Grundregel exempelklausuler

Grundregel. Den ordinarie arbetstiden är åtta timmar per dygn och högst 40 timmar per vecka.
Grundregel. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per dygn och 40 timmar per vecka. De särskilda bestämmelser som gäller arbetstider och arbetstidsarrangemang i olika arbetstidsformer har antecknats i punkterna 3.7, 3.8 och 3.9 i detta kollektivavtal.
Grundregel. Aktörer inom bygg- och fastighetssektorn ska inte erbjuda, begära, eller motta för- måner eller annan ersättning eller kräva åtgärder som strider mot denna överens- kommelse eller dess intentioner. Stor försiktighet ska gälla om inslagen har en repetitiv karaktär, att bjuda på eller bli bjuden på en arbetslunch varje vecka är inte tillåtet. En aktivitet som kan vara tillåten är när aktörer inom bygg- och fastighetssektorn anordnar välgörenhetsarrangemang av olika slag, t.ex. välgörenhetslopp, tillsam- mans med kända ideella arrangörer. Restriktivitet ska gälla vid inbjudningar till en snävare krets av personer t.ex. VIP-aktiviteter.
Grundregel. KOLLEKTIVAVTAL FÖR TEXTIL- OCH MODEBRANSCHEN Den ordinarie arbetstiden per dygn är åtta timmar och den ordinarie arbetstiden per vecka är 40 timmar, om annat inte avtalas lokalt.
Grundregel. Den ordinarie arbetstiden är högst åtta (8) timmar per dygn och 40 timmar per vecka. Genomsnittlig veckoarbetstid‌ Den ordinarie veckoarbetstiden kan också ordnas så att den i dagarbete och tvåskiftsarbete i genomsnitt utgör 40 timmar per vecka under en period av högst ett år, förutsatt att för arbetet uppgjorts ett arbetstidsutjämningsschema för minst den tid, under vilken den ordinarie veckoarbetstiden utjämnas till genomsnittet i fråga. Systemet för utjämning av arbetstiden bör meddelas arbetstagarna minst en vecka innan det tas i bruk. Om arbetstiden i intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete finns bestämmelser nedan i punkterna 3.9 och 3.10 i detta kollektivavtal. Tio timmars dagar‌ I händelse av en plötslig och oförutsägbar eller exceptionell produktionssituation kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, tillfälligt förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för icke-skiftarbetare till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar. Löneutbetalning kommer att fortsätta ske på grundval av ordinarie arbetstid, både när arbetstiden förlängs och när arbetstiden jämnas ut, med undantag för arbetade timmar på söckenhelger eller på söndagar, för vilka ersättning utbetalas i enlighet med faktisk arbetstid enligt bestämmelserna i kollektivavtalet. Genom en lokal överenskommelse kan en förändring av arbetstiden göras utan föregående meddelande. Tio timmar långa dagar kan utföras av en enskild arbetstagare i högst sex arbetsveckor per kalenderår och högst två på varandra följande arbetsveckor. Efter en sexveckorsperiod kan arbetsgivaren, med tre dagars förvarning, förlänga den dagliga ordinarie arbetstiden för arbetstagare som utför intermittent treskiftsarbete (ATF 35 eller ATF 36) till högst 10 timmar och veckoarbetstiden till högst 50 timmar, i högst fyra veckor per kalenderår. Förtroendemannen ges årligen en rapport om tillämpningen av denna kollektivavtalsbestämmelse, om hur den genomförs och om utjämningen av arbetstiden på arbetsplatsen. En arbetstagare har möjlighet att från fall till fall vägra förändringar av arbetstiden i enlighet med detta kollektivavtal, när det finns sakliga personliga skäl till detta (t.ex. hälsoskäl, vård av barn eller anhöriga). Arbetstiden måste under en period på 52 kalenderveckor jämnas ut till i genomsnitt 40 timmar per vecka. Arbetsgivaren upprättar ett preliminärt utjämningsschema och parterna avtalar om tidpunkten för en ledighet inom fyra kalenderveckor efter det att arbetet har utförts. Om ingen öv...
Grundregel. Vid beläggningar >200 m2 skall samråd ske med Vägföreningen, som beslutar om beläggningstyp och utläggningsskede.
Grundregel. Den ordinarie arbetstiden är åtta timmar per dygn och högst 40 timmar per vecka. Genomsnittlig arbetstid per vecka‌ Den ordinarie arbetstiden per vecka kan även ordnas så att den i genomsnitt omfattar 40 timmar i dagsarbete och i tvåskiftsarbete under en tidsperiod på högst 26 veckor eller genom lokala avtal en tidsperiod på högst ett år, förutsatt att det på förhand har gjorts upp ett utjämningsschema för arbetstiden åtminstone för den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det nämnda genomsnittet. Bestämmelser om intermittent och kontinuerligt treskiftsarbete finns senare i 20 och 21 § i kollektivavtalet.‌
Grundregel. Kund som vill stå i bostadskön ska betala en årlig avgift. Köavgift tas ut årligen med ett belopp som kommunfullmäktige i Uppsala kommun beslutar. Bostadsförmedlingen skickar årligen ut inbetalningskort och påminnelse om köavgift till den adress som kunden uppgett, se vidare 1.1.2. Det är alltid kundens ansvar att säkerställa att den årliga köavgiften betalas i tid så att kötiden bibehålles. Om Bostadsförmedlingens faktura eller påminnelse (om ej betald köavgift) inte kommer fram eller på annat sätt inte når kunden är detta inte skäl för att kunden ska få tillbaka sin kötid. Köavgift förfaller till betalning 30 dagar efter aviseringsdagen. Betalning anses ha skett när avgiften kommit in på något av Bostadsförmedlingens konton. Avgiften gäller från förfallodagen och tolv månader framåt (betalningsperioden). Obetald köavgift medför inga indrivningsåtgärder. En kunds köärende blir vilande om köavgiften inte är betald på köavgiftens förfallodag. Samtliga aktuella intresseanmälningar och visningskallelser blir då ogiltiga och kan inte återfås om köavgiften senare betalas. Om kundens uppgifter har skickats till fastighetsägaren kvarstår erbjudandet om hyresgästförslag även om köavgiften inte betalas i tid. Kundens köärende aktiveras med bibehållen kötid om köavgiften betalas inom 60 dagar från det att köavgiften förfallit till betalning (köavgiftsavins förfallodag). Betalas köavgiften senare än 60 dagar efter köavgiftsavins förfallodag är ärendet avregistrerat och avgiften återbetalas.

Related to Grundregel

  • Huvudregel Du kan få rättsskydd om försäkringen gäller när tvisten uppkommer och om den gällt under en sammanhängande tid av minst två år. Försäkringen behöver inte hela tiden ha funnits hos oss. Om du tidigare har haft samma slags försäkring i annat bolag får du tillgodoräkna dig denna tid. Tvist anses uppstå vid den tidpunkt när en part helt eller devis avvisat ett framställt krav.

  • Grundsjälvrisk Vid varje skadetillfälle dras från de sammanlagda kostnaderna för skadestånd, försäkringsgivarens utred- ning, förhandling, rättegång, skiljeförfarande och räddningsåtgärd ett belopp som utgör den försäkrades självrisk. Lägsta självrisk för försäkringen anges i försäkringsbrevet/beviset (grundsjälvrisk).

  • Bakgrund HK2300, v1.0, 2017-11-02 Social- och arbetsmarknadsförvaltning fick 2017 i uppdrag av Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals stad att utreda huruvida Mini Maria skulle kunna etableras i Mölndal; antingen som en egen mottagning, det vill säga en utbyggnad av befintlig verksamhet eller i samverkan med regionen. Kommunerna Härryda, Stenungssund och Kungälv gjorde liknande utredningar och efterforskningar angående samma fråga under 2018. Nämnda kommuner fick sedan under 2019 information från Västra Götalandsregionen om att övergripande planer utreddes gällande att fler kommuner än Göteborg skulle kunna ingå i Mini Maria konceptet ihop med Västra Götalandsregionen i samband med att regionen gjorde en större utredning om att decentralisera vårdkedjan på primärvårdsnivå. Detta i linje med lagstiftning och de överenskommelser som har slutits på såväl nationell som regional nivå. Mellan 2020–2121 har ett arbete pågått gällande att ta fram ett konkret förslag på en modell för hur en Mini-Maria mottagning kan organiseras och drivas av sjukvård och kommuner gemensamt. Förslaget var inledningsvis avseende nio kommuner varav fem har brutit sig ut och bildat egna kluster som skapar egna avtal med regionen. Detta avtal gäller hur Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv ska samverka i arbetet med Mini- maria. Regionen och kommunerna har ett gemensamt ansvar för missbruks- och beroendevården vilket regleras bland annat i socialtjänstlagen (2001:453) och i hälso- och sjukvårdslagen (2017:30). Sedan 1 juli 2013 finns även en lagstadgad skyldighet för kommuner och landsting att ingå överenskommelser om samarbete kring personer med missbruk och beroende av alkohol, narkotika och andra beroendeframkallande medel. Vid uppstart av en Mini-Mariamottagning i Mölndal, Härryda, Stenungssund och Kungälv kommer ambitionen att erbjuda en likvärdig vård för ingående avtalskommuner att uppfyllas. Det stöd och den behandling som erbjuds av Mini-Maria blir tillgänglig för de kommuner som via detta avtal ingår i verksamheten. Huvudmän för mottagningen är Social- och arbetsmarknadsnämnden i Mölndals Stad samt Västra Hälso – och Sjukvårdsnämnden, Västra Götalandsregionen. Mottagningen drivs gemensamt av de avtalade kommunerna i samverkan mellan Social- och arbetsmarknadsnämnden Mölndals Stad och Regionhälsan, Västra Götalandsregionen.

  • Grunder NN och YY

  • Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verk- samheten. Lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet. Därför ska lönen vara individuell och differentierad och avspegla uppnådda mål och resultat. Även förutsättningarna för att rekrytera och behålla personal påverkar löne- och anställningsvillkoren. Syftet är att skapa en process där arbetstagarens resultat och löneutveckling knyts samman så att det positiva sambandet mellan lön, motivation och resultat uppnås. Det är därför av stor vikt att dialog förs mellan chef och medarbetare om mål, förväntningar, krav, uppnådda resultat och lön.

  • Befrielsegrunder 16. Följande omständigheter skall anses utgöra befrielsegrunder, om de inträffar sedan avtalet slutits och avsevärt försvårar dess fullgörande: arbetskonflikt och varje annan omständighet, som parterna inte kan råda över, såsom eldsvåda, terrorhandling, krig, mobilisering eller oförutsedda militärinkallelser av motsvarande omfattning, rekvisition, beslag, valutarestriktioner, uppror och upplopp, knapphet på transportmedel, allmän varuknapphet, kassation av större arbetsstycken, inskränkningar i fråga om drivkraft samt fel i eller försening av leveranser från underleverantör, som har sin grund i sådan omständighet, som avses i denna punkt. Det åligger part, som önskar åberopa sådan omständighet, som avses ovan, att utan uppskov skriftligen underrätta den andra parten om uppkomsten därav liksom om dess upphörande. Kan avtalet ej fullgöras inom skälig tid, äger vardera parten häva avtalet till den del dess fullgörande försvårats av omständighet som ovan nämnts.

  • UTREDNINGEN Målet har avgjorts efter huvudförhandling. Vid denna har på förbundets begäran hållits förhör under sanningsförsäkran med L P och I N samt vittnesförhör med ombudsmännen L N och M G. På bolagets begäran har hållits förhör under sanningsförsäkran med bolagets ställföreträdare R P. Förbundet har åberopat viss skriftlig bevisning. Enligt § 17 anställningsskyddsavtalet får en arbetstagare avskedas om han eller hon grovt åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Därmed avses, på samma sätt som enligt 18 § anställningsskyddslagen, ett sådant avsiktligt eller grovt vårdslöst förfarande som inte rimligen behöver tålas i ett rättsför- hållande. Som grund för avskedandet har bolaget, så som det får förstås, gjort gällande att L P arbetsvägrat torsdagen den 26 mars 2009 då han trots uppmaning inte följde med och monterade en dörr hos en kund och därefter avvek från arbetsplatsen trots att arbetsdagen inte var slut och nästföljande arbetsdagar olovligen uteblev från arbetet. Bolaget har anfört att R P inte godkänt någon föräldraledighet. Enligt förbundet har L P varken arbetsvägrat eller varit olovligen frånvarande eller agerat på något sätt som utgjort skäl för att skilja honom från arbetet. Förbundet har anfört sammanfattningsvis följande. L P hade tidigt på morgonen den 26 mars 2009 förklarat för arbetsgivaren att han inte hade möjlighet att arbeta övertid den dagen samt även anmält att han ville vara föräldraledig fredagen den 27 mars 2009 och nästkommande vecka. R P godkände föräldraledigheten. Arbetsvägran och olovlig frånvaro kan, om arbetstagaren uteblir från arbetet och utan godtagbar anledning avhåller sig från arbete under en inte obetydlig tid, utgöra skäl för avskedande eller i vart fall grund för uppsägning. Parterna är överens om att L P den 26 mars 2009 inte följde med och monterade en eller flera dörrar hos en kund som han blivit ombedd av arbetsgivaren att göra och att han lämnade arbetsplatsen ett par timmar före arbetsdagens slut samt att han inte kom till arbetet vare sig fredagen den 27 mars eller dagen han avskedades, måndagen den 30 mars 2009. Bolaget har inte ifrågasatt uppgiften att han uppbar hel föräldrapenning på fredagen och den nästkommande veckan. Uppgiften vinner stöd av ett utdrag från För- säkringskassan av vilket framgår att L P begärt föräldrapenning under tiden den 26 mars–5 april 2009. L P har berättat bl.a. följande. Frågan om övertidsarbete den aktuella dagen hade varit uppe till diskussion redan på morgonen. Han hade då förklarat att han inte kunde arbeta övertid eftersom han måste ta hand om sin son, något som arbetsgivaren kände till sedan tidigare. Han bad även om att få vara föräldraledig påföljande dag och nästkommande vecka och R P godkände ledigheten och sade "det är bra att du säger till". När det på eftermiddagen blev aktuellt att åka i väg till kunden förklarade han än en gång för R P att han inte kunde följa med och hjälpa till med monteringen av dörrarna. Då det inte fanns några andra arbetsuppgifter att utföra på verkstaden lämnade han arbetsplatsen. På fredagseftermiddagen, den 27 mars 2009, ringde ombudsmannen I R och informerade honom om att han "fått sparken".

  • Dammgenombrott Försäkringen gäller inte för skada vars uppkomst eller omfattning har direkt eller indirekt samband med genombrott av vattendamm.

  • Räkenskapsår Bolagets räkenskapsår skall vara kalenderår.

  • Arbetsgrupper Arbetsgrupper framgår av Bilaga 2.