Common use of Sammanfattning Clause in Contracts

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen Dämningsverket fick under 2019 uppdraget av EKSTA bostads AB att ta fram en VA- och dagvattenutredning. Utredningen är en del av det underlag som håller på att tas fram till ny detaljplan för fastigheten Stockalid 1:4 m. fl. i en byggherredriven detaljplan. Syftet med den nya detaljplanen är att möjliggöra nya bostäder samt förskola. Området består i dagsläget främst av skogsmark och efter exploatering tillkommer byggnader, gator och parkeringar som ökar den hårdgjorda arean. Reducerad area i området ökar från totalt ca 0.9 hektar till 2.25 hektar efter exploatering. Flödet ökar totalt sett från ca 80 l/s till som mest ca 400 l/s vid ett nära samarbete mellan kommun 5-årsregn. Dagvatten från regn upp till återkomsttid 20 år inkl. klimatfatkor föreslås fördröjas till 1.5 l/s och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg hektar för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat öka belastningen på det värde man tillmäter betydelsen befintliga markavvattningsföretag som ligger nedströms detaljplaneområdet. Dagvattnet föreslås renas bland annat via en damm med permanent vattenyta, krossdiken, underjordiska sedimentations- och fördröjningsmagasin samt översilning av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverigetakdagvatten på grönytor. Med föreslagna reningsmetoder hålls halterna av föroreningar nere till låga nivåer. Halterna i dagvattnet, efter exploatering, är så pass låga att det är rimligt att anta att planen inte riskerar att försämra recipientens status inom MKN (miljökvalitetsnormerna) samt att planen inte riskerar att äventyra möjligheten att uppnå en processledarutbildning för tjänstepersoner bättre status inom kommunen och ett metodmaterial MKN i dialogskapande möten, framtiden. Inom avrinningsområdet finns det nu för befintlig situation en bra grund problematik avseende översvämningar i anslutning till Stockalidsvägen. Denna utredning ger ett första förslag på hur problematiken skulle kunna avhjälpas för befintlig situation, samt även inklusive den framtida exploateringen. Utredningen visar även att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36)den nya exploateringen inte påverkas negativt av skyfall. Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas Utredningen redovisar, utöver dagvattenhanteringen, erforderliga dimensionerande flöden för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletspill-, dricks- samt brandsläckningsvatten.

Sammanfattning. I avsnittet Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket har regeringens uppdrag att etablera en webbaserad prisjämförelsetjänst för tandvård. Prisjämförelsetjänsten syftar till att öka möjligheten för allmänheten att få en bild av prisnivåer inom tandvården och möjliggöra jämförelser mellan olika tandvårdsmottagningar. Jämförelse av prisnivå per mottagning kommer att kunna göras på en övergripande nivå, per behandling men även per åtgärd. Det kommer att finnas information om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen vad som ingår i respektive behandling eller åtgärd samt ett jämförelsetal för att jämföra prisnivå per mottagning med referenspris. Prisjämförelsetjänsten baseras på rapporterade uppgifter till Försäkringskassan. En förutsättning för tjänsten är således att Försäkringskassan tillhandahåller data som är nödvändiga för etablering och drift av ett nära samarbete tjänsten. För att prisjämförelsetjänsten ska möjliggöra en objektiv jämförelse mellan kommun tandvårdsmottagningar måste det totala priset för respektive tandvårdsåtgärd rapporteras in av vårdgivaren till Försäkringskassan, utan tillägg för olika material och civilsamhälle men också tekniker utanför tandvårdsstödet. TLV förordar därför bland annat ändring i förordning (2008:193) om statligt tandvårdsstöd, för att säkerställa att vårdgivarna rapporterar in det totala priset för en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och utförd åtgärd. Andra förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter att kunna etablera en objektiv likabehandlande tjänst är att förslagen om ändring genomförs i förordning (2011:306) om behandling av personuppgifter i Tandvårds- och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan läkemedelsförmånsverkets verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7)fråga om det statliga tandvårdsstödet avseende personuppgiftshanteringen i samband med prisjämförelsetjänsten. Den ovan refererade studien genomfördes 2019 TLV föreslår även att uppdraget att driva en prisjämförelsetjänst specificeras genom en ytterligare punkt i 1 a § förordningen (2007:1206) med instruktion för Tandvårds- och NAD har därefter fortsatt läkemedelsförmånsverket. Datum för ikraftträdande för föreslagna ändringar förordas till den 1 januari 2018. Uppdraget ska slutredovisas i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletjuni 2018.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen AJ, IB — Powered by TellusTalk: ID 1302346479 Stadsbyggnadsavdelningen fick den 20 mars 2018, § 32, i uppdrag av byggnadsnämnden att upprätta ett förslag till ny detaljplan för del av Tåstorp 7:7 m.fl. (Lilla Sikagården). Detaljplanen syftar till att möjliggöra för etableringen av ett nära samarbete verksamhetsområde i Falköpings tätort. Bebyggelsen ska fungera som en buffertzon mellan kommun Marjarps industriområde, länsväg 184 och civilsamhälle men också det nya bostadsområdet vi Fåraberget samt säkerställa att landskapsbilden och riksintresset för kulturmiljövården inte påtagligt skadas. Vidare är syftet med att möjliggöra anläggandet av en rad utmaningar park med en dagvattendamm. Syftet med detaljplanen är även att möjliggöra för uppförandet av en ny gata och cirkulationsplats som explicit eller implicit påverkar relationer kopplar samman infrastrukturen och förutsättningar områdena väster, söder och öster om planområdet. Planförslaget innebär att ett verksamhetsområde kan uppföras i ett strategiskt läge längsmed länsväg 184 vilket innebär tätortsnära arbetstillfällen. Uppförandet av en dagvattendamm utgör en förutsättning för samarbetetdagvatten- hanteringen i det framtida bostadsområdet vid Fåraberget. Exempel har presenterats Planförslaget innebär att jordbruksmark tas i anspråk vilket bedöms vara godtagbart då det väsentliga samhällsintresset om tätortsnära arbetstillfällen inte kan tillgodo- ses på ett tillfredsställande sett genom att annan mark tas i anspråk. Plan- förslaget medför inte någon betydande miljöpåverkan och sker i enlighet med Översiktsplan 2017–2030, antagen av kommunfullmäktige den 26 februari 2018, § 44. Ett genomförande av detaljplanen beräknas kosta cirka 33 200 000 kronor vilket bedöms vara godtagbart sett till de samhällsintressen som illustrerar erfarenheter och utmaningartillgodoses av planens genomförande. Spänningsfält Kostnaden för utbyggnad av allmän plats inom detaljplaneområdet finns med i Flerårsplan för åren 2022–2024 som behöver hanteras, men det finns också traditioner hanteras av kommunfullmäktige den 25 oktober 2021. Tjänsteutlåtandet återges enbart genom en sammanfattning av ärendet i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbeteprotokollet. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket Tjänsteutlåtandet i sin tur är baserat helhet finns i ärendets akt på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletkommun- ledningsförvaltningen.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen Nynäshamns kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen beslutat att ta fram ett förslag till ny översiktsplan. Den nya översiktsplanen ska ersätta Översiktsplan 2012, antagen av kommunfullmäktige den 17 oktober 2012. Översiktsplanen är ett nära samarbete mellan kommun övergripande och civilsamhälle men strategiskt dokument som anger kommunens viljeinriktning för den långsiktiga utvecklingen av mark- och vattenanvändning på lång sikt. Översiktsplanen ska även utgöra ett stöd i arbetet med detaljplaner, bygglov, förfrågningar och exploateringsfrågor till exempel. Planen anger också de ambitioner som kommunen har inom en rad utmaningar områden, till exempel inom naturvård, kulturmiljövård, friluftsliv samt jord- och skogsbruk. Översiktsplanen sträcker sig till 2040. I denna miljökonsekvensbeskrivning (MKB) redovisas den miljöbedömning som explicit eller implicit påverkar relationer gjorts av översiktsplanen. En översiktsplan är ett strategiskt dokument och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är bedömningarna av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning konsekvenser görs därför på en strategisk nivå med fokus på kontroll de miljöaspekter som bedömts vara betydande vid avgränsningssamrådet den 29 november 2021 med Länsstyrelsen i Stockholms län. Innehållet i MKB har därmed fokuserats till de, för planförslaget, mest betydande miljöaspekterna och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande bedömningen för dessa: • Naturmiljö • Vattenmiljö • Hushållning med naturresurser • Människors hälsa och samarbete på lika Aktivitetlivsmiljö • Risk för hälsa och säkerhet • Klimatpåverkan • Klimatanpassning • Social hållbarhet (Vardagsliv och trygghet, DelaktighetSammanhållen kommun och inkludering) skulle utgöra ett verktyg Planförslaget innebär en befolkningstillväxt och stödjer en större utbyggnadstakt av bostäder än nollalternativet. Utbyggnad sker i anslutning till redan exploaterad mark och marken ska användas effektivt samtidigt som kommunen ska värna och utveckla sina unika natur- och vattenmiljöer. Orter, landsbygd och skärgård ska levandegöras, utifrån sina förutsättningar, och länkas samman för att främja nytillkomna utrikesföddas skapa en sammanhållen kommun med en stark identitet. Planförslaget ökar även fokus på trygga, hälsosamma och naturnära livsmiljöer. Planförslaget innebär en hållbar och miljöanpassad samhällsutveckling. Sammantaget bedöms planförslaget innebära ett förtydligande av önskad utvecklingsriktning inom Nynäshamns kommun jämfört med ett nollalternativ där ÖP 2012 fortsätter att gälla. ÖP 2040 bedöms därför generellt innebära förbättrade möjligheter för Nynäshamns kommun att skapa nätverk och inkluderas kunna driva utvecklingsfrågor i samhällslivetden riktning som eftersträvas. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för I tabellen nedan redogörs en samlad volontärverksamhet konsekvensbedömning av miljöaspekter där planförslaget jämförs med nollalternativet. Bedömningen är gjord enligt kapitel 2.2.1 Bedömningsgrunder och åtgärder är inräknade i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletbedömningarna.

Sammanfattning. Sedan Hörjelöverenskommelsen om förvaltning av kollektivtrafikanläggningar i Stockholm träffades under 1960-talet har det vid åtskilliga tillfällen uppstått oklarheter om ansvarsfördelningen mellan Stockholms stad, Stockholms Läns Landsting och SL, vilket lett till omfattande diskussioner och fördröjningar av planerade projekt. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen detta ärende föreslås en uppgörelse, som reglerar förutsättningarna för byggande i anslut- ning till tunnelbanan samt förvaltningsansvaret för gångförbindelser i anslutning till tunnelbaneingångar (”Mullvadsavtalet”). Vidare regleras överlåtelse av ett nära samarbete antal fas- tigheter mellan kommun Stockholms stad och civilsamhälle men också Landstinget samt föreslås genomförande av en ny bussterminal i Gubbängen. För exploateringsnämnden betyder avtalet först och främst att staden får tillgång till nya byggrätter på mark som SL tidigare disponerat. Totalt kan ca 1 800 lgh och ca 90 000 m2 kontor byggas på den marken. Därutöver klargörs nu på vilka villkor staden kan bygga över och intill tunnelbanan, vilket under en rad utmaningar av år varit föremål för kon- flikt mellan parterna. Staden betalar för byggrätterna dels med 760 mnkr kontant dels genom att överföra fastigheter till ett värde av ca 250 mnkr. För trafik- och renhållningsnämnden betyder avtalet att den mångåriga otydlighe- ten mellan SL och staden beträffande gångförbindelser i anslutning till tunnelbanan äntligen regleras. Avtalet bedöms av kontoret som explicit eller implicit påverkar relationer kostnadsneutralt för trafiknämndens räkning. Slutligen innebär avtalet att SL och förutsättningar för samarbetetstaden enas om hur det framtida samarbetet ska ske vad avser alla frågor där parterna har gemensamma intressen. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter Huvudavtalet skall godkännas av kommunfullmäktige medan Mullvadsavtalet be- slutas av Trafik- och utmaningarrenhållningsnämnden. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledningExpertrådet kommer att behandla ärendet 2008-02-06; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form dnr E 08 – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar 385 – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället124.

Sammanfattning. Stadsbyggnadsförvaltningen fick under våren 2017 i uppdrag av kommunstyrelsens mark- och exploateringsutskott att starta projektet Norra Hovstallängen (Busstomten). Projektet omfattar planering av exploatering och utbyggnad av allmän plats i kvarteret Norra Hovstallängen i Kungsängen. Syftet med projektet är att - lösa lokalbehov för grundskola och förskola, inklusive en idrottshall, i området - skapa en multifunktionell plats i Kungsängen som fungerar för skoländamål på dagtid och mötesplats för området på kvällstid - pröva möjligheten att få in en annan typ av verksamhet inom området, såsom lokaler och kontor. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men projektdirektivet anges att en projektbudget ska tas fram under projektets planeringsfas. I projektdirektivet anges också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle att projektet ska utreda vad som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg mest fördelaktigt - att kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet bygger skolan själv eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg att överlåta fastigheten till en privat aktör för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter sedan hyra tillbaka lokalerna. I planbeskedet (juni 2017) anges att skapa nätverk och inkluderas projektet även ska pröva ett underjordiskt mobilitetscenter motsvarande 600 bilar i samhällslivetenlighet med affärsdirektivet för Uppsala Parkering AB. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017Stadsdelen Kungsängen, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser som under ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation antal år successivt omvandlats från ett glest industriområde till en utredning attraktiv del av Uppsalas innerstad rymmer så här långt främst bostäder. För att bidra till en levande och attraktiv innerstadsmiljö föreslås kvarter Norra Hovstallängen rymma såväl utbildningsverksamhet som moderna kontorslokaler. När området norr om kommunala verksamhetsbidragKungsängsesplanaden i Kungsängen/Industristaden är färdigbyggt beräknas cirka 7 000 bostäder finnas här. Om ett kriterium I kvarteret Hugin, i omedelbar närhet norr om stadsdelen planeras för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhetytterligare 400-500 bostäder. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen Beräknat på 7 000 bostäder behövs totalt cirka 1 100 förskoleplatser samt cirka 1 450 grundskoleplatser för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommuntillgodose behovet från området. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen råder i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in dagsläget ett kraftigt underskott på skolplatser i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletområdet.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle Svensk bärhandel har belysts pågått i flera århundraden och har vid upprepade tillfällen varit föremål för debatt. Arbetsvillkoren för utländska bärplockare har på senare år uppmärksammats både betydelsen i svenska och utländska medier. Att komma tillrätta med missförhållandena har varit avgörande för branschen som är beroende av ett nära utländsk arbetskraft för plockningsarbetet. Bärbranschen har sedan 2010 genomfört åtgärder som väsentligen har stärkt bärplockarnas trygghet och rättssäkerhet. Ett utökat samarbete mellan kommun myndigheter, dialog med fackförbunden och civilsamhälle men också initiativ från företag har resulterat i bättre villkor för bärplockarna. Säsongsarbetet har blivit en rad utmaningar allt tryggare inkomstkälla för många bärplockare som explicit återkommer till Sverige år efter år. Och för bärföretagen har plockarna blivit en pålitlig källa till arbetskraft som tillvaratar de uppskattade svenska bären och den viktiga exporttillgång som bären utgör. • Arbetskraftsinvandringsreformen 2008 har möjliggjort för människor att komma till Sverige om de har erbjudits anställning med anställningsvillkor som överensstämmer med kollektivavtal eller implicit påverkar relationer branschpraxis. • Migrationsverkets nya riktlinjer angående villkoren för att få arbetstillstånd har lett till en minskning av antalet polisanmälningar från bärplockare. • Ett samarbete mellan Migrationsverket, Arbetsmiljöverket, Skatteverket och förutsättningar Polisen har stärkt bärplockarnas villkor. • Sedan 2012 är företag skyldiga att styrka ekonomiska möjligheter att betala ut löner. • Migrationsverkets beslut att tillämpa Kommunals kollektivavtal som villkor för samarbetetatt bevilja arbetstillstånd för bärplockarna gör att de 2013 är garanterade en minimilön på 18 795 kronor. Exempel har presenterats • 92 procent av de bärplockare som illustrerar erfarenheter anlitats och utmaningartillfrågats av Polarica AB uppger att de planerar att återkomma till Polarica även 2013. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner Bärplockarna får utbildning i både kommun Thailand och civilsamhälle som är Sverige och dessutom hjälp med praktiska bestyr av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus en thailändsk bärombudsman på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik plats i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen Medborgarförslaget föreslår gratis kollektivtrafik för skolungdomar upp till studenten. Förslagsställaren menar det skulle ge barn och ungdomar en positiv upplevelse av att åka buss. Det skulle även gynna miljön. Borlänge kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också Stadsmiljö/Trafik skriver i yttrande: ”Att erbjuda alla fria bussresor är i sig en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanterasgod tanke, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som på något sätt måste detta finansieras. 2013 var de totala intäkterna för bussresandet för Borlänges tätortstrafik cirka 26 miljoner kronor. De totala kostnaderna för motsvarande trafik var cirka 38 miljoner kronor. Ett ökat resande kräver fler bussar. Exempelvis är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg kostnaden för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter öka turtätheten från 20-minuterstrafik till 10-minuterstrafik för linje 601 beräknad till 6 miljoner kronor. Att införa fria resor för grundskoleelever skulle medföra behov av cirka 10 dubbleringsbussar, till en kostnad av 12 miljoner kronor. Fria resor för gymnasieelever kräver ytterligare cirka 5 dubbleringsbussar till en kostnad av 6 miljoner kronor. Trafikmiljön på Stationsgatan där alla bussar angör är i dagsläget maximalt utnyttjad. Om 10 eller 15 bussar ytterligare ska angöra Stationsgatan behövs ombyggnadsåtgärder för att skapa nätverk och inkluderas tillgodose de nya behoven. Att hitta åtgärder som ökar antalet resenärer i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende kollektivtrafiken är en faktor viktig fråga för alla som hänger samman med den gängse styrningsfilosofinplanerar kollektivtrafik. Aktiviteter För att locka bilister att åka kollektivt krävs ett bättre turutbud och insatser snabbare linjer. Det är ofta baserade åtgärder som kostar stora summor, men som också ger en stor effekt på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidragmiljön. Om ett kriterium nolltaxa införs för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhetolika grupper försämras förutsättningarna att utveckla kollektivtrafiken i Borlänge.” Stadsmiljö Trafik har i tjänsteyttrandet föreslagit att medborgarförslaget ska avslås. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift Ordförande Xxxx Xxxxxxxxx (V) föreslog vid serviceutskottets sammanträde att medborgarförslaget ska anses besvarat med hänvisning till att man vill utreda frågan vidare gällande avgiftsfritt resande, säkerhet och ansvar inom ramen miljö samt att utvecklingen i landet omkring detta bör följas och då särskilt det försök som genomförts i Avesta. Xxxxxx Xxxxxx (FP) reserverade sig mot serviceutskottets beslut till förmån för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet eget förslag att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: medborgarförslaget ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat avslås med tanke på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen rådande ekonomiska läget men att ett brett grepp bör tas omkring kollektivtrafiken i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletBorlänge.

Sammanfattning. I avsnittet De båda intentionsavtalen som omfattar detta projekt utgör en fortsättning för att realisera planprogrammet för Flemingsbergsdalen (KS-2018/1281.313). Bakgrunden till projektet är att fastighetsbolaget Fabege AB knutit till sig en potentiell hyresgäst som de vill kunna inhysa inom projektet Södra entrén, Flemingsbergsdalen. Även Jernhusen AB har visat intresse för att utveckla fastigheten Generatorn 3 med utbyggd stationsfunktion och en stationsentré som angör östra sidan av järnvägen, samt även attraktiva kontors- och verksamhetslokaler. Området som ska planläggas ligger i den sydvästra delen av programområdet för Flemingsbergsdalen, söder om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen fastigheten som inhyser butiken ICA Maxi. Planområdet utgör cirka 1,8 hektar och utgörs idag till största del av ett nära samarbete mellan kommun markparkering för bil. Planområdet utgörs främst av del av fastigheten Generatorn 2 och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer fastigheten Generatorn 3. Fastigheten Generatorn 3 ägs och förutsättningar exploateras av Jernhusen Resefastigheter AB, nedan kallad Jernhusen. Exploatör för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanterasdel av Generatorn 2 är Fabege Flemingsberg Generatorn AB, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle nedan kallad Fabege, som är civilrättslig ägare enligt köp från Skanska Mark och Exploatering Bygg AB, nedan kallad Skanska. Anledningen till att Skanska är med som part i intentionsavtalet är att de står som lagfaren ägare till fastigheten vid avtalets påtecknande. Intentionen från samtliga parter är att den del av mer grundläggande naturfastigheten Generatorn 2 som ingår i projektet ska gå över till Fabege, det vill säga grundläggande idéer senast strax innan exploateringsavtal undertecknas. Intentionsavtalens syfte är att reglera förutsättningarna inför detaljplanearbetet och efterföljande genomförande. De viktigaste punkterna i avtalet handlar om: - Marköverlåtelse – principerna för marköverlåtelse är att marken ska värderas utifrån vad byggrätten medger enligt detaljplanen och kommunen erhåller ersättning för andelen kommunal mark som präglat säljs. Priset regleras vidare i kommande exploateringsavtal. - Bidrag för allmänna anläggningar – där exploatörerna ska vara med och präglar villkor bekosta övergripande och projektspecifika anläggningar såsom t.ex. allmänna gator, ombyggnad av Regulatorbron, utbyggnad av övergripande vägnätet i Flemingsbergsdalen mm. - Medfinansieringsersättning för utvecklingsarbeteSpårväg syd – där exploatörerna ska betala enligt kommunens antagna riktlinjer. Centrala frågor Projektet kan resultera i ett positivt exploateringsnetto till följd av försäljning av kommunal mark som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning avses planläggas som kvartersmark, detta är dock osäkert och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ska studeras närmare inom detaljplanearbetet. Projektet förväntas inte resultera i ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7)negativt exploateringsnetto. Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkorpreliminära tidplanen för detaljplanen är antagande kvartal 2 2021. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar Byggnader förväntas vara färdigställda för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletinflytt under 2024.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen Intentionsavtalet som omfattar detta projekt utgör en första del av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg fortsättning för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter realisera planprogrammet för Flemingsbergsdalen. Bakgrunden till projektet är att skapa nätverk fastighetsbolaget Fabege AB har tecknat ett avtal med Kungliga Operan AB och Kungliga Dramatiska Teatern AB om att uppföra och sedan hyra ut lokaler till dess verksamhet. Området som ska planläggas ligger i den nordöstra delen av programområdet för Flemingsbergsdalen, strax söder om järnvägsspåret, cirka 600 meter ifrån Flemingsberg station. Marken ägs av exploatören Flemingsdal Fastigheter 3 AB vars koncernmoder är Fabege AB. Båda företagen är parter i intentionsavtalet. Inom planområdet ska det planeras för Operans och Dramatens verksamhet i den västra delen. Den östra delen av planområdet kommer att studeras närmare i detaljplanearbetet, möjlig användning kan vara sport, kultur, garage eller kontor. En närliggande kraftledning som på sikt ska markförläggas kan sätta stopp för att den östra delen kan planläggas i detta skede. Allmän plats (gata) kan komma att inkluderas i samhällslivetdetaljplanen. Föreningslivet erbjöds Intentionsavtalet syfte är att reglera förutsättningarna inför detaljplanearbetet och efterföljande genomförande. De viktigaste punkterna i avtalet handlar om: - Marköverlåtelse – principerna för marköverlåtelsen är att marken ska värderas utifrån vad den planerade byggrätter medger enligt detaljplanen och kommunen erhåller ersättning för andelen kommunal mark som säljs. Priset regleras vidare i kommande exploateringsavtal. - Bidrag för allmänna anläggningar – där de ska vara med och bekosta övergripande och projektspecifika anläggningar såsom t.ex. allmänna gator, framtida bro i Flemingsbergsdalens förlängning och Regulatorbron. - Medfinansieringsersättning för Spårväg syd – där de ska betala enligt kommunens antagna riktlinjer. Projektet förväntas resultera i ett positivt exploateringsnetto på grund av en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7)förväntad försäljning av kommunal mark som avses planläggas som kvartersmark. Den ovan refererade studien genomfördes 2019 preliminära tidplanen för detaljplanen är antagande kvartal 1 2021. Byggnaden för Operans och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar Dramatens verksamhet ska vara färdigställd för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletinflytt under 2024.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och mars 2022 fick omvårdnadsförvaltningen i uppdrag att utreda förutsättningar för samarbetetatt införa arbetsskor inom äldreomsorgen i Solna. Exempel Omvårdnadsförvaltningen har presenterats som illustrerar erfarenheter utrett förutsättningar och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är utformning av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg lösning för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter säkerställa att skapa nätverk personal inom äldreomsorgen erhåller arbetsskor. Utredningen har genomförts genom omvärldsbevakning, kontakt med relevanta myndigheter och inkluderas i samhällslivetgenomgång av relevanta utredningar för området. Föreningslivet erbjöds Preliminära kostnader för interventionen har också tagits fram. Kvalificerad utredare vid staben för kvalitetsutveckling har genomfört utredningen. Införande av arbetsskor eller ett strukturerat skobidrag till personal inom äldreomsorgen kräver att antal ytterligare beslut inom Solna stad, beroende på utformning av interventionen. Utifrån omvärldsbevakning framkommer att den vanligaste formen för införande av arbetsskor inom äldreomsorgen har varit ett skobidrag till personal, utifrån en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement avgränsning till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges verksamhet och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur om skorna är baserat avsedda för inomhus- och/eller utomhusbruk. Eventuella kostnader för förvaring av skor tillkommer också, beroende på det värde hur man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte väljer att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta gå vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet initiativet. Utifrån genomgång av andra kommuners skobidrag och upphandlingar, är kostnaden och förväntade livslängden för skor enligt följande: - 600–800 kronor för fotriktiga inomhusskor (3 år) - 800–1000 kronor för sommarskor för utomhusbruk (2 år) - 1200–1400 kronor för vinterskor för utomhusbruk (2 år) Initiativet avser både privat och offentlig drift. Vid en upphandling av tjänsten skulle kostnaden för skor till egenregins verksamheter eventuellt kunna begränsas. Utifrån beräkning av egenregis personalsiffror för hemtjänst respektive vård- och omsorgsboende kommer initiativet motsvara: • 600–700 personal vid vård- och omsorgsboenden • 450–500 personal inom hemtjänsten En direkt översättning av kostnad för skor för respektive personalgrupp blir kostnaden för personal i Falköping” (s. 36)vård- och omsorgsboenden drygt 135 000–180 000 kronor, samt 450 000–550 000 kronor för hemtjänstpersonal. Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd I beräkningen är samtliga tillsvidareanställda samt timanställda med över 25% tjänstgöringsgrad inkluderade. Skobidrag är enligt omvårdnadsförvaltningens bedömning skattepliktigt för personal oavsett regi, då de skor som används inom äldreomsorgen dels inte kan anses utgöra en bas yrkesuniform, dels är tillämpliga även i det civila livet. För att undvika skattepliktig förmån för vidare samarbete mellan kommunen personalen kan skor upphandlas och civilsamhället.tillfogas exempelvis logotyper, samt förvaras i verksamheternas lokaler. Omvårdnadsförvaltningen bedömer emellertid att upphandling inte är tillämpligt för att förse privata utförares personal med arbetsskor. Där är istället subvention tillämpligt, endera genom kontinuerliga bidrag eller genom ökad ersättning inom valfrihetssystemet. Xxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxxxx Xxxxxx Förvaltningschef, omvårdnadsförvaltningen Kvalificerad utredare Beslutet expedieras till: Berörda fackliga organisationer

Sammanfattning. Mellan markkontoret och staten genom Statens Fastighetsverk (SFV) och Kungliga Djurgårdens Förvaltning (KDF) har avtal upprättats om utvecklingen av Norra Djur- gårdsstaden. Avtalet omfattar upprustningsåtgärder, deltagande i förvaltningskostnader och servituts- och arrendeavtal i samband med nedläggning av kraftledning i tunnel, mm. Avtalet omfattar också stadens förvärv av fastigheten Valparaiso 1 i Värtahamnen och del av Norra Djurgården 1:1 i Albanoområdet. Avtalet innebär även för stadens del att Rosenbadsparken och tre markområden av förgårdskaraktär överförs från staden till SFV och för statens del att huvudmannaska- pet för Riddarholmen övergår från staden till staten. Expertrådet för fastighetsvärde- ring kommer att behandla förvärven 2006-04-19, i ärende med dnr 0000-000-0000. Staden förvärvar även fastigheten Grönland 1:39 av JM Fastighets AB och trans- porterar omedelbart köpet vidare till KDF utan förpliktelser för staden. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen och med transportköpet löses en tvist mellan staden och JM. Staten/KDF, ges möjlighet att tillträda fastigheten. Kontoret anser det angeläget att komma överens med KDF vad gäller utvecklingen av ett nära samarbete mellan kommun områdena i Albano och civilsamhälle men Norra Djurgårdsstaden. Det är därför av största vikt att avtalen undertecknas och att kontoret bekostar upprustning samt bidrar med driftkost- nad avseende Fisksjöäng som till stor del kommer nyttjas av boende i Norra Djur- gårdsstaden. Genom förvärvet av Valparaiso blir staden ensam markägare i området runt Siljaterminalen. Xxxxxxxx föreslår att nämnden för sin del godkänner bilagda avtalsförslag och un- derställer beslutet kommunfullmäktige för godkännande. Xxxxxxxx föreslår också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer att nämnden ger kontoret i uppdrag att fullfölja avtalen. Xxxxxxxx föreslår vidare att nämnden i enlighet med detta utlåtande godkänner kon- torets förslag till delgenomförandebeslut för Norra Djurgårdsstaden och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner ger kontoret i både kommun och civilsamhälle uppdrag att utföra de arbeten som är förenade med detta beslut. Beslutet villkoras av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletny detaljplan.

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle Huddinge Samhällsfastigheter (HUSF) planerar att uppföra en förskola på en tomt, här kallad utredningsområdet, inom det större detaljplaneområdet Högmora 2 i Huddinge kommun. Inför den planerade byggnationen har belysts både betydelsen COWI fått i uppdrag att ta fram en dagvattenutredning som ska visa på hur fördröjnings- och reningskrav uppfylls samt utgöra underlag för höjdsättning av mark och byggnader inom utredningsområdet. Utredningsområdet var ursprungligen ängsmark men fylldes upp inför Birka Markbyggnads etablering under utbyggnaden av det allmänna VA-nätet i området. Omgivande vägar; Södervägen och Skogskärrsvägen ligger högre, och villafastigheten Xxxxxxx 0:00 lägre än marken inom utredningsområdet. Vid skyfall rinner därför ytvatten från det ca. 17 ha stora avrinningsområdet, uppströms utredningsområdet, över utredningsområdet och vidare till Högmora 2:20 istället för att ledas ut till omkringliggande vägytor. Genom att anlägga ett nära samarbete 0,5 m djupt svackdike i den norra delen av utredningsområdet uppfylls SVOAs fördröjningskrav och dagvattnet renas innan det når de dagvattendammar som säkerställer att recipientens status inte försämras efter exploateringen av hela detaljplaneområdet. Svackdikets ena långsida kan höjas upp med ca 20 cm och därigenom skapa en barriär mot grannfastigheten så att flöden som överstiger ett 10-årsflöde säkert kan svämma på en multifunktionell yta intill svackdiket. Höjdsättningen av området blir avgörande för dagvattenlösningens funktion. Marknivån där svackdiket föreslås antas fyllas upp till +37 m, vilket är omgivande marks nivå i dagsläget. Då nuvarande förbindelspunkt ligger för högt för att kunna användas bör en ny servis anläggas i områdets nordöstra del och ansluta till dagvattenledningen i Södervägen. Svackdikets ena kant (mot grannfastigheten) föreslås höjas till +37,2 m och från den andra kanten föreslås en svag lutning för att skapa en multifunktionell yta och en avrinning på markytan mot diket. Förslagsvis uppförs ett staket innanför diket för att skapa en skyddsbarriär mellan kommun skolområdet och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar diket, vilket minimerar risken för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner att barnen trillar i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning är vattenfyllt. Skolbyggnad bör ej placeras direkt framför svackdike och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus heller inte på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg den planerade multifunktionella/översvämningsytan. Förslagsvis bör byggnaden placeras i kanten av fastigheten för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas möjliggöra avrinning ytledes i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten mitten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället.xxxx://xxxxxxxx.xxxxxxxxxx.xxx/xx/X000000/Xxxxxxxxx/0-Xxxxxxxxxxxx/00-Xxxxxxxxxxx/Xxxxxxxxxxxxxxxxxx_Xxxxxxx.xxxx

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun Syftet med intern kontroll är att säkra en effektiv förvaltning och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer undgå all- variga fel och förutsättningar för samarbetetskador. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg Nämnderna ansvarar inom sina respektive verksamhetsområden för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter ut- forma och organisera den interna kontrollen och finna effektiva system för uppföljning. Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd god intern kontroll. Kommunledningsförvaltningen har för 2017 upprättat ett förslag till intern- kontrollplan. Som grund för internkontrollplanen har en risk- och väsentlig- hetsanalys gjorts, vilken ligger till grund för vilka områden/rutiner/processer som ska granskas särskilt under 2017. Planen tar upp kommunövergripande områden och kontrollmoment som en del av kommunstyrelsens uppsiktsansvar. Jämfört med 2016 års plan har två nya kontrollmoment lagts till i 2017 års internkontrollplan. Det gäller kontrollmoment 6 rutin för ansökan om statsbidrag och kontrollmoment 9 deltagande i den kommungemensamma introduktionen av nya chefer. Kontrollmoment 11 har ändrad lydelse. Ett antal kontrollmoment har tagits bort (utanordning/handkassor, anläggningsregistret, rekrytering och löne- administrativa processer), vilket till stor del beror på att det finns säker- ställda rutiner som bedöms fungera. När det gäller anläggningsregistret har kontrollmomentet och kontrollmetoden inte gett förväntad information. Ut- drag ur anläggningsregistret kommer att skickas ut i samband med delårs- bokslut (T2) samt årsbokslut och därmed ingå i bokslutsarbetet varför detta kontrollmoment tas bort ur internkontrollplanen. BOTKYRKA KOMMUN PROTOKOLLSUTDRAG 2[2] Kommunstyrelsen 2016-11-28 Dnr KS/2016:754 I likhet med 2016 års internkontrollplan har vi gjort bedömningen att några av våra övergripande kontrollmoment bättre kan utgöra granskas av förvaltningar- na/nämnderna. Därför kommer kommunledningsförvaltningen att föreslå att respektive förvaltning föreslår sin nämnd att de tar in sex av kommun- styrelsens 14 kontrollmoment i sina interna kontrollplaner. De kontroll- moment som avses framgår av internkontrollplanen och har nummer 3, 4, 5, 6, 7 och 8. Föreslagna kontroller är kontroller utöver nämndernas egna risk- och väsentlighetsbedömda kontrollmoment. Kommunledningsförvaltningen redogör för ärendet i en bas för vidare samarbete mellan kommunen tjänsteskrivelse 2016-11-01. Expedieras till: Samtliga förvaltningar och civilsamhället.nämnder

Sammanfattning. I avsnittet om relationen kommun - civilsamhälle har belysts både betydelsen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanterasKontaktcenter Stockholm ska kommunicera med invånarna på deras villkor, hu- vudsakligen via telefon, men det finns även via e-tjänster, e-post, SMS m.m. Kontaktcenter Stockholm tillsammans med medborgarkontor, där dessa finns, och satsningen på nya e-tjänster ska förbättra service och tillgänglighet i enlighet med Vision 2030. I Kontaktcenter Stockholm tar verksamhetskunnig personal hand om förskolefrå- gor, bygglov, miljö, renhållning mm. Tanken är att man ska lösa inkommande ärendet direkt istället för att koppla vidare längre in i organisationen. Kontaktcenter Stockholm frigör därigenom tid för handläggarna på förvaltningarna som kan ägna mer tid till strategiskt arbete, utredningar och analyser. Tillgängligheten förväntas öka eftersom telefontiderna tas bort och invånarna slipper söka en specifik handläggare. Ett enda telefonnummer gör att medborgaren slipper ringa runt för att veta var ett visst ärende hanteras. Även handläggning av vissa mindre komplicerade ärenden föreslås hanteras i kon- taktcenter. Dels skulle detta ge en mer standardiserad hantering över staden, dels ge medarbetarna möjlighet att variera arbetsuppgifterna. Förslaget innebär att två Kontaktcenters öppnas. Det ena placeras i tekniska nämndhuset och ska inriktas på ”hårda” frågor om verksamheten i exploateringsnämnden, stadsbyggnadsnämnden, miljö- och hälso- skyddsnämnden, fastighetsnämnden, idrottsnämnden, kulturnämnden (stadsarkivet), trafik- och renhållningsnämnden och Stockholms Bostadsförmedling AB. Frågor om parkskötsel, som stadsdelsnämnderna nu ansvarar för, föreslås också traditioner hanteras i både kommun teknis- ka nämndhusets kontaktcenter. Det andra Kontaktcentret inriktas på frågor om äldreomsorg, förskola, utbildning, konsumentvägledning och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala övriga frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning ofta innebär att hänvisa den som ringer till rätt område. Frågor om socialtjänst och ledning; traditionell mål- omsorg om personer med funktionsned- sättning föreslås tillsvidare ligga kvar i stadsdelsnämnderna respektive socialtjänst- nämnden. Dessa frågor föreslås hanteras lokalt eller regionalt genom att närliggande stadsdelar samarbetar. För närvarande är telefonin medborgarnas klart största kommunikationskanal med Stockholms stad. Kontaktcenter Stockholm som första kontakt för stadens invånare och resultatstyrning med fokus intressenter innebär en stor minskning av samtalen till stadens växlar. I avvaktan på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra att ett verktyg gemensamt telefonnummer för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping Stockholms stad införs och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns önskad teknik som stöder detta utvecklas, föreslås en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletsammanslagning av stadens växelfunktioner.

Sammanfattning. Länsstyrelsen välkomnar att kommunen tagit fram ett förslag till en ny översiktsplan. Sedan samrådet har kommunen omarbetat översiktsplanen till digitalt format. Kartverktyget har potential att bli ett illustrativt och användarvänligt verktyg. Det kan bidra till att översiktsplanen, när den antagits, blir ett ständigt aktuellt och interaktivt stöd för efterföljande planering och prövning enligt PBL och MB. Alingsås kommun utgår på ett tydligt sätt i sin översiktsplan utifrån de kvaliteter som kommunen bedöms ha och som kommunen vill utveckla med hjälp av översiktsplanen. Det handlar om att utveckla och stärka regionala samband, kommunens identitet och natur- och friluftsvärden. Planen ger god vägledning för beslut om hur mark- och vattenområden ska användas och hur den byggda miljön ska användas, utvecklas och bevaras. Länsstyrelsen bedömer att berörda riksintressen för naturvård, kulturmiljö-vård och friluftsliv kan tillgodoses. Det tematiska tillägg till översiktsplanen för vindbruk som kommunen antagit år 2011 gäller fortsatt. I avsnittet planen finns konflikt med riksintressen för totalförsvaret. De synpunkter Länsstyrelsen framförde i granskningsyttrande över tillägget för vindbruk gäller alltjämt. Det material som presenteras gällande miljökvalitetsnormer för vatten är inte tillräckligt för att bedöma om relationen kommun - civilsamhälle föreslagen översiktsplan medverkar till att miljökvalitetsnormer för vatten enligt 5 kap. MB följs. Sedan granskningsskedet våren 2017 har belysts både betydelsen kommunen, utöver området vid Kvarnabo, pekat ut ytterligare ett LIS-område i Långared. Översiktsplanen visar inte tillräckligt tydligt hur ett område för landsbygdsutveckling i Långared är förenligt med 7 kap. 18 e § första stycket MB, Länsstyrelsen kan därför utifrån underlaget inte godkänna LIS-området. Redovisningen av ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar område för samarbetetlandsbygdsutveckling i strandnära lägen vid Kvarnabo är förenlig med 7 kap. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar18 e § första stycket MB. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala Länsstyrelsen bedömer att frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning berör mark- och ledning; traditionell mål- vattenområden och resultatstyrning som angår angränsande kommuner kan samordnas på ett lämpligt sätt. Bebyggelse enligt planen bedöms inte bli olämplig med fokus på kontroll hänsyn till människors hälsa eller säkerhet eller till risken för olyckor, översvämning och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommunerosion. Det förväntade resultatet förutsätter dock att översiktsplanens rekommendationer kring exempelvis hanteringen av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen farligt gods, riktvärden för trafikbuller och geoteknik följs i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in kommande planering. Krav på detaljerade utredningar i ordinarie verksamhetkommande detaljplanering kan inte uteslutas. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till ståndLänsstyrelsens synpunkter gällande ingripandegrunder enligt 11 kap. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället.10 § PBL

Sammanfattning. I avsnittet Täby kommun, nedan Kommunen, har genom markanvisningstävling anvisat fastigheten Topasen 3 i Täby park till Titania AB, org. nr. 556687-5083, nedan Titania. Fastigheterna Topasen 3 och Topasen 4 är grannfastigheter och ska dela ett gemensamt garage under mark. På grund av den byggnadsmässiga komplexiteten och beroendet mellan de två fastigheterna är det särskilt motiverat om relationen kommun - civilsamhälle ett och samma bolag förvärvar båda fastigheterna och kan samordna exploateringen av fastigheterna, ansvara för utförandet, kostnader och den tidsmässiga samordningen av byggnationen. Med anledning härav har belysts både betydelsen ett förslag till marköverlåtelseavtal avseende fastigheten Topasen 4 med Titania tagits fram. Förslaget grundar sig på en direktanvisning enligt kommunens riktlinjer för markanvisningar, antagna av kommunfullmäktige den 8 februari 2021, § 20. Köpeskillingen för fastigheten Topasen 4 grundar sig på ett nära samarbete mellan kommun genomsnittsvärde från två opartiska marknadsvärderingar och civilsamhälle men också motsvarar därför ett marknads- mässigt pris. Överenskommen köpeskilling är 11 650 kr/kvm ljus BTA för bostäder och 3 200 kr/kvm ljus BTA för lokaler, med en rad utmaningar som explicit eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetettotal köpeskilling om ca 69 000 000 kronor exklusive index. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningar. Spänningsfält finns som behöver hanterasTitania ska även senast på tillträdesdagen, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter att skapa nätverk och inkluderas i samhällslivet. Föreningslivet erbjöds en mindre summa erlägga medfinansieringsersättning om 600 kronor per person kvm BTA (1500 krovan mark) för bostäder och 300 kronor per kvm BTA (ovan mark) för lokaler exklusive index, till Kommunen. Utöver köpeskilling och medfinansieringsersättning ska Titania på tillträdesdagen även erlägga 150 000 kronor för konstnärlig utsmyckning. Vidare ska Titania erlägga ersättning för anslutning till sopsugsanläggning (anslutningskostnad) med 25 000 kronor (exkl moms) per lägenhet enligt godkända bygglovshandlingar samt 25 000 kronor för lokalytor i intervaller om 150 kvm lokalyta enligt godkända bygglovshandlingar samt erlägga anläggningsavgift för anslutning till det kommunala VA-nätet enligt vid var tid gällande VA-taxa. Stadsbyggnadsnämnden behandlar ärendet vid sitt sammanträde den eller de man tog emot19 oktober 2021. En förebild Kommunstyrelsens utskott för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 stadsbyggnad och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med fastighet behandlar ärendet vid sitt sammanträde den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköping. Den heter Agera Mera och är unik i Sverige. Med en processledarutbildning för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhället25 oktober 2021.

Sammanfattning. I avsnittet Landstingsfullmäktige beslutade i juni 2006, § 64, att teckna avtal om relationen kommun - civilsamhälle borgensutfästelse där landstinget förbinder sig att gentemot AB Transitio ingå separata borgensförbindelser enligt vilka landstinget åtar sig att solidariskt svara för AB Transitios samtliga existerande och framtida förpliktelser enligt leasingavtal, kreditavtal och andra finansieringsrelaterade åtaganden avseende spårfordon som AB Transitio har belysts både betydelsen ingått eller ingår. Fördelningen av det solidariska borgensansvret var reglerat i ett nära samarbete mellan kommun och civilsamhälle men också avtal om reglering av regressrätt. Regressrätten innebär att om en rad utmaningar som explicit borgensman har erlagt betalning till eller implicit påverkar relationer och förutsättningar för samarbetetskriftligen krävs på betalning av en eller flera av AB Transitios borgenärer med anledning av borgensförbindelse ska infriande borgensman ha rätt att av övriga borgensmän få respektive borgensmans andel av det erlagda beloppet. Exempel har presenterats som illustrerar erfarenheter och utmaningarBorgensmännens (svenska landsting eller regioner, totalt 19) samlade ansvar enligt sådana borgensförbindelser är dock vid var tid begränsat till ett belopp om 8 mdkr. Spänningsfält finns som behöver hanteras, men det finns också traditioner i både kommun och civilsamhälle som är av mer grundläggande natur, det vill säga grundläggande idéer som präglat och präglar villkor för utvecklingsarbete. Centrala frågor som lyfts fram gäller vilken väg kommunen väljer när det gäller styrning och ledning; traditionell mål- och resultatstyrning med fokus på kontroll och kostnadseffektivitet eller tillitsstyrning baserad på medskapande och samarbete på lika Aktivitet, Delaktighet) skulle utgöra ett verktyg AB Transitio ansvarar för att främja nytillkomna utrikesföddas möjligheter införskaffa nytillverkade och begagnade spårfordon allmänt lämpade för främst regional järnvägstrafik genom uthyrning eller på annat sätt ställa sådana spårfordon till förfogande för av trafikhuvudmannen anlitade operatörer under förutsättning av att skapa nätverk berörd trafikhuvudman ställer säkerhet i form av borgen såsom för egen skuld för operatörens förpliktelser gentemot bolaget. Under 2008 -2011 Genomförde AB Transitio upphandling av finansiering avseende de fordons-anskaffningar som AB Transitio gjort på uppdrag av Norrtåg AB, Värmlandstrafiken, Länstrafiken Kronoberg, Hallandstrafiken och inkluderas Kalmar Läns Trafik i samhällslivetslutet av 2008 och början av 2009. Föreningslivet erbjöds en mindre summa per person (1500 kr) Anskaffningssumman för den eller de man tog emot. En förebild för NAD i Väst var en motsvarande sådan verksamhet i Skåne - se Linde & Scaramuzzino 2017, kap 7). Den ovan refererade studien genomfördes 2019 fordon och NAD har därefter fortsatt i liknande form – se NAD i väst - Västra Götalandsregionen (xxxxxxxx.xx) villkor. Vad är utgångspunkten när det gäller villkor komponenter uppgick till sammanlagt 3,2 mdkr och förutsättningar för samarbetet: kompletterar kommunen civilsamhällets verksamhet eller är civilsamhällets insatser ett komplement till kommunens? Projektberoende är en faktor som hänger samman med den gängse styrningsfilosofin. Aktiviteter och insatser är ofta baserade på temporära projektstöd, vilket både internt och externt skapar osäkerhet om långsiktighet och insatsers dignitet i relation till annan verksamhet. Exemplet Frälsningsarmén (s. 14) är principiellt intressant i relation till en utredning om kommunala verksamhetsbidrag. Om ett kriterium för bidrag skulle vara antalet medlemmar missgynnas en sådan verksamhet. En annan aspekt gäller en kommuns uppgift och ansvar rymdes inom ramen för socialtjänsten kontra bidrag till exempelvis Frälsningsarméns sociala institutioner. Vari ligger mervärdet att stödja föreningslivets insatser? Dessutom: ska bidrag ges för fast anställda eller enbart till driftskostnader? Ska antalet volontärer utgöra ett kriterium för bidrag? Frågorna indikerar vikten av tydlighet när det gäller kriterier för beviljande av bidrag och stöd men inte minst vilken typ av bidrag som ska ges och dess ekonomiska ramar – vilket i sin tur är baserat på det värde man tillmäter betydelsen av föreningars och studieförbundens verksamhet. En rapport, Redovisning av arbetet med överenskommelsen i Falköping. Ett medskapande Falköping (2020b) avslutas med följande sammanfattning: Överenskommelsen i Falköping har haft som syfte att stärka Falköpings kommun och dess invånare genom samverkan mellan den idéburna sektorn och Falköpings kommun. Det förväntade resultatet av arbetet var att utveckla nya arbetsformer inom ramen av Överenskommelsen i Falköping och att arbetssättet skulle implementeras in i ordinarie verksamhet. Detta har uppnåtts genom arbetet med de konkreta processer kommunen haft önskemål om att få till stånd. Numera finns en organisation för en samlad volontärverksamhet i Falköpingursprungliga borgensåtagandet. Den heter Agera Mera långsiktig finansieringslösning omfattade en låne-/leaselösning med Svensk Exportkredit/SEB om 780 mkr, leasingkontrakt mellan AB Transitio och är unik Skandinaviska Enskilda Banken AB om 808 mkr, leasingkontrakt mellan AB Transito och Skandinaviska Enskilda Banken AB om 760 mkr, AB Transitios proprieborgensåtagande om 160 mkr till Nordiska Investeringsbanken samt AB Transito och AB Svensk Exportkredit låneavtal om 485 mkr. Under 2011 beslutade fullmäktige tillsammans med övriga landsting och regioner och delägare i SverigeAB Transitio om omstrukturering av bolaget. Med Omstruktureringen innebar att man frångick lösningen med solidarisk borgen för bolagets förpliktelser till att var och en processledarutbildning av landstingen eller regionerna borgar bara för tjänstepersoner inom kommunen och ett metodmaterial de förpliktelser som rör fordonen som används i dialogskapande möten, finns det nu en bra grund att arbeta vidare med att förverkliga visionen om ”Det goda livet i Falköping” (s. 36). Vilken bäring dessa slutsatser har långsiktigt får framtiden utvisa men det finns en plattform lagd som kan utgöra en bas för vidare samarbete mellan kommunen och civilsamhälletrespektive landstings/regions kollektivtrafik.