Arbetstidsförkortning. 1. Förkortningen av arbetstiden gäller de arbetstidsformer vars ordinarie arbetstid är 40 timmar per vecka. Normalt är sådana arbetstidsformer dagsarbete, tvåskiftsarbete och kontinuerligt ett- och tvåskiftsarbete. Därutöver förutsätts att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar och att hans eller hennes arbetstid per år i övrigt endast förkortas av kyrkliga helger, midsommarafton, självständighetsdagen, julafton, nyårsdagen och första maj.
2. Ledighet ges under kalenderåret för utförda ordinarie arbetsdagar enligt följande: minst 18 1 36 2 53 3 70 4 87 5 104 6 121 7 138 8 155 9 172 10 189 11 206 12,5 Som utförda ordinarie arbetsdagar räknas även de arbetsdagar enligt arbetstidsschemat som infaller under arbetstagarens sjukdomstid och som arbetsgivaren betalar lön för sjukdomstid för eller lön för förlossningsledighet för och utbildningstid till den del som arbetsgivaren ersätter inkomstbortfallet. På samma sätt jämställs med ordinarie arbetsdagar den tid som används till kommunfullmäktiges eller kommunstyrelsens möten och till möten som ordnas av nämnder eller andra bestående organ som tillsatts av dem, för Industrifackets förbundsfullmäktiges eller förbundskommittéers möten och den tid som, med de förutsättningar som avtalats om i kollektivavtalet, använts till möten för valnämnder eller -kommittéer som tillsatts för statliga val, 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, uppbåd, repetitionsövningar samt ledighet som orsakats av vård av sjukt barn. Om ledigheten som ska beviljas ingår i den ovan nämnda tiden som ackumulerar antalet ordinarie arbetsdagar, anses den lediga dagen vara förbrukad. För en dylik ledig dag betalas ersättning enligt den genomsnittliga timförtjänsten. En sjuk arbetstagare får inte beordras på skiftledighet. Ifall skiftledigheterna samtidigt ges till hela avdelningen, produktionslinjen eller arbetsskiftet, förbrukas dock skiftledigheterna. Skiftledigheterna förbrukas också om arbetstagaren meddelats om skiftledigheterna innan han eller hon insjuknat. Av arbetstidsförkortningen avdras övriga än under punkt 1 nämnda årliga avtals- eller praxisbaserade semesterarrangemang som förkortar arbetstiden eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar.
3. Ledig tid som intjänats under kalenderåret ska ges arbetstagaren senast före utgången av kalenderåret, eller ifall det inte är möjligt före utgången av april nästa år, om man inte lokalt kommer överens om annat. Ledigheten ges vid den tidpunkt som arb...
Arbetstidsförkortning. Jourtidsersättning utges per pass för lägst åtta timmar.
Arbetstidsförkortning. Schema för beredskapstjänst upprättas i god tid.
Arbetstidsförkortning. Bilaga 5
Arbetstidsförkortning. Att anställda blir föräldrar är en naturlig del av vardagen på arbetsplatsen. Byggbranschen består i dag av flest män. De hinder som finns i kollektivavtalet mot att de anställda tar en aktiv roll i föräldraskapet måste utmönstras. att tid då arbetstagaren är föräldraledig och ledig med tillfällig föräldrapenning inte ska medföra minskning av arbetstidsförkortningen, att arbetstagare som är föräldraledig ska ha rätt att spara intjänad arbetstidsförkortning.
Arbetstidsförkortning. Heltidsanställd medarbetare som arbetar hela perioden den 1 april till den 31 mars (intjänandeår) intjänar rätt till 34 timmars arbetstidsförkortning. Den intjänade ledigheten förläggs under efterföljande uttagsår. Ledigheten förläggs efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och medarbetaren. Vid förläggning ska verksamhetens krav beaktas och ledigheten bör förläggas under lågsäsong eller under period med arbetsbrist, dock ska det så långt som möjligt beakta medarbetarens önskemål om förläggning. Om anställning upphör utan att arbetstidsförkortning tagits ut, får medarbetaren istället en kontant ersättning med den vid tidpunkten gällande lön.
1. Vid annan sysselsättningsgrad än heltid intjänas arbetstidsförkort- ning i proportion till sysselsättningsgraden. För medarbetare som inte arbetar hela intjänandeperioden, det vill säga börjar eller slutar sin anställning under intjänandeperioden eller är frånvarande av orsak som inte ersätts med lön av arbetsgivaren beräknas intjänan- det av arbetstidsförkortningen med 1/365 av 34 timmar för varje övrig anställningsdag.
Arbetstidsförkortning. På begäran av lokal part skall under avtalsperioden göras en genomgång av arbetstids- frågorna på arbetsplatsen i syfte att träffa överenskommelse om förkortning av årsar- betstiden. Överenskommelsen skall ta hänsyn till verksamhetens och individens behov. Sådan lokal överenskommelse kan till exempel innehålla flexibilitet vad gäller arbets- tidsförläggningen för hela eller delar av verksamheten, produktionsanpassad arbetstid, förskjuten arbetstid m.m. De lokala parterna kan avtala om en dags ledighet under avtalsåret 2001, två dagars ledighet under avtalsåret 2002 och tre dagars ledighet under avtalsåret 2003 och varje år därefter. De lokala parterna kan, om man så finner lämpligare, välja annan modell för arbetstidsförkortning. För tjänsteman som är anställd endast del av året proportioneras ledighetens omfatt- ning. Detsamma gäller för tjänsteman som är frånvarande del av året. För tjänsteman som arbetar olika långa dagar gäller ledigheten genomsnittlig arbetsdag. Ledigheten uttages i hela dagar eller delar därav efter överenskommelse mellan tjäns- temannen och arbetsgivaren. På arbetsplatser som saknar tjänstemannaklubb kan överenskommelse träffas med de berörda tjänstemännen. Överenskommelse skall träffas senast den 30 september 2001. Om så ej sker höjs månadslönen generellt med 0,5 % per den 1 mars 2001, den 1 april 2002 och den 1 maj 2003.
Arbetstidsförkortning. Tjänsteman har från och med 2006 under varje kalenderår rätt till en ledig dag. Denna dag utgör en avtalsenlig arbetstidsförkortning och är inte avsedd att ersätta tidigare praxis för permission. För uttagen sådan ledig dag respektive del av dag görs löneavdrag enligt § 9 mom 2:2 respektive mom 3:2 i avtalet om allmänna anställningsvillkor. Om tjänsteman så begär skall avdraget fördelas över två månader. För tjänsteman som är anställd endast del av året proportioneras ledighetens omfatt- ning. För tjänstemän som arbetar olika långa dagar gäller ledigheten genomsnittlig arbetsdag. Ledigheten uttages i hel dag eller del därav efter överenskommelse mellan tjänsteman- nen och arbetsgivaren. Tidigare arbetstidsförkortning enligt 2001 års avtal består men kan efter lokal överens- kommelse omvandlas till denna nya form, där löneavdrag görs vid uttagstillfället. Om så sker ska lönen höjas med 0,5 % för varje sådan betald ledig dag som omvandlas till ledig dag med löneavdrag.
Arbetstidsförkortning. I samband med att avtalet blir tillämpligt skall frågan om arbetstidens längd vid företaget tas upp av de lokala parterna. Har arbetstidsförkortning sedan tidigare tillämpats på företaget skall detta fortsätta tillämpas i det fall parterna inte enas om annat. Träffas avtal om utökad arbetstidsförkortning ska värdet av detta avräknas från utrymmet vid 201x års lönerevision. Har lokal överenskommelse om annat ej träffats gäller följande: En heltidsanställd arbetstagare som har arbetat hela perioden 1 april till 31 mars under ett år (intjänandeår) erhåller full arbetstidsförkortning med 5 timmar för samma tidsperiod påföljande år (uttagsår). Arbetstagare med kortare arbetstid än heltid, erhåller tid för arbetstidsförkortning i proportion därtill. För arbetstagare som inte arbetar hela intjänandeåret, dvs. som börjar eller slutar sin anställning under perioden eller är frånvarande av orsak som inte ersätts med lön av arbetsgivaren, beräknas intjänanderätten av arbetstidsförkortningen enligt följande: (Arbetad tid med lön från arbetsgivaren i antal kalenderdagar)/365 × 5 timmar Frånvaro berättigar till arbetstidsförkortning enbart under tid för vilken arbetsgivaren betalat lön, till exempel lagstadgad sjuklöneperiod eller semester. Vid beräkning av arbetstidsförkortningstimmar tillämpas avrundning upp till närmaste timme.
Arbetstidsförkortning. Arbetstidsförkortning 2020-2023