars storlek är lätt att beräkna för de dagar då sjukdom inträffat. Med tanke på de jäm- förelser som i sjuklönelagens förarbeten görs med vad som ingår i uppsägningslön enligt LAS kan konstateras, att sådan ersättning ingår i sjuklöneunderlaget. Detta gäller även vid sjukdom, som medför bortfall av beredskapsersättning under dagar som i övrigt är arbetsfria, exempelvis vid veckoslutsberedskap för dagtidsanställda. Däremot kan anspråk på sjuklön inte grundas på övertidsarbete, som man förvän- tats utföra under beredskapstid. Det finns ingen i förväg given garanti för visst ar- bete, vars inkomst man gått miste om. Detta stämmer också helt med det inkomst- skyddsbegrepp som finns i bl a förtroendemannalagen, till vilken hänvisning skett i sjuklönelagens förarbeten. Det enda regelrätta övertidsarbete som omfattas av sjuklönereglerna är sådant ar- bete, som är hänförligt till sådana förarbeten som omnämns i § 4 A mom 2 d. I förekommande fall gäller att hela värdet av inkomstförlusten (dvs. med tillämpning av aktuell övertidsdivisor) ingår i sjuklöneunderlaget. I semestersituationen är förutsättningarna för sjuklön något annorlunda än vad som gäller för sjukpenning. Sjukpenning kan ju uppbäras samtidigt med semesterlön. Sjuklönelagen föreskriver att arbetsgivaren ej är skyldig att utge sjuklön för dag då han samtidigt betalar semesterlön. Detta betyder att en anställd, som blir sjuk under sin semester, endast har rätt...
Beräkning av sjuklön. Sjuklön utges för sådan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete un- der ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk.
Beräkning av sjuklön. Mom 4:1 Arbetstagare med timlön: Arbetstagare med månadslön:
Beräkning av sjuklön. Den sjuklön som arbetsgivaren ska betala till den anställde beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt följande.
Beräkning av sjuklön. Sjuklön betalas under den sjuklöneperiod som anges i lagen (1991:1047) om sjuklön för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Den första sjukfrånvarodagen i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön. För varje timme arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom görs sjuk- avdrag med och med 20 % x månadslönen x 12 fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen 52 x veckoarbetstiden Arbetstagare, som skulle varit berättigad till ersättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av den- na som sjuklön. Anmärkning 1 Om arbetstagare, som omfattas av överenskommelse om kollektiv produk- tionsövertid, helt eller delvis är frånvarande på grund av sjukdom under sådan tid, gäller följande. Arbetstagare ska erbjudas att utföra övertidsarbete med ersättning som för produktionsövertid. Erbjudandet ska omfatta samma antal timmar som han under sjuklöneperioden skulle ha arbetat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat, ska detta övertidsarbete utföras inom 14 dagar efter att han åter- gått i arbete efter sjukfrånvaron. Erbjuder arbetsgivaren inte övertidsarbete enligt ovan, ska arbetstagaren erhålla sjuklön för den tid som han under sjuklöneperioden skulle ha arbe- tat produktionsövertid, om han inte varit sjukfrånvarande. Anmärkning 2 Om en ny sjukperiod börjar inom fem kalenderdagar efter det en tidigare sjukperiod avslutats betraktas denna som en fortsättning på föregående sjukperiod. Om betald ledighet enligt överenskommelse lagts ut då arbetstagaren är frånvarande på grund av sjukdom ska den betalda ledigheten ligga fast och något sjukavdrag ska inte göras under den betalda ledigheten. Anmärkning 3 Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft tio karensdagar enligt ovan betalar arbets- givaren sjuklön om 80 procent även för den första sjukfrånvarodagen. Anmärkning 4 Vissa arbetstagare kan enligt beslut av försäkringskassan av medicinska skäl ha rätt till sjuklön om 80 procent redan från och med den första sjuk- frånvarodagen. Anmärkning 5 Med veckoarbetstid avses ordinarie arbetstid i timmar per helgfri vecka i ge- nomsnitt per kalenderår enligt § 4 mom 3:2 första stycket. För tvåskiftsar- bete ska dock veckoarbetstiden vara 38 timmar vid beräkningen av sjuklön.
Beräkning av sjuklön. Sjuklöneperioden inleds med en karensperiod. Under karensperioden utges ingen sjuklön. Karensperioden uppgår till 20 % av arbetstagarens genomsnittliga veckoarbetstid. Sjuklön utgår efter karensperioden t o m dag 14 i sjukperioden. Under denna period utgår sjuklön för sådan tid som arbetstagare skulle utfört arbete under överenskommen arbetstid om arbetstagaren inte varit sjuk. Om arbetstagaren återinsjuknar inom fem kalenderdagar från den tidigare sjukperiod upphörde, utgör den nya sjukperioden fortsättning på den tidigare, i fråga om karensperiod, ersättningens storlek och sjuklöneperiodens längd. Om arbetstagaren under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjuklöneperiodens början, haft 10 tillfällen av karensperiod enligt ovan betalar arbetsgivaren sjuklön om 80 % även för den första sjukfrånvarodagen.
Beräkning av sjuklön. Sjuklönen utgör nedan angiven del av bibehållen lön som den anställde gått miste om till följd av nedsättningen i arbetsförmågan under sjuklöneperioden;
Beräkning av sjuklön. Sjuklön utges för sådan tid som arbetstagaren skulle ha utfört arbete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Karenstid utan rätt till sjuklön motsvarar 20 % av den genomsnittliga veckoarbetstiden. Med genomsnittlig veckoarbetstid avses för hel- och deltidsanställd veckoarbetstiden i timmar för en normalvecka utan helgdag. För heltidsanställd arbetstagare är den genomsnittliga veckoarbetstiden 40 timmar per helgfri vecka. Sjuklön utges under sjukperioden för tid efter karenstid till och med den 14:e kalenderdagen med 80 % av arbetstagarens medeltimförtjänst. För arbetstagare med enbart timlön utgör sjuklönen 80 % av denna timlön. Dessutom utges för tid efter karenstid till och med den 14:e kalenderdagen i sjuklöneperioden sjuklön med 80 % av övriga lönedelar och ersättningar som avser ersättning för ordinarie arbetstid. Sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från att en tidigare sjukperiod upphört ska betraktas som en fortsättning på tidigare sjukperiod. Det innebär att fortsatt karenstid kan behöva iakttas intill 20 % av genomsnittlig veckoarbetstid i den fortsatta sjukperioden.
Beräkning av sjuklön. För månadsavlönade görs under sjukfrånvaro löneavdrag enligt § 13. Under dag då karensperiod infaller görs dock löneavdrag enligt reglerna för frånvaro del av dag. För timavlönade betalas inte lön under sjukfrånvaron. För tiden efter karensperioden till och med fjortonde dagen betalas sjuklön. Sjuklönen är 80 procent av löneavdrag enligt detta avtal. Sjuklönen är 80 procent av den lön som skulle utgetts.
Beräkning av sjuklön. Sjuklön betalas under sjuklöneperioden enligt sjuklönela- gen för sådan tid, som arbetstagaren skulle ha utfört ar- bete under ordinarie arbetstid om han inte varit sjuk. Den första sjukfrånvarodagen enligt föregående stycke i varje sjuklöneperiod utgör karensdag utan rätt till sjuklön. Fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen i sjuklöneperioden är sjuklönen 80 procent av arbetstagarens medeltimför- tjänst på tidlön och ackord (inklusive ev. skiftformstillägg, premielönedelar, bonus) enligt senast kända kvartalslöne- statistik. För arbetstagare med enbart timlön (inklusive ev. skiftformstillägg), utgör sjuklönen 80 procent av denna timlön. Arbetstagare, som skulle varit berättigad till er- sättning för arbete på obekväm tid, erhåller fr.o.m. den an- dra sjukfrånvarodagen dessutom 80 procent av denna som sjuklön. Anmärkning 1 *) Anmärkning Anmärkning 2 Anmärkning 3 Anmärkning 4