Syfte och bakgrund. Avsiktsförklaringens syfte är att parterna ska verka för att nå en överenskommelse gällande ansvar och kostnader för genomförandet av aktuell åtgärd och, i förekommande fall, hur det framtida väghållningsansvaret/ansvar för infrastrukturen ska fördelas. Parternas avsikt är att träffa avtal om medfinansiering och samverkan enligt de huvudprinciper som framgår i denna avsiktsförklaring. • Säkerheten och synligheten förbättras vid de befintliga övergångsställena, alternativt vid nya gångpassager. • Gångpassager kompletteras vid utpekade gångstråk över väg 684. • Man upplever Söråker som en tätortsgenomfart genom att vägbredden minskas och GC- banorna breddas. • En översyn av hållplatslägen genomförs utmed väg 684 i Söråker. TDOK 2010:31 Grundmall_Blankett TMALL 0265 Avsiktsförklaring v. 2.0 Korsningen vid ICA/Folketshusvägen blir mer trafiksäker och tillgänglig, t.ex. genom en cirkulationsplats. • Avsiktsförklaringen omfattar också en fördjupad och förberedande utredning, vilken genomförs för trafiklösningen i centrala Söråker. Åtgärderna förväntas leda till ökad trafiksäkerhet för oskyddade trafikanter i centrala Söråker. Den ökade trafiksäkerheten i Söråker motverkar i viss grad målet om ökad framkomlighet för Näringslivets transporter. Om en cirkulationsplats utförs i korsningen vid ICA/Folketshusvägen ska åtgärden medfinansieras av Kommunen, eftersom Trafikverket bedömer att det inte finns kapacitetsproblem i dagens korsning. En cirkulationsplats förbättrar dock trafiksäkerheten i Söråkers centrum, därför finansierar Trafikverket åtgärden med 50 % av cirkulationsplatsen. • Åtgärdsvalsstudie Söråker-Tynderö/Åstön, dnr TRV 2017/76097 • Förstudie Söråker centrumförnyelse, daterad 2013-09-30 Parterna har inte tidigare tecknat avsiktsförklaring eller avtal om medfinansiering och/eller samverkan avseende åtgärderna.
Syfte och bakgrund. Syftet med detta avtal är att reglera respektive parts åtagande och finansiella ansvar för åtgärderna. Avtalet avser ombyggnation av tre cirkulationsplatser längs väg 76, Spängersleden i Hemlingby, Gävle kommun. Cirkulationerna ska förses med ytterligare körfält och anslutningar ska breddas. Spängersleden (väg 76) är ett viktigt stråk och används för arbetspendling, personbilstrafik och varutransporter till handelsområde Hemlingby och godstrafik till olika verksamhetsområden. Kommunens exploatering i området som omfattar utökat handelsområde och bostadsbyggande har lett till ökad trafik och tidvis är det framkomlighetsproblem. Det kan även vara en generell trafikökning kopplad till befolkningstillväxt samt stora trafikalstrande verksamheter i form av logistikföretag och industrier som bidragit till trafikökningen på Spängersleden För att kommunen ska kunna planera vidare och genomföra ytterligare exploateringar i framtiden har en åtgärdsvalsstudie genomförts 2018-2020 och en avsiktsförklaring tecknades mellan kommunen och Trafikverket 2020 för Spängersleden. TMALL 0462 Medfinansiering och samverkansavtal 3.0 Avsiktsförklaringen anger att samverkan ska ske kring frågor om framkomlighet och säkerhet, ökad trafik inte ska leda till köer upp på E4 och andelen resor med hållbara färdmedel ska öka. Om åtgärder som görs i ett första skede inte räcker till måste ytterligare åtgärder utföras för att säkerställa god framkomlighet. Trafikutredning Ersbo-Hemlingby, som kommunen tagit fram, visar på att genom trimningsåtgärder i cirkulationsplatserna Gävle Södra (Geodetgatan), Ingenjörsgatan och Hemlinggrind längs Spängersleden förbättras kapaciteten vilket möjliggör kommunens planer att fortsätta exploatera i området.
Syfte och bakgrund. Syftet med detta avtal är att reglera respektive parts åtagande och finansiella ansvar för åtgärden.
Syfte och bakgrund. Syftet med detta avtal är att reglera respektive parts åtagande och finansiella ansvar för inledande planeringsåtgärder (ÅVS) avseende åtgärder på, och i anslutning till Väg 140,141, 562 eller annars de åtgärder som framkommer av genomförd ÅVS, under förutsättningen att SMA åtar sig att stå för samtliga kostnader som åtgärderna medför. SMA planerar att utöka bergtäkten på fastigheten Klinte Klintebys 1:5, region Gotland. För att tillståndet ska beviljas har Mark- och miljödomstolen bland annat fastslagit att trafiksäkerhetsåtgärder behöver utredas och utföras. Tillståndet har överklagats till Mark- och miljööverdomstolen. Det villkor som i domen är kopplade till åtgärder anknutna till Väg 140, 141, 562 är följande. SMA ska delta i en ÅVS i syfte att bedöma vilka trafiksäkerhetshöjande åtgärder som behövs på transportvägar från täktutfarten på väg 141 till Klintehamns hamn och från täktutfarten på väg 562 till korsningen vid väg 141. Bolaget ska, med anledning av trafiksäkerhetshöjande åtgärder på transportvägar som beslutats av Trafikverket, bidra till kostnader för genomförande av sådana åtgärder med högst 110 miljoner kr. Tillståndet får inte tas i anspråk innan länsstyrelsen i egenskap av tillsynsmyndighet konstaterat att trafiksäkerhetshöjande åtgärder som föranleds av den tillståndsgivna verksamheten har genomförts. Trafikverket har framfört erinringar mot den stora ökningen av tunga transporter som ansökan medför. Trafiksäkerhets- och framkomlighetsproblem har konstaterats längs den tänkta transportvägen särskilt för oskyddade trafikanter. Problemen är accentuerade vid Bönders Backe där Trafikverket initialt bedömt att trafiksäkerhets- och framkomlighetshöjande åtgärder är särskilt komplicerade att vidta. SMA har i miljökonsekvensbeskrivning tillhörande tillståndsansökan utrett alternativa nya transportvägar (se bilaga 2) och alternativt transportmedel i form av transportband (se bilaga 3) men själva avfärdat dessa alternativ. Trafikverket har framfört att dessa alternativ som presenterats även bör övervägas i en ÅVS, liksom även alternativ i form av en linbana. SMA har under hand till Xxxx och Miljööverdomstolen även presenterat mer detaljerade förslag till trafiksäkerhetshöjande åtgärder. Trafikverket anser att sådana förslag med fördel även bör behandlas i en ÅVS.
Syfte och bakgrund. Steg 2 i projektet syftar till att utveckla bedömningskriterier som i första hand används för att utveckla en restorativ arbetsplats men också för redovisning av hållbarhetsaspekter i hållbarhetsrapporteringen, och i senare skede för certifiering av fastigheter/byggnader, avseende restorativa arbetsplatser. Målet är att främja användarnas trivsel, välbefinnande och koncentrationsförmåga, dvs. faktorer som bidrar till social hållbarhet. Bedömningarna omfattar även kriterier som är relevanta för ekologisk och klimatmässig hållbarhet. Metodik för kvalitetsvärdering och poängberäkning har utvecklats tidigare. I steg 2 testas och vidareutvecklas poängberäkningssystemet så att det är generellt användbart för alla typer av arbetsplatser och inkluderar alla de kvalitetskriterier som är relevanta för alla specifika ändamål.
Syfte och bakgrund. Syftet med detta avtal är att reglera respektive parts åtagande och finansiella ansvar för åtgärden. Avtalet avser byggnation av anläggningen ”Anslutning Södra Gunsta” enligt framtagen vägplan på väg 282. Uppsala kommun genomför exploatering för nya bostäder och skola i Gunsta. Åtgärderna i detta avtal behövs för att lösa trafikförsörjningen för ca 1500 nya bostäder samt befintliga bostäder i området.
Syfte och bakgrund. E20 är ett av Sveriges viktigaste godsstråk bl.a. genom kopplingen till Göteborgs hamn. E20 genom Västra Götaland har stora brister vad gäller trafiksäkerhet och framkomlighet. Regeringens beslut om nationell plan för transportsystemet 2014-2025 med fem nya etapper är en större satsning än vad Trafikverket föreslagit och innebär tillsammans med utbyggnaden av fyra tidigare beslutade etapper att hela E20 genom Västra Götaland kommer att vara mötesseparerad till k\ /\ i \ LJJ 2025. De nya etapperna byggs också ut med högre standard jämfört med tidigare förslag. Trafiksäkerheten förbättras och förutsättningarna för regional tillväxt stärks. Regeringens beslut innebär också att hela E20 genom Västra Götaland på sikt ska byggas ut till 2+2-väg. Regeringen har i sitt beslut avsatt 2,7 mdkr med förutsättningen att regioner, kommuner m.fl. medfinansierar vägutbyggnaden med 1,35 mdkr. Detta underavtals syfte är att reglera ansvar för överföring av medfinansieringsbidrag mellan parterna samt bidragsmottagarens rätt att företräda bidragsgivaren inom ramen för Huvudavtalet.
Syfte och bakgrund. 1.1 Den registeransvariga har gett sitt samtycke till att utse registerföraren för att tillhandahålla programvara och tjänster till den registeransvariga inom ramen för avtalsvillkoren.
Syfte och bakgrund. Sträckan mellan Svedala och Oxie är utpekad som en brist i Cykelvägsplan för Skåne 2018 – 2029. Medfinansiering och samverkansavtal 3.0 Trafikverket har i en åtgärdsvalsstudie (TRV 2020/6471) förslagit att bristen ska åtgärdas genom att bygga en ny cykelväg längs väg 833 Den nya gång- och cykelvägen ska i öster ansluta till befintlig gång- och cykelväg öster om plankorsningen med järnvägen och sluta i Hyltarps by. Väster om Hyltarp rekommenderar ÅVS:en bygdeväg på väg 833 fram till Svedalavägen i Toarp öster om plankorsningen. Åtgärden ska komplettera cykelvägnätet mellan Malmö och Svedala, knyta ihop det regionala cykelvägnätet samt förbättra trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter på väg 833.
Syfte och bakgrund. Trelleborgs hamn och dess hamnanslutning via statliga E6/E22 och den kommunala Travemündeallén utgör riksintresse för kommunikationer enligt miljöbalken. Hamnen och dess väg- och järnvägsanslutningar ingår även i det transeuropeiska transportnätet (Core Network). Befintlig hamnanslutning har hög kapacitet, en god tillgänglighet till både det nationella vägnätet och hamnen och kommer att kvarstå inom överskådlig planeringshorisont. Dock kan åtgärder vidtas i korsningspunkterna (t.ex. korsningen E6/9/Travemündeallén) för att förbättra både flödet och trafiksäkerheten. För att tillgodose kommunens anspråk på stadsutveckling behöver dagens hamnanslutning också utvecklas för att minska de barriäreffekter som den ger upphov till. Parterna är överens om att en utvecklad befintlig hamnanslutning både ska erbjuda fortsatt god tillgänglighet och kapacitet för hamnens transporter samt ge förutsättningar för stadsutveckling. På längre sikt kan det eventuellt finnas behov av en ny helhetslösning för att tillgodose hamnens transportbehov. Trafikverket och kommunen ska gemensamt följa hamnens utveckling och transportbehov och samverka om åtgärder och lösningar. Trafikverket och kommunen ska gemensamt genomföra och dela lika på kostnaden för en utredning.