Common use of Bakgrund Clause in Contracts

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.

Bakgrund. Arbetsgivarverket och Saco-S tecknar RALS 2010-T. Avtalet, som är ett ramav- tal, gäller tillsvidare och innehåller årliga lönerevisioner utan centralt angiven lö- neökningsnivå. I avtalsrörelsen 2010 träffade parterna överenskommelse att RALS gäller tillsvi- dare. Parternas syfte var att skapa stabila förutsättningar för ett långsiktigt arbete med lön och anställningsvillkor. En viktig utgångspunkt för detta är att parterna anser att det finns förutsättningar för ett förtroendefullt arbete med att hantera ett tillsvidareavtal och att finna nya arbetsformer för detta. Parterna har sagt därefter fört diskussioner om formerna för centrala parters arbete inom ramen för tillsvidareav- talet. Parterna har bland annat diskuterat hur samarbetsformerna kan komma till uttryck i Samarbetsavtalet. Parterna har ännu inte slutfört dessa diskussioner. Arbetsgivar- verket och Saco-S är dock överens om att RALS-T som tillsvidareavtal kräver fortlöpande dialog i öppen och konstruktiv anda om avtalets tolkning, tillämpning och utveckling. Parterna är också överens om att det är möjligt att ta upp Trygghetsavtalet förhand- lingar under avtalets löptid. De samtal som under det senaste året förts mellan parterna har i första hand tagit sikte på att utveckla RALS-T. I detta sammanhang har olika frågor diskuterats såsom vad som bör hända när det lönesättande samtalet inte leder till att man är överens, tillämpningen och betydelsen av möjligheten att ändra lön mellan revis- ionstillfällena, tillämpningen av bestämmelserna om möjligheten att komma över- ens om annat tillfälle för hela lönerevisionen alternativt för del av lönerevisionen samt hur bestämmelserna i övrigt stödjer ett långsiktigt lönebildningsarbete. Parterna har för avsikt att fortsätta denna dialog i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalpresentera nya tankar hösten 2016.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet Det nya huvudavtalet och principöverenskommelsen om ändringar i syfte Lagen om anställningsskydd, LAS, innehåller avtalsparternas lagförslag avseende nya regler i Uthyrningslagen. Av Lagrådsremissen "En reformerad arbetsrätt - för flexibilitet, omställningsförmåga och trygghet på arbetsmarknaden" framgår att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta lagändringarna föreslås träda i kraft den 30 juni 2022 och tillämpas första gången den 1 oktober 2022. Införandet av de nya reglerna aktualiserar frågan om tillämpningsområdet för Uthyrningslagen. Såväl bemanningsföretag som kundföretag behöver, om det inte är helt klart vad som gäller, ta ställning till huruvida det är fråga om uthyrning av arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetslivenligt Uthyrningslagen eller ej. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist Detta PM behandlar denna fråga men gör inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat anspråk på att utgöra en fullständig beskrivning av de olika rättsliga frågor och omständigheter som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet därvid kan ha betydelse för bedömning i det enskilda fallet. De nya föreslagna reglerna har bl a följande lydelse. Utöver de nya reglerna finns det även sedan tidigare regler i Uthyrningslagen om skyldigheter för kundföretag i förhållande till inhyrd arbetskraft. De bestämmelserna rört tex skyldighet att ge inhyrda tillgång till gemensamma anläggningar och inrättningar samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheterinformera inhyrda om lediga anställningar i kundföretaget. SEKO har på motsvarande sätt yrkat Kundföretag som inte följer den nya bestämmelsen riskerar skadestånd enligt Uthyrningslagen i förhållande till arbetstagaren. Kundföretag som tillämpar bestämmelsen trots att de som anställs lagen inte är tillämplig riskerar å andra sidan att t.ex. begå avtalsbrott enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtaletmellanvarande affärsavtal. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning Arbetstagare som övergår till annan typ ett kundföretag när lagen inte är tillämplig riskerar å sin sida att drabbas av trygghetsanställning ska omfattas av avtaletskadestånd för att t. ex. Saco-S har inte ha iakttagit uppsägningstid eller, för att ha brutit mot lojalitetsplikten eller till och med för att obehörigen ha röjt företagshemligheter. Det kan i inriktningsdokumentet sammanhanget nämnas att för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av det fall Uthyrningslagen skulle vara tillämplig utesluter det normalt att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare kan vara fråga om en så kallad verksamhetsövergång enligt § 6 b anställningsskyddslagen i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalen situation där kundföretaget avslutar inhyrningen eller byter bemanningsföretag.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omförhandla omför- handla avtalet med följande utgångspunkter: • utgångspunkter ■ xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- bristarbetsbrist, och • ■ avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal kollektivavtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist arbetsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska arbets- marknadspolitiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna kun- na användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar försvarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtaletTrygghetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning trygghetsanställ- ning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund bakgrund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar omstruk- tureringar inom verk- samhetenverksamheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet Trygghetsavtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.

Bakgrund. Arbetsgivarverket I en anmälan som inkom till Fastighetsmäklarnämnden den 20 oktober 2003 gör en person gällande att X och Y på heltid i Sverige, huvudsakligen gentemot svenska köpare och säljare av fast egendom, är verksamma som fastighetsmäklare av bostäder i Spanien. Vidare gör anmälaren gällande att verksamheten inte är seriöst bedriven och att X utan hennes hörande och godkännande försökt att sälja hennes fastighet till ett väsentligt lägre pris än vad som överenskommits. X har sagt upp Trygghetsavtalet yttrat sig i ärendet och han har därvid anfört bl.a. följande. Det framgår av deras hemsidor att de dels arbetar med ett svenskt handelsbolag och dels med ett spanskt. Det svenska bolaget arbetar huvudsakligen med rådgivning av juridisk och ekonomisk natur avseende Spanien. I de fall där de tidigare har arbetat med försäljning av fastigheter har detta skett i egenskap av direkta säljare för spanska bolag. Arbetet har skett i Spanien och inte i Sverige. När det gäller ett antal andra- handsobjekt där de medverkat har detta hanterats av företaget A som är ett spanskt bolag vars juridiska status hanteras av spanska lagar. Mot bakgrund härav omfattas inte det anmälda ärendet av Fastighetsmäklarnämndens tillsyn. Aktuellt objekt har enligt överenskommelse utsatts till försäljning via det spanska bolaget och dess rep- resentanter i Spanien har skött arbetet med objektet. Dock har inte några fel eller oseriösa åtgärder begåtts. De har bara haft problem med anmälaren vilket skapat kost- nader för deras spanska bolag som de antagligen kommer att kräva ersättning för. Företaget A arbetar med juridik och ekonomi. Verksamheten sker i Spanien och riktar sig mot spekulanter i Spanien och övriga Europa. Företaget har kontor och represen- tanter i Spanien. Hemsidorna refererar till båda bolagen med internationell verksam- het. I det spanska aktiebolaget företaget A finns i Spanien försäljningsverksamhet av fastigheter under uppförande. Dessa uppdrag utförs såsom försäljare direkt för spanska byggbolag. Det spanska bolaget utför också i mycket begränsad omfattning uppdrag att försälja andrahandsobjekt. Dessa uppdrag utförs i Spanien av i Spanien anställd personal och i den mån dessa uppdrag skall granskas skall det ske enligt spansk lag. Det handlar om fastigheter i Spanien där samtliga kontakter, upprättande av handlingar sker i Spanien och inblandade parter har sällan kommit från Sverige. Det spanska bolaget marknadsför sin direktförsäljning för spanska byggbolag till en internationell marknad. Det sker från Spanien och bl.a. via hemsidan. Hemsidan finns på polska, engelska, spanska och svenska/norska för den skandinaviska marknaden. Det spanska bolaget har infört ett förtydligande på hemsidan i syfte att omförhandla avtalet undanröja minsta tveksamhet beträffande deras verksamhet. Varken det spanska bolaget eller företaget A har något kontor för mäklarverksamhet i Sverige. I påtalat fall är säljaren visserligen svensk medborgare men samtliga sammanträffanden har skett i Spanien, handlingar har upprättats där och uppdragets huvudsakliga insatser har gjorts av engelska medborgare bosatta i Spanien (verksamma i det spanska bolaget) och har riktats mot en engelsk spekulant. Inga som helst sammanträffanden har skett i Sverige, annat än att säljaren blivit uppringd och på annat sätt kontaktad från Spanien och i något begränsat hänseende med telefonsamtal/brev från Sverige. Han har såsom svensktalande och på uppdrag av det spanska bolaget framfört olika besked till sälja- ren. Dessa besked har lämnats från Spanien och i viss smärre omfattning från Sverige. 2004-01-21:6 Fastighetsmäklarnämnden har inhämtat följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare uppgifter. Y och X är enligt PRV:s Handels- och föreningsregister bolagsmän i företaget A. Enligt skattemyndighetens personupplysning är makarna X och Y folkbokförings- adress X 0 x X. På olika sidor på Internetadressen --- anges att företaget A har en kontaktperson i Sverige, X. Där finns även hans telefonnummer i S angivet. Vidare anges ytterligare kontaktpersoner, dels i Polen, dels i Spanien. På webbsidorna görs ingen åtskillnad på företagen ifråga. Där anges vidare att bolagen förmedlar kontakt mellan köpare och spanska byggföretag, anordnar visningsresor och även förmedlar ”andrahandsobjekt”, dvs. fastigheter som har sagts upp inte är under byggnation. Information om fastigheter till salu sker från Spanien via lokala mäklare eller byggföretag. Det går att läsa informationen på grund av arbets- bristsvenska, norska, spanska och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalengelska.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- bristarbetsbrist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal kollektivavtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist arbetsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska arbetsmarknadspolitiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar försvarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtaletTrygghetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund bakgrund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samhetenverksamheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet Trygghetsavtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet För att möjliggöra ökad finansiell flexibilitet föreslår styrelsen att bolagsstämman beslutar att genomföra ett inlösenerbjudande, i vilket bolagets preferensaktieägare ska erbjudas att lösa in preferensaktier med återbetalning till preferensaktieägarna i form av en inlösenfordran. Inlösenfordran kan endast användas till att betala för tecknade stamaktier av serie D genom kvittning. Styrelsen föreslår även att bolagsstämman beslutar om att bemyndiga styrelsen att öka aktiekapitalet genom nyemission av stamaktier av serie D till innehavare av inlösenfordran med betalning genom kvittning. Med anledning härav föreslår styrelsen att bolagsstämman fattar följande beslut. Bolagsstämmans beslut i enlighet med punkten 7a och punkten 7b nedan ska antas som ett beslut. Minskningen av aktiekapitalet ska genomföras i syfte att omförhandla avtalet genomföra en återbetalning till preferensaktieägarna i form av en inlösenfordran på bolaget. Skälet till att enbart preferensaktier erbjuds inlösen är för att möjliggöra ökad finansiell flexibilitet för bolaget. Stamaktierna av serie D utgör uteslutande eget kapital, vilket kan jämföras med följande utgångspunkter: • xxxxxxx bolagets preferensaktier som anses till lika delar utgöra eget kapital och räntebärande skuld enligt ratinginstitutens regelverk. Ett ökat antal nya stamaktier av serie D skapar bättre förutsättningar för bolaget att, över tid, nå en ”investment grade” rating. En sådan rating bedöms minska bolagets finansiella risk och förväntas samtidigt förbättra förvaltningsresultatet till följd av lägre finansieringskostnader. För varje inlöst preferensaktie ska omfatta arbetstagare betalas en inlösenfordran på bolaget om nominellt 620 kronor (”Inlösenfordran”), varav 619,90 kronor överstiger aktiens kvotvärde. Betalning med Inlösenfordran sker vid anmälan för inlösen, varvid preferensaktierna kommer apportreserveras i Euroclear-systemet av emissionsinstitutet. Inlösenfordran kan endast användas till att betala för tecknade stamaktier av serie D genom kvittning och inlösenfordran förfaller i samband med tidpunkten för betalning av tecknade aktier i sådan kvittningsemission. Inlösenfordran kan inte överlåtas, är inte räntebärande och berättigar inte till utbetalning av inlösenbeloppet på något annat sätt än som har sagts upp på grund anges under punkt 7b. Efter att årsstämman 2018 beslutat om utdelning och överföring av arbets- bristresterande medel i ny räkning finns 4 874 468 267 kronor kvar av det disponibla beloppet i enlighet med 17 kap. 3 § första stycket aktiebolagslagen. Det totala inlösenvederlaget beräknas uppgå till totalt högst 206 587 100 kronor. Utöver minskningsbeloppet utskiftas ett vederlag om totalt högst 206 553 779,50 kronor, varvid bolagets fria egna kapital ska tas i anspråk. Utöver minskningen av aktiekapitalet kommer bolagets egna bundna kapital inte påverkas. Anmälningsperioden för inlösenerbjudandet beräknas löpa under perioden från och • avtalet med den 23 november 2018 till och med den 7 december 2018 genom användandet av en särskild anmälningssedel som tillhandahålls av bolaget. Anmälan är bindande och preferensaktier anmälda för inlösen apportreserveras i Euroclear-systemet vid anmälan om inlösen. Avstämningsdagen beräknas infalla den 23 november 2018. Utbetalningen av inlösenvederlaget ska utformas så erläggas snarast möjligt. Beslutet om minskning av aktiekapitalet med återbetalning till aktieägarna genom indragning av preferensaktier kan genomföras utan inhämtande av Bolagsverkets eller allmän domstols tillstånd, eftersom bolaget i anslutning till registreringen av minskningen av aktiekapitalet samtidigt kommer att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs genomföra en nyemission med betalning genom kvittning med stöd av antingen lag bemyndigande från bolagsstämman enligt punkt 7b nedan, innebärande att varken bolagets bundna egna kapital eller dess aktiekapital minskar. Styrelsens yttrande enligt 20 kap. 8 § aktiebolagslagen framgår av Bilaga 1. Revisorns yttrande enligt 20 kap. 8 § aktiebolagslagen framgår av Bilaga 2. Styrelsens redogörelse enligt 20 kap. 12 § aktiebolagslagen framgår av Bilaga 3. Revisorns yttrande enligt 20 kap. 12 § aktiebolagslagen framgår av Bilaga 4. Styrelsens redogörelse enligt 20 kap. 13 § fjärde stycket aktiebolagslagen framgår av Bilaga 5. Revisorns yttrande enligt 20 kap. 14 § aktiebolagslagen framgår av Bilaga 6. Styrelsen föreslår att bolagsstämman, under förutsättning att extra bolagsstämma i bolaget den 5 november 2018 beslutar om vissa försvarsmaktsanställningar att ändra bolagsordningen (varigenom ett nytt aktieslag – stamaktier av serie D – införs), beslutar om bemyndigande för styrelsen att inom ramen för vid var tid gällande bolagsordning, med avvikelse från aktieägarnas företrädesrätt, vid ett eller centralt kollektiv- avtal flera tillfällen intill nästkommande årsstämma, fatta beslut om tidsbegränsad anställning ökning av bolagets aktiekapital genom nyemission av högst 6 664 100 stamaktier av serie D i bolaget, innebärande en ökning av aktiekapitalet med högst 666 410 kronor. Nyemission enligt ovan ska omfattas ske till en teckningskurs om 31 kronor per stamaktie av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreliggerserie D. Teckningskursen motsvarar av styrelsen bedömt marknadsvärde. OFR/S,P,O har även yrkat på Betalning för tecknade stamaktier av serie D ska erläggas i samband med teckning genom kvittning mot innehavarens Inlösenfordran enligt punkt 7a ovan. Syftet med bemyndigandet och skälen till avvikelsen från aktieägarnas företrädesrätt är att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens nyemission ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg ske för att stödja medarbetare kunna kvitta Inlösenfordran enligt punkt 7a ovan mot stamaktier av serie D i omställning bolaget. De nya stamaktierna av serie D ger rätt till utdelning för första gången på den avstämningsdag för utdelning som infaller närmast efter det att nyemissionen har registrerats hos Bolagsverket och stamaktierna av serie D införts i aktieboken hos Euroclear Sweden AB. Verkställande direktören, eller den styrelsen utser, ska äga rätt att det därför är angeläget att resurser vidta de smärre justeringar som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet kan bli erforderliga i samband med att förhandla fram ett omställningsavtalregistrering av beslutet hos Bolagsverket.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Offentlighetsprincipen gäller idag inte i börsnoterade skolföretag. I börsnoterade skolföretag, liksom f.ö. bl.a. börsnoterade företag som bedriver hälso- och sjukvårdsverksamhet, gäller dock redan idag meddelarfrihet enligt vad som särskilt föreskrivs i lagen (2017:151) om meddelarskydd i vissa enskilda verksamheter. Rätten att lämna uppgifter enligt den lagen gäller emellertid inte om det föreskrivs i lag att uppgifterna omfattas av tystnadsplikt (se 5 §). I anledning av lagrådsremissen Offentlighetsprincipen ska gälla i fristående skolor (U2018/00617/GV) anförde Lagrådet bl.a. följande. ”För börsnoterade bolag gäller omfattande och detaljerade regler om informationsgivning. Grundläggande bestämmelser finns i EU:s marknadsmissbruksförordning, lagen (2016:1306) med kompletterande bestämmelser till EU:s marknadsmissbruksförordning, lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden och lagen (2016:1307) om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden. Finansinspektionen har sagt upp Trygghetsavtalet utfärdat närmare föreskrifter om verksamhet på marknadsplatser (FFFS 2007:17). Till detta kommer att en börs har regler för verksamheten på handelsplatsen, som de listade bolagen åtar sig att följa. En bärande tanke i syfte regelsystemet är att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx bolagen ska omfatta arbetstagare offentliggöra kurspåverkande information så snart som har sagts upp möjligt och på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas ett samlat sätt så att det stödjer arbetslinjen alla på marknaden får informationen samtidigt. Det förefaller sannolikt att regelsystemet påverkas, om offentlighetsprincipen ska gälla för vissa bolag så att en enskild när som helst kan få ut uppgifter från bolaget och stimulerar så att tryckfrihetsförordningens och yttrandefrihetsgrundlagens bestämmelser om meddelarfrihet gäller för bolagets anställda. Det är inte givet vilken betydelse gällande bestämmelser om sekretess kan få. I sammanhanget finns anledning att överväga i vilken mån en utvidgning av handlingsoffentligheten till ett längre arbetslivbörsnoterade privata aktörer kan komma i konflikt med unionsrättsliga krav. OFR/S,P,O Att tryckfrihetsförordningen som grundlag kan tillämpas utan hinder av unionsrättsliga krav medför inte utan vidare att den ordningen gäller för rättsområden där vanlig lag föreskriver att tryckfrihetsförordningen ska tillämpas. Innan dessa frågor har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs analyserats närmare kan Lagrådet inte tillstyrka lagstiftning i enlighet med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har förslagen i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. remissen.” Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet en utredare biträtt Utbildningsdepartementet med att förhandla fram ett omställningsavtalutifrån bl.a. EU-rätten analysera om lagförslagen i lagrådsremissen behöver kompletteras för att offentlighetsprincipen ska kunna införas hos huvudmän för fristående skolor som är börsnoterade aktiebolag eller dotterbolag till börsnoterade aktiebolag. Utbildningsdepartementet har avgivit promemorian Offentlighetsprincipen i börsnoterade skolföretag (U2019/00336/GV). I promemorian dras slutsatsen att lagrådsremissens förslag inte är oförenligt med EU:s marknadsmissbruksförordning (MAR) och att någon komplettering av lagförslagen i lagrådsremissen inte behöver göras. Undertecknad har ombetts att analysera vilken betydelse den föreslagna förändringen av meddelarfriheten skulle ha för börsnoterade skolföretag när det gäller deras möjlighet att besluta om s.k. uppskjutet offentliggörande av insiderinformation enligt artikel 17.4 i MAR.1 Undertecknad har inte haft i uppdrag att anlägga synpunkter på lagrådsremissens förslag eller departementets promemoria i några andra avseenden. Den i detta utlåtande diskuterade frågan behandlas med utgångspunkt i svenska förhållanden. Behandlingen utgår från att det berörda börsföretaget är svenskt och noterat i Sverige och att svensk rätt är tillämplig. Den till buds stående tiden har inte medgivit genomförande av någon komparativ analys av frågan.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Falköpings kommun ska som myndighet upprätthålla allmänhetens förtroende som saklig och opartisk. Det innebär att medarbetare inte ska ha uppdrag eller ägna sig åt verksamhet vid sidan om sin anställning, som kan rubba förtroendet, skada Falköpings kommuns anseende eller på annat sätt inverka negativt på möjligheterna för medarbetaren att utföra sina arbetsuppgifter. I kollektivavtalet Allmänna Bestämmelser AB 17 finns nya bestämmelser gällande bisysslor. Som huvudregel gäller nu att bisysslor generellt sett är tillåtna. Medarbetarna är fria att ha en bisyssla så länge den inte är konkurrerande, arbetshindrande eller förtroendeskadlig i förhållande till anställningen. Den tidigare rutinen att pröva och eventuellt godkänna varje bisyssla i högst 2 år är borttagen. Nu betonas i stället medarbetarens skyldig- het att upplysa sin chef om man har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte en bisyssla. Detta under förutsättning att omförhandla avtalet arbetsgivaren uppmärksammat medarbetaren på bestämmelsen. Tidsbegränsningen på 2 år gäller alltså inte längre. I stället är en godkänd bisyssla giltig tills vidare eller till dess att medarbetaren meddelat förändringar eller avslut. Ansökan sker via den nya e-tjänsten för bisysslor som tagits fram med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare hjälp av IT-avdelningen. Genom e-tjänsten får närmaste chef en signal om att medarbetaren vill anmäla en bisyssla. Informationen går sedan vidare till HR-chef som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så möjlighet att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs avslå bisysslan i samråd med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtaletnärmaste chef. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har grundregel godkänns alla bisysslor i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalansökan.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Ledningsägaren avser att anlägga kanalisation för framdragande och bibehållande av optokablar med tillhörande brunnar och anordningar (fortsättningsvis kallad ledningen) enligt bifogad karta. Med anledning härav har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte följande avtal tecknats, för att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare reglera ansvar och åtaganden mellan parterna. Avtalet gäller som har sagts upp på grund av arbets- bristöverenskommelse om, och • avtalet ska utformas medgivande till ledningsrätt samt som avtal om nyttjanderätt. Fastighetsägaren medger Ledningsägaren rätt att: på fastigheten anlägga och bibehålla ledningsanläggning bestående av kanalisation och fiberkablar med tillhörande anordningar i den huvudsakliga sträckning som angivits på bifogad karta för anläggande och bibehållande ta bort träd och andra föremål, som är till hinder för anläggningen eller är till direkt men för dess säkerhet. Avverkade träd tillhör fastighetsägaren. Ledningsägaren skall, om inte Fastighetsägaren själv vill ta hand om träden, lösa in och bortforsla dessa för anläggandet och vid drifts- och underhållsåtgärder disponera ett arbetsområde normalt om 4 meters bredd (beträffande tomtmark: se inskränkning nedan) äga tillträde till fastigheten för arbete med och tillsyn av anläggningen överlåta detta avtal till förvärvare av ledningsanläggningen, samt rätt att upplåta hela eller delar av anläggningen till annan ledningsägare för dennes kablar. Ledningsägaren skall eftersträva att minsta möjliga intrång och olägenhet uppkommer för fastighetsägaren. Härvid skall bl a följande iakttas: På jordbruks- och skogsmark skall ledningsanläggningen förläggas så att det stödjer arbetslinjen normalt brukande av jord kan bedrivas och stimulerar till ett längre arbetslivså att skogsbruk inte onödigtvis försvåras. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater På tomtmark skall särskild försiktighet iakttas. Träd och sjömän buskar får endast borttas om så inte utan olägenhet kan undvikas. Bredare arbetsområde får inte nyttjas än som anställs med stöd erfordras för arbetet. Ledningsägaren skall vid behov kostnadsfritt utmärka ledningssträckningen på marken Skador som Ledningsägaren förorsakar vid anläggande eller annat arbete skall skyndsamt åtgärdas eller ersättas av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreliggerdenne. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund Har Fastighetsägaren behov av att det kontinuerligt sker förändringar utföra åtgärd som hindras av ledningsanläggningen skall parterna samråda och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg samverka för att stödja medarbetare söka hitta en lösning på behovet. Ersättning utgår ej för det intrång och övriga olägenhet ledningsanläggning och detta avtal medför. Avtalet gäller så länge som ledningsanläggningen helt eller delvis är i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- drift. Vid överlåtelse av fastigheten skall Fastighetsägaren om inte ledningsrätt bildats eller avtalet tas till varainskrivits, göra förbehåll. Mot denna bakgrund Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar, av vilka parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtaltagit var sitt.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Inköp av varor, tjänster och byggentreprenader är ett komplex område inom kommunens åtagande. Lagen om offentlig upphandling ställer stora krav på både god förmåga till kravställan, men också expertkompetens vid utformande av upphandlingsunderlag. Riskerna vid felaktiga eller undermåliga underlag är stora för en kommun av Hörbys storlek. Det kan röra sig Hörby kommun 242 80 Hörby| Besöksadress: Xxxxxxxxxxxx 0| Tel: 0000-00 00 00| Fax: 0000-000 00 xxxxxxxx@xxxxx.xx | xxx.xxxxx.xx om skadestånd, eller att man helt enkelt inte får den tjänst eller vara som man tror sig ha beställt. Sedan 2015-09-01 har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte Hörby kommun ett avtal med Lunds kommun avseende samordnad upphandling av varor och tjänster. Detta avtal har vissa fördelar, med nackdelarna är fler. Hörby kommun kan inte genom avtalet själv beställa en egen upphandling av en vara eller tjänst, utan blir istället tillfrågad om intresse av att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare knyta sig till de upphandlingar som har sagts upp på grund av arbets- bristLund gör. Kommunens kompetens inom inköpsområdet är idag låg, och • avtalet varje förvaltning försöker på olika sätt lösa sina behov av inköp. Det har vid vissa tillfällen inneburit att vi inte fullt ut fått de avtal vi önskat, eller missat i delar av kravställan. För att kommunen ska utformas så känna sig trygg framöver och bli mindre sårbar behöver en förändring genomföras inom upphandlingsområdet. Kontakt har tagits med Östra Göinge kommun som idag har en gemensam inköpssamverkan med Osby kommun samt ett flertal av dessa kommuners bolag. Östra Göinge har presenterat ett förslag till avtal som kommer att säkerställa Hörby kommuns behov av inköp genom upphandling, se bilaga. Ersättningen är baserad på redovisade nettokostnader, se §12 i avtalet. Då även Höörs kommun är intresserad av ett avtal, är bedömningen att viss utökning av kompetens behöver göras för att klara 4 kommuners samlade behov av inköp. Vid det stödjer arbetslinjen och stimulerar fall att även Höörs kommun tar beslut om gemensamt avtal hamnar vardera kommuns ersättning på ca 1,1 miljon per verksamhetsår. Detta motsvarar ungefär 1,5-2 årsarbetare för Hörby kommun. I nuläget har kommunen ingen uttalad upphandlingsfunktion, utan det har hanterats genom att en funktion på kommunledningsförvaltningen mer eller mindre avdelats till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppcheferuppdraget, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO respektive förvaltning har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg fått ta stort ansvar för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till varata fram underlag. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalSärskilt gäller detta Samhällsbyggnadsförvaltningen.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Om ett företag vill köpa ett annat företag (målbolag) som innehar pågående upphandlingskontrakt, kan dessa kontrakt ställa till problem för transaktionen. I en företagstransaktion ingår ofta målbolagets kontrakt och därmed avtalsrelationer med avtalsparten. Om målbolaget innehar upphandlingskontrakt är avtalsparten en upphandlande myndighet. Att det övertagande företaget inträder i upphandlingskontraktet istället för målbolaget, innebär att ett leverantörsbyte har sagt upp Trygghetsavtalet skett. När ett upphandlingskontrakt har ingåtts mellan en upphandlande myndighet och en leverantör, är upphandlingslagstiftningen inte längre tillämplig, förutsatt att alla bestämmelser har följts under förfarandet. Parterna i syfte ett upphandlingskontrakt har dock i praktiken inte möjlighet att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx helt fritt bestämma över sitt kontrakt. Upphandlingslagstiftningen kan nämligen ändå komma att tillämpas på ett pågående kontrakt om det i viss omfattning sker ändringar i det. Leverantörsbyte i ett upphandlingskontrakt faller under begreppet och problematiseringen väsentlig ändring av upphandlingskontraktet. En väsentlig ändring av ett upphandlingskontrakt är en otillåten ändring. Vilka ändringar som är tillåtna respektive otillåtna (det vill säga väsentliga) har tidigare inte reglerats i upphandlingsdirektivet. Istället är det EU-domstolens praxis som reglerat detta område och därmed även rättsläget gällande leverantörsbyte. 2014 antogs ett nytt upphandlingsdirektiv av EU. Direktivet ska omfatta arbetstagare införlivas i medlemsländerna senast 18 april 2016. I Sverige går dock lagstiftningsarbetet trögt och den nya upphandlingslagstiftningen förväntas i stället vara färdig i början på 2017. I direktivet har det införts en bestämmelse som har sagts upp kan tillämpas på grund av arbets- brist, leverantörsbyte. Hur denna bestämmelse kommer tolkas och • avtalet ska utformas så tillämpas är ännu inte fastställt. Jag anser därför att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till finns ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund behov av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare försöka klargöra rättsläget gällande leverantörsbyte i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtaloffentligt upphandlade kontrakt.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Enligt ett regeringsuppdrag om att etablera en förvaltningsgemensam digital infra-struktur för informationsutbyte (I2019/03306/DF) har sagt upp Trygghetsavtalet DIGG i syfte att omförhandla avtalet samverkan med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund andra myndigheter utrett hur en teknisk, juridisk och administrativ samordning av arbets- brist, E-legitimationer för medarbetare och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs Elektroniska identitetskontroller med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning dem ska omfattas kunna ske. Som ett resultat av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreliggerdetta arbete har DIGG i samverkan med berörda aktörer utvidgat användningsområdet för en redan existerande hantering och tagit fram funktioner för Förbetald e-legitimering. OFR/S,P,O Genom att DIGG tecknar Förlitandeavtal med ett antal Förlitande parter som tillhandahåller en E-tjänst och beställer Identitetsintyg för Förbetald e-legitimering kan Medarbetare ges tillträde till den Förlitande partens tjänster genom de funktioner för Förbetald e-legitimering som DIGG har även yrkat på att utarbetat och administrerar. DIGG undertecknar Förlitandeavtalet som ombud för de Leverantörer som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder an-slutna till funktionerna för Förbetald e-legitimering. Varje Leverantör av identitetsintyg som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår från tid till annan typ är ansluten till funktionerna för Förbetald e-legitimering ska ha de rättigheter och skyldigheter gentemot Förlitande part som framgår av trygghetsanställning ska omfattas Förlitandeavtalet. DIGG tillhandahåller genom detta Förlitandeavtal samordnande och administrativa tjänster som avser Funktioner för förbetald e-legitimering. Leverantör av avtaletidentitetsintyg tillhandahåller tjänster enligt avtal med Huvudmannen eller med annan och är genom Anslutningsavtal ansluten till Förbetald e-legitimering. Saco-S har Eventuell rätt till ersättning för de tjänster Leverantör av identitetsintyg utför regleras i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund avtal mellan Leverantören av att det kontinuerligt sker förändringar identitetsintyg och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalHuvudmannen eller annan.

Bakgrund. Arbetsgivarverket NEA gav 2007 ut E-kommunikationsavtal 2007 • Uppdatering av tidigare villkor • E-kommunikationsavtal 2007 innehåller • ”Huvudavtal” • Allmänna bestämmelser • Teknisk Bilaga • Handledning till Teknisk Bilaga • E-kommunikationsavtal 2007 finns på xxx.xxx.xx • Utgångspunkten är att affärsparterna ska kunna använda sig av tjänsteleverantörer för att utföra parts åtaganden enligt e- kommunikationsavtalet • ”Tredjepartsleverantör” • Parten ansvarar för tredjepartsleverantörens åtgärder som för sina egna • E-kommunikationsavtal 2007 är ett avtal mellan affärsparterna i tillägg till parternas affärsavtal • Avtal om reglering av relationen mellan kunden och tredjepartsleverantören finns på marknaden • Men - önskemål har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte framförts om att omförhandla avtalet med följande utgångspunkterNEA tar fram vägledning för avtal om tredjepartstjänster • Problemställning och introduktion • Förslag på avtalsinnehåll • Tjänstebeskrivning • Arbetet har pågått under en tid och förslag har varit ute på remiss • I projektgruppen har ingått • jurister • representanter för leverantörs- och kundsidan • skatte- och redovisningsexpertis • Stöd vid beslutsprocessen • Förenkla avtalsingåendet • Ge exempel på avtalsbestämmelser • I huvudsak neutrala bestämmelser • NEA tar inte ställning till: • xxxxxxx Utformningen av garantier • Servicenivåer • Vilken ansvarsbegränsning som ska omfatta arbetstagare gälla • Ge praktiska exempel på vad man ska tänka på • Kan användas tillsammans med E-kommunikationsavtalet • Kan användas som ”checklista” av kunden vid genomgång av leverantörens avtalsförslag • Möjlighet att bryta ut exemplen på avtalsskrivningar och använda som bas för ett avtal • Kan även användas då E-kommunikationsavtalet inte utnyttjas • Övergripande princip att ansvaret i avtalet om tredjepartstjänster ska spegla det ansvar som part har sagts upp på grund gentemot sin affärspart • Självklar princip men glöms ofta bort • Tjänstebeskrivningen ska motsvara de tjänster och krav som kunden har överenskommit med sin affärspart om • Tredjepartsleverantören kan utföra tjänster åt båda affärsparterna • Uttömmande och tydlig reglering • Annars stor risk för missförstånd och olika tolkningar av arbets- brist, och vad som ingår i tjänsterna • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän Tjänster som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska inte omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat tjänstebeskrivningen → tilläggsfakturering • Ska motsvara krav som ställs i kundens avtal med sin affärspart • Ange tydligt de krav som ställs på kunden för att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens tjänsterna ska kunna användas för karriärväxling under utföras • Kundens samtycke till att vissa speciella omständighetertjänster utförs utanför Sverige • Krav i t.ex. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas bokföringslagen och personuppgiftslagen • Användning av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.underleverantör

Bakgrund. Arbetsgivarverket Av luftfartspolitiska skäl har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare Bolagets bolagsordning införts dels en möjlighet till inlösen av aktier genom nedsättning av aktiekapitalet, dels – för det fall sådan inlösen inte är möjlig eller bedöms som har sagts upp på grund otillräcklig – en möjlighet till utgivande av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs förlagsaktier för teckning med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreliggerredan utgivna teckningsoptioner. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som En förutsättning för bägge dessa åtgärder är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt föreligger ett direkt hot mot Bolagets eller dess dotterföretags trafikrättigheter för luftfart genom att Bolaget eller dess dotterbolag bryter eller riskerar att bryta mot bilaterala luftfartsavtal eller lag eller förordning rörande tillstånd för lufttrafik inom EES. Styrelsen kan i sådant fall besluta att lösa in ett tillräckligt antal aktier som innehas av aktieägare med hemvist utanför Danmark, Norge eller Sverige samt aktier som, även om de innehas av juridisk person med hemvist i något av dessa tre länder, kontrolleras, direkt eller indirekt, av en person eller ett företag utanför dessa tre länder, så att fortsatt skandinaviskt ägande och kontroll säkerställs. I första hand ska sådan inlösen ske av aktier som ägs eller kontrolleras av personer eller företag utanför EES. Innan inlösen sker, ska aktieägarna ges möjlighet att avyttra sina aktier frivilligt inom viss föreskriven tid. Inlösen sker förändringar sedan utan återbetalning till aktieägaren. Nedsättningsbeloppet ska överföras till Bolagets reservfond. Skulle åtgärden att lösa in aktier inte vara möjlig eller skulle styrelsen bedöma sådan inlösen som otillräcklig, kan styrelsen föreslå bolagsstämman att besluta om att ge ut förlagsaktier till sådant antal som säkerställer fortsatt skandinaviskt ägande och omstruktureringar inom verk- samheten, kontroll. Ett sådant beslut måste biträdas av minst hälften av de på stämman avgivna rösterna och de utgivna förlagsaktierna tecknas med stöd av teckningsoptioner som Bolaget redan har utgivit. För detta ändamål beslutade en extra bolagsstämma i Bolaget den 8 maj 2001 att Trygghetsavtalet är emittera ett viktigt verktyg förlagslån med 75 000 avskiljbara optionsrätter berättigande till nyteckning av inlösenbara förlagsaktier till ett av Bolaget helägt dotterbolag. Om det bedöms nödvändigt för att stödja medarbetare undanröja ovan nämnda hot mot Bolagets eller dess dotterföretags trafikrättigheter för luftfart ska teckningsoptionerna enligt bolagsordningen, efter instruktion från Bolaget, överlåtas av dotterbolaget till ett eller flera av Bolaget bestämda lämpliga rättssubjekt med hemvist i omställning Danmark, Norge eller Sverige. Teckningsoptionerna kunde utnyttjas fram till och att det därför är angeläget att resurser med den 31 december 2020 till en kurs per förlagsaktie som finns inom Trygghets- avtalet tas motsvarar kvotvärdet för Bolagets aktier. Om samtliga teckningsoptioner skulle utnyttjats den 31 december 2020, skulle Bolagets aktiekapital och antalet aktier ha ökat med cirka 46,36 procent (efter omräkningar till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalföljd av bland annat genomförda emissioner sedan 8 maj 2001).

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet Säkerhetsöverlåtelser är ett mycket gammalt förfarande, men trots det används det än idag som säkerhet i syfte vissa kreditengagemang.1 När säkerhet ställs i form av säkerhetsöverlåtelse av egendom för att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare erhålla kredit från en bank upprättas en rad olika avtal och dokument. Denna uppsats anknyter till en specifik situation och fem stycken specifika dokument. I denna uppsats specifika situation, upprättas det tre avtal för säkerhetsöverlåtelse avseende byggnad på ofri grund. Då byggnaden på ofri grund ställs som har sagts upp säkerhet genom en säker- hetsöverlåtelse upprättas det även ett kreditavtal samt en säkerhetsbilaga till huvudförbin- delse. Tillsammans utgör då de tre avtalen som upprättas vid säkerhetsöverlåtelsen av byggnaden på ofri grund av arbets- brist, samt kredit och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar säkerhetsbilaga till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att huvudförbindelse de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de fem do- kument som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas föremål för uppsatsen. De fem dokumenten är föremål för analys i uppsat- sen kan anses vara standardavtal och omformuleras således inte nämnvärt vid nya gäldenä- rer. I ett av LAS också ska omfattas de tre nämnda avtalen ”Avtal i anledning av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO säkerhetsöverlåtelse” gällande säker- hetsöverlåtelsen av byggnad på ofri grund förekommer följande text avseende parternas gällande rättsförhållande: ”Med anledning härav har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar borgenären och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna gäldenären kommit överens om följande inför följande: Överlåtelsen har skett till säkerhet för gäldenärens förpliktelser gent- emot borgenären avseende nuvarande och blivande krediter.”2 Det problematiska med formuleringen ovan är att den är snarlik den som förekommer vid generell pantsättning. Då den är så pass lik blir då frågan om verkningarna av den blir de samma som vid generell pantsättning. Det problematiska i det fortsatta arbetet med hela är att förhandla fram ett omställningsavtal.generell pantsätt- ning inte ska förekomma i konsumentkrediter.3

Bakgrund. Arbetsgivarverket Det finns inget krav i lagstiftning eller förarbeten att Migrationsverket ska kontrollera att arbetsgivaren sköter skatter, avgifter och andra åligganden som ankommer på en arbetsgivare. Inte heller finns några krav på att kontrollera lönsamheten eller att företaget har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte tillräckliga ekonomiska resurser för att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx anställa ytterligare personal.. Däremot ska omfatta arbetstagare som har sagts upp Migrationsverket vara observant på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen inte handlar om skenanställningar (prop. 2007/08:147 s. 37). Det kan även uttryckas som att det ska vara en ”riktig” anställning. Varken i författning eller förarbeten anges närmare vad som avses eller på vilket sätt Migrationsverket ska kunna kontrollera eller bedöma om en anställning tillkommit för skens skull. Det som avgör i vilken utsträckning Migrationsverket ska ”kontrollera arbetsgivaren” är om det finns anledning att misstänka att det inte är en riktig anställning och stimulerar till ett längre arbetslivatt syftet med anställningserbjudandet i själva verket är något annat än att den sökande ska arbeta. OFR/S,P,O har yrkat Det kan t.ex. vara fråga om förtäckt anhöriginvandring. För att det ska anses vara en ”riktig” anställning krävs inte bara att den sökande verkligen ska arbeta utan också att de gruppchefer, soldater och sjömän villkor som anställs angetts i anställningserbjudande gäller. Om det skulle visa sig att anställningsvillkoren i verkligheten är sämre än vad som angetts bör ansökan avslås. Det torde fr.a. vara i samband med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på förlängningar som det kan framkomma att de ursprungliga anställningsvillkoren inte uppfyllts. Om det finns indikationer som är anställda pekar på en skenanställning bör den sökande i samband med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder förlängning visa att t.ex. lönen motsvarat vad som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt ursprungligen erbjöds. Det kan ske t.ex. genom att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukitvisa upp lönebesked, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalskattsedel etc.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Idag får de etablerade flygbolagen nya konkurrenter, som konkurrerar med låga biljettpriser och tyvärr ofta också med sämre arbetsvillkor. Kreativa upplägg för företagen och icke traditionella anställningarna an- vänds som ett sätt att kringgå kollektivavtal i de länder man flyger i. För- ändringar av organiseringen av anställningsvillkor inom flygbolaget kan påverka flygsäkerheten negativt. I Norden har sagt upp Trygghetsavtalet i syfte individens arbetsvillkor och social trygghet traditionellt legat på en hög nivå. Alla Nordiska länder bör arbeta för att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx trygga arbetsvillko- ren och den sociala tryggheten på hela arbetsmarknaden och då även för flygbolagens personal. Fri rörlighet är en bra sak, men det måste följas av gemensamma spelregler och konkurrens på rättvisa och lika villkor. Fri rörlighet ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling att skapa möjlighet för flygbolag att anställa personalen från de länder där lönerna är låga och arbetsvillkoren dåliga och svåra att kontrollera. Användning av uthyrd personal i chartertrafik ger lågprisflygbolag möjlig- heter att kringgå kollektivavtalen för att anställa människor med sämre villkor och mindre löner. Arbetsvillkoren och lönerna kan också försämras genom att organisera arbetet i dotterbolag, där man använder företags- specifika kollektivavtal. Vidare finns exempel på där man använder ”ut- Nordiska rådet Behandlas i: Utskottet för tillväxt och utveckling i Norden X.xx. 00-00000-0 flaggning” som ett sätt att hitta bästa villkoren för företaget att hålla lö- nekostnader nere. I Norden har arbetsmarknadsparterna traditionellt haft en konstruktiv dia- log och hittat en överenskommelse som gynnar alla. Dessa avtal respek- teras av alla parter. Tyvärr finns det dagligen fler flygbolag som inte fun- gerar på detta vis. Det finns även i Norden exempel på flygbolag som är etablerade och vägrar följa kollektivavtal, använder inhyrd arbetskraft el- ler lägger verksamhet i dotterbolag för att sänka lönekostnaderna. Detta är ett problem som också finns på övriga arbetsmarknaden. Men när det gäller flyget så finns också en dimension kopplat till flygsäkerhet. Universitetet i Ghent har tagit fram en rapport (2015) som bygger på in- tervjuer med piloter och som ger en bild av att kreativa anställningsupp- lägg kan ha risker för flygsäkerheten. Norsk Cockpitforbund har gjort en sammanfattning om Ghent-rapporten som är över 300 sidor lång. Viktigaste frågorna i Ghent rapporten är: • Endast 53 % av piloterna i lågprisbolag är anställda av det flygbo- lag de flyger för. Resten arbetar under vissa speciella omständigheterolika typer av kontrakt. SEKO 15 % som entreprenörer, 17 % som uthyrd personal och 11 % flyger för flygbolaget genom ett annat bolag och de har på motsvarande sätt yrkat ett begränsat ansvar. • 98 % av piloterna som flyger för etablerade flygbolag är anställda av det bolag de flyger för. • Unga piloter är mest i riskzonen för otrygga anställningar. Det finns mycket unga, 20-30-åriga piloter i lågprisbolag. Nästan 40 % av unga piloterna är inte anställda av det flygbolag de flyger för. Vissa flygbolag erbjuder unga piloter "pay-to-Fly" arrange- mang där piloten faktiskt betalar till flygbolaget för att få flyga för dem. Arbetsmarknaden är djupt segregerad mellan unga och er- farna piloter. Mycket av de regler som gäller för flyget har lämnats över till internation- ella organ. Det innebär att de nationella regeringarna inte har alla de verktyg som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg behövs för att stödja medarbetare i omställning styra upp situationen. Också fackföreningarna har problem att trygga flygpersonalens rättigheter. Utvecklingen kan inte fortsätta på detta vis. I den Nordiska modellen ingår ordning och reda på arbetsmarknaden med kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter som grund. De Nordiska länderna har också alltid satt säkerhet och en bra arbetsmiljö högt på den politiska agendan. Detta är frågor som stärkt de Nordiska ländernas kon- kurrenskraft och varumärke internationellt. Vi anser att det därför är angeläget att resurser regeringarna bör analysera situationen inom flyget och vilka risker som finns inom Trygghets- avtalet tas till varaför att sedan vidta åtgärder såväl i det egna beslutsfattandet som genom gemensamma internationella påtryckningar. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför Det behövs en gemensam tydlig definition av hemmabas-konceptet för att bestämma vilka regler och skyldigheter som gäller och minimistandard för arbetsmiljö i EU för att företag ska kunna konkurrera på lika villkor. Om vi etablerar ett golv undviks att en sämre standard på arbetsmiljön används som konkurrensmedel och det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalkan avhjälpa de höga sjukskrivningstalen, främst hos kabinpersonal.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Kommunfullmäktige beslutade i ett inriktningsbeslut den 28 september 2020, § 109, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att utreda hur arbetet med arbetsmarknadsinsatser och ekonomiskt bistånd ska samlas under kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltning, i enlighet med inriktningsbeslutets intentioner. Uppdraget skulle redovisas i början av år 2021 till kommunstyrelsen. En förnyad arbetsmarknadspolitik involverar främst fyra delar av den kommunala verksamheten. Enheterna för vuxenutbildning och arbets- marknad hos kompetens- och arbetslivsförvaltningen, enheten för stöd och försörjning hos socialförvaltningen, samt näringslivsenheten hos kommun- ledningsförvaltningen. Förutom ovan nämnda enheter ska hela den kommunala organisationen bistå i arbetet att få fler i egen försörjning En inriktning på en förnyad arbetsmarknadspolitik har sagt upp Trygghetsavtalet utformats mot bakgrund av följande utmaningar. • En stor målgrupp som står långt från arbetsmarknaden. • Ökande kostnader för ekonomiskt bistånd med budgetunderskott som följdverkan. • Svårigheter att matcha arbetskraftens kompetens mot arbetsmarknadens behov. I samband med att en ny arbetsmarknadsstrategi togs fram år 2016 gjordes en utredning av hur arbetet med arbetsmarknadsfrågor och ekonomiskt bistånd sker. När arbetsmarknadsstrategin antogs fick socialförvaltningens enhet för stöd- och försörjning och kompetens- och arbetslivsförvaltningens arbetsmarknadsenhet i syfte uppdrag att omförhandla avtalet samlokaliseras under namnet Arbetsmarknadscenter. IB, AJ — Powered by TellusTalk: ID 1236243802 Under våren 2019 gjordes en utvärdering av arbetsmarknadsstrategin och arbetet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, samlokaliseringen. I den framkom det att samlokaliseringen inte fullt ut uppnått förväntad effekt och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund behovet av att det kontinuerligt sker förändringar samla enheten för stöd och omstruktureringar inom verk- samheten, försörjning och arbetsmarknadsenheten under en nämnd och förvaltning var stort. Därför gavs kommunstyrelsen i uppdrag att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg utreda hur en organisation för att stödja medarbetare få ett större genomslag av den förnyade arbetsmarknadspolitiken samlat på kompetens- och arbetslivsnämnden och dess förvaltning ska se ut. Utredningen ska lämna förslag på en organisation och genomlysa de ekonomiska förutsättningarna. I dagsläget finns ett underskott för försörjningsstödet som kommer att följa med in i omställning den nya organisationen. Ambitionen är att den nya organisationen ska vara klar och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalträda i kraft den 1 maj 2021.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet Enligt en blivande förordning (fortsättningsvis ”Förordningen”) om producentansvar för batterier ska företag som i syfte yrkesmässig verksamhet, i Sve- rige överlåtit batterier eller för eget bruk fört in batterier till Sverige (fortsättningsvis ”Producent eller Producenter”) ta hand om förbrukade batte- rier. Skyldigheten omfattar att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så se till att det stödjer arbetslinjen finns ett lämpligt insamlingssystem för förbrukade batterier samt att batterierna omhändertas i viss ordning (fortsättningsvis ”Producentansvar”). Det följer även andra förpliktelser av Förordningen. El-Kretsen i Sverige AB (El-Kretsen), som arbetar utan vinstintresse, organiserar ett rikstäckande sys- tem för insamling, förbehandling och stimulerar återvinning av batterier. När en Producent tecknat detta avtal (fortsättningsvis ”Avtalet”) med El-Kretsen, tillhan- dahåller El-Kretsen sina tjänster till Producenten (fortsättningsvis ”Anslutet företag”) och Anslutet företag ska erlägga avgifter i enlighet med Avtalet samt en Produkt- och avgiftslista. Avtalet omfattar bärbara batterier, vilket innebär att bl.a. bilbatterier och vissa industribatterier inte omfattas. Parterna har genom Avtalet kommit överens om att El-Kretsen ska tillhandahålla sina tjänster till An- slutet företag för att underlätta för detta att fullgöra de delar av Förordningen som ovan angivits som Producentansvaret. Om El-Kretsen och Anslutet företag sedan tidigare har ett längre arbetslivavtal som reglerar El-Kretsens utförande av tjänster avseende batterier till förmån för Anslutet företag, ska Avtalet ersätta sådant tidigare avtal. OFR/S,P,O har yrkat Utöver de tjänster som El-Kretsen tillhandahåller enligt Avtalet kan det finnas ytterligare åtgärder som Anslutet företag kan behöva vidta för att de gruppcheferuppfylla Förordningen; bl.a. märkning, soldater och sjömän registrering samt viss rapportering. El-Kretsen åtar sig i sådana fall att på begäran tillhandahålla information om vilka åtgär- der som anställs med stöd behöver vidtas av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreliggerAnslutet företag. OFR/S,P,O har även yrkat på att de Producent som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder tidigare bedrivit verksamhet som omfattas av LAS också ska omfattas Förordningen och som önskar bli An- slutet företag, måste i särskild ordning ange tids- period samt omfattning och slag av Trygghetsavtalet samt produkter som har satts ut på marknaden. Om sådan Producent inte redovisat erforderliga uppgifter på rätt sätt, träder inte Avtalet i kraft. Detta avtal är träffat utan att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheterFörordningen är be- slutad och utan att det ännu har kunnat träffas avtal med kommuner och andra intressenter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund Avtalets ikraftträdande är därför villkorat av att det kontinuerligt sker förändringar Förordning- en träder i kraft med i huvudsak motsvarande regler som i de utkast till text som förekom-mit samt av att avtal med kommuner och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare andra intressen-ter har kunnat träffas i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtaltillräcklig omfattning.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet i Enligt KPMG Bohlins ABs (nedan KPMG) regler tillhör samtliga revisions- uppdrag som utförs av KPMG och KPMGs anställda (avser såväl delägare som övriga anställda) förelaget KPMG. I syfte att omförhandla avtalet underlätta möjligheten till succession på revisionsuppdragen och förebygga att vid KPMG anställd revisor M.O. (nedan O.); utan avsevärt ekonomiskt avbräck, lämnar KPMG och tar med sig av KPMG eller av O. (i egenskap av KPMG-anställd revisor) anskaffade klienter till konkurrerande företag, har denna dag mellan O- och KPMG träffats följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare Genom undertecknande av denna överenskommelse ökar möjligheten till succession från äldre kvalificerade revisorer till yngre kvalificerade revisorer som inte är delägare eller på annat sätt bundna av konkurrensklausul. Syftet med ökade möjligheter till succession är att genom att säkerställa en väl planerad och smidig övergång av uppdrag behålla en så stor andel av uppdragen som möjligt inom KPMG eftersom det utgör en viktig förutsätt- ning för anställda inom KPMG för fortsatt tryggad sysselsättning. Ett annat syfte är också att den utökade successionen skall göra det möjligt för O. att snabbare nå en personlig och professionell utveckling med större eget ansvar. Genom överenskommelsen förbinder sig KPMG att aktivt verka for att successionsplaner upprättas på samtliga uppdrag där succession är aktuell. För de uppdrag som överförs skall i varje läge den kvalificerade revisor inom KPMG som bedöms vara bäst lämpad att sköta det aktuella uppdraget före- slås till klienten, Kompetens och förmåga att hantera det specifika uppdraget skall alltid vara vägledande, snarare än ålder och anställningstid. I sin anställning vid KPMG har sagts upp O. tillförts eller kommer att tillföras revisorsuppdrag som dels vid tidpunkten för O:s anställning vid KPMG var klienter till KPMG dels under tiden för O:s anställning blev klienter till KPMG. I det fall O. skulle lämna sin anställning vid KPMG på grund av arbets- bristegen upp- sägning, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat uppsägning på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar personliga skäl från arbetsgivarens sida eller avsked och omstruktureringar inom verk- samhetendärefter - såsom delägare eller anställd i annan revisionsbyrå eller eljest genom egen företagsverksamhet - utföra revisionsarbete eller annat arbete för uppdragsgivare som denna naturligen skulle ha anförtrott KPMG, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg skall han. ekonomiskt ersätta KPMG för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtaldetta.

Bakgrund. Arbetsgivarverket SAS ledning har sagt under påhejande från Svenskt Näringsliv det senaste decenniet lagt stora resurser på att begränsa vad man påstår är fackföreningarnas inflytande över beslut. Detta synsätt är inspirerat av amerikanska konsulter som inte har förstått fördelarna med den skandinaviska modellen för samarbete som varit rådande på svensk arbetsmarknad ända sedan 1930-talet. Denna modell av Union Busting har varit ett mål i sig för SAS ledning och har stått i vägen för expansion och lönsamhet i SAS. Istället för att värdera den erfarenhet och det engagemang som den operativa personalen i SAS besitter har SAS ledning valt att börja lägga ut jobben på externa leverantörer och egna, nystartade bemanningsbolag. Dessa åtgärder påbörjades redan före Coronapandemin, men accelererades under densamma. Då flygbranschen stoppades av pandemin valde SAS att säga upp Trygghetsavtalet 560 piloter, vilket motsvarade nära hälften av pilotkåren. De uppsagda piloterna har i syfte enlighet med kollektivavtalet en återanställningsrätt under 5 år. I strid med avtalet valde SAS istället att omförhandla avtalet etablera egna bemanningsbolag för piloter och kabinpersonal och rekrytera flygande personal externt till kraftigt försämrade villkor. Två gånger under pandemin har piloterna erbjudit SAS tidsbegränsade krisavtal som avsevärt skulle förstärkt bolagets ekonomi och säkrat sommarens trafik utan inställda flygningar, men SAS har tackat nej och istället krävt varaktiga försämringar i villkor. Detta har gjort att man nu tvingas ställa in flygningar p g a pilotbrist. Under våren har SAS lanserat ännu ett i raden av sparprogram där ledningen krävt besparingar från piloterna på 800 MSEK årligen. (Enligt bokslutet var kostnaden för piloter förra året 1 732 MSEK.) SAS ledning har hotat med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare att göra sig av med sina anställda piloter om inte besparingen infrias. Under förhandlingarna har piloterna gjort sitt yttersta för att gå företaget till mötes och har lämnat ett avtalsförslag som innehåller avsevärda besparingar, men kräver i gengäld garantier för anställningstrygghet i SAS. ”SAS ledning måste nu välja samarbete snarare än konflikt med sina anställda. Det är den enda möjlighet företaget har sagts upp på grund av arbets- bristatt återhämta sig från den ekonomiska kris SAS befinner sig i. Piloterna har alltid visat stor vilja att hjälpa företaget genom kriser, och • avtalet ska utformas så är redo att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppcheferta ansvar igen, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg men för att stödja medarbetare satsa måste vi också få garantier om anställningstrygghet.” • SAS vill konkurrera med lågkostnadsbolag men samtidigt ha en administration som en Flag Carrier. • SAS har under många år haft en avsevärt högre kostnadsnivå än många konkurrenter. • SAS har nästan lika många Managers som man har piloter. • Stora summor flödar ut ur SAS till olika leasingbolag i omställning och att det därför är angeläget att resurser skatteparadis. • Flera bolag inom koncernen som gör samma sak ger sämre flexibilitet. Mer information finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.på: SvenskPilot svenskpilotforening

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet I Vision 2030 – ett Stockholm i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare världsklass - beskrivs Stockholm som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de en stad som är anställda med enkel att nå för invånare, näringsliv och övriga intressenter. I avsikt att nå närmare målet har staden i sin e-strategi beslutat att göra en omfattande satsning för att införa e-förvaltning. Syftet är att erbjuda invånare, företag och besökare och andra intressen- ter ett större utbud av tjänster inom den kommunala servicen via olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder nya kanaler. Stadens invånare och företag kommunicerar idag huvudsakligen via telefon, webb och e-post samt genom fysiska besök på förvaltningarna. Andelen fysiska besök minskar stadigt, andelen e-post ökar samtidigt som omfattas andelen e-tjänster fortfarande är blygsam. Telefonsamtalet är fortfarande det vanligaste sättet att kontakta staden. En studie i Bromma stadsdelsnämnd 2003/2004 visade att en stor del av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt telefon- samtalen till stadsdelsförvaltningen inte nådde den handläggare som söktes. Den ge- nomsnittliga tillgängligheten var på ca 40 %. Situationen ansågs inte vara acceptabel. Ett s.k. kontaktcenter upp, vilket nu har varit i drift sedan april 2005. Ytterligare ett kontaktcenter i Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd togs i drift under oktober 2005. Projekten visar att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet kontaktcenter är ett viktigt verktyg effektivt sätt att hantera inkommande ären- den, främst via telefon där kunden gör ett val för sitt ärende genom en knapptryckning och automatiskt kopplas in i en önskad svarsgrupp, exempelvis äldreomsorgen, där kompetenta handläggare besvarar kunden vid första kontakten. I budgeten för 2008 anges att ”Den övergripande satsningen under den kommande budgetperioden är att frigöra resurser för kärnverksamhet genom ökad produktivi- tet/effektivitet i stadens verksamheter och nämnder/bolagsstyrelser. Detta sker genom en bättre samordnad styrning och förtydligande former för uppföljning och jämförel- ser”, vilket stämmer väl överens med införande av kontaktcenter. Stadsledningskonto- ret leder och samordnar därför nu arbetet med utveckling och införande av kontaktcen- ter. Invånarna och andra intressenter ska enkelt kunna få svar på sina frågor och få stöd och information om de erbjudande som står till buds utifrån deras behov. Arbetet sker i nära samarbete med e-tjänstprogrammet för att stödja medarbetare kunna effektivisera verksamhe- ten med hjälp av e-tjänster och annan ny teknik. I beslut 2007-04-16 Dnr 030-2455/2005, Översyn av stadens administration, fick kommunstyrelsen i omställning uppdrag av kommunfullmäktige att efter utvärderingen av de kon- taktcenter som i dag finns i staden återkomma med förslag till gemensamma lösningar inom kontorsadministration och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till varaväxel. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet I samband med att förhandla fram ett omställningsavtal.inrättande av Kontaktcenter Stockholm föreslås därmed gemensamma lösningar för växeln

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet Upphovsrätt tillkommer alltid en bestämd, fysisk person enligt 1 § lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (URL). De i syfte 5 kap URL angivna s.k närstående rättigheterna, bl a producenträtten, 46 § URL kan dock innehas av en juridisk person. Upphovsrätten består av två delar; den ideella rätten och den ekonomiska rätten. Den ideella rätten består dels av rätten att omförhandla avtalet bli angiven som upphovsman i samband med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp sitt verk, dels rätten till respekt för verket; verket får inte förvanskas eller används på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så ett sådant sätt att det stödjer arbetslinjen är kränkande för upphovsmannen. De ekonomiska rättigheterna innebär att upphovsmannen har en exklusiv ensamrätt att förfoga över verket genom att framställa exemplar av verket och stimulerar göra det tillgängligt för allmänheten genom överföra, framföra eller visa det offentligt samt buda ut det till försäljning. Till skillnad från den ideella rätten kan den ekonomiska rätten helt eller delvis överlåtas. Anställningsavtal liksom andra avtal kan innebära att den ekonomiska rätten till det skapade verket övergår till annan. Därutöver kan sedvana ge annan rätt att förfoga över annans verk, t ex har arbetsgivaren rätt att inom sitt verksamhetsområde och för sin normala verksamhet utnyttja sådana verk som tillkommer som ett längre arbetslivresultat av tjänsteåligganden och särskilda åtaganden gentemot arbetsgivaren. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppcheferDen som förvärvat upphovsrätten får endast överlåta den vidare om detta uttryckligen avtalats, soldater enligt 28 § URL. Nätbaserad undervisning och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar liknande undervisningsformer är idag vanligt förekommande vid högskolor och universitet. När strömmade föreläsningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de annat undervisningsmaterial som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas avsett för digital spridning skall produceras behöver villkoren för Universitetets nyttjande av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt den universitetsanställdes upphovsrättliga verk mm förtydligas. Detta avtal är avsett att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständighetersådant förtydligande.. En framställare av upptagningar av ljud eller rörliga bilder har enligt URL en uteslutande rätt att förfoga över sin upptagning, en till upphovsrätten s.k. SEKO har närstående rättighet. Universitetet såsom framställare av upptagningar innehar således denna ensamrätt till upptagningen av undervisningsmaterial. För rätt att nyttja i upptagningen ingående verk krävs naturligtvis att sådan rätt erhållits av verkets upphovsman genom avtal, sedvana eller på motsvarande sätt yrkat annat sätt. Då undervisningsmaterialet är avsett för digital spridning och det föreligger en begränsning av rätten till digitalt nyttjande av annan upphovsmans verk utifrån Kopieringsavtalets (Allmänna avtalsvillkor för kopiering inom högskoleområdet fr o m 2007) villkor, är det av yttersta vikt att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning denna begränsning uppmärksammas och att det därför är angeläget endast sådant material som parterna har full och oinskränkt rätt att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalnyttja för detta ändamål används vid framställning av undervisningsmaterialet.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Avtalslagens avsaknad av formkrav på avtalsslut innebär att lagen även är tillämplig på elek- troniskt slutna avtal, i alla dess former. Det har sagt upp Trygghetsavtalet uppstått en mängd nya sätt att sluta avtal i syfte och med internetanvändningen; ett anbud och en accept via e-post, en ikryssad ruta, ett au- tomatiserat svar eller en kombination av dessa.1 Eftersom Sverige saknar en särskild re- glering för elektroniska avtalsslut bedöms alla dessa moderna avtalsslutsmetoder med av- talslagens 95 åriga ögon.2 Svensk lagstiftning har genomgått otaliga reformer i takt med samhällets utveckling. Ändock har en av nutidens mest använda verktyg, Internet, inte framkallat någon lagändring på det nämnda området. Valet att omförhandla avtalet använda en 95 år gammal lag, för att reglera avtal på ett område där utvecklingen rör sig så fort att dagens upptäckt anses obsolet på bara några månader, kan verka besynnerligt.3 Inga tvivel råder gällande om avtalslagens tillämplighet på elektroniskt slutna avtal, däremot är det inte lika självklart hur alla avtalslagens bestämmelser ska tillämpas och huruvida de är lämpliga på alla elektroniska avtalsslut.4 Den juridiska debatten är relativt tunn på detta område och större delen av doktrin är föråldrad till den grad att skribenterna kraftigt underskattat Internets framtida betydelse i samband med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare handel och avtalsslut.5 Tesen om avtalsslagens regelverks lämp- lighet på området, grundar sig till stor del på en utredning utfärdad av regeringen som har sagts upp 14 år på grund av arbets- bristnacken, vilket lika gärna kunnat vara 140 år i elektroniksammanhang.6 Avtalslagens regler har många gånger sitt fäste i egenskaper som vanligtvis tillmäts en mänsklig individ såsom, ond tro, vilja och • avtalet tillit. En bestämmelse som innefattar samtliga nämnda egenskaper och därav är särskilt intressant att utreda ur ett elektroniskt perspektiv, då en dator exempelvis i regel saknar dessa, är bestämmelsen om förklaringsmisstag i 32 § 1 st. AvtL7. Förklaringsmisstaget ger uttryck för tillitsteorin, en mottagare ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat kunna lita på att de avtalets innehåll återspeglar avgivarens vilja, men speglar även viljeteorin. Den nämnda tilliten tillmäts stor betydelse och skyddas gentemot misstag, såsom felskrivning, gjorda på avgivarens sida förutsatt att mottagaren varit i god tro.8 Det välbekanta förklaringsmisstaget och dess tämligen utredda tillämpning i svensk rätt blir inte lika självklar i en automatiserad värld av ettor och nollor där anbudsgivaren kan vara en dator och acceptanten en pro- grammerad skript. Hur fastställandet av en dators vilja, tillit eller onda tro sker är möjligen en kuggfråga, den riktiga frågan må vara om en dator kan tillmätas vilja, tillit eller ond tro. Osäkerheten som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder råder på rättsläget måste tas på allvar, antalet konsumenter och företag som omfattas använder sig av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg elektroniska medel för att stödja medarbetare sluta avtal är betydligt högre än vad som kunde väntas bara för tio år sedan.9 Statistiska centralbyrån uppskattar att 69 % av alla svenska bolag gör någon form av beställning via ett elektroniskt nätverk år 2010.10 Siffran är betydande och ett osäkert rättsläge på något som påverkar så stor del av det svenska när- ingslivet är oacceptabelt. Sverige har inte valt att specialreglera problematiken, en interna- tionell utblick visar några specialiserade bestämmelser och modellavtal för elektroniska av- tal. Utöver tillämpningsutredningen i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens gällande svensk rätt utreder uppsatsen om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.dessa in- ternationella privaträttsliga regelverk medför någon vägledning för rättsläget i Sverige.11

Bakgrund. Arbetsgivarverket Kommunfullmäktige har sagt upp Trygghetsavtalet i flerårsplan för år 2021-2023 och budget för år 2021 beslutat ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över stöd-, service- och stabsfunktioner i hela den kommunala organisationen i syfte att omförhandla avtalet skapa högre kvalitet och effektivitet. IB, AJ — Powered by TellusTalk: ID 1261771271 Framtagen rapport är baserad på samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter och lämnar förslag på förändringar för att skapa högre kvalitet och effektivitet. Rapporten bygger på intervjuer med följande utgångspunkter: förvaltningschefer, ekonomichef, kanslichef, avdelningschefer och två enhetschefer inom samhällsbyggnadsförvaltningen och stabsfunktioner inom samhällsbyggnad. Omdömet för samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter är i huvudsak bra. Det finns en del synpunkter som framkommit som bör tas omhand och beaktas för att få till förbättringar. Det som framkommit vid intervjuerna är exempelvis följande. • xxxxxxx Bakomliggande faktorer till en hyra eller ett städuppdrag är inte transparanta. • Måltidpriserna är höga vilket hänger ihop med att kommunen beslutat att måltider ska omfatta arbetstagare som har sagts upp tillredas nära gästerna. • Vad gäller lokalvård finns möjlighet till förändringar, exempel på grund av arbets- brist, och detta är att viss del skulle kunna läggas ut på extern leverantör. • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de Det är oklart vem i kommunförvaltningen som är anställda ”bromskloss” vid ny- och ombyggnationer, fastighet borde ha en mer styrande funktion. • Bättre återrapportering vid felanmälningar i fastighetssystem. • Stabsfunktioner finns både på förvaltningar och på kommunlednings- förvaltningen. • Ansvarsfördelning mellan mark- och exploatering och Park/Gata är otydlig. • Lokalresursplanering och kommunens arbete i lokalgrupper fungerar bra både vad avser på kommunledningsnivå och förvaltningsnivå. Nyckeltal för samhällsbyggnadsförvaltningens verksamheter redovisas i bilaga, det är främst nyckeltal där verksamheten jämför sig med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalsig själv över tid.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Enligt beslut i riksdagen (1998:70) skall fullmäktige meddela särskilda före- skrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser (i fort- sättningen kallad Portföljen), vilket sker genom denna policy. Lagen är ett tillägg till kommunallagens (1991:900) § 8 som behandlar kommunernas medelsförvaltning. Lagtexten lyder: ”Fullmäktige skall meddela särskilda föreskrifter för förvaltningen av medel avsatta för pensionsförpliktelser. I föreskrifterna skall det anges hur medlen skall förvaltas. Därvid skall tillåten risk vid placering av medlen fastställas. Vidare skall det anges hur uppföljning och kontroll av förvaltningen skall ske. Föreskrifterna skall omprövas så snart det finns skäl för det.” I kommunallagen 1991:900 8 kap 2 § anges att kommunerna skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande sä- kerhet uppnås. De flesta kommuner har sagt upp Trygghetsavtalet tolkat detta som att endast placer- ingar med mycket låg finansiell risk varit tillåtna och placeringsverksamhe- ten har till stor del använts för att hantera tillfälliga likviditetsöverskott. I normalfallet har placeringar i syfte aktier inte varit tillåtna. Placering av pensionsmedel har – till skillnad från likviditetsförvaltning – en lång placeringshorisont, vilket innebär att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare andra krav bör ställas på sådan förvaltning. Bland annat kan det vara motiverat att placera långfristiga me- del i tillgångar, som har sagts upp på grund av arbets- bristi ett kortfristigt perspektiv anses mera riskfyllda, och • avtalet ska utformas så under förutsättning att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetslivden förväntade avkastningen är högre. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund Mot bakgrund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är avkastningen på aktiemarknaden i ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att historiskt perspektiv med god margi- nal överstigit räntemarknadens avkastning kan det därför anses motiverat att en del av Portföljen placeras i aktier och aktierelaterade instrument. Denna placeringspolicy avser endast medel placerade i värdepapper. Den del av pensionsskulden som inte är angeläget täckt av placering i värdepapper är att resurser betrakta som finns inom Trygghets- avtalet tas utlåning till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalkommunen.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Styrelsen i Vadsbo Switchtech Group AB har sagt upp Trygghetsavtalet beslutat att ge- nomföra en fullt ut garanterad företrädesemission för att fi- nansiera en kommande organisk expansion och förvärvstill- växt. Detta har varit en uttalad strategi i syfte bolaget och man ser nu möjligheter att omförhandla avtalet genom ett kapitaltillskott kunna snabba på och tidigarelägga dessa tillväxtplaner. Kapitalet ska dels användas för att effektivare uppnå de fi- nansiella tillväxtmålen som Bolaget har uppsatta. Genom ett kapitaltillskott bedöms den organiska tillväxten kunna öka genom en förstärkning och effektivisering av rörelsekapita- let. Kapitaltillskottet bedöms även kunna snabba på bolagets produktutvecklingsprojekt. Vidare ska kapitalet i företrädesemissionen gå till kommande förvärv. Bolagets styrelse och ledning letar ständigt efter för- värvsobjekt. Förvärv bedöms som en viktig del i Bolagets framtida tillväxtresa. Dessa förvärv förväntas ligga inom be- lysningsbranschen, där synergier mellan bolagen kan ut- vecklas. Dock kan även förvärv inom närliggande industrier också vara aktuellt, om det bedöms finnas ett bra utbyte mel- lan de olika rörelsebolagen i en framtida koncern. Förvärvs- kandidater utvärderas kontinuerligt och en handfull diskus- sioner har först under det senaste året. Styrelsen i Vadsbo ser positivt på möjligheterna att i närtid genomföra ett förvärv var- på kapitaltillskottet ger Vadsbo ett bättre utgångsläge och ökad flexibilitet i samtal med följande utgångspunkterframtida förvärvskandidater. Emissionskapitalet ska i första hand användas till: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- bristatt stärka rörelsekapitalet, och 2 MSEK • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppcheferprojektutveckling, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas 1 MSEK • beredskap för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukitkommande förvärv, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtal.7 MSEK

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt upp Trygghetsavtalet Dataskyddsförordningen och dataskyddslagen, vilka träder i kraft 25 maj 2018, innebär på flera punkter ett skärpt skydd för personuppgiftsregistrerade och ökade skyldigheter för dem som registrerar, jämfört med den nu gällande personuppgiftslagen. Lagen kommer även att omfatta så kallat ostrukturerat material (t.ex. personuppgifter som förekommer i protokollstext) och blir tydligare i att även omfatta personuppgiftsdata som inte är automatiserat (d.v.s. även text på papper kan omfattas). Liksom tidigare krävs samtycke från den registrerade för inhämtande av uppgifter och för användning av dem i annat syfte än för det för vilken de en gång insamlats. Sanktionsmöjligheterna gentemot persondataansvarig vidgas och den persondataansvarige blir skyldig att rapportera in dataskyddsincidenter. I förordningen införs ett rättsligt skäl att bevara och vidareanvända persondata för Arkivändamål av allmänt intresse, vilket förbehålls arkivinstitutioner. För ett enskilt arkiv som Folkrörelsearkivet kommer sannolikt ett krav på ackreditering från en myndighet (det är Riksarkivet som föreslås). För en sådan ackreditering kommer särskilda kvalitetskrav på institutionen att ställas med syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunktersäkerställa ett betryggande dataskydd. De har ännu inte formulerats, men det förslag på Code of conduct från European Archival Group som skickades ut från Riksarkivet sommaren 2017, kan antas utgöra en grund för att utforma ett sådant regelsystem (se bilaga 6.4-5). Styrelsen beslutar att: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, och • avtalet ska utformas så Utöver att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- följa gällande avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas tillståndsgivning vid utlämnande av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist handlingar från vissa arkiv, tillämpar Folkrörelsearkivet från och med den 1 januari 2018 generellt en gräns på minst 20 år efter handlingarnas uppkomst, för utlämnande av så kallade strukturerade handlingar (medlemsmatriklar, liknande personförteckningar) där det förekommer personuppgifter. Dessutom tillämpas en gräns på högst 100 år för strukturerade handlingar där det bedöms förekomma känsliga personuppgifter, lägre om de personer som förekommer med stor säkerhet kan bedömas inte föreliggerlängre vara i livet. OFR/S,P,O har även yrkat på att de Känsliga personuppgifter är bland annat uppgifter som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder bland annat kan avslöja personers politiska fackliga och religiösa tillhörighet, hälsotillstånd eller sexuella läggning. I flera fall måste medlemskap i vissa föreningar bedömas som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- tillräcklig grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare anse personuppgiften som känslig. Endast i omställning undantagsfall kan Folkrörelsearkivets personal åta sig att förhandsgranska och avmaska innehållet i en handling för att det därför sedan kunna lämna ut materialet. Ett alternativ som diskuterats i personalgruppen är angeläget att resurser forskare får underteckna en försäkran att inte använda personuppgifter på ett sätt som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalstrider mot personuppgiftslagen.

Bakgrund. Arbetsgivarverket På Väg- och Banavtalets tillämpningsområde har sagt upp Trygghetsavtalet sedan tidigare tillåtits å ena sidan in- och utlåning och å andra sidan in- och uthyrning. När det gäller in- och utlåning finns en reglering av förutsättningarna (kap. 10). När det gäller in- och uthyrning har det i kap. 10 enbart funnits en reglering innebärande att angivna genomsnittslöner gäller även för in- och uthyrning. Därutöver finns en reglering av tillämpningen rörande §§ 38-40 MBL (kap. 23) som innebär ett förenklat förfarande vid inhyrning av arbetskraft avseende såväl medlemsföretag och hängavtalsbundna företag som bemanningsföretag anslutna till Almega. Det har dock inte funnits någon närmare reglering av de allmänna förutsättningarna för in- och uthyrning. Seko och Byggföretagen har identifierat ett behov av att införa ett regelverk kring in- och uthyrning i syfte att omförhandla avtalet skapa tydlighet kring vilka regler som gäller samt att så långt möjligt undvika tvister. Från båda sidor har sålunda framställts avtalsyrkanden avseende in- och uthyrning. Mot den bakgrunden tillsattes efter avtalsrörelsen 2017 en arbetsgrupp bestående av tre representanter från vardera part med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare direktiv att utarbeta separata regler för in- och utlåning respektive in- och uthyrning. Arbetsgruppen lämnade den 27 april 2020 till respektive förhandlingsdelegation slutrapport inklusive förslag till reglering för delegationerna att anta eller förkasta. Under arbetsgruppens arbete har ett stort antal frågeställningar berörts. Av naturliga skäl kan inte samtliga dessa frågeställningar hanteras genom uttryckliga avtalsregleringar. Det finns dock ett gemensamt intresse att parternas ambitioner och reglernas närmare innebörd förtydligas i vissa avseenden. Arbetsgruppen har därför enats om att upprätta dessa tillämpningsanvisningar. Avsikten är att dels tydliggöra skillnaderna mellan å ena sidan in- och utlåning och å andra sidan in- och uthyrning, dels att något beröra vissa av de frågeställningar som har sagts upp på grund av arbets- brist, kan aktualiseras. Tillämpningsanvisningarna kan revideras vid behov. Parterna är överens om att in- och • avtalet ska utformas så utlåning respektive in- och uthyrning fyller en viktig funktion och att det stödjer arbetslinjen måste finnas ett tydligt regelverk som reglerar frågorna. Reglerna måste dessutom vara utformade på ett sätt som skapar förutsättningar för konkurrenskraftigt och stimulerar seriöst företagande. Detta gagnar såväl arbetsgivare som medarbetare. När det gäller in- och utlåning vill de centrala parterna understryka att in- och utlåningsreglerna är tänkta att tillämpas för att hantera tillfälliga variationer i arbetskraftsbehovet och inte som ett stående sätt att hantera bemanningen. Det är ett gemensamt intresse att intentionen följs och att reglerna inte missbrukas. Reglerna införs under en provperiod om två år med ambitionen att införa reglerna permanent. Under provperioden ska centrala parter löpande följa tillämpningen av reglerna. För det fall det uppkommer tolkningsfrågor, påståenden om missbruk av reglerna eller andra frågor rörande reglerna ska frågan tillställas centrala parter och avgöras av dem gemensamt. Härvid ska i första hand deltagarna i arbetsgruppen delta. Om centrala parter inte kan enas kan frågan hanteras på sedvanligt sätt i enlighet med förhandlingsordningen. Gemensamt för reglerna är att ett företag tillhandahåller arbetskraft åt ett annat företag, dvs. en annan juridisk person, under det företagets kontroll och ledning. Reglerna tar dock sikte på delvis olika situationer och skiljer sig därför åt i vissa nedan angivna avseenden. Parterna är överens om att in- och utlåning tar sikte på situationer med en tillfällig arbetsbrist där utlåning kan vara ett alternativ till uppsägning. Det är i den meningen fråga om en ventil som avser att tillgodose såväl arbetsgivarens intresse av att behålla sina medarbetare som medarbetarnas intresse av att behålla sina anställningar. Reglerna tillkom i samband med att objektsanställningen ersattes med tillsvidareanställning som huvudanställningsform. Förändringen medförde ett längre arbetslivbehov av regler för att utjämna och balansera arbetskraftskurvorna i företagen. OFR/S,P,O In- och utlåning är inte avsett att ske med vinstsyfte utan är tänkt att vara kostnadsneutralt. Det kan förekomma att utlånande företag tar ut en avgift för att täcka eventuella kostnader för administration. En viktig skillnad mot in- och uthyrning är att utlåning kräver medarbetarens samtycke i varje enskilt fall, då den arbetsskyldighet som följer av ett anställningsavtal eller kollektivavtal normalt sett omfattar enbart den egna arbetsgivarens verksamhet. In- och utlåningsreglerna innebär inte en vidgad arbetsskyldighet utan vilar på ett ömsesidigt intresse hos arbetsgivare och medarbetare av att kunna parera tillfälliga variationer i arbetskraftsbehovet. Reglerna innebär således en möjlighet, men inte en skyldighet, att kunna hantera sådana tillfälliga svackor utan att tillgripa arbetsbristförhandlingar. De centrala parterna vill understryka att in- och utlåningsreglerna är tänkta att tillämpas för ovannämnda situationer och inte som ett stående sätt att hantera bemanningen. Det är ett gemensamt intresse att intentionen följs och att reglerna inte missbrukas. Om så ändå skulle ske har yrkat Xxxx möjlighet att de gruppchefer, soldater påkalla tvisteförhandling enligt gällande förhandlingsordning. När ett företag i stället har som affärsidé att tillhandahålla arbetskraft till andra företags verksamhet under deras kontroll och sjömän ledning är det typiskt sett fråga om in- och uthyrning. I sådana fall finns ett tydligt affärs- och vinstintresse. I dessa fall ingår som anställs en förutsättning för anställningen i det uthyrande företaget att medarbetaren är införstådd med stöd och accepterar att vederbörande kommer bli uthyrd till annat företag. Till skillnad från vid in- och utlåning föreligger således en arbetsskyldighet vid uthyrningsuppdrag. Vid ändrade förutsättningar finns dock möjlighet att säga upp en överenskommelse om uthyrning (se kap. 9 § 1 Väg- och Banavtalet). In- och uthyrning är i regel mera formaliserat än in- och utlåning och det föreligger ett affärsavtal mellan företagen vid in- och uthyrning. Så kan ske genom ramavtal eller separata avtal för enskilt tillfälle. Normalt förekommer reglering av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreliggeruppgiftsskyldighet parterna emellan. OFR/S,P,O har även yrkat på Vad gäller information från köparens sida torde avtalet regelmässigt innehålla en skyldighet att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt ange lokalt löneläge. För säljarens del innehåller avtalet normalt en skyldighet att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheterange tidrapporter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat Därutöver kan det föreligga en skyldighet att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtaletlämna viss information och dokumentation kring den uthyrda personalen och tjänsten i övrigt. Men därutöver har XXXX även yrkat Vidare förekommer att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas avtalen innehåller reglering avseende uppföljning och utveckling av avtalet. SacoÄven ”uppsägningstider” av inhyrd personal kan regleras i avtalet. Vidare kan finnas reglering som tar sikte på utförande, arbetsledning och kompetenskrav för inhyrd personal samt övertagande av inhyrd personal. I affärsavtalen uppställs regelmässigt också krav på kollektivavtal hos det uthyrande företaget. En annan skillnad mellan in- och utlåning respektive in- och uthyrning gäller den förhandlingsskyldighet som kan aktualiseras. In- och utlåning kan aktualisera förhandlingsskyldighet enligt 11 § medbestämmandelagen (MBL). Inhyrning av arbetskraft kan aktualisera en förhandlingsskyldighet som grundar sig på 38 § MBL. Särskilda tillämpningsregler rörande 38-S har 40 §§ MBL finns i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar kap. 23 Väg- och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalBanavtalet.

Bakgrund. Arbetsgivarverket Det saknas generell lagstiftning om entreprenadavtal. I stället regleras entre- prenadavtal av standardavtal som förhandlats fram i byggbranschen. De sen- aste versionerna av standardavtalen är AB 04 och ABT 06. Entreprenadav- tal är typiskt sett långvariga avtal.1 Vid storskaliga byggprojekt sträcker sig arbetet ofta över flera år. Sådana projekt är känsliga för externa faktorer, och det finns en markant risk att det under projektets löptid uppstår situationer som inte var förutsebara vid avtalstillfället. Entreprenadkontrakt spelar en kritisk roll i att ge parterna verktyg för att hantera dessa oväntade omstän- digheter eller felaktiga antaganden på en principiell nivå. Denna förmåga till anpassning gör att entreprenadavtal ofta är flexibla i vissa avseenden.2 Efter att ett entreprenadavtal har sagt upp Trygghetsavtalet slutits kan det ske en prisutveckling som gör att kostnaderna för arbetet blir högre än vad entreprenören räknat med. Huvudregeln inom entreprenadrätten är att entreprenören får bära sådana oförutsedda kostnadsökningar. När standardavtalen AB 04 eller ABT 06 gäller mellan parterna finns ett undantag från huvudregeln. Enligt kap. 6 § 3 i syfte att omförhandla avtalet standardavtalen ska priset justeras vid oförutsedda och betydande kost- nadsförändringar som beror på extraordinära händelser. Eftersom AB 04 och ABT 06 vanligen används i entreprenadavtal, återfinns denna bestäm- melse i de flesta kontrakt inom byggsektorn.3 I kap.6 § 3 kan man utläsa att: ”Avtalat pris ska ändras med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp hänsyn till dels kostnadsändring på grund av arbets- bristmyndighetsåtgärd, och • avtalet ska utformas så att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetsliv. OFR/S,P,O har yrkat att de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de dels kostnadsändring som är anställda förorsakad av krig eller an- nat krisliknande förhållande med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder liknande effekt och som omfattas avser förnödenhet eller tjänst som är nödvändig för entreprenaden, dels kostnadsändring som beror på onormala prisförändringar avseende material som ingår i entrepre- naden. Ändring av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas det avtalade priset skall dock ske endast om kostnads- ändringen varit oförutsebar och väsentligt påverkat hela kostnaden för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtalet. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av att det kontinuerligt sker förändringar och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram ett omställningsavtalentre- prenaden.”

Bakgrund. Arbetsgivarverket Avtalet HÖK 19 löper fram till 2022-03-31, men är möjligt att säga upp i förtid och löper då ut 2021-03-31 (se HÖK 19, Förhandlingsprotokoll, § 6). Mot bakgrund av detta har sagt upp Trygghetsavtalet centrala parter under hösten 2020 haft erfarenhetsutbyte och gjort statistisk uppföljning av avtalet (löneöversynen 2019). Parterna är överens om att avtalet, trots stora utmaningar p g a pandemins effekter, har börjat visa positiva resultat i syfte att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare form av ökad lönespridning och ökade möjligheter till lönekarriär. Det lokala arbetet samt de partsarbeten som har sagts upp på grund av arbets- bristbedrivits ger därmed resultat, även om det finns lokala skillnader. Parterna konstaterar att arbetet med en önskvärd lönestruktur och • avtalet ska utformas så att utveckla karriärmodeller, kräver ett fortsatt aktivt arbete och långsiktigt engagemang för att ge ännu bättre resultat. Vårdförbundet framför kritik rörande hur vissa arbetsgivare/verksamheter tillämpar avtalet. Främst anser man att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetslivfinns brister i dialogen om prioriteringen av särskilt yrkesskickliga samt uppföljningen av denna prioritering. OFRSKR/S,P,O har yrkat att de gruppcheferSobona framhåller det goda lokala lönebildningsarbete som bedrivs inom sektorn. Samtidigt innebär storleken på sektorn, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas lokala förutsättningar och en stor mängd verksamheter, att det också finns lokala variationer och i vissa fall utmaningar med avtalets tillämpning. Centrala parter är överens om betydelsen av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas den lokala lönebildningen och det lokala ansvaret för karriärväxling under vissa speciella omständigheter. SEKO har på motsvarande sätt yrkat att de som anställs enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtalet. Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas en välfungerande tillämpning av avtalet. Saco-S För att stödja och stärka det lokala arbetet samt hanteringen av de utmaningar som finns med tillämpningen, har parterna enats om fortsatta partsgemensamma aktiviteter och arbeten. Parterna redogör också nedan för sin syn på prioriteringen av särskilt yrkesskickliga. Denna del som rör parternas samsyn är inget kollektivavtal, utan är avsedd att ge övergripande vägledning. Närmare hantering och tillämpning behöver utformas efter lokala förutsättningar och behov. För att ytterligare öka möjligheten till lönekarriär inom yrket över tid har parterna i inriktningsdokumentet HÖK 19 enats om det nya målet med prioritering av särskilt yrkesskickliga (se HÖK 19, bilaga 1, § 2, punkt 3). Målet utesluter inte prioritering av andra medarbetare och grupper då den lokala lönebildningens grunder fortsatt gäller, däremot finns en skyldighet att beakta avtalets mål med prioritering av särskilt yrkesskickliga. En särskild analys och uppföljning ska också göras av lönenivåer och lönespridning inom respektive yrke, för avtalsfrågor 2013 understrukitatt kunna följa målsättningen med prioriteringen av särskilt yrkesskickliga (se HÖK 19 bilaga 3, mot bak- grund punkt 4). Centrala parter framhåller vikten av dialog mellan lokala parter om prioritering av särskilt yrkesskickliga och vad detta innebär i arbetsgivarens verksamhet. Att de lokala parterna också gemensamt följer tillämpningen av löneavtalet och om det finns behov av stöd till chefer t ex vad gäller att kunna motivera och våga göra tydligare prioriteringar. Då avsikten med prioriteringen av särskilt yrkesskickliga är att öka möjligheterna till lönekarriär inom yrket över tid, avses prioriteringen göras bland de medarbetare som har längre yrkeserfarenhet. Möjligheterna till lönekarriär i det vårdnära arbetet behöver också öka (avser även första linjens chefer). Erfarenhet och vårdnära arbete är dock i sig inte avgörande, utan det är särskild yrkesskicklighet som leder till förbättrade resultat och bidrag till verksamhetens mål. I avtalet framgår att arbetsgivarens bedömning görs utifrån kriterier i det centrala löneavtalet och lokala lönekriterier (se bilaga 1, § 2, punkt 3, Anmärkning). Avtalet innehåller därmed inga speciella kriterier för särskilt yrkesskickliga, utan avsikten är att framhålla de centrala och lokala lönekriterier som finns. Det finns inga krav på att skapa nya lokala begrepp, däremot är det viktigt att föra dialog om de lokala lönekriterierna och om dessa även fångar prioriteringen av särskilt yrkesskickliga eller om förtydliganden/utveckling kan behövas. I det lokala arbetet med löneöversynen och bilaga 5, behöver hänsyn tas till att det finns olika lokala förutsättningar, t ex skillnader i lönestruktur och olika behov av att öka lönespridningen, olika möjligheter till lönestatistisk uppföljning mellan arbetsgivare med många medarbetare inom Vårdförbundets yrken respektive de som har få. Hantering av frågor om önskvärd lönestruktur, ökad lönespridning och prioritering av särskilt yrkesskickliga kan därför variera utifrån lokala förutsättningar och behov. A. Under avtalsperioden har partsarbetet om önskvärd lönestruktur bedrivits. För att fortsätta följa upp och stödja det kontinuerligt sker förändringar lokala arbetet med löneöversynsprocessen, ökad lönespridning och omstruktureringar inom verk- samheten, att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för att stödja medarbetare i omställning och att det därför är angeläget att resurser som finns inom Trygghets- avtalet tas till vara. Mot denna bakgrund har parterna kommit överens om följande inför det fortsatta arbetet med att förhandla fram nå en önskvärd lönestruktur, har parterna enats om att genomföra ytterligare digitala konferenser under 2021. Dels en ytterligare konferens för lokala parter och arbetsgivar- respektive fackliga företrädare i alla regioner, dels två motsvarande digitala konferenser för ett omställningsavtalstörre urval av kommuner. Detta för att följa upp erfarenheter, lokalt utvecklingsarbete och goda exempel, t ex metoder för ökad lönespridning och hanteringen av prioritering av särskilt yrkesskickliga.

Bakgrund. Arbetsgivarverket har sagt Vid bolagets anläggning i Skövde arbetar 2 600 personer med tillverkning av motorer och motorkomponenter. Bolaget är uppdelat i olika funktioner: montering, gjuteri, bearbetning, kvalitet, logistik, teknik och underhåll. De olika funktionerna är i sin tur uppdelade i olika avdelningar. Funktionen montering består bl.a. av avdelningarna måleri och komponent, funktionen gjuteri bl.a. av avdelningarna materialförsäljning, smältning och renseri samt funktionen bearbetning bl.a. av avdelningarna vevaxel, kamaxel, cylinderblock och cylinderhuvud. Arbetsuppgifterna vid avdelningarna skiljer sig åt och funktionerna innefattar således många olika sorters arbetsuppgifter. Bolaget var tidigare bundet av ett lokalt kollektivavtal med förbundet om bemanning som ingicks i oktober 2009. Avtalet reglerade visstidsanställningar och inhyrning av personal. Av det lokala avtalet framgick att bolaget samtidigt fick ha 350 personer visstidsanställda eller inhyrda. Av dessa 350 personer fick andelen från bemanningsföretag vara högst 30 procent, dvs. 105 personer. Det framgick även att parterna skulle träffas regelbundet i ett bemanningsråd. I en bilaga till kollektivavtalet angavs att bemanningsrådet normalt skulle samman- träda en gång per månad och då bl.a. diskutera bemanningsläget, antalet viss- tidsanställda och deras kontraktstid, framtida behov, läget och behovet av inhyrd personal, produktionsplaner samt att bemanningsrådet skulle vara ett forum för diskussioner vid större personalomställningar. Det lokala kollektivavtalet sades upp Trygghetsavtalet i syfte under våren 2010 och löpte ut den 26 november 2010. Bolaget kallade genast till lokal förhandling som ägde rum den 2 och 6 december 2010. I rubriken till förhandlingsprotokollet anges att omförhandla avtalet med följande utgångspunkter: • xxxxxxx ska omfatta arbetstagare som har sagts upp på grund av arbets- brist, förhandlingen avsåg bolagets flexibilitet framöver och • avtalet ska utformas så var en förhandling enligt 11 och 38 §§ medbestämmandelagen. Av protokollet framgår att bolaget anförde att det stödjer arbetslinjen och stimulerar till ett längre arbetslivville uppnå en bemanningsflexibilitet på 30 procent. OFR/S,P,O har yrkat Vidare anfördes att av denna skulle en andel motsvarande 20 procent av de gruppchefer, soldater och sjömän som anställs med stöd av antingen lag om vissa försvarsmaktsanställningar eller centralt kollektiv- avtal om tidsbegränsad anställning ska omfattas av Trygghetsavtalet även då ar- betsbrist inte föreligger. OFR/S,P,O har även yrkat på att de som är anställda med olika arbetsmarknadspo- litiska åtgärder som omfattas av LAS också ska omfattas av Trygghetsavtalet tillsvidareanställda komma från bemanningsföretag samt att Trygghetsstiftelsens kompetens ska kunna användas för karriärväxling under vissa speciella omständigheterbolaget löpande skulle informera hur många som var inhyrda och var de inhyrda befann sig. SEKO har på motsvarande sätt yrkat Av protokollet framgår vidare att förbundet uttalade att man inte kunde göra så enligt medbestämmande- lagens regler utan att bolaget innan inhyrningen påbörjades måste ange antalet inhyrda, var de som anställs skulle arbeta och hur länge de skulle vara kontrakterade vid varje enskilt tillfälle. Det framgår även av protokollet att förbundet ansåg att förhand- lingen enbart hade behandlat 11 § medbestämmandelagen. En central förhandling hölls sedan den 17 december 2010. Förhandlingen behandlade enligt lag om vissa för- svarsmaktsanställningar eller motsvarande centralt avtal ska omfattas av Trygg- hetsavtaletprotokollet "inhyrning genom bemanning". Men därutöver har XXXX även yrkat att lönebidragsanställning som övergår till annan typ av trygghetsanställning ska omfattas av avtaletAv protokollet framgår vidare i huvudsak följande. Saco-S har i inriktningsdokumentet för avtalsfrågor 2013 understrukit, mot bak- grund av Bolaget anförde att det kontinuerligt sker förändringar avsåg att som mest ha 300 personer inhyrda från bemanningsföretag under första kvartalet 2011. Från bolagets sida redovisades även hur många personer som, som mest, skulle befinna sig på respektive funktion. Förbundet menade på sin sida att redovis- ningen av antalet inhyrda från bemanningsföretag borde ske på avdelningsnivå och omstruktureringar inom verk- samheten, inte på funktionsnivå. Det angavs vidare från förbundet att Trygghetsavtalet är ett viktigt verktyg för det inte hade något att stödja medarbetare invända mot konstruktionen av förhandlingsmodellen utan instämde i omställning att den var i linje med 11 och 38 §§ medbestämmandelagen. Förbundet framhöll dock att förbundet inte ansåg att förhandlingsskyldigheten hade uppfyllts eftersom bolaget inte redovisat hur många av de inhyrda som skulle placeras på respektive avdelning och att det därför är angeläget inte gick att resurser bedöma om det var rimligt att ha 300 personer inhyrda. Sedan det lokala kollektivavtalet hade sagts upp gick bolaget således från att ha maximalt 105 personer inhyrda från bemanningsföretag till att ha som finns inom Trygghets- avtalet tas till varamest 300 personer inhyrda. Mot denna bakgrund Bolaget redovisade antalet inhyrda på funktionsnivå trots att funktionerna innefattar olika avdelningar med mycket skilda arbetsuppgifter. När det uppgivna högsta antalet inhyrda per funktion summeras blir det 360 personer, dvs. 60 personer fler än vad som enligt bolaget som mest skulle hyras in under perioden. Bolaget har parterna kommit överens om följande alltså haft för avsikt att fritt kunna flytta de inhyrda mellan olika funktioner. Det skulle således exempelvis vara möjligt att en vecka ha 160 personer inhyrda på funktionen gjuteri för att nästa vecka inte ha någon inhyrd personal alls på den funktionen. Bolaget kallade inför det fortsatta arbetet tredje kvartalet 2011 till lokal förhandling som ägde rum den 19 maj 2011. I förhandlingsprotokollets rubrik anges att det var fråga om en förhandling enligt 11 och 38 §§ medbestämmandelagen angående inhyrning. Av protokollet framgår vidare i huvudsak följande. Bolaget avsåg att som mest hyra in 650 personer från Proffice och Uniflex. Antalet inhyrda redovisades per funktion. Förbundet ansåg att förhandlingen borde ske på avdelningsnivå och att tidsperioden borde vara tydligare kopplad till uppdraget. Den centrala förhandlingen hölls den 29 juli 2011 och i förhandlingsprotokollet angavs att det var en förhandling enligt 14 § medbestämmandelagen. Av protokollet framgår att bolaget avsåg att ha som mest 650 personer inhyrda under det tredje kvartalet och att bolaget redovisade det maximala antalet inhyrda för varje funktion. Det framgår vidare att förbundet, precis som vid den centrala förhandlingen avseende det första kvartalet, inte ansåg sig ha något att invända mot konstruktionen av förhandlingsmodellen utan instämde i att den var i linje med 11 och 38 §§ medbestämmandelagen, men att förhandla fram ett omställningsavtalförbundet ändå ansåg att förhandlingsskyldigheten inte hade uppfyllts eftersom bolaget inte hade redovisat antalet inhyrda på avdelningsnivå. När antalet inhyrda per funktion summeras blir det 765 personer, dvs. 95 personer fler än vad som enligt bolaget som mest skulle hyras in i hela verksamheten under den aktuella perioden.