Kollektivavtal för kreditupplys- nings- och inkassobranschen
Kollektivavtal för kreditupplys- nings- och inkassobranschen
13.3.2020–28.2.2022
Denna text är en översättning som nämnden för fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan har låtit göra av ett finsk- språkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit över- ens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresul- tat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kollektivavtalet. Nämnden för fastställande av kol- lektivavtals allmänt bindande verkan är inte ansvarig för de skador som uppkommer på grund av eventuella felaktigheter i översätt- ningen.
Tämä on työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamislautakun- nan teettämä käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopijaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkie- lisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäinen suo- menkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työ- ehtosopimusta. Työehtosopimuksen yleissitovuuden vahvistamis- lautakunta ei vastaa käännöksen mahdollisista virheellisyyksistä aiheutuvista vahingoista.
1 § AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE 5
3 § ARBETSAVTAL FÖR VISS TID 5
4 § RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER 6
5 § AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE 6
12 § ERSÄTTNING FÖR BEREDSKAP 10
13 § ERSÄTTNING FÖR UTRYCKNINGSARBETE 10
14 § ERSÄTTNING FÖR TELEFONKONSULTATION 10
16 § KLASSIFICERING AV KRAVNIVÅER 11
18 § TILLFÄLLIG ÄNDRING AV KRAVNIVÅ 12
19 § ERFARENHETSÅR OCH MINIMILÖNER 12
19a § TILLÄGG NÄR KRAV- OCH ERFARENHETSNIVÅN STIGER 13
24 § BYTE AV SEMESTERPREMIE TILL AVLÖNAD LEDIGHET 15
29 § KORT TILLFÄLLIG FRÅNVARO 17
33 § SAMMANKOMSTER PÅ ARBETSPLATSEN 18
36 § AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER 18
37 § ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE 19
38 § INKASSERING AV MEDLEMSAVGIFTER 19
39 § AVTAL MELLAN FÖRBUNDEN OCH CENTRALORGANISATIONERNA 19
BILAGA 1 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR TIMAVLÖNADE 20
BILAGA 2 MODELL FÖR ARBETSAVTAL 22
BILAGA 3 ARBETSTIDSARRANGEMANG FÖR REGELBUNDET LÖRDAGSAREBTE 23
BILAGA 5 FÖRBUNDENS REKOMMENDATION OM UTVECKLING AV SAMARBETSFÖRFARANDEN 33
BILAGA 6 ARBETSBESKRIVNINGSBLANKETT 34
BILAGA 7 KLASSIFICERINGSTABELL FÖR KRAVNIVÅER 35
BILAGA 8 FÖRTROENDEMANNAAVTAL 38
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Fackförbundet Pro rf
UNDERTECKNINGSPROTOKOLL
Kollektivavtal för kreditupplysnings- och inkassobranschen 13.3.2018–28.2.2022 Datum 13.3.2020
1 § Avtalsperiod
Kollektivavtalet träder i kraft 13. 3.2020 och löper ut 28.2.2022.
2 § Löneförhöjningar
Lönerna höjs från och med 1.6.2020 med en allmän förhöjning på 1,3 procent. Minimilönerna höjs från och med 1.6.2020 enligt den allmänna förhöjningen.
Lönerna höjs från och med 1.5.2021 med en allmän förhöjning på 1,2 procent. Minimilönerna höjs från och med 1.5.2021 med 1,4 procent.
Lönerna höjs från och med 1.5.2021 med en företagsspecifik summa som uppgår till 0,8 procent och vars storlek beräknas på det lönebelopp för april 2021 som betalades till tjänstemän inom kollektivavtalets tillämpningsområde och som höjs med den allmänna förhöjningen enligt kollektivavtalet. För tillämpning av den fö- retagsspecifika summan avtalas lokalt med förtroendemannen eller om en sådan inte finns med personalen. Om ingen överenskommelse nås i de lokala förhand- lingarna, fattar arbetsgivaren beslut om hur summan fördelas.
Syftet med den företagsspecifika summan är att stödja en rättvis och uppmunt- rande lönebildning med beaktande av arbetsprestationernas resultat, kompe- tensutvecklingen samt eventuella missförhållanden i lönestrukturen.
Arbetsgivaren meddelar före 15.5.2021 förtroendemannen eller om en sådan inte finns personalen om den företagsspecifika summans totala belopp, antalet per- soner vars löner har höjts och den genomsnittliga förhöjningen i euro. Informat- ionen ovan ska ges skilt för kvinnor och män. Detta förutsätter dock att i båda grupperna finns minst 6 tjänstemän.
Personalrepresentanternas tillägg höjs från och med 1.6.2020 med 3,3 procent.
Uppgifts- och kompetenstilläggen höjs från och med 1.6.2020 med 1,3 procent och från och med 1.5.2021 med 1,2 procent. Minimibeloppen för tilläggen förblir dock 88 euro.
3 § Ändringar i texten
6 § Arbetstid
6 § 4 punkten i kollektivavtalet stryks. från och med 1.10.2020 De nya punkterna 4, 5, 6 och 7 läggs till:
4. Arbetsgivaren kan beordra tjänstemannen att utöver den ordinarie arbetsti- den delta i kompetenshöjande utbildning eller annan motsvarande verksam- het som har anknytning till arbetet högst 24 timmar per kalenderår. Denna tid är ordinarie arbetstid för vilken grundtimlön betalas. Arbetstids- och mil- jötillägg betalas inte.
Kompetensutvecklingen kan genomföras så att den ordinarie arbetstiden förlängs med den tid som används för kompetensutvecklingen, dock med högst två timmar om dagen. För kompetensutvecklingen kan också hela dagar användas, dock inte söckenhelger, lördagar under söckenhelgs- veckor eller söndagar. Om verksamheten förläggs till lördagar ska längden på dagen vara minst 6 timmar, om inte annat avtalas med tjänstemannen. Arbetsgivaren meddelar i god tid innan utbildning ordnas. Tjänstemannen kan från fall till fall med vägande skäl undanbe sig deltagande i utbildning.
Man kan med förtroendemannen avtala att en del av ovan nämnda 24 tim- mar kan styras till förlängning av den ordinarie arbetstiden på så sätt att bestämmelserna i denna punkt i övrigt iakttas.
Protokollsanteckning: år 2020 kan utbildning som avtalats i denna punkt uppgå till högst sex timmar.
5. Enligt 18 § i arbetstidslagen är utjämningsperioden för den maximala ar- betstiden högst 12 månader. Uppföljningsperioden för flextid är 6 månader. Man kan komma överens med huvudförtroendemannen om att uppföljnings- perioden är högst 12 månader.
6. Enligt 13 § i arbetstidslagen är utjämningsperioden för utökad flextid högst 26 veckor. För utökad flextid iakttas i övrigt bestämmelserna i kollektivavta- let. Förtroendemannen har kvartalsvis rätt att begära uppgifter om antalet utökad flextidsavtal som ingåtts.
7. Veckovila i enlighet med arbetstidslagen anses uppfyllas även om veckovi- lan fördelas på två sju dagars perioder så länge som den största delen av veckovilan förläggs till den sju dagars period som veckovilan gäller.
7 § 1 och 2 punkten i kollektivavtalet ändras enligt följande:
1. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan förlängas med högst två timmar.
2. Den ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till 40 timmar inom 3 veckor.
Tillämpningsanvisningen om arbetstidsförlängning i 8 § 1 punkten i kollektivavta- let stryks.
Från och med 1.10.2020 stryks 9 § 5 punkten, 10 § 3 punkten och 11 § 4 punk- ten.
Bilaga 3 Arbetstidsarrangemang för regelbundet lördagsarbete 2 § 1 punkten ändras enligt följande: ”Vid lördagsarbete är den regelbundna arbetstiden för en tjänsteman 40 timmar per vecka. Vid lördagsarbete baserar sig den regelbundna arbetstiden i genomsnitt på en femdagars arbetsvecka. Vid lördagsarbete kan arbetstiden per dygn vara högst 10 timmar.
En ny punkt 8 läggs till 2 § i samarbetsavtalet:
Om arbetsgivaren överväger att permittera en eller flera tjänstemän i högst 90 dagar, beräknas förhandlingstiden enligt 51 § i samarbetslagen börja från den dag då en skriftlig förhandlingsframställning enligt 45 § i samarbetslagen ges för kännedom.
4 § Särskilda bestämmelser
Som personlig månads- och timlön anses den penninglön som regelbundet be- talas tjänstemannen per månad och som består av tabellönen, kompetenstilläg- gen och andra regelbundna tillägg, som inte beror på arbetsuppgiften (uppgifts- tillägg) eller omständigheterna (lördags-, kvälls-, natt- och skifttillägg, bered- skaps-, utrycknings- och telefonkonsultationsersättning).
Med detta avtal ändras inte företagens praxis vad gäller tjänstemännens måltider. Arbetsgivaren är dock skyldig att arrangera måltider.
För de som jobbar med telefonbetjäning eller andra utrustningsbundna arbeten förhandlas det skilt i varje företag om återhämtningspauser.
Huvudförtroendemannen och arbetarskyddsfullmäktigen har rätt att använda fö- retagets normala kontorsredskap samt internetförbindelse (e-post).
5 § Arbetsgrupper
1. Anvisning om distansarbete och utarbetande av avtalsmall för distansarbete
Avtalsparterna inrättar en arbetsgrupp med uppgift att utarbeta anvisningar och en avtalsmall för distansarbete.
2. Arbetsgrupp för ledning av jämställdhet och arbetsförmåga
Avtalsparterna inrättar en arbetsgrupp med uppgift att främja jämställdhet och likabehandling i kreditupplysnings- och inkassobranschen.
I arbetsgruppen utreds företagsspecifik praxis i anslutning till osakligt be- mötande. I arbetsgruppen utreds god praxis i anslutning till ledning av ar- betsförmågan, i synnerhet upprätthållandet av den psykiska arbetsför- mågan.
Vid behov kan arbetsgruppen ordna evenemang relaterade till ovan nämnda teman.
3. Arbetsgrupp för arbetstider
Avtalsparterna inrättar en arbetsgrupp med uppgift att följa upp konsekven- serna av den nya arbetstidslagen för kreditupplysnings- och inkassobran- schen och vid behov ordna evenemang med anknytning till detta.
4. Statistikarbetsgrupp
Avtalsparternas statistikarbetsgrupp fortsätter sin verksamhet.
5. Arbetsgruppen för lönesystemet
Avtalsparterna inrättar en arbetsgrupp med uppgift att utreda olika modeller för förnyelse av lönesystemet inklusive uppgifts- och kompetenstilläggen i kreditupplysnings- och inkassobranschen. I arbetsgruppen utreds under vilka förutsättningar man lokalt kunde avtala på annat sätt om kravnivåerna.
6. Principen om kontinuerliga förhandlingar antecknas i kollektivavtalets un- derteckningsprotokoll.
Helsingfors den 13 mars 2020
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf Fackförbundet Pro rf
KOLLEKTIVAVTAL FÖR KREDITUPPLYSNINGS- OCH INKASSOBRANSCHEN 13.3.2020–28.2.2022
1. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § AVTALETS TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1. Avtalet binder kollektivavtalsparternas medlemmar.
2. Avtalet tillämpas i kreditupplysnings- och inkassoföretag.
3. Avtalet gäller inte:
a) företagsledare
b) personalchefer
c) städare, fastighetsskötare och andra arbetstagare
d) sommarpraktikanter.
4. Avvikelserna i timanställdas arbetsvillkor finns i bilaga 1.
2. ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
2 § INGÅENDE AV ARBETSAVTAL
1. Arbetsavtalet ingås skriftligen i början av anställningsförhållandet enligt mo- dellen (bilaga 2).
2. Om bättre villkor än vad som stadgas i kollektivavtalet ska avtalas skriftli- gen.
3. I början av arbetsförhållandet iakttas en prövotid enligt gällande lag.
4. Förtroendemannen kan med tjänstemannens samtycke bekanta sig med arbetsavtalet.
3 § ARBETSAVTAL FÖR VISS TID
1. Arbetsavtal ingås inte på viss tid om man inte särskilt kommit överens om det.
2. Grunden för visstidsanställningen ska nämnas i arbetsavtalet.
3. Arbetsgivaren ska i god tid meddela om när den visstidsanställdas anställ- ningsförhållande avslutas.
4 § RÄTTIGHETER OCH SKYLDIGHETER
1. Arbetsgivaren har rätt att leda och fördela arbetet.
2. Tjänstemannen ska utföra sitt arbete noggrant.
3. Föreningsrätten är ömsesidigt okränkbar.
5 § AVSLUTANDE AV ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE
1. Om man inte avtalat annat vid avslutande av arbetsförhållande, iakttas upp- sägningstiderna enligt denna paragraf.
2. Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är:
a) 14 dagar när anställningen har fortgått i högst 5 år
b) 1 månad när anställningen har fortgått över 5 år.
3. Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är:
a) 14 dagar när anställningen har fortgått högst 1 år
b) 1 månad när anställningen har fortgått över 1 år men högst 4 år
c) 2 månader när anställningen har fortgått över 4 år men högst 8 år
d) 4 månader när anställningen har fortgått över 8 år men högst 12 år
e) 6 månader när anställningen har fortgått över 12 år.
4. Anställningsförhållandet ska avslutas skriftligen eller annars bevisligen.
5. Innan varning ges ska tjänstemannen få en möjlighet att bli hörd och att få förtroendemannens hjälp.
3. ARBETSTID
6 § ORDINARIE ARBETSTID
1. Ordinarie arbetstid är 8 tim/dygn på vardagar så att den blir 40 tim/vecka. Till arbetstiden hör en 30 minuter lång matpaus.
2. Arbetsveckan inleds på måndagen.
3. Lördagar, midsommar- och julafton är lediga dagar. Regelbundet lördags- arbete kan utföras enligt bilaga 3.
4 punkten gäller till och med 31.9.2020:
4. Den årliga arbetstiden förlängs med 24 timmar utan att den årliga inkomst- nivån ändras. Förlängningen av den årliga arbetstiden genomförs från och med 1.2.2017 på det sätt som man kommit överens om med förtroende- mannen. Förlängningen av arbetstiden kan genomföras i form av hela dagar
eller timmar, flextidsarrangemang eller på något annat sätt som är ända- målsenligt med tanke på arbetet eller som en kombination av dessa.
Om man inte når samförstånd om hur eller när arbetstiden ska förlängas, genomför arbetsgivaren förlängningen av arbetstiden genom att förlänga den ordinarie arbetstiden per vecka med 30 minuter utan att inkomstnivån ändras. Arbetsdagens längd är 7,5–8 timmar och arbetsveckans längd är 38 timmar. Matpausen räknas inte in i arbetstiden.
För deltidsanställda, tjänstemän som jobbar en del av kalenderåret och tim- avlönade tjänstemän förlängs arbetstiden i förhållande till heltidsarbetet utan att inkomstnivån ändras.
4 punkten gäller från och med 1.10.2020:
4. Arbetsgivaren kan beordra tjänstemannen att utöver den ordinarie arbetsti- den delta i kompetenshöjande utbildning eller annan motsvarande verksam- het som har anknytning till arbetet högst 24 timmar per kalenderår. Denna tid är ordinarie arbetstid för vilken grundtimlön betalas. Arbetstids- och mil- jötillägg betalas inte.
Kompetensutvecklingen kan genomföras så att den ordinarie arbetstiden förlängs med den tid som används för kompetensutvecklingen, dock med högst två timmar om dagen. För kompetensutvecklingen kan också hela dagar användas, dock inte söckenhelger, lördagar under söckenhelgs- veckor eller söndagar. Om verksamheten förläggs till lördagar ska längden på dagen vara minst 6 timmar, om inte annat avtalas med tjänstemannen. Arbetsgivaren meddelar i god tid innan utbildning ordnas. Tjänstemannen kan från fall till fall med vägande skäl undanbe sig deltagande i utbildning.
Man kan med förtroendemannen avtala att en del av ovan nämnda 24 tim- mar kan styras till förlängning av den ordinarie arbetstiden på så sätt att bestämmelserna i denna punkt i övrigt iakttas.
Protokollsanteckning:
år 2020 kan utbildning som avtalats i denna punkt uppgå till högst sex timmar.
5. Enligt 18 § i arbetstidslagen är utjämningsperioden för den maximala ar- betstiden högst 12 månader. Uppföljningsperioden för flextid är 6 månader. Man kan komma överens med huvudförtroendemannen om att uppföljnings- perioden är högst 12 månader.
6. Enligt 13 § i arbetstidslagen är utjämningsperioden för utökad flextid högst 26 veckor. För utökad flextid iakttas i övrigt bestämmelserna i kollektivavta- let. Förtroendemannen har kvartalsvis rätt att begära uppgifter om antalet utökad flextidsavtal som ingåtts.
7. Veckovila i enlighet med arbetstidslagen anses uppfyllas även om veckovi- lan fördelas på två sju dagars perioder så länge som den största delen av veckovilan förläggs till den sju dagars period som veckovilan gäller.
7 § PERIODISERING
1. Den ordinarie arbetstiden per dygn kan förlängas med högst två timmar.
2. Den ordinarie arbetstiden per vecka ska utjämnas till 40 timmar inom 3 veckor.
3. Om permanent periodisering meddelas en månad på förhand och om tillfäl- lig en vecka på förhand.
4. Meddelandet ges tjänstemännen och förtroendemannen.
5. Av arbetstidsförteckningen över periodiseringen framgår när arbetet inleds och avslutas.
8 § ARBETSTIDSFÖRKORTNING
1. En tjänstemans årliga arbetstid förkortas med 16 timmar om han eller hon inte är frånvarande hela året. Då nytt anställningsförhållande börjar under året senast 31.5, förkortas tjänstemannens årliga arbetstid med 16 timmar. Då nytt anställningsförhållande börjar efter det, förkortas tjänstemannens årliga arbetstid med 8 timmar.
Tillämpningsanvisning för deltidsanställda med månadslön och för timanställda:
Förkortningen av arbetstiden ska genomföras i form av två avlö- nade lediga dagar om en tjänsteman så begär. En deltidsanställd med månadslön som regelbundet arbetar fem dagar i veckan och som arbetar samma antal timmar varje dag är berättigad att få regelbunden månadslön trots de lediga dagarna. I övriga fall, om den deltidsanställde med månadslön vill hålla två lediga dagar, fås värdet på hans eller hennes daglön genom att ställa arbetsti- den och lönen enligt arbetsavtalet i relation till full arbetstid och lön. Om fast veckoarbetstid inte har fastställts för den deltidsan- ställde, fås den, för att göra arbetstidsförkortningen, genom att räkna den anställdes genomsnittliga veckoarbetstid under de sex senaste månaderna.
2. Arbetstidsförkortningen verkställs på ett lokalt överenskommet sätt. Tjäns- temannen kan föra fram önskemål om när ledigheten ges. Ledigheten be- viljas vid en tidpunkt som bestäms av arbetsgivaren.
3. Om ledigheten inte tagits ut före kalenderårets slut, har tjänstemannen rätt till en motsvarande penningersättning som beräknas på samma sätt som övertidsersättningen.
9 § ÖVERTIDSARBETE
1. Övertidsarbete är arbete som utförts utöver den ordinarie arbetstiden per dygn enligt kollektivavtalet.
2. Övertidsarbete får utföras med arbetstagarens samtycke inom de gränser som lagen tillåter.
3. En tjänsteman kan vägra att utföra övertidsarbete av en sakligt grundad or- sak.
4. Övertidsersättningen är:
a) på vardagar 50 % för de två första timmarna och 100 % för därpå föl- jande
b) på söndagar 150 % för de två första timmarna och 200 % för därpå följande.
5 punkten gäller inte från och med 1.10.2020:
5. Övertidsersättning räknas utgående från grundtimlönen för fulla kvartstim- mar.
6. Grundtimlönen är tjänstemannens månadslön dividerad med talet 156.
7. Att dygnet byter minskar inte grunden för övertidsarbetsersättningen.
8. Man kan komma överens om att byta ut övertidsersättningen mot motsva- rande ledighet.
9. Övertidsersättningen betalas och ledigheten ges inom 2 månader, om inte annat avtalas.
10. Lördagsarbete är övertidsarbete, om inte att föranleds med stöd av 6.3 §.
10 § KVÄLLS- OCH NATTILLÄGG
1. För ordinarie kvällsarbetstimmar kl. 17.30–23 betalas som kvällstillägg 20 procent.
2. För ordinarie nattarbetstimmar kl. 23–07 betalas som nattillägg 30 procent.
3 punkten gäller inte från och med 1.10.2020:
3. Tilläggen räknas utgående från grundtimlönen för fulla kvartstimmar.
11 § SKIFTTILLÄGG
1. I skiftarbete växlar skiften på ett på förhand överenskommet vis.
2. På varandra följande skift överlappar varandra högst en timme eller har högst en timmes intervall.
3. För ordinarie skiftarbetstimmar betalas:
a) kvällsskiftstillägg 20 %
b) nattskiftstillägg 30 %.
4 punkten gäller inte från och med 1.10.2020:
4. Tilläggen räknas utgående från grundtimlönen för fulla kvartstimmar.
12 § ERSÄTTNING FÖR BEREDSKAP
1. I beredskap ska man enligt avtal vara på en plats därifrån man kan kallas till arbetet.
2. För beredskapstiden betalas 50 % av grundtimlönen dock minst en grund- timlön på 2 timmar.
3. Längden för beredskapstiden avtalas om på förhand.
4. Beredskapstiden är inte arbetstid.
13 § ERSÄTTNING FÖR UTRYCKNINGSARBETE
1. För en tjänsteman som kallas till utryckningsbetonat arbete betalas en er- sättning för utryckningsarbete.
2. Förutsättningen för ersättningen är att tjänstemannen redan hunnit av- lägsna sig från arbetsplatsen.
3. Ersättningen för utryckningsarbete är grundlön för 4 timmar.
4. När utryckningsarbetet är övertidsarbete betalas övertidsersättning.
14 § ERSÄTTNING FÖR TELEFONKONSULTATION
1. För en it-tjänsteman betalas en ersättning för telefonkonsultation för en upp- ringning som sker utanför arbetstiden.
2. Förutsättningen är att ärendet kan skötas per telefon.
3. Ersättningen är grundtimlön för 3 timmar.
4. LÖNESÄTTNING
15 § LÖNEFORM
1. Lönen utgörs av månadslön.
2. Lön för en del av månaden räknas genom att månadslönen divideras och multipliceras med antalet arbetsdagar.
3. För en tjänsteman som arbetar mindre än 32 tim/vecka utgörs lönen av tim- lön.
16 § KLASSIFICERING AV KRAVNIVÅER
1. Kravnivån bestäms utgående från huvuduppgiften. Huvuduppgiften är den arbetshelhet som utgör över hälften av arbetstiden.
2. Arbetsgivaren meddelar tjänstemannen skriftligt kravnivån och huvudupp- giften samt grunderna till och omfattningen av uppgifts- och kompetenstill- äggen. Meddelandet kan även göras genom en skriftlig tjänste- eller arbets- beskrivning samt genom en värderingsblankett över personlig kompetens (bifogat arbetsbeskrivningsblankett).
3. När arbeten placeras i kravnivåer används svårighetsklassificeringen som avtalats om mellan förbunden (bifogad).
Alla arbeten som berörs av kollektivavtalet klassificeras enligt kravnivåerna i kollektivavtalet.
Om klassificeringssamarbete i företagen kommer man överens om med hu- vudförtroendemannen.
Avsikten med klassificeringssamarbetet är att i samförstånd placera arbe- tena i kravnivåer baserat på deras allmänna beskrivningar och komplette- rande arbetsbeskrivningar.
Grunderna för att få ett uppgifts- och kompetenstillägg behandlas i det före- tagsspecifika klassificeringssamarbetet.
Kompetenstillägget är tjänstemannens belöning för personlig kompetens samt kunnande och yrkesskicklighet. Var och en har rätt att veta vad som förväntas av honom eller henne och få respons på hur och på vilka grunder hans eller hennes kompetens och kunnande utvärderas. Chefen måste i utvärderingen sträva efter absolut rättvisa och icke-diskriminering.
Arbetsgivaren ger förtroendemannen och huvudförtroendemannen uppgif- ter om arbetstagarna och deras löner så som konstaterats i 6 § i förtroen- demannaavtalet för kreditupplysnings- och inkassobranschen.
4. Ändringar i svårighetsklassificeringen som beror på förändringar i arbetet eller avtalet förhandlas om mellan arbetsplatsens förtroendeman och ar- betsgivaren. Om enhällighet inte nås kan någondera parten föra ärendet till förbunden för avgörande.
5. Företagets svårighetsklassificering granskas årligen mellan förtroendeman- nen och arbetsgivaren.
17 § ÄNDRING AV KRAVNIVÅ
1. När huvuduppgiftens krav ändras bestäms kravnivån på nytt.
2. Löneförhöjningar verkställs under den månad som följer på ändringarna i huvuduppgiften.
3. När en person söker sig till en huvuduppgift i en lägre kravnivå kan kravni- vån och lönen sänkas med början från månaden som följer på överföringen.
4. I övrigt i samband med att huvuduppgiftens krav minskar kan kravnivån och lönen sänkas från och med den fjärde månaden efter att ändringarna har genomförts. Ärendet behandlas tillsammans med förtroendemannen.
5. En sänkning av kravnivån innebär att lönen sjunker motsvarande ändringen av minimilönen.
18 § TILLFÄLLIG ÄNDRING AV KRAVNIVÅ
1. En tillfällig minskning av huvuduppgiftens krav ändrar inte på lönen eller kravnivån.
2. När kraven i huvuduppgifter höjs för minst en månad betalas lön enligt den nya kravnivån.
19 § ERFARENHETSÅR OCH MINIMILÖNER
1. Vid beräkningen av erfarenhetsår beaktas den sammanlagda tiden som tjänstemannen har arbetat inom kreditupplysnings- och inkassobranschen.
2. Den arbetade tiden före 1.6.1995 beaktas enligt de gamla bestämmelserna.
3. Minimilönerna enligt krav- och erfarenhetsnivå ingår i bilaga 4.
19a § TILLÄGG NÄR KRAV- OCH ERFARENHETSNIVÅN STIGER
20 § UPPGIFTSTILLÄGG
1. Ett uppgiftstillägg betalas för uppgifter som är mer krävande eller mer an- svarsfulla än huvuduppgiften.
2. Som grund för uppgiftstillägget kan vara följande som ökar på uppgiftens krav:
a) särskild förmåga till socialt samspel
b) språkkunskap som förutsätts av uppgiften
c) ansvar för introduktion i arbetet
d) regiontjänstemans uppgifter.
3. Arbetsgivaren meddelar skriftligen den uppgift som ligger som grund till upp- giftstillägget.
4. Tillägget betalas för de månader under vilka den uppgift som ligger som grund för tillägget utförs. Ändringar i grunderna för tillägget fastställs tillsam- mans.
5. Uppgiftstilläggets storlek är minst 88 euro fr.o.m. 1.4.2018
21 § KOMPETENSTILLÄGG
1. Ett kompetenstillägg betalas för särskild yrkesskicklighet, arbetseffektivitet och arbetsinsats.
2. Som grund för kompetenstillägget kan följande faktorer anses vara merite- rande för tjänstemannen
a) skicklig kundbetjäning
b) initiativförmåga
c) självständighet
d) mångsidighet
3. Före tilläggen beviljas har förtroendemannen en möjlighet att framföra sin åsikt i frågan.
4. När krav- eller erfarenhetsnivån stiger bedöms grunderna för kompetenstill- ägget på nytt. Om inga ändringar har skett i grunderna eller tillägget har betalats mindre än ett år före förflyttningen till en ny erfarenhetsnivå, förblir tillägget detsamma.
5. Kompetenstilläggets storlek är minst 88 euro fr.o.m. 1.4.2018
5. SEMESTER
22 § SEMESTER
1. Semestern bestäms utifrån semesterlagen.
2. Semester intjänas då anställningsförhållandet i slutet av semesterkvalifikat- ionsåret varat:
a) mindre än ett år 2 vardagar/månad
b) minst ett år 2,5 vardagar/månad
c) minst 10 år 3 vardagar/månad
d) före 31.3.1994 minst 15 år 3,5 vardagar/månad.
3. Den arbetade tiden före 1.6.1995 beaktas enligt de bestämmelser som var i kraft 31.5.1995.
4. Vintersemester ges under samma kalenderår som sommarsemestern, om man inte avtalar annat.
5. När anställningsförhållandet avslutas betalas semesterersättning enligt andra stycket.
6. När man räknar ut semesterlönen eller -ersättningen får man dagslönen ge- nom att dela månadslönen med talet 25.
7. Om arbetstagarens arbetstid och lön har förändrats under semesterkvalifi- kationsåret på det sätt som avses i den första meningen i 10.4 § i semester- lagen, beräknas semesterdagarnas lön med dagsvärdet 0,38 %. Semester- lönen beräknas utifrån den lön som utbetalats, eller som förfallit till betal- ning, för tiden i arbete under semesterkvalifikationsåret, med undantag av ersättning för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete.
Protokollsanteckning:
Denna regel tillämpas på de arbetstagare som under semester- kvalifikationsåret har tjänat in mer än 30 dagar semester. Till lö- nen för tiden i arbete adderas beräknad lön för tid som kan jäm- föras med tid i arbete (7 § 2 mom.1–4 och 7 punkterna i se- mesterlagen). Däremot inberäknas i lönen för tid i arbete inte lön eller semesterpremie som samlats in från föregående semester- kvalifikationsår, och inte heller höjning för nödarbete eller för lag- eller avtalsenligt övertidsarbete. Denna bestämmelse tillämpas på semester som intjänats från 1.4.2013.
23 § SEMESTERPREMIE
1. Till en tjänsteman som tar semester betalas som semesterpremie 50 % av den lagstadgade semesterlönen.
2. Semesterpremie betalas i samband med semesterlönen eller på så sätt som avtalats i företaget.
3. Semesterpremie betalas åt dem som från semester övergår till vårdledighet eller militärtjänst.
24 § BYTE AV SEMESTERPREMIE TILL AVLÖNAD LEDIGHET
1. Arbetsgivaren och tjänstemannen kan även avtala om att byta semester- premien till avlönad ledighet.
2. När man kommer överens om ledighet avtalar man också om när ledigheten ska hållas.
3. Tjänstemannen får som avlönad ledighet hälften av de semesterdagar som berättigar till semesterpremie som byts ut till ledighet.
25 § SABBATSSEMESTER
1. Tjänstemannen kan genom avtal spara sabbatssemester från:
a) semesterrätt som överstiger 24 dagar
b) ledig tid motsvarande semesterpremien för sparad semester
c) arbetstidsförkortningen (8 §)
d) övertidsledigt.
2. Sabbatssemester hålls vid avtalad tidpunkt senast inom 5 år.
3. I förväg uppgörs en plan över hur ledigheten sparas och när sabbatsse- mestern hålls.
4. På sabbatssemester tillämpas bestämmelserna i semesterlagen i tillämp- liga delar.
5. Det avtalas närmare om verkställandet av sabbatssemester i de enskilda företagen.
6. FRÅNVARO
26 § BARNS FÖDSEL
1. Moderskaps-, faderskaps- och föräldraledighet samt vårdledighet beviljas enligt lag.
2. Arbetsgivaren betalar full lön för 72 vardagars moderskaps- och adoptions- ledighet.
3. Lönen förutsätter ett anställningsförhållande på 9 månader.
4. Arbetsgivaren betalar full lön för sex vardagars faderskapsledighet.
5. När en tjänsteman återvänder från familjeledighet eller annan långvarig frånvaro, ska arbetsgivaren uppmärksamgöra honom eller henne på de för- ändringar som har skett i hans eller hennes arbete och vid behov instruera honom eller henne på nytt i arbetet. Vid behov kartläggs utbildningsbehovet och en utbildningsplan upprättas.
27 § SJUKDOM
1. Vid arbetsoförmåga på grund av sjukdom eller olycksfall får tjänstemannen sin lön i samband med varje arbetsoförmåga för minst:
a) 4 veckor när anställningen har fortgått mindre än 3 år
b) 5 veckor när anställningen har fortgått 3–5 år
c) 6 veckor när anställningen har fortgått över 5 år
d) 8 veckor när anställningen har fortgått över 10 år.
2. Tjänstemannen ska utan dröjsmål meddela om arbetsoförmågan och hur länge den förväntas pågå.
3. Tjänstemannen ska på begäran visa upp ett läkarintyg eller annan av ar- betsgivaren godkänd utredning.
4. Om arbetsgivaren utser läkaren betalar arbetsgivaren kostnaderna för läka- rintyget.
28 § LÄKARUNDERSÖKNINGAR
1. Tjänstemannen har under sin ordinarie arbetstid rätt till:
a) läkarundersökning och därtill hörande laboratorie- eller röntgenunder- sökningar
b) fysikalisk vård som är nödvändig för upprätthållandet av arbetsför- mågan
c) besök hos tandläkare i fall av plötslig tandsjukdom
d) behövlig undersökning i samband med graviditet
e) besök hos läkarmottagning för att konstatera sjukdom hos invalidiserat eller under 10 år gammalt barn
f) gå på barnrådgivning
g) behandlingsåtgärd som krävs i samband med cancersjukdom.
2. För att lön ska betalas förutsätts:
a) att besöket eller undersökningen inte har gått att ordna utanför arbetstid och
b) att onödig förlust av arbetstid undvikits.
3. Nödvändiga resekostnader ersätts den som deltar i företagshälsovårdens undersökningar.
29 § KORT TILLFÄLLIG FRÅNVARO
1. Löne- och andra förmåner sänks inte till följd av kort frånvaro på arbetsdag när den beror på:
a) nära anhörigs akuta sjukdom, dödsfall eller begravning; högst 1 dag
b) under 10-årigt barns akuta sjukdomsfall; högst 3 dagar
c) under 18-årigt barns, som lider av svår sjukdom, akuta sjukdomsfall; 1 dag.
Protokollsanteckning:
Med svåra sjukdomar eller skador avses leukemier och andra maligna tumörer, svåra hjärtfel, svåra olycksfall och brännska- dor, svårbalanserad diabetes och inledningsskedet vid behand- ling av diabetes, svåra mentala rubbningar, svår utvecklings- skada, svår bronkialastma och svår ledgångsreumatism samt andra sjukdomar, handikapp och sjukdomstillstånd som i fråga om svårighetsgrad kan jämföras med de sjukdomar som nämns ovan.
d) egen vigsel, registrering av partnerskap och flytt
e) tjänstemannens 50- eller 60-årsdag
f) STTK:s eller Fackförbundet Pros eller dess medlemsorganisations för- bunds-, representantskaps- eller styrelsemöte eller förhandlingsdele- gationsmöte som tjänstemannen deltar i som vald representant.
7. RESOR
30 § RESEKOSTNADER
1. Resekostnaderna ersätts enligt skattestyrelsens beslut.
2. Om extra resekostnader på grund av arbetet avtalas skilt för varje företag.
8. FÖRSÄKRING OCH PENSION 31 § GRUPPLIVFÖRSÄKRING
1. Arbetsgivaren bekostar tjänstemännens grupplivförsäkring.
32 § PENSIONSFÖRMÅNER
1. Pensionsskyddet ordnas enligt vid rådande tidpunkt gällande lag om pens- ion för arbetstagare.
9. FÖRHANDLINGSORDNING
33 § SAMMANKOMSTER PÅ ARBETSPLATSEN
1. Fackförbundet Pro rf:s föreningar och fackavdelningar kan utom arbetstid arrangera möten om anställningsfrågor på arbetsplatsen förutsatt att:
a) man på förhand avtalat med arbetsgivaren om mötet
b) arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats
c) arrangören svarar för ordning och reda i möteslokalerna
d) arrangören har rätt att inbjuda förbundets företrädare till mötet.
34 § FÖRTROENDEMAN
1. Inom kreditupplysnings- och inkassoföretag iakttas förtroendemannaavtalet för kreditupplysnings- och inkassobranschen (bilaga 8).
35 § UTBILDNING
35a § SAMARBETE
36 § AVGÖRANDE AV MENINGSSKILJAKTIGHETER
1. Vid förhandlingsförfarande tillämpas förtroendemannaavtalet.
2. Om parterna inte når samförstånd kan ärendet föras till arbetsdomstolen.
37 § ARBETSFREDSFÖRPLIKTELSE
1. Stridsåtgärder som riktar sig mot enskilda bestämmelser eller mot avtalet i dess helhet är förbjudna.
10. SÄRSKILDA BESTÄMMELSER
38 § INKASSERING AV MEDLEMSAVGIFTER
1. Fackförbundet Pro rf:s medlemsavgift innehålls av lönen när tjänstemannen gett sin fullmakt.
2. Arbetsgivaren ger ett intyg över den innehållna summan för beskattningen.
39 § AVTAL MELLAN FÖRBUNDEN OCH CENTRALORGANISATIONERNA
Som del av kollektivavtalet tillämpas följande gällande avtal:
a) Allmänt avtal EK - STTK (PT (LTK)-STTK Allmänt avtal 6.3.1989)
b) Rekommendation om vårdhänvisning EK- STTK (EK-AKAVA-SAK-STTK- KT-KiT-VTML Rekommendation om förebyggande av rusmedelsproblem, behandling av rusmedelsfrågor och vårdhänvisning på arbetsplatser 12.1.2006)
c) Avtal om inkassering av medlemsavgift EK-STTK
40 § FRAMLÄGGNINGSPLIKT
1. Avtalet ska hållas till tjänstemännens påseende på arbetsplatsen.
41 § AVTALETS GILTIGHET
1. Avtalet gäller till och med 28.2.2022.
ARBETSGIVARNA FÖR SERVICEBRANSCHERNA PALTA rf FACKFÖRBUNDET PRO rf
BILAGA 1 SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR TIMAVLÖNADE
1 § TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1. Avtalet gäller tjänstemän:
a) vars ordinarie arbetstid är kortare än 32 timmar per vecka
b) som omfattas av kollektivavtalet för kreditupplysnings- och inkassobran- schen.
2. På timavlönade tjänstemän tillämpas kreditupplysnings- och inkassobran- schens kollektivavtal, om inte annat föranleds av detta avtal.
2 § ARBETSTID
1. Ordinarie arbetstid är högst 8 tim/dygn så att den är totalt 40 tim/vecka.
2. Om ordinarie arbetstid avtalas i arbetsavtalet.
3. Arbetsdagarna, förläggningen och den dagliga arbetstiden fastslås i mån av möjlighet en månad i förväg.
3 § MERTIDS- OCH ÖVERTIDSARBETE
1. För mertidsarbete betalas enkel timlön.
2. Arbete utfört utöver den ordinarie maximiarbetstiden per dygn är övertids- arbete.
4 § SEMESTERERSÄTTNING
1. Den semesterersättning som betalas i stället för semesterlön och semester- premie är:
a) 13,5 % om anställningsförhållandet fortgått mindre än ett år
b) 17 % om anställningsförhållandet fortgått minst ett år
c) 19 % om anställningsförhållandet fortgått minst 10 år
d) 21 % om anställningsförhållandet 31.3.1994 fortgått minst 15 år.
2. När anställningsförhållande upphör är semesterersättningen:
a) 9 % när anställningsförhållandet har fortgått mindre än 1 år
b) 11,5 % om anställningsförhållandet fortgått minst ett år
c) 12 % om anställningsförhållandet fortgått minst 10 år
d) 13 % om anställningsförhållandet 31.3.1994 fortgått minst 15 år.
3. Semesterersättningen uträknas:
a) på lönen för det i semesterlagen fastställda kvalifikationsåret
b) på föregående års semesterersättning
c) på genomsnittslönen för lagstadgad ledighet för barnsbörd.
5 § BARNBÖRDS- OCH ADOPTIONSLEDIGHET
1. Arbetsgivaren betalar för 3 månader en genomsnittlig lön uträknad på de 6 föregående månadslönerna.
6 § TJÄNSTEMANS INSJUKNANDE
1. Ifall man inte på förhand fastställt antalet arbetsdagar, förläggningen och arbetstiden, bestäms lönen för sjuktiden utgående från medellönen för de 6 föregående månaderna.
7 § LÖNESÄTTNING
1. För tillfällig förflyttning av en tjänsteman till en uppgift som förutsätter högre minimilön betalas fr.o.m. den dag som följer på flyttningen så länge den va- rar den högre timlön som uppgiften förutsätter.
8 § GILTIGHET
1. Detta avtal gäller liksom kollektivavtalet för kreditupplysnings- och inkasso- branschen.
BILAGA 2MODELL FÖR ARBETSAVTAL
1. AVTALSPARTERNA | Arbetsgivarens namn | (som i detta avtal kallas företag) | ||
Tjänstemannens namn | (som i detta avtal kallas tjänsteman) | |||
Personbeteckning | Ovan nämnda tjänsteman förbinder sig att mot ersättning utföra arbete för ovan nämnda företag under dess ledning och uppsikt och på följande villkor. | |||
2. ARBETSAVTALETS GILTIGHETSTID | Anställningsförhållandets inleds | |||
Arbetsavtalet gäller | ||||
□ för viss tid | till | |||
Orsak till tidsbundenheten | ||||
□ tills vidare | ||||
3. PRÖVOTID | Anställningen inleds med en prövotid på månader (högst enligt vad som före- skrivs i lagen), under vilken detta avtal ömsesidigt kan hävas utan att uppsäg- ningstid iakttas. | |||
4. ARBETSTID OCH ARBETSPLATS | Ordinarie arbetstid | Arbetsplats | ||
Företaget har rätt att ändra villkoren i detta avtal endast inom gränserna för sin arbetsledningsrätt. | ||||
6. ARBETSUPPGIFT | □ Tjänstemannen börjar sitt ar- bete i följande uppgift och är skyldig att utföra också annat arbete som arbetsgivaren inom gränserna för sin arbetsled- ningsrätt anvisar. | Arbetsuppgift: | ||
□ Med tjänstemannen har avta- lats om följande bestämda ar- betsuppgift och han eller hon är skyldig att utföra annat arbete på särskild överenskommelse eller om särskilt behov så krä- ver. | Arbetsuppgift: | |||
7. GRUNDUPPGIFTER FÖR LÖNEVILLKOR | Erfarenhetsåren när anställningen inleds | år | mån. | |
Lönen när anställningen börjar | Xxxxxxxx | Lön €/mån/tim | ||
8. KOLLEKTIVAVTAL SOM TILLÄMPAS | Vardera parten i anställningsförhållandet tillämpar i fråga om löne- och andra an- ställningsvillkor gällande lagar, av företaget behörigen utfärdade interna anvis- ningar och regler samt □ kollektivavtalet för kreditupplysnings- och inkassobranschen till den del inte detta avtal ger tjänstemännen bättre villkor. | |||
9. VILLKOR SOM AVVIKER FRÅN KOLLEKTIVAVTALET | För branschen bättre/inte i avtalet ingående löne- och anställningsvillkor | |||
10. DATUM OCH UNDERSKRIFT | Detta avtal har uppgjorts i två likalydande exemplar, ett för vardera parten. | |||
Ort Tid | ||||
Underskrift av företagets representant | Tjänstemannens underskrift | |||
BILAGA 3 ARBETSTIDSARRANGEMANG FÖR REGELBUNDET LÖRDAGSAREBTE
1 § Arbetsarrangemang
1. Den regelbundna arbetstiden mellan måndag och fredag, om man inte ge- nom att följa de bestämmelser som avtalas i detta avtal kommer överens om någonting annat.
2. Lördagsarbete enligt denna bilaga kan utföras i alla funktioner.
3. Samarbetsförhandlingar ska föras om lördagsarbetet och dess införande samt om principerna för lördagsarbete. Efter förhandlingarna förutsätts för införande av lördagsarbete att man avtalar om det lokalt med förtroende- mannen. Avtalet ska göras upp skriftligt och de principer enligt vilka lördags- arbete kan avtalas med en enskild anställd ska framgå i avtalet. När arbets- arrangemangen genomförs i praktiken ska de individuella förhållandena be- aktas.
4. Regelbundet lördagsarbete ska basera sig på frivillighet. Om lördagsarbete ska avtalas skriftligt mellan arbetsgivaren och tjänstemannen med en sepa- rat bilaga till arbetsavtalet.
Protokollsanteckning:
Parterna är ense om att ett skriftligt separat avtal om eventuellt lördagsarbete ska ingås med de tjänstemän vilkas arbetsavtal redan gäller när detta protokoll träder i kraft. Gamla arbetsavtal kan inte tolkas så att de skulle möjliggöra regelbundet lördagsar- bete. Parterna är även ense om att avtalet ingås på frivillig basis. Vägran till lördagsarbete kräver ingen motivering. Det avtal som avses i punkt 3 på företagsnivån ålägger inte den enskilda tjäns- temannen att avtala om lördagsarbete.
5. Förtroendemannen har rätt att med tjänstemannens samtycke kontrollera avtalet.
2 § Regelbunden arbetstid vid lördagsarbete
1. Vid lördagsarbete är den regelbundna arbetstiden för en tjänsteman 40 tim- mar per vecka. Vid lördagsarbete baserar sig den regelbundna arbetstiden i genomsnitt på en femdagars arbetsvecka. Vid lördagsarbete kan arbetsti- den per dygn vara högst 10 timmar.
2. Utjämningsperioden vid lördagsarbete är högst sex (6) veckor, och under den perioden ska arbetstiden utjämnas.
Protokollsanteckning:
Arbetstiden kan vid behov även utjämnas så att en ledighet som motsvarar det arbete som överskrider i genomsnitt 40 timmar per vecka och i genomsnitt 5 arbetsdagar per vecka kan ges genast
i början av den utjämningsperiod som följer på föregående utjäm- ningsperiod.
3. Arbetsgivaren ska göra upp en exakt arbetsskiftsförteckning för utjämnings- perioden. Arbetsskiftsförteckningen ska meddelas tjänstemannen senast två veckor innan arbetsskiftsförteckningen träder i kraft. Av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen kan arbetsskiftsförteckningen dock meddelas tjänstemannen senast en vecka innan arbetsskiftsförteckningen träder i kraft. En arbetsskiftsförteckning som har meddelats för kännedom får ändras endast med tjänstemannens samtycke.
När arbetsskiftsförteckningen görs upp ska tjänstemannens behov av oav- bruten ledighet beaktas. Om tjänstemannens arbetstid infaller på en lördag ska arbetsgivaren försöka ge veckans andra lediga dag i samband med den lediga dagen före eller efter lördagen.
När arbetsskiftsförteckningarna görs upp kan om möjligt ett (1) lördagsskift anvisas tjänstemannen under en tidsperiod på sex veckor. Syftet med detta är ändå inte att försöka begränsa tjänstemannens arbete på lördagar ifall han eller hon själv vill arbeta flera lördagar.
4. Om tjänstemannen så vill, kan han eller hon avstå från lördagsarbete under sommarperioden. Sommarperioden börjar vid midsommar och upphör i mit- ten av augusti. Om tjänstemannen inte vill arbeta under sommarperioden ska han eller hon meddela detta i god tid men dock senast en månad före sommarperiodens början.
3 § Uppsägning av avtal om lördagsarbete
1. Den enskilda tjänstemannen kan på vägande personlig grund skriftligt säga upp ett ingånget avtal om lördagsarbete att upphöra efter tre (3) månader. Grunden ska anknyta till ett förhinder att arbeta på lördag.
2. Avtalsparten på företagsnivån kan av grundad anledning skriftligt säga upp ett ingånget avtal att upphöra efter tre (3) månader.
4 § Lördagstillägg
1. För regelbundna arbetstimmar på lördagar betalas lön som är förhöjd med 50 procent. Parterna kan avtala om att byta lördagstillägget helt eller delvis till motsvarande ledighet under den anställdas regelbundna arbetstid. Läng- den på ledigheten räknas ut på samma sätt som förhöjd lön.
2. Om tjänstemannen får en annan ersättning som är lika stor eller större för det arbete som utförs på lördag, utgår inget lördagstillägg.
5 § Giltighet
1. Detta avtal gäller på samma sätt kollektivavtalet för kreditupplysnings- och inkassobranschen.
LOKALT AVTAL OM LÖRDAGSARBETE
1. Företag | Namn, FO-nummer |
2. Avtalsobjekt | Detta avtal gäller anvisande av lördagsarbete. |
3. Samarbetsför- handlingar | Samarbetsförhandlingar har förts om lördagsarbete och införande av detta samt om spelreglerna för lördagsarbete. |
4. Anvisande av lör- dagsarbete | 4.1 Vid lördagsarbete är den regelbundna genomsnittliga arbetstiden för en tjänsteman 40 timmar per vecka. Vid lördagsarbete baserar sig den regelbundna arbetstiden i genomsnitt på en femdagars arbetsvecka. Vid lördagsarbete kan arbetstiden per dygn vara högst 10 timmar. 4.2 Utjämningsperioden vid lördagsarbete är högst sex (6) veckor, och under den peri- oden ska arbetstiden utjämnas. Inom företaget har man avtalat om att utjämnings- perioden är veckor. 4.3 Arbetstiden kan vid behov även utjämnas så att en ledighet som motsvarar det ar- bete som överskrider i genomsnitt 40 timmar per vecka och i genomsnitt 5 arbets- dagar per vecka kan ges genast i början av den utjämningsperiod som följer på föregående utjämningsperiod. Ja, används (denna punkt blir kvar i avtalet / Nej, används inte (denna punkt stryks). 4.4 Arbetsgivaren ska göra upp en exakt arbetsskiftsförteckning för utjämningspe- rioden. Arbetsskiftsförteckningen ska meddelas tjänstemannen senast två veckor innan arbetsskiftsförteckningen träder i kraft. Av vägande skäl som hänför sig till arbetsarrangemangen kan arbetsskiftsförteckningen dock meddelas tjänsteman- nen senast en vecka innan arbetsskiftsförteckningen träder i kraft. När arbetsskifts- förteckningen görs upp ska tjänstemannens behov av oavbruten ledighet beaktas. 4.5 Om tjänstemannens arbetstid infaller på en lördag ska arbetsgivaren försöka ge veckans andra lediga dag i samband med den lediga dagen före eller efter lörda- gen. 4.6 När arbetsskiftsförteckningarna görs upp kan om möjligt ett (1) lördagsskift anvisas tjänstemannen under en tidsperiod på sex veckor. Syftet med detta är ändå inte att försöka begränsa tjänstemannens arbete på lördagar ifall han eller hon själv vill arbeta flera lördagar. 4.7 Om tjänstemannen vill utföra lördagsarbete under flera än en lördag under utjäm- ningsperioden, ska han eller hon meddela det till _ (beskriv här den person eller part som tar emot meddelandet och hur det ska lämnas). Meddelandet kan lämnas för (1) en utjämningsperiod, (2) för viss tid eller (3) för att gälla tillsvidare. 4.8 Om en enskild tjänsteman inte vill utföra lördagsarbete under sommararbetstiden ska han eller hon lämna ett meddelande om det till . Sommararbetstiden bör- jar vid midsommar och upphör i mitten av augusti. |
5. Kompletterande reg- ler för placering av ar- betstiden | Utöver vad som avtalats ovan har även följande avtalats om lördagsarbete: | |
6. Ersättning av lör- dagstillägget | 6.1 Inom företaget ersätts lördagstillägget primärt i ledighet/pengar (stryk det onödiga). Företaget kan avtala om ersättning av lördagstillägget på något annat sätt med den enskilda tjänstemannen. | |
6.2 Inom företaget har man avtalat följande om att hålla ledighet/spara ledighet: | ||
7. Avtal med tjänste- mannen | Om lördagsarbete och utförande av detta ska avtalas separat med den enskilda tjänstemannen enligt den arbetsavtalsmodell som förbunden har godkänt. | |
8. Uppsägning av avtal | 8.1 En avtalspart kan av grundad anledning skriftligt säga upp ett ingånget avtal att upphöra efter tre månader. | |
8.2 Den enskilda tjänstemannen kan på vägande personlig grund skriftligt säga upp ett ingånget avtal om lördagsarbete att upphöra efter tre månader. Grunden ska an- knyta till ett förhinder att arbeta på lördag. Meddelandet om uppsägning av avtalet ska inom företaget lämnas till . | ||
9. Underskrifter | Ort och datum | |
Förnamn Efternamn Titel | Förnamn Efternamn Xxxxxxxxxxxxx | |
AVTAL OM LÖRDAGSARBETE (BILAGA TILL ARBETSAVTALET)
1. Företag | Namn, FO-nummer, nedan arbetsgivare | |
2. Tjänsteman | Förnamn Efternamn (ddmmåååå-yyyx), nedan tjänsteman | |
3. Anvisande | 3.1 | |
av lördagsar- | Vid lördagsarbete är den regelbundna genomsnittliga arbetstiden för en tjänsteman 40 | |
bete | timmar per vecka. Vid lördagsarbete baserar sig den regelbundna arbetstiden i genomsnitt | |
på en femdagars arbetsvecka. Vid lördagsarbete kan arbetstiden per dygn vara högst 10 | ||
timmar. | ||
3.2 | ||
Vid lördagsarbete följer man den utjämningsperiod som har avtalats på företagsnivå. | ||
3.3 | ||
Om tjänstemannens arbetstid infaller på en lördag ska arbetsgivaren försöka ge veckans | ||
andra lediga dag i samband med den lediga dagen före eller efter lördagen. | ||
3.4 | ||
När arbetsskift görs upp kan om möjligt ett (1) lördagsskift anvisas tjänstemannen under | ||
en tidsperiod på sex veckor. Om tjänstemannen vill utföra lördagsarbete under flera lör- | ||
dagar ska han eller hon meddela det enligt den praxis som har avtalats inom företaget. | ||
3.5 | ||
Om tjänstemannen inte vill arbeta under sommararbetstiden, ska han eller hon lämna ett | ||
meddelande om detta enligt den praxis som har avtalats inom företaget i god tid, men | ||
dock senast en månad före sommararbetstidens början. | ||
4. Komplette- rande regler för placering av arbetstiden | Utöver vad som avtalats ovan har även följande avtalats om lördagsarbete: | |
5. Ersättning av lördagstilläg- get | 5.1 Följande har avtalats med tjänstemannen om ersättning av lördagstillägget: a) Lördagstillägget ersätts enligt den praxis som har avtalats inom företaget. När detta avtal görs upp ersätts lördagstillägget inom företaget i pengar/ledighet (stryk det onödiga). | |
b) Lördagstillägget ersätts i pengar/ledighet (stryk det onödiga) | ||
5.2 Följande har avtalats om principerna för att hålla/spara ledighet: | ||
6. Uppsägning av avtal | Tjänstemannen kan på vägande personlig grund skriftligt säga upp ett ingånget avtal om lördagsarbete att upphöra efter tre månader genom att meddela detta på ett sätt som har avtalats på företagsnivå. Grunden ska anknyta till ett förhinder att arbeta på lördag. Ett meddelande om uppsägning av lördagsarbete innebär inte en uppsägning av arbets- avtalet utan när avtalet om lördagsarbete upphör återgår tjänstemannen till sin arbetstid enligt arbetsavtalet. | |
7. Underskrifter | Ort och datum | |
Förnamn Efternamn Titel | Förnamn Efternamn Xxxxxxxxxx | |
BILAGA 4 LÖNER
Minimimånadslönerna för tjänstemän i kreditupplysnings- och inkassobranschen från och med 1.6.2020
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 1786 | 1822 | 1865 | 1910 | 1958 | 1999 |
2 | 1974 | 2021 | 2053 | 2129 | 2197 | 2287 |
3 | 2095 | 2135 | 2208 | 2284 | 2369 | 2479 |
4.1 | 2188 | 2258 | 2352 | 2440 | 2538 | 2653 |
4.2 | 2298 | 2374 | 2478 | 2571 | 2662 | 2785 |
5.1 | 2498 | 2602 | 2709 | 2827 | 2941 | 3083 |
5.2 | 0000 | 0000 | 0000 | 3245 | 3383 | 3552 |
Övriga Finland | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 1728 | 1768 | 1809 | 1842 | 1894 | 1929 |
2 | 0000 | 0000 | 0000 | 2062 | 2111 | 2190 |
3 | 0000 | 0000 | 0000 | 2196 | 2266 | 2367 |
4.1 | 2109 | 2173 | 2256 | 2340 | 2423 | 2531 |
4.2 | 2218 | 2289 | 2374 | 2465 | 2558 | 2671 |
5.1 | 2399 | 2487 | 2598 | 2699 | 2806 | 2943 |
5.2 | 2752 | 2860 | 2983 | 3108 | 3232 | 3385 |
Minimitimlönerna för timavlönade tjänstemän i kreditupplysnings- och inkassobran- schen från och med 1.6.2020
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 11,59 | 11,84 | 12,15 | 12,43 | 12,77 | 13,03 |
2 | 12,90 | 13,20 | 13,44 | 13,94 | 14,45 | 15,04 |
3 | 13,74 | 13,99 | 14,55 | 15,03 | 15,60 | 16,33 |
4.1 | 14,33 | 14,85 | 15,48 | 16,06 | 16,67 | 17,43 |
4.2 | 15,13 | 15,63 | 16,32 | 16,93 | 17,52 | 18,30 |
5.1 | 16,42 | 17,14 | 17,84 | 18,60 | 19,34 | 20,30 |
5.2 | 18,81 | 19,72 | 20,52 | 21,38 | 22,30 | 23,35 |
Övriga Finland | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 11,20 | 11,46 | 11,75 | 11,98 | 12,34 | 12,58 |
2 | 12,57 | 12,84 | 13,16 | 13,49 | 13,85 | 14,35 |
3 | 13,27 | 13,60 | 13,94 | 14,45 | 14,92 | 15,59 |
4.1 | 13,84 | 14,26 | 14,84 | 15,39 | 15,95 | 16,64 |
4.2 | 14,60 | 15,07 | 15,63 | 16,21 | 16,83 | 17,59 |
5.1 | 15,77 | 16,37 | 17,10 | 17,76 | 18,46 | 19,37 |
5.2 | 18,10 | 18,81 | 19,65 | 20,45 | 21,27 | 22,31 |
Minimimånadslönerna för tjänstemän i kreditupplysnings- och inkassobranschen från och med 1.5.2021
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 1811 | 1848 | 1891 | 1937 | 1985 | 2027 |
2 | 2002 | 2049 | 2082 | 2159 | 2228 | 2319 |
3 | 2124 | 2165 | 2239 | 2316 | 2402 | 2514 |
4.1 | 2219 | 2290 | 2385 | 2474 | 2574 | 2690 |
4.2 | 2330 | 2407 | 2513 | 2607 | 2699 | 2824 |
5.1 | 2533 | 2638 | 2747 | 2867 | 2982 | 3126 |
5.2 | 0000 | 0000 | 0000 | 3290 | 3430 | 3602 |
Övriga Finland | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 0000 | 0000 | 0000 | 1868 | 1921 | 1956 |
2 | 0000 | 0000 | 0000 | 2091 | 2141 | 2221 |
3 | 2063 | 2106 | 2158 | 2227 | 2298 | 2400 |
4.1 | 2139 | 2203 | 2288 | 2373 | 2457 | 2566 |
4.2 | 2249 | 2321 | 2407 | 0000 | 0000 | 0000 |
5.1 | 2433 | 2522 | 2634 | 2737 | 2845 | 2984 |
5.2 | 2791 | 2900 | 3025 | 3152 | 3277 | 3432 |
Minimitimlönerna för timavlönade tjänstemän i kreditupplysnings- och inkassobran- schen från och med 1.5.2021
Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 11,75 | 12,01 | 12,32 | 12,60 | 12,95 | 13,21 |
2 | 13,08 | 13,38 | 13,63 | 14,14 | 14,65 | 15,25 |
3 | 13,93 | 14,19 | 14,75 | 15,24 | 15,82 | 16,56 |
4.1 | 14,53 | 15,06 | 15,70 | 16,28 | 16,90 | 17,67 |
4.2 | 15,34 | 15,85 | 16,55 | 17,17 | 17,77 | 18,56 |
5.1 | 16,65 | 17,38 | 18,09 | 18,86 | 19,61 | 20,58 |
5.2 | 19,07 | 20,00 | 20,81 | 21,68 | 22,61 | 23,68 |
Övriga Finland | ||||||
1–2 | 3–4 | 5–7 | 8–11 | 12–15 | 16. | |
1 | 11,36 | 11,62 | 11,91 | 12,15 | 12,51 | 12,76 |
2 | 12,75 | 13,02 | 13,34 | 13,68 | 14,04 | 14,55 |
3 | 13,46 | 13,79 | 14,14 | 14,65 | 15,13 | 15,81 |
4.1 | 14,03 | 14,46 | 15,05 | 15,61 | 16,17 | 16,87 |
4.2 | 14,80 | 15,28 | 15,85 | 16,44 | 17,07 | 17,84 |
5.1 | 15,99 | 16,60 | 17,34 | 18,01 | 18,72 | 19,64 |
5.2 | 18,35 | 19,07 | 19,93 | 20,74 | 21,57 | 22,62 |
BILAGA 5 FÖRBUNDENS REKOMMENDATION OM UTVECKLING AV SAMARBETS- FÖRFARANDEN
Före ett anställningsförhållande avslutas ska man i förhandlingar mellan arbetsgivaren och personalen sträva efter att uppmärksamma de möjligheter som finns tillgängliga för att fortsätta ikraftvarande anställningsförhållanden.
BILAGA 6 ARBETSBESKRIVNINGSBLANKETT
KREDITUPPLYSNINGS- OCH INKASSOBRANSCHEN
Arbetsbeskrivning för att bestämma kravnivå och grunderna till uppgiftstillägg
Uppgiftsbeteckning: | Datum: |
1. Utredning och allmän beskrivning av huvuduppgiftshelheten och dess innehåll. (Hu- vuduppgiften är den arbetshelhet som utgör över hälften av arbetstiden.) | |
2. Utredning och allmän beskrivning av andra uppgifter än huvuduppgiftshelheten. | |
3. Omdöme: Hur självständigt, enligt vilka anvisningar och i vilka slags prövningssituat- ioner arbetet utförs. | |
4. Växelverkan: De förmågor till samspel, försäljning, förhandling osv. som arbetet för- utsätter. | |
5. Kunnande, kunskaper och färdigheter som behövs i arbetet. | |
6. Kravnivå: | 7. Grunden till och omfattningen av uppgiftstill ägget: |
Kreditupplysnings- och inkassobranschen
Basuppgifter, krav-
Yrkesuppgifter, krav-
Specialyrkesuppgif-
Specialyrkesuppgifter, Specialuppgifter,
Expert- och chefsupp-
nivå 2
nivå 3
xxx, kravnivå 4.1
kravnivå 4.2
kravnivå 5.1
gifter, xxxxxxxx 5.2
BILAGA 7
Allmän karakte-
• Uppgiften består av
• Uppgiften är ett för kredit- • Uppgiften är ett special-
• Uppgiften är ett krävande
• Uppgiften är en expert- el- Uppgiften är en krävande
risering
kundtjänstens Back-
upplysnings- och inkasso-
yrkesarbete för kreditupp-
specialyrkesarbete för kre-
ler chefsuppgift, som inne-
expertuppgift, en uppgift på
office-arbete eller del-
branschen typiskt yrkesar-
lysnings och inkassobran- ditupplysnings- och inkas-
håller ansvar för delområ-
chefs- eller direktörsnivå,
uppgift eller basuppgift av motsvarande svårig- hetsgrad.
Omdöme Omsättande
bete.
Selektivt
schen.
Tillämpande
sobranschen, chef för ett team eller en arbetsgrupp.
Tillämpande
den eller -verksamheter.
Självständigt
med ansvar för ett delom- råde eller delfunktion och för dess utveckling eller led- ning.
Självständigt och an- svarsfullt
• Arbetet utförs enligt
• Arbetet utförs enligt all-
• Arbetet utförs inom ra-
• Arbetet utförs inom ramen • Arbetet görs inom ra-
givna arbetsinstruktioner männa anvisningar, sär- och situationerna är täm- skilda handlingsinstrukt-
men för allmänna anvis- ningar och handlingsmo-
för allmänna anvisningar och uppdrag i ofta varie-
marna för verksamhetsmå- len och -planerna i krä-
Arbetet görs inom ramarna för verksamhetsmålen och
ligen likadana och upp- repade.
ioner och modeller i varie- rande arbetssituationer.
deller i ofta varierande prövningssituationer som
rande prövningssituationer som kräver bedömning och
vande prövningssituationer. planerna i krävande pröv-
ningssituationer.
• Arbetet och iakttagan- det av arbetsinstruktion-
• Arbetets fortskridande övervakas.
kräver bedömning och val val av alternativ. av alternativ.
• Övervakningen grundar
• Övervakningen grundar
sig på kundrespons och ut- värdering av arbetsresulta-
Arbetet innebär självständig skötsel, planering och ut-
35
xxxx xxxxxxxxx.
• Övervakningen grundar sig huvudsakligen på ut- värdering av arbetsresul- taten.
sig huvudsakligen på utvär- ten. dering av arbetsresultaten.
veckling
av ett ansvarsområde i syfte att förverkliga företa- gets mål.
Övervakningen grundar sig på utvärdering av arbetsre- sultaten.
Växelverkan Uppgiften förutsätter nor- Uppgiften förutsätter nor-
Uppgiften förutsätter för-
Uppgiften förutsätter på-
Uppgiften förutsätter på-
KLASSIFICERINGSTABELL FÖR KRAVNIVÅER
Kunskap och färdighet
malt socialt umgänge i arbetsgemenskapen.
• Arbetet förutsätter att personen har grundläg-
malt socialt umgänge i ar- betsgemenskapen samt kundbetjäningsfärdigheter.
• Arbetet förutsätter att personen innehar yrkes-
handlings- och rådgiv- ningsfärdigheter.
• Arbetet förutsätter att personen innehar goda
verknings- och förhand- lingsfärdigheter.
• Arbetet förutsätter att per- sonen innehar gedigen yr-
verknings- och förhand- lingsfärdigheter i krävande förhandlings- och interakt- ionssituationer.
• Arbetet förutsätter att per- sonen innehar mångsidiga
Arbetet förutsätter färdig- heter i ledning och moti- vering, vars mål är att till exempel förbinda sig till en djupgående förändring.
Arbetet förutsätter omfat- tande kännedom om kredit-
gande kännedom om yr-
kunskap och behärskar ar- yrkeskunskaper och be-
keskunskap och behärskar
yrkeskunskaper inom kre-
upplysnings- och inkasso-
ket på det egna arbets- fältet och behärskar ar- betsmetoderna.
Kunnandet baserar sig
betsmetoderna inom kre- ditupplysnings- och inkas- sobranschen.
Kunnandet är baserat på
härskar arbetsmetoderna inom kreditupplysnings- och inkassobranschen väl.
arbetsmetoderna inom kre- ditupplysnings- och inkas- sobranschen utmärkt, ana- lysförmåga och förmåga att tillämpa breda och kompli-
ditupplysnings- och inkas- sobranschen, analysför- måga och att han eller hon behärskar det egna an- svarsområdets specialupp-
branschen samt förmåga att tillämpa det egna expert- områdets teoretiska kun- skaper på verksamhetsmil- jön och arbetsprocesserna.
på inlärning i arbetet.
utbildning som lämpar sig Kunnandet är baserat på
för uppgiften och på yrkes- utbildning som lämpar sig
cerade instruktioner och be- gifter. stämmelser.
Kunnandet är baserat på
erfarenhet.
för uppgiften och på god
yrkeserfarenhet.
Kunnandet är baserat på utbildning som lämpar sig
Kunnandet är baserat på
utbildning som lämpar sig för uppgiften och på gedi-
utbildning som lämpar sig
för uppgiften och på gedi- gen yrkeserfarenhet eller
Ifall språkversionerna skiljer sig från varandra, gäller den finskspråkiga versionen av kollektivavtalet.
för uppgiften och på god yr- gen yrkeserfarenhet eller teoretisk utbildning.
keserfarenhet. teoretisk utbildning.
BILAGA 8 FÖRTROENDEMANNAAVTAL
1 § Avtalets tillämpning
1. Detta avtal tillämpas i företag som är bundna av kollektivavtalet för kredit- upplysnings- och inkassobranschen.
2 § Förtroendeman
1. Med förtroendeman avses förtroendeman och vice förtroendeman som or- ganiserade tjänstemän valt bland sig.
2. Med arbetsplatsförtroendeman avses tjänsteman som de organiserade tjänstemännen, på arbetsplats som består av ett eller flera kontor eller av- delningar, valt bland sig för att handha i detta avtal nämnda uppgifter.
3. I företag med minst 100 tjänstemän som omfattas av kreditupplysnings- och inkassobranschens kollektivavtal, samt i företag som särskilt ska fastställas avtalsparterna emellan, kan organiserade tjänstemän till arbetsplatsens regionalt eller funktionsmässigt självständiga enheter välja förtroendemän, som i det följande kallas förhandlande förtroendemän.
4. I företag med minst 30 tjänstemän, som är bundna av kreditupplysnings- och inkassobranschens kollektivavtal, kan organiserade tjänstemän välja en särskild förtroendeman att representera ifrågavarande företags samtliga organiserade tjänstemän och denne kallas i det följande huvudförtroende- man.
5. I företag utan huvudförtroendeman väljs en förtroendeman, som represen- terar företagets samtliga organiserade tjänstemän och som i det följande kallas förhandlande förtroendeman.
6. För ovan i 2–5 stycket nämnda förtroendemän kan väljas en vice förtroen- deman, som då förtroendemannen har förhinder fungerar som hans ställfö- reträdare och som under denna tid har förtroendemans rättigheter och skyl- digheter.
7. I detta avtal avsedd förtroendeman ska vara i Finland bosatt, på ifrågava- rande företag eller arbetsplats anställd ordinarie tjänsteman som arbetar inom tillämpningsområdet för kreditupplysnings- och inkassobranschens kollektivavtal, är medlem av Fackförbundet Pro och väl insatt i förhållandena på arbetsplatsen.
8. Om verksamheten i företaget eller dess verksamhetsenhet väsentligt mins- kar eller ökar, eller om företaget överlåts, fusioneras eller bolagiseras, eller om någon annan jämförbar väsentlig förändring sker i företagets organisat- ion, ska förtroendemannaorganisationen revideras så, att den i enlighet
med detta avtal motsvarar företagets eller enhetens ändrade storlek eller struktur.
9. Nås inte enighet om val av förtroendeman lokalt, kan ärendet hänskjutas till avgörande mellan förbunden. Om förbunden inte når enighet i frågan, av- görs ärendet enligt 36 § i kollektivavtalet.
3 § Val av förtroendeman
1. Val av förtroendeman kan förrättas under arbetstid på arbetsplatsen och därvid bör samtliga organiserade tjänstemän beredas tillfälle att delta i valet. Anordnandet av val och dess förrättande får dock inte störa arbetet. Platsen och tiden för valet ska överenskommas med arbetsgivaren senast 14 dygn innan valet förrättas. Förrättandet av valet sköts i första hand av förtroende- man, eller då han är förhindrad, av eventuell vice förtroendeman. Den tid som de använder till förrättandet av valet, räknas som tid använd till förtro- endemannauppgifter.
2. Arbetsgivaren ska underrättas skriftligen om vem som valts till förtroende- man, om hans eventuella suppleant samt om deras avgång och avske- dande.
4 § Förtroendemans anställning
1. För att förtroendemannen framgångsrikt ska kunna sköta sina uppgifter har i detta avtal överenskommits om de omständigheter i hans anställningsför- hållande som avviker från de övriga tjänstemännens anställningsvillkor. I övrigt har förtroendemannen i sitt anställningsförhållande till arbetsgivaren samma ställning som andra tjänstemän. Förtroendemannen är skyldig att personligen iaktta allmänna anställningsvillkor, arbetstider, arbetsledning- ens order samt ordningsreglerna på arbetsplatsen.
2. Förtroendemannauppgifterna får inte minska förtroendemannens möjlig- heter att utveckla sig och att avancera i yrket.
3. Tjänsteman som är förtroendeman får inte, då han sköter detta uppdrag eller med anledning därav utan att han samtycker, förflyttas till sämre avlö- nat arbete eller utan särskilt vägande skäl till annan arbetsplats än den han hade då han blev vald till förtroendeman, och han får inte på grund av sitt förtroendemannauppdrag utsättas för påtryckning eller avskedas från arbe- tet.
4. Om till förtroendeman vald persons egentliga arbete försvårar skötseln av förtroendemannauppgifterna ska man, med beaktande av förhållandena i företaget eller dess enhet och förtroendemannens yrkeskunskaper, ordna annat arbete för honom. Ett sådant arrangemang får inte minska hans lön.
5. Förtroendemannens inkomstutveckling ska motsvara inkomstutvecklingen för identiska personer i hela kreditupplysnings- och inkassobranschen.
Protokollsanteckning:
Med identiska personers inkomstutveckling avses att föränd- ringar i samma personers löner mäts från en tidpunkt till en an- nan. I den här punkten betyder det två på varandra följande år.
6. Om arbetskraften i företaget minskas eller permitteras av ekonomiska skäl eller produktionsorsaker, ska den ordningen iakttas, att förtroendemannen sist blir föremål för en sådan åtgärd. Om förtroendeman inte kan erbjudas arbete som motsvarar hans yrke eller kompetens, kan undantag från denna bestämmelse göras. Om förtroendeman anser att han blivit uppsagd eller permitterad i strid med ovanstående bestämmelser, har han rätt att kräva att saken reds ut av organisationerna.
7. I övrigt sägs förtroendemannens arbetsavtal inte upp på de uppsägnings- grunder som nämns i lagen utan att man iakttar bestämmelsen om sam- tycke av majoriteten av tjänstemännen, som nämns i 7 kapitlet 10 § 1 mo- mentet i lagen om arbetsavtal, och som utreds av Fackförbundet Pro.
8. Förtroendemans anställningsförhållande får inte hävas på den grund att han brutit mot ordningsbestämmelserna i 3 kapitlet 1 § i arbetsavtalslagen. För- troendemannens anställningsförhållande får inte hävas på grund av sjuk- dom ens med hävningsgrund utan att en lika lång tid som uppsägningstiden iakttas när anställningsförhållandet upphör.
9. När grunderna för att häva förtroendemannens arbetsavtal bedöms får han inte sättas i en sämre ställning än de andra tjänstemännen.
10. Bestämmelserna i denna punkt ska också tillämpas på förtroendemanna- kandidat, om vilken skriftligen har meddelats arbetsgivaren. Skyddet av kandidaten börjar dock tidigast tre månader före mandattiden för den förtro- endeman som ska väljas, och slutar för annan kandidat än den som blivit vald till förtroendeman när valresultatet har konstaterats.
11. Bestämmelserna i denna punkt gäller också arbetstagare som varit förtro- endeman sex månader efter att hans mandattid upphört.
12. Förtroendeman meddelas att anställningen upphör minst en månad innan uppsägningstiden enligt kollektivavtal börjar. I det meddelande om anställ- ningens upphörande som ges förtroendemannen ska orsaken till uppsäg- ningen anges. Arbetsgivaren ger även Fackförbundet Pro rf information om meddelandet förtroendemannen fått.
13. Om förtroendemannens arbetsavtal har hävts i strid med detta avtal, ska arbetsgivaren betala förtroendemannen minst 10 och högst 30 månaders lön i ersättning. Ersättningen fastställs på samma grunder som nämns i 12 kapitlet 2 § 2 momentet i arbetsavtalslagen. Kränkning av de rättigheter som detta avtal ger bör räknas som en faktor som höjer ersättningen. Om dom- stolen bedömer att det finns förutsättningar att fortsätta anställningsförhål- landet, eller att på nytt ingå ett redan avslutat anställningsförhållande, och anställningen inte trots detta fortsätts, ska detta beaktas som ett särskilt vägande skäl när ersättningen fastställs.
5 § Förtroendemannens uppgifter
1. Förtroendemannens huvudsakliga uppgift är att representera de organise- rade tjänstemän som är bundna av vederbörande kollektivavtal i ärenden som gäller tillämpningen av kollektivavtalet.
2. Förtroendemannen representerar organiserade tjänstemän i ärenden som gäller tillämpningen av arbetslagstiftningen samt i allmänhet i frågor som ansluter sig till relationerna mellan arbetsgivare och tjänstemän i företagets utveckling. Förtroendemannens uppgift är också att för sin del upprätthålla och främja förhandlings- och samarbetsverksamheten mellan företaget och personalen.
6 § Förtroendemans rätt att få information
1. Om oklarhet eller meningsskiljaktighet uppkommer om tjänstemännens lö- ner eller andra frågor som gäller anställningsförhållandet, ska förtroende- mannen få alla upplysningar som behövs för utredning av den fråga me- ningsskiljaktigheten gäller.
2. Förtroendeman har rätt att skriftligen få följande uppgifter om samtliga tjäns- temän:
a) släkt- och förnamn
b) arbetsplats (organisatorisk avdelning/kontor)
c) tiden då tjänsten tillträddes
d) tjänstemän som sagts upp, permitterats eller vilkas tjänst ombildats till deltid
e) antalet visstidsanställda och deras överenskomna anställningstid
f) antalet heltids- och deltidsanställda
g) personer som varit anställda ett halvt år, som särskilt kallats till arbetet eller annan tillfällig personal
h) en utredning över uppgifter som samlats in i samband med anställ- ningen och ändringar i dessa
i) en utredning över grunderna för hur visstids- och deltidsanställdas an- ställningsförhållanden utnyttjas
j) den kravnivå till vilken tjänstemannen eller det arbete han utför hänförs
k) de tillägg som betalas till tjänsteman (i euro, separat för varje enskilt tillägg)
3. Förtroendemannen får uppgifterna en gång om året vid lokalt avtalade tid- punkter. Förtroendemannen får halvårsvis uppgifter om nya tjänstemän.
4. Till huvudförtroendemannen ges dessutom senast 15.5 varje år information på basis av lönestatistiken för oktober föregående år om:
a) inkomstnivåerna för alla heltidsanställda arbetstagare som statistikförts, skilt för kvinnor och män samt sammanlagt
b) ovan nämnda uppgifter även för identiska arbetstagare
c) spridningsmåtten för inkomstnivåerna, det vill säga nedre och övre kvar- tilen samt medianen
d) medelinkomsten per uppgiftsbeteckning
e) fördelningen enligt kravnivå (antalet arbetstagare och medelinkomst- nivå skilt för kvinnor och män samt sammanlagt)
f) antalet kompetenstillägg och medeltalet
g) antalet uppgiftstillägg och medeltalet
Information ges inte om mindre personalgrupper än fem personer.
I de enskilda företagen avtalar man om hur ovan nämnda uppgifter förmed- las även till andra förtroendemän.
5. För uppföljning av i kollektivavtalet överenskomna löneuppgörelser och för- delning av lokala andelar bör företaget ge huvudförtroendemannen löne- summan för månaden som föregår löneförhöjningen och för löneförhöj- ningsmånaden för den identiska personal som omfattas av kreditupplys- nings- och inkassobranschens kollektivavtal. Med inkomstutveckling för identisk personal avses att samma personers löner mäts från en tidpunkt till en annan. I den här punkten avses med identisk personal de personer som omfattas av lönebetalning månader efter varandra, det vill säga vid löneför- höjningstidpunkten och månaden före det.
I företag med minst 10 tjänstemän såväl på chefs- och expertnivå som på tjänstemannanivå ges de här uppgifterna om lönesumma skilt för chefs- och expertnivån (5.2) och tjänstemännen. Därtill ges huvudförtroendemannen uppgifter om antalet förverkligade löneförhöjningar och storleken på dem.
6. Ifall företaget har en huvudförtroendeman ges ovan nämnda uppgifter till honom. Om det utöver huvudförtroendemannen finns förhandlande förtro- endemän förmedlas uppgifterna på lokalt avtalat sätt även till dem. Samti- digt avtalas om förmedling av ovan nämnda uppgifter till förhandlande för- troendemän när det gäller affärsverksamhetsområden eller motsvarande områden. I företag som inte har någon huvudförtroendeman ges de ovan nämnda uppgifterna till den förhandlande förtroendemannen.
7. Förtroendeman har samma rätt som i lagstiftningen avsedd förtroendeman att ta del av den förteckning som förs över nöd- och söndagsarbete, över- tidsarbete samt för dessa arbeten betalda förhöjda löner.
8. Den information förtroendemannen fått på ovan nämnda grunder för att kunna sköta sina åligganden ska han behandla konfidentiellt.
7 § Befrielse från arbete som beviljas förtroendeman
1. Om antalet tjänstemän som förtroendemannen representerar, deras rörlig- het eller antalet arbetsplatser förutsätter att förtroendemannen befrias från sitt egentliga arbete för att sköta sina förtroendemannauppgifter, ges förtro- endemannen, och särskilt den förhandlande förtroendemannen och huvud- förtroendemannen, tillräckligt med arbetstid och vid behov regelbundet åter- kommande befrielse från arbetet för skötseln av förtroendemannauppgif- terna på lokalt överenskommet sätt.
Vid bedömning av behovet av befrielse från arbete för skötandet av förtro- endemannauppdraget ska man förutom till ovan konstaterade uppgifter ta särskild hänsyn till mängden uppgifter som lönesystemet föranleder och ge förtroendemannen extra befrielse, om vilken avtalas lokalt.
Protokollsanteckning:
Som direktiv för det lokala avtalet vid meningsskiljaktigheter har avtalsparterna uppställt följande regel, där man också beaktat den tid samarbetsförfarandet kräver:
Antal tjänstemän | Riktgivande antal timmar befriade från arbete/vecka |
Huvudförtroendeman | |
30–49 | 4–6 |
50–99 | 6–8 |
100–149 | 8–10 |
150–199 | 10–13 |
200–999 | 13–19 |
1000– | helt befriad |
Förhandlande förtroendeman | |
20–49 | 3–4 |
50–99 | 4–5 |
100–199 | 5–6 |
200– | 6–7 |
Skötandet av förtroendemannens förtroendeuppgifter underlättas genom att man skapar ett ersättarsystem, om vilket avtalas lokalt.
2. Arbetsgivaren och förtroendemannen kommer överens om tidpunkten för ovan i 1 stycket nämnda befrielse från arbetet. Härvid bör man beakta före- tagets verksamhetsförutsättningar samt att förtroendemannauppgifterna kan skötas på behörigt sätt.
3. Huvudförtroendemannen och de förhandlande förtroendemännen har dess- utom rätt att i riksomfattande företag en gång om året, vid tidpunkt och plats som överenskoms lokalt, hålla ett möte som varar högst en arbetsdag och för vilket kostnaderna ersätts dem enligt företagets resereglemente. Arbets- givaren sammankallar mötet och på föredragningslistan upptas arbetsgivar- representanternas och huvudförtroendemannens samt de förhandlande för- troendemännens gemensamma sammanträde samt gemensamt samman- träde för ovan nämnda förtroendemän, vilket tidsmässigt bör uppta huvud- delen av mötet.
8 § Förtroendemans förvarings- och kontorsutrymmen
1. Förtroendeman har rätt att få förvaringsutrymme för de handlingar och det kontorsmaterial han behöver för sina uppgifter. Huvudförtroendeman och förhandlande förtroendeman har rätt att vid behov utan ersättning använda ändamålsenligt kontorsutrymme, som kan ställas till förtroendemans förfo- gande för skötseln av förtroendemannauppgifterna, om arbetsgivaren har ett sådant utrymme. Förtroendemannen har rätt att använda det kontors- material som finns i kontorsutrymmet för att sköta de förtroendemannaupp- gifter han kommit överens om med arbetsgivaren.
2. Om förtroendemannen arbetar i kundtjänstuppgifter, eller om han eller hon annars inte kan fullgöra sina förtroendemannauppgifter på sin ordinarie ar- betsplats, bör en för uppgifterna lämplig plats anvisas.
9 § Ersättning av lönebortfall
1. Arbetsgivaren ersätter förtroendemannens lönebortfall under arbetstid, an- tingen i lokala förhandlingar med arbetsgivarens representant eller då han sköter andra uppgifter som han avtalat om med arbetsgivaren.
2. Utför förtroendemannen utom sin ordinarie arbetstid uppgifter som han kommit överens om med arbetsgivaren, betalas för sålunda förlorad tid övertidsersättning eller avtalas med honom om annan tilläggsersättning.
3. Om förtroendeman, för att sköta uppgifter som han avtalat om med arbets- givaren, på dennes order blir tvungen att resa, betalas till honom ersättning för resekostnaderna enligt företagets resereglemente, dock så att hans fak- tiska kostnader täcks.
4. Arbetsgivaren betalar huvudförtroendemannen och den förhandlande för- troendemannen regelbundet månatligen som ersättning ett förtroendeman- natillägg till grundlönen som är:
Huvudförtroendeman | |
Förtroendemannatillägg från 1.6.2020 (€) | |
30–49 | 175 |
50–99 | 232 |
100–199 | 280 |
200–349 | 289 |
350–499 | 344 |
500–699 | 420 |
700– | 457 |
Förhandlande förtroendeman | |
Antal tjänstemän | Förtroendemannatillägg från 1.6.2020 (€) |
20–29, om endaförhandlande för- troendeman | 140 |
30–49 | 140 |
50–199 | 175 |
200– | 221 |
5. Ovan nämnda förtroendemannatillägg betalas till vice förtroendemannen då han sköter huvudförtroendemans uppgifter under minst fyra veckor.
10§ Förtroendemannens utbildning
1. Arbetsgivaren är skyldig att ge förtroendemannen befrielse från arbetet, utan att anställningsförhållandet avbryts, för deltagande i av avtalsparterna gemensamt eller av deras samarbetsorgan arrangerade och godkända kur- ser i anslutning till förtroendemannaverksamheten, vilka pågår en månad eller kortare tid, om detta kan ske utan kännbar olägenhet för företagets verksamhet. I nekande fall meddelas förtroendemannen minst 10 dagar in- nan kursen börjar varför beviljandet av befrielse från arbetet skulle medföra kännbar olägenhet. Anmälan om avsikt att delta i kursen bör, då kursen på- går högst en vecka, göras minst två veckor innan den börjar, samt då det är fråga om en längre kurs, minst sex veckor i förväg.
2. Huvudförtroendeman, vice förtroendeman, förhandlande förtroendeman och arbetsplatsförtroendeman har rätt att delta i förtroendemannakurser utan att det minskar hans lön.
3. När förtroendeman deltar i av avtalsparterna gemensamt eller av deras samarbetsorgan arrangerad eller godkänd utbildningsverksamhet som gäl- ler arbetarskydd, rationalisering, personaladministration, företagsekonomi eller dylikt, ersätter arbetsgivaren både lönebortfallet och de kostnader ut- bildningen föranleder.
4. Deltagande i kurser som avses ovan i denna paragraf får inte ha till följd att anställningen avbryts, och inte att semester-, pensions- eller andra med dem jämförbara förmåner minskas.
5. Sedan huvudförtroendemannens förtroendemannauppgift upphört ska han tillsammans med arbetsgivaren utreda huruvida upprätthållandet av den yr- kesskicklighet han behöver för sitt tidigare eller motsvarande arbete kräver yrkesutbildning. Arbetsgivaren arrangerar den utbildning utredningen förut- sätter. När man avgör vad utbildningen ska innehålla, ska man ta hänsyn till längden av befrielsen från arbetet, längden av förtroendemannaperioden och de ändringar som skett i arbetsmetoderna.
11§ Förhandlingsordning
1. I frågor som gäller utförandet av arbetet och dess tekniska organisering bör tjänsteman omedelbart vända sig direkt till arbetsledningen.
2. Meningsskiljaktigheter om avlöningen och andra villkor i anställningsförhål- landet bör man försöka reda ut i lokala förhandlingar.
3. Förtroendeman och tjänsteman ska upplysas om vem som är arbetsgiva- rens representant vid lokala förhandlingar samt om hans verksamhetsom- råde och befogenheter, om dessa regionalt eller för personalärendenas vid- kommande begränsats till vissa sakgrupper.
4. Förhandlingar för att utreda och avgöra meningsskiljaktigheter ska inledas utan dröjsmål efter anhållan om förhandling. Om förhandlingarna inte kan inledas omedelbart, ska förtroendemannen meddelas orsaken, samt när förhandlingarna inleds. Förhandlingarna ska föras sakligt och utan att ställ- ningstagandet fördröjs.
5. Meningsskiljaktighet ska först behandlas mellan arbetsgivarens represen- tant och tjänstemannen eller vederbörande förtroendeman. När lokal me- ningsskiljaktighet behandlas utreds de sakuppgifter som ansluter sig till me- ningsskiljaktigheten, samt framförs om möjligt ställningstagandet i själva tvistefrågan med motiveringar.
6. Om meningsskiljaktigheten inte blir avgjord på detta sätt, behandlas saken av förhandlande förtroendemannen och av en av arbetsgivaren utsedd lokal företrädare. Om enighet inte nås vid dessa förhandlingar eller om banken inte har förhandlande förtroendemän, förhandlar huvudförtroendemannen och arbetsgivarens företrädare om saken.
7. Om enighet inte nås, ska en promemoria avfattas över förhandlingarna mel- lan huvudförtroendemannen och arbetsgivarens företrädare, eller i de före- tag där det inte finns någon huvudförtroendeman, över förhandlingarna mel- lan förhandlande förtroendemannen och arbetsgivarens representant. Pro- memorian ska avfattas utan onödigt dröjsmål och undertecknas i två exem- plar, ett för vardera parten. I promemorian ska anges preciserad orsak till meningsskiljaktigheten, sakuppgifter som rör meningsskiljaktigheten samt parternas ståndpunkter med motiveringar. I de företag som har huvudförtro- endeman kan förhandlande förtroendeman eller arbetsgivarens represen- tant kräva att en promemoria görs upp.
8. Nås inte enighet lokalt, kan endera parten hänskjuta tvistefrågan till avgö- rande mellan avtalsparterna, dvs. förbunden.
9. Om meningsskiljaktigheten gäller avslutandet av en i detta kollektivavtal av- sedd förtroendemans anställningsförhållande, ska dessutom lokala och för- bundsförhandlingar inledas och föras utan dröjsmål när grunden för avslu- tandet gjorts stridigt.
12§ Då förtroendemannen är förhindrad
1. Huvudförtroendemannen anses förhindrad att sköta sina uppgifter under fa- miljeledighet, studieledighet, alterneringsledighet eller annan oavlönad le- dighet, om någon av nämnda ledigheter varar över sex veckor. Om huvud- förtroendemannen är förhindrad att sköta sin uppgift, sköts hans uppgifter under den tiden av vice huvudförtroendemannen. Förtroendemannaersätt- ningen betalas för den tiden till vice huvudförtroendemannen.
2. Förbunden rekommenderar att en skriftlig anmälan om att förtroendeman- nen är förhindrad ges arbetsgivaren utan oskälig fördröjning. Anmälan kan göras av förtroendemannen, vice förtroendemannen eller annan represen- tant för fackförbundet.
13§ Giltighet
1. Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för kreditupplys- nings- och inkassobranschen.
BILAGA 9 UTBILDNINGSAVTAL
1 § YRKESINRIKTAD FORTBILDNING, KOMPLETTERANDE UTBILDNING OCH OMSKOLNING
1. När arbetsgivaren ger arbetstagaren yrkesinriktad utbildning eller skickar arbetstagare på kurser som har anknytning till hans yrke, ersätts kostnader som utbildningen föranlett och inkomstbortfallet för ordinarie arbetstid.
2. När utbildningen sker utom arbetstid räknas den tid som används inte som arbetstid, men arbetstagaren ersätts för de direkta kostnaderna.
2 § GEMENSAM UTBILDNING
1. Den utbildning som förutsätts i samarbetsavtalet ges i allmänhet på de en- skilda arbetsplatserna.
2. Om deltagande i utbildning avtalas på de enskilda arbetsplatserna i samar- betsorganen, eller om sådana inte finns avtalar arbetsgivaren och förtroen- demannen om deltagandet.
3. Deltagande i utbildning ersätts på samma sätt som utbildningen i § 1.
3 § FACKFÖRENINGSUTBILDNING
3.1 Rätt att delta
1. Förtroendemannens rätt att delta i fackföreningsutbildning definieras i för- troendemannaavtalet.
2. Arbetarskyddsfullmäktig och medlem i arbetarskyddskommissionen har rätt att delta i godkända arbetarskyddskurser.
3.2 Ersättningar
1. Förtroendemannen, arbetarskyddsfullmäktig och medlem i arbetarskydds- kommissionen deltar i kurser godkända av utbildningsarbetsgruppen utan att deras lön minskas.
4 § FÖRBUNDENS UTBILDNINGSARBETSGRUPP
1. En utbildningsarbetsgrupp har tillsatts att verkställa avtalet.
2. Utbildningsarbetsgruppen ska, innan den godkänner kurser, få begärda uppgifter.
3. Förutsättningen för att en kurs godkänns är att man gemensamt konstaterat behovet av utbildning.
4. Utbildningsarbetsgruppen kan godkänna kurser även under året.
5 § GILTIGHET
1. Detta avtal är i kraft på samma sätt som kollektivavtalet för kreditupplys- nings- och inkassobranschen.
BILAGA 10 SAMARBETSAVTAL
INNEHÅLL
1. INLEDNING
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Avtalets omfattning
3. SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
2 § Samarbete
3 § Samarbetsdelegation
4 § Utvecklingsverksamhet
4. SAMARBETE INOM ARBETARSKYDDET
5 § Arbetarskyddssamarbete
6 § Arbetarskyddschef
7 § Arbetarskyddsfullmäktig
8 § Arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet
9 § Skyddsombud
10 § Arbetarskyddskommission
11 § Ensamarbete
12 § Företagshälsovård
5. SAMARBETE I INFORMATIONSFRÅGOR
13 § Arbetsgivarens informationsskyldighet
14 § Personalens interna information
6. ÖVRIGA BESTÄMMELSER
15 § Utbildning
16 § Befrielse från arbetet och ersättningar
17 § Tystnadsplikt
18 § Förhandlingsordning
19 § Avtalets giltighetstid
1. INLEDNING
1. Avsikten med avtalet är att utveckla arbetsgivarens och tjänstemännens samarbete samt att främja verkställandet av samarbets-, arbetarskydds-, företagshälsovårds- och jämställdhetslagstiftningen på arbetsplatserna.
2. Genom samarbete baserat på öppen växelverkan utvecklar man beslutsfat- tandet i företagen, ökar produktiviteten och gör arbetet mera meningsfullt samt främjar anställningarnas beständighet och tjänstemännens välbefin- nande.
2. TILLÄMPNINGSOMRÅDE
1 § Avtalets omfattning
1. Avtalet tillämpas i företag som är bundna av kollektivavtalet för kreditupp- lysnings- och inkassobranschen.
2. Hänvisningarna till lagen är inte delar av avtalet, såvida man inte uttryckli- gen konstaterar något annat. Avtalet kompletterar lagen.
3. Bestämmelserna i § 2 i detta avtal tillämpas inte på medlemsföretag som regelbundet har färre än 20 anställda.
3. SAMARBETE PÅ ARBETSPLATSEN
2 § Samarbete
1. Man kan komma överens om övriga samarbetsorgan som avviker från detta avtal i samarbetsdelegationen.
2. Samarbetsförfarande kan verkställas även på initiativ av en företrädare för personalen.
3. Genom avtal i samarbetsdelegationen kan personalen välja extra represen- tanter för samarbetsförfarandet.
4. En representant för personalen kan höra företagets specialister i samar- betsförfarandet.
5. Vid behov förhandlar man även om ändring av samarbetsorganisationerna till följd av att företagets eller en del av dess verksamhet minskar eller utö- kas avsevärt, företaget överlåts eller fusioneras, eller organisationen ändras på något annat motsvarande sätt. Efter ändringen ändras samarbetsorga- nisationerna så fort som möjligt för att motsvara den nya situationen.
6. Ifall saken gäller även arbetarskydd ska man försäkra sig om att arbetar- skyddspersonalen deltar i samarbetsförfarandet.
7. I samarbetsförfarandet konstateras på personalrepresentantens begäran vilket företagets beslutande organ är i det ärende som är föremål för be- handlingen.
8. Om arbetsgivaren överväger att permittera en eller flera tjänstemän i högst 90 dagar, beräknas förhandlingstiden enligt 51 § i samarbetslagen börja från den dag då en skriftlig förhandlingsframställning enligt 45 § i samar- betslagen ges för kännedom.
3 § Samarbetsdelegation
1. I företagen tillsätts samarbetsdelegationen på följande sätt:
Personalstyrka | Personalrepresentanter | Arbetsgivarrepresen- tanter |
100–199 | 3–4 | 2–3 |
200–499 | 4–8 | 2–4 |
500– | 8–12 | 4–6 |
2. Samarbetsdelegationen kan avtala om att den även är arbetarskyddskom- mission i enlighet med detta avtal.
3. Självskrivna företrädare för personalen i samarbetsdelegationen är huvud- förtroendemannen, vice huvudförtroendemannen och huvudarbetarskydds- fullmäktigen. Huvudförtroendemannen, de förhandlande förtroendemännen och arbetsplatsens förtroendemän fattar beslut om tillvägagångssätt vid val av övriga medlemmar från tjänstemannasidan. Val av personaldeltagare förrättas omedelbart efter att resultatet för förtroendemannavalet blivit klart.
4. Mandatperioden för delegationens medlemmar är densamma som för för- troendemännen. Om en delegationsmedlems ställning som personalföreträ- dare upphör under delegationens mandatperiod upphör även hans medlem- skap i delegationen. Personalrepresentanterna väljer i hans ställe en ny medlem för den återstående mandatperioden med tillämpning av valförfa- randet ovan.
5. Samarbetsdelegationens medlemmar ges per möte 3 timmar ledigt för mö- tesförberedelser.
6. I samarbetsdelegationen fattas beslut om delegationens verksamhetsfor- mer, organisering och möten. Arbetsgivaren ska dock sammankalla dele- gationen vid behov och minst två gånger per kalenderår.
4 § Utvecklingsverksamhet
1. Målet för utvecklingsverksamheten är att förbättra företagets konkurrens- kraft, produktivitet, anställningarnas varaktighet och arbetsförhållandena.
2. Företagets personal och dess representanter bör i enlighet med detta avtal kunna delta i utvecklandet av och verkställandet av förändringar i arbetsor- ganisationerna, serviceteknologin, arbetsförhållandena, arbetsmetoderna och -uppgifterna.
3. När utvecklingsåtgärderna ger upphov till väsentliga ändringar beträffande personalens ställning, arbetsuppgifterna eller personalmängd bör arbetsgi- varen tillsammans med förtroendemannen reda ut alternativen för hur an- ställningarnas varaktighet ska kunna tryggas. Ingen utredning behöver gö- ras om arbetsgivaren och tjänstemannen redan har behandlat frågan.
4. Planeringen och verkställandet av utvecklingsverksamheten bör vara nära knuten till företagets personalpolitik.
5. I utvecklingsarbetet eftersträvar man ett mångsidigt arbetsinnehåll. Utveckl- ingsarbetet får inte leda till en sådan ökning av totalbelastningen att det medför olägenhet för personalens hälsa eller trygghet.
6. För utvecklingsarbetet kan man genom lokalt avtal tillsätta en separat ut- vecklingskommitté eller arbetsgrupp där företaget och personalen är lika re- presenterade. Personalen utnämner sina egna representanter i första hand bland tjänstemän från den enhet som ska utvecklas.
7. Undersökningar med anknytning till utvecklingsarbetet ska utföras öppet. Personalrepresentanterna och de personer som är föremål för åtgärderna ska informeras på förhand. En representant för personalen kan på begäran få bekanta sig med undersökningsmaterialet och resultaten.
8. När arbetsgivaren anlitar utomstående konsult i utvecklingsarbetet ansvarar arbetsgivaren för att konsulten verkar i enlighet med detta avtal.
9. På arbetsplatserna följer man gemensamt med jämna mellanrum med verk- samhetens resultat och utveckling. Man kommer lokalt överens om innehål- let i och omfattningen av uppföljningen.
10. Förtroendemän, arbetarskyddsfullmäktiga och andra som mer permanent deltar i utvecklingsverksamheten får för utvecklingsarbetet ändamålsenlig utbildning med hänsyn till dess omfattning.
11. Arbetsgivaren sköter om nödvändig fortbildning eller introduktion i arbetet i samband med att utvecklingsåtgärder vidtas. Behovet av utbildning konsta- teras med arbetsgivaren och förtroendemannen.
4. SAMARBETE INOM ARBETARSKYDDET
5 § Arbetarskyddssamarbete
1. Arbetarskyddet på arbetsplatsen bestäms enligt lagen om tillsynen över ar- betarskyddet och om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatsen (44/2006, i det följande arbetarskyddssamarbetslagen), enligt lagen om företagshälso- vård (1383/2001) samt enligt detta avtal.
6 § Arbetarskyddschef
1. Arbetsgivaren utnämner en person som är insatt i arbetarskyddsfrågor till arbetarskyddschef. En gemensam arbetarskyddschef kan utnämnas för flera arbetsplatser.
2. Arbetarskyddschefen förmedlar arbetarskyddskommissionens ståndpunk- ter till företagets beslutande organ.
3. Arbetarskyddschefens uppgifter bestäms enligt arbetarskyddssamarbetsla- gens 28 §, vilken till denna del följs som en del av avtalet.
7 § Arbetarskyddsfullmäktig
Val
1. Personalen på arbetsplatsen väljer en arbetarskyddsfullmäktig och två vice arbetarskyddsfullmäktiga för en sådan arbetsplats där personalen regelbun- det uppgår till minst 10 anställda. Även för mindre arbetsplatser kan ifråga- varande fullmäktiga väljas.
2. Som arbetsplats anses:
2.1 företag
2.2 kontor eller vissa avtalade kontor
2.3 region/distriktskontor jämte dessa underordnade kontor och
2.4 specialenhet inom företaget (t.ex. datacentral, centralkök).
Tillkännagivande
3. Representanten för personalen meddelar skriftligt arbetsgivaren vilka full- mäktiga som valts. När en arbetarskyddsfullmäktig är förhindrad vikarierar vice fullmäktigen för honom sedan arbetsgivaren informerats om vikariatet.
Uppgifter
4. Arbetarskyddsfullmäktigens uppgifter bestäms enligt arbetarskyddssamar- betslagens 31 §, vilken till denna del följs som en del av detta avtal.
5. Dessutom är det arbetarskyddsfullmäktigens uppgift att vid behov delta i beredningen av ärenden som ska behandlas i arbetarskyddskommissionen eller i motsvarande arbetarskyddssamarbetsorgan.
6. Ifall på samma arbetsplats arbetar personer som är anställda hos en annan arbetsgivare, har dessa rätt att vända sig till arbetsplatsens arbetarskydds- fullmäktig i arbetarskyddsärenden som gäller förhållandena på arbetsplat- sen.
7. När vice arbetarskyddsfullmäktig sköter arbetarskyddsfullmäktigs uppgifter har han samma rättigheter och skyldigheter som arbetarskyddsfullmäk- tigen.
Arbetsrum
8. Med beaktande av förhållandena på arbetsplatsen ges arbetarskyddsfull- mäktigen tillräckligt utrymme för de dokument han behöver och vid behov rätt att använda ändamålsenligt kontorsrum och normal kontorsutrustning som arbetsgivaren förfogar över.
9. Arbetsgivaren ser till att arbetarskyddsfullmäktigen har behövliga lagar, för- ordningar och övriga arbetarskyddsbestämmelser till sitt förfogande.
10. Vid behov skaffar man de ovan nämnda dokumenten även för andra arbe- tarskyddsorgans bruk så som avtalas i arbetarskyddskommissionen.
Huvudarbetarskyddsfullmäktig
11. I företag med huvudförtroendeman väljer de för mandatperioden valda ar- betarskyddsfullmäktiga bland sig en huvudarbetarskyddsfullmäktig för 2 år i sänder. Hans uppgift är att övervaka och vägleda de övriga arbetarskydds- fullmäktiga samt att representera tjänstemännen i arbetarskyddssamarbete.
Ersättningar
12. Till huvudarbetarskyddsfullmäktig och arbetarskyddsfullmäktig betalas må- natligen regelbundet en ersättning utöver lönen på följande sätt:
ERSÄTTNINGAR TILL ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIG FR.O.M. 1.6.2020
Huvudarbetarskyddsfullmäktig
Personalstyrka | Ersättning från 1.6.2020 (€) |
30-49 | 80 |
50-99 | 106 |
000-000 | 000 |
200- | 184 |
Arbetarskyddsfullmäktig | |
Personalstyrka | Ersättning från 1.6.2020 (€) |
10-49 | 54 |
50-99 | 68 |
100- | 80 |
8 § Arbetarskyddsfullmäktigs anställningstrygghet
Diskrimineringsförbud
1. Arbetarskyddsfullmäktig får inte avskedas från arbetet på grund av sina uppgifter som fullmäktig.
2. Arbetarskyddsfullmäktig får inte under fullmäktigeuppdrag eller på grund av det flyttas till ett lägre avlönat eller mindre värt arbete än det han hade när han blev vald. Arbetarskyddsfullmäktigs möjligheter att utvecklas och avan- cera i sitt arbete får inte försvagas på grund av uppdragen som fullmäktig.
3. När det egentliga arbetet försvårar skötseln av arbetarskyddsfullmäktigs ar- bete ska annat arbete arrangeras för honom med hänsyn till förhållandena i företaget eller del av det och till fullmäktigs yrkeskunskap. Ett sådant ar- rangemang får inte leda till löneminskning. Lönen till fullmäktig som helt be- friats från arbetet får inte minska på grund av uppgifterna som fullmäktig.
Individskydd
4. Arbetarskyddsfullmäktig har ett särskilt uppsägningsskydd enligt 37 § i la- gen om arbetarskyddssamarbete och 7 kapitlet 10 § i arbetsavtalslagen. Bestämmelserna följs till denna del som en del av avtalet.
5. Arbetsavtalet får inte hävas i strid med bestämmelserna i kapitel 8 i arbets- avtalslagen, vilken till denna del tillämpas som en del av avtalet.
Ekonomiska och produktionsrelaterade uppsägningsgrunder
6. Arbetarskyddsfullmäktig kan sägas upp eller permitteras av ekonomiska or- saker eller produktionsorsaker bara om:
* fullmäktigs arbete upphör helt och man inte kan arrangera annat ar- bete för honom som motsvarar hans yrkesskicklighet eller som i övrigt är lämpligt eller ge honom utbildning för något annat arbete på det sätt som avses i 7 kapitlet 4 § i arbetsavtalslagen.
7. På huvudarbetarskyddsfullmäktig tillämpas bestämmelserna om anställ- ningstrygghet för arbetarskyddsfullmäktig.
8. Om företagets personal sägs upp eller permitteras av ekonomiska orsaker eller produktionsorsaker får sådana åtgärder inte riktas mot huvudarbetar- skyddsfullmäktig såvida inte företagets eller den del av företagets verksam- het som är huvudarbetarskyddsfullmäktigens verksamhetsområde upphör helt. Ifall man gemensamt konstaterar eller arbetsgivaren annars i dessa förhandlingar specifikt kan visa att man inte kan erbjuda huvudarbetar- skyddsfullmäktigen arbete som motsvarar hans yrkeskunskap eller som i övrigt är lämpligt för honom eller ge honom utbildning för något annat arbete på det sätt som avses i 7 kapitlet 4 § i arbetsavtalslagen, kan man dock avvika från denna bestämmelse.
Skadestånd
9. Till arbetarskyddsfullmäktig vars arbetsavtal har hävts i strid med detta av- tal, ska arbetsgivaren i stället för plikt betala ersättning i enlighet med ar- betsavtalslagen.
9 § Skyddsombud
1. Man kommer i arbetarskyddskommissionen överens om antalet skyddsom- bud, deras mandatperiod, verksamhetsområden och verksamhetsförutsätt- ningar.
2. Skyddsombudets uppgift inom sitt verksamhetsområde är:
2.1. att delta i arbetarskyddskontrollen samt i undersökning som hänför sig till olycksfall, yrkessjukdom eller hot om dessa
2.2. att observera hur arbetarskyddsbestämmelserna följs och att meddela de arbetstagare det berör om brott mot dessa
2.3. att informera närmaste chef och vid behov arbetarskyddsfullmäktigen om olägenheter han iakttagit
2.4. att kontakta arbetarskyddsfullmäktigen i syfte att utveckla arbetarskyd- det.
3. Skyddsombudet får inte på grund av sina arbetarskyddsuppgifter flyttas till lägre avlönat arbete än det han utförde innan han valdes till skyddsombud, och han får inte heller sägas upp på grund av skötseln av ombudsuppgif- terna.
10§ Arbetarskyddskommission
1. För ett företag där personalstyrkan regelbundet är minst 20 väljs arbetar- skyddskommissionen på följande sätt:
Personalstyrka | Personalrepresentanter | Arbetsgivarrepresen- tanter |
20–99 | 2–3 | 1 |
100–499 | 3–4 | 2 |
500– | 5–6 | 3 |
2. Arbetarskyddschefen, eventuell huvudarbetarskyddsfullmäktig och arbetar- skyddsfullmäktig är medlemmar av kommissionen. Ifall antalet arbetar- skyddsfullmäktiga är större än personalrepresentationen i arbetarskydds- kommissionen, väljer de arbetarskyddsfullmäktiga bland sig medlemmarna av arbetarskyddskommissionen. Om personalrepresentationen i arbetar- skyddskommissionen är större än antalet arbetarskyddsfullmäktiga, väljer de arbetarskyddsfullmäktiga, vice arbetarskyddsfullmäktiga och skyddsom- buden bland sig de medlemmar som fattas.
3. Uppgifterna för arbetarskyddskommissionen eller annat samarbetsorgan som ersätter den bestäms enligt arbetarskyddssamarbetslagens 26 § och 27 §, vilka till denna del tillämpas som en del av detta avtal.
4. Dessutom är det arbetarskyddskommissionens eller annat ersättande sam- arbetsorgans uppgift:
4.1. att behandla frågor i anslutning till arbetsmiljöns tillstånd, kvalitet och till olycksfall
4.2. att tillsammans med företagshälsovårdspersonalen, arbetsplatsens chefer och personaladministrationen delta i planeringen, verkställan- det och uppföljningen av verksamhet för att upprätthålla arbetsför- mågan
4.3. att behandla eventuella fall av våld mot personalen och lösningsmo- deller för hur sådana ska förebyggas, samt eftervård; finns det ingen kommission behandlas saken med arbetarskyddsfullmäktigen
4.4. att i samarbete med företagshälsovårdspersonalen behandla förebyg- gande av rusmedelsproblem och missbrukarrehabilitering
4.5. att årligen bedöma behovet av samarbetsutbildning inom arbetarskyd- det och att lägga fram förslag till hur utbildningen ska verkställas
4.6. att behandla åtgärder för att främja jämställdhet på arbetsplatsen som eventuellt ska ingå i personal- och utbildningsplanen eller handlings- programmet för arbetarskyddet, om företaget regelbundet har minst 30 arbetstagare.
5. Arbetarskyddskommissionen sammanträder vid behov och om möjligt un- der arbetstid med hänsyn till vad som stadgats i arbetarskyddssamarbets- lagens 40 §. Före mötet får medlemmarna tillräckliga uppgifter om de ären- den som ska behandlas samt beroende på frågans omfattning reserveras möjlighet till mötesförberedelser på det sätt man kommer överens om i ar- betarskyddskommissionen.
10a § Rekommendation om identifiering, bedömning och avlägsnande av psy- kiska risker i arbetet
1. Förbunden rekommenderar att de arbetsgivare som förbundit sig till kollek- tivavtalet, i samarbete med arbetarskyddsorganisationen, med beaktande av arbetets och verksamhetens art och på ett tillräckligt systematiskt sätt utreder och identifierar skadliga faktorer och riskfaktorer som beror av ar-
betet, arbetstiderna, arbetsutrymmet, övrig arbetsmiljö och arbetsförhållan- dena samt, om de inte kan avlägsnas, bedömer deras betydelse för arbets- tagarnas säkerhet och hälsa.
2. För avlägsnande av skadliga faktorer och riskfaktorer i arbetet rekommen- deras att det upprättas en plan, vars genomförande uppföljs, och att beho- vet av eventuella tilläggsåtgärder bedöms i samråd.
3. Vid avlägsnande av skadliga faktorer och riskfaktorer utnyttjas vid behov företagshälsovårdens sakkunskap.
11§ Ensamarbete
1. De i detta avtal nämnda arbetarskyddsparterna bör beakta de problem som eventuellt förekommer i ensamarbete och ge förslag till hur dessa ska eli- mineras.
12§ Företagshälsovård
1. På arbetsplatsen görs årligen upp en verksamhetsplan för företagshälso- vården jämte en ersättningsansökan, vilka behandlas i arbetarskyddskom- missionen. I verksamhetsplanen framförs principerna, målen och eventuella åtgärder för att upprätthålla arbetsförmågan.
2. Arbetarskyddschefen och arbetarskyddsfullmäktigen deltar i uppgörandet av verksamhetsplanen och i uppföljningen av den. När det inte finns någon arbetarskyddskommission behandlas verksamhetsplanen och ersättnings- ansökan med arbetarskyddsfullmäktigen.
3. Arbetsplatsutredningarna görs upp i samarbete med arbetsgivaren, före- tagshälsovårdspersonalen och arbetarskyddsfullmäktigen och utredning- arna behandlas i arbetarskyddskommissionen.
5. SAMARBETE I INFORMATIONSFRÅGOR
13§ Arbetsgivarens informationsskyldighet
1. Arbetsgivaren bör för personalen eller dess företrädare presentera:
1.1. efter att företagets bokslut fastställts, en på bokslutet baserad utred- ning över företagets ekonomiska situation; de bokslutsuppgifter som avses i samarbetslagen ges på begäran skriftligt
1.2. minst två gånger per räkenskapsår en utredning över företagets eko- nomiska situation varav framgår utvecklingsutsikterna beträffande fö- retagets produktion, sysselsättning, lönsamhet och kostnadsstruktur
1.3. årligen en personalplan som innehåller bedömningar av hur persona- lens storlek, kvalitet och ställning kommer att förändras
Protokollsanteckning:
Denna punkt endast kompletterar lagen. I företag, där det regel- bundet arbetar minst 20 arbetstagare, ska det årligen i samar- betsförhandlingar göras en personalplan och ställas utbildnings- mål för att upprätthålla och främja arbetstagarnas yrkeskompe- tens. För detta tillämpas närmare stadgar i samarbetslagen eller stadgar som getts med stöd av den. I företag, där det regelbundet arbetar fler än 20 arbetstagare men färre än 30, kan man komma överens med representanterna för personalgruppen eller -grup- perna att ärendena som avses i denna punkt behandlas vid till- ställning avsedd för företagets hela personal.
1.4. utan dröjsmål väsentliga ändringar i uppgifterna ovan.
2. I samband med utredningar som gäller företagets ekonomiska läge är det ändamålsenligt att informera även om företagets olika verksamhetsenhet- ers funktionella resultat och utvecklingsutsikter samt om allmänna konjunk- turutsikter för branschen.
3. När särskilt vägande skäl som förorsakar företagets ekonomiska verksam- het skada är hinder för information, ska arbetsgivaren omedelbart sedan hindret upphört informera om ovan nämnda frågor.
4. Företagets organisationsstruktur, principerna för personalpolitiken och in- terna anvisningar ges personalen för kännedom.
5. När företagets personal regelbundet är mindre än 20 personer tillämpas föl- jande utöver vad som presenterats ovan i punkterna 1–4:
5.1. arbetsgivaren ska i planeringsskedet informera om betydande änd- ringar i arbetsuppgifter, arbetsplats, arbetsmiljö, anläggningsanskaff- ningar och anlitande av utomstående arbetskraft som påverkar perso- nalens ställning
5.2. om det ovan anförda ska man informera även efter beslutsfattandet om det avviker från vad som informerats i planeringsskedet eller om personalen eller företrädaren för personalen ber om information.
14§ Personalens interna information
1. Undertecknarnas föreningar, fackavdelningar eller motsvarande kan på ar- betsplatsen eller på någon annan avtalad plats hålla möten om arbetsmark- nads-, anställnings- och samarbetsfrågor såsom man enligt vedertagen praxis har avtalat på arbetsplatsen.
2. Ovan nämnda organ kan till sina medlemmar distribuera möteskallelser och skriftlig anställnings- och arbetsmarknadsinformation. Utdelningen ska ske i matsalen, omklädningsrummet eller på någon annan med arbetsgivaren överenskommen plats utom arbetstid.
3. Ovan nämnda organ kan publicera:
3.1. möteskallelser samt anställnings- och arbetsmarknadsinformation i fö- retagets personaltidning avgiftsfritt
3.2. information om arbetsmarknaden och samhället på av arbetsgivaren anvisad anslagstavla för personalens bruk.
6. ÖVRIGA BESTÄMMELSER 15§ Utbildning
1. Representanterna för personalen har rätt till utbildning för uppgifter som för- utsätts i detta avtal såsom avtalas separat i förbundens utbildnings- och andra avtal. Genom bestämmelsen begränsar man sig inte till rätten till ut- bildning enligt punkterna 10–11 i § 4 om utvecklingsverksamhet.
§ 16 Befrielse och ersättningar
1. Personalrepresentanternas inkomstbortfall ersätts för tiden för befrielse från arbetet såsom har avtalats för förtroendemännens del.
2. Personalrepresentanterna får befrielse från arbetet för den tid de behöver för skötseln av överenskomna uppgifter och för personalrepresentanternas förberedelse sinsemellan i samband med dessa.
3. Arbetsarrangemangen sköts så att representanterna för personalen kan delta i samarbete som avses i detta avtal.
4. Till samarbetsdelegationens och arbetarskyddskommissionens sekreterare betalas för mötesuppdrag en separat ersättning i enlighet med bestämmel- serna om statliga kommittéer.
5. När en representant för personalen reser på grund av i detta avtal förutsatta samarbetsuppdrag som han har avtalat om med arbetsgivaren betalas re- seersättningar som i samband med normala arbetsuppgifter.
17§ Tystnadsplikt
1. I fråga om datasekretess tillämpas sekretessbestämmelserna i gällande lagstiftning.
18§ Förhandlingsordning
1. I fråga om meningsskiljaktigheter som hänför sig till detta avtal förhandlar man i enlighet med förhandlingsordningen i kollektivavtalet.
19§ Avtalets giltighetstid
1. Avtalet gäller från 1.1.2012 tills vidare med iakttagande av sex månaders uppsägningstid.
Arbetsgivarna för servicebranscherna PALTA rf
Xxxxx xxxxx 00, vån. 6
PB 62, 00131 Helsingfors
Växel 020 595 5000
Fackförbundet Pro
Bottenhavsgränden 1 A
PB 183, 00181 Helsingfors
Ny adress från och med 1.6.2020: Xxxxxxxxxxxxxx 00 A,
00580 Helsingfors
PB 183, 00581 Helsingfors
Tfn 09 172 731