Common use of Bakgrund Clause in Contracts

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.

Bakgrund. Emittenten Stockholm stad har som affärsidéi sin e-strategi beslutat att göra en omfattande satsning för att införa e-förvaltning. Syftet är att erbjuda invånare, företag och har sedan 2013 varit verksam besökare och andra intressenter ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen via olika kanaler samt öka effektiviteten i serviceutbudet, vilket på sikt leder till kostnadsbesparingar. En del i satsningen kring e-förvaltning är införande av KC i Stockholms stad. Med KontaktCenter (KC) avses att tillhandahålla lånekapital utbildad personal inom olika verksamhetsområden tar hand om och löser enklare eller mer rutinartade medborgarärenden direkt (via telefon eller e-post/brev) istället för fastighetstransaktioner på att koppla vidare in i organisationen. Kontakten är huvud- sakligen tänkt att ske via telefon, vilket fortfarande är den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagklart största kommunika- tionskanalen, men har även tillhandahållit seniora lån via e-tjänster, e-post, brev, SMS, fysiska besök m.m. Som en del i satsningen på e-förvaltning initierade Stockholms stads IT-råd hösten 2003 en förstudie om kontaktcenter i Bromma stadsdelsförvaltning. Studien visade att den genomsnittliga tillgängligheten låg på ca 40%. Situationen ansågs inte vara accep- tabel och ett kontaktcenter sattes därför upp med driftstart april 2005. Ytterligare ett kontaktcenter i Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning togs i drift oktober 2005. Utvärderingar vid dessa båda förvaltningar visar att kontaktcenter kan vara ett ef- fektivt sätt att hantera inkommande ärenden, främst via telefon där kunden gör ett val för sitt ärende genom en knapptryckning och automatiskt kopplas in i en önskad svars- grupp, exempelvis äldreomsorgen, där kompetenta handläggare besvarar kunden vid första kontakten. Stadsledningskontoret leder och samordnar nu, i ett projekt beslutat av kommun- fullmäktige den 2 maj 2007 (bottenlån) Dnr 036-4971/2006), arbetet med utveckling och kan även tillhandahålla annan typ infö- rande av finansiering kontaktcenter. Invånarna och andra intressenter ska enkelt kunna få svar på sina frågor och få stöd och information om de erbjudanden som står till sådana parterbuds utifrån vars och ens behov. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och ickeArbetet bedrivs i nära samarbete med e-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts tjänstprogrammet för att undvika kunna effektivisera verksamheten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. I budgeten för 2008 betonas att ”Den övergripande satsningen under den komman- de budgetperioden är att frigöra resurser för kärnverksamhet genom ökad produktivi- tet/effektivitet i stadens verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser. Detta sker genom en upprepning bättre samordnad styrning och förtydligande former för uppföljning och jämförel- ser”, vilket stämmer väl överens med införande av bankkrisenkontaktcenter. Banker har generellt blivit mer restriktiva I beslut 2007-04-16 dnr 030-2455/2005, Översyn av stadens administration, fick kommunstyrelsen i sin utlåning och är mindre benägna uppdrag av kommunfullmäktige att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet utvärderingen av de relevanta kapital- kon- taktcen¬ter som i dag finns i staden återkomma med förslag till gemensamma lösning- ar inom kontorsadministration och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareväxel.

Bakgrund. Emittenten Kommunstyrelsen har remitterat ett förslag om att etablera ett gemensamt kontaktcen- ter för Stockholms stad från och med 1 september. Verksamheten gentemot invånare planeras dock starta successivt från och med 1 november. Kontaktcenter Stockholm föreslås ingå i servicenämndens ansvar. Kontaktcenter Stockholm ska besvara allmänhetens frågor och ge råd, främst via telefon men också via e-post, sms, med mera. Ambitionen är att ha ett telefonnummer dit invånare, företagare och besökare kan ringa, oavsett ärende. Kontaktcenter Stockholm föreslås bestå av två kontaktcenter. Ett ska vara placerat inom tekniska nämndhuset och vara inriktat på nämndhusets frågor. Frågor som affärsidégäller stadsmiljö, som huvudsakligen avser parkskötsel som stadsdelsnämnderna i nuläget ansvarar för, föreslås också ingå. Det andra kontaktcentret ska hantera frågor som gäller äldreomsorg, förskola, utbildning, konsumentvägledning och har sedan 2013 varit verksam inom övriga frågor. Socialtjänst och omsorg om personer med funktionsnedsättning föreslås dock inte ingå. Den fysiska placeringen av detta kontaktcenter föreslås servicenämnden besluta om. Förslaget öppnar för att tillhandahålla lånekapital Kontaktcenter Stockholm kan hantera andra arbetsuppgif- ter utöver den första kontakten med invånare, företagare och besökare via telefoni. Viss vanlig och relativt enkel handläggning, som huvudsakligen inte innebär myndig- hetsutövning, kan enligt förslaget skapa en större variation i arbetet för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadende anställda vid Kontaktcenter Stockholm. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Avgränsningar mellan Kontaktcenter Stockholm och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar respektive nämnd ska upprättas genom så kallade service level agreements som ska klargöra ansvarsfördelningen mellan parterna. Kontaktcenter Stockholm kommer att innebära en minskning av Nordensamtalen till sta- dens växlar. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat I avvaktan på att tillhandahålla mezzaninekapitalönskad teknik finns tillgänglig för att införa ett telefon- nummer till staden, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits föreslås att en gemensam växel inrättas genom att Emittenten utgivit kapital- stadens växel- funktioner förs samman. Under år 2008, då kostnader beräknas till cirka två miljoner, föreslås Kontaktcenter Stockholm finansieras ur centrala medelsreserven. Kostnaderna från och vinstandelslån med 2009 för Kontaktcenter Stockholm får, enligt förslaget, beaktas i samband med att stadens bud- get för år 2009 upprättas. Kostnaderna är beroende av i vilken takt ansvaret för olika frågor överlämnas till professionella Kontaktcenter från respektive nämnd. Antalet anställda i Kon- taktcenter Stockholm bedöms uppgå till cirka 80-90 personer. Investeringar i IT-stöd beräknas till cirka tio miljoner kronor under åren 2008 och icke2009. Stadsledningskonto- ret avser att ansöka om medel för IT-professionella investerare stöd från de i eget kapital reserverade 650 miljo- ner kronor för IT-satsningar. Konsekvenserna av förslaget uppges vara att förvaltningarna kan spara tid och fo- kusera på den svenska marknadenhandläggning av ärenden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten För staden innebär detta en effektivare hantering. För invånarna uppges förslaget betyda att de får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller ett nummer de kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat ringa där de kan få svar direkt i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts flertalet frågor istället för att undvika en upprepning som i nuläget endast i 40 procent av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och fallen få kontakt med den person de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraresöker per telefon.

Bakgrund. Emittenten I september 2018 inrättades en ny funktion som samordnare för elevhälsans medicinska insats i Västmanland. I Hälso-och sjukvårdens uppdrag finns en förebyggande, främjande och behandlande del. Elevhälsan är en resurs i skolan med socialmedicinsk kompetens och utgör en del av samhällets skyddsnät som ska fånga upp elever med hälsoproblem och andra behov av stöd. Den samlade elevhälsan består av fyra insatser, den medicinska, den psykologiska, den psykosociala och den specialpedagogiska, dessa har som affärsidéett övergripande uppdrag att gemensamt arbeta förebyggande och hälsofrämjande. Den medicinska delen utgörs av skolsköterskor och skolläkare. Effektiva samverkansmöjligheter har saknats i det förebyggande och hälsofrämjande arbete riktat till barn och ungdomar i åldersgruppen 6–19 år. En tydlig kommunikationsväg mellan elevhälsans medicinska del och regionens hälso-och sjukvård har inte funnits och inte heller länsövergripande nätverk och möjlighet till kompetensutveckling. Funktionen regional elevhälsosamordnare ska verka för att skapa goda förutsättningar för alla skolsköterskor och skolläkare att arbeta för att uppnå jämlik vård och hälsa för barn och ungdomar i åldrarna 6–19 år. I uppdraget arbetar en samordnande skolläkare 20% och en samordnande skolsköterska 80%. Arbetsgivare för samordningsfunktionerna är Region Västmanland, detta möjliggör ett nära samarbete med berörda hälso-och har sedan 2013 varit verksam sjukvårdsverksamheter inom regionen. Kostnaden fördelas lika mellan region Västmanland och länets 10 kommuner med en proportionell fördelning med utgångspunkt från elevantal i åldersgruppen 6–19 år. I samband med inrättandet av samordnaren beslutades också att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana partersamordningsfunktionen skulle utvärderas efter 2 år. Det kapital är grunden för den här utvärderingen. Mer information om vad samordningsfunktionen inneburit och vad som Emittenten rest hänt de senaste åren finns att läsa i den delrapport som gjordes i augusti 2019. Huvudsakligt uppdrag för samordningsfunktionen har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts varit: • Verka för att undvika skapa bra förutsättningar för en upprepning av bankkrisenjämlik hälsa i Västmanlands län med särskild inriktning på åldrarna 6–19 år • Vara en tydlig representant för elevhälsans medicinska insats • Informations- och kommunikationsansvar med berörda parter i kommuner och inom hälsosjukvården • Stödja metodutveckling • Initiera kompetensutveckling • Hålla i nätverk för länets skolläkare i nuläget 2–3 länsskolläkarmöten per termin. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning • Medverka vid befintliga nätverksträffar för skolsköterskor 1 gång/år/grupp. • Arrangera utbildningsdagar en dag/termin. • Xxxxxxxxx arbetet med systematiskt kvalitetsarbete för hälsofrämjande och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna förebyggande insatser i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- samlade elevhälsan på huvudmannanivå. • Ge information om nyheter och vinstandelslånen. Emittenten lagstiftning • Delta i sin tur antar typiskt sett utvecklingsarbete • Upprätta en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för websida där aktuell information, remissmallar, tidigare nyhetsbrev, basprogram mm kommer att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarefinnas.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, Möjligheten för allmänheten att kunna jämföra vårdgivarnas priser var en central del av 2008 års tandvårdsreform. Syftet var att stärka patientens ställning och har sedan 2013 varit verksam därmed också stärka konkurrensen på tandvårdsmarknaden. Försäkringskassan fick därför i uppdrag att utveckla en elektronisk prisjämförelsetjänst inom tandvårdsområdet. Vårdgivarna blev skyldiga att tillhandahålla lånekapital rapportera in sina priser enligt prislista för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenersättningsberättigade tandvårdsåtgärder till tjänsten. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar I början av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital år 2010 hade flertalet landsting registrerat sina priser för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagFolktandvården, men har även tillhandahållit seniora lån endast en fjärdedel av de privata vårdgivarna. Bidragande orsaker till detta var att det fanns tekniska svårigheter att ansluta till portalen och rapportera in priser. Under år 2010 gav regeringen Sveriges Kommuner och Landsting (bottenlånSKL) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits i uppdrag att ta fram en ny prisjämförelsetjänst.1 SKL anlitade i sin tur, genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med VillkorenInera AB, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts Stockholms läns landsting (SLL) för att undvika en upprepning ta fram och tillhandahålla tjänsten via webbsidan 0000.xx. I den nya tjänsten skulle rapportering av bankkrisenprislistor ske på frivillig basis. Banker har generellt blivit mer restriktiva Inera/0000.xx stängde ner tjänsten i sin utlåning februari 2016. Regeringen beslutade i maj 2015 att ge Xxxxxxxxx- och är mindre benägna läkemedelsförmånsverket (TLV) i uppdrag att tillhandahålla seniora lån upp säkerställa tillgång till en relativt hög nivå av skuldsättningprisjämförelsetjänst för tandvård. TLV lämnade den 1 oktober 2015 en delrapport med en skiss på hur en prisjämförelsetjänst skulle kunna se ut och fungera. I slutrapporten, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden TLV lämnade den 15 februari 2016, gjordes en fördjupning utifrån tre problemställningar: − öka kunskap om prissättning på tandvårdsmarknaden − förenkla prisjämförelse samt − ge tandvården incitament att delta. TLV konstaterade dock att ytterligare detaljer behövde utarbetas och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på användartester genomföras i ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarefortsatt arbete.

Bakgrund. Emittenten Kommunstyrelsen har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital till socialtjänstnämnden för fastighetstransaktioner på yttrande överlämnat remiss av stadsledningskontorets tjänsteutlåtande ”Kontaktcenter Stockholm – etablering av kontaktcenterorganisation i Stockholms stad”. Remisstiden går ut den svenska fastighetsmarknaden28 augusti 2008. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men Ärendet har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) remitterats till samtliga stadsdelsnämnder, samtliga facknämnder och kan även tillhandahålla annan typ Stockholm Stadshus AB. Detta tjänsteutlåtande har utarbetats inom kansliavdelningen. Remissen i sammanfattning Stockholms stad har i sin e-strategi beslutat att göra en omfattande satsning för att införa e-förvaltning. Syftet är att erbjuda invånare, företag och besökare och andra intressenter ett större utbud av finansiering tjänster inom den kommunala servicen via olika kanaler samt öka effektiviteten i serviceutbudet. Stadens invånare och företag kommunicerar idag huvudsakligen via telefon, webb och e-post samt genom fysiska besök på förvalt- ningarna. Andelen fysiska besök minskar stadigt, andelen e-post ökar samtidigt som andelen e-tjänster fortfarande är blygsam eftersom inte så många tjänster utvecklats de gångna åren. Således är telefonin den klart största kommunikationskanalen in till sådana partersta- den. Det kapital Stockholms stad initierade 2003 en förstudie om kontaktcenter som Emittenten rest har upptagits genom genomfördes i Bromma stadsdelsnämnde. Studien visade att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån en stor del av telefonsamtalen till professionella och icke-professionella investerare på stads- delsförvaltningen inte nådde den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån handläggare som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivasöktes. Den typ genomsnittliga till- gängligheten var på ca 40 %. En fördjupad analys genomfördes och därefter sattes ett kontaktcenter upp i april 2005. Ytterligare ett kontaktcenter i Hässelby-Vällingby togs i drift under oktober 2005. Projekten visar att kontaktcenter är ett effektivt sätt att hantera inkommande ären- den, främst via telefon där kunden gör ett val för sitt ärende genom en knapptryckning och automatiskt kopplas in i en önskad svarsgrupp, exempelvis äldreomsorgen. Stadsledningskontoret leder och samordnar nu arbetet med utveckling och införan- de av alternativ finansiering kontaktcenter. Med kontaktcenter avses att utbildad personal inom olika verk- samhetsområden som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 t ex förskolefrågor, bygglov, miljö, renhållning tar hand om och den reglering som införts löser inkommande ärenden direkt istället för att undvika en upprepning koppla vidare längre in i organisatio- nen. Målsättningen är att 70 % av bankkrisenfrågorna ska kunna besvaras eller tas omhand direkt och att övriga ärenden återkopplas inom ett bestämt tidsintervall som varierar beroen- de på ärende. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp Detta sparar tid för invånarna som idag ofta måste ringa flera gånger innan de når fram till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn person som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraretar emot ärendet.

Bakgrund. Emittenten Möjligheter till kommunal avtalssamverkan har utvidgats genom att 9 kap. 37 § KL har trätt i kraft år 2018. Den nya generella regleringen innebär möjlighet för kommunal nämnd (uppdragsgivare) att delegera beslutanderätt till anställd i en annan kommun (uppdragstagare), utan hinder av lokaliseringsprincipen. Samverkan mellan kommuner grundas på ett civilrättsligt avtal (samverkansavtal) och uppdragsgivande kommun behåller sitt huvudmannaskap för de uppdrag som affärsidéska utföras av uppdragstagaren. Inom familjerätten genomförs kvalificerade utredningar enligt föräldrabalken och äktenskapsbalken, så som vårdnadsutredningar, adoptionsärenden och har sedan 2013 varit verksam faderskapsutredningar. Mindre kommuner kommer sällan upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två familjerättssekreterare anställda och det är svårt att få tag på kvalificerad personal inom området. Familjerätten är därför ett område där kommunal avtalssamverkan kan övervägas för att tillhandahålla lånekapital underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Det familjerättsliga arbetet upptar en liten del av individ- och familjeomsorgens samlade resurser i Vallentuna kommun, vilket medför en utmaning för fastighetstransaktioner att över tid upprätthålla kompetensförsörjning och god kvalitet inom området. I Vallentuna arbetar två familjerättssekreterare och en gruppchef på den svenska fastighetsmarknadenhalvtid med familjerättsliga frågor, vilket är en sårbarhet. Fastän verksamheten Inför verksamhetsövergången är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissdock enbart en medarbetare inom Vallentuna berörd som är erbjuden en likvärdig tjänst inom Familjerättsbyrån. Syftet med en gemensam familjerätt är därmed att uppnå samordningsvinster i form av mer effektiv, mindre omfattande, sårbar verksamhet i andra delar med bred kompetens och som säkerställer kontinuitet och långsiktig kompetensförsörjning över tid. Verksamheten ska genomsyras av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager hög rättssäkerhet och logistik, lätt industri kvalitet och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa ge en god service till medborgare med likabehandling och fokus på barnperspektivet. Ytterligare syftet är att förbättra medborgarservice och tillgänglighet genom digital utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraree-tjänster.

Bakgrund. Emittenten VF och MF har genomfört en gemensam förstudie och kartlagt intresset för eldrivna fordon i Sverige. VF och MF har nyligen avslutat sin förstudie om förutsättningar för en gemensam upphandling av xxxxxxxx xxxxx. Förstudien visar att efterfrågan på elbilar i Sverige är stor – över 120 företag och organisationer har uttryckt intresse för att köpa sammanlagt nästan 14 000 elfordon under åren 2011-2014. I förstudien intervjuades ledande biltillverkare om branschens möjligheter att möta denna efterfrågan. Förstudien listar nitton olika bilmodeller som affärsidéenligt tillverkarnas uppgifter har börjat eller kommer att börja serietillverkas i mindre volymer senast 2011. På grund av det stora intresset och de förhållandevis små serier som än så länge planeras, kommer tillgången på elbilar förmodligen inte att helt kunna möta efterfrågan de närmaste åren. Världens länder tävlar nu därför om de första leveranserna av nyproducerade elfordon. Avgörande för om elbilsanvändningen tar fart i Sverige blir sannolikt priset. Förstudiens enkätundersökning och har sedan 2013 varit verksam inom kompletterande djupintervjuer identifierar kostnaden som en mycket viktig aspekt för köparna. Fordonsleverantörernas signaler är också tydliga; attraktiva incitament är nödvändiga för att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare de ska prioritera lanseringar på den svenska marknaden. Samtliga kapital- I förstudien gör VF och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts MF bedömningen att en gemensam elbilsupphandling avsevärt skulle öka möjligheterna för att undvika elbilar kommer till Sverige. En elbilsupphandling behöver kompletteras av väl avvägda incitament för eldrivna bilar. MF och VF har gemensamt ansökt om ekonomiskt stöd från Energimyndigheten för att genomföra en upprepning gemensam nationell teknikupphandling av bankkrisenxxxxxxxx xxxxxx. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp I ansökan finns även en elbilspremie till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdensammanlagt 1050 eldrivna fordon. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och Energimyndigheten beviljade ansökan enligt beslut 2010-05-24. Ansökan finns i bilaga 1. Energimyndighetens beslut finns i bilaga 2. VF och MF ska nu genomföra teknikupphandlingen och administrera elbilspremier samt utvärdera projektet mm enligt bilaga 1 och 2. VF driver ett elbilsprogram innehållande en rad projekt som syftar till att främja elbilsmarknaden i Vattenfalls marknader Norden, Tyskland och Nederländerna. MF har genom verksamheten Miljöbilar i Stockholm lång erfarenhet av sina investeraremiljöfordon däribland eldrivna fordon. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett Verksamhetens uppdrag är att öka antalet miljöbilar i Stockholm. Däri ligger också att bidra till att öka utbudet av miljöbilsmodeller och tillgången och närheten till miljöbränsle. VF och MF har genom detta samarbetsavtal kommit överens om att driva en aktiv gemensam teknikupphandling av xxxxxxxx xxxxxx enligt bilaga 1 och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare2.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé1.1 Exploatören äger fastigheten Malmö Hyllie 9:5, ”Fastigheten”. Fastigheten berörs av förslag till detaljplan Dp 5623 – detaljplan för fastigheten Hyllie 9:5 m.fl. i Bellevuegården i Malmö, nedan kallad ”Detaljplanen”, omfattande plankarta med bestämmelser (se bilaga 1.11), och har sedan 2013 varit verksam inom planbeskrivning. Kommunen äger fastigheten Malmö Hyllie 160:12. Detaljplanens syfte är att tillhandahålla lånekapital genom ändrad användning möjliggöra för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissbostäder, mindre omfattandecentrumverksamhet, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handelvård, kontor, lager förskola/skola och logistik, lätt industri gymnasieskola inom fastigheten Malmö Hyllie 9:5 samt att öka flexibiliteten för användningen inom kvarteret och blandad användning samt i viss utsträckning säkra den befintliga byggnadens kulturhistoriska värden. 1.2 Planförslaget innebär att det befintliga kontorshuset tillåts byggas på med ytterligare en våning. Totalhöjden för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån det befintliga kontorshuset med påbyggd 1 I bifogad plankarta som är efterställda seniora långranskningshandling finns medtaget en r-bestämmelse (rivningsförbud), till fastighetsbolag, men denna bestämmelse har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) sedan tagits bort av Stadsbyggnadskontoret och kommer inte finnas med i den detaljplan inklusive plankarta som slutligt ska antas av Stadsbyggnadsnämnden. tillåts maximalt vara 14 meter högt. Sammanlagt resulterar planförslaget i att cirka 100 stycken nya bostäder kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits tillkomma i stadsnära läge genom att Emittenten utgivit kapital- användningen ändras, från dagens handel (H) till bostäder (B). I planförslaget ges även användningarna centrum (C), vård (D), nätstation (E1), kontor (K), förskola/skola/gymnasium (S) för ökad flexibilitet. Den befintliga kontorsbyggnaden ges en skyddsbestämmelse på grund av dess kulturhistoriska och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknadenarkitektoniska värden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som Området längs med Stadiongatan är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga bullerutsatt vilket ställer krav på vilken typ såväl utformning som gemensamma ytor för utevistelse, skolgård samt genomtänkt planlösningar av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts vissa lägenheter för att undvika en upprepning skydda mot buller. Parkeringen sker delvis i befintligt garage under kontorsbyggnaden. Befintlig markparkering görs om till skolgård och omgärdas av bankkrisenbullerplank. Banker har generellt blivit mer restriktiva Parkeringsplatser längs med Stensjögatan tas till stor del bort och samlas upp så att backande rörelser minskar ut mot gatan. Gångbanan som tidigare korsat fastigheten och varit förlagd på allmän platsmark flyttas ut längs med Stensjögatan. 1.3 Exploatören ingår i sin utlåning och Maelir AB-koncernen. 1.4 I syfte att reglera utförandeansvar, kostnadsfördelning etc. träffas detta exploateringsavtal. 1.5 Parterna är mindre benägna överens om att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten verka för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna Detaljplanen antas och vinner laga kraft. Exploatören förbinder sig att genomföra exploateringen inom detaljplaneområdet i portföljen enlighet med Detaljplanen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraredetta exploateringsavtal.

Bakgrund. Emittenten För att tillgodose den enskildes behov krävs en långtgående samverkan mellan kommunerna och Psykiatri- och habiliteringsförvaltningen samt Primärvårdsförvaltningen vid Landstinget Blekinge. Samarbetet ska fungera väl, så att alla personer med behov av samhällets stöd kan få det snabbt, väl individanpassat och på ett så verkningsfullt sätt som möjligt. Den enskilda människans behov ska stå i fokus. Det faktum att kommun och landsting har som affärsidéolika ansvars-område får inte vara ett hinder för ett effektivt omhändertagande. Individerna ska ges stöd, vård och behandling av hög kvalitet. Bemötandet ska präglas av respekt för individen, vilket bland annat innebär delaktighet i planering och beslut om den egna vården. Skyldigheter för kommun och landsting att samarbeta framgår av Hälso- och sjukvårdslagen (Hälso- och sjukvårdslag (2017:30), och har sedan 2013 varit verksam inom Socialtjänstlagen (2001:435, SoL). Bestämmelserna syftar till att tillhandahålla lånekapital säker-ställa samarbete kring personer med behov av insatser från båda huvudmännen. För barn och ungdomar upp till 18 år omfattar avtalet dessutom skola. 2014 fattade den länsövergripande styrgruppen för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadennedanstående länsövergripande sam- verkansavtal beslut om att dessa avtal vid revideringen skulle samordnas i ett samverkansavtal. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige - Länsövergripande avtal – ansvarsfördelning och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar samordning av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager insatser till barn och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån ungdomar upp till 18 år som är efterställda seniora låni behov av samtidiga insatser från olika aktörer under huvudmännen, till fastighetsbolag2014- 2015 - Länsövergripande samverkansavtal mellan Socialtjänsten i Blekinges kommuner och Landstinget Blekinge rörande personer med riskbruk, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) missbruks- och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- beroendeproblematik i Blekinge, 2013- 2015 - Länsövergripande samverkansavtal rörande vuxna personer från 18 års ålder med psykiska funktionsnedsättningar och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan i behov av insatser från båda huvudmännen samtidigt, 2014- 2015 Föreliggande avtal ersätter ovan nämnda samverkansavtal och består av en övergripande gemensam del som omfattar alla målgrupperna och områdesspecifika avsnitt gällande personer med behov av samtidiga insatser från olika aktörer, inom såväl kommun som landsting för följande grupper - Barn och ungdomar med behov av samtidiga insatser från olika aktörer inom såväl kommun som landstinget - Vuxna personer med psykisk funktionsnedsättning - Personer med substansberoende Syftet med samverkansavtalet är: - Att identifiera de områden där det är viktigt att huvudmännen tar ett samlat ansvar för målgruppen - Att i ett styrdokument fastställa ansvar och ansvarsfördelningen mellan skola, socialtjänst, psykiatri, habilitering och primärvård samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts hur samverkan mellan dessa huvudmän ska utformas - Att klargöra grundförutsättningarna för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna vård i portföljen och samverkan över huvudmanna-gränserna - Att vara utgångspunkt för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.lokala samarbetsavtal mellan huvudmännen

Bakgrund. Emittenten Xxxxxx Xxxx (SD och Xxxxx Xxxxxxx (SD) har väckt en motion om att genomföra en utredning av driften för varmvattenbassäng på sjukhuset i Falköping. I motionen yrkar man att Falköpings kommun utreder vad det skulle kosta att driva varmvattenbassängen i egen regi och att Falköpings kommun tar över verksamheten och på så sätt minskar psykisk och fysisk ohälsa i kommunen. Kommunfullmäktige beslutade den 30 september 2019, § 97, att remittera motionen till kommunstyrelsen för yttrande. Kommunstyrelsen beslutade den 9 oktober 2019, § 167, att motionen skulle behandlas av kommunstyrelsens arbetsutskott. I en tidigare motion om varmvattenbassängen på sjukhuset i Falköping yrkade Liberalerna att Falköpings kommun ska verka för fortsatt tillgång till varmvattenbassängen på sjukhuset i Falköping, antingen genom att kommunen själv tar över driften eller i någon annan form. I kommunfullmäktiges beslut framfördes att förtroendevalda från Falköpings kommun vid olika tillfällen har lyft frågan om fortsatt tillgång till varmvattenbassäng på sjukhuset i olika mötesforum, bland annat inom Västra Götalandsregionen. Frågan har även diskuterats i kommunens råd för funktionshinderfrågor. Det konstaterades också att Falköpings kommun inte har någon beslutanderätt i frågan då det är Västra Götalandsregionen som affärsidé, har ansvaret. Motionen avslogs. Från 1 januari 2019 är avtalet mellan Närhälsan rehab och har sedan 2013 varit verksam inom Västfastigheter om bassängverksamhet vid sjukhuset i Falköping uppsagd. I och med detta stängdes varmvattenbassängen på sjukhuset. Östra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i november 2018 att tillhandahålla lånekapital ge ansvarig tjänsteman i uppdrag att undersöka förutsättningarna inklusive kostnaden att hyra och svara för fastighetstransaktioner drift av bassängen på den svenska fastighetsmarknadensjukhuset i Falköping. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat I december samma år gjordes återrapporteringen till nämnden där utredningen visade på att tillhandahålla mezzaninekapitalnyttjandegraden av bassängen uppgår till cirka 12– 20 timmar per vecka. Kostnaden för hyra, d.v.s. lån som är efterställda seniora lånatt samordna, ansvara för säkerhet, samt lokalvård uppgår till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarecirka 465 000 kronor per år.

Bakgrund. Emittenten Kommunfullmäktige beslutade den 27 mars 2017, § 33, att anta förslag till ny skolorganisation. En del av skolorganisationen bestod i att bygga en högstadieskola i Falköpings kommuns centralort. Syftet med att ändra skolorganisationen var att bättre kunna leva upp till målsättningen om en likvärdig skola. Kommunfullmäktiges beslut grundade sig i ett genomlysningsarbete som genomförts av PwC gällande Falköpings kommuns grundskole- och förskoleorganisation. Genomlysningen pekade på att det fanns stora behov av att förbättra kunskapsresultaten i skolorna, svårigheter att finna behöriga och legitimerade lärare samt att det kollegiala lärandet behövde öka. Genomlysningen pekade på att flera enheter inom dåvarande skolorganisationen var relativt små och att större skolenheter ökar möjligheterna till integration av nya elever och att resurser lättare kan frigöras för att stärka de sociala sammanhangen. En detaljplan togs fram för att möjliggöra att en högstadieskola, Platåskolan, skulle byggas i det gamla kalkbrottet i Falköping och detaljplanen antogs för del av fastigheten Gamla stan 2:26 m.fl. av kommunfullmäktige den 28 juni 2019. Detaljplanen upphävdes dock efter beslut i mark- och miljööverdomstolen den 29 april 2021. Den ursprungliga tidsplanen var att Platåskolan skulle stå färdig för inflyttning vårterminen 2021. Processen har dock dragit ut på tiden, dels på grund av upphävandet av detaljplanen och dels på grund av nya prövningar i mark- och miljööverdomstolen kring den artskyddsdispens som affärsidélänsstyrelsen beviljade kommunen den 17 februari 2022. Mark- och miljööverdomstolen beslutade den 16 december 2022 att undanröja Länsstyrelsen i Västra Götalands beslut och återförvisa målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Det innebär att tidsprocessen har förskjutits flera år och det finns risk för att tidsplanen ytterligare fördröjs så att en högstadieskola i kalkbrottet kan stå färdig först under år 2028 förutsatt att detaljplan, dispenser och bygglov vinner laga kraft. XX, JS — Powered by TellusTalk: ID 1649728774 Förskjutningen i tidsplan har sedan 2013 varit verksam inom medfört stora konsekvenser för barn- och utbildningsnämndens verksamhet. Verksamheten bedrivs i trånga befintliga och temporära lokaler. Trångboddheten påverkar arbetsmiljön för både elever och personal. För elevernas del påverkas både tryggheten men även lärandet. Det går exempelvis inte att tillhandahålla lånekapital dela upp klasser i mindre grupper fast det i vissa fall skulle behövas. För personalens del innebär det svårigheter med att få till ett gott kollegialt lärande när det exempelvis fortfarande förekommer enparallelliga skolor. Personalen har även upplevt en ovisshet inför framtiden och förvaltningen har sett att personal har sökt sig till andra arbetsgivare. De risker med barn- och utbildningsnämndens verksamhet som identifierades vi genomlysningen inför beslutet om ny skolorganisation finns fortfarande i högsta grad kvar. Verksamheten har behövt hantera de ökade elevkullarna som förutsågs när fullmäktige fattade beslutet om förändring av skolorganisationen i mars 2017. Beslutet om ny skolorganisation har inte kunnat verkställas och det beror på att det krävs att Platåskolan byggs för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenatt övriga delar av skolorganisationsbeslutet ska kunna genomföras. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Genom att bygga Platåskolan frigörs ytor för att kunna bygga om och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i anpassa andra delar av Nordenskolorganisationen. Historiskt sett Problemen är framförallt störst i centralorten men får även konsekvenser för flera ytterområden så som Gudhem, Vartofta och Kinnarp. Barn- och utbildningsförvaltningen uppger att läget är akut och att behovet av fler och ändamålsenliga lokaler under flera år har Emittenten främst tillhandahållit kapital påverkat verksamheten. Om en ny skola inte kommer på plats snarast så riskerar måluppfyllelsen att påverkas, många elever kommer att gå i trånga och temporära lokaler och det finns stor risk för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda att personal lämnar för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterandra arbetsgivare. Det kapital kommer även att bli än ökade kostnader för att anskaffa och anpassa temporära lokaler fram till dess att Platåskolan är klar. Det är kostnader som Emittenten rest inte kommer till nytta vid en framtida skolorganisation. Mot bakgrund av de allvarliga konsekvenser för barn- och utbildningsnämnden som fördröjningen av tidsplanen för Platåskolan har upptagits genom medfört föreslår kommunstyrelsens ordförande att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på kommunfullmäktiges beslut från den svenska marknaden27 mars 2017, § 33 utreds. Samtliga kapital- och vinstandelslån Det är inte hela beslutet om skolorganisation som utgivits behöver utredas utan enbart byggnation av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkorenen högstadieskola, Platåskolan, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts detta för att undvika skolan är en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten nyckelfaktor för att säkerställa kunna verkställa resterande del av den beslutande skolorganisationen. Inriktningen på utredningen ska därför vara att hitta ett kvalitativt jämförbart alternativ till att bygga en god utveckling av tillgångarna högstadieskola i portföljen centralorten. Förslaget innebär inte att ambitionen och syftet med kommunfullmäktiges beslut ska förändras. Ambitionen om att öka likvärdigheten i skolan, förbättra skolresultaten och möjligheten till kollegialt lärande ska fortfarande vara en utgångspunkt för att maximera avkastningen utredningen. Uppdraget ska vara återrapporterat till Emittentens investerarekommunfullmäktige senast den 29 maj 2023.

Bakgrund. Emittenten Enligt socialtjänstlagen (2001:453) ska socialnämnden tillhandahålla en obligatorisk föräldrautbildning för blivande adoptivföräldrar innan medgivande om adoption ges. Samhället har i samband med internationell adoption ett särskilt ansvar för att barnet kommer till så väl förberedda föräldrar som affärsidémöjligt. Det är angeläget att de som ska adoptera är väl införstådda med adoptionens innebörd både för egen del och för barnet, där en obligatorisk föräldrautbildning är en del i denna förberedelse. Genom avtal med Social- och omsorgsnämnden har LeanLink, råd och stöd sedan 2013 flera år i uppdrag att genomföra och anordna utbildningar. Nuvarande avtal sträcker sig till 2021-12-31. Vid förlängningen av det nuvarande avtalet som beslutades i december 2018 beskrevs att Xxx och Stöd utvärderingar av genomförda utbildningstillfällen fick övervägande positiva synpunkter efter avslutade utbildningar, både vad det gäller innehållet och formen. Det som upplevts negativt från några föräldrar var att de upplevt lång väntan, mellan sex till åtta månader på en ny utbildningsomgång. De sista åren med ett minskat antal adoptioner har Linköping anordnat utbildningar vid ett till två tillfällen per år. Det har enligt det nuvarande avtalet varit verksam inom möjligt för andra kommuner i länet att tillhandahålla lånekapital delta i mån av plats. Nu har myndigheten för fastighetstransaktioner på familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF) i uppdrag att samordna nämnd föräldrautbildningen (FIA) i Sverige. Myndigheten ansvarar sedan tidigare för det nationella utbildningsmaterialet till föräldrautbildningen och utbildar också de som håller i föräldrautbildningar. Vad gäller FIA har myndigheten till uppdrag att löpande sammanställa var och när utbildning finns att tillgå i landet. MFoF verkar för tillgång till likvärdig utbildning för alla, samt för att uppnå en tydlighet för både privatpersoner och för kommuner. MFoF erbjuder kontinuerligt nätverksmöten och fortbildning till de FIA- utbildare som ingår i samordningen. Nätverket utgör även referensgrupp för kommande uppdateringar av utbildningsmaterialet. I aktuellt verksamhetsuppdrag kommer Linköpings kommun via råd och stöd vara länets kontaktperson i MFoFs FIA nätverk. Råd och stöd ska även planera för och ombesörja platser för blivande adoptivföräldrar för länets övriga kommuner. Social- och omsorgsförvaltningen föreslår att Leanlink, råd och stöd tilldelas verksamhetsuppdraget avseende den svenska fastighetsmarknadenobligatoriska föräldrautbildningen inför internationell adoption (FIA). Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Uppdraget gäller from 220101 och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även visstillsvidare, mindre omfattande, verksamhet i andra delar med en ömsesidig möjlighet om uppsägning eller översyn av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana uppdraget från båda parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits Omförhandling eller uppsägning av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt uppdraget ska ske med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraresex månader varsel.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidéIdén att bygga flyttbara containerboenden för unga yrkesverksamma är intressant, och har sedan 2013 varit verksam inom inte minst när man nu får möjlighet att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på blanda medborgare födda i Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana partermed nyanlända. Det kapital vore ett bidrag till att förbättra integrationen. Företaget som Emittenten rest vill arrendera marken är nybildat. Danderyd blir ett pilotprojekt för verksamheten. Vi begär av Danderydsborna att de, om de vill göra någon förändring på sin fastighet, ska informera sina grannar. Om de vill göra något som inte är förenligt med gällande plan kräver vi att de ska inhämta sina grannars samtycke till eventuell förändring. Kommunstyrelsen har upptagits genom nu på kommunens mark utan något som helst samråd med sina grannar, kringboende Danderydsbor, beslutat skriva på ett arrendeavtal om en för området mycket avvikande bebyggelse. Det är inte godtagbart. Det visar stor hänsynslöshet mot berörda Danderydsbor. En förutsättning för att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån vi ska medverka till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknadennågot som så flagrant strider mot gällande detaljplan är att de kringboende ställer sig positiva till förslaget. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits Eftersom grannarna inte hörts gör vi vår egen bedömning av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivaläget. Den typ plats, ett småskaligt villaområde, som föreslås för projektet är olämplig. I gällande detaljplan är de två tomter som ska arrenderas ut planlagda för fristående villor. Tomterna är tillsammans 2 200 kvm och får enligt gällande plan bebyggas med var sitt småhus. Fastigheterna ligger i bevarandeområde D06 enligt kommunens kulturmiljöhandbok. Det man nu beslutat är att modulbostäder med en yta om ca 1 000 kvm, i strid mot gällande detaljplan, ska ges möjlighet att få tillfälligt bygglov under en tid av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda fem år med möjlighet till fastighetsbolag som förlängning. Om någon av olika de kringboende fastighetsägarna skulle vilja eller av något skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat tvingas sälja sin villa kommer denna i relevans med bakgrund mot utvecklingen området stora avvikande bebyggelse att direkt påverka priset på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisenfastigheten. Banker har generellt blivit mer restriktiva Kommunen måste i sin utlåning hantering alltid överväga vad de beslut man fattar kan leda till för enskilda Danderydsbor och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarefamiljer.

Bakgrund. Emittenten För att uppfylla producentansvaret träffade materialbolagen år 1996 ett tioårigt markupplåtelseavtal med Stockholms stad, genom gatu- och fastighetsnämnden, om att få placera ut återvinningsplatser på kommunal mark. I det nuvarande markupplåtelseavtal står angivet att materialbolagen, med beaktan- de av de speciella förhållanden som råder i Stockholm, på egen bekostnad skall svara för renhållning, underhåll, snöröjning, sandning, drift och iordningställande av återvin- ningsplatser. I gengäld har som affärsidéstaden avstått från att ta ut hyra, avgift eller annan ersätt- ning för marken. Ansvarsfördelningen i staden har på flera punkter förändrats sedan avtalet under- tecknades av gatu- och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenfastighetsnämnden. Fastän verksamheten I dag är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån det renhållningsnämnden som är efterställda seniora lånstadens avtalspart. På allmän platsmark ansvarar stadsdelsnämnderna för markupplå- telse och bygglovsgivning medan gatu- och fastighetsnämnden respektive stadsbygg- nadsnämnden ansvarar för markupplåtelse och bygglovsgivning på kvartersmark. I avtalet står att behållarna ska hållas rena från klotter, till fastighetsbolagaffischer och dylikt, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) regel- bundet rengöras invändigt samt tömmas med sådan regelbundenhet att de inte blir överfulla. Tömning av insamlingsbehållare eller annat störande arbete på återvinnings- stationerna får inte ske före kl 07.00 och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterinte senare än kl 19.00. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom Vid överträdelse äger renhållningsförvaltningen rätt att Emittenten utgivit kapital- ta ut vite om 3000 kr vid konstaterad överträdelse. Om material- bolagen i väsentlig mån åsidosätter sina förpliktelse enligt avtalet och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknadenefter tillsägelse inte vidtar rättelser inom 20 dagar äger staden rätt att säga upp avtalet med omedelbar verkan. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med VillkorenRenhållningsförvaltningen har, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för ett tjänsteutlåtande i februari 2004, föreslagit att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat markupplåtelseavtalet sägs upp för alternativa finansieringsstruktureromförhandling. Emittenten Bl.a. anser man att kontrollansvaret för återvinningsstationerna ska överföras till stadsdelsnämnderna med motiveringen att dessa lokalt ansvarar för gaturenhållning och snöröjning. I mars 2004 beslöt renhåll- ningsnämnden i enlighet med renhållningsförvaltningens förslag och anförde i sitt beslut att stadsdelsnämnderna har valt goda förutsättningar att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarekunna kontrollera skötseln kring stationerna.

Bakgrund. Emittenten Stockholms läns landsting och SLs styrelse har beslutat att häften av busstrafiken i SLs regi ska utföras med förnybara drivmedel senast utgången av 2011. Huvudsyftet är att kraftigt minska nettoutsläppen av den klimat- påverkande gasen koldioxid. En övergång till biogas medför även lägre utsläpp av s.k. reglerade emissioner (partiklar och kväveoxider). Ur miljösynpunkt är biogas som affärsidérötas fram ur avfall och restprodukter det bästa förnybara drivmedlet som finns tillgängligt idag. Välskötta produktions- och distributionsställen för sådan biogas i kombination med väl underhållna gasbussar medför att utsläppen till luften blir extremt låga. Till biogasens svagare sidor hör den hittills begränsade tillgången samt det faktum att ett gasformigt drivmedel kräver speciell teknik för distribution och förvaring. I takt med att intresset för biogas som fordonsbränsle växer kommer fler aktörer in på marknaden med planer på egen produktion och distribution av biogas. Ett större antal aktörer kommer att leda fram till billigare teknik för produktion, distribution, förvaring och användning. För att förse fler av SLs bussdepåer i och kring Stockholms innerstad med biogas måste ett samarbete med olika producenter och leverantörer av biogas samt leverantörer av biogasbussar etableras. Bedömningen är att ett direkt engagemang är nödvändigt tills dess en fungerande marknad har skapats. För att uppnå en rimlig avskrivningstid för de investeringar som krävs i samband med omställning till biogasdrift vid SLs depåer krävs att parterna ingår ett långsiktigt avtal. I detta fall bedöms en avtalstid om 15 år vara lämplig. SL har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital år 2003 använt biogas för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadendrift av bussar i Stockholms innerstad. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Långsiktiga avtal om leverans av biogas har slutits med Stockholm Vatten och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareKäppalaförbundet.

Bakgrund. Emittenten Området norr om E4:an är ett av Linköpings viktigaste framtida utvecklingsområden när det gäller tung industri, miljöföretag, avfallshantering och logistik. Läget utmed E4:an är väl anpassat för denna typ av transportintensiva verksamheter. Den omfattande bostadsutvecklingen i Ekängen och Roxtuna genererar också mycket trafik. Att ansluta områdena till E4:an via trafikplats Staby skulle ge mycket stora samhällsvinster i form av kortare färdvägar, kortare transport- och restider. Kommunens utvecklingsplaner för områdena beskrivs i både Linköpings kommuns översiktsplan för staden Linköping, antagen 2010 och i den fördjupade översiktsplanen för Ekängen-Roxtuna och Distorp-Gärstad, antagen 2012 redovisas utbyggnadsplaner av bostäder och verksamhetsområden i nordöstra delen av staden. Det pågår nu olika utvecklingsprojekt för denna del av staden. Bland annat ett nytt bostadsområde Näsby 5:55 i södra Ekängen med planerad byggstart sommaren 2022. Ett annat utvecklingsprojekt är en pågående utredning över hur ett nytt verksamhetsområde Distorp, vilket ligger strax öster om Tekniska verkens anläggning i Gärstad, kan utvecklas. Anslutning norrut från E4:an bedöms som viktigt för den fortsatta utvecklingen för denna del av staden. Idag går trafiken till Gärstadverken och Ekängen och dess omland bland annat via Norrköpingsvägen och Gumpekullavägen. För att förbättra direktaccessen till dessa områden men också minska trafiken på namngivna vägar är det en förutsättning att trafikförsörjningen norrut från E4:an via Staby trafikplats förbättras. Staby trafikplats är en del i det nationella vägnätet och väghållare är Trafikverket. Hur trafikplatsen kan utvecklas har varit föremål för olika utredningar, bland annat har en så kallad åtgärdsvalsstudie genomförts 2013, med diarienummer TRV 2012/84313. Åtgärdsvalsstudien genomfördes i enlighet med metodiken för åtgärdsvalsstudier. Den metoden bygger på tillämpningen av fyrstegsprincipen. Åtgärdsvalsstudien visar att åtgärder från steg tre eller fyra är de mest kostnadseffektiva ur ett samhällsekonomiskt perspektiv på kort och lång sikt. Fyra åtgärder redovisas i åtgärdsvalsstudien. Den mest troliga åtgärden är en steg tre åtgärd som affärsidéinnebär en utbyggnad av trafikplatsen med en- och påfart från E4:an i nordlig riktning. Denna åtgärd visade på restidsvinster, miljövinster och mindre fordonskostnader. Mot bakgrund av kommunens utvecklingsplaner norr om E4:an ingick en utveckling av trafikplatsen, som en av flera åtgärder, i den avsiktsförklaring som slöts mellan Trafikverket och Linköpings kommun i december 2019, Avsiktsförklaring – Avseende utveckling i områdena Ekängen, Roxtuna, Gärstad, Distorp och Torvinge/Tallboda, dnr SBN 2019-612. Av avsiktsförklaringen framgår att parterna ska verka för en utbyggnad av trafikplats Staby. För att få till en utbyggnad av Staby trafikplats har Trafikverket och Linköpings kommun nu tagit fram ett förslag till medfinansieringsavtal för utveckling av trafikplatsen, benämnt Avtal om medfinansiering och samverkan E-län E4 trafikplats 000 Xxxxx, Xxxxxxxxxx xxxxxx, Östergötland, se bilaga 1. Staby trafikplats är idag en trevägslösning och det går endast åka av E4:an söderut. Den föreslagna lösningen är att trafikplatsen byggs ut med en ny anslutning norrut och troligen en ny cirkulationsplats söder om E4:an så att den trafik som idag kommer västerifrån på E4:an kan nå den nya anslutningen norrut. Kommunen ansvarar sedan för att erforderlig anslutning till befintligt vägnät norrut byggs ut. Av medfinansieringsavtalet framgår att Trafikverket ansvarar för framtagande av vägplan och är byggherre för utbyggnaden av infrastrukturen. Vidare är Trafikverket fortsatt väghållare av trafikplatsen och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital därmed ansvar för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadendrift och framtida förnyelse. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts Kommunen ansvarar för att undvika medfinansiera infrastrukturen och anslutande kommunal väg. Kommunen blir sen väghållare och ansvarar därmed för drift och framtida förnyelse av denna. Genom föreslagen lösning ökar kapaciteten, framkomligheten för vägtrafik, trafiksäkerheten, samt tillgängligheten till och från Tekniska verkens anläggning i Gärstad, det nya verksamhetsområdet Distorp och till orten Ekängen (samtliga norr om E4:an). Utbyggnaden av trafikplatsen innebär förutom bättre access norrut också att person- och godstrafik minskar i de norra delarna av centrala Linköping. Idag behöver denna trafik gå i en upprepning av bankkrisenomväg söder om E4:an. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och När dessa åtgärder är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp genomförda ges möjligheter till en relativt hög nivå av skuldsättning, även bättre koppling för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden person- och stabila underliggande säkerheter godstrafik mellan E4:an och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, stadens befintliga och de regelverk som införts på EU-nivå nya verksamheter i Gärstad och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare Distorp samt till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareutvecklingsorten Ekängen.

Bakgrund. Emittenten Det industriella genombrottet under 1800-talets senare hälft medförde nya och svårbemästrade säkerhets- och hälso- problem i dåtidens arbetsmiljöer. Redan då fanns anställda läkare på företagen som utövade viss medicinsk verksamhet. Denna kår av industriläkare är föregångare till den moderna företagshälsovården. År 1959 antog International Labour Organisation (ILO) en rekommendation om företagshälsovård (FHV). I den angavs att den nationella lagstiftningen borde föreskriva vilken myndighet som skulle ansvara för övervakning av FHV:s organisation och verksamhet. Under 1950-talet var sjuksköterskan knuten till industri- läkaren med huvudsaklig inriktning på sjuk- och olycksfallsvård. Den första Industrisköterskekursen genomfördes år 1962 av Institutet för folkhälsa. Ansvaret för utbildning övertogs år 1967 av Arbetsmedicinska institutet och år 1971 ändrades yrkes-beteckningen till företagssköterska. I nuvarande Arbetsmiljölag (SFS 1977:1160) ska arbets- givaren svara för att den FHV som arbetsförhållandena kräver finns att tillgå. FHV ska vara en multidisciplinär och en professio- nellt oberoende expertresurs inom områdena förebyggande arbetsmiljöarbete och arbetslivsinriktad rehabilitering. FHV:s framtida roll, uppgifter och förutsättningar behöver förtydligas. Mot denna bakgrund framträder behovet av en reform som kan ge FHV en tydlig roll och utvecklingsväg. Utbildningen bör vara kopplad till samhällets och arbetslivets utveckling. I sjuksköterskans etiska kod (SSF 2007), framgår att sjuk- sköterskor har till uppgift att främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa samt lindra lidande. Detta stämmer i allra hög- sta grad in på företagssköterskan som affärsidéi sin specialitet ska verka och arbeta för omvårdnaden i arbetslivet. I utbildningen till Företagssköterska ska huvudområdet omvårdnad ha en tydlig struktur med teoretisk förankring, karaktäristika och progression som leder fram till både en akademisk examen och en yrkesexamen. Xxxxx professioner bidrar till patientens vård och behandling utifrån olika perspektiv och kunskapsområden. För att kunna möta patienters komplexa vårdbehov krävs ett samarbete över professionsgränser och mellan olika discipliner inom företagshälsovården. The Institute of Medicine of the National Academies (2003) och Quality and Saftey Education for Nurses (2007) i USA har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån identifierat sex kärnkompetenser som är efterställda seniora lånnödvändiga för vårdens professioner; personcentrerad vård, till fastighetsbolagsamverkan i team, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan evidensbaserad vård, förbättringskunskap för kvalitetsutveckling, säker vård samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareinformatik.

Bakgrund. Emittenten SL avser att anlägga en ny spårvägsbro, nedan kallad ”Solvallabron”, intill Ulvsundavägens befintliga bro, nedan kallad ”vägbron”, i Solvallaområdet (enligt bilaga 1). På en sträcka kommer Solvallabron så pass nära befintlig vägbro att det kommer medföra negativa ekonomiska konsekvenser för Stadens fortsatta förvaltning av den befintliga vägbron. Staden har i granskningsarbetet påtalat detta och haft som affärsidéönskemål att Solvallabrons läge skulle justeras till ett avstånd större än 6 meter. SL har valt läge och föreslagit att alla merkostnader som kommer att uppstå för trafikkontoret på grund av närheten ska regleras i ett avtal mellan parterna. Där avståndet mellan väg- och spårbro är mindre än 6 m ska kontaktledningssystemet utformas så att avståndet från vägbrons kantbalk till spänningssatt anläggningsdel är minst 6 m. Detta avtal är framtaget för att reglera ansvar- och kostnadsfördelning vid framtida drift, underhålls och renoveringsarbeten av vägbron samt vid framtida utbyte av vägbron där drift-, underhålls- och renoveringsarbetet på något sätt påverkas negativt av närheten mellan befintlig vägbro och Solvallabron. Principer för ansvar- och kostnadsfördelning har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet reglerats i andra servitutsavtal avseende de delar av NordenSolvallabron som anläggs på Stadens mark. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital Staden kommer teckna separata genomförandeavtal för finansiering utbyggnaden av kommersiella fastigheter avsedda Tvärbanan Kistagrenen, där bland annat SL:s rätt till markåtkomst, förutsättningar för handel, kontor, lager utbyggnaden och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning tidplan för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareutbyggnaden regleras.

Bakgrund. Emittenten Tidigarelagd avtalsuppföljning på vård och omsorgsboende Liljan med anled- ning av påpekanden från anhöriga om problem i verksamheten. Vid uppfölj- ningen har vissa punkter i avtalet granskats närmare. Avtalsuppföljningen med kommentarer bifogas i bilaga. Sammanfattning av huvudpunkter: - Norlandia och Xxxxxx gjorde tidigt en semesterplanering för sommaren 2018. Ordinarie personal var uppdelad i två perioder. Semestervikarier var i god tid inplanerade. Xxxxxxxxxx hade inte formell kompetens men tidigare erfarenhet av vård och omsorg eller någon form av pågående vård och omsorgsutbildning. I semesterperiod två blev ordinarie per- sonal sjukskrivna vilket gjorde att det blev många vikarier i period två. Ovana vikarier kan ha gjort att det uppstod oförutsedda händelser i verksamheten. - När det gäller omsorgstagare som affärsidédet har varit svårigheter att hitta till- baka till Xxxxxx efter utevistelse så är det händelser som är dokumente- rade. Det finns handlingsplaner på hur personal ska agera om det hän- der, vilka sökrutiner man ska använda och vid framtagande av hand- lingsplanerna så har sedan 2013 anhöriga varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadendelaktiga. Fastän verksamheten De flesta av händelserna är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet dokumenterade i andra delar av Nordenjournal. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat Norlandia håller på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och utreda två händelser där det troligtvis kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterkonstareas att det kan föranleda en anmälan. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom är ett påpekande på att Emittenten utgivit kapital- handlingsplanerna och vinstandelslån till professionella riskanalyserna be- höver uppdateras och icke-professionella investerare på den svenska marknadenförtydligas. Samtliga kapital- Personal behöver uppdateras om av- vikelsehantering och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarehur man noterar avvikelser.

Bakgrund. Emittenten I Falkenberg kommuns nordöstra delar i området kring Gällared har som affärsidéFiberföreningen Byafiber i Falkenberg ekonomisk förening bildats och ska bygga ett passivt fiberoptiskt nät med avsikt att koppla samman samtliga intresserade fastigheter i nedan beskrivet geografiska område. Föreningen önskar nu få in anbud på Kommunikationsoperatörstjänster till detta fibernät. Byafiber i Falkenberg ekonomisk förening äger och ansvarar för underhåll och felavhjälpning på det passiva nätet. Byafiber i Falkenberg ekonomisk förening kan på sikt, separat från detta avtal, hyra ut svartfiber på öppna och konkurrensneutrala villkor till andra marknadsaktörer. Området framgår av Bilaga 1. Totalt finns idag ca 200 fastboende hushåll i området. Fastighetsbeståndet fördelar sig på; Antal fastigheter i området (inkl fritidsboende): ca 300 st Antal intresserade i dagsläget: 210 st (170 fastboende, varav 14 hyreslägenheter) Det passiva fibernätet blir dimensionerat för 100 procent av fastigheterna. Varje anslutning har sedan 2013 varit verksam inom ett fiberpar framdraget till sig. Viss överkapacitet planeras i fibernätet för framtida utbyggnader eller ökade behov. Fibernätet är planerat att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner färdigställas 2017. Mer information om föreningen finns på den svenska fastighetsmarknadenwebbsidan xxx.xxxxxxxx.xx. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Fiberföreningen benämns ”Föreningen” och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare”Beställare”.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidéPå Åland är utbudet av verksamheter och allmänna platser anpassade för personer med olika funktionsvariationer begränsade, och har sedan 2013 varit verksam inom likaså kunskapen om utvecklingspotentialen med att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenarbeta med Tillgänglig turism. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån En åländsk tillgänglighetsguide som är efterställda seniora lånbaserad på fakta från tillgänglighetsinventeringar nämndes redan som en målsättning i landskapsregeringens tidigare turismstrategin (2003-2010). När den nya Turismstrategi för Åland 2012-2022 lanserades under 2011, till fastighetsbolagär området tillgänglighet ett prioriterat och ett centralt område i strategin som infrastruktur, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ bokningsbart, öppettider etc. samt Tillgänglig turism eller Turism för alla som omnämns som ett av finansiering till sådana parterde snabbast växande segmentet inom resandet. Det kapital som Emittenten rest har upptagits Efter lanseringen gjordes en direkt åtgärd genom att Emittenten utgivit kapital- bilda tematiska nätverksgrupper för olika reseanledningar i uppdrag att arbeta med olika utvecklingsfrågor. Ålands Handikappförbund r.f. med verksamhetsledare Xxxxxxx Xxxxxx tillfrågades att ställa upp som processledare och vinstandelslån till professionella sammankallare för det nybildade nätverket Tillgänglighet för alla med frivilliga representanter från underföreningar vid Ålands Handikappförbund, turismbranschen och icke-professionella investerare på den svenska marknadennäringslivet. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits Nätverket hade inga egentliga resurser för sitt arbete. Nätverket konstaterade att behovet av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som en tillgänglighetsinventering av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen platser på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts Åland är fortfarande aktuellt för att undvika få bild av läget. För att kunna förverkliga en upprepning sådan åtgärd fanns det ett behov av bankkrisenen extern finansiering i och med att aktörerna i nätverket inte hade möjlighet att genomföra projektet inom ordinarie verksamhet. Banker har generellt blivit mer restriktiva I och med landskapsregeringens initiativet Kraftsamling för tillväxt och inflyttning inför 2015 såg nätverket en möjlighet att genomföra projektet. En projektgrupp bildades med en representant från Visit Åland, Ålands Handikappförbund, Ålands Landskapsregering, Företagarna på Åland, Ålands Näringsliv och en representant från nätverket Tillgänglighet för alla. Under jan-februari skrevs en ansökan under projektnamnet Tillgänglighetsguide som lämnades in den 27.2. 2015. (bilaga 1) Kostnaderna för projektet fastställdes till 65.000 € och omfattade projektledning, inventering inkl.rapportering, målgruppsanalys, administration och marknadsföring. Inventeringarna skulle göras över ett brett perspektiv dvs. med beaktande av olika typer av funktionsvariationer. Då landskapsregeringen började handlägga ansökan i sin utlåning september begärdes med två dagars varsel en uppdaterad projektansökan samt en utsedd huvudman. Resultatet blev en nedbantad budget där Ålands Handikappförbund tog på sig huvudmannaskapet för tillgänglighetsinventeringar och är mindre benägna Visit Åland huvudman för marknadsföringen. (bilaga 2) Enligt beslut 22.9.2015 beviljades projektgruppen den nya uppdaterade budgeten på 40.000 € för genomförandet av projektet. (bilaga 3) Projektet ämnade att tillhandahålla seniora lån upp omfattas av två delar: en tillgänglighetsinventering av utvalda platser runt om på Åland, samt en målgruppsanalys inkl. utformning av en marknadskommunikation. Av de beviljade medlen, 40.000 €, beslutade projektet att 24.000 € skulle tillfalla del ett och koordineras av Ålands Handikappförbund och 16.000 € för del två till en relativt hög nivå Visit Åland. Ålands Handikappförbund ingick ett skilt resultatavtal med landskapsregeringen om utförandet av skuldsättning, även tillgänglighetsinventeringar med rapporteringen och redovisning hur medlen använts till näringsavdelningen i april 2016. Representanter för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts projektansökan: Xxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxx Ålands Handikappförbund r.f Xxxxx Xxxxxx Xxxxxxx Vd Visit Åland r.f Xxxxxx Xxxxxxx Vd Ålands Näringsliv Xxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxxxxxxxxx Företagarna på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.Åland r.f

Bakgrund. Emittenten har Fastigheten Torp 3:9 i Långseruds socken, Säffle kommun, ägdes tidigare av Domänverket vilka avsatte bergbranten som affärsidéett ”Domänreservat”. Senare fick fastigheten ny, privat markägare. 1978 genomfördes den landsomfattande ”urskogsinventeringen” i området och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenflera krävande växter, främst mossor, hittades i samband med denna och området bedömdes som mycket skyddsvärt. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige 1982 aktualiserades en slutavverkning som berörde nordöstra delarna av branten. Både Skogsvårdsstyrelsen, Länsstyrelsen och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager lantmätare blev inkopplade och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts försök gjordes för att undvika avverkning i eller alldeles i anslutning till branten. I samband med detta kom frågan om ett långsiktigt skydd upp men diskussionerna mynnade aldrig i någon långsiktig lösning. 1992 besöktes området av Skogsvårdsstyrelsen inom ramen för den landsomfattande nyckelbiotopsinventeringen. Branten avgränsades som nyckel- biotop och senare noterades även att den örtrika granskogen nedanför och i nordost innehöll främst höga markvärden och klassades som biotoptypen kalkbarrskog. I december 2000 föreslog Länsstyrelsen att området skulle ingå i det inom EU internationella nätverket Natura 2000 eftersom skogen innehåller goda, representativa värden i form av Västlig taiga och Örtrik granskog. Dessutom noterades arten grön sköldmossa Buxbaumia viridis som är en upprepning prioriterad art i EU:s artdirektiv och således är också den skyddsvärd ur ett europeiskt perspektiv. Medlemsländerna är skyldiga att bidra till nätverket och upprätthålla gynnsam bevarandestatus i utpekade områden. Länsstyrelsen bedömer att bildande av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning naturreservat är den bästa, långsiktiga lösningen vid Torps bergbrant och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet presenterade därför ett förslag på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll naturreservat i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarebörjan på 2002.

Bakgrund. Emittenten har Livsdal grundades 2015 av Xxxxxxx och Xxxxxx Xxxxxx med syfte att utveckla världens främsta konsument- luftrenare för kontor, publika lokaler och hem. Tillsammans med de främsta experterna på luftföroreningar, filter, akustik, design, m.m. utvecklades en första luftrenare. Någon prisnivå på låt säga 2995 kr för en kon- sumentluftrenare eller 19 995 kr för en industriluftrenare sattes aldrig utan målet var alltid att allt skulle utformas utifrån ”best practice” på samtliga områden. Resultatet blev Livsdal One med aldrig tidigare skådad reningskapacitet utformad så att den passade i ett sammanhang med andra premiumprodukter som affärsidéBang & Olufsen, Gagganau, Svenskt Tenn, Xxxxxx Xxxxxx eller Hermes. Luftrenaren blev 2018 bl a nominerad till ”Life enhancer of the year” av tidningen Wallpaper och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenfått en Red Dot Award i Tyskland. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett Bolaget har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån därefter utvecklat Livsdal Essential som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men en luftrenare i enklare utförande med bibehållen filterkapacitet som bolaget aldrig kommer kompromissa med. Bolaget har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering utvecklat två modeller för inbyggnad i sekundärutrymme. Livsdals produkter har förflyttat hela kategorin mobila, mekaniska luftrenare till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor en helt ny nivå för en målgrupp som är likalydande sinsemellan samt van och villig att betala för premiumprodukter som är av högre kvalitet oavsett om det handlar om funktion, estetik eller produktionssätt med Villkoren, industrihantverkare. Med ett premiumsegment och det uppställs tydliga krav premiumprodukt följer även en möjlighet till att ta ut ett premiumpris med en mycket god marginal på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivaerbjudandet. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat Genom att utforma affärsmodellen enligt en hyresmodell och kom- municera kostnaden i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp relation till en relativt hög nivå av skuldsättninganställds totala månadskostnad som kanske ligger någonstans kring 50 000 kr –150 000 kr i månaden inklusive skatter, även pensionsavsättningar, lokalkostnad, förmåner etc. så blir inte kostnaden för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden Livsdals tjänst Ren luft på 200–500 kr per anställd och stabila underliggande säkerheter utförande en speciellt betungande kostnad för friskare och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareeffektivare personal.

Bakgrund. Emittenten har SBT Properties AB (publ) (”Emittenten”) är ett dotterbolag till Skärgårdens Byggteknik i Göteborg AB (”Koncernen” eller ”SBT”) - en fastighetskoncern som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom grundades 2003 av Xxxxxx Xxxxxxxx. Den ursprungliga idén var att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner bygga hus i skärgården på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagvästkusten, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) efter en framgångsrik konvertering av ett loft till lyxlägenheter skiftade SBT sitt huvudfokus. SBT: s projektportfölj innehöll fyra projekt, det största var Danaplatsen där SBT skulle bygga ett lägenhetskomplex om cirka 175 lägenheter. Projektportföljen innehöll också utveckling av två vindsvåningar och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parteren bostadsrättsförening med sju lägenheter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts Emmittenten reste en obligation om 67 MSEK för att undvika finansiera förvärvet av två projekt, finansiera byggnation och refinansiera befintlig skuld. För en upprepning framgångsrik inlösen av bankkrisenobligationerna vid förfall var slutförandet av Danaplatsen essentiellt, men på grund av förseningar med bygglovet var en full återbetalning inte möjlig. Banker Istället skiftade Emittenten sitt fokus till att sälja Danaplatsen för att återfå så mycket värde som möjligt till förmån för Obligationsinnehavarna. Covid-19-pandemin har generellt blivit påverkat försäljningsprocessen negativt, både vad gäller användningsområde och pris. Emittenten var i slutskedet av förhandlingarna med en köpare till Danaplatsen men priset trycktes ner återigen och var för lågt för att kunna genomföra en affär. Emittenten är av uppfattningen att Danaplatsen är värd mycket mer restriktiva och att Obligationsinnehavarna skulle dra nytta av en omstart i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturerförsäljningsprocessen. Emittenten har valt redan engagerat Newsec till att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- genomföra en bred försäljningsprocess med start i augusti och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånenprospektet är nästan färdigställt. Emittenten i sin tur antar typiskt sett föreslår därför en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten framskjutning av återbetalningsdagen för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraregenomföra försäljningsprocessen.

Bakgrund. Emittenten Zapp Precision Metals Sweden AB (bolaget) har sedan den 1 september 2018 övertagit driften av den tråddragningsverksamhet som affärsidé, tidigare bedrevs av bl a Sandvik AB inom fastigheten Järnverket 5:2 i Sandvikens kommun. Den sökta verksamheten är redan etablerad och har sedan 2013 varit verksam inom funnits på platsen i ca 100 år. Under Sandvik AB:s tillstånd som bolaget nu nyttjar tillåts en årlig produktion om 16 000 ton produkt. Bolaget ansöker nu om tillstånd för befintlig och utökad tillverkning av tråd. Planerad framtida årlig produktionsvolym avser bearbetning av 18 000 ton gods (tråd och stång). Den tänkta produktionsökningen kommer ske stegvis. Xxxxxxx AB består av flera dotterbolag och det dotterbolag som äger den infrastruktur som bolaget nyttjar är Sandvik Materials Technology (SMT). Bolaget hyr produktionslokaler och industrimark för verksamheten av SMT. Inom anläggningen vidareförädlas i huvudsak trådprodukter och stång i metalliska material t.ex. rostfritt stål, höglegerat stål, kromstål, nickelbaslegeringar och kolstål. Tråden som produceras utgörs bl.a. av finmekaniktråd, fjädertråd, medicintråd, tråd till olje- och gasindustri samt tråd till värmningsapplikationer. Allt material betas vid ankomst. Processer som valsning, dragning, avfettning och glödgning kan utföras upprepade gånger. Syrorna till betbaden kommer via ledning från Syrastation 13. De huvudsakliga typerna av kemikalier i verksamheten utgörs av kemikalier som används vid betningsanläggningen, olika smörjmedel för tråddragning och valsning samt avfettningskemikalier. Vidare används vätgas, kvävgas, argon, syrgas och gasol i verksamheten. Inom anläggningen arbetar ca 190 personer. Verksamheten avses bedrivas dygnet runt vardag och helg. Bolaget bedömer att tillhandahålla lånekapital den aktuella verksamheten ska klassificeras enligt följande bestämmelser i miljöprövningsförordningen (2013:251): • Huvudverksamhetskod 27.32 (B) för fastighetstransaktioner på att behandla järnbaserade metaller genom kallvalsning av högst 100 000 ton stål per kalenderår. • Verksamhetskod 28.10-i (B) för anläggning för kemisk eller elektrolytisk ytbehandling av metall eller plast, om behandlingsbaden har en sammanlagd volym av mer än 30 kubikmeter. • Verksamhetskod 37.70 (B) för anläggning där det förekommer maskinell metallbearbetning och där total tankvolym för skärvätskor, processoljor och hydrauloljor i metallbearbetningsmaskinerna är större än 20 kubikmeter • Verksamhetskod 28.95 (C) för anläggning för vattenbaserad avfettning som ger upphov till mer än 10 kubikmeter avloppsvatten per kalenderår. Den ansökta verksamheten omfattar även Syrastation 13 som omfattas av lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor (Sevesoverksamhet). Verksamheten med Syrastation 13 omfattas av den svenska fastighetsmarknadenhögre kravnivån. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Säkerhetsrapport har upprättats. Syrastation 13 bedrivs för närvarande av Sandvik och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet ett eventuellt övertagande av syrastationen ligger längre fram i andra delar tiden. I syrastationen förekommer farliga ämnen i form av Nordenfluorvätesyra och salpetersyra och bulklagring av råvaror till betningsanläggningen. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering Dessutom finns vissa farliga ämnen i form av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning bad i betningsanläggningen samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastighetersom styckegods. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagVerksamheten omfattas av industriutsläppsförordningens (2010:250) bestämmelser avseende ytbehandlingsverksamhet, men bolaget betonar att det ska noteras att några BAT-slutsatser för verksamheten inte har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) meddelats. En statusrapport har upprättats. Bolaget bedömer att verksamheten omfattas av gällande BREF-dokument för bearbetning av järnmetaller samt ytbehandling av metaller och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterplaster. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och ickeÄven de horisontella BREF-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som dokumenten gällande Energieffektivitet samt Utsläpp från lagring är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts varierande grad relevanta för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareverksamheten.

Bakgrund. Emittenten SID 2 (2) Avtal och överenskommelse tillsammans med lagstiftning och övriga regelverk reglerar hur verksamheten ska bedrivas och hur god kvalitet ska uppnås. Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheterna. Syftet med uppföljningen är att säkra att avtalad kvalitetsnivå uppnås och att verksamheten bedrivs enligt gällande regelverk. Vid uppföljningen identifieras styrkor och förbättringsområden vilka sedan ligger till grund för verksamheternas utvecklingsarbete. Resultatet från uppföljningarna visar hur kvaliteten utvecklas i verksamheterna och vilka utvecklings- och förbättringsområden som finns inom respektive verksamhet. Uppföljningarna syftar även till att identifiera goda exempel på arbetssätt, som kan ge inspiration till andra verksamheter i syfte att komma allt fler solnabor till godo. Ametisten - Avtalsuppföljning 2023 AMETISTEN Ametisten - Avtalsuppföljning 2023 Inledning 3 Sammanfattande bedömning 3 Bedömning 5 Underlag bedömning 8 Ametisten - Avtalsuppföljning 2023 Inledning‌ Ametisten är ett vård- och omsorgsboende med 80 platser som är fördelade på fem våningar och det är två avdelningar på varje våning. Verksamheten har en somatisk inriktning med 32 platser och en demensinriktning med 48 platser. Längst ned i fastigheten finns gemensamma lokaler där aktivitetspedagogen har olika aktiviteter. Verksamheten drivs av Vardag där avtalet har förlängts till och med februari 2026 och det möjlighet till en ytterligare fyra år. Uppföljningen gjordes i verksamheten den 7 november 2023 och den 30 januari 2024. Metod Kvalitetsutvecklaren har utgått från verksamhetens utvecklingsplan efter uppföljningen 2022 och annan dokumentation. Utvecklingsplanen har fyllts i av ansvarig chef och skickats in i anslutning till uppföljningen. Verksamhetens har också fått redovisa bemanningen för vecka 35. Metoder som affärsidéanvänts är dokumentationsgranskning och intervju. Kvalitetsutvecklaren har även gjort en måltidsobservation och samtalat med boende och medarbetare. Vid uppföljningstillfället deltog verksamhetschef, enhetschef och gruppchefer från varje våning och kvalitetsutvecklare från staben för kvalitetsutveckling. Verksamhetschefen har sedan 2013 varit verksam inom tagit del av rapporten och fått möjlighet att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner rätta till eventuella faktafel. En utförlig bakgrund till identifierade utvecklingsområden framgår av kommentarerna till respektive delområde under rubrik Underlag bedömning i denna rapport. Sammanfattande bedömning‌ Verksamheten har en stabil ledning och engagerade medarbetare med fokus på den svenska fastighetsmarknadende som bor i verksamheten. Fastän Vidare har verksamheten arbetat aktivt med sin utvecklingsplan och uppföljningen visar på en systematik både gällande arbetssätt och metod. Verksamheten arbetar med språket genom språkcafé som är tungt fokuserad på Sverige en lyckad satsning som gett goda resultat. Verksamhetschefen bjuder in till anhörigträffar och alla olika boråd, kostråd med mera är i gång. Verksamheten behöver fortsatta sitt arbete gällande avvikelser och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning utifrån socialtjänstlagen samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraresociala dokumentationen.

Bakgrund. Emittenten Parterna har som affärsidémångårig och positiv erfarenhet från gemensamt ägande i Bolaget. I samband med att den tidigare tredje största ägaren, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på Motala kommun, beslutade lämna sitt ägande i Bolaget inleddes diskussioner mellan den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 tidigare majoritetsägaren Mjölby kommun och den reglering näst största ägaren Tekniska verken i Linköping AB kring Bolagets utveckling och ägandeförhållanden. Energibranschen står inför omfattande förändringar vad avser reglering, lönsamhet, investeringar mm. För att möta de framtida utmaningarna krävs ett tydligt industriellt ägande som införts möjliggör realisering av synergier kombinerade med regional samordning. Detta ska säkra lokal närvaro och utveckling med stärkt lönsamhet som ger ägarna en skälig avkastning på sitt investerade kapital. Mjölby kommun och Tekniska verken-koncernen har positiva erfarenheter av tidigare samverkan och samarbeten i direkt eller indirekt samägande av Mjölby- Svartådalen Energi AB, Bixia AB, Bixia ProWin AB och Utsikt Bredband AB. Energisystemen i Mjölby och Linköping driftoptimeras sedan många år vilket möjliggörs av transitledningen för fjärrvärme mellan Linköping och Mjölby. Samverkan har visat sig väl fungerande under många år. Parterna har ett gemensamt intresse att undvika äga, utveckla och förvalta Bolaget. Målsättningen med gemensamt ägande i Bolaget är att bidra till rationell energiförsörjning inom ledningsbunden infrastruktur inom Mjölby och Linköpings-regionen och genom samverkan skapa lönsamhetsförutsättningar och synergier med regional samverkan. Även inom andra områden där samverkan kan leda till fördelar för Bolaget ska samarbete övervägas. Bolaget ska beakta en upprepning företagsekonomisk god balans mellan samhällsnytta, miljö och ekonomi. Parterna har gemensamt intresse att verksamheten fortsatt ska bidra som katalysator i regionen med utveckling och innovativa idéer samt genom fortsatt balanserad utbyggnad av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva infrastruktur som i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa sig understödjer en god utveckling av tillgångarna regional utveckling. Efter förhandlingar har Parterna enats om att följande aktieägaravtal ("Avtalet") ska gälla för Parterna avseende aktieägandet i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareBolaget.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att att, tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på inom den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattandeomfattande verksamhet, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för mot kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, mezzaninekapital till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån vinstandelslånen efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.

Bakgrund. Emittenten har Grunden för företaget är det forskningsarbete som affärsidéinleddes 2002 med nuvarande vd Xxxxxx Xxxxxxx som initiativtagare. Flera prototyper byggdes av koncentrerande solfångare byggdes och arbetet belönades med pris i Miljöinnovationstävlingen 2006. Flera av forskarna som deltog de redan under första åren är fortfarande involverade i Absolicon. 2007 övergick projektet till ett kommersiellt företag och med finansiering av Energimyndigheten och privata investerare. Mellan 2007 och 2012 byggdes ett drygt tjugotal anläggningar för värme- och elproduktion med allt bättre prestanda men med hantverksmässiga tillverkningsmetoder. Under 2012 planerade bolaget en börsintroduktion för att finansiera utvecklingen av en produktionslina. Bolaget hade vid denna tidpunkt sålt anläggningar för ca 20 Mkr men gjorde förlust främst beroende på avskrivning av utvecklingskostnader. Det regionala Investmentbolaget Mittkapital lovade medverka med nödvändigt kapital och planerna på en publik nyemission skrinlades. Vid utgången av 2012 meddelade emellertid Mittkapital att man ansåg att förlusterna, som då helt enligt plan uppgick till ca 6 Mkr, var för stora. Ingen annan motivering eller ifrågasättande av företagets ledning eller verksamhetsinriktning lämnades. Vid denna tidpunkt var bolagets likviditet hårt ansträngd, och har sedan ingen tid för alternativa kapitalanskaffningsåtgärder förelåg. I januari 2013 varit verksam ansökte ledningen om konkurs. Grundaren Xxxxxx Xxxxxxx köpte kort därefter tillbaka patent, varumärken och samtliga tillgångar ur konkursboet. Efter en genomgående analys beslutade bolaget att ”nya” Absolicon skulle i första hand arbeta med stora installationer inom att tillhandahålla lånekapital industriella processer, fjärrvärme och solkyla. Baserat på tidigare erfarenheter skulle ny och bättre solfångare utvecklas avsedd för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadende nischerna. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat Men framför allt: fokus på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.sta en effektiv produktionslina och även sälja produktionslinor som en egen produkt. lån Efter fem års arbete har Absolicon två unika produkter som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) tillsammans utgör bolagets kunderbjudande: solfångaren T160 och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareAbsolicon robotiserade produktionslina.

Bakgrund. Emittenten har Sverige är i jämförelse med övriga länder i Europa ett till ytan stort land med gles bebyggelse vilket ökar transportsträckorna. Detta medför ökade transportkostnader samt en stor belastning på miljön och klimatet. Trafikverket (2014) uppger att inrikes godstransporter stod för 33 % av svenska utsläpp av växthusgaser år 2012. Av dessa utsläpp stod vägtrafiken för 95 %. För ett hållbart transportsystem är det viktigt att uppnå hög transporteffektivitet, det vill säga ökad transportnytta med begränsade ekonomiska resurser och minimerad miljöbelastning (FFI, 2013). Ett sätt att uppnå ökad transporteffektivitet är att använda färre men större fordon. Därmed finns det ett intresse av att höja begränsningarna för maximal längd och bruttovikt för lastbilar i Sverige. I Sverige benämns fordon som affärsidéöverskrider nuvarande begränsningar för HCT, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån High Capacity Transports (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdenhögkapacitetsfordon). De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, befintliga längd- och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet viktgränserna är fastställda av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen trafiksäkerhetsskäl och för att maximera avkastningen skydda vägar, broar och tunnlar (Europeiska kommissionen, 2013). Trafikverket (2013) ser dock en potential att höja dessa gränser och har därför initierat ett forsknings- och innovationsprogram för att bygga upp kunskap om HCT. Programmet leds av initiativet CLOSER som består av representanter från stat, akademi och näringsliv (Arnäs et al., 2013). Arbetet för detta program sammanfattas i en nationell färdplan som sträcker sig fram till Emittentens investerare2030 (Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx, 2013). För att få framföra HCT på allmän väg i Sverige är det idag nödvändigt att få särskild dispens. En ansökan för dispens skickas till Transportstyrelsen eller Trafikverket beroende på om fordonet är längre eller tyngre än gällande lagstiftning (Xxxxxxx, 2013). Myndigheterna ställer flera olika krav för att godkänna dispensen, ett är att HCT-försöket ska bidra till samhällets kompetensuppbyggnad inom HCT (Skogforsk, 2014). Ett godkänt försök fungerar sedan som demoprojekt inom HCT-arbetet. Hittills har ett antal svenska demoprojekt påbörjats för transport av olika varuslag med HCT-fordon. En av de varugrupper som undersökts i ett demoprojekt är styckegods vilket har visat positiva resultat (Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx, 2013). I en förstudie till FoI-programmet om marknaden för HCT rankas detta varuslag ha hög potential för HCT (Arnäs et al., 2013). Transport av styckegods har dock inte undersökts i lika stor omfattning som vissa andra varugrupper, exempelvis skogsbruksprodukter (Kyster-Hansen & Xxxxxxx, 2013). Enligt Arnäs et al. (2013) finns en stor heterogenitet i behov och förutsättningar för transporter av olika varuslag. Därmed är det svårt att i full utsträckning generalisera resultat från en varugrupp till en annan. Flera av de studier som gjorts om HCT har varit övergripande och studiernas författare har ibland själva medgivit att delar av den data som använts och de antaganden som gjorts innehåller stora osäkerheter (Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx, 2013). Flera slutsatser bygger även på studier i andra länder där högkapacitetsfordon redan är tillåtna. Även om dessa ger viktiga erfarenheter anser vi att det inte är möjligt att direkt överföra resultaten från dessa studier till en svensk kontext på grund av skillnader som finns mellan olika länder. Till dessa skillnader hör variationer i järnvägsutbyggnad och övrig infrastruktur samt skillnader i de lagar och förordningar som påverkar transportsystemet. Därutöver menar XxXxxxxx (2011) att det finns osäkerheter i hur längre och tyngre lastbilar påverkar den modala fördelningen mellan olika transportslag. Ett sänkt pris för lastbilstransporter riskerar att orsaka ett modalskifte från järnvägstransporter till vägtransporter vilket ger negativa miljökonsekvenser. Samtidigt finns enligt Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx (2013) en möjlighet att HCT i vissa situationer kan bidra till en ökad konkurrenskraft för intermodala transportlösningar. Dessa transportlösningar definieras av Transportforsk (2013, s. 6) som ”fysisk förflyttning av obrutna enhetslaster där minst två trafikslag samverkar”. Vilken transportlösning som är mest gynnsam är något det ännu inte finns tillräckligt med kunskap om. Detta gäller i synnerhet transporter av styckegods då tidigare svenska studier relaterade till intermodala transporter med HCT-fordon fokuserat på andra godstyper. Vår rapport fokuserar på det urval av dessa transporter där lastbäraren flyttas mellan trafikslagen järnväg och väg, vilket benämns kombitransporter. CLOSER (2014) uppger att intresset för att köra med HCT-ekipage i Sverige är väl utbrett bland flera olika intressentgrupper. Ett stort antal ansökningar om att få delta i demoprojekt har skickats in sedan starten av det nationella HCT-arbetet. Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx (2013) nämner fyra primära intressentgrupper som bidrar till och påverkas av en HCT-introduktion. Dessa är varuägare, transportörer, fordonstillverkare och samhället. Varuägare hoppas att HCT kan bidra till att effektivisera deras varuflöden (Arnäs et al., 2013). Skogsindustrin var en av de första varuägarna att börja arbeta med HCT och är starkt pådrivande i denna fråga, framförallt till att tillåta tyngre fordon (Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx, 2013). Transportören är den intressent som har till uppgift att på ett så effektivt sätt som möjligt transportera gods utifrån ett transportbehov. Möjligheten att kunna lasta mer gods per lastbil innebär effektiviseringsmöjligheter även för denna intressentgrupp. För att möjliggöra detta kan det dock krävas särskilda investeringar eller förändringar av arbetsprocesser. Transportören interagerar med fordonstillverkaren som sköter den tekniska utvecklingen av HCT-ekipagen och deras komponenter. Denna aktör önskar att anpassa sig till framtida krav och att erbjuda effektiva transportlösningar (Xxxxxx-Xxxxxx & Xxxxxxx, 2013). Slutligen har samhället en viktig roll då de påverkar genom lagar och förordningar samt tillhandahåller infrastruktur. På både svensk och europeisk nivå pågår diskussioner om vad som ska vara tillåten maxvikt och längd för lastbilsekipage för att få ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem och för att kunna nå uppsatta miljömål. Åsikterna på politisk nivå är spridda. Ett regeringsuppdrag har utfärdats där Transportstyrelsen och Trafikverket innan 15:e augusti 2014 ska kartlägga vägnätets kapacitet samt ge förslag på förändring av regelverk för ökad bruttovikt till 74 ton (Transportstyrelsen, 2014). Detta är i linje med infrastrukturministerns önskan att införa 74 ton som maxvikt redan innan det svenska riksdagsvalet 2014 (Xxxxxxxx, 2014). Två av oppositionspartierna är dock emot längre och tyngre lastbilar då de anser att vägtransporter gynnas på bekostnad av järnvägen (Löfvenberg, 2014). Ett införande av ett nytt transportalternativ skulle förändra marknadssituationen och ha olika konsekvenser för samtliga av de olika intressentgrupperna (Arnäs et al., 2013). I litteraturen råder osäkerhet om hur etablerade företag ska anpassa sina affärsmodeller vid omvärldsförändringar. Pågående studier (Tongur & Engwall, 2014) bidrar till att fylla detta gap genom att studera hur affärsmodeller påverkas när förändringarna är i form av teknikskiften som påverkar företagets kärnkompetens. HCT innebär dock inte en förändring av kärnteknologi för fordonstillverkaren. Därmed uppstår osäkerhet kring huruvida affärsmodellspåverkan är densamma. Ett av de företag som önskar undersöka hur deras affärsmodell påverkas vid ett införande av HCT är fordonstillverkaren Scania. Då Scanias affärsmodell till stor del går mot att arbeta ur ett helhetsperspektiv vill de även se till sin kunds lönsamhet. Förståelse för hur Scanias kunder, åkerierna, påverkas av en HCT-övergång ser de därför som utgångspunkt för att kunna förändra sin egen affärsmodell. Åkerierna kan få en förändrad kostnads- och intäktssituation med nya investeringsbehov. Samtidigt kan ett lättat regelverk innebära att varuägarna i större eller mindre utsträckning väljer kombitransporter. Detta skulle få stora effekter för åkerierna och därmed också för Scania. Scanias helhetssyn och de förväntade villkorsförändringarna för samtliga intressentgrupper medför att vi genom hela detta examensarbete kommer ha ett systemperspektiv. Intressenterna i detta system samspelar vilket visas i Figur 1. Figuren är en omarbetad variant av den modell som Scania arbetar efter för att bidra till en optimering av logistikkedjan (Scania, 2014b).

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Den 23 september 2018 trädde Webbtillgänglighetsdirektivet i kraft i Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissalla EU-länder. Lagen omfattar hela offentlig sektor och statliga och kommunala bolag som uppfyller vissa krav. Lagen innebär att webbplatser, mindre omfattandeextranät, verksamhet intranät, dokument och appar ska uppfylla kraven på tillgänglighet i andra delar av NordenEN301549. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat Dessutom ingår krav på att tillhandahålla mezzaninekapitalden som omfattas av lagen ska deklarera sin tillgänglighetsstatus, d.v.serbjuda möjlighet till återkoppling från användare, information om alternativa format och även hur eventuella klagomål hanteras. lån Den 1 januari 2019 blev Webbtillgänglighetsdirektivet svensk lag med namnet Lag (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. I dagligt tal (och skrift) förkortas ofta namnet till ”DOS- lagen”. Den innebär att: • Från och med 23 september i 2019 ska alla nya webbplatser i offentlig verksamhet vara tillgängliga. • Från den 23 september 2020 gäller kraven även för äldre webbplatser. • Dessutom gäller lagen för dokument, extranät och intranät. Appar måste vara tillgängliga sedan 23 juni 2021. Även om ett fackförbund inte är en myndighet eller ett bolag i offentlig verksamhet så är det en organisation med uttalat demokratiska mål. Fackförbundet ska finnas för alla som är efterställda seniora lånstår bakom dess värderingar och arbetar inom området. Då måste de kommunikationskanaler fackförbundet använder anpassas så att alla människor, till fastighetsbolagoavsett funktionsvariation, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ tillgodogöra sig informationen, eller i förekommande fall fylla i formulär etc. Ca 20 % av finansiering till sådana parterbefolkningen beräknas ha någon funktionsvariation, som t ex nedsatt eller ingen syn, nedsatt eller ingen hörsel, motoriska eller kognitiva funktionsvariationer som t ex dyslexi. Det kapital är också viktigt att förstå att alla människor kan ha temporära funktionsvariationer, som Emittenten rest har upptagits genom t ex ett armbrott, bullrig miljö eller starkt solljus. Med andra ord finns det all anledning att Emittenten utgivit kapital- göra fackförbundets digitala kommunikationskanaler tillgänglighetsanpassade, oavsett lagen. Lagen ger dock både stöd och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts hjälp för att undvika en upprepning anpassningarna ska göras snabbt och ändamålsenligt. - Att Fackförbundet ST anpassar sina digitala kommunikationskanaler och mallar så att de möter DOS-lagens krav Beslutades av bankkrisenSTs sektionsstyrelse vid Stockholms universitet 2021-09-24. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.---

Bakgrund. Emittenten Det finns andra system för fastighetsautoma- tion på marknaden idag, men Raybased förenar de avancerade trådbundna systemens prestanda och robusthet med befintliga trådlösa systems prisbild och användarvänlighet. Raybased’s system är designat för att vara enkelt att installera, där dagens professionella system ofta kräver djupare kunskaper inom bl.a. programmering. Raybased riktar sig inledningsvis till befintliga kom- mersiella fastigheter. Dessa fastigheter har ofta ett stort behov av modern fastighetsautomation men har svårt att motivera totalkostnaden för dagens professionella system. Till en början kommer den svenska marknaden att bearbetas, men bolaget planerar även för en global expansion inom ett par år. Raybased’s verksamhet startade i begränsad skala år 2011 och bolaget utvecklar sedan dess ett system för fastighetsautomation som affärsidéadresserar de brister som dagens system har. Bolaget har idag ett fullt säljbart system, och står nu inför en kom- mersialiseringsfas och har sedan 2013 varit verksam inom bland annat: • Tecknat en avsiktsförklaring med Bravida om att tillhandahålla lånekapital marknadslansera Raybased’s produkter i Sverige. • Genomfört systemtester med Castellum Eklandia under hösten 2015 med mycket goda resultat. • Kommer att genomföra den första kommersiel- la installationen under november och december 2015. Bolaget planerar för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenen bredare marknadslansering under våren 2016. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Bolaget har intervjuat flera större aktörer som har uttryckt ett intresse för Raybased’s system. Bolaget kommer under nästkommande år bl.a. vidareutveckla och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten verifiera systemet när det används i skarp miljö, addera till funktionalitet, utforma välpaketerade produkter och tjänster och arbeta för att snabbt ta marknadsandelar. Bolaget kommer även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat att fokusera på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.sutveckla en lönsam affärsmodell och marknadsstrategi. lån som Steget från utvecklingsfas till kommersialisering kommer ställa stora krav på bolagets organisa- tion och anpassningsförmåga. Det kommer även behövas kapital vilket utgör bakgrunden till förelig- gande spridningsemission och notering på AktieTorget. Bolagets ambition är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagatt generera ett positivt kassaflöde år 2017, men beror naturligt- vis även på andra strategiska överväganden och marknadsförutsättningar. Att utveckla en ny teknik och nå en snabb och lönsam marknadspenetration tar erfarenhetsmässigt längre tid än vad som initialt förväntas. Raybased’s team har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) dock erfarenhet och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterkontaktnät från att bl.a. Det kapital grundat och utvecklat stora konsultbolag som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- Caran och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med VillkorenXDIN, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts vilket torde reducera många vanliga hinder för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareutvecklings- bolag.

Bakgrund. Emittenten har Den statliga och kommunala räddningstjänsten regleras i lagen (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO). Begreppet räddningstjänst definieras i 1 kap. 2 § och avser de räddningsinsatser som affärsidé, staten eller kommunerna ska ansvara för vid olyckor och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital överhängande fara för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts olyckor för att undvika en upprepning av bankkrisenhindra och begränsa skador på människor, egendom eller miljön. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och Kommunerna är mindre benägna skyldiga att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva organisera sin verksamhet på ett sådant så sätt att lagens krav uppfylls. Räddningschefen har enligt LSO en omfattande rätt att beordra insatser. Deltagande brandmän är skyldiga att ut- föra de uppgifter som anvisas av befäl. Den kommunala räddningstjänsten till- kom från början för att man skulle kunna knyta till sig sådana personer som kan anlitas vid behov. De behov som kan uppkomma har ändrats över tiden. Tidigare var det mest fråga om att släcka bränder men samhällsutvecklingen har medfört att räddningstjänsten nu är en omfattande och varierad verksamhet, där fokus även ligger på förebyggande verksamhet. Av 2 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) framgår att kommuner och landsting själva får ha hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse som har an- knytning till deras område eller medlemmar och som inte ska handhas av staten eller någon annan. Av 2 kap. 4 § kommunallagen framgår att det finns särskilda föreskrifter om kommunernas och landstingens befogenheter och skyldigheter på vissa områden. En sådan särskild föreskrift återfinns i 3 kap. 2 § lagen (2009:47) om vissa kommunala befogenheter. Kommuner får i enlighet med den inte fattar några självständiga investeringsbeslutföre- skriften ingå avtal med landsting om att utföra sådana sjuktransporter som avses i 6 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). Enligt samma bestämmelse får kommuner även ingå avtal med landsting om att utföra hälso- och sjukvård i väntan på sådana transporter. Av LSO framgår vissa arbetsuppgifter som åvilar räddningstjänsten. Övriga delar av arbetsskyldigheten bestäms genom politiska beslut. Den yttre gränsen för vad räddningstjänsten kan åläggas att utföra, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet utgörs av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerareden yttersta gränsen för den kommunala kompetensen. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras Hörby kommun har beslutat att deltagande vid de ifrågavarande larmen ligger inom ramen för räddningstjänstens verksam- hetsområde. Dessa uppgifter har ett nära samband med de medel normala arbetsupp- gifterna. RiB har anpassats till räddningstjänstens över tiden vidgade uppdrag och uttrycket ”andra akuta insatser som influtit föranletts av larm” i RiB bil. 1 § 8 p. 1 som infördes i avtalet år 2004, omfattar bland annat IVPA-larm och sjukvårds- larm. Kommuner och landsting har genom utgivandet åren samordnat sina resurser på olika sätt. Räddningstjänsten har alltid genomfört utryckningsinsatser efter olika sorters larm och utfört de uppgifter som personalen har varit kvalificerade för, med eller utan teknisk apparatur. Under 1980- och 1990-talen var det t.ex. inte ovanligt att räddningstjänsten hanterade syrgas i samband med utryckning. Under denna period träffade landsting och kommuner på många håll formella eller informella överenskommelser om att räddningstjänsten skulle genomföra utryckningsin- satser vid akuta sjukdomsfall i väntan på att ambulansen skulle anlända. Det är detta som idag kallas IVPA. IVPA är ett samlingsbegrepp som kan bestå av olika åtgärder. Det kan betyda åtgärder under ett larm, t.ex. avseende en trafikolycka. Det kan också innebära att räddningstjänsten larmas för att åka till en person som har livshotande sym- tom eller som har råkat ut för en olycka. Det är inte fråga om ambulanssjukvård eller ambulanstransport. Kommunen har även avtal med andra aktörer om att räddningstjänsten ska utföra uppgifter åt dessa, såsom t.ex. polisen och förut- varande Vägverket. Hörby kommun bedriver räddningstjänst tillsammans med Höör kommun. Hörby kommun har endast deltidsanställd räddningstjänstpersonal. Det är ca 50 personer och de relevanta kapital- kallas deltidsbrandmän. De genomgår olika kurser och vinstandelslånenutbildning för verksamheten, t.ex. Emittenten grundkurs för räddningsinsats, preparandkurs för räddningsinsats och utbildning för räddningsinsats. Deltidsbrandmännen har beredskapstjänst var fjärde vecka. Varje enskild arbetstagare åker på i sin tur antar typiskt sett genom- snitt två larm per beredskapsvecka. Alltsedan år 2007 har Hörby kommun velat samarbeta med Region Skåne i fråga om IVPA-verksamheten men BRF har inte velat acceptera detta, om inte ersättningen till deltidsbrandmännen höjs rejält. I Höör har deltidsbrandmännen accepterat en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag ersättning om 1 300 kr per år. År 2010 beslutade kommunledningen i Hörby att kommunen inte längre kunde stå utanför IVPA-samarbetet. BRF informerades enligt 19 § medbestämmandelagen om kommunens avsikt att ingå avtal om samarbete med Region Skåne. Det ifrågavarande avtalet, som är låntagare till Emittenten ett standardavtal använt av alla kommuner inom regionen, dagtecknades den 9 november 2010 och började gälla från och med den 1 januari 2011. Förhandling enligt 11 § medbestämmandelagen hölls den 13 januari 2011 och central förhandling enligt 14 § medbestämmandelagen hölls den 7 februari 2011. Vid den sistnämnda förhandlingen lade BRF tolkningsföre- träde enligt 34 § medbestämmandelagen beträffande arbetsskyldigheten och ersättningsfrågan men preciserade inte vilka arbetsuppgifter som tolkningsföre- trädet avsåg. Tolkningsföreträdet tvisteförhandlades lokalt den 7 mars och centralt den 17 juni 2011. Samtliga deltidsbrandmän i Hörby kommun har numera genomgått den utbild- ning som krävs enligt avtalet med Region Skåne. Trettio av dem har delegation för att säkerställa en god utveckling de sjukvårdsuppgifter som avtalet avser, medan sexton avvaktar utgången av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraredetta mål.

Bakgrund. Emittenten har Utredningens förslag, som affärsidéföreslås träda i kraft den 1 juli 2016, syftar till att för- stärka skyddet för hotade och har sedan 2013 varit verksam inom förföljda personers personuppgifter. Skyddade personuppgifter finns i dagsläget av tre slag: sekretessmarkering och kvarskrivning som prövas av Skatteverket samt fingerade personuppgifter som prövas av Polismyndigheten. Kvarskrivning kan ges till en person som av sär- skilda skäl kan antas bli utsatt för brott, förföljelser eller allvarliga trakasserier på annat sätt. Personen måste flytta och åtgärden innebär att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner denne får vara folkbok- förd på den svenska fastighetsmarknadengamla folkbokföringsorten. Fastän verksamheten Skatteverket kan också registrera en sek- retessmarkering i folkbokföringsdatabasen. Fingerade personuppgifter innebär att en person får använda andra personuppgifter om sig själv än de verkliga. För detta krävs att personen riskerar att bli utsatt för allvarlig brottslighet som riktar sig mot dennes liv, hälsa eller frihet och att personen inte kan få ett tillräckligt skydd ge- nom kvarskrivning eller på annat sätt. Utredningen föreslår att kvarskrivning ska ersättas med skyddad folkbokföring. Skyddad folkbokföring ska ge möjlighet till folkbokföring på en annan ort än den gamla folkbokföringsorten. Skyddad folkbokföring ska också få medges utan att personen flyttar och kunna ges för obestämd tid istället för dagens begränsning om högst tre år i taget. Skatteverket ska besluta att medgivandet om skyddad folk- bokföring ska upphöra om personen i fråga begär det eller om det finns särskilda skäl. Utredningen föreslår vidare att en ny sekretessbestämmelse ska införas som ska skydda uppgifter som kan avslöja eller bidra till att avslöja var en person med skyddad folkbokföring stadigvarande eller tillfälligt bor. Avsikten med den för- stärkta sekretessen är tungt fokuserad på Sverige att förhindra att uppgifter om personer med skyddad folk- bokföring lämnar det allmänna, utan att myndigheters möjligheter till ett effektivt arbetssätt försämras. Myndigheter och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet andra organisationer föreslås få bättre förutsättningar att bidra till personers trygghet och skydd. Skatteverket ska ge stöd till myndigheter och andra organisationer som möter personer med skyddad folkbokföring. Utredning- en bedömer att Skatteverket bör införa rutiner med en särskild sekretessmarkering för personer som har skyddad folkbokföring Utredningen föreslår i andra delar av Nordenfråga om sekretessmarkering i folkbokföringsdatabasen att det nu gällande undantaget för uppgift om fastighets- eller tomträttsbeteckning i 21 kap. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital 3 § i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska tas eftersom sådan uppgift kan jämställas med adress och därför peka ut var en hotad och förföljd person finns. Beträffande fingerade personuppgifter föreslås att det för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat att kunna få sådana ska införas ett uttryckligt krav på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.såtgärden ska förväntas ge effekt. lån Andra åtgärder för hotade och förföljda personer ska som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterhuvudregel inte vara ett hinder mot att medge fingerade personuppgifter. Det kapital ska även bli enklare för Polismyndigheten att upphäva beslut om medgivande att använda fingerade personuppgifter. Utred- ningen föreslår också att andra myndigheter ska bistå Polismyndigheten med de åtgärder som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts behövs för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning skyddet ska ge avsedd effekt, möjliggöra för den en- skilde att leva ett så normalt liv som möjligt och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten minska risken för att säkerställa en god utveckling andra lider rättsförluster med anledning av tillgångarna att personen medgetts användning av fingerade personuppgifter. Utredningen föreslår också att Skatteverket ska få i portföljen uppdrag att, tillsammans med berörda myndigheter och andra organisationer, utreda om det är möjligt att avisera uppgifter i större utsträckning till bland annat SPAR samt kommuner och lands- ting i syfte att underlätta för personer med skyddad folkbokföring utan att maximera avkastningen till Emittentens investeraresäker- heten äventyras. I uppdraget ska även ingå att utreda om det är möjligt att införa rutiner om förbättrad posthantering.

Bakgrund. Emittenten SL:s bussdepå för kollektivtrafiken i Ekerö har idag en mycket bra lokalisering i Ekerö centrum. För att underlätta en framtida samhällsutveckling vill kommunen att SL:s fastighet ska utgöra en viktig del av Ekerö centrums utveckling som affärsidébostads- och arbetsplatsområde, för utökade centrumfunktioner, som kommersiell och offentlig service, samt för attraktiva bostäder ur ett regionalt perspektiv. För att undersöka dessa möjligheter har det sedan 2013 varit verksam inom januari 2005 pågått regelbundna kontakter mellan parterna, för att tillhandahålla lånekapital finna en alternativ lokalisering av en ny och funktionell bussdepå för fastighetstransaktioner SL. För att underlätta arbetet har en avsiktsförklaring tecknats mellan AB SL och Ekerö kommun (SL-2007-2169-9). Fem alternativa lokaliseringar av en ny bussdepå har studerats och lokaliseringarna har översiktligt bedömts huruvida de kan uppfylla parternas krav på lämplighet, ur såväl framtida utveckling av Ekerö Centrum, som ur ett trafiklogistiskt perspektiv. Enlunda på Färingsö har valts som alternativ att fortsätta detaljplanearbetet med. Köpeavtal tecknades den svenska fastighetsmarknaden6 april 2010 med Ekerö kommun om att förvärva erforderlig mark på ca 33 000 kvm i Enlunda. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige För köpet krävs att Ekerö kommun förvärvar ca 8 000 kvm mark av en privat fastighetsägare, samt att tillträde sker först när erforderlig detaljplan vinner laga kraft. Planavtal har tecknats med Ekerö kommun den 10 oktober 2010 och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet detaljplanen påbörjades våren 2011. Detaljplanen antogs av Ekerö kommun i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagapril 2014, men detaljplanen har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) överklagats till Mark – och kan även tillhandahålla annan typ miljööverdomstolen, som 29 oktober 2015 meddelade prövningstillstånd. Under våren 2011 fattades ett genomförandebeslut, enligt då gällande investeringsstrategi, i syfte att ta fram byggprogram- och systemhandling. Med anledningen av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest kommunens svårigheter att genomföra planarbete har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- olika utredningar och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits framtagande av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerarekompletterande handlingar varit nödvändiga. Med anledning därav av detta har delar av byggprogramhandlingen tagits fram under år 2011 enligt då gällande investeringsstrategi och tillhörande krav. För att kunna färdigställa byggprogram- och systemhandling, betalning av fastighetsförvärv samt upphandling av entreprenadarbeten erfordras ett genomförandebeslut (detta tjänsteutlåtande). Planerat färdigställande av bussdepån i Enlunda är beräknad till årsskiftet 2019/2020, under förutsättning att detaljplanen antas senast juni 2016 och att överlåtelse av fastigheten Troxhammar 1:2 sker skyndsamt. För den befintliga bussdepåfastigheten i Tappström har SL tillsammans med Ekerö kommun tagit fram en förstudie som visar på möjligheten att exploatera ca. 35 000 kvm för bostäder och handel. Landstingsfullmäktige har beslutat (LS 1403-0399) att SL försäljer fastigheten Tappström 1:40 villkorat av att tillträde för kommunen får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett ske först när ny bussdepå i Enlunda färdigställts. Syftet med flytten till Enlunda är att: • medverka till förbättrad centrumutveckling • konsolidera SL:s nuvarande depå i centrum och den tillfälliga uppställningsplatsen på Bryggavägen • skapa utrymme för en aktiv framtida utökad trafikkapacitet • skapa en attraktiv och upplyst roll förbättrad arbetsmiljö • förbereda depån för förnybara bränslen (t.ex. biodiesel) till nästa trafikavtalsupphandling Nya bussdepån Enlunda, Färingsö i utvecklingen av Ekerö kommun omfattar ca 37 000 kvm och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- planeras för bussuppställningsplatser om ca 80 ledbussar, 8 verkstadsplatser, 1 tvätthall och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraretankningsmöjligheter.

Bakgrund. Emittenten har Fundler AB, 559002-0672, (”Fundler”), försattes i konkurs den 15 januari 2024 varvid jur.kand. Xxxxxx Xxxx, Ackordscentralen Stockholm AB, förordnades till konkursförvaltare, förordnande bifogas som affärsidé, bilaga 1. Vid konkursutbrottet hade Fundler 8 anställda. Verksamheten pågick vid konkursutbrottet och bedrivs vidare i konkursboets regi. Verksamheten utgår från en hyreslokal på Xxxxxxxxxxxxxxx 00 x Xxxxxxxxx. Fundler har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner 2015 erbjudit digitala investeringstjänster till privatpersoner och sedan 2022 även till företag. Grunden i erbjudandet är fondpaket eller fondportföljer som Fundler satt samman enligt en egen fondförvaltningsmodell. Modellen har bevisats ge bättre avkastning än jämförbara alternativ sedan starten. Privatpersoner kan spara i fondpaketen på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning ISK-konton samt i viss utsträckning pensionsförsäkring och företag i kapitalförsäkring. Se ytterligare information om förvaltningsmodellen i bilaga 2, månadsrapport för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheternovember 2023 i bilaga 3 och om Fundler på xxxxx://xxxxxxx.xx/. Fundler har sedan 2015 kontinuerligt utvecklat sin teknik- och integrationsplattform och den är hjärtat i koordineringen av kundgränssnittet, de interna system liksom de kritiska externa system som behövs för att leverera en högklassig tjänst till kunderna. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men Ett moderniseringsarbete har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) pågått i syfte att flytta över till arkitektur och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterteknik som gör det lättare att underhålla och utveckla plattformen, se vidare i bilaga 4. Det kapital som Emittenten rest Fundler har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill inga egna tillstånd för värdepappersrörelse eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten försäkringsförmedling utan har valt att bedriva sin samarbeta med värdepappersbolaget Evida. Detta har gett betydligt lägre operativa kostnader och en högre kvalitet då regelverksansvar och kunskap legat hos Evida. Evida har vidare avtal med depåbank, fondbolag etc. som möjliggjort att Fundler kunnat utföra fondhandel. För att kunna leverera de digitala investerings- tjänsterna krävs förutom samarbetsavtalet med Evida även vissa kritiska system såsom depåsystem. Fundler har genom avtal med FA Solutions tillhandhållit depåsystem, vilket har godkänts av Evida. Fundler har från start erbjudit tjänsterna direkt mot marknaden men har under de senaste 2 åren även arbetat med distribution via partners genom s.k. leadsgenerering. Under de senaste tre åren har Fundler ökat både antalet kunder och förvaltat kapital med över 400 % och kundnöjdheten mätt som NPS har legat över 40 %. På grund av förändrade och tuffare marknadsförutsättningar och svårigheten i att finansiera Fundlers omfattande verksamhet på ett sådant sätt har verksamheten strukturerats om under hösten 2023. Den nya inriktningen möter även bättre en ökad efterfrågan från partners att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten kunna nyttja Fundlers plattform för att säkerställa en god utveckling partner ska kunna utveckla egna tjänster Ackordscentralen Stockholm AB Xxxxxxxxxxx 00 SE 114 56 Stockholm | Sverige Telefon + 00 0 000 00 00 Fax + 00 0 000 00 00 xxxx@xxxxxxxxxxxxxxxx.xx xxxxxxxxxxxxxxxx.xx Säte Stockholm Xxx.xx. 556082-4012 Godkänd för F-skatt Xxx.xx. SE556082401201 Borås + 46 33 22 28 50 Göteborg + 46 31 10 54 50 Kristianstad + 46 10 151 60 50 Malmö + 46 10 151 60 50 Umeå + 46 90 70 62 00 i eget gränssnitt mot slutkund. Den nya inriktningen möjliggör även en lägre driftskostnad och en affärsmodell som ger högre intäktsflöden över tid. En ny affärsplan och affärsmodell har tagits fram för 2024-2028 som helt och hållet fokuserar på försäljning B2B där kunderna (partners) integrerar Fundlers tjänster i sitt eget kundgränssnitt. Fundler har per konkursdagen 3 avtal som från och med Q1 2024 beräknades att generera en viss intäkt och har även arbetat upp en betydande leadslista med potential till ytterligare affärer, se vidare avseende affärsplanen i bilaga 5. Avseende Fundlers ekonomiska ställning har bolaget enligt senast upprättad årsredovisning för räkenskapsåret som slutade den 31 december 2022 omsatt ca 1,7 mkr med ett negativt resultat om ca 62,6 mkr, se bilaga 6. Preliminära resultat- och balansrapporter per den 15 januari 2024 bifogas som bilaga 7. Bolagets tillgångar består i huvudsak av tillgångarna följande. - Fondförvaltningsmodellen, som påvisat en av marknadens högsta avkastning vid jämförelse med jämförbara investeringsalternativ, se bilaga 2-3. - Teknik- och integrationsplattform med tillhörande källkoder, som har påvisat hög standard i portföljen kundgränssnitt och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarekundupplevelse, se bilaga 4. - Affärsplan med upparbetade leads, se bilaga 5. - Domäner och varumärkesrättigheter, se bilaga 8-9. - Preliminär förteckning av inventarier, se bilaga 10. - Hyresavtal enligt bilaga 11.

Bakgrund. Emittenten Den 13 juni 2012 beslöt Kommunstyrelsen att vidareutveckla Göteborgs Stads representationskontor i Bryssel3. Mot bakgrund av detta har Stadsledningskontoret, med bistånd av belgisk rättsexpertis utrett frågan om juridisk form för kontoret. Vägledande för vilken associationsform som affärsidébör användas är rättssäkerhet i förhållande till både svensk och belgisk lagstiftning, tydliga anställningsförhållanden och har sedan funktionella personaladministrativa rutiner. Vid verkställandet per den 31 december 2013 varit verksam inom av Kommunfullmäktiges beslut i maj 2012, att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissanmäla Göteborgs Stads utträde ur West Sweden, mindre omfattande, behöver Göteborgs stads verksamhet i andra delar Bryssel ha en självständig juridisk form. Hittills har verksamheten i förhållande till belgiska myndigheter bedrivits inom den juridiska ramen för West Swedens belgiska bolag West Sweden SA. Redan i samband med etableringen av Norden. Historiskt det formellt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering nya kontoret, behövs en av kommersiella fastigheter avsedda för handelbelgiska myndigheter godtagbar juridisk form, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts exempelvis för att undvika en upprepning kunna vara arbetsgivare i Belgien, av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen skatteskäl och för att maximera avkastningen kunna öppna bankkonto i Belgien. Stadsledningskontoret gör bedömningen att ett bolag innebär den för rättssäkerheten lämpligaste formen för att bedriva verksamheten i Bryssel. Det har också övervägt om en belgisk eller svensk bolagsbildning bör ligga till Emittentens investeraregrund för stadens representationskontor. I SKL:s forum för de idag elva svenska regionkontoren i Bryssel diskuteras de (utifrån ägarförhållanden och anställningsformer) individuellt anpassade förhållanden till belgiska myndigheter. Lösningarna ser olika ut, exempelvis har West Sweden och Region Skåne, valt att etablera olika former av belgiska aktiebolag, medan Stockholmsregionens EU-kontor i Bryssel (nio parter) sedan 2011 bedriver verksamheten i Bryssel genom ett gemensamt, via konsortialavtal, inrättat aktiebolag med säte i Stockholm och filial i Bryssel. Stadsledningskontorets gör bedömningen att en juridisk form är att föredra som nära knyter an till övrig kommunal verksamhet i staden, och att därför ett svenskt kommunalt aktiebolag är att föredra. Enligt belgiska lagar och förordningar, är det möjligt för ett sådant att bedriva verksamhet i Bryssel genom en i Belgien registrerad filial. Frågan som uppkommer är om en sådan filial bör placeras inom ramen för ett befintligt och idag aktivt kommunalt bolag eller om filialen skall placeras i ett separat bolag. I underlaget för Kommunstyrelsens beslut om utveckling av Göteborgs Stads representationskontor i Bryssel den 13 juni 2012, betonas vikten av att kontorets uppdragsgivare och enda huvudman för dess verksamhet, är Kommunstyrelsen. Mot bakgrund av detta har Stadsledningskontoret gjort bedömningen att ett separat bolag är att föredra, eftersom det då finns ett bolag med det renodlade uppdraget att vara Göteborgs stads representationskontor i Bryssel. Samtidigt tydliggörs att det inte finns någon annan huvudman för verksamheten än Kommunstyrelsen.

Bakgrund. Emittenten Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram Yrkesresan, ett nationellt utbildningskoncept inom socialtjänstens område som affärsidébygger på ett kvalitetssäkrat innehåll från relevanta myndigheter. Konceptet är paketerat i en digital lärplattform där bästa tillgängliga kunskap finns samlad. Konceptet innehåller både digitalt lärande och fysiska utbildningsträffar som anordnas regionalt. Totalt ska fem Yrkesresor produceras för olika områden inom socialtjänsten under perioden 2021–2028. Alla kommuner i Dalarna har anslutit sig till Yrkesresan och tecknat avtal med SKR. Den första Yrkesresan lanserades hösten 2021 och vänder sig till medarbetare inom socialtjänstens myndighetsutövning för barn och unga. Under perioden kommer Yrkesresor att lanseras inom funktionshinderområdet, missbruk och beroende och äldreområdet. Under 2024 startar Yrkesresan inom funktionshinder och riktar sig till personal inom utförarverksamheter. De regionala samverkans- och stödstrukturerna (RSS) utgör en central aktör i genomförandet av Yrkesresan. RSS ansvarar enligt SKRs koncept för att samordna och implementera Yrkesresan på regional nivå. RSS Dalarna har sedan 2013 varit verksam inom även det regionala samordningsansvaret för Barns behov i centrum, BBIC. Mot bakgrund av RSS roll i både Yrkesresan och BBIC, har Socialchefsnätverket beslutat om att tillhandahålla lånekapital inrätta en gemensam tjänst som regional samordnare med uppdrag för fastighetstransaktioner både Yrkesresan och BBIC. Tjänsten inrättades på den svenska fastighetsmarknadenRSS Dalarna/Avdelningen hälsa och välfärd på Region Dalarna och bemanningen av tjänsten har skett genom ett tjänsteköp från Mora kommun. Fastän verksamheten är tungt fokuserad Under 2023 har länets kommuner gemensamt finansierat tjänsten som regional samordnare för Yrkesresan och BBIC. Kostnaden har uppgått till ca 850 tkr fördelat mellan länets kommuner efter befolkningsfördelning (exakt redovisning av 2023 års kostnader sker efter utgången av 2023). 2023 års avtal tecknades med en kort avtalstid på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat ett år beroende på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva Yrkesresan var i sin utlåning uppstart. Vid tidpunkten var det svårt att bedöma arbetets innehåll och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättningomfattning över tid. Nuvarande avtal löper ut per den 31 december 2023, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdenvarvid ett nytt avtal behöver tecknas. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU(RSS Dalarna) 2023-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.09-15

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, mezzaninekapital till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.

Bakgrund. Emittenten Uppdelningen av järnvägen 1988 i en infrastrukturhållare – Banverket - och järnvägsföretag – till att börja med SJ - innebar till en början inga stora förändringar av det kapillära nätet. Delar av industrispåren ägdes av SJ och när godstrafiken successivt avreglerades måste de även göras tillgängliga för andra järnvägsföretag. Ägandet blev då en allt vikigare faktor och de flesta av SJ Gods spår överfördes till Banverket 1997. Ansvaret för det kapillära nätet har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt således i viss utsträckning tagits över av Banverket. Fortfarande är delar av industrispåren kommunala och privata, varvid nya problem har uppstått med kostnadsansvar och avgifter. I jämförelse med vägnätet finns inget statsbidragssystem för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheterkommunala och privata industrispår och spårägarna ska ta ut avgifter av järnvägsföretagen – något som inte förekommer på vägnätet. Historiskt sett Intresset för och kunskapen om industrispårens betydelse hos kommunerna är också många gånger svagt, de ses ofta snarare som ett hinder för vägtrafik och exploatering. Avregleringen av godstransportmarknaden inom EU har Emittenten fokuserat genomförts fullt ut när det gäller lastbilstransporter, medan avregleringen inom järnvägsmarknaden i praktiken endast är genomförd i vissa länder, däribland Sverige. Finland och Sverige har också de längsta och tyngsta lastbilarna i Europa. Lönsamhetskraven på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som de svenska godsoperatörerna är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterhårda liksom konkurrensen från lastbilarna. Det kapital har inneburit en hård press på rationaliseringar hos bl.x. Xxxxx Cargo som Emittenten rest därigenom blivit en av ett fåtal lönsamma järnvägsföretag i Europa. Rationaliseringarna har upptagits genom bl.a. inneburit att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkorenvagnslasttrafiken har koncentrerats, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp varvid matartrafiken till en relativt hög nivå av skuldsättningdel industrispår, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdendär kostnaderna varit höga, lagts ned. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, Det har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett inneburit en aktiv roll gentemot lägre täckningsgrad för järnvägstransporter och att företag ibland valt att gå över till lastbil även för volymer som inte varit direkt berörda. I slutändan har det inneburit att en hel del industrispår blivit utan trafik och därefter lagts ned av spårinnehavarna. Mellan 1987 och 2005 har antalet industrispår halverats från 1200 till 600. Avregleringen har också inneburit att nya järnvägsföretag etablerats. Till en början var det mest mindre företag som körde matartrafik till inom ett begränsat lokalt område som underleverantör till SJ Gods (Green Cargo). De lokala järnvägsföretagen tog ofta upp trafik på industrispår som tidigare tappat sin trafik, eftersom det var ett sätt att skapa en ny marknad. Sedan konkurrensen blivit fri på hela nätet i Sverige har även järnvägsföretag växt fram som konkurrerar med Green Cargo om främst systemtransporter. Det har också inneburit att Green Cargo inte längre har något intresse av att direkt samarbeta eller stödja konkurrenter. De senaste åren har emellertid nya privata järnvägsföretag etablerats. De har tagit hand om stora transportflöden och om man exkluderar malmbanan svarar de fastighetsbolag nu för 15 % av godstransportarbetet i Sverige. Efterfrågan på godstransporter på järnväg har ökat, både som är låntagare följd av den ekonomiska utvecklingen och som följd av att järnvägstrafiken blivit attraktivare och effektivare. Järnvägsföretagen har börjat bli lönsamma och utvecklar nya transportupplägg tillsammans med kunderna. Banverket investerar i ökad axellast och större lastprofil på stora delar av nätet, vilket innebär att näringslivets transportkostnader minskar och att vagnslasttrafiken blir effektivare. Miljödebatten och klimatfrågan har inneburit en ökad ambition att utnyttja järnvägen, först genom efterfrågan av miljövänliga produkter i konsumentledet och sedan även direkt av företagen. Även andra faktorer har inverkat på utvecklingen. Godstrafiken på järnväg befinner sig därför i en brytpunkt där flera faktorer samverkar: • Avregleringen av järnvägens godstrafik innebär att nya järnvägsföretag etablerats • Järnvägsföretagen har blivit effektivare och börjar bli lönsamma • Vagnslasttrafiken har effektiviserats genom högre axellaster och volym • Miljön och klimatfrågan innebär en ökad efterfrågan av järnvägstransporter • Lastbilsavgifter på kontinenten gynnar järnvägstransporterna I detta läge ökar också efterfrågan på industrispår och effektiva terminaler. Industrispåren som successivt lagts ned och varit mer eller mindre på utdöende har återigen blivit en viktig del i transporförsörjningen. Medvetenheten om att kombitrafiken inte kan lösa alla problem har också blivit större sedan vagnslasttrafiken effektiviserats genom högra axellaster, större volym och längre tåg. Krav på att Banverket ska ta ett större ansvar för industrispåren har därför växt fram successivt och frågan har ställts på sin spets när Banverket för ett antal år sedan började ta ut avgifter i nämnvärd omfattning för anslutningsväxlar till Emittenten industrispår och kommunerna började ta ut avgifter för sina spår. Banverket ansvarar för ett sammanhållet järnvägsnät och anläggningar av betydelse för systemets kapacitet såsom t.ex. godsterminaler och rangerbangårdar. Den som önskar kan ansluta industrispår till Banverkets spår. För anslutningen har Banverket en formell möjlighet att säkerställa ta ut en god utveckling avgift. Denna princip härrör från den tid då SJ ansvarade för både infrastruktur och trafik, men avgiften var då ofta dold i fraktpriset. Banverket började i begränsad utsträckning ta ut avgifter för anslutningsväxlar 1988. Antalet uttag ökade i slutet av tillgångarna 1990-talet. Man började debitera kostnader för anslutningsväxlar genom att teckna anslutningsavtal med spårägare. En årlig avgift per växel skulle tas ut i portföljen tre olika nivåer beroende på standarden på växeln som i sin tur i huvudsak styrs av huvudspåret. Banverket slöt avtal för ungefär en fjärdedel av anslutningsväxlarna vilket skulle inbringa 7 Mkr år 2006. Om avtal skulle ha tecknats för samtliga växlar skulle avgifterna ha inbringat ca 27 Mkr per år. Kostnaderna för anslutningsväxlarna flyttades således över från SJ till Banverket. SJ hade oftast bakat in dessa kostnader i fraktpriset och skulle därför rätteligen ha sänkt sina fraktpriser när kostnaderna lyftes bort. Detta gjordes dock inte och därför uppfattade kunderna den avgift som Banverket debiterade som en ny avgift och i praktiken ökade också kostnaderna. Avgiften uppfattades inte heller som rättvis, eftersom industrin inte kunde välja standard på anslutningen. Frågan måste därför prövas och som framgått ovan fick Banverket i uppdrag av näringsdepartementet att utreda det kapillära järnvägsnätet. Efter att ett förslag presenterats och diskuterats föreslog Banverket att en enhetlig kostnad på 15 000 kr per växel skulle tas ut. Detta beräknades inbringa 9 Mkr per år. Banverket har inom ramen för sitt banhållningsanslag möjlighet att maximera avkastningen ge bidrag till Emittentens investerarebyggande av industrispår. Vissa medel finns också avsatta för sådana ändamål i Banverkets framtidsplan. Det finns emellertid inga entydiga regler för i vilken omfattning sådana bidrag ska ges. Banverket har tagit fram några förslag till principer, men dessa har aldrig fastställts.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för Rekommendation från SKL om gemensam finansiering av kommersiella fastigheter avsedda nationell kunskapsstyrning i socialtjänsten Styrelsen för handel, kontor, lager Sveriges kommuner och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på Landsting beslutade vid sitt sammanträde den 14 december 2018: att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lånrekommendera kommunerna att gemensamt, till fastighetsbolagSKL, men har även tillhandahållit seniora lån finansiera viktiga förutsättningar för att arbeta evidensbaserat inom områdena uppföljning (bottenlånkvalitetsregister, brukarundersökningar m.m.) och nationell samordning till en kostnad av maximalt 19,5 mkr årligen vilket innebär ca 1,95 kr/invånare/år i kommunen. Finansieringen gäller för fyra år (2020-2023). att kostnaden fördelas per kommun utifrån beräkningsmodellen för SKL:s medlemsavgift. Medlemsavgiften baseras på befolkningen i respektive kommun. De fyra största kommunerna får en rabatt på 10 procent. att en uttalad avsikt är att finansiering och organisering permanentas, där kommunerna så väl som staten bidrar långsiktigt. att i en skrivelse informera kommunerna om rekommendation samt be dem meddela SKL sitt ställningstagande till det samlade förslaget senast den 15 juni 2019. Enligt SKL innebär rekommendationen att kommunerna bidrar till den gemensamma finansieringen av: • Kvalitetsregister som kommuner använder • Ett urval av brukarundersökningar och utveckling av systematisk uppföljning • Gemensam samordning på lokal, regional och nationell nivå Sveriges kommuner, staten och SKL har under lång tid samverkat för kunskapsutveckling inom socialtjänsten. Till övervägande del har detta arbete finansierats inom ramen för överenskommelser mellan staten och SKL. Medlen som tidigare var riktade statsbidrag utgörs numera av generellt statsbidrag. Detta innebär att kommunerna nu själva kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivaprioritera hur dessa medel ska användas. Den typ tjänst varom nu är fråga ingår enligt SKL inte inom ramen för ordinarie medlemsavgift. Enligt SKL:s styrelse är tjänster och stöd inom kunskapsstyrningsområdet, i enlighet med antagen avgiftspolicy, av alternativ finansiering sådan karaktär att de kräver tilläggsfinansiering på samma sätt som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag regioner tilläggsfinansierar detta. SKL har förklarat att kostnaden per kommun inte påverkas av hur många kommuner som av olika skäl väljer att anta rekommendationen. Om det är för få kommuner som antar rekommendationen kommer det gemensamma utvecklingsarbetet dock inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarekunna bedrivas.

Bakgrund. Emittenten Örebro kommun har ambitiösa trafik och miljömål. Andelen resor med hållbara transportslag såsom gång, cykel och kollektivtrafik ska utgöra 60 procent år 2020. Många projekt pågår för fullt för att utveckla infrastrukturen och möjligheterna att välja hållbara färdmedel. Enligt resvaneundersökningen som affärsidégenomfördes 2017 (RVU 2017) görs 50 % av alla resor inom Örebro kommun med bil. Övriga resor sker med gång (8%), och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån cykel (bottenlån26 %) och kan även tillhandahålla annan typ buss (15%). En del av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt resorna med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans bil måste ersättas med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts ett mer hållbart färdmedel för att undvika en upprepning av bankkrisenmålet i trafikprogrammet ska nås. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp En resa måste fungera från startpunkten till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen målpunkten och för att maximera avkastningen kunna välja att resa med kollektivtrafik eller cykel även om inte busslinjen eller cykelbanan går ända från hemmet behövs det möjlighet att kunna byta färdmedel utefter sträckan. Enligt RVU 2017 så görs många resor till Emittentens investerareÖrebro dagligen från andra kommuner i länet: Örebro ⬄ Hallsberg 8 700 resor/dygn Örebro ⬄ Lindesberg 7 900 resor/dygn Örebro ⬄ Lekeberg 4 700 resor/dygn Örebro ⬄ Nora 4 600 resor/dygn Örebro ⬄ Karlskoga 4 100 resor/dygn Det framgår inte i rapporten hur stor andel av dessa som görs med respektive transportslag. En del av dessa resor görs med kollektivtrafik, tåg eller buss, medan en del görs med bil. Pendlarparkeringar på strategiska ställen kan eventuellt fånga upp även en del av dessa bilresor. Resor till och från arbete utgör en stor del av samtliga resor som görs under vardagarna (enligt RVU 2017 är det 47% av samtliga resor). På helger är det fritids- och inköpsresor som dominerar. Med parkeringar i nära anslutning till god kollektivtrafik kan eventuellt parkeringarna fungera för evenemangstrafik också. I Örebro kommuns översiktsplan från 2018 står följande ställningstagande: I Genomförandeutredning för BRT (Bus Rapid Transit) i Örebro nämns pendlarparkeringar i systemets ändhållplatser och andra knutpunkter, både för cykel och bil. Någon närmare studie av lämpliga platser gjordes inte i denna utredning. Eftersom Örebro stad växer ökar konkurrensen om tillgängliga ytor och kommunen kommer i ökad utsträckning att behöva prioritera yteffektiva transportslag såsom gång, cykel och kollektivtrafik. Efterfrågan på parkeringar i goda kollektivtrafiklägen nära hemmet (pendlarparkeringar) och i stadens utkant (infartsparkeringar) förväntas öka i takt med att det blir mindre attraktivt att ta bilen in i staden.

Bakgrund. Emittenten I kommunerna har man under många år benämnt mät- och kartverksamheten som affärsidéMBK (Mätning, Beräkning, Kartframställning). Idag pratar man istället om geodata. Många kommuner har s.k. MBK-avtal med ledningsägare/infrastrukturbyggare om användning av kommunal storskalig information – i första hand primär-/baskarta. Ett bra kartmaterial är nödvändigt för planering, projektering och har sedan 2013 varit verksam inom förvaltning av ledningar och övrig infrastruktur som t.ex. vägar och järnvägar. En del MBK-avtal reglerar även nyttjande av översiktskartor och ortofoton samt annan geografisk information som kommuner kan tillhandahålla. Flertalet MBK-avtal skrevs under 90-talet. Nu finns ett behov att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner se över dessa avtal, då det efterfrågas en mer homogen och standardiserad storskalig geografisk information från kommunerna. En ny nationell geodataportal som ger möjlighet att söka, titta på den svenska fastighetsmarknadenoch ladda ner geodata från olika källor är under uppbyggnad med Lantmäteriet som huvudman. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar En utveckling av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men de kommunala kartdatabaserna har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) skett sedan 90-talet avseende innehåll och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterstruktur. Det kapital som Emittenten rest är naturligt att idag ersätta begreppet MBK-avtal med Geodataavtal. Målsättningen i projektet är att kommuner och ledningsägare/infrastrukturbyggare har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- en gemensam syn på hur geodata i form av storskalig geografisk information kan utbytas och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivavad dessa data har för värde. Den typ storskaliga geografiska informationen är viktig för den samverkan som äger rum mellan kommuner och ledningsägare/ infrastrukturbyggare. Intäkterna från Geodataavtalen är även viktiga bidrag till den kommunala produktionen av alternativ finansiering geografisk information. Lagen (2010:566) om vidareutnyttjande av handlingar från den offentliga förvaltningen (grundad på PSI-direktivet) förutsätter att villkor för vidareutnyttjande ska vara relevanta och icke- diskriminerande för jämförbara kategorier av vidareutnyttjande. Självkostnadsprincipen gäller. Det finns också en koppling till de markavtal som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som ledningsägare har med kommuner. I dessa avtal finns reglerat hur dokumentationen av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättningledningar ska ske, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och att inte ledningar skadas vid grävningar. Dokumentationen är även väsentlig för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.kommuner ska kunna förvalta den allmänna platsmarken på ett bra sätt. Post: 000 00 Xxxxxxxxx, Besök: Xxxxxxxxxx 00 Tfn: växel 00-000 00 00, Fax: 00-000 00 00 xxxx@xxx.xx Org nr: 222000-0315 xxx.xxx.xx

Bakgrund. Emittenten Under 1990-talet förändrades förutsättningarna för kommu- nernas bostadspolitiska arbete. Bostadsmarknaden avreglerades och kommunernas allmännyttiga bostadsföretag förlorade sin särställning för att istället verka på mer marknadsmässiga villkor. De fick därmed delvis en ny roll på bostadsmarknaden. År 1993 upphävdes lagen (1947:523) om kommunal bostads- anvisningsrätt. Kommunernas skyldighet att ansvara för bostads- försörjningen låg fast, men kommunerna skulle själva ansvara för att finna formerna för hur de skulle ta hand om bostads- försörjningen. År 2001 infördes lagen (2000:1383) om kommu- nernas bostadsförsörjningsansvar. Enligt denna, nu gällande, lagstiftning så ska kommunerna bl.a. upprätta riktlinjer för bostadsförsörjningen som ska fastställas i kommunfullmäktig en gång per mandatperiod. Kommunerna ska också anordna en bostadsförmedling när det behövs. Regeringen kan ålägga en kommun eller flera kommuner tillsammans att inrätta en bostadsförmedling. Riktlinjer för bostadsförsörjningen tas inte fram i alla kommuner. Bland dem som tar fram riktlinjer så antas de inte alltid av kommunfullmäktige under varje mandatperiod. I Boverkets senaste bostadsmarknadsenkät framgår att endast ca en tredjedel av landets kommuner har sådana riktlinjer, varav en stor andel inte är fastställda i kommunfullmäktige under inne- varande mandatperiod. Det kan således konstateras att det föreligger stora brister när det gäller kommunernas efterlevnad av lagen i detta avseende. Bland dem som affärsidétagit fram riktliner så finns det stora skillnader i kvalitet och omfattning både i Bakgrund Ds 2006:9 underlaget och i vad som presenteras i planeringsdokumentet. Samtidigt är det ett växande antal kommuner som har bostads- brist. Det är dock vanligare att kommuner med bostadsbrist har tagit fram riktlinjer för bostadsförsörjningen än att kommuner utan bostadsbrist har gjort det. Vidare så förekommer samråd mellan kommuner sparsamt i planeringen av bostadsförsörjning, trots att de lokala bostadsmarknaderna ofta omfattar helt andra geografiska områden än den enskilda kommunen. År 1990 hade drygt 100 kommuner en kommunal bostads- förmedling och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadennästan alla kommuner med fler än 50 000 invånare hade då en bostadsförmedling. Fastän verksamheten Under 1990-talet avvecklades i snabb takt de kommunala bostadsförmedlingarna. Enligt Boverkets bostadsmarknadsenkät fanns det år 2005 en kommunal bostadsförmedling i endast tio av landets kommuner. Förmedling av bostäder i kommuner som saknar en bostads- förmedling sker framför allt genom företagsintern förmedling. Det förekommer även förmedlingsverksamhet som är tungt fokuserad på Sverige sam- ordnad mellan fastighetsägare, både i de allmännyttiga bostads- företagen och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Nordendet privata beståndet. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager Kunskap och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastighetermöjlighet till insyn om vilka förmedlingsprinciper som tillämpas vid de företagsinterna förmedlingarna saknas. Historiskt sett har Emittenten fokuserat Samtidigt finns det tecken på att tillhandahålla mezzaninekapitalgrupper av hushåll ställs utanför möjligheten att utifrån rättvisa grunder söka en bostad de behöver. Exempelvis får Ombudsmannen mot etnisk diskri- minering (DO) in mellan 50 och 60 anmälningar per år om diskriminering som sker inom bostadssektorn, d.v.svarav många handlar om att individer anser sig ha nekats bostad på grund av sin etniska bakgrund. lån De grupper som i många kommuner har det särskilt svårt att få sina bostadsbehov tillgodosedda är efterställda seniora lånenligt Boverkets bostads- marknadsenkät hushåll som behöver särskilda boendeformer eller särskilt stöd i sitt boende, till fastighetsbolagvilket främst handlar om äldre och dem med fysiska eller psykiska funktionshinder. Andra hushållsgrupper som enligt rapporten har svårigheter att till- godose sina bostadsbehov är bl.a. ungdomar, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) flyktingfamiljer och hemlösa. Även hushåll med annan etnisk bakgrund eller friska Ds 2006:9 Bakgrund äldre hushåll kan även tillhandahålla annan typ ha svårigheter att få ett boende efter behov och önskemål. En samlad bedömning visar att det finns behov av finansiering till sådana parteratt förtydliga syftet med kommunernas planering för bostads- försörjningen och hur genomförandet av kommuners planering för bostadsförsörjningen bör ske. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom finns även behov av att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts förtydliga kommunernas ansvar för att undvika planera bostadsför- sörjningen, så att alla ska kunna söka en upprepning bostad efter behov och individuella förutsättningar. Förmedling av bankkrisenbostäder måste organiseras så att det sker på jämlika och rättvisa villkor. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning Diskriminering på bostadsmarknaden måste uppmärksammas och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten åtgärder vidtas för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för förhindra att maximera avkastningen till Emittentens investerarediskriminering sker.

Bakgrund. Emittenten Sedan 2006 har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom kommunen ansvar för att tillhandahålla lånekapital boende för fastighetstransaktioner ensamkommande barn. För att kommunen ska fullfölja sin skyldighet har flera HVB, hem för vård och boende, startat. De boenden som har startat drivs av privata utförare på entreprenad av Linköpings kommun samt av den svenska fastighetsmarknadenkommunala utföraren, Leanlink. Fastän Pysslingvägen med 9 platser startade i april 2014 och verksamheten är tungt fokuserad belägen i Ljungsbro. Hagaberg med 13 platser startade i juli 2014 och är belägen på Garnisonen. Utförare för de båda verksamheterna är Leanlink, Råd och stöd. I avtalet avseende Hagaberg ingår, förutom de 13 boendeplatserna, 4 utslussningsplatser med individanpassat boendestöd. Målgruppen för de båda boendena är barn/unga i åldern 16-18 år. De ensamkommande barn som kommer till Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även visssöker asyl är företrädesvis pojkar från Afghanistan, mindre omfattandeSyrien och Somalia. Det är därmed också pojkar från dessa länder som bor på Pysslingvägen och Hagaberg. Avtalet gäller till och med 2017-03-31 och kan förlängas vid två tillfällen med två år per tillfälle. Ställningstagande ska ske 12 månader innan avtalstidens utgång. I avtalet finns reglerat att boendet ska vara alkohol-, verksamhet drog- och våldsfritt. Övrigt framgår i andra delar avtalet att när det gäller regler på boendet ska dessa stämmas av Nordenmed socialkontoret. Historiskt sett I de avtal som är framtagna efter 2014 har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering skrivningen att regler ska stämmas av kommersiella fastigheter avsedda för handelmed socialkontoret tagits bort, kontoromsorgskontoret föreslår därför att nuvarande avtal revideras i anslutning till beslut om ställningstagande om uppsägning. Revideringen innebär att skrivningen om att regler ska stämmas av med socialkontoret tas bort. Regler på boendet är utförarens ansvar. UPPFÖLJNING Samtliga platser på boendet har varit belagda under avtalstiden. KOMMUNALA MÅL - En kommun där alla kan leva ett hälsosamt och meningsfullt liv ÅTGÄRDSFÖRSLAG Omsorgsnämnden föreslås att inte säga upp avtalet varvid det förlängs i två år, lager till och logistikmed 2019-03-31. Leanlink, lätt industri Råd och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheterstöd ställer sig positiva till förlängningen. Historiskt sett har Emittenten fokuserat Revidering av avtalet ska göras genom att kravet på att tillhandahålla mezzaninekapitalregler på boendet ska stämmas av med socialkontoret, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraretas bort från avtalet.

Bakgrund. Emittenten Friska vatten med ett rikt växt- och djurliv utgör stora kvaliteter i det tätortsnära landskapet. Möjligheten att kunna njuta av bad, sportfiske och naturupplevelser i sin närmiljö är en del av den livskvalitet som många söker och som gör vår del av regionen attraktiv både för de som har sin hembygd här och för de som affärsidéi framtiden väljer att bosätta sig här. Edsviken är en närsaltsbelastad havsvik med utbredd syrgasbrist på bottnarna och stort utläckage av näring från sedimenten. Tillförseln av näringsämnen sker till stor del via dagvatten från urbana ytor. Avrinningsområdet, ca 62 km2, består till största delen av bebyggda områden och stora trafikleder. Viken ligger inom kommunerna Sollentuna, Danderyd och Solna men avrinningsområdet (påverkansområdet) omfattar även Sundbyberg, Järfälla och Stockholm. Kommunerna i Edsvikens avrinningsområde (Sollentuna, Danderyd, Järfälla, Solna, Sundbyberg och Stockholm, genom Stockholm Vatten AB) har tillsammans med Länsstyrelsen och Naturhistoriska riksmuseet sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts 2005 bedrivit ett samarbete för att undvika förbättra miljösituationen i Edsviken. Arbetet sker i enlighet med EGs ramdirektiv för vatten, det s.k. vattendirektivet. Enligt det ska vattenvårdsarbetet ske avrinningsområdesvis och i samverkan mellan kommuner, länsstyrelsen och gärna andra aktörer. Genom att förankra det fortsatta arbetet i respektive medverkande kommun med ett politiskt beslut som godkänner samarbetet, dess mål och kostnader, skapar Edsviken Vattensamverkan en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva plattform för vattenvården i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareavrinningsområdet.

Bakgrund. Emittenten har Mälardalstrafiks verksamhet regleras i samverkansavtal som affärsidétecknats mellan de sex ägarregionerna, Region Stockholm, Region Uppsala, Region Sörmland, Region Östergötland, Region Örebro län och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenRegion Västmanland. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Avtalet beskriver bland annat vilken trafik som ska bedrivas, hur det ska genomföras och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även visshur kostnader och intäkter ska fördelas. Till avtalet finns olika bilagor som reglerar Mälardalstrafiks uppdrag i förhållande till ägarna, mindre omfattandetrafikutbud, verksamhet i andra delar finansiering och kostnadsfördelning, prissättning av Nordenbiljetter, fordon, planeringsprocess och affärsmodell. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån De sex regioner som är efterställda seniora låndelägare i Mälardalstrafik undertecknade i juni 2015 Samverkansavtal om utveckling av regionaltågstrafiken i östra Sverige. Mälardalstrafiks nuvarande trafikavtal med SJ AB löper ut i december 2021. Under 2019 undertecknade ägarregionerna tilläggsavtal 1 till samverkansavtalet, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ som möjliggjorde kompletterande fordonsanskaffning för ett utvecklat trafikutbud samt att upphandling av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivany trafikoperatör påbörjades. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare 9 december 2020 beslutade Mälardalstrafik att tilldela MTR Xxxx AB uppdraget att vara operatör för Mälartågstrafiken och ansvara för fordons- och depåunderhåll från den 12 december 2021. Tilldelningsbeslutet har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning därefter överklagats och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp nu föremål för rättslig prövning. Mälardalstrafiks etapp 2 innebär bland annat nya upphandlade trafikavtal med en förändrad avtalsmodell för regionaltågstrafiken under varumärket Mälartåg, fler tågfordon via Transitio, fler avgångar, egen biljettförsäljning och införande av egna enkelbiljetter i regionaltågstrafiken som komplement till tidigare införda periodbiljetten. Inför trafikstarten av etapp 2 behöver ägarregionerna ingå tilläggsavtal 2, bilaga 3, som innefattar en relativt hög nivå uppdatering av skuldsättningSamverkansavtalets bilagor B, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos bankerC, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dessD, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.F och

Bakgrund. Emittenten har 1.1. Parterna till Avtalet ska försörja invånare i Halland med personligt förskrivna hjälpmedel. Hjälpmedlen ska tillhandahållas på lika villkor, vara av god kvalitet samt hålla utlovad funktion och teknisk prestanda. Den nämnd inom Region Halland som affärsidéansvarar för hjälpmedelsförsörjningen kallas härefter ”Regional utförare”. 1.2. Patienter som förskrivs hjälpmedel ska kunna förvänta sig ett tryggt, effektivt och har sedan 2013 varit verksam inom ändamålsenligt hjälpmedelsförfarande som möter patientens behov och främjar dennes integritet, självbestämmande och delaktighet. Patienten ska ges information om de hjälpmedel som tillhandahålls och som kan användas för att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Hjälpmedel ska tillhandahållas på rätt vårdnivå och om det är möjligt och lämpligt geografiskt nära patienten. 1.3. För att säkra att patienter behandlas lika och patientsäkert ska förskrivarna av hjälpmedel uppfylla enhetliga krav på den svenska fastighetsmarknadenyrkesutbildning och kompetens som krävs. 1.4. Fastän verksamheten är tungt fokuserad För att säkerställa att patienter behandlas lika behöver förskrivare likvärdig tillgång till det stöd och den utbildning inom hjälpmedelsområdet som behövs för att Parterna på Sverige bästa sätt ska kunna uppfylla prioriteringsprinciperna i hälso- och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån sjukvårdslagen (bottenlån2017:30) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter(”HSL”). Det kapital är därför lämpligt att samordna även utbildningen av förskrivare i Halland. 1.5. De hjälpmedel som Emittenten rest förskrivs patienten ska följa patienten. 1.6. Parterna har upptagits genom därför inrättat en gemensam nämnd för att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan reglera hjälpmedelsförsörjningen samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivaandra näraliggande frågor. 1.7. Den typ gemensamma nämnden ska förutom att ansvara för hjälpmedelsförsörjning även erbjuda tjänster på hjälpmedelsområdet och försörjning av alternativ finansiering vissa förbrukningsartiklar. Nämnden ska även ansvara för samverkansfrågor mellan parterna i fråga om hemsjukvård. Parterna har en särskild överenskommelse som Emittenten kunnat erbjuda reglerar den gemensamma nämndens arbete med hemsjukvård. 1.8. Som komplement till fastighetsbolag detta Avtal finns en av Parterna gemensamt framtagen Tillämpningsanvisning som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen beskriver process och struktur för samverkan mellan berörda verksamheter på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraretjänstepersonsnivå inför gemensamma nämndens beredning.

Bakgrund. Emittenten Landstingsstyrelsen beslutade 2012-02-24 om kommunalisering av hemsjukvården. I beslutet, som grundade sig på förslag framtaget av den politiska styrgruppen, framgår följande: "Arbetet med att ta fram underlag för och förslag till beslut om ändrade ansvarsgränser mellan huvudmännen avgränsades till vårdnivån primärvård. Xxxxxxxxxxx som utgår från specialistvårdsnivån har alltså inte ingått i uppdraget. Med specialistvård avses sådan sjukvård som affärsidé, utgår från sjukhus". Resurskrävande respiratorfall lyftes ut och har sedan 2013 varit verksam inom ingick inte i uppdraget vid kommunaliseringen. Detta för att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenså sätt möjliggöra skatteväxlingen. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar En definition av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån vad som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men primärvård respektive specialistvård i denna patientgrupp har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterinte lyfts sedan dess. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom nu gällande hemsjukvårdsavtalet är avgränsat till primärvårdsnivå. Alltmer avancerade hälso- och sjukvårdsinsatser utförs i den enskildes hem, det vill säga i ordinärt eller särskilt boende. Det är av stor vikt att Emittenten utgivit kapital- ansvarsförhållandena mellan specialistvård, primärvård, kommunal hälso- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan sjukvård samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts socialtjänst tydliggörs för att undvika upprätthålla en upprepning av bankkrisengod och säker vård på lika villkor. Banker har generellt blivit mer restriktiva Vården ska vara patientfokuserad, kunskapsbaserad, ändamålsenligt, säker, effektiv, jämlik och ges i sin utlåning rimlig tid. En samverkan mellan Region Gävleborg och är mindre benägna länets kommuner inom områdena hälsa, stöd, vård och omsorg syftar till att tillhandahålla seniora lån upp bidra till en relativt hög nivå ökad helhetssyn, långsiktighet och styrning av skuldsättningverksamheter utifrån individens behov, oberoende av huvudman. Samverkan syftar även för bolag inom fastighetssektorn till att bidra till att gemensamma resurser används på bästa sätt, där insatserna bygger på medverkan från flera. Överenskommelsen gällande svårt sjuka personer som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav kan vårdas i hemmet har utarbetats med ovanstående som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraregrund.

Bakgrund. Emittenten För att kunna bibehålla och höja vägarnas standard beslutade kommunfullmäktige i september 2016 att vägs ägare skulle tillföra mer pengar till de enskilda vägarna. Efter det beslutet ansökte Leksands kommun om lantmäteriförrättning för att bilda gemensamhetsanläggningar och samfällighetsföreningar i kommunen. Detta eftersom ett stort antal vägföreningar hade somnat in som ett resultat av att kommunen sedan 1970-talet sköter många enskilda vägar. Kommunens ansökan om lantmäteriförrättning skulle vara en snabb väg in i processen, men en negativ konsekvens blev avsaknad av flexibilitet. Samfällighetsföreningar bildas överallt trots att det kan finnas andra önskemål om förvaltningsform. Kristdemokraterna menar att det finns behov av fler förvaltningsformer och att bildandet av en samfällighetsförening genom en lantmäteriförrättning inte alltid är det bästa. I dialog med vägs ägare kan olika lösningar bli aktuella som är anpassade efter de lokala förutsättningarna. Det ska därför vara upp till vägs ägare om man tackar ja till den anläggningsförrättning kommunen har ansökt om och bildandet av en samfällighetsförening, eller om man tackar nej och organiserar sig på annat vis, till exempel genom en delägarförvaltning eller frivillig väghållningsorganisation. Detta kan exempelvis vara mer lämpligt för vägar med ett fåtal ägare. Ett möjliggörande av fler förvaltningsformer kan också bidra till att minska förrättningskostnaderna som affärsidéannars kan bli omfattande både för vägs ägare och kommunen. Ett hinder för vägs ägare att tacka nej till den förrättning kommunen har ansökt om och organisera sig på annat vis är kommunens villkor för bidrag och fortsatt kommunal skötsel. Enligt kraven för kommunal skötsel eller ekonomiskt stöd till skötsel måste det finnas en samfällighetsförening. Vid synnerliga skäl kan annan organisationsform godtas, men vad synnerliga skäl innebär är ej prövat. Bidragsmodell för det kommunala upprustningsbidraget är ej framtagen, men enligt förvaltningen kommer bidrag att ges till vägar som uppfyller kraven för kommunal skötsel. Med andra ord kräver kommunen att vägs ägare tackar ja och bildar en samfällighetsförening både för att kunna få ta del av den kommunala skötseln och upprustningsbidraget. Även i kommunikationen från kommunen premieras samfällighetsföreningen. På kommunens hemsida står det att en samfällighetsförening är att föredra medan en delägarförvaltning beskrivs som “jobbigt och svårjobbat”, och har sedan 2013 varit verksam inom frivillig väghållningsorganisation nämns inte överhuvudtaget. För att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenenskilda väghållare ska kunna få bidrag från staten är ett krav att väghållningen ska vara ordnad i någon form av organisation eller genom godkänd överenskommelse. Fastän verksamheten Med ordnad väghållning menas att enskilda väghållare ska vara organiserade till exempel genom samfällighetsförening, delägarförvaltning, frivillig väghållningsorganisation eller ensam väghållare. Medan en samfällighetsförening och en delägarförvaltning normalt bildas i samband med en lantmäteriförrättning bildas en frivillig väghållningsorganisation genom en överenskommelse, som godkänns av Trafikverket. Staten accepterar alltså fler förvaltningsformer än enbart samfällighetsföreningar. Det bör även Leksands kommun göra. En samfällighetsförening är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på ofta att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagföredra, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och det viktiga är att det skapas ordnade formella förvaltningar som kan även tillhandahålla annan typ bli kommunens avtalspart. Om möjliggörandet av finansiering fler förvaltningsformer kan bidra till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som detta är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraremycket vunnet.

Bakgrund. Emittenten Socialtjänsten har som affärsidé, ansvar för behandlingsinsatser för vuxna personer med en missbruksproblematik. Socialtjänsten delar ansvaret med hälso- och sjukvården. För att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan hälso- och sjukvården och socialtjänsten för missbruksvården så finns det i Uppsala län en regional överenskommelse och en lokal överenskommelse om samverkan och ansvarsfördelning. Region Uppsala och Uppsala kommun samverkar kring missbruksvården genom lokala och regionala RIM-grupper. E-post: xxxxxxxxxxxxxxxxxxx@xxxxxxx.xx xxx.xxxxxxx.xx Vård på behandlingshem beslutas enligt socialtjänstlagen efter en ansökan. Insatser i öppenvård ska prövas i första hand. Behandlingshem blir aktuellt när en nykter och drogfri miljö behövs för att bryta missbruket. Nämnden arbetar för att minska placeringstiderna på behandlingshem. Socialnämnden i Uppsala kan erbjuda både stödinsatser och behandlingsinsatser i öppenvård av god kvalitet. Utvecklingen under de senaste två åren är en minskning av vårdtiderna på behandlingshem. Minskningen har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital kunnat ske genom en tydlig planering av vårdkedjan med fortsatta vårdinsatser i öppenvård. Socialtjänsten har ett brett uppdrag för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt missbruksvården med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ tidiga och uppsökande insatser för att stödja och motivera missbrukaren till att bryta missbruket. Om missbruket är allvarligt och riskerar personens hälsa allvarligt så kan socialtjänsten använda tvångsinsatser genom lagstiftningen om vård av verksamhet missbrukare (LVM). Ansvaret för vård och stöd till personer med ett missbruk eller beroende är delat mellan hälso- och sjukvården. Även andra myndigheter som Emittenten får bedrivaFörsäkringskassan och Arbetsförmedlingen kan involveras i vården under en rehabiliteringsperiod. Samverkan mellan myndigheter och verksamheter är viktigt för att åstadkomma en bra och individanpassad vård. När den enskilde har behov av insatser från hälso- och sjukvården och kommunen ska en individuell plan (SIP) upprättas som tydliggör ansvarsfördelningen och hur den enskildes behov ska tillgodoses. Socialförvaltningen arbetar med att stärka arbetet med SIP genom en samordning inom förvaltningen. Uppsala kommuns drogpolitiska program från 2014 anger att kommunens vård och behandlingsinsatser ska ha en hög tillgänglighet med högt ställda kvalitetskrav. Insatserna ska anta ett helhetsperspektiv för en sammanhållen vårdkedja som beaktar den enskildes behov, utifrån t.ex. ålder och kön. Behandlingsinsatserna ska vara kostnadseffektiva. Den typ samlade nationella strategin mot missbruk och bruk av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda alkohol och droger, ANDT- strategin för 2016 – 2019, anger sex långsiktiga mål för ANDT-politiken. Tre av målen anger målsättningar för det förebyggande arbetet och två betonar tillgången till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill vård och stöd till personer med ett missbruk eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdenberoende. De regulatoriska krav båda sistnämnda målen är: ökad tillgänglighet till vård och stöd av god kvalitet samt minskad dödlighet och en minskning av skador till följd av bruk av alkohol eller droger. Den sjätte målsättningen anger att Sverige ska verka för ett folkhälsobaserat synsätt på ANDT inom EU och internationellt. Ett folkhälsobaserat synsätt knyter an till FN:s agenda 2030 med målområde tre som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker anger allas lika rätt till att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareuppnå största möjlig hälsa.

Bakgrund. Emittenten Under en stor del av 1900-talet hänvisades personer med olika funktionsnedsättningar till stora institutioner exempelvis anstalter, vårdhem eller sjukhus.3 Olika målgrupper blandads i en miljö som med tiden visade sig innebära risk för institutionsskador. I början av 1960-talet påbörjades därför en avveckling till förmån för mindre och mer hemlika boendeformer. År 1986 trädde lagen (1985:568) om särskilda omsorger om psykiskt utvecklingsstörda (”omsorgslagen”) i kraft. Den nya lagen gav den som tillhörde målgruppen rätt till vissa angivna insatser exempelvis boende i gruppbostäder för vuxna. Omsorgslagen ersattes 1994 av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). LSS innebar i förhållande till omsorgslagen en utvidgad personkrets och gav människor med omfattande funktionsnedsättningar nya möjligheter att bestämma över sina egna liv. Ansvaret för insatser fördes över från landstingen till kommunerna. Kommunaliseringen pågick under flera år och innebar bland annat att de stora institutionerna successivt avvecklades till förmån för mindre och mer hemlika gruppbostäder. Insatser enligt LSS är frivilliga och ges endast om den enskilde faktiskt begärt insatsen. Vissa insatser, exempelvis bostad med särskild service, kan ha en motsvarighet i insatser som kan ges med stöd av socialtjänstlagen (2001:453) SoL. En framställan om stöd eller service av en person som tillhör lagens personkrets ska dock i första hand prövas enligt LSS. Funktionshinderpolitiken utgår från Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter och är en del i arbetet för ett mer jämlikt samhälle där människors olika bakgrund eller förutsättningar inte ska avgöra möjligheten till delaktighet4. Detta avspeglas i LSS, där det uttalas att målet med de insatser som ges med stöd av denna lag är att människor med funktionsnedsättning har möjlighet att leva och bo så likt andra människor som affärsidémöjligt. Insatser enligt LSS ska vara varaktiga, samordnade och har sedan 2013 varit verksam anpassade till mottagarens individuella behov, tillförsäkra den enskilde goda levnadsvillkor (att jämföra med skälig levnadsnivå inom SoL). Vidare ska insatserna ska utformas så att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på de ökar den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på enskildes möjligheter att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterleva ett självständigt liv. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt bör eftersträvas att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt enskilde själv tar aktiv del i beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareom olika insatser.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidéI delbetänkandet Arbetslivsinriktad rehabilitering (SOU 2005:24) utreddes frågan om ett samgående mellan Arbetslivstjänster (ALT), och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån en resultatenhet inom Arbetsmarknadsstyrelsen (bottenlånAMS) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor Samhall Resurs AB (Resurs), som är likalydande sinsemellan samt ett dotterbolag till Samhall AB. Utredningen föreslog bl.a. att ett statligt bolag bildas som övertar verksamheten i ALT och Resurs fr.o.m. år 2006. Bola- get skall verka utifrån marknadsmässiga villkor inom området arbetslivsinriktad rehabilitering och hälsofrämjande verksamhet. I slutbetänkandet Bättre arbetslivsinriktad rehabilitering (SOU 2005:46) föreslogs att en organisationskommitté skall tillsättas med Villkoren, uppdrag att förbereda nödvändiga avtal och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet i övrigt vidta de förberedelser som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts krävs för att undvika starta verksamheten i ett gemensamt bolag senast den 1 januari 2006. Regeringen föreslår i budgetpropositionen för år 2006 (prop. 2005/06:1) att ett aktiebolag ägt direkt av staten bildas genom en upprepning sammanslagning av bankkrisenALT och Resurs. Banker har generellt blivit mer restriktiva Vidare före- slår regeringen att det sammanslagna bolagets verksamhet skall vara arbetslivsinriktad rehabilitering, hälsofrämjande verksamhet och därmed förenlig verksamhet med en strävan att på marknads- mässiga villkor få god regional täckning över hela landet. Samman- slagningen och uppbyggnad av kapitalstrukturen i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till det nya bolaget föreslås i budgetpropositionen i första hand finansieras genom användande av bolagens nuvarande egna kapital samt genom ett villkorat aktieägartillskott eller förlagslån, som finansieras via en relativt hög nivå revers. Organisationskommitténs arbete bör drivas parallellt med riks- dagens behandling av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdenfrågan. De regulatoriska krav förslag som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare kommittén lämnar kommer att kunna genomföras endast under förutsättning att riks- dagen fattar beslut med anledning av regeringens förslag i budget- propositionen för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareår 2006.

Bakgrund. Emittenten Årskullarna för elever i gymnasieåldern kommer att växa den kommande tioårsperioden vilket innebär att bildningsnämndens ställs inför ett flertal utmaningar. Den demografiska elevökningen inom gymnasieskolan medför att det kommer behöva tillskapas nya utbildningsplatser inom gymnasieskolan de kommande åren. I syfte att möta behovet av utbildningsplatser inom gymnasieskolan beslutade bildningsnämnden att antalet utbildningsplatser inom gymnasieskolan på Birgittaskolan ska utökas. Bildningsnämnden beslöt att uppdra till utbildningsförvaltningen att återkomma med en plan för organisation av den kommunala vuxenutbildningen som idag finns på Birgittaskolan. Lejonfastigheter har som affärsidéutrett lokalbehovet och tagit fram ett lokalprogram i samarbete med lokalsamordnare, enhetschef och rektorer på Birgittaskolan, samt sakkunnig på förvaltningen. Lokalprogrammet har sedan 2013 varit verksam inom setts över av avdelningschef tillsammans med lokalsamordnare. Samnyttjande av lokaler samt kostnadseffektivt lokalnyttjande prioriteras i lokalprogrammet för att tillhandahålla lånekapital följa Linköpings kommuns riktlinjer för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenlokaler. Fastän verksamheten Lejonfastigheter har undersökt flera möjliga lokaler för att matcha lokalprogrammet och de behov som vuxenutbildningen har. Lokaler som anses fungera väl för detta behov kommer att presenteras av Lejonfastigheter. Beslutet om att kunna ingå hyresavtal behöver därför tas i bildningsnämnden snarast. Målet för inflyttning är tungt fokuserad på Sverige under hösten 2022. Samnyttjande av lokaler innebär att utredning kring behov av karaktärsämnessalar, metodsalar och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Nordenstörre salar för skrivningar görs. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager Denna utredning är startad och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat visar hittills på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.sdet kan vara möjligt att samnyttja dessa salar på befintliga gymnasieskolor. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) Viss distans- och fjärrundervisning kommer att fortsätta och kan även tillhandahålla annan typ komma att öka i omfattning. Lokalanvändningen kan därför effektiviseras enligt mål i verksamhetsplanen. Kostnader för inhyrning av finansiering lokaler till sådana partervuxenutbildningen kan inte överstiga den kostnad som finns i nuläget för de lokaler som nyttjas vid Birgittaskolan. Det kapital Lokaler som Emittenten rest har upptagits genom hyrs in vid Tannefors center sägs upp och avflyttas. Förslaget är att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarehyreskostnaden förblir neutral.

Bakgrund. Emittenten har Kungl. Konsthögskolan i Stockholm är en ledande konsthögskola med lång konstnärlig tradition som affärsidébörjade redan 1735. I dag är lärosätet en statlig myndighet som lyder under Utbildningsdepartementet. För de studenter, forskare och medarbetare som verkar här står konsten i fokus, och KKH värnar om såväl konstens som bildningens frihet. Här erbjuds en kombination av konstnärlig bredd och avancerad spetskompetens med utbildningar i fri konst både på grundnivå och avancerad nivå. På avancerad nivå ges även vidareutbildningar som vänder sig till yrkesverksamma konstnärer, arkitekter och utövare inom närliggande fält. I KKH:s forskningsmiljö utvecklas nya metoder och kunskaper genom avancerade konstnärliga projekt som drivs professorer, lektorer, enskilda forskare och doktorander. Merparten av Kungl. Konsthögskolans lokaler står inför en betydande ombyggnation, som beräknas vara genomförd senast 2024. Ombyggnaden syftar till att förbättra förutsättningarna för högskolans utbildning och forskning samt förtäta och förbättra miljön i de fastigheter som Kungl. Konsthögskolan hyr av Statens Fastighetsverk på Skeppsholmen i Stockholm. Sedan lokalerna i nuvarande utformning ställdes till KKH:s förfogande 1995 har sedan 2013 varit verksam inom formerna för undervisning, forskning och hur man arbetar med konst förändrats och ombyggnationen ska tillgodose KKH:s nya arbetssätt. I linje med högskolans vision ska fler sammankopplingar mellan skolans olika delar och utbildningsnivåer skapas. Från första september 2021 organiseras lärosätet i två institutioner – institutionen för programutbildningen i fri konst respektive institutionen för vidareutbildning och forskning – och ombyggnaden ska tillgodose att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på deras behov möts. Ombyggnaden syftar också till att avsevärt utveckla den svenska fastighetsmarknaden. Fastän utåtriktade verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån KKH som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits kulturell institution genom att Emittenten utgivit kapital- tillföra utställningsplatser och vinstandelslån samlingslokal samt stärka huvudbyggnadens övriga sociala ytor. Ett annat skäl till professionella ombyggnaden är att den totala disponibla lokalytan minskade med ca 20 procent i samband med en brand i en av de förhyrda byggnaderna under hösten 2016 och icke-professionella investerare behov finns därför att förtäta verksamheten och att utnyttja befintliga lokaler på den svenska marknadenett bättre sätt. Samtliga kapital- En annan viktig aspekt är att arbetsmiljö och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som hållbarhetsarbete är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivaen prioriterad del i högskolans verksamhet. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt Ombyggnaden ska ge KKH möjlighet att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt med fortsatt framgång under översebar framtid och en viktig förutsättning för detta är att skapa infrastrukturer som möter ambitiösa klimatmål. För att ombyggnationen ska kunna genomföras är extern finansiering om 50 miljoner kronor i form av donationer och stöd från stiftelser, fonder, företag och privatpersoner nödvändig. Denna kostnad ska KKH själva stå för i samband med ombyggnationen och den täcks inte fattar några självständiga investeringsbeslutav ordinarie finansiering, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- varför KKH vill utveckla sin fundraisingverksamhet och vinstandelslån efter ta fram en strategi och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten nödvändiga strukturer för att säkerställa säkra att finansieringsmålet uppnås. KKH har endast arbetat med fundraising i begränsad skala och då framförallt fokuserat på stipendiemedel till studenterna. Arbetet med att etablera och fördjupa för KKH viktiga externa relationer i syfte att stärka finansieringen bedrivs idag framförallt av ledningen och det finns i organisationen ingen personal som har fundraising som sin huvudsakliga arbetsuppgift. För att kunna bedriva fundraising i större omfattning vill KKH bygga upp en god utveckling av tillgångarna i portföljen organisation för detta och ta fram övriga nödvändiga strukturer för att maximera avkastningen till Emittentens investeraresäkra medel från externa bidragsgivare. KKH söker nu konsultstöd för att ta fram en övergripande strategi för hur de ska arbeta med fundraising och säkra bidrag från företagssponsorer, privatpersoner och stiftelser/fonder. Vidare är det av stor vikt att arbetet med fundraising sker transparent och att det finns etiska riktlinjer för hur arbetet ska bedrivas. KKH behöver även hjälp med att ta fram en kampanjplan specifikt för insamlingsarbetet i samband med ombyggnationen. Vidare ska konsulten ta fram en organisation för hur arbetet med fundraising ska bedrivas. Om organisationen innefattar ny personal, så ska konsulten även handha rekryteringen av denna.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé2014 beslutade produktionsstyrelsen att avveckla Pärlans förskola och kommunstyrelsen gav därefter byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till ny detaljplan för särskilt boende och korttidsboende. Kommunen förvärvade under samma år fastigheten Xxxxxxxxxxx 0, där Pärlans förskola låg innan byggnaden revs 2016, av kommunens helägda bolag Djursholms AB. Under 2015 förvärvades även fastigheten Xxxxxxxxxxx 0 genom fastighetsreglering till Xxxxxxxxxxx 0. Lantmäteriförrättningen avslutades 2017-11-16. Efter utredning om former för fastighetsägande och har sedan 2013 varit verksam inom drift av nya särskilda boenden för äldre i Danderyd beslutade kommunstyrelsen 2015-02-16 att tillhandahålla lånekapital ge kommunledningskontoret i uppdrag att i samverkan med berörda förvaltningar genomföra en markanvisningstävling för fastighetstransaktioner uppförande av ett vård- och omsorgsboende för äldre på den svenska fastighetsmarknadenfastigheterna Ginnungagap 1 och 2. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp Kommunledningskontoret inbjöd till en relativt hög nivå markanvisningstävling under hösten 2015. En av skuldsättning, även anbudslämnarna i markanvisningstävlingen ansökte sedermera om överprövning till förvaltningsrätten som 2016-03-08 meddelade ett interimistiskt beslut och förordnade kommunen att inte ingå avtal. Förvaltningsrätten slog i dom meddelad 2016-12-15 fast att kommunens markanvisningstävling var att betrakta som en otillåten direktupphandling och förordnade att upphandlingen görs om. Kommunen beslöt att inte överklaga domen. Som följd av förvaltningsrättens dom avslutades markanvisningstävlingen. Kommunledningskontoret har därefter analyserat domen och utrett möjliga handlingsalternativ för bolag den fortsatta processen. Resultatet ledde till att kommunstyrelsen beslutade 2017-04-03 att ge kommunledningskontoret i uppdrag att ta fram överlåtelseavtal där mark inom fastighetssektorn Kv. Ginnungagap försäljs till en byggaktör som ofta kännetecknas bedöms kunna uppföra ett vård- och omsorgsboende av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarekvalitet.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidéRiksbankens pris för ekonomisk vetenskap till Xxxxxx Xxxxxx minne, ”Ekonomipri- set”, inrättades 1968 i samband med att Riksbanken fyllde 300 år. Av Riksbankens donationsbrev den 6 juni 1968 framgår att Riksbanken förutom själva prisbeloppet för all framtid ska ställa till Nobelstiftelsens förfogande ett belopp motsvarande 65 procent av prissumman att enligt stiftelsens bestämmande användas för bestridande av stiftelsens kostnader för förvaltningen, och prisutdelningen, nedan ”Kostnadsbi- draget”. I detta ingår idag det prisutdelningsarbete som bedrivs av Kungl. Veten- skapsakademien och Nobelveckan. Ersättningsmodellen innebär att Kostnadsbidra- get ändras när prissumman justeras. Nobelstiftelsen har sedan 2013 varit verksam inom vänt sig till Riksbanken med en framställning avseende Ekonomi- priset finansiering och konstaterat att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet årligen avsätts av Riksbanken för Ekonomipriset inte fullt ut täcker prisets kostnader. Nuvarande bidrag från Riksban- ken räcker enligt stiftelsen inte heller till för att täcka kostnaderna för arbetet i Kungl. Vetenskapsakademien. Sveriges riksdag har den 25 april 2018 godkänt att Riksbanken träffar avtal med No- belstiftelsen innebärande att Riksbanken årligen ska utge ett tilläggbidrag som tillsam- mans med den ersättning som Nobelstiftelsen idag erhåller för att täcka de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag administ- rativa kostnaderna som är låntagare förenade med Ekonomipriset totalt uppgår till Emittenten för att säkerställa ett belopp som motsvarar en god utveckling sjättedel av tillgångarna i portföljen Nobelstiftelsens kostnader eller det lägre belopp Riks- banken finner lämpligt. Avtalet ska enligt riksdagens beslut ge Riksbanken betryg- gande möjligheter till insyn och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarekontroll av användningen av Riksbankens ersättning. Parterna har mot bakgrund av ovanstående träffat detta avtal.

Bakgrund. Emittenten har Skaraborg Logistic Center erbjuder transportlösningar på väg och järnväg som affärsidé, gör att företagen i Skaraborgsregionen kan distribuera och har sedan 2013 varit verksam inom ta emot gods från övriga världen på ett effektivt och hållbart sätt. Den befintliga överlämningsbangården ansluter till Västra stambanan via Falköpings centralstation. Den nya överlämningsbangården kommer att tillhandahålla lånekapital innebära ytterligare en anslutning till Västra stambanan norrut via det nyligen byggda förbigångsspåret. Den nya överlämningsbangården är en förutsättning för fastighetstransaktioner att Skaraborg Logistic Center ska kunna utveckla järnvägslogistiken till och från området volymmässigt utan att denna utveckling riskerar skapa negativa effekter på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits regionaltågstrafiken genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivariskera trafikkonflikter vid Falköpings centralstation. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts är också en förutsättning för att undvika kunna hantera framtidens standard vad gäller tåglängder om 750 meter. En ny överlämningsbangård är således en upprepning förutsättning för att både erbjuda kostnadseffektiv järnvägslogistik till och från Skaraborg Logistic Center och att vidareutveckla befintlig regionaltågstrafik, primärt trafiken mellan (Skövde/Göteborg) – Falköping – Jönköping. Direktanslutningen till västra stambanan möjliggör, förutom att kunna hantera fler och längre tåg, även godstågs direkta ankomst och avgång riktning Skövde och norröver. Kommunens iordningställande av bankkrisenden nya överlämningsbangården beräknas vara klart år 2023. Banker Därefter ska trafikverket ansluta den nya överlämnings- bangården till västra stambanan. Trafikverkets arbeten beräknas vara klara 2025. En ny detaljplan, Del av Friggeråker 25:8 M. FL. Ny överlämningsbangård Marjarp, har generellt blivit mer restriktiva antagits och fått laga kraft, BN § 129, 2020-10-21. Detaljplanen möjliggör anläggande av den nya överlämningsbangården. Investeringen i sin utlåning en ny överlämningsbangård är beräknad till 77 miljoner kronor. Inom ramarna för Klimatklivet har Naturvårdsverket beslutat om ett bidrag på 50 procent av denna summa. Klimatklivet är ett investeringsstöd som delas ut för åtgärder som minskar utsläppen av koldioxid och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp andra gaser som påverkar klimatet. De investerade medlen ska ge största möjliga utsläppsminskning per investerad krona. AJ, IB — Powered by TellusTalk: ID 1221954029 Den nya överlämningsbangården förväntas säkra arbetstillfällen genom ökad konkurrenskraft men också bidra till en relativt hög nivå bättre tillgång till effektiva och klimatanpassade transporter i regionen. Klimatnyttan kopplat till investeringen beräknas bli en reducering av skuldsättning, även för bolag koldioxid med 30 000 ton per år när verksamheten inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas Skaraborg Logistic Center är fullt utbyggd. Västra Götalandsregionen har genom regionutvecklingsnämnden avsatt 10 miljoner kronor av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare riktade särskilda infrastrukturmedel till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen medfinansiering till Emittentens investerareöverlämningsbangård till Falköpings kommun.

Bakgrund. Emittenten har Svenska missionsrådets (SMR) funktion som affärsidébidragsförmedlande organisation regleras utifrån de avtal som tecknas med Sida samt därtill kopplade styrande dokument (strategi och riktlinjer). SMR förmedlar krav och regler vidare genom avtal med respektive medlemsorganisation och ansvarar vidare för att kvalitetssäkra de bidrag vi förmedlar. Ett led i denna kvalitetssäkring är att granska medlemsorganisationernas organisation, kompetens och har sedan 2013 varit verksam inom resurser samt tillförlitligheten och giltigheten i deras system för verksamhets-, projekt- och ekonomistyrning. En annan del är att tillhandahålla lånekapital bedöma vilket stöd medlemsorganisationer behöver av SMR. Det här dokumentet är underlag för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadensystemgranskning som nu ska göras av ADRA Sverige, Ankarstiftelsen och Sveriges kristna råd (härefter benämnda ”medlemsorganisation”). Fastän verksamheten är tungt fokuserad på ADRA Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissAnkarsstiftelsen är medlemsorganisationer i SMR medan Sveriges kristna råd och SMR har ett speciellt avtal vilket möjliggör bidragsförmedling trots att Sveriges kristna råd inte är en medlemsorganisation. Listan under ”Uppdragets delar” nedan är vägledande för granskningen av de tre organisationer som berörs av detta uppdrag. Utgångspunkten är att samtliga delar ska beröras för alla tre organisationer men att det ska ske i olika grad beroende på organisation. Därutöver ska särskilda fördjupningsfrågor per organisation identifieras. Systemgranskningen kommer därför att inledas med ett arbetsmöte där konsulten, mindre omfattande, verksamhet SMR och berörda organisationerna går igenom och preciserar vilka frågor som konsulten ska lägga tonvikt på i andra delar granskningen av Nordenrespektive organisation. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden Konsulten ansvarar sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika precisera metod och upplägg per organisation i en upprepning av bankkrisens.k. Banker inception report. I samråd med SMR avgör konsulten antal arbetsdagar per organisation med nedanstående antal maxdagar som ram. SMR har generellt blivit mer restriktiva olika avtal med Sida. I denna revision berörs bidragsförmedling från tre olika anslag: utvecklingssamarbete (utveckling), humanitärt arbete (HUM) samt informations- och kommunikationsarbete (info/kom). I nedanstående text används ordet utvecklingssamarbete som en samlat namn även om det i sin utlåning praktiken kan handla om bidrag från olika anslag. ADRA Sverige har med SMR avtal för utveckling och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättningHUM, även Ankarsstiftelsen för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden utveckling och stabila underliggande säkerheter Sveriges kristna råd för HUM och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareinfo/kom.

Bakgrund. Emittenten har I Svenska kyrkans centralstyrelses skrivelse till 1999 års kyrkomöte med förslag till kyrkoordning, CsSkr 1999:3 s. 2–70 ff., finns ett avsnitt med rubriken Konfirmatio- nens betydelse för kyrkliga uppdrag. Där motiveras det förslag som affärsidésedan kom att genomföras när beslutet fattades om kyrkoordningen, nämligen att konfirmation inte skulle vara ett kyrkorättligt reglerat krav för allmänna kyrkliga uppdrag men att den som vigs till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst ska vara konfirmerad. En bakgrund fanns i betänkandet Konfirmationens innebörd och har sedan 2013 varit verksam betydelse för kyrkliga uppdrag (Svenska kyrkans utredningar 1995:6). Utredningen föreslog att konfirma- tionen inte skulle ställas som ett villkor för några kyrkliga uppdrag. Utrednings- gruppen motiverade sitt förslag främst genom att peka på dopets ställning. konfirmationen som ett formellt krav för alla eller vissa kyrkliga upp- drag. Konfirmationen är både ett för stort och ett för litet krav. För stort därför att det skymmer att det är genom dopet vi alla är kallade till tjänst. För litet genom att vissa uppdrag förutsätter mer kunskap än konfirmatio- nen ger och en tydligare lojalitet med kyrkan än konfirmationen nöd- vändigtvis ger uttryck för. Vid remissbehandlingen av utredningen hade de flesta remissinstanserna tillstyrkt utredningens slutsatser. Centralstyrelsen anslöt sig i huvudsak till detta i kyrko- ordningsskrivelsen. Styrelsen framhöll dopet som vigningen till de döptas och troendes prästadöme och den för alla grundläggande vigningen till tjänst. ”Kallelsen i dopet avser också delaktighet i och ansvar för församlingens grundläggande uppgift.” I skrivelsen noterades att i de fall det i remissvaren på betänkandet Konfir- mationens innebörd och betydelse för kyrkliga uppdrag hade framförts förslag om att konfirmation skulle göras till villkor för vissa uppdrag gällde det främst sådana uppdrag som avsåg gudstjänstlivet. Centralstyrelsen framhöll att konfirmationen hör till den normala kyrkliga ordningen i en kyrka med barndop. Man menade att detta borde få konsekvenser för dem som ges ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst. ”De som fullgör ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst bör även i detta avseende vara ett tecken för församlingen och visa på det som gäller församlingen som helhet.” Därför föreslogs som ett generellt villkor för alla som vigs till ett uppdrag inom kyrkans vigningstjänst att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på de ska vara konfirmerade. En bestämmelse om detta finns också i 25 kap. 2 § kyrko- ordningen. När kyrkoordningen behandlades av 1999 års kyrkomöte fanns flera motioner med förslag om att den svenska fastighetsmarknadensom skulle fullgöra vissa kyrkliga uppdrag skulle vara konfirmerad. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige (2 KL 1999:1 s. 71 f) Det gällde främst uppdrag inom gudstjänstlivets ram såsom att få tillstånd att predika och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissleda gudstjänster, mindre omfattandeatt antecknas som fadder, verksamhet att förrätta dop i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på en krissituation eller att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterbiträda vid nattvardens utdelande. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom fanns också en motion 1999:82 med förslaget att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts konfirmationskrav skulle gälla för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp väljas till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn ett uppdrag som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdenförtroendevald. De regulatoriska krav flesta motionerna tog sikte på kunskapsmomentet som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare skäl för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- ges ett visst uppdrag skulle vara konfirmerad. Läronämnden framhöll i sitt yttrande LN 1999:3 dopet som den grundläggande vigningen för allas tjänst åt evangeliet och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett menade att de motioner som föreslog konfirmationen som villkor för vissa uppdrag gav uttryck för en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras annan principiell utgångspunkt där dopet skulle kompletteras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten konfirmation för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna någon ska få utöva ett uppdrag inom församlingen. Andra kyrkolagsutskottet anslöt sig till vad Centralstyrelsen och Läronämnden hade anfört om dopet som den grundläggande vigningen för alla uppdrag. Kyrkomötet beslutade i portföljen och enlighet med utskottets förslag att avslå motionerna med förslag om konfirmation som villkor för att maximera avkastningen till Emittentens investerarevissa kyrkliga uppdrag.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidé, och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital Intresset för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på friluftsliv växer i Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även visskopplingen mellan friluftsliv och folkhälsa är numera väl dokumenterad och underbyggd. Naturturism är en av de främsta reseanledningarna till regionen och cykling är rankad som en av de främsta naturturismaktiviteterna. Ätradalsleden är en ca 200 km lång cykelled som går igenom två regioner och fem kommuner, mindre omfattandeUlricehamn, verksamhet Falköping, Tranemo, Svenljunga och Falkenberg. Leden erbjuder unika kultur- och naturupplevelser i andra delar Ätradalen och knyter ihop inland och sjö med kust och hav. I Falkenberg ansluter Ätradalsleden dessutom till den nationella cykelleden Kattegattleden. Efter att persontrafiken lades ned på järnvägslinjerna mellan Falköping- Ulricehamn-Tranemo i mitten av Norden80-talet skapades en omfattande cykelledsinfrastruktur med utgångspunkt från de nedlagda banvallarna, vilka asfalterades under början av 2000-talet. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering Lederna nyttjas flitigt redan idag av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager invånare och logistik, lätt industri och blandad användning samt besökare i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värdenregionen. De regulatoriska krav kommuner som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos bankeridag har en asfalterad banvall, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dessdäribland Falköping, har gjort det dyrare också säkerställt ett årligt underhåll av dessa sträckor. IB, AJ — Powered by TellusTalk: ID 1323204574 Samarbetet kring Ätradalsleden har pågått under nio år. Vidare har Västkuststiftelsen sedan 2020 innehaft rollen som huvudman och därmed varit en samordnande part i ansökningsförfarandet gentemot Trafikverket gällande Ätradalsleden som en nationell cykelled. Kommunstyrelsen beslutade 10 juni 2020, § 121 att underteckna en avsiktsförklaring för banker Ätradalsleden som nationell cykelled mellan de ingående kommunerna, Västkuststiftelsen och Turistrådet Västsverige. Avsiktsförklaringen syftade till att låna ut kapital parterna under 2020 färdigställer ansökan till Trafikverket, upprättar ett avtal med en fungerande rollfördelning. Under 2021 har Trafikverket behandlat ansökan gällande Ätradalsleden som en nationell cykelled innehållande en trafiksäkerhetsbedömning och öppnat upp ett förberedande av en skyltplan med målsättning att leden kan invigas under våren 2022. Trafikverket har i sitt arbete med cykelturism en extern nationell referensgrupp till stöd. Referensgruppen gör en helhetsbedömning utifrån kvalitetskriterierna för alternativa finansieringsstrukturerregionala och nationella leder och Trafikverket avser att lämna över Ätradalsleden för bedömning under september månad 2021. Emittenten har valt För att bedriva sin verksamhet på detta skall kunna göras måste avtal mellan ledhuvudman och respektive kommun vara undertecknade liksom övriga erforderliga markägaravtal i de kommuner där dessa behövs. För Falköpings del äger kommunen rådighet över hela ledsträckningen via kommunalt ägd banvall och kommunala gator och cykelvägar i de samhällen som leden passerar. Avtalet reglerar ansvars- och kostnadsfördelning mellan parterna gällande arbetet med Ätradalsleden. Avtalet säkerställer ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i åtagande mellan parterna kring framtida finansiering för utvecklingen av Ätradalsleden liksom att en fysiskt sammanhållen led med enhetlig och tillgångarna hög kvalitet av underlaget, vägvisningen, säkerheten, vidare produktutveckling inom besöksnäringen, utförandet av nationell och internationell marknadsföring upprätthålls. Ätradalsleden ska kopplas till tåg- och bussnoder i syfte att förenkla tillgängligheten till leden. Ingående parter förbinder sig vid att följa vad som anges i avtalet och vid vad som anges i Trafikverkets framtida beslut om Ätradalsleden som nationell cykelled. Avtalstiden är fyra år från den portfölj 30 september 2021. Om avtalet inte sägs upp senast den 1 januari det sista året som finansieras detta avtal gäller förlängs avtalet med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten fyra år i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraretaget med samma uppsägningstid.

Bakgrund. Emittenten har som affärsidéDen bärande principen i dessa riktlinjer är att utövande av ägarinflytande i noterade bolag utövas i syfte att främja möjligheten till högre uthållig avkastning på Praktikertjänst AB:s Pensionsstiftelse (Stiftelsen) placerade medel. Genom detta säkerställs att investeringar inte görs i strid med bolagets värdegrund. Dokumentet ”Placeringsriktlinjer för förvaltningen av Praktikertjänst AB:s Pensionsstiftelses Värdepappersportfölj” stipulerar, i enlighet med Tryggandelagen (1967:531), att Stiftelsens placeringar väsentligen skall vara likvida. Syftet med detta är dels att säkerställa att värdepappren kan anses ha en marknadsmässig värdering, dels att portföljen skall ha en rimlig flexibilitet för omviktningar. Särskild hänsyn bör tas vid agerandet i ägarfrågor så att denna flexibilitet inte går förlorad. Detta innebär att Stiftelsen inte utan att särskilda förutsättningar påbjuder detta, bör binda upp sig gentemot enskilda bolag eller andra delägare i dessa bolag så att uppfyllandet av likviditetskravet kan ifrågasättas. Tyngdpunkten i Stiftelsens ägarpolicy ligger på att ta ställning till konkreta monetära frågeställningar såsom, utdelningsnivåer, återköp eller inlösen av aktier, incitaments- program där bolagets aktier eller optioner på bolagets aktier ingår. Dessutom vägs även den långsiktiga hållbarheten in i besluten. Där beaktar vi bolagets miljöpåverkan, sociala agerande och har sedan 2013 varit verksam inom regelefterlevnad samt riskerna förknippade med dessa. Vidare kan Stiftelsen rösta i frågor om bolagsstyrelsers sammansättning men endast i undantagsfall nominera eller självt avdela ledamöter till sådan styrelse. Värdet av att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, påverka bolagens verksamhet i andra delar en riktning som Stiftelsen tror främjar högre avkastning måste alltid betraktas mot bakgrund av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering den starka inskränkning av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån handlingsfriheten som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ följer av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareinsynsställningen.

Bakgrund. Emittenten SKR/Sobona och Sveriges Lärare har i förhandlingarna konstaterat att svensk skola fortsatt står i behov av stärkt kompetensförsörjning med anledning av det demografiskt och ekonomiskt utmanande läget. Lyhördhet, ett gott samarbete och samverkande lösningar på alla nivåer är nödvändiga grunder för att nå långsiktiga förutsättningar och önskat resultat. För Sveriges Lärare har bl.a. frågor om arbetsmiljö, arbetsbelastning och en balans mellan undervisning och tid för planering varit viktiga frågor. Den process som affärsidéofta benämns arbetsgivarens tjänsteplanering har därför lyfts fram och förtydligas något i avtalet. För SKR/Sobona har utgångspunkten i dessa samtal bl.a. utgått från att lärares villkor om arbetstid behöver ses i ljuset av de förutsättningar som både skolverksamheten och läraryrket har i dagens skola, jämfört med de villkor och bilagor som nu gällt utan ändringar under mycket långt tid. SKR/Sobona och Sveriges Lärare har därför i förhandlingarna enats om en samlad översyn av de delar och villkor som rör arbetsorganisation och arbetstid. Ambitionen är att göra avtalet mer användarvänligt och undersöka lösningar som, i större utsträckning än dagens, både möjliggör en ändamålsenlig arbetsorganisation och en bättre arbetsmiljö för lärare. En utgångspunkt i det gemensamma arbetet under avtalsperioden är att långsiktiga och stabila förutsättningar för arbetsorganisation och arbetstid, tillsammans med arbetstidslag (ATL) och arbetsmiljölag (AML) med tillhörande förordningar, bäst åstadkoms av parterna inom ramen för den svenska modellen, och inte av lagstiftaren. En annan viktig fråga har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenrört lärares löneutveckling relativt andra yrkesgrupper och märket. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett SKR/Sobona har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån eftersträvat ett löneavtal som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men fortsatt utan angivna nivåer för löneökningar. Detta för att skapa ökat utrymme för lokal lönebildning. Överenskommelse har även tillhandahållit seniora lån dock inte kunnat nås om en sådan avtalskonstruktion. Parterna har i förhandlingar enats om ett garanterat utfall om 3,3 procent för löneöversynen 2024. I övrigt bygger löneavtalet fortsatt på lokal lönebildning och individuell och differentierad lönesättning. (bottenlån) Se vidare i redogörelse för löneavtalet nedan). HÖK 18 och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterHÖK 21 ställde krav på arbete hos alla arbetsgivare vad gäller strategisk kompetensförsörjning. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- De formella kraven på arbetet och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt en handlingsplan upphör i samband med VillkorenHÖK 24, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedrivaarbetsgivaren fattar beslut om och i så fall hur arbetet tas vidare. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering Arbetet har fallit väl ut hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos bankermånga arbetsgivare, och de regelverk som införts parterna ser positivt på EU-nivå och landsnivå sedan dessfortsatt samverkan mellan lokala parter i frågan. (Se vidare redogörelse för Centrala protokollsanteckningar, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare.Övriga anteckningar p. 5)

Bakgrund. Emittenten Björklinge ishall, även känd som Lindbergs arena, exemplifierar hur lokal samverkan kan generera betydande tillgångar i en mindre samhällelig kontext. Ursprungligen uppförd som DIÖS-hallen år 1988, realiserades projektet genom engagemang från över 300 frivilliga donatorer och sponsring från lokala företag. Det resulterade i att ishallen nu fungerar som en central plats för idrottsaktiviteter och gemenskapsarrangemang i Björklinge och dess omgivningar. Föreningen SK Iron, som är ägare och förvaltare av Björkjärnet AB, de företag som ansvarar för Björklinge ishall, har riktat uppmärksamhet mot Uppsala kommun i oro över hallens ekonomiska framtid. Föreningen har uttryckt bekymmer över utmaningar i samband med den ekonomiska driften, inklusive ökande räntekostnader och stigande energipriser, vilka utgör potentiella hot mot hallens långsiktiga hållbarhet. SK Iron är en väletablerad ideell idrottsförening som affärsidéinkluderar 588 aktiva medlemmar inom hockeysektionen. Den totala medlemsbasen omfattar ungefär 1100 individer, motsvarande en tredjedel av Björklinges befolkning. Föreningen engagerar sig inom flera idrottsgrenar, inklusive fotboll, ishockey och tennis. Centrum för deras verksamhet är Björkvallen, som även inkluderar Björklinge ishall. Denna anläggning fungerar inte enbart som en tränings- och tävlingsarena utan hyser även väsentliga administrativa funktioner. Inom föreningen tar ishockeysektionen, Iron Hockey, en framträdande roll när det gäller att främja användningen, underhållet och driften av ishallen. För närvarande involverar sektionen omkring 400 barn i åldrarna 5 till 13 år. Utöver ishockey har föreningen etablerat en välfungerande infrastruktur inuti ishallen. Den inkluderar en omfattande uppsättning faciliteter såsom kansli, café, omklädningsrum, förråd och gym. Gymmet fungerar inte enbart som en resurs för föreningens medlemmar utan är öppet för hela samhället. Under sommarmånaderna öppnar föreningen omklädningsrummen för olika lokala verksamheter efter behov. En platsbesiktning har tydligt visat att gymmet flitigt används av pensionärsföreningar, och olika samhällsaktiviteter drar nytta av ishallens mångsidiga utrymmen. Syftet med genomförandet av det ekonomiska stödet är i linje med Uppsala kommuns inriktningsmål 4. Genom att säkra tillgången till en ishall på landsbygden skapar Uppsala kommun de grundläggande förutsättningarna för ett aktivt föreningsliv på landsbygden. Därigenom främjas även en förbättrad folkhälsa och högre livskvalitet för medborgarna. Denna åtgärd bidrar också till ökad tillgänglighet till anläggningar i den snabbt växande staden Uppsala. I en tid av kraftig stadsutveckling skulle en ökad belastning på centrala anläggningar vara oförenlig med kommunens målsättning att främja tillväxt och samtidigt skapa möjligheter för medborgarnas välbefinnande. Det ekonomiska stödet utgör därför en åtgärd som främjar både stadens och landsbygdens utveckling för samtliga invånare SK Iron har sedan 2013 varit verksam inom fått i uppdrag av kultur-, idrott- och fritidsförvaltningen att tillhandahålla lånekapital samarbeta med kommunens energirådgivare för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige att granska och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån genomföra energibesparande åtgärder som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) både möjliga och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterekonomiskt försvarbara för föreningen. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts Detta åtgärdas för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning främja miljömässig hållbarhet och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag effektiv resursanvändning inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareishallen.

Bakgrund. Emittenten En översyn av Miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningens lokaler har tidigare genomförts. Översynen omfattade utredning av nuvarande fastighets förutsättningar, påverkan på arbetsmiljö, förvaltningens behov här och nu och på sikt. Förvaltningen hade i översynen nära kontakt med representant för kommunens lokalförsörjning. Det framkom då att fortsätta förtäta i nuvarande struktur inte bedömdes motsvara behov av antalet arbetsplatser och en god arbetsmiljö. Ett förslag togs därför fram av Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen om att förhyra ytterligare lokaler i närliggande fastighet. Ett av kontoren skulle flytta dit samtidigt som affärsidéomflyttning skulle ske inom befintlig fastighet. Detta var tänkt att leda till en mer sammanhållen verksamhet och ett effektivare arbetssätt med att kunna samutnyttja resurser mellan de olika kontoren samt att kunna klara den planerade expansionen som följer av ett ökat byggande i kommunen. Förhyrningen vart tänkt att gälla i 5 år, i avvaktan på en långsiktig plan för kommunens administrativa lokaler. Enligt kommunens lokalstyrningsregler ska kommunstyrelsen godkänna tecknandet av hyreskontrakt där hyrestiden överstiger 5 år eller om den årliga hyran överstiger 1 mnkr. Ärende hanterades på kommunstyrelsen 2018-09-18 § 341 och beslutet blev avslag på Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens förslag om förhyrning av lokaler. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen hyr idag cirka 8 700 kvadratmeter kontorsytor på Xxxxxxxxxxxxxx 00 – 00 inom fastigheten Xxxxxxx 00 – 00. Fastighet ovan jord är 6 707 m2 varav 5 467 m2 används till arbetsrum, pausrum, korridorer, wc, duschar samt entréer. Till konferensrum åtgår 1 210 m2 och 30 m2 förhyrs av kommunens företagsservice. Lokalerna är utformade som kontorsytor i form av cellkontor, vilka varierar i storlek mellan 8 m2 – 22 m2. Cellkontorens storlek begränsar möjlighet till effektivt nyttjande. Hyresvärdar är Lejonfastigheter och Stångåstaden. Från och med den 1 januari 2019 är hyresavtalet med Stångåstaden uppsagt och hyresvärden påbörjar då renovering av sin fastighet. Dessa kontorslokaler finns i bostadsfastigheten Xxxxxxx 00. De 25 medarbetare som idag sitter där, behöver arbetsplatser. Till detta kommer ett antal arbetsplatser som behövs till nya anställda. Det finns ett totalt behov inom förvaltningen av ca 45 arbetsplatser. Möjlighet till ytterligare förtätning av arbetsplatser är minimal och endast med ett fåtal platser utspridda på tre våningsplan. Vid beräkning av delning av rum så är utgångsläget 8 m2 per arbetsplats. De utspridda tillskapade arbetsplatserna på tre olika våningsplan motsvaras inte av det behov som verksamheten har av sammanhållna kontor och arbetsgrupper Under perioden 2014 – 2018 har förtätning skett av lokalerna med 56 stycken nya arbetsplatser. Detta har åstadkommits genom • Förtätning i 27 stycken arbetsrum med en eller flera arbetsplatser. • Tre omgjorda konferensrum (Nutiden, Egypten och Luxor) till arbetsrum. • Ombyggnation av en öppen mötesyta (Mötesplatsen på plan 200) till arbetsrum. • Nybyggnation av ett arbetsrum på bottenvåning hus F (Framtiden). • Två omgjorda arkivrum till arbetsrum (hus F plan 300). Lokalerna består av fyra huskroppar och 5 våningsplan. De olika huskropparna har olika aggregat. Ventilationen är inte anpassad efter verksamhetens behov, vilket redan innebär stora problem och har sedan 2013 så varit verksam inom de senaste åtta åren. Ytterligare förtätning innebär större ansträngning på ventilationssituationen samt inverkar menligt på arbetsmiljön. Frågan kring ventilation har varit uppe på förvaltningens lokala skyddskommitté ett antal gånger under årens lopp. Skyddsombuden har haft synpunkter och då utifrån arbetsmiljön. Förvaltningens lokalansvarige har förmedlat behovet till hyresvärdens förvaltare. När det gäller förvaltningens kontakter med hyresvärd så har dessa försvårats av byte av deras förvaltare, vilket inneburit att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadennågon kontinuitet i arbetet med förbättrad ventilation tidvis avstannat helt. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett Tyvärr har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån åtgärder inte vidtagits som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, motsvarar behovet och det uppställs tydliga krav på vilken typ avser både cellkontor och konferensdel. Från och med den 1 januari 2019 finns alltså ett akut behov av verksamhet som Emittenten får bedrivaarbetsplatser. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda Därför föreslås att ett treårigt hyresavtal kan tecknas, med möjlighet till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans förlängning. Detta är en kortsiktig lösning för Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Under hyresperioden är förvaltningens förhoppning att kommunens arbete med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 kommungemensamma lokalförsörjningsstrategin fortsätter och den reglering som införts att det går att hitta en mer långsiktig lösning för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning förvaltningens lokalisering och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarelokalbehov.

Bakgrund. Emittenten har Vid förhandlingarna om TRAKT 91 kom parterna överens om att de trak- tamenten som affärsidébetalas enligt det centrala traktamentsavtalet skulle följa de principer som anges i skattelagstiftningen. Traktamentsbeloppen vid inri- kes tjänsteresa fastställdes också till samma belopp som det då gällande högsta skattefria traktamentet enligt skattelagstiftningen. 1994 komplet- terades avtalet med en överenskommelse som innebär att traktamentser- sättningen enligt TRAKT utgår med samma belopp som maximibeloppet för avdrag för förhöjda levnadsomkostnader vid tjänsteresa enligt skatte- lagstiftningen. handlingar behöver upptas. Huvudregeln enligt inkomstskattelagen är att alla ersättningar och förmåner som en arbetsgivare utger till en arbetstagare är skattepliktiga, såvida det inte särskilt reglerats att just den förmånen är skattefri. Enligt inkomstskattelagen (1999:1229) 12 kap 1 § får en skattskyldig dock minska den beskattningsbara inkomsten med vissa utgifter. Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor är avdragsgilla om de upp- kommit i samband med övernattning utanför den vanliga verksamhetsor- ten och har sedan 2013 varit verksam inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadeninte överstiger ett maximibelopp vid inrikes resa eller ett normal- belopp vid utrikes resa. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige Maximibelopp och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet normalbelopp fastställs av Skatteverket enligt de principer som anges i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parterinkomstskattelagen. Det kapital innebär att ersättningar betalas ut endast vid förrättning som Emittenten rest har upptagits genom medfört övernattning utanför verksamhetsorten. Om traktamenten eller andra ersättningar som arbetsgivaren betalar överstiger det högsta skattefria traktamentet enligt skattelagstiftningen ska den överskjutande delen behandlas som lön. För att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån en ersättning inte ska beskattas krävs att alla förutsättningar för skattefrihet enligt skattelagstiftningen uppfylls. Det innebär att olika former av lokalt överenskomna ersättningar som ibland betalas till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån arbets- tagare i samband med att de gjort endagsresor alltid ska behandlas som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts lön även om ersättningen kallas för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerare”traktamente”.

Bakgrund. Emittenten Sjöfarten är viktig för Sverige. Nio av tio varor som ska till Sverige transporteras till sjöss och storle- ken på både container- och rorofartyg ökar av såväl ekonomiska som miljömässiga skäl. Med en så- dan tillväxt behövs långsiktiga satsningar på en väl fungerande och hållbar infrastruktur. Målet är att huvuddelen av det gods som ska till Stockholmsregionen ska komma via sjötransporter så nära kon- sumenterna som möjligt med samtidigt beaktande av marknadens förutsättningar för transporter. Genom öppnande av Stockholm Norvik Hamn under 2020 tryggar bolaget varuförsörjningen till Stock- holms- och Mälardalsregionen. Regionen är en av Europas snabbast växande huvudstadsregioner och Sveriges i särklass största konsumtionsområde. Regeringen uppmärksammar i sin nationella gods- strategi att inrikes sjöfart och närsjöfarten har som affärsidépotential att avlasta väginfrastrukturen, minska ande- len kortväga lastbilstransporter och därmed minska trängseln på vägarna samt minska transporternas klimatpåverkan. I dag utgör sjöfarten en marginell andel av inrikes godstransporter. Bolaget ställer sig positivt till utö- kad inrikes sjöfart mellan olika svenska hamnar, där bland annat Gotlandstrafiken är ett gott exem- pel. Bolaget ser även att pråmtrafik har sedan 2013 varit verksam inom en framtida potential i anknytning till Stockholm Norvik Hamn. En kompletterande pråmtrafiklogistik och en etablering av pråmtrafik i regionlogistiken skulle leda till större flexibilitet och samtidigt vara skonsammare för miljön. Bolaget ser att tillhandahålla lånekapital en utvecklad sjöfart på de inre vattenvägarna (IVV) är rätt vägval för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige mer miljövänliga transporter och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning klara den överflyttning av bankkrisengods från land till sjö som regeringen beslutat om. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten Hamnverksamheten behöver fortlöpande förändras för att säkerställa en god utveckling goda förutsättningar för sjöfar- ten och regionens varuförsörjning. Östeuropas modernisering och snabba ekonomiska tillväxt har re- dan påverkat bolaget genom nya färje- och roroförbindelser för Östersjötransporter samt tätare tra- fik. Varu- och passagerartrafiken till hamnar på andra sidan Östersjön förväntas fortsätta att växa snabbt under de närmaste 20–30 åren. En förändring som för närvarande sker och som bolaget har behov av tillgångarna att ge möjlighet till är att ro- rofartygen som tidigare i portföljen och första hand var avsedd för lastbilar, nu anpassas till att maximera avkastningen till Emittentens investerarei högre omfattning inrikta sig även mot passagerare, sk. ropaxfartyg.

Bakgrund. Emittenten Miljöverkstan Flaten har bedrivit verksamhet i Flatenområdet sedan 2014, med fokus på aktiviteter för barn och unga. Miljöverkstan Flaten vill särskilt nå de barn och unga som affärsidé– av kulturella och socioekonomiska skäl – inte kommer ut i naturen samt de som ännu inte intresserat sig för miljö och hållbarhetsfrågor. Det pedagogiska arbetet tar utgångspunkt i de mål FN satt upp 2014 för att höja kompetensen hos unga för att kunna hantera utmaningarna med hållbar utveckling. Särskild vikt har lagts vid naturupplevelser som ger möjlighet att utveckla relationer till platsen och som skapar en mångfald av ingångar att engagera sig i frågor om hållbar utveckling. Arbetet har bedrivits inom ramen för ett treårigt Arvsfondsprojekt med Skarpnäcks stadsdelsnämnd som samarbetspartner, och fortsatt med ytterligare bidrag från Allmänna Arvsfonden, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen i Stockholms län, Socialförvaltningen och Nacka kommun. Verksamheten utgår från Flatens naturreservat, där Miljöverkstan genom det nuvarande IOP-avtalet med Skarpnäcks stadsdelsnämnd nyttjar lokaler vid Flatenbadet. Lokalerna används till bland annat mötesplats för deltagare på Miljöverkstans aktiviteter, som bas för Miljöverkstans projekt Äventyrsgruppen som ordnar friluftsaktivi- teter för unga nyanlända, konstworkshops, utställningar, förråd för frilufts- och utomhuspedagogiskt material för skolor och förskolor. Genom samarbeten med andra föreningar och projekt m.m. får andra grupper som arbetar med samma målgrupper och enligt samma värdegrund ta del av Miljöverkstans resurser vid Flaten. IOP-avtalet vilar på en grund som lades inom ramen för Pilot Flatens naturreservat, ett projekt som bedrevs inom Stockholm stad under 2016. Projektet resulterade i en slutrapport som beskriver hur arbetet har sedan 2013 varit verksam inom utvecklats för att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på bidra till att tillvarata reservatets unika värden, så att de bidrar till stadens hållbara utveckling. Xxxxx- verkstan har bidragit till den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits demokratiska processen kring rapporten genom att Emittenten utgivit kapital- driva en lokal dialogprocess om visioner för Flaten och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts föra in vetenskaplig kunskap för att undvika utveckla och etablera en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp modern idé om vad ett naturreservat kan vara, hur det kan bidra till en relativt hög nivå av skuldsättninghållbar stad genom rekreationsmöjligheter för många, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden kunskapsutveckling på flera olika sätt och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll brett engagemang i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarehållbar förvaltning.

Bakgrund. Emittenten De bussframkomlighetshöjande åtgärderna vid Henriksdal har sitt ursprung i åtgärdsvalsstudier (ÅVS) för förbättrad framkomlighet i stomlinjenätet. I åtgärdsvalsstudierna, som affärsidékallas ”Grönt ljus stombuss” och utgår från Stomnätsplanen, ligger fokus på utpekade stomlinjer i Stockholms län och syftet är att skapa ett samman- hängande stomlinjenät med attraktiv standard vad gäller turtäthet, restider och framkomlighet. Åtgärdsvalsstudierna har sedan 2013 varit verksam drivits av Trafikförvaltningen och Trafikverket i samarbete med berörda kommuner. Error! Use the Home tab to apply Rubrik 1 to the text that you want to appear here. Inom ramen för åtgärdsvalsstudierna har flera stråk som trafikeras av stombuss utretts, varav ett är stråket mellan Nacka centrum och Solna centrum (stråk 2). Stockholms stad, Nacka kommun, Värmdö kommun, Trafikförvaltningen och Trafikverket deltog i arbetet, som bland annat bestod i att genomföra en probleminventering avseende stombussarnas framkomlighet mellan trafikplats Nacka och Slussen. En problematisk punkt som identifierades är Värmdövägen vid Henriksdals trafikplats, i riktning mot Slussen. ÅVS-arbetet stämmer väl överens med Stockholm stads Framkomlighetsstrategi och budgetmål om attraktiv och konkurrenskraftig kollektivtrafik. Kontoret har tidigare besvarat en skrivelse som påtalar trafiksäkerhetsbrister vid Henriksdal vilket resulterade i att trafiksäkerhetshöjande åtgärder också utretts inom att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknaden. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investeraredetta projekt.

Bakgrund. Emittenten Bestämmelserna om kyrkotillhörighet finns i 29 kap. kyrkoordningen. Den som döps i Svenska kyrkans ordning blir upptagen i Svenska kyrkan, vilket är huvudvägen in i Svenska kyrkan. För den som redan är döpt eller begär undervisning som förberedelse för dop gäller enligt 4 § att anmälan om upptagande i Svenska kyrkan görs skriftligen. Enligt praxis innebär detta att anmälan utöver att den kan göras med en undertecknad skrivelse även kan sändas per e-post eller motsvarande sätt via internet, per fax eller bekräftelse varför möjlighet finns att göra en rättelse om något missuppfattats. När en kyrkotillhörig vill utträda ur Svenska kyrkan krävs enligt 29 kap. 5 § kyrko- ordningen antingen en personlig anmälan hos kyrkoherden eller att en egenhändigt undertecknad handling med begäran om utträde lämnas till Svenska kyrkan. För personer under 18 år som vill anmäla upptagande i eller utträde ur kyrkan gäller särskilda bestämmelser. Användande av e-legitimation har blivit det vanligaste sättet i Sverige för att utföra vissa grundläggande uppgifter som affärsidéatt betala räkningar och lämna deklarationer och andra intyg. En statlig utredning om effektiv styrning av nationella digitala tjänster presenterade i januari 2018 sitt betänkande reboot – omstart för den digitala förvalt- ningen (SOU 2017:114). I betänkandet föreslås bland annat en statligt utfärdad e- legitimation till svenska medborgare och folkbokförda samt att den nationella digitala infrastrukturen för elektronisk identifiering ska regleras i lag. I betänkandet belyses de många fördelar som e-legitimation medför liksom det beroende och den sårbarhet som skapas, samt att en stor del av allmänheten frivilligt eller ofrivilligt står utanför användandet av digitala tjänster. Utredningen har varit ute på remiss och har förväntas resultera i en proposition. I Norska kyrkan är det sedan 2013 varit verksam inom 1 juli 2016 möjligt att tillhandahålla lånekapital använda Bank-id för fastighetstransaktioner att med en elektronisk självbetjäningstjänst anmäla inträde och utträde ur kyrkan. I samband med kyrkovalet i Norska kyrkan hösten 2015 efterlystes en möjlighet att själv lätt kunna ta reda på om man är medlem och att kunna inträda eller utträda ur kyrkan. Krav på en självbetjäningslösning för att kunna utträda ur kyrkan spreds på olika sociala medier under sommaren och hösten 2015. Intresset för en sådan lösning var särskilt stort bland personer som felaktigt funnits med i medlemsregistren. Såväl departement som kirkerådet, norska kyrkans motsvarighet till kyrkostyrelsen, ville ge den svenska fastighetsmarknadenenskilde möjlighet att identifiera sig elektroniskt vid anmälan om inträde eller utträde. Fastän verksamheten är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar Bland remissinstanserna fanns ett brett stöd för införandet av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagsjälvbetjänings- tjänsten, men det fanns även invändningar som bland annat gällde att det pastorala perspektivet och kontakten med den lokala församlingen därmed kommer i skym- undan eller uteblir både vid inträden och utträden (KM 20/16 Forskrift om innmelding i og utmelding av Den norske kirke). Till skillnad från i Sverige har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) ett inträde eller utträde ur Norska kyrkan inte någon direkt avgifts- eller skattemässig konsekvens för individen då staten från den allmänna statsbudgeten fördelar ekonomiskt stöd till olika tros- och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering livssynssamfund. I Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland finns möjlighet att anmäla inträde i kyrkan genom en datasäker webbtjänst där bankkoder används för inloggning. Då förmedlas de flesta uppgifter som behövs för inträde från befolkningsregistret till sådana parterförsamlingen. Det kapital Medlemskapet träder i kraft när församlingen har bekräftat det. Utträde ur kyrkan görs genom personlig eller skriftlig anmälan, på liknande sätt som Emittenten rest har upptagits genom i Svenska kyrkan. I Danska folkkyrkan finns inte någon motsvarande digital tjänst. På kyrkans gemensamma hemsida finns under fliken Medlemskap kontaktuppgifter till respektive församlingspräst samt uppmaning att Emittenten utgivit kapital- när det gäller inträde kontakta församlingsprästen och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill att vid utträde kontakta församlingsprästen eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerarepastorsexpeditionen.

Bakgrund. Emittenten Fond & Xxxxxx har tillstånd sedan 2006 att förmedla samtliga livförsäkringsklas- ser, olycksfalls- och sjukförsäkring, samt sidotillstånd att förmedla fondandelar och dessutom sedan 2008 sidotillstånd att lämna investeringsrådgivning om fondandelar. Bolaget marknadsför sig som affärsidéprivatekonomisk rådgivare som hjäl- per privatpersoner att förvalta sin förmögenhet. Kundkretsen består av cirka 1 000 privatpersoner som funnits med sedan 1990-talet, varav ett hundratal är aktiva kunder. Under de senaste tio åren har bolaget endast fått ett tiotal nya kunder. Bolaget har uppgett att dess verksamhet i huvudsak består av förmedling av fond- och depåförsäkringar samt placeringar inom ramen för dessa. Men bo- laget har anfört att detta endast är en service till befintliga kunder och bolaget varken föreslår eller övertygar kunderna om vilka placeringar dessa ska göra. Fond & Finans har främst haft samarbete med ett försäkringsbolag och har sedan 2013 varit verksam hu- vudsakligen haft en leverantör av strukturerade produkter. Finansinspektionen (FI) genomförde i oktober 2009 en undersökning av verk- samheten i Fond & Finans, med anledning av att klagomål hade riktats mot bola- get. FI uppmärksammade då att det fanns brister i bolagets dokumentation av förmedlingstillfällen. De uppmärksammade bristerna gäller dokumentation av försäkringsförmedlingstillfällen där befintliga kunder nytecknat en försäkring, avslutat en försäkring eller omplacerat kapital inom en befintlig försäkring. Do- kumentation har inte heller skett när bolaget avrått en kund från att tillhandahålla lånekapital vidta åtgärder med sitt försäkringsskydd eller vid förmedlingstillfällen som inte föranlett någon förändring av försäkringsskyddet. FI har särskilt granskat, vid tidpunkten för fastighetstransaktioner på platsbesöket, de sex senaste för- medlingstillfällena. I fem av dessa fall har bolaget för kundens räkning avslutat en försäkring hos en utländsk försäkringsgivare och samtidigt tecknat ett nytt försäkringsavtal om depåförsäkring hos en ny försäkringsgivare. I dessa fem fall har den svenska fastighetsmarknadennya försäkringen tecknats hos en och samma försäkringsgivare. Fastän verksamheten I två av dessa fem fall har även finansiella instrument förmedlats. I den dokumentation som finns i de fem nämnda fallen saknas det uppgifter om det har lämnats råd till kunden, eller dokumentation som anger varför råd inte har lämnats. I dokumen- tationen har bolaget i två fall angett att syftet med tecknandet av produkten är tungt fokuserad på Sverige att förvalta kapital. Det saknas även uppgifter som visar om råd har lämnats avseen- de de finansiella instrument som valts i de två fallen eller, om råd inte har läm- nats, varför några råd i så fall inte har lämnats. När det gäller uppgifter om kunden saknas det i samtliga granskade fall tillräck- liga uppgifter om kundernas önskemål eller behov samt ekonomiska och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra delar av Nordenförhållanden. Historiskt sett Det finns inte heller någon dokumentation om varför dessa uppgif- ter saknas. Den särskilda granskningen har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolagendast omfattat ett begränsat antal förmedlings- tillfällen (sex stycken), men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) de brister som FI funnit i dessa fall är i överens- stämmelse med vad företrädare för bolaget skriftligen och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering muntligen uppgett om sin dokumentation till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareFI.

Bakgrund. Emittenten Syftet med detaljplanen är att utöka handelsytan inom fastigheten och att skapa nya tillfarter till handelskvarteret samt föreslå justeringar av angränsande allmänplatsmark. Kommunstyrelsen beslutade 2017-12-11 (KS § 260/17) att ge sektor samhällsbyggnad i uppdrag att genomföra granskning gällande förslag till detaljplan för Köpmannen 3. Detaljplanen föreslår en utökning av byggrätten för Elins Esplanad med ca 6.600 m2 (ca 20%). I en första etapp genom en tillbyggnad om totalt ca 6.000 m2, bl.a. vid dagens nordöstra entré, samtidigt rivs ca 2000 m2 i sydväst (Elgiganten). Tillfart från Xxxxxx Xxxxxx gata föreslås flyttas. Fastighetsägaren till Köpmannen 3 har inkom i december 2016 med en förfrågan om att få utöka sina handelsytor på Elins Esplanad. Fastighetsägaren önskar tillföra ett flertal nya handels-aktörer som affärsidéännu inte finns i Skövde, därtill kanske servicefunktioner som frisör samt ytterligare café/restauranger mm. Samtidigt avser man höja gestaltningsnivån för de allmänna ytorna inne och har sedan 2013 varit verksam ute. Målet med expansionen är att säkerställa att Skövde som handelsstad fortsatt håller sig attraktiv i jämförelse med omkringliggande läns handelserbjudanden. Köpmannen 3 berör två gällande detaljplaner (DP446 och DP557). Både anger handel som huvudändamål. Byggrätten är dock fullt utnyttjad och önskad utökning och förändring av byggrätten förutsätter därför att en ny detaljplan upprättas. I översiktsplanen (ÖP 2025) från 2012 utpekas planområdet som mark för handelsändamål. För att konkretisera ÖP:s inriktning mot en lämplig omfattning av handeln samt utreda förut-sättningar och visa på visioner för utveckling mot en mer blandad bebyggelse inom Norrmalms handels- och verksamhetsområde tog samhällsbyggnadsförvaltningen (numera sektor samhälls-byggnad) under 2014 fram ett planprogram för området, Planprogram för del av Norrmalm, 2014-12-02. Planprogrammets mål är att tillhandahålla lånekapital för fastighetstransaktioner på den svenska fastighetsmarknadenutveckla Norrmalms handels- och verksamhetsområde till ett stadsdelscentra där funktioner som bostäder, skola, service, handel och kontor blandas. Fastän verksamheten Ett långsiktigt mål i planprogrammet är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även viss, mindre omfattande, verksamhet i andra att bryta upp delar av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager och logistik, lätt industri och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och ickeområdets storskaliga kvarters-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts struktur för att undvika skapa förutsättningar för nya mindre stadskvarter. Planprogrammet redovisar både en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning visionsbild för år 2040 och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån en målbild för år 2020 där Elins Esplanad föreslås kunna expandera med upp till 7.000 m2 ny handelsyta (10.000 m2 lokalyta). Expansionen har stöd i en relativt hög nivå handelsutredning, Handeln i Skövde år 2020 och år 2025, som togs fram i anslutning till arbetet med Planprogrammet av skuldsättninghandelskonsulten NIRAS på uppdrag av Skövde kommun. Handels-utredningen visar att det parallellt med detta även finns utrymme för handeln i stadskärnan att växa till år 2020, även för bolag inom fastighetssektorn förutsatt att man gör satsningar på gemensamma öppettider, utökade evenemang, samt förtätning av butiker och restauranger genom omvandling av befintliga lokaler mm. En av visionens huvuddrag är att dra nytta av Elins Esplanads potential som ofta kännetecknas av goda kassaflöden halvcentral handels-plats och stabila underliggande säkerheter knutpunkt och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt tillsammans med fastighetsägaren utveckla verksamheten så att den inte fattar några självständiga investeringsbeslutpassar in i visionsbilden. Ett annat huvuddrag var att skapa nya offentliga rum med möjligheter till möten och aktiviteter och visionsbilden för år 2040 visade på möjligheten att skapa en större plats/torg vid Elins Esplanads sydvästra entré varifrån ett nytt nord-sydligt gatustråk anläggs genom de tidigare industrikvarteren söderut till Mossagården. Planprogrammet med bilagd trafikutredning redovisar 5 olika alternativ för framtida trafik- och gatustrukturer till och genom programområdet. I samtliga alternativen föreslås att kollektivtrafiken fortsatt ska trafikera Xxxxxx Xxxxxx gata igenom handelsområdet med hållplatslägen placerade så nära de stora målpunkterna som möjligt. Områdets gång- och cykelstråk föreslås kompletteras med en tydlig koppling mot utvecklingsområden (Frostaliden och Aspö) i norr samt ett nytt stråk genom programområdet med en tydlig målpunkt vid Elins Esplanads västra entré. Gång- och cykelstråk samt kollektivtrafik föreslås ges prioritet vid utformning av gaturummet. Xxxxxx Xxxxxx gata föreslås i planprogrammet få en ny sektion med bredare trottoar på västra sidan och en bredare gång- och cykelbana på östra sidan, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet åtskild av kapital- och vinstandelslån efter och en trädrad mot körbanan. All parkering ska enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll planprogrammet lösas inom kvartersmark i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras enlighet med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa en god utveckling av tillgångarna i portföljen och för att maximera avkastningen till Emittentens investerareSkövde kommuns parkeringsnorm.

Bakgrund. Emittenten Möjligheter till kommunal avtalssamverkan har utvidgats genom att 9 kap. 37 § KL har trätt i kraft år 2018. Den nya generella regleringen innebär möjlighet för kommunal nämnd (uppdragsgivare) att delegera beslutanderätt till anställd i en annan kommun (uppdragstagare), utan hinder av lokaliseringsprincipen. Samverkan mellan kommuner grundas på ett civilrättsligt avtal (samverkansavtal) och uppdragsgivande kommun behåller sitt huvudmannaskap för de uppdrag som affärsidéska utföras av uppdragstagaren. Inom familjerätten genomförs kvalificerade utredningar enligt föräldrabalken och äktenskapsbalken, så som vårdnadsutredningar, adoptionsärenden och har sedan 2013 varit verksam faderskapsutredningar. Mindre kommuner kommer sällan upp i den mängd ärenden som krävs för att kunna ha en till två familjerättssekreterare anställda och det är svårt att få tag på kvalificerad personal inom området. Familjerätten är därför ett område där kommunal avtalssamverkan kan övervägas för att tillhandahålla lånekapital underlätta, effektivisera och öka kvaliteten. Det familjerättsliga arbetet upptar en liten del av individ- och familjeomsorgens samlade resurser i Vallentuna kommun, vilket medför en utmaning för fastighetstransaktioner att över tid upprätthålla kompetensförsörjning och god kvalitet inom området. I Vallentuna arbetar två familjerättssekreterare och en gruppchef på den svenska fastighetsmarknadenhalvtid med familjerättsliga frågor, vilket är en sårbarhet. Fastän verksamheten Inför verksamhetsövergången är tungt fokuserad på Sverige och särskilt Mälardalsregionen bedriver Emittenten även vissdock enbart en medarbetare inom Vallentuna berörd som är erbjuden en likvärdig tjänst inom Familjerättsbyrån. Syftet med en gemensam familjerätt är därmed att uppnå samordningsvinster i form av en mer effektiv, mindre omfattande, sårbar verksamhet i andra delar med bred kompetens och som säkerställer kontinuitet och långsiktig kompetensförsörjning över tid. Verksamheten ska genomsyras av Norden. Historiskt sett har Emittenten främst tillhandahållit kapital för finansiering av kommersiella fastigheter avsedda för handel, kontor, lager hög rättssäkerhet och logistik, lätt industri kvalitet och blandad användning samt i viss utsträckning för kommersiellt förvaltade bostadsfastigheter. Historiskt sett har Emittenten fokuserat på att tillhandahålla mezzaninekapital, d.v.s. lån som är efterställda seniora lån, till fastighetsbolag, men har även tillhandahållit seniora lån (bottenlån) och kan även tillhandahålla annan typ av finansiering till sådana parter. Det kapital som Emittenten rest har upptagits genom att Emittenten utgivit kapital- och vinstandelslån till professionella och icke-professionella investerare på den svenska marknaden. Samtliga kapital- och vinstandelslån som utgivits av Emittenten regleras av villkor som är likalydande sinsemellan samt med Villkoren, och det uppställs tydliga krav på vilken typ av verksamhet som Emittenten får bedriva. Den typ av alternativ finansiering som Emittenten kunnat erbjuda till fastighetsbolag som av olika skäl inte vill eller kan söka upp finansering hos andra typer kreditgivare har ökat i relevans med bakgrund mot utvecklingen på den globala finansieringsmarknaden sedan finanskrisen 2008-2009 och den reglering som införts för att undvika en upprepning av bankkrisen. Banker har generellt blivit mer restriktiva i sin utlåning och är mindre benägna att tillhandahålla seniora lån upp till en relativt hög nivå av skuldsättning, även för bolag inom fastighetssektorn som ofta kännetecknas av goda kassaflöden och stabila underliggande säkerheter och värden. De regulatoriska krav som ställts på banker genom Baselkommitténs regler om kapitaltäckning hos banker, och de regelverk som införts på EU-nivå och landsnivå sedan dess, har gjort det dyrare för banker att låna ut kapital och öppnat upp för alternativa finansieringsstrukturer. Emittenten har valt att bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att den inte fattar några självständiga investeringsbeslut, utan sysselsätter endast det kapital som influtit genom utgivandet av kapital- och vinstandelslån efter och enligt beslut av sina investerare. Med anledning därav får Xxxxxxxxxxx investerare typiskt sett en aktiv och upplyst roll i utvecklingen av och tillgångarna i den portfölj som finansieras med de medel som influtit genom utgivandet av de relevanta kapital- och vinstandelslånen. Emittenten i sin tur antar typiskt sett en aktiv roll gentemot de fastighetsbolag som är låntagare till Emittenten för att säkerställa ge en god service till medborgare med likabehandling och fokus på barnperspektivet. Ytterligare syftet är att förbättra medborgarservice och tillgänglighet genom digital utveckling och e- tjänster. Värdkommunen Upplands Väsby åtar sig att till hemkommunen tillhandahålla verksamhetsområdet familjerätt enligt följande: - information, rådgivning och stöd i familjerättsliga frågor - utreda faderskap och föräldraskap - samarbetssamtal på initiativ av tillgångarna föräldrar - samarbetssamtal på remiss från domstol - hjälpa föräldrar att träffa avtal gällande vårdnad, xxxxxx och umgänge - lämna upplysningar efter begäran från domstol - avge utredningar gällande vårdnad, xxxxxx och umgänge på uppdrag från domstol - lämna yttrande till domstol om möjlighet till umgängesstöd - handlägga och hantera verkställighet av umgängesstöd - utredningar om medgivande för internationell adoption - adoptionsyttranden till domstol - uppföljning efter genomförd adoption - övriga sällanförekommande familjerättsliga ärenden: namn- och passärenden - samverka med andra huvudmän och organisationer inom verksamhetsområdet - informationssamtal enligt Lag (2021:530) om informationssamtal samt utfärda samtalsintyg - stödgrupper till barn och föräldrar Eftersom reglerna om interkommunal avtalssamverkan enbart medger delegering till anställda, är det inte möjligt att delegera beslutanderätt till förtroendevalda i portföljen en annan kommun. Detta innebär att de beslut som omfattas av delegationsförbud eller beslut som endast kan delegeras till förtroendevalda eller utskott (begränsad delegation), inte får delegeras externt i avtalssamverkan. Vallentuna kommun har därför ett fortsatt ansvar för handläggning och beslutsfattande av följande uppgifter enligt föräldrabalken: - ändring av vårdnad på grund av förälders missbruk eller försummelse eller i övrigt brister i omsorgen (6 kap 7 § FB) - ansökan om överflyttning av vårdnad för att maximera avkastningen barn som stadigvarande vårdats och fostrats i ett familjehem (6 kap 8 § FB) - ansökan om särskilt förordnad vårdnadshavare för ensamkommande barn (6 kap 8a § FB, eller 6 kap 9 § FB om föräldrarna är avlidna) - ansökan om överflyttning av vårdnad från särskilt förordnad vårdnadshavare till Emittentens investerare.någon eller båda av barnets förälder (6 kap 10 § FB) - ansökan om entledigande av olämplig särskilt förordnad vårdnadshavare (6 kap 10 c