PERSONALENS
ANSTÄLLNINGSVILLKOR
UTBYTESBLAD 1
Datum Dnr
24.5.2023
Ärende
Ändrade sidor i ÅHS tjänstekollektivavtal 2023
Förändringar | Datum |
Tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands Hälso- och sjukvård | |
Bilaga 5 sid 1–2 | 24.5.2023 |
Bilaga 6 sid 4–5 | 24.5.2023 |
Bilaga B 1 a sid 1–8 | 10.5.2023 |
Bilaga B 1b sid 1–3 | 10.5.2023 |
Allmän del A1 sid 1–3, 8–10 | 3.2.2023 |
utökad sida | |
Bilaga B 1a sid 1–8 | 3.2.2023 |
Bilaga B 1b sid 1–3 | 3.2.2023 |
Bilaga 5 sid 1–4 | 3.2.2023 |
Bilaga 6 sid 2, 4–5, 9–10, 20 | 3.2.2023 |
Bilaga 9 sid 1, 3 | 3.2.2023 |
Bilaga 10 sid 1–2 | 3.2.2023 |
Postadress | Telefon | Telefax | E-post |
PB 1060 | (018) 25000 | (018) 19155 | |
AX-22111 MARIEHAMN, Åland |
Tjänstebrev bör ställas till Ålands landskapsregering, inte till enskild tjänsteman
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM ANSTÄLLNINGSVILLKOREN FÖR TJÄNS- TEMÄN VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
ALLMÄN DEL
1 §
Allmänt om anställningsvillkoren
1 mom. Beträffande anställningsvillkoren för en tjänsteman i anställning hos Ålands hälso- och sjukvård iakttas, utöver stadganden och bestämmelser som har utfärdats därom, detta tjänstekollektivavtal med följande underbilagor B (*:
B 1a: Lönesättning - grundlöner (ändr. 1.8.03)
B 1b: Lönesättning - grundlöner/vårdpersonal (ändr. 1.8.03) B 2: Grunderna för erfarenhetstillägg
B 3: Förteckning över tjänster, tjänstemän och deras avlöning
B 4: Tandläkarnas och veterinärernas allmänna anställningsvillkor B 5: Anställningsvillkor för tandläkare vid hälsocentral
B 6: Anställningsvillkor för läkare
B 7: Gemensamma tillämpningsbilagor för läkare, tandläkare och veterinärer
B 9: Arbetstidsbestämmelser för vissa tjänstemän med 37 t min arbetsvecka. Upphävd. B 10: Nattvårdstillägg
B 11: Skyddsklädsel.
Anm. (*
Detta tjänstekollektivavtal är en bilaga (bilaga 14) till det ramavtal som 1.7.2010 har ingåtts för landskapets tjänstemän. Därför benämns bilagorna här för underbilagor.
2 mom. Dessutom har parterna ingått separata tjänstekollektivavtal
1) om den personals anställningsvillkor som i enlighet med landskapslagen om ikraft- trädande av landskapslagen om hälso- och sjukvården (68/93) överflyttats till an- ställning vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, eller det så kallade övergångsavtalet jämte ett underteckningsprotokoll (och ett separat arbetskollektivavtal; punkt C i in- nehållsförteckningen) och
2) ett protokoll/tjänstekollektivavtal om vissa anställningsvillkor för sjukhusläkare inom Ålands hälso- och sjukvård (D).
Anm.
Med myndighet avses i detta avtal myndigheten Ålands hälso- och sjukvård, om inte annat särskilt anges.
AVLÖNING
2 §
Grunderna för avlöningen
1 mom. Till en tjänsteman betalas en grundlön som bestäms enligt lönesättningen i bilaga B 1 a, B 1 b, B 5, B 6. Med ordet lönesättning avses lönebestämmelserna i nämnda bilagor.
2 mom. Om en tjänstemans tjänstebenämning inte finns i lönesättningen eller om hens arbetsuppgifter klart avviker från de benämningsenliga uppgifterna, skall grundlönen bestämmas enligt den benämning eller lönegrupp som hen med hänsyn till arbetsupp- gifterna och sin utbildning närmast kan jämställas med. Om en sådan jämförbar tjänst eller uppgift inte finns, står tjänstemannen utanför lönesättningen.
3 mom. Utöver den grundlön som utgår till en tjänsteman betalas lönetillägg och tilläggsarvo- den i enlighet med vad därom separat har överenskommits i detta avtal.
4 mom. Om ingenting annat är bestämt i bilagorna till detta tjänstekollektivavtal är grundlönen för en praktikant
1708,04 euro/månad fr.o.m. 1.2.2023
1744,76 euro/månad fr.o.m. 1.6.2023
1777,91 euro/månad fr.o.m. 1.6.2024
3 §
Bestämmande av grundlönen när en tjänst besätts
1 mom. När en tjänst besätts besluter myndigheten om tjänstemannens grundlön i enlighet med detta kapitel och lönesättningsbestämmelserna.
Tillämpningsanvisning:
Avlöningen enligt lönesättningen gäller enskilda tjänstemän. När myn- digheten besätter en tjänst väljs en grundlön i lönesättningsskalan och det görs oberoende av vilken grundlön tjänstens tidigare innehavare hade.
Vid ledigförklarandet av tjänsten används hela löneskalan eller bara en del av den. Att endast en del av löneskalan används innebär givetvis ingen ändring av den tjänstekollektivavtalsenliga löneskalan som sådan.
Om det i lönesättningen finns olika löneskalor för t.ex. olika utbild- ningsnivåer, bör tjänsten för undvikande av oklarheter förklaras ledig med separata löneskalor för olika utbildningsnivåer.
Exempel:
En tjänstemans grundlön bestäms enligt 2 984,27 – 3 398,67 € enligt tjänsten 03HOI030. Till tjänstens tidigare innehavare betalades
3 064,27 € i lön. Man kan då göra på följande sätt:
a) Myndigheten förklarar tjänsten ledig med grundlön enligt t.ex. 2 984,27 – 3 398,67 €. Innan den nya tjänstemannen tillträder sin tjänst fattas slutgiltigt beslut om hens grundlön inom dessa lönegränser.
b) Tjänsten förklaras ledig med lön enligt tjänstekollektivavtalet.
Man kan också ge den sökande tillfälle att framställa egna önskemål om lönen. I samband med valet eller senare, innan tjänstemannen tillträder, besluter myndigheten om grundlönen inom gränserna för tjänstekollektivavtalet.
2 mom. Grundlönen för en ny tjänsteman som har valts till en tjänst utanför lönesättningen, kan bestämmas att vara 10 % högre eller högst 15 % lägre än den föregående tjänsteman- nens grundlön har varit. Om det gäller en ny tjänst, besluter myndigheten om grundlö- nen.
3 a §
Avlöning under pågående löneutvecklingsprogram
Anmärkning:
Enligt tjänstekollektivavtal 16.5.2018 är tjänsterna inom landskapets förvaltning indelade i 16 olika kravgrupper för vilka en minimigrund- lön har fastställts. Grundlönerna vid ÅHS har succesivt harmoniserats inom ramen för pågående löneutvecklingsprogram i linje med principen lika grundlön för lika tjänster. Löneutvecklingsprogrammet som leds av parterna i landskapets tjänstekollektivavtal pågår under flera år. Löne- utvecklingsprogrammet syftar till att skapa ett enhetligt avlöningssy- stem för tjänstemän inom landskapets förvaltning med uppgiftsrelate- rad lön som baserar sig på värdering av tjänsternas svårighetsgrad och individuella lönedelar som baserar sig på kompetens, prestation och ar- betserfarenhet.
I tjänstekollektivavtalet från 16.5.2018 konstateras bland annat, att i och med att arbetsvärdering har inletts och tjänster har indelats i olika kravgrupper är ÅHS-avtalets 4 § och principerna i arbetsvärderingen inte i linje med varandra. På sikt kommer systemet med lönesättnings- punkter och löneskalor att förändras. I avvaktan på detta tillämpas 4 § i begränsad utsträckning. Istället gäller som huvudsaklig princip att lika tjänster har lika grundlön.
I tjänstekollektivavtalet från 16.5.2018 finns en bestämmelse om att be- talning av grundlön som är högst 15 % lägre än kravgruppens mini- grundlön till skolelever, studerande eller personer utan yrkesexamen el- ler yrkeskunskap om det finns ett fastställt behörighetskrav för tjänsten. Om tjänsten saknar behörighetskrav krävs en två år lång yrkeskunskap för att avdrag inte ska göras.
4 §
Tillämpning av löneskalan
När en tjänstemans grundlön fastställs inom gränserna för lönesättningen skall en ändamålsenlig lönegradering iakttas.
Den som, jämfört med andra, har
- väsentligt mer krävande arbetsuppgifter,
- större ansvar,
- klart lämpligare utbildning,
- mer fördjupade kunskaper för uppgifterna i fråga,
- större erfarenhet eller
- permanent besvärligare arbetsförhållanden
erhåller sålunda, om möjligt, en högre grundlön än övriga inom samma skala.
När grundlönen för en tjänsteman i ledande ställning (t.ex. en chefstjänsteman) övervägs, beaktas dessutom lönenivån för motsvarande tjänstemän inom landskapsför- valtningen och ifrågavarande enhets storlek.
Tillämpningsanvisning:
Myndigheten bestämmer först vilken lönegrupp som skall tillämpas på en tjänsteman och fastställer därefter grundlönen för tjänstemannen inom gränserna för lönegruppen och ifrågavarande löneskala. När ska- lan används skall man, förutom arbetets svårighetsgrad, hur ansvarsfyllt det är m.m., även beakta hur mångsidiga uppgifterna är, den utbildning som krävs och ställningen inom organisationen (om det t.ex. är frågan om chefsuppgifter). Den som har en längre utbildning och mera krä- vande uppgifter, erhåller något av de högre beloppen i löneskalan. Med "större erfarenhet" avses såväl erfarenhetens kvantitet som kvalitet. Be- dömningarna görs utifrån dokumenterad utbildningsnivå, erfarenhet o.s.v.
Valet av grundlön inom skalan är bundet av tjänstekollektivavtalets bestämmelser. Det är m.a.o. frågan om en bunden prövning, inte en fri sådan. Prövningen är individuell och görs skilt för var och en tjänste- man. Det är därför inte förenligt med avtalet att fatta ett generellt beslut om att t.ex. endast den övre eller undre gränsen i löneskalan skall an- vändas. Det är inte heller förenligt med avtalet att använda endast t.ex. anställningstidens längd som lönegrund.
Löneskalan är inte avsedd för och får inte användas till att belöna tjänstemannens arbetsprestationer. Sådana faktorer beaktas i stället i form av det personliga lönetillägget eller liknande löneslag (t.ex. hälso- centralläkarnas extra utbildningstillägg eller sjukhusläkarnas kompe- tenstillägg).
Innan grundlönen fastställs för en person som skall utnämnas till ordinarie tjänsteman eller förordnas, för en tid om minst sex månader, till tjänstförrättande eller tillfällig tjänsteman, skall grunderna för löne- sättningen skriftligen redovisas för berörd förtroendeman vid enheten. När en tjänsteman före utnämningen antas på prövotid, skall redovis- ningen ske innan beslutet om att anta personen på prövotid fattas. Upp- står det i ett enskilt fall meningsskiljaktighet om tillämpningen av löne- skalorna enligt denna paragraf, iakttar parterna det förfarande för biläg- gande av tvister om tolkning och tillämpning av tjänstekollektivavtal som anges i 3–8 § i huvudavtalet.
Justering av grundlönen
1 mom. En tjänstemans grundlön justeras inom gränserna för sin löneskala, när grunderna i 4 § ovan ger anledning till det. En tjänstemans grundlön kan av vägande skäl även justeras så, att den med högst 10 procent överstiger skalans övre gränsbelopp eller, när någon löneskala inte tillämpas, det minsta belopp som har fastställts för tjänsten.
Tillämpningsanvisning:
Om det sker en permanent förändring i lönegrunderna under avtalspe- rioden, justeras grundlönen åtminstone till den nya skalans lägsta grund- lönebelopp. Justeringen görs från och med början av den månad som följer efter att ändringen på behörigt sätt har godkänts (obligatorisk för- höjning).
Grundlönen kan enligt prövning justeras också inom löneskalan, t.ex. när grunden för avlöningen ändras permanent under avtalsperioden eller då det finns någon annan motiverad anledning till en lönejustering.
2 mom. Avlöningen för den som står utanför lönesättningen kan justeras med högst 10 % under ett kalenderår.
3 mom. Avlöningen för en tjänsteman justeras inte på basen av lönesättningen, om hen, förutom lönesättningsenlig avlöning, dessutom har andra löne- eller naturaförmåner och totalbeloppet av hens löneförmåner motsvarar lönesättningsenlig avlöning.
Tillämpningsanvisning:
Sådana förmåner kan t.ex. vara bil- eller bostadsförmån.
4 mom. En tjänstemans grundlön sänks inte på basen av lönesättningen, om det inte gäller förflyttning till en annan, lägre avlönad tjänst eller uppgift.
Tillämpningsanvisning:
I lönegrunderna kan inträffa ändringar när lönesättningsbestämmelserna ändras, vilket skulle förutsätta att grundlönen eller löneskalan sänks.
Tjänstemannens avlöning förblir dock oförändrad så, att en grundlön som överskrider den nya skalan ändras till ett personligt tillägg.
5 mom. Vid en justering av en grundlön bortfaller eller minskas personliga eller andra motsvarande lönetillägg i motsvarande grad, om inte annat följer av 7 § eller annat tjänstekollektivavtal.
Tillämpningsanvisning:
En tjänstemans personliga tillägg är en över den övre gränsen av skalan förhöjd grundlön eller en fast grundlön i lönesättningen eller ett tillägg som i övrigt avviker från bestämmelserna i tjänstekollektivavtalet samt det tillägg som nämns även i tillämpningsdirektiven till 4 momentet.
En allmän förhöjning och nya erfarenhetstillägg reducerar inte det per- sonliga lönetillägget, om man inte har kommit överens eller beslutat om annat, när det personliga tillägget beviljades.
Arvode för handhavande av uppgifter vid sidan av egen tjänst (SET-arvode)
1 mom. Om en tjänsteman med full arbetstid förordnas att temporärt, för en längre tid än två veckor, vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tillfällig tjänste- uppgift, betalas ett arvode som motsvarar högst 50 % av grundlönen i den andra tjäns- ten eller tjänsteuppgiften. Arvodet räknas inte till tjänstemannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteman kan förordnas att vid sidan av sin egen tjänst handha även en annan tjänst eller tjänsteuppgift, om innehavaren av denna andra tjänst eller tjänsteuppgift själv är förhindrad att sköta sitt arbete eller det är fråga om en vakant tjänst. En tillfällig tjänsteuppgift är den juridiska termen för det som också kallas tillfällig tjänst. Det är alltså inte fråga om en enskild uppgift utan en samling av uppgifter som bildar en ”tjänst”.
Ett förordnande ges alltid skriftligt och på förhand. Endast i brådskande fall kan förordnandet vara muntligt till att börja med, men ett skriftligt förordnande skall ges så fort som möjligt därefter.
Om en tjänsteman har handhaft en annan tjänst eller tillfällig tjänste- uppgift utan avbrott i mera än två veckor på basis av ett eller flera på varandra följande förordnanden och ett arvode därför beviljas, skall ar- vodet betalas från början av det första förordnandet.
Om två eller flera ordinarie tjänstemän förordnas att på detta sätt handha var sin del av en annan tjänst eller tjänsteuppgift, fördelas SET-arvodet, som aldrig kan vara högre än totalt 50 procent av grundlönen i denna andra tjänst eller tjänsteuppgift, mellan tjänstemännen i fråga.
2 mom. Bestämmelserna i 1 momentet tillämpas även när en ordinarie tjänsteman förordnas att för en längre tid än två veckor, vid sidan av den egna tjänsten, sköta en annan tjänste- mans uppgifter, när denna andra tjänsteman är på semester.
Tillämpningsanvisning:
Om semestervikariatet varar högst två veckor, betalas inget SET- arvode. Tjänstemannen erhåller då lön enligt sin egen tjänst.
I regel skall ett handhavande av en annan tjänstemans uppgifter under dennes semester ske ömsesidigt och utan ersättning, om inte annat över- enskoms eller förordnas (hänvisas till 12 § LF om semester för land- skapets tjänstemän, 122/98).
3 mom. En tjänsteman är utan hinder av ett SET-arvode berättigad till ersättning för mertids- och övertidsarbete i enlighet med vad därom är avtalat.
Prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar (PST-arvode)
1 mom. Om en tjänsteman förordnas att temporärt, utöver sina egna sedvanliga arbetsuppgifter, ansvara för en mer krävande uppgiftshelhet så, att hens ansvarsområde eller uppgifternas svårighetsgrad därigenom blir väsentligt större än de annars är i tjänsten, kan ett prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar betalas till hen. Ett PST-arvode betalas inte, om detta ansvar påförs tjänstemannen för högst två veckor.
Det betalas så länge tilläggsansvaret varar.
2 mom. Arvodet, som är högst 10 % av den egna grundlönen, ingår i tjänstemannens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisning:
När de ovan nämnda förutsättningarna uppfylls, kan betalning av ett PST arvode komma i fråga t.ex. i följande fall:
- en tjänsteman påförs tillfälliga chefs- eller förmansuppgifter,
- en tjänsteman ges ansvaret för ett projekt (s.k. projektledare).
Betalningen av arvodet upphör när det extra ansvar eller den högre svårhet grad som har utgjort grund för beviljandet upphör eller när myndig-heten av annan motiverad anledning beslutar att sluta betala ar- vodet.
PST-arvode betalas inte för uppgifter för vilka någon annan form av er- sättning, såsom arvode för handhavande av annans uppgifter (SET- arvode), betalas. Arvodet betalas i allmänhet inte heller för handledning av ny personal eller handledning av studerande och praktikanter.
8 §
Personligt lönetillägg
Separatarvode kan inte betalas, om det gäller ett ordinärt arbetslednings- förordnande. För att det skall kunna betalas måste kraven i avtalsbe- stämmelsen uppfyllas.
1 mom. Till en tjänsteman kan ett personligt lönetillägg betalas på grund av
a) att tjänstemannen har särskild, för tjänsten värdefull kompetens som inte förut- sätts i de formella kompetenskraven och som inte har beaktats i grundlönen,
b) att tjänstemannens arbetsresultat överskrider det som kan betraktas som a) normala och genomsnittliga resultat i tjänsten och b) som kan härledas till tjänstemannens egna insatser,
c) att det föreligger exceptionella svårigheter att rekrytera personal till tjänsten el- ler att behålla personal på tjänsten eller
d) att det föreligger andra starkt vägande skäl.
2 mom.
Ett personligt lönetillägg betalas för högst två år åt gången och till ett belopp som mot- svarar högst 10 procent av tjänstemannens grundlön. Myndigheten kan besluta att dra in det personliga lönetillägget om skälet för att det beviljades inte längre föreligger.
3 mom. Personligt lönetillägg enligt punkt a) betalas inte till en tjänsteman som genom special- bestämmelser för vissa yrkesgrupper, i andra delar av tjänstekollektivavtalet, har erhållit ett lönetillägg enligt samma eller motsvarande grunder.
Anmärkning:
Personligt lönetillägg betalas inte till hälsocentralläkare för dubbel- specialisträttigheter, eftersom detta ersätts enligt B5 1 § punkt 2.
Personligt tillägg betalas inte heller till sjukhusläkare för docent- eller specialistkompetens, eftersom detta ersätts enligt B7 1 §.
4 mom. Ett beslut om personligt lönetillägg ska alltid motiveras detaljerat så att det framgår på vilken grund det personliga lönetillägget beviljats och vilka omständigheter i det en skilda fallet som beaktats. Motsvarande gäller när ett personligt lönetillägg dras in.
9 §
Ersättning för flyttningskostnader vid rekrytering
När det på grund av arbetskraftsbrist finns ett särskilt behov och intresse av att kunna anställa en person, som är bosatt utanför Åland, kan myndigheten till tjänstemannen ifråga betala en skäligbefunnen andel av de kostnader som en flyttning till Åland ger upphov till, dock högst 70 procent och högst 2 500 €. Kostnaderna ska redovisas på ett tillförlitligt sätt.
Ersättning betalas inte till den, som under de tre senaste åren har fått ersättning för flyttningskostnader.
Myndigheten kan som villkor ställa en viss tids kvarblivande i tjänst vid äventyr av en skyldighet att, helt eller delvis, återbetala det som har erlagts som ersättning för flytt- ningskostnaderna.
9a §
Rekryteringstillägg 1.9.2014.
Arbetsgivaren kan i undantagsfall besluta om ett rekryteringstillägg för en tjänsteman, om det anses nödvändigt för att rekrytera personal. Rekryteringstillägget ges inte till personal som varit ordinarie anställd hos ÅHS under de senaste tre åren innan beslutet om rekryteringstillägg tas. Rekryteringstillägget utgår som en månatlig tilläggsersätt- ning under högst fem års tid. Det får inte överstiga 25 % av grundlönen. Rekryterings- tillägget ingår inte i den fasta avlöningen och justeras inte i samband med allmänna av- talsenliga löneförhöjningar.
10 §
Ersättning till skärgårdshälsovårdare fr.o.m. 1.2.2023
En ersättning om 210 euro betalas till en skärgårdshälsovårdare/sjukskötare i Brändö, Sottunga, Kökar, Kumlinge och Föglö som utanför beredskapstiden blir larmade till arbete av fältchefen. Arrangemanget bygger på frivillighet från den anställdas sida.
Arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän med kansliarbetstid
Tjänstemän med kansliarbetstid, vars grundlön utan ålderstillägg är högre än
4 435,02 euro/månad fr.o.m. 1.6.2022
4 530,38 euro/månad fr.o.m. 1.6.2023
4 616,46 euro/månad fr.o.m. 1.6.2024
har enbart rätt till ersättning för arbete utöver den ordinarie arbetstiden på det sätt som anges i denna paragraf.
Ersättning för arbete som tjänstemannen utför på arbetsgivarens initiativ utöver den or- dinarie arbetstiden ges i form av ledighet med lön. Ledigheten ges i förhållande ett till ett (en timme arbete: en timme ledigt).
Ledigheten ges inom de sex kalendermånader som följer efter att arbetet utfördes. Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som arbetstidser-
sättning enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet.
Tid som åtgår till en sådan uppgift för vilken det betalas arvode för att en tjänsteman handhar till en annan tjänst hörande uppgifter vid sidan om egen tjänst eller för vilken det betalas ett annat särskilt arvode eller ersättning, räknas inte som arbetstid vid till- lämpningen av denna paragraf.
Tid som utom tjänstetid används för representation eller andra motsvarande uppdrag och som är svår att följa upp, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av bestäm- melserna i denna paragraf, om inte tjänstemannen ifråga har utfört egentliga tjänste- uppgifter i samband därmed.
10b §
Licentiat- och doktorstillägg (tillämpas på nya licentiat- och doktorstillägg fr.o.m. 1.11.2018)
Till en tjänsteman betalas ett tillägg om 4,8 % av grundlönen för avlagd licentiatexa- men eller doktorsexamen förutsatt att examen är till väsentlig nytta i arbetet som tjäns- temannen utför. I en tjänst där det i behörighetskraven ingår krav på licentiat- eller doktorsexamen betalas inget tillägg.
Tillämpningsanvisning
Detta tillägg betalas inte till en tjänsteman vars grundlön har justerats med anledning av avlagd licentiat- eller doktorsexamen eller som på något annat sätt har erhållit ett lönetillägg med anledning av ovan- nämnda examen.
ARBETSTID
11 §
Måltidsrast
Tjänstemän med annan arbetstid än kansliarbetstid har möjlighet att välja mellan att ta en måltids-rast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de uppgifter som skall utföras, att hen inte avlägsnar sig från arbetsplatsen samt att måltiden inte medför mer än högst 20 minuters frånvaro från hens arbetsställe.
11a §
Utryckningspenning vid skiftesarbete (gäller 1.2.2023-30.4.2025)
Med skiftesarbete avses periodarbete och veckoarbete där den ordinarie arbetstiden förläggs i två skift och/eller över veckans alla dagar (måndag till söndag).
Om en tjänsteman i skiftesarbete med kortare varsel än två dygn (48 t) kallas till arbete av oförutsedd orsak betalas utryckningspenning i följande situationer:
• När tjänstemannen kallas i arbete på sin fritid efter att hen redan avlägsnat sig från sin arbetsplats. Om tjänstemannen inkallas högst en timme tidigare än den ordinarie arbetstiden eller arbetsskiftsförteckningen förutsätter, betalas ingen uttryckningspenning.
• Åläggs ett arbetsskift till direkt före eller efter sitt eget arbetsskift (dubbel- skift).
• Åläggs fortsätta arbetet minst fyra timmar direkt efter att det egna arbetsskiftet avslutats.
Till vårdpersonal i heltidsarbete betalas en utryckningspenning om 70 euro och till övrig personal betalas en utryckningspenning om 50 euro.
Utryckningspenningen betalas även till en tjänsteman som på motsvarande sätt måste åta sig ett beredskaps- eller jourpass.
Anmärkning:
Med vårdpersonal avses tjänsteman inom hälso- och sjukvården som har rätt att utöva yrke som legitimerad yrkesutbildad person eller rätt att använda skyddad yrkesbeteckning.
Utryckningspenning betalas inte till en tjänsteman som kallas i arbete under tiden hen är i beredskap.
ARBETSFRED
12 §
Parterna i detta tjänstekollektivavtal förbinder sig att själva iaktta arbetsfred beträf- fande anställningsvillkoren i detta avtal medan avtalet är i kraft och arbetstagarparten dessutom att övervaka att underlydande föreningar och tjänstemän avhåller sig från stridsåtgärder som är förbjudna i landskapslagen om tjänstekollektivavtal.
BILAGA 1a
Lönesättning 1.6.2023
GRUNDLÖNERNA FÖR TJÄNSTEMÄN VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Grundlönen för en tjänsteman bestäms enligt den tjänstebenämning eller lönegrupp som anges i denna lönesättningsbilaga. Av lönesättningsbilagan framgår till vilken kravgrupp en tjänst enligt arbetsvärderingen tillhör och vilken minimigrundlönen är för respektive kravgrupp.
Anmärkning
Lönesättningen för tjänstemän tillhörande vårdpersonalen ingår i bilaga B 1b samt för läkare, tandläkare och veterinärer i bilagorna B5-B8.
Beträffande icke lönesatta tjänster se 2 § 2 mom. i tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
Lönesättningskoderna är hämtade ur rikets allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal eller är egna åländska konstruktioner (ÅL).
LEDNING OCH FÖRVALTNINGSUPPGIFTER
Hälso- och sjukvårdsdirektör och chefläkaren har avtalslön.
Anmärkning
Hälso- och sjukvårdsdirektören (tidigare förvaltningschef) är fr.o.m. 1.1.1999 en arbetsgivartjänsteman ("husbonde"). Lönen fastställs därför i enlighet med stadgandet i 2 § 4 mom. landskapslagen om tjänstekollektivavtal. Tjänsten kan även vara förenad med avtalslön (25 § tjänstemannalagen för landskapet Åland) varvid myndighetens styrelse ingår ett avtal om lönen med tjänstemannen i fråga.
GRUPP A
01HAL012-ÅL Tjänsteman, som svarar för en förvaltningsenhet eller tjänsteman i motsvarande ställning.
Kompetens: lämplig högskoleexamen
3 810,53 – 5 516,77
Till denna grupp hör: Ekonomichef D1 4899
Personalchef D2 3810
GRUPP B
01HAL023-ÅL Ledande tjänstemän som tjänstgör inom en förvaltningsenhet, i allmänhet under en i grupp A nämnd ledande tjänsteman och kan vara dennes ställföreträdare.
2 721,81 – 4 500,47 | |||
Till denna grupp hör: | |||
Redovisningschef Controller | C2 C2 | Teknisk chef | C1 |
Sekreterarchef Löneredovisningschef Enhetschef Upphandlare | C2 C2 C3 | Ansvarig receptionist Städchef Vårdutvecklare Kvalitetssamordnare | B1 D4 |
Vårdcontroller Verksamhetsstrateg | Kostchef Processutvecklare | C3 3524 | |
Kompetens: Lämplig högskoleexamen eller specialister inom sitt område
Upphandlingschef C1 Kommunikationssamordnare B1 2722
C2 3048
C3 2994
D4 3375
GRUPP C
01HAL033 Förvaltningstjänster i jämförbar ställning.
Kompetens: lämplig högskoleexamen eller examen på institutnivå
2 395,19 – 3 666,74
Till denna grupp hör:
Bitr. kostchef C3 2994
Bitr. städchef B2 2558 Bitr. sekreterarchef B2 2558 Personalhandläggare C4 2939 Arkivarie
BYRÅBRANSCHEN
Avlöningen för en tjänsteman inom byråbranschen bestäms, trots att denna eventuellt saknar utbildning, enligt nedan nämnda löneskalor så länge denne tjänstgör i en uppgift som tillhör lönegrupperna för byråbranschen förutsatt att hen var anställd där, i fråga om Ålands folkhälsoförbund och Ålands vårdförbund 31.12.1984, men, beträffande tjänsteman som överflyttats från Ålands centralsjukhus, 1.1.1994.
Om arbetstiden för en anställd som tillhör byråpersonalen överensstämmer med 6 § (gäller s.k. veckoarbete) i arbetstidslagen, bestäms avlöningen 5 % högre än vad gällande löneskala annars förutsätter.
01TOI010 De mest krävande och ansvarsfulla kontorsuppgifterna som förutsätter självständigt arbete.
Kompetens: yrkeshögskoleexamen, tidigare examen på institutnivå eller gymnasienivå
2 287,03 – 3 043,96
Till denna lönegrupp hör: | |
Förvaltningssekreterare | B2 2558 |
Patientadministratör | B2 2558 |
Byråsekreterare | B4 2287 |
Löneredovisare | B2 2671 |
Redovisare | B2 2558 |
Upphandlingsassistent | B4 2287 |
och andra byråuppgifter som till sin kravnivå är jämförbara med dessa.
01T0I020 Annat byråarbete än sådant som avses i 01TOI010.
2 287,03 – 2 931,20
Kompetens: gymnasieutbildning eller annan lämplig utbildning.
Till denna lönegrupp hör:
Arkivbiträde B4 2287
Receptionist B4 2287
DATATEKNIKBRANSCHEN LEDNINGSUPPGIFTER
01ATK-ÅL Planering, drifthantering, datahantering och implementering av omfattande och krävande datasystem eller dataprojekt. Uppgifterna förutsätter självständiga avgöranden och beslut inom ramen för befogenheterna.
Kompetens: lämplig högre högskoleexamen
3 038,63 – 4 500,47
Till denna lönegrupp hör: IT- chef
PLANERINGSUPPGIFTER
01ATK021 Planering och implementering av omfattande och krävande datasystem.
Arbetsuppgifternas art ställer särskilda krav på upprätthållande och utveckling av yrkeskunskapen.
Kompetens: lämplig högskoleexamen
2 869,81 – 4 017,73
Till denna lönegrupp hör: Teknisk projektledare
Kompetens: högskoleexamen, lämplig teknisk utbildning eller annan lämplig utbildning på institutnivå och tillräcklig arbetserfarenhet inom branschen
2 372,01 – 3 320,81
Till denna lönegrupp hör:
Supporttekniker B3 2395 IT- tekniker
SOCIALARBETE
Tjänstemannen utför socialarbete där arbetsuppgifterna utgörs av sådant själv- ständigt, krävande socialarbete som baserar sig på teoretiska kunskaper om området och praktisk erfarenhet och som riktar sig till individer och/eller familjer/grupper. Uppgifterna omfattar också koordinering av socialservice- formerna och samarbete med övriga förvaltningsenheter och samarbetsparter.
04SOS04A Socialarbetare 2 993,99 – 3 965,02
Kompetens: högre högskoleexamen.
Till denna grupp hör:
Ansvarig Socialkurator D3 3484 Socialkurator D3 3484
Skolkurator C3 2994 Habiliteringskoordinator
PSYKOLOGER SAMT REHABILITERINGS- OCH TERAPIPERSONAL 04PSY020-ÅL Psykolog 4 365,94 – 4 686,61
Psykolog D2 4366 Psykolog påbyggnadsutbildning D2 4596
Psykolog som innehar för uppgiften lämplig specialutbildning.
Tillämpningsanvisning:
Den högre grundlönen (psykolog med påbyggnadsutbildning) betalas till en tjänsteman som har genomfört påbyggnadsutbildning som är relevant för tjänsteutövningen vid Ålands hälso- och sjukvård inom klinisk psykologi inom psykiska hälsa, barn- och ungdomspsykologi, neuropsykologi, arbets- och organisationspsykologi, hälsopsykologi eller psykoterapi.
.
PUH-ÅL Talterapeut 3 557,02 – 4 102,27
Kompetens: Talterapeut D3 3557
RAV-ÅL Näringsterapeut D4 3375 3 375,04 – 4 102,27
Kompetens: näringsterapeut eller dietist kombinerad med magisterexamen.
UNDERSÖKNINGSPERSONAL
TUT-ÅL 4 899,26 – 5 320,73
Laboratoriechef D1 4899
Kompetens: högre högskoleexamen
Till laboratoriechef som innehar för uppgiften lämplig docent eller
annan specialkompetens kan ovannämnda avlöning betalas förhöjd med 5–10 %.
04FAR011 Sjukhusapotekare D1 4 899,26 – 5 313,57 Provisor D2
Kompetens: Provisor D1 4899 D2 3810
04FAR020 Farmaceut 2 939,55 – 3 573,98
Kompetens: Farmaceut C4 2939
04FAR03A Läkemedelstekniker 2 287,03 – 2 946,67
B4 2287
Kompetens: grundexamen inom läkemedelsbranschen eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området
KOSTSERVICEPERSONAL
Krävande yrkesuppgifter
Ordinärt arbete som kräver särskilt kunnande på yrkesnivå inom kostservicen och som förutsätter självständigt ansvar för tillredning av mat inom enhetens kostservice.
06RUO05A Kock B3 2453 2 453,14 – 2 781,24
Kompetens: gymnasieexamen eller annan utbildning.
Basserviceuppgifter
06RUO060 Köksbiträde A2 2126 2 126,36 – 2 664,97
Kompetens: gymnasieexamen eller annan utbildning.
BASSERVICEUPPGIFTER INOM HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN
Sjukhusbiträde A2, Vårdbiträde A2, Sömmerska B4, Lagerbiträde A2, Linneförrådsbiträde A2, Mottagningsbiträde B3 och Tekniskt biträde A2 (ÅL), Varuförsöjningsbiträde A2.
04PER010 A2 2126, B3 2395, B4 2287 2 126,36 – 2 654,62
Kompetens: lämplig utbildning eller erfarenhet.
Då den ordinarie arbetstiden för en person som hör till grupp A eller B och som avlagt en examen på minst skolnivå inom den tekniska branschen bestäms enligt 6 § (gäller s.k. veckoarbete) i arbetstidslagen, betalas utöver den lönesättningsenliga grundlönen ett tillägg om 5 % av denna grundlön.
GRUPP A Arbetet består av omfattande och ansvarsfulla uppgiftshelheter, vilka gäller ett viktigt delområde inom den tekniska branschen eller av flera små delområden eller av en synnerligen krävande sektor av ett delområde. Uppgifterna sköts antingen självständigt eller inom gränserna för de målsättningar och allmänna anvisningar som uppställts. Tjänstemannen leder i allmänhet sitt ansvarsområde med bistånd av sina underlydande.
5 01 01 01 1 Chef eller förman för ansvarsområdet
Krävande sakkunniguppgifter och specialkunnande
Kompetens: Tjänsteman som avlagt teknikerexamen och som inte har någon chef som har för uppgiften lämplig högre högskoleexamen inom branschen.
Till denna lönegrupp hör: 2 993,99 – 3 890,44
Medicintekniker C3 2994 Biträdande teknisk chef Sjukhustekniker
Ledande sjukhustekniker
GRUPP B
Arbetet består av en ganska omfattande uppgiftshelhet eller av en specialiserad delfunktion inom den tekniska branschen. Tjänstemannen leder direkt sina underlydandes arbete eller arbetar i planerings-, inspektions- eller övervakningsuppgifter.
5 01 02 01 4 Anställda med direkta eller indirekta förmansuppgifter eller planerings- och inspektionsuppgifter
2 287,03 – 3 253,70
Kompetens: Vid teknisk läroanstalt/skola avlagd teknikerexamen eller annan utbildning på institutnivå inom branschen.
Driftsledare B1 2722 Tekniker B2 2558 Övervaktmästare B1 2722 Steriltekniker Varuförsörjningschef C2 3417 Bitr. övervaktmästare B2 2558 Bitr. lagerchef B2 2558 Bitr. klädvårdschef B2 2558 Bostadsförvaltare B4 2287
GRUPP C
Arbetet består av yrkesuppgifter inom den tekniska branschen. Skötseln av uppgifterna sker enligt direktiv av den förman som verkar som direkt arbets- ledare, men skötseln av uppgifterna är ofta självständiga.
Tillämpningsanvisning:
Yrkesmännen hör till grupp C. För anställda i synnerligen krävande yrkesmannauppgifter samt i ordinära yrkesmannauppgifter gäller en gemensam uppgiftsbeskrivning. Frågan om huruvida på en tjänsteman tillämpas den lönesättning som gäller synnerligen krävande och krävande yrkesmannauppgifter eller lönesättningen i anslutning till ordinära yrkes- mannauppgifter, avgörs på basen av personens yrkeskunnighet och uppgifternas svårighetsgrad.
5 01 04 01 8 Synnerligen krävande och krävande yrkesmannauppgifter
2 179,69 – 2 843,68
Kompetens: Yrkesutbildning inom branschen eller genom praktisk erfarenhet inhämtad kompetens på yrkesområdet
Till denna lönegrupp hör:
Vaktmästare-Gårdskarl A1 2180
10.5.2023 B 1b - 1
BILAGA 1b
Lönesättning 1.6.2023
GRUNDLÖNERNA FÖR VÅRDPERSONAL VID ÅLANDS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Grundlönen för en i denna bilaga nämnd tjänsteman bestäms enligt den tjänstebenämning eller lönegrupp som anges nedan i bilagan. Av lönesättningsbilagan framgår till vilken kravgrupp en tjänst enligt arbetsvärderingen tillhör och vilken minimigrundlönen är för respektive kravgrupp. Beträffande icke lönesatta tjänster se 2 § 2 mom. i tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
Lönesättningskoderna är hämtade ur rikets allmänna kommunala tjänste- och arbetskollektivavtal eller är egna åländska konstruktioner (ÅL).
Protokollsanteckning:
Vid fördelningen av medel för lönejusteringar i regleringsmåner, jämställdhetspotter och motsvarande reserveringar tillkommer var och en tjänstemannaorganisation en sådan andel av den fördelningsbara potten som motsvarar relationen mellan medlemmarnas sammanlagda lönesumma och de till denna bilaga hänförbara tjänstemännens totala lönesumma.
LEDNING OCH FÖRVALTNINGSUPPGIFTER
01HOI012-ÅL Tjänsteman, som svarar för en förvaltningsenhet eller tjänsteman i motsvarande ställning.
Kompetens: lämplig högskoleexamen
Vårdchef 3 810,54 – 5 516,77
D2 3810
LEDNING OCH CHEFER FÖR VÅRDPERSONALEN
03H0I010 Kompetens: i enlighet med behörighetsvillkoren
Överskötare 3 810,54 – 4 427,73
D2 3810
Kompetens: i enlighet med behörighetsvillkoren
3 266,17 – 3 877,14
Till denna grupp hör:
Avdelningsskötare C1 3341 Biträdande Avdelningsskötare C1 3266
VÅRDPERSONAL
03HOI030 Kompetens: yrkeshögskoleexamen inom social- och hälsovårdsområdet eller tidigare examen på institutnivå inom hälsovårdsområdet.
C2 3048 3 048,43 – 3 471,75
Till denna grupp hör bl.a.:
Sjukskötare C2
Barnmorska C2 3163 Laboratorieskötare C2 Röntgenskötare C2 Audionom/hörselvårdsassistent C2 Fysioterapeut C2
Ergoterapeut C2
Hälsovårdare C2 3163
Sjukskötare som verkar som ansvarig sådan Munhygienist C2
Socioterapeut (ÅL) B1 Hygienskötare C2
Grundlönen för en tjänsteman som Valvira, tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården, beviljat rätt att använda skyddad yrkesbeteckning som psykoterapeut är 3 163,32 om hen tjänstgör i tjänst där psykoterapi utövas.
03HOI040 Kompetens: Examen på gymnasialstadienivå (Ål), andra stadiet (Fi) eller tidigare skolnivå eller gymnasieskola (Sve). Grundexamen inom social- och hälsovård eller tidigare yrkesexamen på skolnivå inom området.
2 395,19 – 3 011,61
B1 2722
B2 2558
B3 2395
Till denna grupp hör:
Närvårdare B1, B2
Barnskötare B2 Konditionsskötare B2, B3 Skötare
Tandskötare B2 Mottagningsbiträde B3 Medikalvaktmästare Mentalvårdare B2 Instrumentvårdare B3 Medicinsk sekreterare B3
REHABILITERINGS- OCH TERAPIPERSONAL
PSY-ÅL Psykoterapeut med utbildning inom hälsovårdsområdet
C2 3163 3 163,32 - 3 391,80
BILAGA 2
Erfarenhetstillägg
GRUNDERNA FÖR ERFARENHETSTILLÄGG (OCH ÅRSTILLÄGG)
1 §
Erfarenhetstillägg (ändr. 1.2.2005)
1 mom. En tjänsteman beviljas erfarenhetstillägg efter 6 och 10 års anställning.
2 mom. Vart och ett erfarenhetstillägg är 5 % av grundlönen. Till grundlönen räknas härvid också ett separatarvode för tilläggsansvar.
Anm.
Observera att vissa till läkargrupperna hörande tjänstemän inte har rätt till erfarenhetstillägg (och årstillägg).
2 §
Ansökan om och beviljande av erfarenhetstillägg
Tillämpningsanvisning:
En tjänsteman bör bevaka sin rätt till erfarenhetstillägg även i det fall att det inte föreligger ett krav på en särskild ansökan.
Om rätten till retroaktiv utbetalning av erfarenhetstillägg gäller vad i 9 § i huvudavtalet är överenskommet (tre år plus ett ofullständigt år).
2 mom. Rätten till erfarenhetstillägg vidtar fr.o.m. den första dagen i den månad som följer efter att den erforderliga anställningstiden har uppfyllts.
3 §
Anställningstid som berättigar till erfarenhetstillägg
1 mom. Anställningstid som ger en rätt till erfarenhetstillägg är tiden för anställning i huvud- syssla
1) hos landskapet och, före 1.1.1994, hos Ålands folkhälsoförbund och Ålands vård- förbund samt
2) hos annan arbetsgivare inom ett motsvarande yrkesområde eller i en sådan uppgift som är till väsentlig nytta i tjänstemannens nuvarande uppgifter.
Erfarenhetstillägg
Tillämpningsanvisning:
Anställning, inte företagsverksamhet
Den tid som räknas till godo skall vara tiden i ett anställningsförhål- lande, antingen ett tjänste- eller ett arbetsavtalsförhållande. Enbart ett ägande eller ett delägarskap är inte tillräckligt, inte heller verksamhet som privat näringsidkare.
Huvudsyssla
Anställningsförhållandet betraktas som huvudsyssla, om den ordinarie arbetstiden per vecka i genomsnitt, sammanlagt har varit minst 20 tim- mar. I 2 § 4 mom. i det s.k. övergångsavtalet avsedd tjänsteman uppfyll- ler dock kravet på huvudsyssla med en arbetstid om minst 19 vecko- timmar. En sådan tjänstemans anställningstid före 1.1.1990 anses emel- lertid vara huvudsyssla bara ifall den genomsnittliga ordinarie veckoar- betstiden har varit minst 20 timmar.
Vid beräkningen av anställningstiden räknas den genomsnittliga vecko- arbetstiden ut månadsvis, om inte annat är bestämt. I anställningsförhål- landen kortare än en vecka skall arbetstiden i medeltal vara minst 4 timmar/arbetsdag. Om ett arbetsskift pågår t.ex. mellan kl. 21.00 och
7.00 och dygnsskiftet är kl. 00.00, är den genomsnittliga arbetstiden per dag 5 timmar och antalet dagar som berättigar till erfarenhetstillägg blir därför två.
Punkt 1)
Syftet med bestämmelsen under punkt 1) är att premiera den kunskap om landskapsförvaltningens mål, regelverk, verksamhetsförutsättningar
m.m. som en anställning vid Ålands hälso- och sjukvård, ÅHS, land- skapsstyrelsens allmänna förvaltning, m.fl. enheter inom landskapsför- valtningen ger. Tiden för anställning vid en offentligrättslig förening, ett affärsverk eller ett bolag omfattas inte av denna punkt.
Med en anställning hos landskapet jämställs ett anställningsförhållande inom statsförvaltningen i en stat tillhörande Europeiska unionen (EU), i Norge och i Island.
Punkt 2): Motsvarande yrkesområde/väsentlig nytta
(Text utesluten) F30/05/1/3, beslut nr 47 F30/28.6.2005
Tjänstgöring inom motsvarande yrkesområde
Av de två kriterierna i punkt 2) är tjänstgöring inom motsvarande yrkes- område av primär betydelse. Det är inte nödvändigt att särskilt för sig bedöma på vilket sätt denna tjänstgöring är till nytta o.s.v. Frågan om när tjänstgöringen har skett har således ingen betydelse vid uträknandet av de tjänstgöringstider som berättigar till erfarenhetstillägg.
Frågan huruvida det är ett motsvarande yrkesområde granskas natur- ligtvis utgående från det tjänsteförhållande som tjänstemannen har till vid den tidpunkt då rätten till erfarenhetstillägg börjar.
Om en tjänsteman senare omedelbart (inom 30 dagar) övergår till ett tjänsteförhållande inom ett annat yrkesområde vid ÅHS, bibehåller hen sin rätt till de erfarenhetstillägg som hen är berättigad till på basis av 2) punkten. Sker övergången efter en tid som är längre än dessa 30 dagar bedöms det utgående från det nya tjänsteförhållandet, om villko- ren i punkten uppfylls. Det är således möjligt att en tjänsteman i det nya tjänsteförhållandet inte får lika många erfarenhetstillägg som hen hade i sitt tidigare tjänsteförhållande.
Frågan om i vilken mån olika yrkesområden motsvarar varandra kan inte avgöras endast på basis av benämningarna. Först bör man granska om det är fråga om samma uppgiftsområde. Är uppgiftsområdet det- samma, bör man dessutom granska, om ifrågavarande arbete hos en annan arbetsgivare och ÅHS hierarkiskt och kvalitativt ligger tillräck- ligt nära varandra för att det skall kunna vara fråga om samma yrkes- omåde. Följande uppgiftsområdesklassificeringar ger tillsammans med en hierarkisk och kvalitativ jämförelse av uppgifterna ledning vid av- görandet av, om det är fråga om samma yrkesområde på det sätt som avses i avtalet.
1. byråarbete
2. allmän administration
3. tekniskt arbete
4. juridiskt arbete
5. ekonomiskt arbete
6. hushållsarbete
7. undervisningsarbete
8. vetenskapligt forskningsarbete
9. annat forskningsarbete
10. lant- och skogsbruksarbete
11. byggnadsarbete
12. kommunikations- och transportarbete
13. lagerarbete
14. fastighetsskötsel
15. säkerhets- och ordningsarbete
16. hälsovårdsarbete
17. socialt arbete
18. arbete inom förplägningsbranschen
Klassificeringen är inte uttömmande. Uppgiftsområdena kan delvis gå in i varandra.
Anställning hos t.ex. en privat arbetsgivare inom uppgiftsområdena 4- 5 kan i allmänhet anses motsvara allmän administration hos ÅHS. Li- kaså kan uppgiftsområdena 3 och 11, 6 och 18 samt 7 och 8 delvis gå in i varandra.
Tjänstgöring inom uppgifter som är till väsentlig nytta
Fastän en tjänstemans tidigare tjänstgöring hos en annan arbetsgivare än landskapet inte kan räknas till godo som tjänstgöring inom motsva- rande yrkesområde, kan uppgifterna i fråga likväl vara till väsentlig nytta då tjänstemannen utför sina uppgifter. En byråsekreterare kan ha tjänstgjort t.ex. som banktjänsteman, och även om det inte är fråga om samma yrkesområde, kan arbetserfarenheten vara till väsentlig nytta vid skötseln av en tjänst. Vid bedömningen av om en tjänstgöring inom ett annat yrkesområde har varit till väsentlig nytta bör uppmärk- samhet fästas vid om yrkesskickligheten och förmågan att sköta de huvudsakliga uppgifter som hör till tjänsten har ökat genom tjänstgö- ring inom här avsett annat yrkesområde och om denna arbetserfarenhet är till väsentlig nytta vid skötseln av den tjänst som tjänstemannen sköter vid den tidpunkt då rätten till erfarenhetstillägg börjar.
Därtill skall de tidigare uppgifterna och tjänsteåliggandena vara av ett sådant slag och ha en sådan kravnivå att de är jämförbara och skötseln av de tidigare uppgifterna skall ha varat tillräckligt länge. Genom en kort arbetserfarenhet uppnås i allmänhet ingen väsentlig nytta. Praktik- tider eller tjänstgöring som har upphört för längre sedan kan i allmän- het inte heller beaktas.
Vid bedömningen av väsentlig nytta kan det vara fråga om en situat- ion, där en tjänsteman har privat tjänstgöring t.ex. sex år, men av denna tid är endast tre år sådan tid som uppfyller avtalsvillkoren. I detta fall räknas endast treårsperioden i fråga såsom till erfarenhetstill- lägg berättigande tjänstgöringstid.
När avtalspunkten i fråga tillämpas skall på motsvarande sätt iakttas ovan givna anvisningar om tjänstgöring i huvudsyssla och om över- gång till en annan tjänst eller ett annat tjänsteförhållande.
Varje fall avgörs skilt för sig dock så, att man i likartade fall bör efter- sträva en så enhetlig praxis som möjligt.
Hur tiden räknas
Som tid som berättigar till erfarenhetstillägg räknas också ett anställ- ningsförhållande som har varat en enda dag. Kalenderdagar som berät- tigar till erfarenhetstillägg eller reducerar detta omvandlas vid behov till månader genom att man som divisor använder talet 30 och till år genom att som divisor använda talet 365.
Samtidiga anställningar
Av olika anställningar som en tjänsteman har innehaft samtidigt och vilka var och en i sig berättigar till erfarenhetstillägg, beaktas endast ett anställningsförhållande vid bestämmandet av den till erfarenhets- tillägg berättigande anställningstiden.
(16.9.03; F30/03/1/10)
Protokollsanteckning
Xxxxx för handhavandet av en del av en hel tjänst vid Ålands central- sjukhus före 1.1.1994 och fr.o.m. detta datum inom hela myndigheten räknas, under förutsättning att arbetstiden har uppgått till minst 19 tim- mar i veckan, såsom till erfarenhetstillägg berättigande anställningstid i samma proportion som deltjänsten står till hela tjänsten.
3 mom. En tjänsteman som åtnjuter ålderspension kan enligt prövning beviljas erfarenhetstill- lägg på basis av sådan till erfarenhetstillägg berättigande anställningstid som har infal- lit före pensioneringen.
Tillämpningsanvisning:
Anställningstid som föregår en persons pensionering har normalt räknats hen till godo före pensionen. Därför skall den, vid ett eventuellt återinträde i arbetslivet, i princip inte räknas en tjänsteman som åtnjuter ålderspension till godo en andra gång. Hälso- och sjukvårdsmyndighet- en kan dock av särskilda skäl besluta att räkna tidigare anställning, som i övrigt uppfyller kraven i detta avtal, helt eller delvis till godo för nya erfarenhetstillägg, t.ex. när man skall rekrytera och det råder stor brist på arbetskraft av ifrågavarande slag.
4 §
Avdrag från den tilläggsberättigande anställningstiden
1 mom. Vid uträknandet av den anställningstid som ger rätt till erfarenhetstillägg avdras de kalenderdagar under vilka arbetet har varit avbrutet eller då arbetet efter anställnings- beslutet ännu inte har inletts.
2 mom. Från anställningstiden avdras dock inte tiden för tjänstemannens
- semester
- tjänstledighet med lön
- tjänstledighet under vilken hen uppbär dagpenning enligt sjukförsäk- ringslagen
- sådan tjänstledighet utan lön som varar högst 30 dagar per kalenderår eller
- tiden för permittering under högst 30 dagar per permitteringstillfälle.
Övergångsbestämmelser
1 mom. Tillgodoräknande av tjänstetilläggstid t.o.m. 30.4.1995
För den som är anställd hos myndigheten 30.4.1995 räknas den dittills för tjänstetillägg intjänade tiden till godo för erfarenhetstillägg enligt de bestämmelser som var i kraft 30.4.1995. Om en tjänsteman som har anställts hos myndigheten efter 30.4.1995, nämnda dag har kunnat räkna sig till godo tid för tjänstetillägg i en anställning med liknande arbetsuppgifter hos en kommun eller en samkommun och alltjämt vill bibe- hålla rätten att tillgodoräkna sig sådan tid, skall tjänstemannen underrätta myndigheten om detta, när anställningsförhållandet börjar. Samtidigt skall tjänstemannen förete ett intyg eller en annan tillförlitlig utredning över denna till tjänstetillägg berättigande tid.
2 mom. Årstillägg
Till en tjänsteman som var anställd hos myndigheten 31.12.1999 och som då hade rätt till årstillägg enligt 5 § 2 mom. i bilaga 2 till då gällande tjänstekollektivavtal om an- ställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård, betalas fortsätt- ningsvis ett årstillägg till samma belopp som tillägget uppgick till 31.12.1999, dock så att beloppet är beroende av om tjänstemannen arbetar heltid eller deltid. Årstillägget betalas så länge tjänstemannens anställning hos myndigheten fortgår utan avbrott.
Ang. läkarnas årstillägg, se nedan s. 7
ÅRSTILLÄGG FR.O.M. 1.11.1995
Löneklass Euro (Mk)/mån 30.4.1995
Y 13 | 51,13 | (304) |
Y 15 | 52,81 | (314) |
Y 17 | 54,49 | (324) |
Y 19 | 56,51 | (336) |
Y 21 | 58,87 | (350) |
Y 22 | 61,05 | (363) |
Y 23 | 63,41 | (377) |
Y 24 | 65,43 | (389) |
Y 25 | 67,61 | (402) |
Y 26 | 70,13 | (417) |
Y 27 | 73,83 | (439) |
Y 28 | 78,54 | (467) |
Y 29 | 83,08 | (494) |
Y 30 | 88,47 | (526) |
Y 31 | 97,55 | (580) |
Y 32 | 59,37 | (353) |
Y 33 | 62,73 | (373) |
Y 34 | 65,93 | (392) |
Y 35 | 69,46 | (413) |
Y 36 | 73,33 | (436) |
Y 37 | 78,04 | (464) |
Y 38 | 83,93 | (499) |
Y 39 | 88,80 | (528) |
Y 40 | 96,04 | (571) |
Y 41 | 103,27 | (614) |
Y 42 | 110,84 | (659) |
Y 43 | 118,24 | (703) |
Y 44 | 126,14 | (750) |
Y 45 | 136,74 | (813) |
Y 46 | 147,50 | (877) |
Y 47 | 159,61 | (949) |
Y 48 | 172,56 | (1.026) |
*) hänvisas till TKA om justeringar av anställningsvillkoren för landskapets tjänstemän 20.12.1995, 3.2 §.
(Bilaga 6 (**)
ÅRSTILLÄGG FR.O.M. 1.10.1996
Löneklass Euro (Mk)/mån 30.4.1995
Y 13 | 51,13 | (304) |
Y 15 | 52,81 | (314) |
Y 17 | 54,49 | (324) |
Y 19 | 56,51 | (336) |
Y 21 | 58,87 | (350) |
Y 22 | 61,05 | (363) |
Y 23 | 63,41 | (377) |
Y 24 | 65,43 | (389) |
Y 25 | 67,61 | (402) |
Y 26 | 70,13 | (417) |
Y 27 | 73,83 | (439) |
Y 28 | 79,55 | (473) |
Y 29 | 84,09 | (500) |
Y 30 | 89,64 | (533) |
Y 31 | 98,73 | (587) |
Y 32 | 60,21 | (358) |
Y 33 | 63,58 | (378) |
Y 34 | 66,77 | (397) |
Y 35 | 70,47 | (419) |
Y 36 | 74,51 | (443) |
Y 37 | 79,05 | (470) |
Y 38 | 84,93 | (505) |
Y 39 | 89,98 | (535) |
Y 40 | 97,21 | (578) |
Y 41 | 104,44 | (621) |
Y 42 | 112,18 | (667) |
Y 43 | 119,75 | (712) |
Y 44 | 127,82 | (760) |
Y 45 | 138,42 | (823) |
Y 46 | 149,18 | (887) |
Y 47 | 161,46 | (960) |
Y 48 | 174,58 | (1.038) |
**) se informations föregående sida!
LÄKARBILAGORNAS ÅRSTILLÄGG
fr.o.m. 1.10.1996
Löneklass Årstillägg
30.4.1995 Euro (mk) per månad
Y 19 | 56,17 | (334) |
Y 21 | 58,70 | (349) |
Y 22 | 60,72 | (361) |
Y 23 | 62,90 | (374) |
Y 24 | 65,09 | (387) |
Y 25 | 67,28 | (400) |
Y 26 | 69,63 | (414) |
Y 27 | 73,50 | (437) |
Y 28 | 79,05 | (470) |
Y 29 | 83,59 | (497) |
Y 30 | 88,97 | (529) |
Y 31 | 98,39 | (585) |
Y 32 | 60,04 | (357) |
Y 33 | 63,24 | (376) |
Y 34 | 66,10 | (393) |
Y 35 | 69,80 | (415) |
Y 36 | 73,83 | (439) |
Y 37 | 78,54 | (467) |
Y 38 | 84,60 | (503) |
Y 39 | 89,48 | (532) |
Y 40 | 96,71 | (575) |
Y 41 | 103,77 | (617) |
Y 42 | 111,68 | (664) |
Y 43 | 118,91 | (707) |
Y 44 | 126,98 | (755) |
Y 45 | 137,41 | (817) |
Y 46 | 148,51 | (883) |
Y 47 | 160,45 | (954) |
Y 48 | 173,23 | (1.030) |
BILAGA 4
TANDLÄKARNAS OCH VETERINÄRERNAS ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
I TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Tillämpningen av bestämmelserna
1 mom. Denna bilaga 4 samt bilaga 5 till tjänstekollektivavtalet om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård tillämpas på, tandläkare och veterinärer, om inte annat har avtalats nedan.
Tillämpningsanvisning:
Den terminologi som används i denna bilaga och i bilaga 5, såsom besk- rivs närmare i underbilaga 1 nedan.
2 mom. Anställningsvillkoren för tandläkare och veterinärer fastställs bilaga 5 och tjänstekollek- tivavtal om veterinärer vid Ålands miljö- och hälsoskyddsmyndighet och i enlighet med allmänna bestämmelser i landskapets övriga tjänstekollektivavtal. En i bilagorna före- kommande specialbestämmelse åsidosätter dock en motsvarande bestämmelse i ett an- nat avtal.
Av lönesättningsbilagan framgår till vilken kravgrupp en tjänst enligt arbetsvärderingen tillhör och vilken minimigrundlönen är för respektive kravgrupp
2 § Upphävd 1.9.2001
II ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
3 § Ordinarie arbetstid
Ordinarie arbetstid
1 mom. Den ordinarie arbetstiden är 38 t 15 min för tandläkare och för veterinärer 37 t i veckan eller genomsnitt detta timantal per vecka under en arbetsperiod under vilken den ordina- rie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timtal per vecka. Utjämningsperiodens maximilängd är ett år.
Den ordinarie arbetstiden under en arbetsvecka eller arbetsperiod i vilken det ingår en söckenhelg 2 mom. Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår en långfredag, annandag påsk,
Kristihimmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då nyårsdagen, trettondagen, första maj, självstyrelsedagen (Å), självständighetsdagen, julafton, juldagen eller annan dag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordinarie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod (fr.o.m. 1.3.2003) 7 t 39 min kortare och för veterinärer 7 t 24 min kortare. Om det under samma arbetsvecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda extra lediga dagar är veckan eller ar- betsperioden ovan nämnda antal timmar kortare för var och en av dessa extra lediga da- gar.
Deltidsarbetstider förkortas under en sådan vecka/period för varje söckenhelg som förkortar fr.o.m. 1.3.2003 arbetstiden med den andel av 7 t 39 min eller för veterinärer 7 t 24 min som tjänstemannens deltidsarbetstid utgör av arbetstiden enligt 2 mom.
Detta moment tillämpas inte om anställningsförhållandet inte varar en enda hel sådan arbetsvecka/arbetsperiod som avses i 2 mom.
Tillämpningsanvisning:
Varje ovan i 3 mom. avsedd söckenhelg förkortar arbetstiden med det an- tal timmar som anges ovan. Även för t.ex. tandläkare med partiell eller full sexdagars arbetsvecka är arbetstiden under söckenhelgveckor (fr.o.m.
1.3.2003) 7 t 39 min eller för veterinärer 7 t 24 min kortare för varje extra ledig dag. Xxxxxxxxxxxx som infaller på en lördag inverkar inte heller för dessa läkares vidkommande förkortande på arbetstiden.
Den ordinarie arbetstiden för tandläkare vid hälsocentraler under en avbruten arbetsvecka/ arbetspe- riod
3 mom. Om en tandläkares eller heltidsanställd hygienikers (Å) arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar, på grund av semester, tjänstledig- het, deltagande i kurser (tjänstledighet eller reseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt följande:
1 Var avbrottet inte känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordina- rie arbetstiden med det timantal som har antecknats i arbetsskiftsförteckningen för de dagar som motsvarar avbrottsdagarna.
2 Var avbrottet känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie ar- betstiden med 7 t 15 min för den första avbrottsdagen i veckan, och för de följande av- brottsdagarna med 7 t 45 min, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan.
Tillämpningsanvisning:
Om ordinarie arbetstid i regel fördelar sig på sex arbetsdagar i veckan, för- kortas grundarbetstiden i det fall som avses ovan i punkt 2 med 6 t 30 min (lördagar med 4 t 30 minuter) per avbrottsdag.
För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna arbetsveckor el- ler arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem till- lämpas samma bestämmelser som gäller dem som har full arbetstid. Ar- betstiden för en deltidsanställd kan under en avbruten period vara högst densamma som hens deltidsarbetstid och högst densamma som arbetstiden för en tjänsteman med full arbetstid enligt de ifrågavarande bestämmel- serna för en avbruten period. I praktiken förkortas en deltidsanställds ar- betstid under en avbruten period på ett sätt som motsvarar avbrottet, även om det inte föreligger någon absolut avtalsbaserad skyldighet att förkorta arbetstiden.
Exempel - En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en tre veckors arbetspe- riod tjänstledig en vecka. Arbetstiden under perioden förkortas i praktiken på ett sätt som motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
- En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under peri- oden förkortas vanligen på ett sätt som motsvarar semestern. Om en deltids-an- ställd t.ex. arbetar bara 2-3 dagar i veckan, ges semestern om möjligt i hela veckor.
- En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden förkortas med så många timmar som motsvarar de timmar som antecknats för sjukdagarna.
4 § Kliniskt mertidsarbete
Definition av kliniskt mertidsarbete
1 mom. Med kliniskt mertidsarbete avses kliniskt mottagningsarbete som en tandläkare utför och som inte sker under ordinarie arbetstid som antecknats i tandläkarens arbetsskifts- förteckning eller under jourtid.
2 mom. Till tandläkare betalas för av arbetsgivaren förordnat kliniskt mertidsarbete utanför den ordinarie arbetstiden ersättning enligt i bilagorna fastställda mertidsarvoden. Inga andra arbetstidsersättningar betalas för ovannämnda mertid.
5 § Grundersättning jour
Definition av jour
1 mom. Med jour avses att en tandläkare på basis av ett förordnande av arbetsgivaren vistas på arbetsplatsen (aktiv jour eller annan arbetsplatsjour) eller annanstans (fri jour) redo att vid behov arbeta utöver sin ordinarie arbetstid.
Jourersättning (1.11.2010)
2 mom. Till och tandläkare betalas aktiv jour för av arbetsgivaren förordnat jourarbete utanför
den ordinarie arbetstiden ersättning enligt respektive bilaga. För fri jour och annan ar- betsplatsjour betalas grundersättning för jour enligt 6 mom. För ovannämnda jourer be- talas inga andra arbetstidsersättningar.
Tillämpningsanvisning:
1 Syftet med tandläkarjourer
Syftet med tandläkarjourer är att utöver läkarnas/tandläkarnas ordinarie arbetstid tillhandahålla befolkningen sådana ur vårdsynpunkt brådskande medicinska undersökningar och vårdåtgärder, som inte kan framskjutas utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan.
2 Jourformer, jourbefattningar, jourdygn, jourskift
Jourformen samt jourens begynnelse och avslutningstid bestäms av myndig- heten.
En jour kan vara
- arbetsplatsjour med tjänstgöring på arbetsplatsen, dvs. vid hälsocentralen. Jou- ren kan i dessa fall vara s.k. aktiv jour eller annan arbetsplatsjour (s.k. hälso- centraljour), eller
- fri jour, x.ex. telefonjour.
Med en jourbefattning avses en jouruppgift som innehas av en tandläkare under jourtid. Beroende på jourbehovet kan befattningen vara en deldygnsbefattning (jour från kvällen till natten) eller en dygnet runt befattning (jour från kvällen till morgonen).
Med jourdygn avses jourskift på minst 10 och högst 24 timmar räknat från det att tandläkarens jour började. Längden på ett jourdygn kan variera enligt behov (jourdygnen vid hälsocentralerna har t.ex. i genomsnitt varit 18 timmar (Å)). Ett nytt jourdygn anses börja kl. 8.00.
Längden på de jourskift som tandläkaren förordnats till kan variera från några timmar till ett fullt dygn eller undantagsvis t.o.m. längre. Utgångspunkten är emellertid att samma tandläkare dejourerar högst ett dygn i en följd.
3 Skyldighet att ha jour
Att ha jour utöver ordinarie arbetstid hör till varje tandläkares tjänsteplikter. Arbetsgivaren bestämmer vilken jourskyldighet en tandläkare har, dvs. jourfor- men, vilken bundenhet denna förutsätter samt beredskapsgraden, enligt de krav som funktionerna vid hälsocentralen ställer samt med hänsyn till patientsäker- heten, ändamålsenlighetssynpunkter och antalet i joursystemet medverkande läkare/tandläkare. Däremot inverkar inte t.ex. tandläkarens xxxxxxxxxx på valet av jourform (undantag: tandläkares hemjour; Å).
Bl.a. med tanke på patientsäkerheten och frågan om tandläkarens ansvar är det
nödvändigt att jourformen inklusive den beredskap som den förutsätter anges exakt.
Beroende på variationer i efterfrågan på service kan en läkare förordnas att t.ex. ha arbetsplatsjour på kvällen och fri jour på natten.
4 Begränsning av tandläkarnas jourbundenhet
En tandläkare bör inte utan sitt samtycke åläggas att ha jour i mera än sex, eller om jouren enbart är aktiv jour, i mera än fem jourdygn i månaden, om det på området finns skälig tillgång till läkararbetskraft med tillräcklig kompetens och yrkesskicklighet och skötseln av funktionerna inte heller annars nödvändigtvis förutsätter ett annat förfarande. Gränsen bestäms så, att de jourtimmar som un- der en kalendermånad planerats för en tandläkare de jourtimmar som hen tjänst- gjort under månaden adderas och resultatet divideras med 18 vid en hälsocentral (talen motsvarar de beräknade medellängderna på jourdygnen). Med en förtroen- deman som företräder tandläkarna kan också avtalas att tandläkarnas jourbun- denhet skall begränsas på något annat än ovan nämnt sätt.
Om en gravid läkare så önskar, skall vid planeringen av jourskiftena under de tre sista graviditetsmånaderna vid behov beaktas att arbetet eventuellt blir svårare för henne till följd av graviditeten. Detta skall beaktas så att hon befrias från skyldigheten att ha jour, om jourerna kan genomföras utan att de övriga tandlä- karna åläggs jourtjänstgöring som överskrider ovan nämnda maximigränser.
5 Resekostnadsersättning till en jourhavande tandläkare
Till en jourhavande tandläkare som har arbetsplatsjour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden. Om en sådan arbetsresa är längre än tandläkarens normala arbetsresa till den plats där hen mera permanent arbetar, ersätts tandläkaren för de extra kostnaderna.
Om en jourhavande tandläkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till hälsocentralen, ersätts resekostnaderna i den mån de är ändamålsenliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). På motsvarande sätt ersätts resekostnader som en jourhavande tandläkare har under arbetsplats- jour t.ex. till följd av hembesök el. dyl.
På basis av tjänstekollektivavtalet om resekostnadsersättningar, betalas till en jourhavande tandläkare vid en hälsocentral ett dagtraktamente vid en tjänsteresa i anslutning till jourtjänstgöringen, förutsatt att
- tandläkaren under ett jourskift som myndigheten förordnat hen till, måste övernatta någon annanstans än i sin bostad
- tjänsteresan sträcker sig längre än 15 km från tandläkarens bostad och tjänste-utövningsplats
- förutsättningarna för betalning av dagtraktamente även i övrigt uppfylls.
Om jourplatsen samtidigt är den plats där läkaren huvudsakligen utövar sin tjänst (tjänsteutövningsplats), betalas inget dagtraktamente. Som en här avsedd
huvudsaklig tjänsteutövningsplats betraktas jourplatsen också när tandläkaren på denna jourplats i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin grundar- betstid.
Aktiv jour 3 mom.
1. Med aktiv jour vid en hälsocentral avses sådan dygnet runt jour (jouren är ordnad från kvällen till morgonen) eller deldygnsjour (jouren är ordnad från kvällen till natten) som en läkare i bägge fallen har beordrats att hålla på arbetsplatsen och där i medeltal minst 60 % av jourtimmarna är tid i arbete. Därtill förutsätts det att en deldygnsjour skall pågå åtminstone till kl. 20.00. (Å)
2. Upphävd 15.3.2019
Annan arbetsplatsjour (s.k. hälsocentraljour)
4 mom. Med annan arbetsplatsjour avses jour som en tandläkare har beordrats att utföra på ar- betsplatsen och som inte är ovan i 3 mom. avsedd aktiv jour.
Tillämpningsanvisning:
En tandläkarjour kan ske antingen på hälsocentralen (arbetsplatsjour) eller som fri jour (telefonjour). En hälsocentraljour kommer i allmänhet ifråga under veckoslut och söckenhelger och varar då 1-4 timmar (s.k. värkjour). Jouren kan bli längre än planerad ifall en del av patienterna annars skulle bli utan vård. Fri jour är för tandläkarna i praktiken sällsynt.
Fri jour (s.k. telefonjour)
5 mom. Med en fri jour avses en jour som en tandläkare har förordnats att ha någon annanstans än på arbetsplatsen (jourplatsen).
Tillämpningsanvisning:
En tandläkare som har förordnats att ha fri jour är skyldig att vara anträff- bar per telefon, alarmanordning el.dyl., och skall omedelbart efter kallelse, vid behov, bege sig till jourplatsen (arbetsplatsen). Arbetsgivaren bestäm- mer närmare beredskapsgraden, bl.a. arten av bundenhet, sättet att komma i kontakt med läkaren och inom vilken tid läkaren skall infinna sig på ar- betsplatsen. När den bundenhet som jouren förutsätter årligen bestäms, är det skäl att följa utvecklingen inom teknologi och telekommunikation.
Grundersättning för fri jour och annan arbetsplatsjour
6 mom. För varje timme fri jour och annan arbetsplatsjour betalas minst en penningersättning (1.11.2010) enligt tabellen nedan som beräknas på tandläkarens oförhöjda timlön eller också ges
motsvarande ledighet.
Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söckenhelg/ jul- afton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 08.00.
Tidpunkt Inställelsetid som fastställts för tjänstemannen Högst 30 minuter över 30 minuter
Vardagar | 25 % | 19 % |
Veckoslut | 36 % | 26 % |
Tillämpningsanvisning:
Med inställelsetid avses den tid som får förflyta från att den jourhavande inkallats till arbete tills hen ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta. Procenttalen i tabellen ovan är att betrakta som en minimiersätt- ning. Beroende på hur bindande jouren är, jourens belastning och hur ofta läkaren har jour ska procenttalet höjas.
Inställelsetiden som fastställts för en läkare i annan arbetsplatsjour är alltid klart kortare än 30 minuter, vilket beaktas vid bestämningen av grunder- sättningsprocenten.
Betalning av grundersättning
Grundersättning betalas för varje timme tandläkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Med beaktande av läkarnas och tandläkarnas bundenhet under jour är det motiverat att åtminstone en del av jourersätt- ningen ges i form av ledighet, varvid den belastning som jouren medför och bundenheten till arbetets utjämnas.
Ovan nämnda grundersättningar betalas också till till tandläkare med be- gränsad legitimation och till medicine och odontologie studerande.
Gällande grundersättning för aktiv jour och grundersättning för aktiv jour, fri jour och annan arbetsplatsjour som ledig tid hänvisas även till 9 § i B5.
6 § Annat mertids- och övertidsarbete
Definition av och ersättning för annat mertidsarbete
1 mom. Annat mertidsarbete som skall ersättas, är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver tjänstemannens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete eller så- dant kliniskt mertidsarbete eller sådan jour som avses ovan i 4 och 5 §. I mertidsersätt- ning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande tid i ledighet.
Definition av och ersättning för annat övertidsarbete
2 mom. Annat övertidsarbete som skall ersättas är arbete, som utförs på arbetsgivarens initiativ, som överskrider följande antal timmar och som inte är ovan i 4 och 5 § avsett kliniskt
mertidsarbete eller jour: 38 1/4 timmar multiplicerat med antalet veckor som ingår i den arbetstidsperiod som tillämpas på tjänstemannen. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledig tid med motsvarande förhöj- ning.
Tillämpningsanvisning:
När det gäller sådant kliniskt mertidsarbete som det finns särskilda be- stämmelser om i bilagorna, bestäms ersättningarna för mertidsarbete och övertidsarbete uteslutande utgående från specialbestämmelserna i bila- gorna. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den ovan i 2 mom. angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som förordnats att ha jour enbart de jourersättningar som anges i bila- gorna, även om det aktiva arbetet under jouren blir sådant mertids- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstids-er- sättningar tillämpas alltså separat behandling av mertidsarbete och jour som avses i bilagorna och sådant s.k. annat mertids- och övertidsarbete som avses i denna paragraf.
6a § Insjuknande under kompensationsledighet 1.4.2008
Om tjänstemannen insjuknar under kompensationsledigheten, avbryts den och övergår från och med början av nästa dag till sjukledighet. Med kompensationsledighet avses mertids-, övertids-, jour och telefonberedskapstimmar som ges ut i ledighet.
7 § Ersättning till tandläkare som kallas till arbetet under sin lediga tid (Å) 1.5.2008
För arbete som tandläkare, som inte är i jour, utför på sin fritid och som är av den arten att den jourhavande tandläkaren inte anser sig kunna utföra det eller att ifrågavarande tandläkares speciella kunskaper annars måste anlitas, betalas ersättning enligt samma grunder som för aktivt arbete under jourtid (med nödarbete jämförbart övertids-arbete). För den olägenhet det innebär att inkallas i arbete betalas dessutom en utryckningspen- ning som är 50 euro per utryckning.
8 § Omställningspenning (Å) (ändr. 1.5.2008)
Till en tandläkare eller veterinär som med kortare varsel än två dygn (48 t) nödgas åta sig ett jourpass som inte har fastställts hen i gällande arbetsskiftsförteckning (jfr. 10 § nedan) betalas en omställningspenning om 50 euro. För att en omställningspenning skall betalas, måste tjänstemannen åta sig ett jourpass som varar i minst fyra timmar. Om- ställningspenning betalas inte om tjänstemannen har rätt till utryckningspenning.
9 § Perioden för maximiantalet övertidstimmar
Kalenderåret används som en sådan period för beräkning av maximiantalet övertids-tim- mar som avses i 19 § 1 mom. arbetstidslagen. I övrigt tillämpas bestämmelsen i 19 § ar- betstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Till maximiantalet övertidstimmar enligt 19 § arbetstidslagen räknas ar- bete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:
40 timmar x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på tjänste- mannen. När man räknar ut den tid som skall hänföras till maximiantalet
övertidstimmar beaktas den tid som verkligen använts för arbete. Exem- pelvis vilotider eller arbetstidsersättningar i ledig tid (t.ex. jourledighet) räknas inte här som sådan arbetstid, inte heller t.ex. tid som åtgått till ut- bildning eller förtroendemannauppdrag, inte ens om de sköts under ordina- rie arbetstid. Av jourtid beaktas tiden för aktivt arbete.
10 § Arbetstidshandlingar
Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken framgår hur arbetstiden skall användas under arbetsperioden. Arbetsskiftsförteckningen skall skriftligt delges tjänstemannen i god tid och senast en vecka innan arbetsperioden börjar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänstemannens sam- tycke eller av grundad anledning. Beträffande utjämningsschemat för arbetstiden iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i 34 § arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Se skild bilaga, underbilaga 2 gällande arbetsskiftsförteckningen.
11 § Enkel timlön
1 mom. En tandläkares och veterinärs enkla timlön räknas ut genom att dividera hens fasta avlöning per månad med talet 163, om inte annat är avtalat.
2 mom. I deltidsarbete beräknas den enkla timlönen utgående från den fasta avlöningen i mot- svarande heltidsarbete.
III VILOTIDER
12 § Ledighet per vecka
1 mom. Arbetstiden skall ordnas så att tjänstemannen en gång i veckan erhåller en minst 35 tim- mar lång, oavbruten ledighet, som i mån av möjlighet skall förläggas till söndagen.
Ledigheten kan även ordnas så, att den under en period om 14 dygn är i genomsnitt 35 timmar per vecka. Ledigheten per vecka skall dock alltid uppgå till minst 24 timmar.
2 mom. Den ordinarie arbetstiden fördelas på fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften planeras så att tjänstemannen i mån av möjlighet erhåller två på varandra följande lediga dagar under veckan.
3 mom. Det som har avtalats ovan i 1 och 2 mom. iakttas om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom primärvården, specialsjukvården och veterinärvården (se dock till- lämpningsanvisningen nedan) skall ordnas på ett ändamålsenligt sätt.
4 mom. Utöver det som är stadgat i 31 § 3 mom. arbetstidslagen kan en tjänsteman förordnas att ha jour eller kallas till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är motiverat med tanke på en effektiv verksamhet och patienternas säkerhet.
En tjänsteman har dock rätt att för en veckoledighet som hen sålunda har gått miste om senast inom tre månader erhålla en lika lång förkortning av sin ordinarie arbetstid som den ledighet som tjänstemannen inte kunnat hålla eller, om hen samtycker, en oförhöjd timlön för den tid som sålunda använts till arbete. Om det föreligger en av verksamheten betingad anledning som gör det nödvändigt att betala ersättningen i pengar, är detta möjligt även utan tjänstemannens samtycke.
Tillämpningsanvisning:
13 § Ledig dag efter aktiv jour
1 mom. Arbetsdagen efter en aktiv dygnet runt jour (jour från kvällen till morgonen) skall helt eller delvis planeras som en ledig dag genom jourersättning i ledig tid så, att arbetstiden under ifrågavarande arbetsdag omfattar högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5-2 timmar), om inte funktionerna nödvändigt förutsätter annat.
2 mom. På motsvarande sätt kan arbetstiden för arbetsdagen efter en aktiv deldygnsjour vid en hälsocentral vid behov planeras att vara kortare än normalt (t.ex. 4 timmar) så, att läka- ren får en tillräcklig vilotid mellan jourens slut och följande arbetsdags början.
Tillämpningsanvisning:
14 § Daglig vilotid (måltidsrast)
Upphävs.
IV AVLÖNING
15 § Grunderna för avlöningen m.m.
I fråga om grunderna för avlöningen, tillämpning av en löneskala, justeringar av grund- lönen m.m. iakttas vad i avlöningskapitlet i tjänstekollektivavtalet om anställningsvill- koren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård är avtalet, såframt annat inte sär- skilt har avtalats i denna bilaga eller bilaga 5 och tjänstekollektivavtalet om veterinärer vid Ålands hälso- och sjukvårdsmyndighet.
16 § Avlöningen till en tjänsteförrättande tjänsteman (Å) Upphävd 15.3.2019
BILAGA 5
Tandläkare vid hälsocentral
ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR TANDLÄKARE VID HÄLSOCENTRAL
1 § Lönesättning 1.6.2023
Tjänstebeteckning/uppgift Grundlön €/mån.
1 -
1.1 Ledande tandläkare (Å)
Kompetens: legitimerad tandläkare samt lämplig utbildning inom eller erfarenhet av ledarskap och administration.
L2TH1128 5 721,55 – 6 740,94 €
(28 000 invånare eller mera)
L2TH1115 5 328,63 – 6 524,86 €
(under 28 000 invånare)
Tillämpningsanvisning:
När lönen för en ledande tandläkare fastställs beaktas förutom befolknings- underlaget bl.a. följande faktorer som inverkar på arbetets svårighetsgrad och mängd: organisationens/ansvarsområdets omfattning eller med andra ord hur omfattande serviceutbudet är till sitt innehåll, vilken specialvård som produceras och samarbetet inom social- och hälsovården. Dessutom beaktas administrativ eller annan särskild kompetens som ledande tandläkaren har och som kan utnyttjas i tjänsteutövningen. Man kan även beakta sådana fak- torer som att ledande tandläkaren vid sidan av sin ledningsuppgift t.ex. regel- bundet deltar i patientarbetet under dagtid, när sådana omständigheter anses motiverade med tanke på verksamheten som helhet.
2 Specialtandläkare/hälsocentraltandläkare med specialrättigheter
Hälsocentraltandläkare har specialtandläkarrättigheter lämpliga för uppgiften.
L2TH5100 4 502,75–5 766,28 €
Hälsocentraltandläkare som ansvarar för en delfunktion
Bestämmelsen tillämpas på en hälsocentraltandläkare som i enlighet med ett förordnande är ansvarig tandläkare för en delfunktion vid hälsocentralen med ansvar
- för den administrativa eller odontologiska verksamheten vid en tandklinik som betjä- nar ett bestämt område eller inom ett delområde (med en eller flera under-lydande tandläkare i huvudsyssla), eller
- för ledning och utveckling av delfunktionerna profylaktisk tandvård, ortodonti eller klinisk specialtandvård.
L2TH4000 Lönesättning enligt punkt 2, förhöjd med 6 %.
Tillämpningsanvisning:
Med en tandläkare som ansvarar för en delfunktion avses att en hälsocentral- tandläkare har anförtrotts ledningen av en större verksamhetshelhet. Det är alltså inte frågan om en arbetsfördelning mellan hälsocentraltandläkarna. En tandläkare förordnas att ansvara för en delfunktion när verksamheten så krä- ver.
3 Övriga hälsocentraltandläkare
Hälsocentraltandläkaren förutsätts ha rättighet att verka som legitimerad tandläkare.
L2TH5200 3 815,71 – 5 137,83 €
4 Övriga tandläkare
4.1 Tandläkare med begränsad legitimation, grundlönen är oberoende av vilken tandläkar- tjänst/tandläkaruppgift tandläkaren sköter
L2TH6100 2 741,18 – 4 010,16 €
4.2 Odontologie studerande, grundlönen är oberoende av vilken tandläkartjänst/tandläkar-upp- gift som sköts
L2TH6200 2 371,94 – 3 623,43 €
Till en tandläkare som avses ovan i punkt 4.1 och 4.2 betalas inte erfarenhetstillägg.
Tillämpningsanvisning:
Fastän eventuella tidigare intjänade erfarenhetstillägg inte betalas till ovan nämnda läkare, räknas, under de förutsättningar som bestäms i bilaga B 2, den tid som läkaren arbetat i läkaruppgifter som avses i bestämmelsen dock såsom tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
2 § U-områdesförhöjning
1 mom. Till en tandläkare som inte har sin huvudsakliga tjänstgöring förlagd till Mariehamn, kan såsom u-områdesförhöjning tillsvidare eller under en viss tid betalas högst 420,47 € i må- naden under förutsättning att det inom hans eller hennes geografiska verksamhetsområde finns kommuner, där en tjänsteman skulle vara berättigad till skärgårdstillägg i enlighet med tjänstekollektivavtalet om sådana tillägg. Tillägget räknas inte till grundlönen, men hör dock till den fasta avlöningen.
Tillämpningsanvisning:
Utöver denna u-områdesförhöjning betalas skärgårdstillägg till en hälso- centralläkare om han eller hon har sitt tjänsteställe i en skärgårdskommun. Tillägget betalas i enlighet med 5 § i landskapets allmänna tjänstekollektiv- avtal.
3 § En tandläkares fasta avlöning
1 mom. Upphävd 31.3.2013.
1 mom. Vid avlönad tjänstledighet och semester samt som grund för beräkningen av hens (Fr.o.m. semesterpenning och semesterersättning som börjar respektive betalas 1.4.2013
1.4.2013) eller därefter höjs den fasta lönen för tandläkare vid hälsocentraler med det procenttal som man får när man beräknar hur många procent de avtalsenliga åtgärdsarvoden utgör av den fasta avlöning som betalats för ordinarie arbetstid under föregående kvalifikationsår. Ar- vodena gäller de avtalsenliga åtgärdsarvodena för samma tid.
4 § En patientbaserad lönedel (TKHL301) fr.o.m. 1.1.2023
Den patientbaserade lönedelens storlek
1 mom. Till en tandläkare betalas kalenderårsvis följande patientbaserade lönedel för varje patient i systematisk vård hos honom eller henne. Storleken på det åtgärdsarvode som betalats för en totalundersökning av mun och tänder är följande:
Patientens ålder på undersökningsdagen | Arvode | -Arvode över 30h/vecka -Vardagar efter kl. 18.00 och under veckoslut -Kliniskt mer- tidsarbete |
€ | € | |
0 - 17 år 18 – 64 år | 5,00 12,50 | 8,75 21,88 |
minst 65 år | 15,00 | 26,25 |
Till en tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till odontologie stu- derande minst 80 % av den patientbaserade delen.
Tillämpningsanvisning:
Om en patients individuella undersökningsintervall är längre än ett kalenderår, betalas den patientbaserade delen retroaktivt för- utom för det år då en undersökning utfördes även för tiden mel- lan undersökningarna, dock högst för ett kalenderår.
Den patientbaserade delen betalas så längre patienten får vård hos tandläkaren i enlighet med 2 mom. och den individuella vårdplanen och de bestämda individuella undersökningsinter- vallen följs.
Förutsättningarna för betalningen av den patientbaserade lönedelen
2 mom. Den patientbaserade lönedelen är, förutom för tandläkarens kliniska undersökning, en er- sättning för diagnostisering, en individuell vårdplan, en eventuell kostnadskalkyl och ett fastställande, på basis av den individuella sjukdomsbilden, av följande undersökningstid- punkt, d.v.s. med vilka mellanrum patienten ska undersökas samt en uppföljning av hur vårdplanen förverkligas. I samband med ett besök vidtas även erforderliga förebyggande åtgärder, för vilka tandläkaren inte ersätts separat.
Tillämpningsanvisning:
Utgångspunkten är att en patient i systematisk vård får vård av tandläkaren under sin individuella undersökningsintervall sen- ast inom tre arbetsdagar efter att han eller hon tog kontakt med hälsocentralen och att vården i regel avslutas inom en månad efter att den egentliga vården inleddes (med egentlig vård avses inte undersökning). Ett undantag är dock t.ex. patienter med exceptionellt stort behov av vård.
5 § Åtgärdsarvoden
Till legitimerade tandläkare vid en hälsocentral betalas åtgärdsarvoden för åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för tandläkare vid hälsocentraler och som utförs under ordinarie arbetstid och under jourtid och under kliniskt mertidsarbete för en tandläkare som arbetar heltid. Till en tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till en odon- tologie studerande minst 80 % av arvodet.
Fr.o.m. 1.1.2021
Arvoden och ersättningar | Ordinarie arbetstid | Kliniskt mer- tidsarbete | Jour | Akutvård | |
Åtgärdsarvoden | Över 30 h/v eller i snitt över 30 h/v under vardagar ef- ter kl. 18.00 och veckoslut | ||||
Åtgärdsgrupper | € | € | € | € | € |
THL 2 | 2,10 | 3,85 | 3,85 | 3,85 | 3,85 |
THL 3 | 3,99 | 7,04 | 7,04 | 7,04 | 7,04 |
THL 4 | 5,07 | 7,04 | 7,04 | 7,04 | 7,04 |
THL 4B | 8,38 | 11,63 | 11,63 | 11,63 | 11,63 |
THL 5 | 11,60 | 15,85 | 15,85 | 15,85 | 15,85 |
THL 6 | 16,74 | 20,74 | 20,74 | 20,74 | 20,74 |
THL 7 | 28,28 | 35,07 | 35,07 | 35,07 | 35,07 |
6 § Besöksarvode
Till en legitimerad tandläkare betalas under jourtid och till en legitimerad tandläkare som arbetar heltid betalas för kliniskt mertidsarbete ett besöksarvode för varje patient enligt ersättningstabellen. Till tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till en odontologie studerande minst 80 % av ovan nämnda arvode.
Fr.o.m. 1.1.2021
Arvoden och ersättningar | Kliniskt mertids- arbete | Jour | Akutvård |
Besöksarvoden | € | € | € |
Patientbesök hos tandläkaren a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 9,90 b) 9,90 | a) 9,90 b) 4,50 | |
Separat besök av tandläkaren hos patienten a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 12,61 b) 12,61 | a) 21,61 b) 16,21 | |
Besök som tandläkaren gör på en hälso- central eller annan vårdplats under sin le- diga tid för att ge akut vård a) under veckoslut a1) för följande patienter/samma besök b) under annan jourtid b1) för följande patienter/samma besök | a) 21,60 a1) 9,90 b) 16,21 b1) 4,50 | ||
Separat besök av tandläkaren hos en pati- ent, när besöket varar över 45 minuter. Tillägg för varje påbörjad period om 15 min. (i besökstiden inräknas restiden enligt snabbaste rutt) a) under veckoslut b) vid annan tidpunkt | a) 4,14 b) 4,14 | a) 5,23 b) 4,14 | a) 5,23 b) 4,14 |
Tillämpningsanvisning:
För varje patient utbetalas ett besöksarvode enligt tabellen, även om flera undersöknings- och behandlingsåtgärder som inverkar på arvodet vidtas under samma besök.
Med veckoslut avses i ovanstående tabell, tiden från fredag kl.
18.00 till måndag kl. 8.00 samt från kl. 18.00 vardag före söck- enhelg, julafton eller midsommarafton till påföljande vardag kl. 8.00.
Tandläkare gör sällan separat besök hos patienter. Besöken gäl- ler i allmänhet bara patienter som vårdas på vårdinrättning eller bäddavdelning.
Tandläkare vid hälsocentral
7 § Mertidsersättningar för tandläkare i deltidsarbete
Till en tandläkare som arbetar deltid betalas för mertidsarbete som överskrider hans eller hennes egen ordinarie arbetstid (deltidsarbetstid) åtgärdsarvoden såsom under den ordina- rie arbetstiden samt i besöksarvode 50 % av de i 6 § nämnda besöksarvodena under kli- niskt mertidsarbete. Om den sammanlagda ordinarie arbetstiden och mertidsarbetstiden för en tandläkare med deltidsarbete överskrider den ordinarie arbetstiden för tandläkare som arbetar heltid, betalas för detta överskridande mertidsarbete åtgärds- och besöksarvodena (4 och 5 §) till fullt belopp. Till tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till odontologie studerande 80 % av ovan nämnda arvoden.
8 § Arvoden för en ensamarbetande tandläkares kliniska mertidsarbete
Om tandläkaren under tiden för mertidsarbete utför kliniskt mottagningsarbete utan assi- sterande personal, betalas besöks- och åtgärdsarvodena förhöjda med 30 %.
9 § Grundersättning för aktiv jour och garantilön
Grundersättning för jour (ändr. 1.11.2010)
1 mom. För varje jourtimme i aktiv jour betalas en oförhöjd timlön eller ges en timme ledighet un- der ordinarie arbetstid. Grundersättningarna för fri och annan arbetsplatsjour bestäms en- ligt 5 § 6 mom. läkarnas allmänna del.
Garantilön för jour
2 mom. Till en hälsocentraltandläkare som förordnas att ha jour vid hälsocentral under 1-4 timmar betalas:
1 för den på förhand bestämda jourtiden en sådan grundersättning för jour som nämns ovan i 1 mom., och dessutom
2 såsom en s.k. garantilön 2 timmars oförhöjd lön för varje arbetad timme. Denna garantilön minskas med de arvoden för arbetad tid som betalas för motsvarande tid enligt 5 och 6 § ovan.
10 § Ersättning för akutvårdsbesök under ledig tid
För ett akutvårdsbesök som tandläkaren gör under sin lediga tid, betalas ovan i 5 och 6 § nämnda åtgärds- och besöksarvoden. Också de direkta resekostnader som besöket föranle- der ersätts. Till en tandläkare med begränsad legitimation betalas minst 90 % och till en odontologie studerande minst 80 % av arvodet.
ANSTÄLLNINGSVILLKOR FÖR LÄKARE
Innehåll
I Tillämpningsområde
II Löner
III Arbetstid och arbetstidsersättningar IV Vilotider
I TILLLÄMPNINGSOMRÅDE
§ 1 Tillämpningsområde
Denna bilaga 6 tillämpas på läkare vid Ålands hälso- och sjukvård.
Tillämpningsanvisning:
Den terminologi som används i denna bilaga (t.ex. legitimerad läkare, läkare med specialisträttigheter) beskrivs närmare i bilaga 7; Tillämpningsbilaga 2.
Läkare avser en person som Xxxxxxx, tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården i Finland beviljat rätt att utöva läkar- eller specialistläkaryr- ket som legitimerad yrkesutbildad person.
Anställningsvillkoren för dem som omfattas av denna bilaga B6 följer be- stämmelserna i denna bilaga i bilaga B7 samt i tillämpliga delar tjänstekol- lektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård och landskapets övriga tjänstekollektivavtal som tillämpas på land- skapets tjänstemän. En i denna bilaga förekommande specialbestämmelse åsidosätter dock en motsvarande i annat avtal.
Denna bilaga tillämpas inte på tandläkare och veterinärer.
§ 2 Tillämpliga bestämmelser i tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård
Allmän del, bilaga A 1
1 § Allmänt om anställningsvillkoren 2 § Grunderna för avlöningen
9 § Ersättning för flyttkostnader vid rekrytering Skyddsklädsel, bilaga B 11
§ 3 Tillämpliga bestämmelser i landskapets övriga tjänstekollektivavtal
Huvudavtal (1.1)
Förtroendemannaavtal för landskapets tjänstemän, 1.3
Landskapets allmänna tjänstekollektivavtal, 2.3 1 § Tillämpningsområde
3 § En tjänstemans avlöning
7 § Deltidsanställda tjänstemäns avlöning 8 § Begreppet fast avlöning
9 § Rätten till sjukledighet
9a § Partiell sjukledighet/deltidsarbete 10 § Sjuklön
11 § Lön vid arbetsolycksfall och yrkessjukdom
12 § Lön vid arbetsoförmåga, våld i tjänsteutövning
13 § Rätten till lön oberoende av annan löneutbetalning 14 § Rätten till lön vid vissa andra tjänstledigheter
15a § Avlöning under tiden för rehabilitering
16 § Dag- m.fl. penningar som övergår till arbetsgivaren 17 § Lön och invalidpension mm
18 § Avlöning under tiden för vissa offentliga uppdrag
19 § Avlöningen under landsförsvarskurs och krisberedskap 20 § Avlöning under tjänstledighet för utbildning
20a § Avlöning medan en tjänsteman utför forskning
21a § Avlöning för en annan lägre avlönad tjänst i vissa fall
22–25 § Avlöning vid förflyttning, ådömt straff, avsättning, avstängning 26 § Rätt till lön under tjänstledighet vid bemärkelsedagar m.m.
27 § Fackföreningsmöten
29 § Övriga ledigheter och avbrott
30 § Xxxxxx för ansökan om tjänstledighet 31 § Lön vid arbetsstrid
36–38 § Lönebetalningen, lönebetalningsdag, beräkning delmånadslön 40 § Kostnadsersättningar
41 § Naturaförmåner
43 § Dispens för ålderstillägg och erfarenhetstillägg 44 § Uppsägningstider
45 § Permittering
46 § Sjukvård, olycksfallsersättning m.m. 48 § Arbetsfredsförpliktelse
Tjänstekollektivavtal om tjänstledighet på grund av föräldraskap och vård av barn, 2.4 Tjänstekollektivavtal om familjeledigheter fr.o.m. 1.8.2022 (2.4)
Tjänstekollektivavtal om en möjlighet att omvandla semesterpenningen till ledighet med lön, 2.7
Tilläggsarvoden i tillämpliga delar, 2.10 Tjänstekollektivavtal om arbetstider, 4.1
2 § Tillämpningen av arbetstidslagstiftningen 7 § System med arbetstidsbank
9 § Tid som räknas som arbetstid
10 § Om befrielse från tjänsteåligganden i vissa fall 11 § Tidsåtgång och ersättningen för tjänsteresor 12 § Förkortad arbetstid
13a § Vissa flexibla arbetstidsarrangemang 13b § Systemet med arbetstidsbank
23–27 § Ersättningar för obekväm arbetstid.
(Tillämpas inte vid jour eller kliniskt mertidsarbete) 31 § Utjämning av arbetstiden till hela timmar
32 § Redovisningen av mertidsarbete, övertidsarbete m.m.
33 § Förutsättningarna för betalning av arbetstidsersättningar och tillägg 35 § Övergången till och från sommartid
Tjänstekollektivavtal om semester, 5.1
1–14 § Semesterns längd, tidpunkten för semestern, hur semesterdagar räknas, senare- läggning av semester, sparande av semester, m.fl.
15,
17–21 § Semesterlön, semesterersättning, semesterpenning. 22 § Överföring av semesterrätt.
Tjänstekollektivavtal om resekostnadsersättningar, 6.1 Samarbetsavtal, 8.2
Arbetarskyddet i landskapsförvaltningen, 8.3 Tjänstekollektivavtal om utbildning, 9.1
Grunderna för avlöningen
§ 4 Lönens beståndsdelar
Lönesystemet för de läkare som omfattas av denna bilaga baserar sig på grundlön, allmänna löne- delar, uppgiftstillägg, individuella tillägg och arvoden. Dessutom kan arbetsgivaren i vissa fall be- tala övriga tillägg och ersättningar som anges särskilt i denna bilaga.
§ 5 Grundlön
1 mom. Grundlön betalas enligt det belopp som anges för den lönegrupp nedan i mom. 2 som till- lämpas på läkaren.
2 mom. A. | Läkare med specialisträttigheter | 1.6.2023 Euro |
Överläkare | ||
I. | Läkare med specialisträttigheter. | 6 107,72 |
II. | Minst 5 års anställningstid som specialistläkare. | 6 344,60 |
III. | Minst 10 års anställningstid som specialistläkare. | 6 744,16 |
B. | Legitimerad läkare | Euro |
Hälsocentralläkare Sjukhusläkare
I. Läkare med tidsbestämd legitimation 3 517,94
II. AT-läkare 3 861,24
III. Xxxxx ett års anställningstid som AT-läkare. 3 938,14
Grundlön för en läkare med tidsbestämd legitimation utgör 85% av grundlönen för legitimerad läkare under den tiden Läkaren väntar på Valviras beslut om legitimation
IV. Legitimerade läkare. 5 017,05
V. Minst tre års anställningstid som legitimerad läkare. 5 116,27
VI. Xxxxx fem års anställningstid som legitimerad läkare. 5 211,35
VII. Minst tio års anställningstid som legitimerad läkare. 5 443,43
Grundlön för en läkare som är färdig med specialiseringstjänstgöring/- studier utgör 90% av grundlönen enligt grupp A/I i väntan på Valviras beslut om rättigheter som specialistläkare. Gäller fr.o.m. 1.2.2023.
Anmärkning:
Punkt VII. tillämpas inte på läkare som gör specialiseringstjänstgöring (ST-läkare).
C. Medicine studerande
Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om personer inom hälso- och sjukvården (FFS 565/1994, ändring 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av legitimerad läkare som har rätt att utöva läkaryrket
Euro
I. Fyra-års studerande. 2 859,78
II. Fem-års studerande. 3 378,08
Tillämpningsanvisning:
Betalas från den tidpunkt den studerande registrerats som fyra-års eller fem- års studerande i Terhikki (Valviras register över yrkesutbildade personer inom social-, hälso- och sjukvården).
D. Amanuens
Med amanuenser, d.v.s. läkarpraktikanter, avses medicine studerande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbildningen såsom amanuenser i arbetsavtals- eller tjänsteförhållande.
Euro
1.6.2023
Amanuens 1 744,76 euro/månad
§ 6 Beräkning av tid som berättigar till en viss grundlön
Tillämpningsanvisning:
Bestämmelsen tillämpas inte på anställningstid som redan uträknats och till- godoräknats enligt de bestämmelser i § 6 som gällde före 1.1.2021.
§ 7 Justering av grundlönen
En läkares grundlön höjs när kriterierna i 5 § för en högre grundlön uppfylls.
Allmänna lönedelar
§ 8 Allmänt lönetillägg
Allmänt lönetillägg betalas i enlighet med 4a § i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
§ 9 Erfarenhetstillägg
En tjänsteman beviljas erfarenhetstillägg efter sex och tio års anställning enligt bilaga B 2 (Grunderna för erfarenhetstillägg) i tjänstekollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
Erfarenhetstillägg betalas inte till läkare med tillfällig legitimation, AT-läkare, medicine studerande och amanuenser.
Under de förutsättningar som bestäms i bilaga B 2, räknas den tid som läka- ren arbetar i läkaruppgifter som avses i bestämmelsen dock såsom tid som berättigar till erfarenhetstillägg.
§ 10 Skärgårdstillägg
Skärgårdstillägg betalas i enlighet med 5 § i landskapets allmänna tjänstekollektivavtal.
Uppgiftstillägg
§ 11 Arvode för handhavande av uppgifter vid sidan av egen tjänst (SET-arvode)
1 mom. Till en läkare som arbetar heltid och som har förordnats att utan avbrott under en längre tid än två veckor vid sidan av sin egen tjänst sköta minst hälften av uppgifterna i en annan läkartjänst (inrättad tjänst) inom Ålands hälso- och sjukvård, betalas ett separatarvode för tilläggsansvar, ett s.k. SET-arvode, som utgör 6–20 % läkarens egen grundlön.
Arvodet räknas inte till läkarens fasta avlöning.
Tillämpningsanvisning:
Om uppgifterna är fördelade på flera än en läkare, bör man separat och tyd- ligt fastslå den interna uppgiftsfördelningen mellan läkarna. Ett arvode kan utbetalas enbart då skötseln av uppgifterna omfattar åtminstone hälften av de uppgifter som hör till den andra tjänsten.
§ 12 Arvode för uppdrag som klinikchef eller medicinsk chef
1 mom. För uppdrag som klinikchef betalas ett arvode som utgör 10 % av grundlönen. Arvodet kan i särskilda fall, p.g.a. klinikens komplexitet och speciella ställning i lagar och förord- ningar uppgå till högst 20 %.
Tillämpningsanvisning:
Förhöjt arvode kan betalas i samband med kliniker slås samman om svårig- hetsgraden i uppdraget blir väsentligt större. Enbart att antalet anställda blir fler betyder inte att svårighetsgraden automatiskt blir större.
2 mom. För uppdrag som medicinsk chef betalas ett arvode som utgör 5 % av grundlönen. På mot- svarande grunder som gäller för betalning av förhöjt arvode till klinikchef enligt mom. 1 kan arvodet till medicinsk chef uppgå till högst 10 %.
3 mom. Till en läkare som sköter uppdraget som klinikchef eller medicinsk chef i egenskap av vi- karie för en längre tid än två veckor betalas arvode som utgör 5 % av grundlönen. Om uppdraget som vikarie pågår sammanhängande för längre tid än 60 dagar betalas arvode för den överskridande tiden i enlighet med 1 eller 2 mom.
Arvodet i mom. 1–3 utgör grund för erfarenhetstillägg.
§ 13 Prövningsbaserat separatarvode för tilläggsansvar (PST-arvode)
PST-arvode kan betalas i enlighet med 7 § i tjänstekollektivavtal om anställningsvillkor för tjäns- temän vid Ålands hälso- och sjukvård, dock inte för uppdrag som klinikchef eller medicinsk chef.
Individuella tillägg
§ 14 Kompetenstillägg
1 mom. Till en legitimerad läkare som utöver den kompetens som krävs i tjänsten har en för upp- giften lämplig docent- eller annan specialkompetens, kan betalas ett kompetenstillägg som utgör 6–20 % av grundlönen.
Tillämpningsanvisning:
Ett kompetenstillägg kan beviljas på basis av vetenskaplig vidareutbildning såsom docentkompetens eller doktorsgrad. Tillägget kan också betalas på basis av vidareutbildning eller kompletterande utbildning i yrket såsom spe- cialläkarkompetens, dubbel- eller trippelspecialisering, grenspecialisering eller administrativ kompetens för specialläkare.
En förutsättning är att läkaren uppvisar dokument som styrker den kompe- tens som tillägget avser samt att kompetensen är en annan än den som krävs för tjänsten och att läkaren i sin tjänsteutövning har direkt nytta av special- kompetensen.
2 mom. Till en sådan läkare vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS) som inte erhåller ovan i detta moment nämnt lönetillägg, betalas ett tillägg om 6 procent på grundlönen, när hen har verkat i läkaruppgifter hos landskapet eller hos en annan arbetsgivare inom Europeiska unionen, i Norge eller på Island i minst 10 år (Å). Vid uträkning av denna tid tillämpas 6 §.
3 mom. Kompetenstillägget utgör grund för erfarenhetstillägg.
§ 15 Personligt lönetillägg
Ett personligt lönetillägg kan betalas i enlighet med 8 § i tjänstekollektivavtal om anställ- ningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
Övriga tillägg och ersättningar
§ 16 Rekryteringstillägg
Rekryteringstillägg kan betalas i enlighet med 9a § i tjänstekollektivavtal om anställnings- villkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
§ 17 Ersättning för flyttningskostnader vid rekrytering
Ersättning för flyttningskostnader vid rekrytering kan betalas i enlighet med 9 § i tjänste- kollektivavtal om anställningsvillkoren för tjänstemän vid Ålands hälso- och sjukvård.
§ 18 Psykiatritillägg
1 mom. Grundlönen för en läkare som helt eller nästan uteslutande arbetar inom psykiatrisk vård kan höjas med 6–20 %.
2 mom. Psykiatritillägget utgör grund för erfarenhetstillägg.
Arvoden
§ 19 Åtgärdsarvoden för läkare vid primärvården
1 mom. För åtgärder som nämns i åtgärdskatalogen för läkare vid hälsocentraler betalas åtgärdsar- voden enligt ersättningstabellen i mom. 2 när åtgärderna utförs under ordinarie arbetstid eller jourtid, och till läkare som arbetar full arbetstid när åtgärderna utförs som kliniskt mertidsarbete.
2 mom. Till medicine studerande, AT-läkare eller läkare med tillfällig legitimation betalas minst 80 % av arvodet.
Tillämpningsanvisning:
Åtgärdsarvode betalas alltid oberoende av var åtgärden utförs, t.ex. vid häl- socentral, hälso- och sjukvårdsmottagning eller vid offentlig institution.
Tabell över åtgärdsersättningar från 1.1.2023
Arvoden och er- sättningar | Ordina- rie ar- betstid | Kliniskt mer- tidsarbete | Aktiv jour | Avvikande arbetsplats- jour och fri jour |
Åtgärdsgrupper | € | € | € | € |
R 0 | 2,80 | 3,66 | 3,66 | 3,66 |
R I, RU I, RR I | 7,59 | 9,94 | 9,94 | 9,94 |
R II, RU II, RR II | 11,46 | 15,16 | 15,16 | 15,16 |
R III, RR III | 28,02 | 36,59 | 36,59 | 36,59 |
§ 20 Besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete för läkare vid primärvården
1 mom. För varje patient som en läkare med full arbetstid behandlar under kliniskt mertidsarbete betalas besöksarvode enligt ersättningstabellen i mom. 2.
2 mom. Ersättningstabell från 1.1.2023
Arvoden och ersättningar | Kliniskt mertidsarbete |
Besöksarvoden | € |
Patientbesök hos läkaren a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt | 10,99 |
Separat besök av läkare hos patient (hem- besök) a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt | 13,50 |
Över 45 minuter långt patientbesök, till- lägg för varje påbörjad kvartstimme; vid hembesök inräknas restiden i besökstiden a) nattetid och under veckoslut b) vid någon annan tidpunkt | 4,61 |
3 mom. Till en läkare som arbetar deltid betalas för kliniskt mertidsarbete som överstiger läkarens ordinarie arbetstid (deltiden) 50 % av besöksarvodena för kliniskt mertidsarbete i ersätt- ningstabellen i mom. 1 tills den deltidsarbetande läkarens ordinarie arbetstid och kliniska mertidsarbetstid sammanlagt överstiger en heltidsarbetande läkares ordinarie arbetstid.
Anmärkning:
Ersättningarna för aktiv jour, avvikande aktiv jour och fri jour bestäms enligt
§ 26.
§ 21 Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtande för läkare inom specialsjukvården
1 mom. Denna bestämmelse tillämpas inte på medicine studerande.
2 mom. För läkarintyg och läkarutlåtanden som inte anknyter till vården av en patient, betalas nedan nämnda arvoden till läkaren. En specialist i specialiteten i fråga får arvodet förhöjt med
50 %.
Arvoden för läkarintyg och läkarutlåtanden | Arvode/€ |
1. Läkarintyg – upphör fr.o.m. 1.1.2023 | |
1. Läkarutlåtanden | |
1.1. Kortfattat utlåtande, som beskriver sjukdomen, kroppsskadan eller in- | |
validiteten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invalidi- | |
tetsgrad, behov av medicinering eller annan vård samt om motsva- | |
rande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg som behövs för ansö- | |
kan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen eller ett kortfattat utlå- | |
tande som är avsett att fogas till en ansökan om pension eller invalid- | |
vård) | 14,51 |
1.2. Utförligt utlåtande, som beskriver sjukdomen, kroppsskadan eller in- | |
validiteten samt ett därpå grundat, motiverat utlåtande om invalidi- | |
tetsgrad, behov av medicinering eller annan vård, rätt till ersättning, | |
livsfara samt motsvarande omständigheter (t.ex. ett sådant B-intyg | |
som behövs för ansökan om en förmån enligt sjukförsäkringslagen el- | |
ler ett utförligt intyg som är avsett att ges till polis- eller vårdmyndig- | |
heter eller till andra myndigheter) | 16,58 |
1.3. Utförligt och tidskrävande intyg som är avsett att fogas till en pens- | |
ionsansökan. | 16,58 |
1.4. Utlåtande om rättshandlingsförmåga (t.ex. för uppgörande av testa- | |
mente, tillstånd till äktenskap eller ställande under förmyndarskap). | 24,88 |
2. Läkarintyg och läkarutlåtanden på basis av undersökning och vård av pati- | |
ent, när intyget eller utlåtandet riktas till försäkringsanstalt som avses i 29 | |
§ lagen om olycksfallsförsäkring, beroende på intygets eller utlåtandets | |
art. | |
2.1. Vanligt läkarintyg. | 10,37 |
2.2. Utförligt läkarintyg eller läkarutlåtande. | 18,14 |
2.3. Ett omfattande och tidskrävande läkarintyg eller läkarutlåtande. | 24,88 |
Övrigt
Tillämpningsanvisning:
För läkarintyg som anknyter till vården av en patient betalas inget arvode. Läkarintyget eller läkarutlåtandet anknyter till vården av en patient (och berättigar följaktligen inte till arvode), när intyget ges till en patient som vårdas eller undersöks på sjukhus eller poliklinik
1. för sjukledighet som ansöks hos arbetsgivaren
2. för intagning på en annan sjukvårdsinrättning
3. för utförande av sådana medicinska åtgärder som vården kräver (t.ex. avbrytande av havandeskap eller sterilisering).
§ 22 Fasta avlöningen under tjänstledighet med lön, semesterlön och grunden för beräkning av semesterpenning
2 mom. Också semesterersättningen beräknas på lönen enligt denna bestämmelse. Semesterersätt- ningen, som betalas när anställningen upphör, beräknas på de arvoden och den fasta avlö- ning som betalats under det kvalifikationsår som anställningen upphör.
3 mom. Semesterpenningen för läkare beräknas på lönen enligt mom. 1.
§ 23 Övergångsbestämmelse
1 mom. En läkare som vid tidpunkten då bestämmelserna i denna bilaga träder i kraft har högre grundlön än vad som anges för lönegrupp A eller B i 5 § behåller denna grundlön så länge hens anställningsförhållande fortgår utan avbrott vid Ålands hälso- och sjukvård inom samma lönegrupp.
2 mom. Bestämmelsen i mom. 1 ovan tillämpas även på återkommande tillfälligt anställda läkare så länge ett uppehåll mellan två anställningsförhållanden inte överstiger tre månader.
3 mom. En läkares grundlön höjs när kriterierna i 5 § för en högre grundlön uppfylls.
4 mom. Till en läkare vid primärvårdskliniken som inte erhåller kompetenstillägg enligt 14 § när denna bilaga träder i kraft betalas ett tillfälligt tillägg för förlängd arbetstid som utgör
3,4 % av grundlönen. Tillägget utgör grund för erfarenhetstillägg. Betalningen av tillägget upphör när läkaren beviljas kompetenstillägg enligt
14 §. Tillägget betalas under förutsättning att:
• anställningsförhållandet fortgått utan avbrott från och med 31.1.2017 eller tidigare och
• läkaren 31.1.2017 var anställd eller placerad vid primärvårdskliniken med arbetstid i heltidsarbete 37 t per vecka.
5 mom. Betalning av u-områdesförhöjning fortsätter för läkare som vid ikraftträdande av denna bilaga var berättigad till u-områdesförhöjning med stöd av tidigare bestämmelse (B 5 2 §). Betalningen upphör när förutsättningarna för u-områdesförhöjningen upphör.
III ARBETSTID OCH ARBETSTIDSERSÄTTNINGAR
§ 24 Ordinarie arbetstid
1 mom. Den ordinarie arbetstiden är 38 timmar 15 minuter per vecka eller i genomsnitt detta ti- mantal per vecka under en arbetsperiod där den ordinarie arbetstiden enligt en på förhand uppgjord arbetsskiftsförteckning utjämnas till detta timantal per vecka. Utjämningspe- rioden kan vara högst ett år.
2 mom. Under de veckor eller arbetsperioder i vilka det ingår långfredag, annandag påsk, Kristi- himmelsfärdsdag eller midsommarafton samt under de veckor eller arbetsperioder då ny- årsdagen, trettondagen, första maj, självstyrelsedagen, självständighetsdagen, julafton, jul- dagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller söndag, är den ordina- rie arbetstiden per vecka eller arbetsperiod 7 timmar 39 minuter kortare. Om det under samma vecka eller arbetsperiod infaller två eller flera ovan avsedda söckenhelger görs ar- betstidsförkortningen för var och en av dessa söckenhelger.
I deltidsarbete minskas arbetstiden under en sådan arbetsvecka eller arbetsperiod så att den för varje arbetstidsförkortande söckenhelg nedsätts med den andel av 7 timmar 39 minuter som tjänsteinnehavarens deltidsarbetstid utgör av full arbetstid enligt mom. 1.
Detta moment tillämpas inte om anställningen inte varar en enda sådan full arbetsvecka eller arbetsperiod som avses i mom. 1.
3 mom. Om en läkares arbetsvecka eller arbetsperiod avbryts för att tjänsteförhållandet börjar eller slutar eller på grund av semester, tjänstledighet, deltagande i kurser (tjänstledighet eller tjänstereseförordnande) eller jourledighet, bestäms den ordinarie arbetstiden enligt föl- jande:
1 Om avbrottet inte var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordina- rie arbetstiden med det timantal som har xxxxxxxxxx för avbrottsdagarna i arbetsskiftsför- teckningen.
2 Om avbrottet var känt när arbetsskiftsförteckningen gjordes upp, förkortas den ordinarie arbetstiden med 7 timmar 15 minuter för den första avbrottsdagen under veckan och med 7 timmar 45 minuter för de följande avbrottsdagarna, förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag under veckan.
3 Vid användning av digital tidsrapportering, förkortas arbetstiden i punkt 2 ovan med 7 timmar och 39 minuter per avbrottsdag.
Tillämpningsanvisning:
Om avbrottet är känt när arbetsskiftsförteckningen görs upp betraktas mån- dag-fredag som arbetsdagar oberoende av hur läkaren arbetar i övrigt. En söckenhelg som ingår i avbrottstiden betraktas som arbetsdag, vilket innebär att den ordinarie arbetstiden inte förkortas med söckenhelgsförkortning en- ligt mom.3. En söckenhelg förkortar den ordinarie arbetstiden enligt mom.3 när den står utanför avbrottet.
Arbetstiden för en deltidsanställd under en avbruten arbetsvecka/arbetspe- riod.
För deltidsanställda finns inga bestämmelser om avbrutna arbetsveckor eller avbrutna arbetsperioder som är relaterade till deltidsarbetstiden, utan på dem tillämpas samma bestämmelser som gäller dem som har full arbetstid så att arbetstiden för en deltidsanställd under avbruten period kan vara högst den- samma som arbetstiden för en anställd med full arbetstid enligt ovan nämnda bestämmelser för avbruten period. Med tanke på likabehandling och av prak- tiska skäl minskas ändå arbetstiden när arbetsskiftsförteckningen görs upp i samma proportion som arbetstiden är kortare i full arbetstid. Se dessutom punkt 4 i tillämpningsbilagan 7 till allmänna delen angående planeringen av arbetsskiftsförteckningen för en deltidsanställd.
Exempel 1:
Arbetsskiftsförteckningen för en läkare vid en hälsocentral görs upp för en treveckorsperiod. Under den första veckan infaller långfredagen. Läkaren har semester eller tjänstledighet hela den första veckan och jourledighet under tisdag och onsdag den vecka då annandag påsk infaller. Den ordinarie arbets- tiden under treveckorsperioden är 114 timmar 45 minuter – 38 timmar 15 minuter (semesterveckan) – 7 timmar 15 minuter (annandag påsk) -15 tim- mar (7 timmar 15 minuter + 7 timmar 45 minuter, jourledighet som annars hade varit arbetsdagar) = 54 timmar 15 minuter.
Exempel 2:
- En deltidsanställd (arbetstid 90 tim./3 veckor) är under en tre veckors arbets- period tjänstledig en vecka. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar tjänstledigheten, dvs. till 60 timmar.
- En deltidsanställd har semester under en del av veckan. Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar semestern. Om en deltidsan- ställd t.ex. arbetar bara 2–3 dagar i veckan, beviljas semestern om möjligt i hela veckor.
- En deltidsanställd insjuknar plötsligt. Arbetstiden under perioden förkortas med det timantal som antecknats för sjukdagarna.
- Under en avbruten arbetsperiod för en deltidsanställd infaller en söckenhelg.
Arbetstiden under perioden förkortas med en tid som motsvarar avbrottet och med en proportionell söckenhelgsförkortning.
§ 25 Grundläggande jourbegrepp
1 mom. Med jour avses att en läkare på arbetsgivarens beordran vistas på arbetsplatsen eller någon annanstans, redo att vid behov arbeta utom sin ordinarie arbetstid.
Hälso- och sjukvårdsjour innebär brådskande vård och vårdbedömning, som inte kan skju- tas upp utan livsfara eller betydande olägenhet för hälsan. (Se LL om hälso- och sjukvår- den 43 §).
Arbetsgivaren beslutar om jourformerna och när jourerna ska börja och sluta.
Tillämpningsanvisning:
Xxxx utöver ordinarie arbetstid hör till varje läkares tjänsteplikter.
Myndigheten måste se till att det finns tillgång till brådskande vård under alla tider på dygnet. Arbetsgivaren ska årligen bedöma vilka resurser jouren kräver och se till att det finns tillräckligt med läkare för jouren. Arbetsgiva- ren följer upp de läkarresurser som jouren förutsätter och antalet jourtimmar under veckan och olika tider på dygnet.
Bland annat med tanke på patientsäkerheten och läkarens ansvar är det nöd- vändigt att jourformen (se mom. 2) och den beredskap som den förutsätter fastställs exakt.
Fri jour kan ändras till aktiv jour eller aktiv jour till fri jour också mitt under kalenderåret, om det sker väsentliga förändringar i jourbehovet. Likaså kan avvikande jour ändras till fri jour eller aktiv jour.
En läkare borde inte utan sitt samtycke åläggas aktiv jour i över 85 timmar eller mer än fem gånger per månad och inte heller fri jour mer än sex gånger per månad. Om jouren består enbart av fri jour räknas bara antalet jourtill- fällen. Vid fri jour räknas en högst 24 timmar lång period som ett jourtill- fälle.
Jourgränsen nås när någon av begränsningarna uppfylls (antingen jourtim- marna eller antalet jourtillfällen). Med den förtroendeman som företräder läkarna kan också lokalt avtalas att läkarnas jourbundenhet begränsas på nå- got annat sätt. Om en läkare regelbundet åläggs jour oftare än vad som sägs ovan, ska förhandlingar föras med förtroendemannen om hur en oskälig jour- belastning ska kunna undvikas.
Efter 28:e graviditetsveckan rekommenderas med beaktande av läkarens ar- betsförmåga att läkaren helt befrias från jourskyldighet. Om det av verksam- hetsbetingade skäl inte är möjligt att befria läkaren från jour ska läkarens- jourskift minskas eller förkortas.
För deltidsanställda läkare minskas jourskyldigheten om det är möjligt med tanke på verksamheten.
Angående läkare vid akutkliniken, se punkt 7 i tillämpningsbilaga 1.
2 mom. Aktiv jour
Med aktiv jour avses sådan dygnet runt jour (jour t.ex. från kväll till morgon) eller del- dygnsjour (jour t.ex. från kväll till natt) som en läkare har beordrats utföra på arbetsplat- sen.
Angående ledig dag efter aktiv jour, se § 33.
Fri jour
Med fri jour avses jour som en läkare har beordrats utföra någon annanstans än på arbetsplatsen.
Arbetsgivaren fastställer årligen beredskapstiden vid fri jour.
Tillämpningsanvisning:
En läkare som beordrats fri jour är skyldig att vara anträffbar per telefon el- ler på något annat motsvarande sätt och efter kallelse vid behov omedelbart bege sig till arbetsplatsen.
Med avvikande aktiv jour avses jour som en läkare har beordrats utföra på arbetsplatsen och som inte är ovan avsedd aktiv jour. Vid avvikande aktiv jour är andelen arbetad tid liten (cirka 20–40 %), men patientsäkerheten och/eller lagstiftningen (t.ex. mentalvårdsla- gen, FFS 116/1990) kräver undantagsvis närvaro på arbetsplatsen.
3 mom. Längden på de jourskift som en läkare beordras kan enligt behov variera mellan några tim- mar (t.ex. 6–10 timmar) och ett helt dygn (24 timmar). Vid fri jour kan ett jourskift också vara längre. Med samtycke kan även kortare jourskift förekomma. Utgångspunkten är att samma läkare får ha jour i högst 24 timmar i följd.
Exempel:
Ett långt jourskift kan pågå från lördag kl. 8.00 till söndag kl. 8.00.
Ett jourskift kan också pågå en del av dygnet, t.ex. onsdag kl. 16.00– 21.00.
Tillämpningsanvisning:
Se § 24 angående fastställande av den ordinarie arbetstiden.
§ 26 Jourersättningar
1 mom. Till läkare betalas för varje timme aktiv jour som utförts på beordran av arbetsgivaren utö- ver den ordinarie arbetstiden och för varje timme arbetad tid under fri jour och avvikande aktiv jour en timlön som höjts med koefficienten enligt tabellen och som beräknats på den ordinarie lönen. Alternativt ges motsvarande ledighet.
Inga andra arbetstidsersättningar betalas för jouren.
Veckodag | kl. 0–8 | kl. 8-15 | kl. 15-18 | kl. 18-21 | kl. 21-24 |
måndag | 3 | -- | 1,75 | 1,75 | 2,5 |
tisdag-torsdag | 2,5 | -- | 1,75 | 1,75 | 2,5 |
fredag | 2,5 | -- | 1,75 | 2,25 | 3 |
lördag-söndag * | 3 | 2,25 | 2,25 | 2,25 | 3 |
* samt helgdagar, helgdagsaftnar fr.o.m. kl. 18, midsommarafton och julafton som infaller på någon annan dag än söndag.
Tillämpningsanvisning:
Avsikten med ändringarna i ersättningsgrunderna är inte att ändra den tilläm- pade inledningstidpunkter för jouren. Ersättningarna betalas från den tid- punkt då jouren inleds. Om jouren på vardagar börjar till exempel kl. 14.30, höjs timlönen då med koefficienten 1,75.
Med beaktande av läkarnas jourbundenhet är det motiverat att en del av jou- rersättningarna ges i form av ledighet.
Exempel:
En läkare har jour från tisdag kl. 15.00 till onsdag kl. 8.00. Arbetsgivaren ersätter en del av jouren i form av ledighet och resten i pengar. Läkarens tim- lön är 33 euro. Antalet faktiska jourtimmar är 17, varav 6 ersätts med en tim- lön som höjts med 1,75 och 11 med en timlön som höjts med 2,5. Med för- höjningarna uppgår antalet timmar till sammanlagt 38, varav arbetsgivaren ersätter 5 timmar i form av ledighet dagen efter jouren och senare samman- lagt 15 timmar.
Därefter återstår 18 timmar att ersätta i pengar, vilket blir 594 euro.
Exempel på jourersättning under söckenhelger Söckenhelgsersättningarna ges på samma sätt som söndagsersättningarna.
En läkare har jour på trettondagen. Trettondagen den 6 januari infaller på en tisdag.
Läkarens jourpass börjar på tisdag kl. 9 och slutar onsdag morgon kl. 8.
Läkaren får samma ersättningar som på veckoslut, dvs. fram till kl. 21 enligt koefficienten 2,25 och från kl. 21 till kl. 8 på onsdag morgon enligt koeffici- enten 3.
2 mom. För varje timme fri jour och avvikande aktiv jour betalas minst en grundersättning enligt tabellen nedan. Ersättningen beräknas på läkarens oförhöjda tim-
lön eller alternativt ges motsvarande ledighet.
Veckoslutsersättning betalas för tiden från fredag eller från vardag före söcken- helg/julafton/midsommarafton kl. 18.00 till måndag/nästa vardag kl. 8.00.
Tidpunkt | Beredskapstid som fastställts för läkaren | |
Högst 30 minuter | Över 30 minuter | |
Vardag | 25 % | 19 % |
Veckoslut | 36 % | 26 % |
För arbetad tid betalas en ersättning enligt mom. 1 eller ges motsvarande ledighet.
I avvikande aktiv jour är den fastställda beredskapstiden alltid klart kortare än 30 mi- nuter, vilket beaktas vid bestämningen av grundersättningsprocenten.
Tillämpningsanvisning:
Med beredskapstid avses den tid inom vilken den jourhavande efter kallelse ska infinna sig på arbetsplatsen klar att börja arbeta.
När procenten för grundersättningen för fri jour och avvikande aktiv jour be- stäms vid myndigheten, höjs procenttalen i tabellen ovan beroende på bland annat
− hur bindande jouren är (den beredskapstid som fastställts för läkaren),
− jourens belastningsgrad (andelen arbetad tid och upprepningen av perioder med arbetad tid och vilotidens längd mellan perioderna) och
− hur ofta läkarna har jour (det genomsnittliga antalet jourtillfällen i månaden per läkare som deltar i jouren).
Vid fri jour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourhavande efter kallelse har infunnit sig på arbetsplatsen klar att genast börja arbeta. Vid av- vikande arbetsplatsjour anses den arbetade tiden börja löpa när den jourha- vande efter kallelse omedelbart beger sig iväg till arbetet. Den arbetade tiden upphör när arbetet är slutfört.
Betalning av grundersättning
Grundersättning betalas för varje timme som läkaren har haft jour enligt den fastställda jourplanen. Jouren kan fortsätta längre än vad som bestämts på förhand, om en del av patienterna annars skulle bli utan vård. Arbetsgivaren fastställer i efterskott de timmar som överstiger jourplanen.
Ovan nämnda grundersättningar betalas också till deltidsanställda läkare, till legitimerade läkare som saknar särskild allmänläkarutbildning, och till medi- cinstuderande.
Vid fri jour kan arbetsgivaren ge läkaren möjlighet att vistas på arbetsplatsen eller i dess omedelbara närhet om läkaren inte hinner ta sig från sin normala bostad till arbetsplatsen inom den förutsatta tiden. Det innebär dock inte att den fria jouren därmed blir aktiv jour, utan ersättningarna betalas enligt er- sättningarna för fri jour.
Protokollsanteckning:
För fri jour ges en timme ledighet under ordinarie arbetstid per 4 timmar (Å) fri jour. Detta gäller läkare som var anställda vid ÅHS hälsocentral 1.11.2010 och som har fortsatt sin tjänstgöring utan avbrott i samma eller motsvarande tjänst inom hälsocentralen.
3 mom. Om den arbetade tiden under fri jour underskrider en timme betalas ersättningen för arbetad tid enligt mom. 1 ändå för en timme. Om det i en och samma timme ingår fler
pass arbetad tid som är kortare än en timme eller utöver arbetad tid också telefonkonsultat- ion, betalas för dessa sammanlagt ersättning för högst en timme. Samma timme innebär tiden från den arbetade tidens början och framåt i kronologisk ordning.
4 mom. För telefonkonsultation under fri jour och avvikande aktiv jour ges en ersättning om minst 25 % räknad på läkarens oförhöjda timlön, dock så att penningersättningen är 50 % för nattetid kl. 21-07 eller också ges motsvarande ledighet.
För telefonkonsultationer under samma timme, betalas sammanlagt högst en ersättning som motsvarar den oförhöjda lönen för en timme.
Med telefonkonsultation i samband med jour avses överläggningar och anvisningar om vården av en patient, antingen mellan den jourhavande läkaren och en annan jourhavande (i allmänhet s.k. primär- eller bakjourhavande) eller med den person bland vårdpersonalen som närmast är ansvarig för vården av patienten när läkaren inte är på plats.
Ersättning för telefonkonsultation betalas inte om läkaren enbart kallas till arbetsplatsen eller annan plats för att utföra aktivt arbete eller om läkaren, efter att eventuellt ha gett vårdföreskrifter, med anledning av telefonsamtalet beger sig till arbetsplatsen.
Tillämpningsanvisning:
Det bör finnas en tillförlitlig utredning om telefonkonsultationen eller di- stanskonsultationen (datum, klockslag, namnet på den som begärde konsul- tation samt konsultationens orsak och längd).
5 mom. Till en jourhavande läkare som har aktiv jour betalas inte ersättning för resekostnader som föranleds av resor mellan jourplatsen och bostaden (är arbetsresa). Om en sådan arbetsresa är längre än läkarens normala arbetsresa till den plats där läkaren arbetar permanent, beta- las ersättning för de extra kostnaderna. Hembesök och andra besök av den som har aktiv jour är tjänsteförrättningsresor, som ersätts enligt landskapets tjänstekollektivavtal om res- kostnadsersättningar.
Om en jourhavande läkare under fri jour blir tvungen att till följd av sina tjänsteuppgifter bege sig till arbetsplatsen, ersätts resekostnaderna i den mån de är rimliga (gäller vanligen egen bil eller eventuellt taxi). För resa under jour från en fritidsbostad till arbetsplatsen och tillbaka betalas ersättning högst som från den egentliga bostaden eller hemmet.
På basis av landskapets tjänstekollektivavtal om reskostnadsersättningar.
betalas till jourhavande läkare vid en hälsocentral, dagtraktamente för tjänsteresa i anslut- ning till jourtjänstgöring, om
- tjänsteförrättningsresan sträcker sig längre än 15 km från läkarens bostad och tjänsteställe
- förutsättningarna för betalning av dagtraktamente uppfylls i övrigt.
Om jourplatsen för en hälsocentralsläkare samtidigt är den plats där läkaren huvudsakli- gen utövar sin tjänst (huvudsakligt tjänsteställe), betalas inget dagtraktamente. Som ett här avsett huvudsakligt tjänsteställe betraktas också en jourplats där läkaren i medeltal arbetar över 15 % (ca en arbetsdag) av sin ordinarie arbetstid.
§ 27 Mertids- och övertidsarbete
1 mom. Med kliniskt mertidsarbete avses sådant kliniskt mottagningsarbete för en läkare som ut- förs på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden och som inte utförs under den ordinarie arbetstid som antecknats i läkarens arbetsskiftsförteckning eller under jour- tid.
Till läkare vid primärvården betalas besöksarvoden för kliniskt mertidsarbete enligt § 20
Till läkare inom specialsjukvården betalas som ersättning för kliniskt mertidsarbete per timme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöjning.
För ovan avsett mertidsarbete betalas inga andra arbetstidsersättningar.
Tillämpningsanvisning:
Arbetsgivaren beslutar om behovet och ordnandet av kliniskt mertidsarbete och för det kliniska arbete utarbetas en plan, av vilken ska framgå vilka under- sökningar och behandlingar som ska utföras som kliniskt arbete, mängden åt- gärder och en kostnadsberäkning. Respektive läkare som deltar i detta arbete ska godkänna planen och förbinda sig att genomföra den. I ersättningen ingår alla arbetstidsersättningar som betalas till läkare för arbetet och utöver detta betalas inte sådana arbetstidsersättningar som bestäms i denna bilaga eller landskapets tjänstekollektivavtal om arbetstider.
2 mom. Annat mertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som på arbetsgivarens initiativ utförs utöver läkarens ordinarie arbetstid och som inte är övertidsarbete eller sådant kliniskt mertidsarbete som avses ovan i mom. 1 eller sådan jour som avses i § 25.
I mertidsersättning betalas för varje timme av mertidsarbete en oförhöjd timlön eller ges motsvarande ledighet.
3 mom. Annat övertidsarbete som ska ersättas är sådant arbete som utförs på arbetsgivarens ini- tiativ och som överskrider följande antal timmar och som inte är sådant kliniskt mertidsar- bete som avses i mom. 1 ovan eller sådan jour som avses i § 25: 38 timmar 15 minuter x antalet veckor i den arbetsperiod som tillämpas på läkaren. Som övertidsersättning betalas per övertidstimme en med 50 % förhöjd timlön eller ges ledighet med motsvarande förhöj- ning.
Tillämpningsanvisning:
Kliniskt mertidsarbete ersätts uteslutande enligt mom. 1ovan. Det har ingen betydelse att arbetstiden då eventuellt överskrider den i mom. 3 angivna övertidströskeln. På motsvarande sätt betalas till den som beordrats jour enbart jourersättningar som anges i tabellerna i § 26 oberoende av om den arbetade tiden under jouren blir sådant mertid- eller övertidsarbete som avses i denna paragraf. Vid betalning av arbetstidsersättningar behandlas alltså kliniskt mertidsarbete och jour separat från s.k. annat mertids- och övertids- arbete som avses i denna paragraf.
§ 28 Utryckningspenning (1.2.2023-30.4.2025)
För arbete som en läkare, som inte är i jour, utför på sin fritid och som är av den arten att den jourhavande läkaren inte anser sig kunna utföra det eller att ifrågavarande läkares spe- ciella kunskaper annars måste anlitas, betalas ersättning enligt samma grunder som för ak- tivt arbete under jourtid (med nödarbete jämförbart övertidsarbete). För den olägenhet det innebär att inkallas i arbete betalas dessutom en utryckningspenning som är 70 euro per utryckning och 50 euro till läkare i deltidsarbete.
Om en läkare som med kortare varsel än två dygn (48 t) nödgas åta sig ett jourpass som inte har fastställts för hen i gällande arbetsskiftsförteckning betalas en utryckningspenning om 70 euro till läkare i heltidsarbete och 50 euro till läkare i deltidsarbete. För att utryck- ningspenning ska betalas, måste läkaren åta sig ett jourpass.
§ 29 Granskningsperiod för det maximala antalet övertidstimmar
Kalenderåret används som en sådan period för det maximala antalet övertidstimmar som avses i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen. Till övriga delar tillämpas bestämmelsen i 19 § i arbetstidslagen.
Tillämpningsanvisning:
Till det maximala antalet övertidstimmar enligt 19 § i arbetstidslagen räknas arbete som utförts på arbetsgivarens initiativ och som överskrider följande antal timmar:
§ 30 Arbetstidshandlingar
Arbetsgivaren är skyldig att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning av vilken det framgår hur arbetstiden ska användas under arbetsperioden. Arbetsskiftsförteckningen ska
skriftligt delges tjänsteinnehavaren i god tid och senast tio dagar innan arbetsperioden bör- jar. Därefter får arbetsskiftsförteckningen ändras endast med tjänsteinnehavarens sam- tycke eller av grundad anledning.
Tillämpningsanvisning:
Se tillämpningsbilaga 1 till allmänna delen om hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och ändras med mera.
§ 31 Uträkning av timlön samt tidpunkten för ersättning i pengar eller i form av ledighet
Uträkning av timlön
Den timlön som behövs för uträkning av penningersättningar för mertids-, övertids-, kvälls-, natt-, lördags-, söndags-, och helgaftonsarbete samt jourersättning får man genom att dividera den fasta lönen för heltidsarbete för en kalendermånad med 163.
IV VILOTIDER
§ 32 Ledighet per vecka
1 mom. Om det är möjligt med hänsyn till att verksamheten inom hälso- och sjukvården ska kunna ordnas på ett ändamålsenligt sätt ordnas arbetstiden enligt följande:
Arbetstiden ska ordnas så att läkarna en gång i veckan får en minst 35 timmar lång oav- bruten ledighet, som i mån av möjlighet ska förläggas i samband med söndagen. Ledig- heten per vecka kan ordnas så att den uppgår till 35 timmar i genomsnitt under en 14- dygnsperiod. Ledigheten ska dock uppgå till minst 24 timmar i veckan.
Om inte verksamheten kräver något annat, ska läkarens ordinarie arbetstid förläggas till fem arbetsdagar i veckan. Arbetsskiften bör planeras så att de anställda i mån av möjlighet får två lediga dagar efter varandras varje vecka.
Utöver det som är stadgat i 31§ 3 mom. kollar kan en läkare förordnas att ha jour eller kal- las till arbete under sin veckoledighet eller under någon annan ledig dag, om detta är moti- verat med tanke på en effektiv verksamhet och patienternas säkerhet. En läkare har dock rätt att för en veckoledighet som hen sålunda har gått miste om inom tre månader erhålla en lika lång förkortning av sin ordinarie arbetstid som den ledighet som läkaren inte kun- nat hålla eller, om hen samtycker, en oförhöjd timlön för den tid som sålunda använts till arbete. Om det föreligger en av verksamheten betingad anledning som gör det nödvändigt att betala ersättningen i pengar, är detta möjligt även utan läkarens samtycke.
Tillämpningsanvisning:
1 Planering av ledighet per vecka
Avtalsbestämmelserna utgår från principen om femdagars arbetsvecka. För att de lediga dagarna ska kunna ges på ett ändamålsenligt sätt ska arrange- mangen med lediga dagar beaktas redan när arbetsskiftsförteckningen görs
upp. Lediga dagar är också t.ex. söckenhelger och de ledigheter som bevil- jats som jourersättning. Man ska t.ex. försöka garantera ledigheten per vecka på ett sådant sätt att inte samma läkare åläggs jour under ett helt veckoslut. När arbetsperiodens arbets- och jourarrangemang planeras bör man också i övrigt se till att det i perioden ingår sådana lediga dagar under vilka tjänste- innehavaren är fri från sina tjänsteåligganden och sin jourplikt.
Med ledighet per vecka avses att läkaren under en kalendervecka ska få en oavbruten ledighet på 35 timmar eller i genomsnitt 35 timmar, under vilken läkaren inte utför arbete (t.ex. ordinarie arbetstid, arbetad tid under fri jour eller telefonkonsultation eller annan distanskonsultation). Ledigheten per vecka kan alltså ordnas antingen så att det i varje kalendervecka ingår en oavbruten ledighet på minst 35 timmar eller så att ledigheten är i genomsnitt 35 timmar under en period på 14 dygn, varvid ledigheten ska vara minst 24 timmar i en följd under vardera veckan. I så fall är ledigheten under den andra veckan skillnaden mellan antalet lediga timmar den första veckan och de totalt 70 timmar som krävs, t.ex. 24 timmar vecka 1 och 46 timmar vecka 2 eller 30 timmar vecka 1 och 40 timmar vecka 2 (totalt alltså 70 timmar le- dighet).
I arbetsgivarens rätt att leda och övervaka arbetet ingår att bestämma vilket- dera veckoledighetssystem som iakttas. Genomsnittlig veckoledighet behö- ver inte vara regel eller fortlöpande praxis, utan veckoledigheten kan också tillfälligt ges som genomsnittlig.
Läkaren bör på förhand få veta när veckoledigheten infaller, men den behö- ver inte märkas ut i arbetsskiftsförteckningen, eftersom den indirekt framgår av tiderna för när arbetsskiften börjar och slutar. Ledigheten per vecka kan infalla delvis under föregående och delvis under följande kalendervecka, och den räknas då som ledighet under den vecka då största delen av ledigheten infaller.
Arbetsgivaren har rätt att vid behov ensidigt ändra tidpunkten för en plane- rad ledighet per vecka. Detta kan komma i fråga till exempel då en läkare måste inkallas till arbete under en planerad ledighet eller jour. Då räknas den längsta sammanhängande erhållna ledigheten som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka.
Om en läkare inte har arbetat hela veckan till exempel på grund av semester, sjukledighet, någon annan tjänstledighet eller arbetstidsersättning i form av ledig tid, och frånvaron har varat minst 35 timmar eller i genomsnitt 35 tim- mar i en följd, anses ledigheten per vecka ha uppfyllts.
2 Ersättning när ledigheten per vecka inte uppfylls
Om en läkare (som omfattas av arbetstidslagen) blir tvungen att arbeta under sin ledighet per vecka betraktas den längsta sammanhängande ledighet som läkaren fått som ledighet per vecka eller som en del av ledigheten per vecka, och för den del av veckoledigheten som inte uppfyllts, dvs. den arbetade ti- den under ledigheten, betalas en ersättning om en oförhöjd timlön för den tid som har använts till arbetet. Om till exempel en ledighet på 24 timmar har
Om arbetsgivaren har möjlighet att ordna ledigheten per vecka, men läkaren uttryckligen ber om arbetsarrangemang som innebär att ledigheten inte upp- fylls, har läkaren inte rätt till ersättning.
§ 33 Ledig dag efter aktiv jour
Arbetsgivaren ska se till att läkarna får en tillräcklig vilotid efter jourskift innan arbetet börjar följande dag.
Arbetsdagen efter aktiv jour (jour från kvällen till morgonen) ska helt eller delvis planeras som ledig t.ex. genom jourersättning i ledig tid så att den ordinarie arbetstiden under ar- betsdagen i fråga är högst den tid som eventuellt behövs för byte av arbetsuppgifter (0,5–2 timmar), om inte verksamheten inom hälso- och sjukvården absolut förutsätter något annat.
Tillämpningsanvisning:
§ 34 Ersättning i form av ledighet
1 mom. Arbetstidsersättning i form av ledighet som avses i detta avtal ges senast inom ett år från det att arbete som berättigar till arbetstidsersättningar utfördes.
2 mom. Om den planerade ersättningen i ledig tid inte har kunnat ges inom denna tid, betalas en penningersättning senast under den kalendermånad som följer efter att tiden för givande av ersättning i ledig tid gick ut.
Tillämpningsanvisning:
Ersättning för aktiv jour bör dock i mån av möjlighet ges i form av ledighet på läkarens första arbetsdag omedelbart efter respektive jour (se bestämmel- sen i § 33 ovan).
Jourersättning i form av ledighet (jourledighet) bör i allmänhet ges som hela arbetsveckor. Då motsvarar 38 timmar 15 minuter jourledighet en veckas ledighet i ordinarie arbetstid. Under en söckenhelgsvecka är jourledigheten mindre i motsvarande grad som den ordinarie arbetstiden är kortare.
Om jourledighet ges för en kortare period än en kalendervecka, iakttas som riktgivande i tillämpliga delar bestämmelserna om en avbruten arbetsvecka i
§ 24 mom. 3. Under en sådan vecka är den ordinarie arbetstiden en veckas ordinarie arbetstid (38 timmar 15 minuter), under en söckenhelgsvecka kor- tare enligt söckenhelgsförkortningen, minskad med mängden jourledighet, oberoende av på vilket sätt arbetstiden i respektive vecka har fördelats på de olika arbetsdagarna. Motsvarande förfarande iakttas under en arbetsperiod.
Ersättning i ledig tid ges i den tjänst där ledigheten har intjänats eller i en annan tjänst med samma lönenivå vid Ålands hälso- och sjukvård (ÅHS). Om ersättning i ledig tid inte har kunnat ges inom utsatt tid, betalas penning- ersättning enligt det tjänstekollektivavtal som gäller vid betalningstidpunk- ten. Penningersättningen betalas utgående från lönen vid betalningstidpunk- ten.
Under den vecka eller de dagar som ges som jourledighet kan läkaren inte utföra mertidsarbete.
Läkare som har jourledigt beordras i allmänhet inte jour under jourledig- heten, även om jourledighet inte utgör något hinder för att utföra jour under den vecka eller dag som getts som jourledighet.
3 mom. Flyttning av ledighet när läkaren insjuknar
Om tjänstemannen insjuknar under kompensationsledigheten, avbryts den och övergår från och med början av nästa dag till sjukledighet. Med kompensationsledighet avses mertids-, övertids-, jour och telefonberedskapstimmar som ges ut i ledighet.
§ 35 Daglig vilotid (måltidsrast och måltidsuppehåll)
En läkare har möjlighet att välja mellan att ta en måltidsrast på minst en halv timme som inte räknas in i arbetstiden eller att inta en måltid under arbetstid på arbetsplatsen förutsatt att arrangemanget inte stör arbetets gång eller de uppgifter som skall utföras, att hen inte avlägsnar sig från arbetsplatsen samt att måltiden inte medför mer än högst 20 minuters frånvaro från hens arbetsställe.
GEMENSAMMA TILLÄMPNINGSBILAGOR FÖR LÄKARE, TANDLÄKARE OCH VETERINÄRER
TILLÄMPNINGSBILAGA 1
Tillämpningsanvisning om arbetsskiftsförteckningar
1 Hur en arbetsskiftsförteckning görs upp
Till arbetsgivarens skyldigheter hör att på behörigt sätt göra upp en arbetsskiftsförteckning för tjänstemännen. Arbetsgivaren bör också ge allmänna anvisningar om de viktigaste principerna för hur arbetsskiftsförteckningen görs upp och hur den godkänns och ändras. Vid behov ges närmare anvisningar för kliniker/enheter e.d. De ledande tjänstemännen och de närmaste cheferna är primärt ansvariga för de underställda tjänstemännens arbetsskiftsförteckningar och övriga arbetstidsarrangemang samt tillsynen över dessa. Arbetsgivaren kan inte ersätta arbetsskiftsförteckningen med något annat dokument.
Xxxxxxx chef ansvarar för att en arbetsskiftsförteckning görs upp för de enskilda tjänstemännen enligt anvisningarna. När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska tjänstemännen själva eller den förtroendeman som representerar dem ges tillfälle att framföra sin åsikt, om tjänstemannen eller förtroendemannen begär det.
Av arbetsskiftsförteckningen ska framgå när den dagliga arbetstiden börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänstemannen. Arbetsskiftsförteckningen fungerar alltså samtidigt som tjänstemannens arbetsplan för arbetsveckan och arbetsperioden. Den dagliga ordinarie arbetstiden har inte fastställts i avtalet. Längden på läkarnas arbetsdagar och de tidpunkter då arbetet utförs kan variera beroende på verksamhetens karaktär i de enskilda klinikerna/ enheterna (bl.a. enligt antalet patienter, patientkategorier och vårdsynpunkter). Den ordinarie arbetstiden bör i allmänhet fördelas så jämnt som möjligt på arbetsveckans och arbetsperiodens samtliga arbetsdagar.
I arbetsskiftsförteckningen antecknas, utöver den ordinarie arbetstiden, även jour som beordrats tjänstemannen (när jouren börjar och slutar och vilken jourform det är fråga om) och kliniskt mertidsarbete, för att man ska kunna följa bl.a. totalarbetstiden (gränsen för övertid) och bundenheten till arbetet (bl.a. belastningsfaktorer, rättvis och ändamålsenlig fördelning av arbetsbördan), samt hur lediga dagar förlagts och tagits ut. Vid behov kan olika läkare utföra ordinarie arbetstid, mertidsarbete och jour samtidigt i slutet
av dagen. En tjänstemans arbetsskift och jourer bör planeras så att arbetspassen inte blir alltför långa och påfrestande.
Den verksamhet som antecknats i arbetsskiftsförteckningen ska ske vid hälsocentralen, sjukhuset eller respektive verksamhetsenhet (t.ex. rådgivningsbyrå, skola, poliklinik), om inte chefen av särskilda skäl ger tillstånd till att en bestämd uppgift utförs någon annanstans, eller det är frågan om hembesök eller någon annan tjänsteuppgift. Detta gäller även administrativa byråuppgifter. Arbete som utförts hemma godkänns inte som arbetstid annat än i undantagsfall.
2 Utjämningsschema
Om den arbetsperiod som iakttas är så lång att det är svårt att på förhand göra upp en arbetsskiftsförteckning för hela perioden, kan man göra upp ett utjämningsschema för arbetstiden enligt arbetstidslagen (LL 1998:4) och fastställa en separat arbetsskiftsförteckning för varje kortare period. Innan arbetsgivaren ändrar längden på arbetsperioden ska arbetsgivaren höra den förtroendeman som företräder tjänstemannen eller tjänstemännen själva.
3 Ändringar i arbetsskiftsförteckningen
Huvudregeln är att en arbetsskiftsförteckning som fastställts och lagts fram ska följas. Om avvikelser från arbetsskiftsförteckningen måste göras, antecknas de eventuella ändringarna i arbetsskiftsförteckningen (därtill kan de dokumenteras separat).
Huruvida det föreligger grundad anledning att ändra arbetsskiftsförteckningen prövas från fall till fall. Sådana anledningar är bland annat verksamhetsbetingade skäl, t.ex. patienternas antal, kategori och vårdbehov eller oförutsedd frånvaro bland personalen. En grundad anledning föreligger också när en tjänsteman till exempel på grund av sjukdom inte sköter ett arbetsskift eller en jour som tjänstemannen enligt arbetsskiftsförteckningen skulle få ersättning för i ledig tid, eller om arbetsskiftsförteckningen har gjorts upp på ett felaktigt sätt. En grundad anledning, och ett förfarande som rekommenderas, är att man, om mer arbete än planerat behöver utföras någon dag, istället kortar av arbetstiden för de övriga arbetsdagarna under arbetsperioden i motsvarande mån om det är möjligt med tanke på verksamheten. Den ordinarie arbetstiden ska då i genomsnitt bli den som anges i § 24 1 mom i bilaga 6, dvs. 38 timmar 15 minuter per vecka.
Ändringar ska godkännas av den som fastställt arbetsskiftsförteckningen, i brådskande fall i efterskott. Om arbetsskiftsförteckningen nödvändigtvis måste ändras så att den ordinarie arbetstiden ändras till kliniskt mertidsarbete eller annat mertids-/övertidsarbete, ska tillstånd på förhand inhämtas hos den som fastställt arbetsskiftsförteckningen.
4 Planering av arbetsskiftsförteckningen och arbetsperiodens längd för en deltidsanställd läkare eller tandläkare
När arbetsskiftsförteckningen görs upp gäller samma skyldigheter och principer för deltidsanställda som för heltidsanställda. Också för en deltidsanställd tandläkare ska arbetsskiftsförteckningen utvisa när den dagliga arbetstiden de facto börjar och slutar samt tillräckligt specificerat hur arbetstiden ska användas för de uppgifter som ålagts tjänstemannen.
För deltidsanställda kan arbetsgivaren ha godkänt en speciell indelning i arbetsperioder och lediga perioder. I så fall ska arbetsperioden vara tillräckligt lång för en utjämning till genomsnittlig arbetstid. För deltidsanställda läkare och tandläkare används och görs upp en arbetsskiftsförteckning av annan längd än för heltidsanställda. Om det till exempel är fråga om en läkare eller tandläkare som arbetar varannan vecka, ska en arbetsperiod som är delbar med två tillämpas på hen, till exempel en arbetsperiod på sex veckor.
5 Hörande och förhandlingar vid ändringar i arbetstidsarrangemangen
Om verksamheten kräver att väsentliga och permanenta ändringar genomförs i de arbetstidsarrangemang som enligt arbetsskiftsförteckningarna vanligtvis har iakttagits, ska förhandlingar om ändringarna föras med respektive
tjänsteman, eller, om de nya arrangemangen gäller minst fem tjänstemän, med den förtroendeman som representerar tjänsteinnehavarna. Vid förhandlingarna bör samförstånd eftersträvas.
6 Tider som bör reserveras i arbetsskiftsförteckningen för läkarnas och tandläkarnas olika uppgifter
6.1 Läkare vid primärvården
6.1.1 Mottagningsarbete
För mottagningsarbete ska i arbetsskiftsförteckningen upptas så många timmar i veckan som man antar behövs för mottagningsverksamheten, enligt vad som är möjligt med hänsyn till läkarens övriga uppgifter. Mottagningsarbetet är hälsocentralens viktigaste uppgift.
6.1.2 Arbetsuppgifter vid rådgivningsbyråer m.m.
Förutom för mottagningsarbetet ska i arbetsskiftsförteckningen reserveras tillräckligt med tid för läkarens övriga uppgifter (skolor, rådgivningsbyråer, vårdavdelningar, vårdinrättningar o.s.v.). I den tid som reserveras för hälsorådgivning och skolhälsovård m.m. ska också ingå den tid som behövs för resor från en arbetsplats till en annan.
6.1.3 Intyg och utlåtanden
I arbetsskiftsförteckningen reserveras inte separat tid för utskrivning av intyg under patientbesök. Vid behov reserveras i arbetsskiftsförteckningen tillräckligt
med tid för omfattande och tidskrävande utlåtanden och intyg (gäller också intyg och utlåtanden om patienter som undersökts på annan tid än under ordinarie arbetstid).
6.1.4 Överläggningar och sammanträden
Arbetsplatsutbildning och överläggningar antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
Sammanträden eller möten som bestämts av en myndighet och som äger rum före kl. 16 räknas till den ordinarie arbetstiden, däremot inte sammanträden som äger rum efter kl. 16, eftersom tjänstemannen för dessa sammanträden får mötesarvode enligt landskapsregeringens beslut om kommittéarvoden. Sammanträden på grund av förtroendeuppdrag och externa sakkunniguppdrag räknas inte till den ordinarie arbetstiden.
6.2 Tandläkare vid hälsocentraler
6.2.1 Kliniskt mottagningsarbete
Med kliniskt mottagningsarbete avses mottagningsarbete som en tandläkare beordrats att sköta antingen vid en tandklinik eller en rådgivningsbyrå och som omfattar nödvändig undersökning och behandling för att bevara och förbättra hälsotillståndet för patienternas tänder, mun och tuggorgan.
6.2.2 Annat än kliniskt arbete
I arbetsskiftsförteckningen bör tillräckligt med tid per vecka reserveras för planering av patientarbete, patientadministration, förebyggande av munsjukdomar hos befolkningen, upplysningsarbete och andra uppgifter som inte ingår i det kliniska patientarbetet och som t.ex. gäller skolor, arbetshandledning, planering av mottagningen o.d.
6.3 Administrativa uppgifter för läkare och tandläkare vid hälsocentraler
Vad som sägs nedan gäller i tillämpliga delar också klinikchef, medicinsk chef och läkare/tandläkare i motsvarande ställning.
De administrativa uppgifterna koncentreras till en ansvarig eller för en delfunktion ansvarig läkare, och av läkaren arbetstid reserveras för dessa uppgifter ett tillräckligt antal timmar per vecka, med beaktande av bl.a. hälsocentralens storlek, delfunktionens art och antalet underställda. Även i fråga om de administrativa uppgifterna bör man försöka precisera den tid som ska användas för regelbundet återkommande uppgifter eller andra på förhand kända uppgifter.
Arbetsgivaren bör ge anvisningar om hur många timmar per vecka en ansvarig eller en för en delfunktion ansvarig läkare högst förutsätts använda för administrativa uppgifter. Om mera tid än så används för administrativa uppgifter, måste överskridningen kunna motiveras.
Om en ansvarig läkare temporärt får en specialuppgift (t.ex. att planera en vårdavdelning eller ny tandklinik eller att göra upp ett upphandlingsprogram) bör arbetsgivaren samtidigt besluta hur mycket tid som ska reserveras för uppgiften i arbetsskiftsförteckningen.
6.4 Kliniskt mertidsarbete för läkare/tandläkare vid hälsocentral Mottagningsarbete som sker i form av mertidsarbete antecknas i allmänhet på förhand i arbetsskiftsförteckningen. Beroende på patientsituationen kan det förhandsplanerade mertidsarbetet i någon mån underskridas eller överskridas. Eventuella ändringar ska antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
Utgångspunkten är att den dagliga arbetstiden inleds med ordinarie arbetstid och att mertidsarbete vid behov utförs efter den dagliga ordinarie arbetstidens slut.
I undantagsfall kan mertidsarbete av verksamhetsskäl utföras före den ordinarie arbetstiden (t.ex. rådgivningsmottagning efter kl. 16).
För att kunna garantera en resultatrik verksamhet vid hälsocentralen, är det ändamålsenligt att följa bl.a. effektiviteten i mottagningsverksamheten under ordinarie arbetstid och mertidsarbetstid. Den mottagningstid som ska reserveras per patient är i allmänhet ungefär lika lång under mertidsarbetstiden som under den ordinarie arbetstiden.
6.5 Läkare vid sjukhus
6.5.1 Allmänt
I arbetsskiftsförteckningen antecknas med klockslag åtminstone de arbetstider för en läkare som inverkar på den övriga personalens verksamhet. Även sådant arbete som eventuellt inte är bundet vid exakta klockslag bör fastställas så exakt som möjligt. Som sådant arbete kan endast godkännas sjukhus- och poliklinikarbete som är nödvändigt med tanke på verksamheten. Tiden för fullgörande av ordinarie arbetstid som inte är bunden vid exakta klockslag antecknas i arbetsskiftsförteckningen. Även eventuella s.k. kvällsronder bör antecknas i arbetsskiftsförteckningen.
6.5.2 Kliniskt mertidsarbete
Kliniskt mertidsarbete antecknas på förhand i läkarens arbetsskiftsförteckning (se
§ 27)
Tillämpningsanvisning om begrepp inom läkaravtalets tillämpningsområde
Rätten att utöva läkar-, tandläkar-, specialistläkar- och specialtandläkaryrket regleras i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (559/1994).
Med stöd av lagen har förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (564/1994) utfärdats.
Nedan anges till behövliga delar numret på lagar och förordningar genom vilka lagen eller förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården har ändrats.
Rätt eller tillstånd att utöva yrke i Finland beviljas av Tillstånds- och tillsynsverket för social- och hälsovården Valvira efter ansökan
I avtalet har följande begrepp använts: Legitimerad läkare
- Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare efter att ha avlagt medicine licentiatexamen i Finland.
- Läkare som har rätt att utöva läkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
- Läkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade läkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva läkaryrket i Finland.
- Läkare med specialisträttigheter jämställs vid tillämpningen av avtalet med legitimerade läkare, men inte tvärtom.
Läkare med specialisträttigheter
- Läkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialisträttigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt 4 § 3 mom. sådan lagen lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialistkompetens enligt 6 § sådan lagen lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialisträttigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
- Läkare som har rätt att utöva specialistläkaryrket som legitimerad läkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Legitimerad läkare med särskild allmänläkarutbildning (YEK)
Läkare som har avlagt tilläggsutbildningen för läkare inom primärvården före 1.5.2011 eller särskild allmänläkarutbildning efter detta datum och som med stöd av detta har rätt att utöva allmänläkaryrket inom socialskyddssystemet i ett annat EU- eller EES-land utanför Finland.
Bestämmelser om särskild allmänläkarutbildning finns i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011), förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och i SHM:s förordning om specialistläkarutbildning och specialisttandläkarutbildning samt om särskild allmänläkarutbildning (56/2015).
Läkare
Avser alla de läkare som räknas upp ovan. Medicine studerande
Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 § och 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i läkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad läkare som har rätt att utöva läkaryrket.
AT-läkare
Läkare som gör allmän tjänstgöring för läkare enligt svensk modell i samarbete med Uppsala Akademiska sjukhus eller annat sjukhus.
Amanuens
Med amanuenser, dvs. läkarpraktikanter, avses medicine studerande som fullgör den tjänstgöring som krävs inom läkarutbildningen såsom amanuenser i tjänsteförhållande.
Legitimerad tandläkare
Anmärkning:
Odontologie licentiatexamen har ändrats 1.8.2011 så att utbildningen har förlängts med sex månader och i examen har införts fördjupad praktik som ersätter praktiken enligt tidigare praxis. De som avlagt den nya examen får rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerade tandläkare (s.k. full legitimering) direkt med stöd av sin licentiatexamen. Reformen gäller automatiskt dem som påbörjat sina odontologiska studier tidigast 1.8.2011. De som påbörjat sina studier tidigare kan börja avlägga examen enligt de nya bestämmelserna tidigast 1.8.2013. De som studerat enligt den gamla examen förutsätts för full legitimering fortfarande utföra praktisk tjänstgöring på nio månader efter att de har avlagt
odontologie licentiatexamen. Det nya och det gamla systemet gäller parallellt till utgången av 2020.
- Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare efter att ha avlagt odontologie licentiatexamen i Finland. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som trädde i kraft 1.8.2011.
- Tandläkare som efter odontologie licentiatexamen har fullgjort av Valvira godkänd praktisk tjänstgöring som avses i 4 § 2 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som har rätt att självständigt utöva tandläkaryrket såsom legitimerad tandläkare. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen men enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
- Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
- Tandläkare som avses i övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården och som var legitimerade tandläkare när lagen trädde i kraft 1.7.1994 och då hade rätt att självständigt utöva tandläkaryrket i Finland.
Vid tillämpningen av avtalet jämställs tandläkare med specialtandläkarrättigheter nedan med legitimerade tandläkare, men inte tvärtom.
Tandläkare med specialtandläkarrättigheter
- Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har specialtand- läkarrättigheter enligt 4 § 2 mom. i lagen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom lagarna 1355/2014 och 312/2011) eller enligt lagens 4 § 3 mom. sådant det lydde 30.4.2011 (ändrad genom lag 1030/2000), eller som har specialtandläkarkompetens enligt 6 § sådan den lydde 31.12.2000 eller som beviljats specialtandläkarrättigheter när lagen trädde i kraft 1.7.1994 (se övergångsbestämmelsen i 46 § 1 mom. i lagen).
- Tandläkare som har rätt att utöva specialtandläkaryrket som legitimerad tandläkare eller som beviljats motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Tandläkare med begränsad legitimation
- Tandläkare som på basis av utbildning som fullgjorts i Finland har beviljats rätt enligt 4 § 1 mom. sådant det lydde till 30.4.2011 i lagen om yrkesutbildade
- personer inom hälso- och sjukvården att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning och tillsyn. Detta tillämpas på tandläkare som har avlagt odontologie licentiatexamen enligt den lagstiftning som gällde före 1.8.2011.
- Tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket som legitimerad tandläkare under någon annans ledning eller tillsyn, eller motsvarande tillstånd att utöva yrket på basis av utbildning som fullgjorts någon annanstans än i Finland.
Bestämmelser om praktisk tjänstgöring för legitimerade tandläkare ingick i 6 § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården, men paragrafen upphävdes genom statsrådets förordning 377/2011. Enligt den sistnämnda förordningen tillämpas ändå 6 §, sådan den lydde när förordningen trädde i kraft, på tandläkare vars odontologie licentiatexamen inte har omfattat en sex månaders fördjupad praktik.
Tandläkare
Avser alla de tandläkare som räknas upp ovan.
Odontologie studerande
- Studerande som fullgjort de studier som föreskrivs i 3 a eller 3 b § i förordningen om yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården (ändrad genom förordning 377/2011) och som med stöd av bestämmelsen i fråga tillfälligt får vara verksam i tandläkaruppgifter under ledning och tillsyn av en legitimerad tandläkare som har rätt att utöva tandläkaryrket.
- Studerande som utför den fördjupade praktik som ingår i examen enligt universitetslagens 40 § 2 mom. 3 punkt som trädde i kraft 1.8.2011. (Lag om ändring av universitetslagen 315/2011)
Legitimerad veterinär
Veterinär som Livsmedelssäkerhetsverket med stöd av lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) har beviljat rätt att verka som legitimerad veterinär.
Specialveterinär
Veterinär som uppfyller de krav som föreskrivs i 42 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) (42 § ändrad genom lagarna 301/2006 och 1094/2007) och i 6 § i förordningen om specialveterinärexamen och rätten att vara verksam som specialveterinär (275/2000).
Veterinärmedicine studerande
Studerande som efter fullgjorda studieprestationer enligt 7 § i lagen om utövning av veterinäryrket (29/2000) får utöva veterinäryrket temporärt. (7 § ändrad genom lag 301/2006)
Avtalsparterna är eniga om att kontinuiteten i vården och långvariga patientrelationer förbättrar hälsocentralsarbetets produktivitet, kostnadseffektivitet samt meningsfullhet för enskilda läkare och tandläkare. Avtalsparterna uppmanar att stärka de resurser som främjar hälsocentralsarbetet.
Brådska belastar läkarna i den offentliga sektorn
Av de läkare som arbetar vid hälsocentralerna uppger ca 75 procent att ständig brådska eller outförda arbeten skapat en börda för dem åtminstone rätt ofta under det senaste halvåret. För läkare som arbetar vid sjukhus är motsvarande andel ca 60 procent. (Källa: Lääkärin työolot ja terveys 2019). Också tandläkarna uppger att arbetsmängden är den faktor som mest försämrar välbefinnandet i arbetet. (Källa: TTL: Hammaslääkärien työhyvinvointi Suomessa 2019).
Resurserna, ledningen och arbetsfördelningen i skick
För att hälsocentralsarbetet ska vara resultatrikt och sporra de anställda att orka arbeta, är det nödvändigt att hantera belastningskällorna i arbetet och säkerställa åtminstone följande:
• De närmaste chefernas roll är central för att det dagliga arbetet ska vara smidigt.
• Arbetet måste organiseras så att långvariga patient-läkarrelationer säkerställs. Det här gynnar särskilt dem som anlitar tjänsterna i stor omfattning.
• I tandläkarnas arbete är det också viktigt att behandlingarna blir klara inom en rimlig tid.
• Med en ändamålsenlig arbetsfördelning mellan yrkesgrupperna kan man mycket snabbt påverka läkarnas möjligheter att orka i arbetet. Läkarna och tandläkarna har till uppgift att diagnostisera sjukdomar och besluta om behandlingen av dem. Detta kan inte överföras till andra yrkesgrupper.
• Arbetsfördelningen bör därför utvecklas så att läkarna och tandläkarna sköter uppgifter enligt sin utbildning och sitt kunnande, och så få andra uppgifter som möjligt.
• Onödiga gränser för arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper bör suddas ut både normativt och genom arbetsgivarnas praktiska arbetsplanering.
• Den som tillhandahåller service bör ha möjlighet att rikta tjänsterna på ett ändamålsenligt sätt för att minska skillnaderna i välfärd och hälsa.
• Hälsocentralsarbetet bör utvecklas så att patienten beroende på sitt behov av hälsovård kan gå direkt till rätt yrkesutbildad person inom hälso- och sjukvården
– sjukskötare, munhygienist, fysioterapeut, hälsovårdare, psykolog, tandläkare eller läkare.
• Rätt dimensionerade personalresurser säkerställer en rimlig arbetsbörda så att den ordinarie arbetstiden räcker till för att utföra arbetsuppgifterna och så att läkare och tandläkare kan sköta sina patienter i enlighet med vårdrekommendationerna.
• Tillräckliga möjligheter till fortbildning och konsultation samt stöd till utbildningsansvarig läkare
• Verksamhetsenheter inom hälso- och sjukvården bör ha fungerande och ändamålsenliga arbetslokaler och arbetsredskap.
Genom utveckling av bättre fungerande informationssystem och eliminering av problem i systemen skulle mycket tid frigöras för läkarnas och tandläkarnas patientarbete. Även flerfaldig journalföring och onödig statistikföring bör elimineras i läkarnas och tandläkarnas arbete.
• En systematisk kompetensutveckling bör göra det möjligt att upprätthålla yrkesskickligheten, lära sig nytt och avancera i karriären samt ge möjlighet till löneutveckling.
Målet att öka den offentliga primärvårdens verkningsfullhet
Hälsocentralsarbetet bör innehålla resurser som främjar välbefinnandet i arbetet och arbetets produktivitet. Genom att stärka dessa resurser kan man få läkar- och tandläkarkåren att stanna kvar i långa anställningsförhållanden och rekryteringen av nya anställda underlättas.
Möjligheterna att påverka sitt eget arbete, rättvis behandling på arbetsplatsen och ett gott och innovativt arbetsklimat är faktorer som sporrar de anställda att orka i arbetet och stärker deras engagemang. De här faktorerna möjliggör långvariga patient-läkarrelationer som ökar upplevelsen av att arbetet har betydelse och att det uppskattas i samhället.
Avtalsparterna uppmuntrar till att stärka dessa positiva faktorer i arbetet och att genomföra de åtgärder som beskrivs ovan. På så sätt kan man säkerställa att varje ålänning får den vård den behöver.
BILAGA 9
ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR VISSA TJÄNSTEMÄN MED EN 37 TIMMARS ARBETSVECKA
Upphör fr.o.m. 27.3.2023. Se underteckningsprotokollet från den 11.1.2023
Beträffande arbetstiden för kemist (1.1.2019 överförs kemisten till veckoarbetstid), vårdchef, överskötare, psykolog, socialkurator, socialarbetare, synterapeut, laborant samt vårdpersona- len och terapeuterna vid psykiatriska mottagningarna och psykiatriska dagsjukvården iakttas vad i denna bilaga är överenskommet.
1 §
Ordinarie arbetstid
1 mom. Arbetet ordnas i princip så att det grundar sig på en femdagars (mån-fre) arbetsvecka, med undantag av vad nedan i 4 mom. är överenskommet.
2 mom. Den ordinarie arbetstiden är 37 t per vecka. Arbetstiden kan även ordnas så att den enligt ett på förhand uppgjort arbetstidsschema under förloppet av två eller högst tre veckor utjämnas till i medeltal 37 t per vecka.
3 mom. Den dagliga tjänstgöringen sker inom ramen för den i 1 mom. avtalade ordina- rie arbetstiden per vecka mellan kl. 6.00 och 18.00 med iakttagande av anting- en en fast eller en varierande (flexibel) arbetstid efter vad som prövas ändamålsenligt och nödvändigt.
4 mom. Arbetstiden under en sådan vecka eller arbetsperiod då långfredagen, annandag påsk eller midsommaraftonen infaller liksom under sådana veckor eller arbets- perioder när nyårsdagen, trettondagen, första maj, Kristihimmelsfärdsdagen, självstyrelsedagen, självständighetsdagen, julaftonen, juldagen eller annandag jul infaller på en annan dag än en lördag eller en söndag förkortas med 7 t 24 min för varje sådan fridag som infaller under arbetsveckan eller -perioden.
5 mom. Om arbetsveckan eller -perioden avbryts på grund av semester, tjänstledighet eller för ett deltagande i en kurs eller av den anledningen att tjänsteförhållandet börjar eller slutar under pågående vecka och avbrottet inte har varit känt när arbetstidsschemat gjordes upp, förkortas arbetstiden med det timantal som har antecknats i tidsschemat för avbrottsdagarna. Om avbrottet var känt när arbets- tidsschemat gjordes upp, förkortas arbetstiden med 7 t 24 min förutsatt att avbrottsdagen annars hade varit en arbetsdag.
2 §
Systemet med arbetstidsbank
1 mom. Angående systemet med arbetstidsbank hänvisas till 7 § tjänstekollektivavtalet om arbetstider.
3 §
Dagliga vilotider
1 mom. Upphävs.
2 mom. Utöver måltidsrasten bereds tjänstemannen möjlighet att under arbetstid hålla kaffepaus om högst 20 minuter per dag. Under pausen är tjänstemannen inte berättigad att avlägsna sig från arbetsplatsen.
Tillämpningsanvisning:
4 §
Ledighet per vecka
1 mom. En tjänsteman skall ges en minst 35 timmar lång, oavbruten ledighet under söndagsdygnet och i omedelbar anslutning till detta eller, om detta inte är möj- ligt, under annan tid av veckan. I regel inbegriper ledigheten två lediga dagar efter varandra. Den ena av dessa skall om möjligt vara en lördag.
2 mom. Avvikelse från bestämmelserna i 1 mom. får göras, om tjänstemannen under sin veckovila behövs i arbetet för att den regelbundna verksamheten skall kunna upprätthållas.
3 mom. Om den oavbrutna vilotiden inte innefattar två fulla kalenderdygn, skall den uppgå till minst 54 timmar.
5 §
Arbetstidsersättningar
1 mom. Till tjänstemän, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är högst 4 145,91 euro per månad fr.o.m. 1.6.2022
4 235,04 euro per månad fr.o.m. 1.6.2023
4 315,51 euro per månad fr.o.m. 1.6.2024 betalas nedan i 6–12 § angivna ersättningar.
2 mom. Till tjänstemän, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är per månad
fr.o.m. 1.6.2022 högre än 4 145,91 euro men högst 4 435,02 euro per månad
fr.o.m. 1.6.2023 högre än 4 235,04 euro men högst 4 530,38 euro per månad
3 mom. Till tjänstemän, vars grundlön utan erfarenhetstillägg är högre än
4 435,02 euro per månad fr.o.m. 1.6.2022
4 530,38 euro per månad fr.o.m. 1.6.2023
4 616,46 euro per månad fr.o.m. 1.6.2024
betalas nedan i 13 § 2 mom. angivna ersättningar.
6 §
Mertidsersättning
Tillämpningsanvisning:
Beloppen ovan i denna paragraf justeras i samband med allmänna löne- justeringar av tjänstemännens grundlöner.
1 mom. Arbete som utförs utöver tjänstemannens ordinarie arbetstid utan att dock vara övertidsarbete, ersätts antingen genom att ge tjänstemannen en motsvarande fritidsgottgörelse (timme mot timme) eller genom att betala enkel timlön för varje timme mertidsarbete.
7 §
Mertidsersättning under en söckenhelgvecka
1 mom. Under en vecka i vilken ingår en i 1§ 4 mom. nämnd söckenhelg (vardagshelg) eller helgafton, som förkortar den ordinarie arbetstiden, betalas i mertidsersätt- ning enkel timlön för den tid som överskrider den förkortade, ordinarie arbets- tiden per vecka.
Tillämpningsanvisning:
Gränsen för övertidsarbete sänks inte på grund av söckenhelger, inte heller beträffande en deltidsanställd.
8 §
Övertidsersättning
1 mom. Ersättning betalas för arbete som överskrider 38 h 15 min. i veckan.
3 mom. Övertidsarbete kan även ersättas i fritid som beräknas på motsvarande sätt som penningersättningen enligt 2 mom.
9 §
Kvällstillägg
1 mom. För arbete som utförs mellan kl. 18.00 och 21.00 betalas ett tillägg per timme motsvarande 15 % av den enkla timlönen.
10 §
Nattillägg
1 mom. För arbete som utförs mellan kl. 21.00 och 06.00 betalas ett tillägg per timme motsvarande 30 % av den enkla timlönen.
Söndagstillägg
1 mom. För arbete som utförs mellan kl. 00.00 och 24.00 på en söndag, nyårsdagen, trettondagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Kristihimmelsfärdsda- gen, självstyrelsedagen, midsommardagen, alla helgons dag, självständighets- dagen, juldagen och annandag jul, betalas ett tillägg per timme som motsvarar den enkla timlönen.
2 mom. Ersättning för söndagsarbete utbetalas likaså för arbete som utförs dagen innan sagda dagar mellan klockan 18.00 och 24.00.
12 §
Helgaftonsersättning
1 mom. För arbete som utförs under påsklördagen eller på midsommaraftonen mellan kl. 00.00 och 18.00 eller på julaftonen mellan kl. 00.00 och 24.00, betalas ett tillägg per timme som motsvarar den enkla timlönen.
13 §
Arbetstidsersättningar till vissa tjänstemän
1 mom. För mertids- och övertidsarbete som överstiger den ordinarie arbetstiden per vecka eller per sådan arbetsperiod som är längre än en vecka, en fritidsgottgö- relse om en timme för varje timme mertids- eller övertidsarbete eller i form av en penningersättning, den enkla timlönen. En penningersättning för övertidsar- bete som per vecka överskrider 40 h, betalas dock förhöjd med 50 %.
För söndagsarbete enkel timlön för varje timme söndagsarbete.
(Nytt moment) 1.6.2018
2 mom. Ersättning för arbete som tjänstemannen utför på arbetsgivarens initiativ utöver den ordinarie arbetstiden ges i form av ledighet med lön. Ledigheten ges för- hållande ett till ett (en timme arbete: en timme ledigt).
Ledigheten ges inom de sex kalendermånader som följer efter att arbetet utfördes.
Om tjänstemannen insjuknar avbryts den ledighet som har beviljats som arbetstidsersättning enligt denna paragraf. Ledigheten ändrar från och med början av nästa dag till sjukledighet.
Tid som åtgår till en sådan uppgift för vilken det betalas arvode för att en tjänsteman handhar till en annan tjänst hörande uppgifter vid sidan om egen tjänst eller för vilken det betalas ett annat särskilt arvode eller ersättning, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av denna paragraf.
Tid som utom tjänstetid används för representation eller andra motsvarande uppdrag och som är svår att följa upp, räknas inte som arbetstid vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf, om inte tjänstemannen ifråga har utfört egentliga tjänsteuppgifter i samband därmed.
14 §
Enkel timlön
1 mom. Den timlön som läggs till grund för beräkningen av ersättningen för mertids- och övertidsarbetet samt för kvälls-, natt-, söndags- och helgaftonstillägg, er- hålls genom att dividera tjänstemannens fasta avlöning för ifrågavarande ka- lendermånad med talet 160.
15 §
Övriga bestämmelser
I övrigt iakttas tjänstekollektivavtalet om arbetstider i tillämpliga delar.
BILAGA 10
Nattvårdstillägg
NATTVÅRDSTILLÄGG
Nattvårdstilläggets storlek
Vid sjukhus, vårdanstalt och hälsocentral betalas för ett nattskift som varar minst åtta timmar (varav minst sju timmar infaller mellan klockan 22.00 och 7.00) ett separat nattvårdstillägg om
2,18 euro fr.o.m. 1.6.2022
2,23 euro fr.o.m. 1.6.2023
2,27 euro fr.o.m. 1.6.2024
som inte hör till tjänstemannens fasta avlöning, till personer i periodarbete som innehar tjänst eller tillfällig uppgift som sjukskötare, laboratorieskötare, röntgenskötare, barnmorska, primärskötare, närvårdare, avdelningsskötare, ansvarig sjukskötare, biträdande avdelningsskötare, medikalvaktmästare, hälsovårdare och innehavare av annan tjänst, om behörighetskravet i tjänsten är utbildning såsom hjälpskötare eller primärskötare, barnskötare, vårdare av psykiskt utvecklingsstörda, sjukskötare, barnmorska, laboratorieskötare, röntgenskötare, medikalvaktmästare, socialpedagog eller hemvårdare eller specialutbildning på något av ovannämnda områden.
Ovan avsett nattvårdstillägg erläggs dock till ett belopp av 2,73 euro fr.o.m. 1.6.2022
2,79 euro fr.o.m. 1.6.2023
2,84 euro fr.o.m. 1.6.2024
när avdelningsskötare, biträdande avdelningsskötare, sjukskötare, barnmorska, röntgenskötare, laboratorieskötare, primärskötare eller närvårdare under nattarbetsskift på grund av jourarrangemang fungerar vid flera än en bädd- eller åtgärdsavdelning, bädd- och åtgärdsavdelning eller sammansatt avdelning och ansvarar för minst 60 bäddplatser.
Nattvårdstillägg
Detta nattvårdstillägg om
2,73 euro fr.o.m. 1.6.2022
2,79 euro fr.o.m. 1.6.2023
2,84 euro fr.o.m. 1.6.2024
tillämpas även på de sjukskötare som arbetar inom distriktsansluten hemsjukvård.
Tillämpningsanvisning:
Det 1 och 2 stycket i bilagan gäller endast s.k. utbildad hälsovårds- personal. Arvode i enlighet med bestämmelserna betalas också till sådana som inte är behöriga (till exempel vikarier), som inte har den i resp. stycke nämnda utbildningen, men som arbetar i tjänster/uppgifter där respektive utbildning krävs.
En hälsocentrals jourpoliklinik eller annan motsvarande enhet, som åtminstone på dagtid har egen personal, kan på basen av verksamhetens omfattning vara en här avsedd åtgärdsavdelning.
Vid sjukhus, vårdanstalt och hälsocentral betalas för nattarbetsskift som varar minst åtta timmar (varav minst sju timmar mellan klockan 22.00 och 7.00) ett separat nattvårdstillägg om
1,83 euro fr.o.m. 1.6.2022
1,87 euro fr.o.m. 1.6.2023
1,91 euro fr.o.m. 1.6.2024
som inte hör till den fasta avlöningen till personer i periodarbete som är vård- och sjukhusbiträden samt nattskötare utan utbildning, nattvakare, medikalvaktmästare utan utbildning och vaktmästare som huvudsakligen fungerar i medikalvaktmästaruppgifter.
BILAGA 11
TJÄNSTEKOLLEKTIVAVTAL OM SKYDDSKLÄDER
1 §
En tjänstemans rätt till skyddskläder
1 mom. En tjänsteman som tjänstgör i huvudsyssla vid Ålands hälso- och sjukvård tillhanda- hålls, med de undantag som nämns i 2 § nedan, skyddskläder i enlighet med detta avtal.
Protokollsanteckning:
Med skyddskläder avses en skyddsdräkt, en skyddsrock, en kombination av skyddsrock och -byxor eller annan motsvarande skyddsklädsel som ställs till tjänstemannens förfogande för att i hens tjänsteutövning användas som skydd för hens egna kläder.
Strumpor, skor och ytterkläder är inte skyddskläder som avses i detta avtal.
Till en ordinarie tjänsteman kan skyddskläderna ges såsom personliga skyddskläder (utan att de dock blir hens egendom).
2 mom. Detta avtal gäller inte sådana skyddskläder som överlåts till en tjänsteman med stöd av stadgandena i arbetarskyddslagen (FFS 738/2002) eller med stöd av andra stadganden eller bestämmelser som gäller arbetarskyddet.
2 §
Tjänstemän som inte har rätt till skyddskläder
1 mom. Följande tjänstemän vilka inte arbetar i förhållanden som motiverar användning av särskilda skyddskläder, är undantagna från den rätt som framgår av 1§ 1 mom. ovan: Hälso- och sjukvårdsdirektör, ekonomichef, personalchef, redovisningschef, IT-chef, upphandlingschef, löneföreståndare, byråsekreterare, budgetplanerare, kanslist, löneredovisare, redovisare, anskaffningschef, specialplanerare, driftsplanerare och tjänsteman i likartade uppgifter.
Skyddskläder
2 mom. En tjänsteman som erhåller tjänstedräkt eller s k dräktpenning, har inte rätt till skyddskläder enligt detta avtal och vice versa.
4 mom. Utan hinder av bestämmelserna i denna paragraf kan en i 1 mom. nämnd tjänsteman som tillfälligt är tvungen att arbeta i synnerligen smutsiga, våta, leriga, sotiga, dammiga eller andra dylika arbetsuppgifter, som förutsätter skydd av den egna klädseln, tillhandahållas i 1 § beskrivna skyddskläder för att användas på arbetsplatsen vid utförande av arbetsuppgifter av nämnt slag. Sådana skyddskläder används gemensamt arbetsplatsvis och de förvaras på arbetsplatsen.
3 §
Underhållet av skyddskläderna
1 mom. Skyddskläderna underhålls av arbetsgivaren. Om ett ändamålsenligt underhåll inte kan ordnas, kan man undantagsvis förfara så, att tjänstemannen själv ansvarar för underhållet av de skyddskläder som har ställts till hens disposition. Kostnaderna för underhållet ersätts då enligt det gängse genomsnittspriset på orten, dock högst med 3,36 euro (20 mk) per månad.
2 mom. Det i 1 mom. nämnda ersättningsbeloppet kan justeras utan att detta avtal sägs upp.
Protokollsanteckning:
Skyddskläderna förses med myndighetens emblem eller märke. Vid behov skall även tjänstemannens namn och ställning tillräckligt tydligt framgå.