Kap. 1 Inledande bestämmelser
Kap. 1 Inledande bestämmelser
§ 1 Tillämpningsområde
Om inte annat följer av lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, ska dessa allmänna bestämmelser — fortsättningsvis kallade avtalet — och de till avtalet hörande särskilda bestämmelser / specialbestämmelser, tillämpas på arbetstagare för vilken annat avtal inte gäller.
Om de särskilda bestämmelserna / specialbestämmelserna avviker från avtalet ska dessa tillämpas.
Kap. 2 Allmänna anställningsvillkor
§ 2 har utgått.
§ 3 Anställningsform
Mom. 1 Arbetstagare anställs enligt grunderna för lagen om anställ- ningsskydd (LAS).
Mom. 2 6 § LAS ersätts av följande bestämmelser.
Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalen- dermånader om arbetsgivaren finner det nödvändigt på grund av sär- skilda omständigheter. Arbetstagare med provanställning anställs för viss tid.
Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 § MBL ske.
Mom. 3 Oavsett vad som anges i 5 § LAS gäller följande.
a) Särskilt visstidsförordnande kan meddelas för högst 6 år, dock längst till den månad, då arbetstagaren uppnår den för arbetstagaren gällande pensionsåldern.
b) Med vikarie avses arbetstagare som anställs för att arbeta i stället för annan arbetstagare som är ledig från anställningen (s.k. egentligt vikari- at).
Som vikarie anses också den, som anställs efter att en arbetstagare slutat för att helt eller delvis utföra denna arbetstagares arbetsuppgifter intill
dess efterträdare börjat sitt arbete. Det förutsätts att sådant vikariat inte bestäms till längre tid än som med hänsyn till omständigheterna i fallet normalt krävs tills efterträdaren börjat arbeta.
För andra vikariat gäller vad LAS föreskriver.
c) Skolungdom och andra studerande får under ferier anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete, dock under en sammanhängande tid av högst 3 månader.
d) Arbetstagare som uppnått den åldersgräns vid vilken avgångsskyl- dighet föreligger får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete.
e) Vad i detta moment anges ska inte innebära inskränkning i den rätt att tidsbegränsa anställning som följer av 5 § LAS.
Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om avvikelse från 5 § LAS i andra fall än som anges i mom. 3.
Sådant kollektivavtal får även träffas om avvikelse från övriga bestäm- melser i denna paragraf.
Mom. 5 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivav- tal om avvikelse från 28 § LAS om skyldighet att underrätta lokal arbets- tagarorganisation om tidsbegränsad anställning.
§ 4 Deltidsanställning
Mom. 1 För arbetstagare som är deltidsanställd gäller följande.
a) När arbetstiden bestäms ska eftersträvas att den uppgår till i genom- snitt minst 17 timmar per vecka.
Anmärkning
Ovan angivet tidsmått har fastställts med hänsyn till att vissa sociala förmåner enligt lag och avtal är beroende av arbetstidens längd.
b) Vid behov av arbetskraft ska det, innan nyanställning sker, prövas om arbetstagare som är anställd på arbetsstället och som anmält intresse ska erbjudas höjd sysselsättningsgrad.
Anmärkningar
1. Överenskommelse kan träffas om den närmare tillämpningen av mom. 1 b).
2. Momentet gäller inte om deltidsanställningen är en följd av delpension eller förtidspension.
Mom. 2 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om avvikelse från denna paragraf.
§ 5 Avlöningsförmåner
Mom. 1 Arbetstagare får avlöningsförmåner enligt detta avtal.
Avlöningsförmåner är lön enligt §§ 6, 18 och 19, semesterlön, semester- ersättning och lön under ledighet samt följande särskilda ersättningar
nämligen kompensation för fyllnads- och övertidsarbete, färdtidsersätt- ning, tillägg för obekväm arbetstid, jour- och beredskapsersättning samt tillägg vid förskjuten arbetstid.
Mom. 2 Avlöningsförmåner utges fr.o.m. arbetstagarens första anställ- ningsdag — oavsett om den dagen är arbetsdag eller fridag — t.o.m. ar- betstagarens sista anställningsdag.
Mom. 3 Avlöningsförmåner beräknas per kalendermånad.
Mom. 4 Avlöningsförmåner utbetalas någon av de sista 5 dagarna i må- naden, om inte andra utbetalningsdagar fastställts.
Anmärkningar
1. Om möjligt ska utbetalningsdagar för nästkommande kalenderår fastställas senast i december månad.
2. Om utbetalningsdag har fastställts till bestämt datum varje månad gäller föl- jande.
a) Inträffar fastställd utbetalningsdag på sön- eller helgdag, ska avlönings- förmåner utbetalas andra vardagen före den fastställda utbetalningsdagen.
b) Inträffar fastställd utbetalningsdag på dag före sön- eller helgdag, ska avlö- ningsförmåner utbetalas första vardagen före den fastställda utbetalningsda- gen.
3. Arbetstagarorganisation får påkalla lokal förhandling om angivna utbetal- ningsdagar.
§ 6 Bestämmelser om lön
Tidlön
Mom. 1 Arbetstagare som anställs för en sammanhängande tid av minst 3 månader med arbetstid som omfattar minst 40 % av den för motsva- rande heltid gällande arbetstiden får lön för kalendermånad (månads- lön) som fast kontant lön enligt överenskommelse.
Anmärkning
Fast kontant lön är kontant månadslön.
Som fast kontant lön avses även — om inte annat överenskoms mellan arbetsgivare och arbetstagare — eventuella fasta lönetillägg som utges för kalendermånad.
Mom. 2 Annan arbetstagare får lön per timme (timlön) enligt överens- kommelse eller, om det finns särskilda skäl, lön enligt andra grunder.
Alternativa löneformer
Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv-
avtal om prestationslön — ackordslön, resultatlön eller liknande — eller andra alternativa löneformer. Arbetstagare som omfattas av sådant kol- lektivavtal får ersättning enligt de villkor som framgår av det avtalet.
§ 7 Intyg om arbetsförmåga och hälsoundersökningar
Intyg om arbetsförmåga
Mom. 1 I samband med anställning får arbetsgivare kräva att en ar- betssökande ska lämna av läkare utfärdat intyg om arbetsförmågan. Kostnaden för sådant intyg ersätts av arbetsgivaren.
Intyg om arbetsförmåga ska vara utformat enligt fastställt formulär och, om det krävs, utfärdat av anvisad läkare.
Periodiska hälsoundersökningar
Mom. 2 Om en arbetstagare har arbetsuppgifter där brister i arbets-
tagarens hälsotillstånd medför risk för människors liv, personliga säker- het eller hälsa eller för betydande skador på miljö eller egendom, är ar- betstagaren efter särskild uppmaning av arbetsgivaren skyldig att regel- bundet genomgå hälsoundersökningar som är nödvändiga för bedöm- ning av om arbetstagaren har sådana brister i sitt hälsotillstånd.
Anmärkning
Arbetsgivaren ska upprätta en förteckning över de anställningar / arbetsupp- gifter som är av sådan natur som anges ovan. Arbetsgivaren ska även informera arbetstagarorganisation, som begär det, när ändringar eller tillägg sker i redan upprättad förteckning.
Övriga hälsoundersökningar
Mom. 3 Övriga hälsoundersökningar ska genomföras i nära samför- stånd med arbetstagaren.
§ 8 Allmänna åligganden
Mom. 1 Arbetstagare ska utföra de arbetsuppgifter som framgår av för arbetstagaren gällande anställningsavtal och de åligganden i övrigt, som är förenade med anställningen. Om behov finns är arbetstagare dessut- om skyldig att vikariera för annan arbetstagare hos kommunen och där-
vid helt eller delvis utföra även egna arbetsuppgifter, att byta schema eller förskjuta arbetstiden, att arbeta utöver fastställd arbetstid samt att fullgöra jour och beredskap.
Vid stadigvarande förflyttning av arbetstagare ska beaktas, att vägande skäl ska finnas för att förflytta arbetstagaren mot hennes eller hans öns- kan.
Anmärkningar
1. Om arbetstagare har giltiga skäl att inte byta schema eller förskjuta arbetsti- den, att inte utföra arbete utöver ordinarie arbetstid eller fullgöra jour eller beredskap ska hänsyn tas till det.
2. Arbetstagare är inte skyldig att både fullt ut utföra de egna arbetsuppgifter- na och samtidigt utföra annat arbete hos arbetsgivaren längre tid än 6 månader per kalenderår eller i en följd.
Mom. 2 Arbetstagare är skyldig att följa överenskomna ändringar i detta avtal med tillhörande särskilda bestämmelser / specialbestämmelser.
§ 9 Avstängning m.m. med eller utan avlöningsförmåner
Förseelser m.m.
Mom. 1 Arbetstagare kan på grund av förseelse tillfälligt tas ur arbete av arbetsgivaren. För denna tid ska arbetstagaren avstå samtliga avlönings- förmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Mom. 2 Är arbetstagare på sannolika skäl misstänkt för eller bevisligen skyldig till svårare fel eller försummelse i arbetet, brott som kan medföra fängelse eller svårare förseelse utom anställningen, har arbetsgivaren rätt att i avvaktan på att ärendet avgörs avstänga arbetstagaren från arbete.
Avstängning får ske för högst 30 kalenderdagar i sänder. Har utredning om förseelse upptagits av polis- eller åklagarmyndighet, gäller dock av- stängningen intill dess beslut i åtalsfrågan meddelats eller domen vunnit laga kraft.
Mom. 3 Under avstängning enligt mom. 2 ska arbetstagaren avstå samt- liga avlöningsförmåner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lönen får behållas.
Om avstängning inte åtföljts av annan disciplinär åtgärd än varning el- ler, om åtal väckts och arbetstagaren frikänns eller åtalet läggs ned ska arbetstagaren få innehållna avlöningsförmåner med avdrag för den ar-
betsinkomst som arbetstagaren eventuellt har förvärvat under avstäng- ningstiden.
Mom. 4 Finns annars vägande skäl att avstänga arbetstagare har arbets- givaren rätt att besluta om detta för högst 30 kalenderdagar i sänder.
Under en sådan avstängning behåller arbetstagaren de avlöningsförmå- ner som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbets- tid skulle ha fått.
Medicinska skäl
Mom. 5 Arbetsgivare kan efter att ha hört läkare meddela arbetstagare förbud att arbeta för att förhindra att smitta sprids. Under ett sådant för- bud behåller arbetstagaren avlöningsförmånerna.
Mom. 6 Arbetstagare kan meddelas förbud att arbeta i avvaktan på re- sultat av beordrad läkarundersökning enligt § 7 mom. 2, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift. Under ett sådant förbud får arbetsta- garen sjuklön enligt § 27 mom. 8.
Arbetstagares kostnad för beordrad läkarundersökning ersätts av ar- betsgivaren till den del kostnaderna inte ersätts eller bort ersättas av all- män försäkringskassa.
Mom. 7 Arbetstagare kan avstängas från arbete för högst 30 kalender- dagar i sänder om arbetstagaren
a) vägrar genomgå läkarundersökning enligt § 7 mom. 2, lag, förordning eller statlig myndighetsföreskrift, eller
b) vägrar att följa läkares föreskrift om vård.
Under en sådan avstängning ska arbetstagaren avstå samtliga avlönings- förmåner.
Övrigt
Mom. 8 Arbetstagare som är anhållen, häktad eller frihetsberövad på kriminalvårdens område, ska för den tiden avstå samtliga avlöningsför- måner, om inte arbetsgivaren av särskilda skäl medger att viss del av lö- nen får behållas.
Mom. 9 Arbetstagare som avhåller sig från arbete utan att ha fått ledigt eller inte kan styrka giltigt förfall, ska för denna tid avstå samtliga avlö- ningsförmåner.
§ 10 Ersättning från tredje man m.m.
Mom. 1 Arbetstagare, som drabbas av olycksfall, skada eller sjukdom och där rätt till ersättning kan finnas från annan än arbetsgivaren (tredje man), är skyldig att anmäla detta till arbetsgivaren. Sådan anmälan ska göras så snart som möjligt.
Arbetstagaren har, om arbetsgivaren kräver detta, att bevaka sin rätt till ersättning från tredje man. I sådant fall har arbetstagaren rätt att i sin tur överlämna åt arbetsgivaren att föra arbetstagarens talan i ärendet. I sist- nämnda fall ska arbetsgivaren svara för samtliga kostnader som kan vara förenade med ersättningskravet.
Följer arbetstagaren inte bestämmelserna i andra stycket, första mening- en, får arbetstagarens avlöningsförmåner efter förhandlingar minskas
med skäligt belopp med hänsyn till den skada som vållats arbetsgivaren.
Mom. 2 Har det under den tid då arbetstagare utfört arbete inträffat en händelse, och gör tredje man vid domstol gällande skadeståndsansvar
för arbetstagaren, gäller att arbetsgivaren har både rätt och skyldighet att biträda arbetstagaren i detta ärende. Lämnas i sådant fall biträde av ar- betsgivaren svarar arbetsgivaren för samtliga rättegångskostnader i
ärendet.
Bestämmelsen i stycket ovan gäller inte i ärenden där det finns motstri- diga intressen mellan arbetstagaren och arbetsgivaren eller annan arbets- tagare.
Arbetsgivaren är inte skyldig att biträda arbetstagare som, utan arbets- givarens medgivande, fullföljer talan i högre rätt.
Arbetstagare som ålagts att inställa sig vid domstol på grund av sådan skada som avses i första stycket har rätt att behålla lön för den del av or- dinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelsen i domstolen,
dock inte för den tid som arbetstagaren är avstängd från arbete.
Mom. 3 Arbetstagare, som kallats till domstol som vittne eller sakkunnig för att höras om förhållande om vilket arbetstagaren har kännedom på
grund av sin anställning, har rätt att behålla lön för den del av ordinarie arbetstidsförläggning som åtgår för inställelse i domstolen. För inställel- se utom ordinarie arbetstid utges ersättning per timme med belopp mot- svarande fyllnadslön enligt Bilaga A. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen
(SemL).
§ 11 Arbetstid
Inledande bestämmelse
Mom. 1 Arbetstidslagen (ATL) gäller med följande och i särskilda be- stämmelser / specialbestämmelser angivna tillägg.
Avvikelser från ATL
Mom. 2 Oavsett vad som anges i ATL
a) får rast under nattarbete utbytas mot måltidsuppehåll
b) anses studieledighet inte som arbetad tid
c) anses förlängd arbetstid på grund av vikariat inte som mertid
d) anses förskjuten arbetstid eller byte av schema inte som mer- eller övertid
e) kan beräkning av ordinarie arbetstid, jourtid, övertid och mertid gö- ras per kalendermånad
f) kan begränsningsperiod omfatta högst 16 veckor.
Anmärkning
Ordinarie arbetstid får uppgå till högst 48 timmar per vecka i genomsnitt under en period av 4 veckor.
Möjligheter till lokala avvikelser från ATL
Mom. 3 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivav- tal om avvikelse från
a) 7 § andra stycket (10 § första stycket) ATL om att likställa kompensa- tionsledighet med arbetad tid
b) 8 § ATL om annat uttag av övertid och annan begränsningsperiod för övertid
c) 10 § andra stycket ATL om annat uttag av mertid
d) 13 § första stycket ATL om nattvila
e) 14 § första stycket ATL om veckovila
f) 15 § tredje stycket ATL om förläggning av raster
g) 15 § ATL om utbyte av rast mot måltidsuppehåll i andra fall än som anges i mom. 2.
h) Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om längre begränsningsperiod än 16 veckor, dock högst 1 år. Kollektivavtal får även träffas om avvikelse från anmärkningen till mom. 2 f).
Anmärkning
Ovanstående reglering avser inte att utesluta tillämpning av 3 § andra stycket ATL.
Genomsnittlig arbetstid
Mom. 4 Den ordinarie arbetstiden för heltidsanställd ska — om inte an- nat framgår av följande — vara i genomsnitt 40 timmar per helgfri vecka. Det innebär att denna arbetstid i vecka, då helgdag infaller på någon av dagarna måndag–lördag (s.k. lätthelgdag) minskar med antalet ordinarie arbetstimmar som annars skulle fullgjorts sådan dag.
Ordinarie arbetstid som är förlagd till vardag såväl som sön- och helg-
dag eller till vardag och helgdag ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 38 timmar 15 minuter per vecka under tillämplig begränsningsperiod.
Vid förläggning som kontinuerligt treskiftsarbete ska dock den genom- snittliga arbetstiden per vecka vara 34 timmar 20 minuter och vid för- läggning som intermittent treskiftsarbete 36 timmar 20 minuter.
Omfattar den ordinarie arbetstiden enligt föregående stycke inte samt- liga lätthelgdagar, ska den fastställas i proportion till antalet sådana da- gar med ordinarie arbetstid under kalenderåret.
Ordinarie arbetstid, som till övervägande del avser underjordsarbete, ska för heltidsanställd vara i genomsnitt 36 timmar per helgfri vecka.
Anmärkning
Till underjordsarbete räknas inte arbete förlagt till särskilt för sitt ändamål iordningställt bergrum eller annat under jord beläget utrymme.
Mom. 5 Med helgdag enligt mom. 4 likställs påsk-, pingst-, midsom mar-, jul- och nyårsafton.
Mom. 6 Med undantag från bestämmelserna ovan kan — för att möjlig- göra sommartid — olika lång ordinarie arbetstid fastställas under olika delar av året under förutsättning att i mom. 4 angivna arbetstider ge-
nomsnittligt per kalenderår behålls.
Förläggning av arbetstid
Mom. 7 Förläggning av ordinarie arbetstid bör vid behov anges i arbets- tidsschema eller liknande, som överenskoms med företrädare för arbets- tagarorganisationen.
Anmärkning
Vid oenighet om arbetstidsschema kan frågan tas upp till lokal förhandling. Be- gäran om sådan förhandling ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av arbetstiden med iakttagande av bestämmelser- na i denna paragraf.
Flextid
Mom. 8 Vid flexibel arbetstid gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av Bilaga C. Överenskommelse om avvikelse från Bilaga C får träffas.
Personalpool
Mom. 9 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D. Överenskommelse om avvikelse från Bila- ga D får träffas.
§ 12 Bisysslor
Mom. 1 Arbetstagare ska på begäran anmäla bisyssla och lämna de
uppgifter, som arbetsgivaren anser behövs för bedömning av bisysslan.
Arbetsgivaren får förbjuda bisysslan om arbetsgivaren finner att bisyss- lan kan
a) inverka hindrande för arbetsuppgifterna,
b) påverka arbetstagarens handläggning av ärenden i sitt arbete hos arbetsgivaren, eller
c) innebära verksamhet som konkurrerar med arbetsgivarens.
Mom. 2 Förtroendeupp drag inom fackliga, politiska eller ideella organisationer räknas inte som bisyssla.
§ 13 Disciplinpåföljd
Mom. 1 Arbetstagare som i arbetet gjort sig skyldig till fel eller försum- melse kan meddelas disciplinpåföljd i form av skriftlig varning.
Disciplinpåföljd får dock inte meddelas arbetstagare för att arbetstagaren har deltagit i strejk eller jämförlig stridsåtgärd.
Mom. 2 För samma förseelse får arbetsgivaren inte samtidigt meddela
mer än en disciplinpåföljd. Har arbetsgivaren anmält förseelsen till polis- eller åklagarmyndighet, får arbetsgivaren inte inleda eller fortsätta disci- plinärt förfarande med anledning av den förseelsen.
Sedan arbetstagare slutat sin anställning hos arbetsgivaren får disciplin- påföljd inte meddelas arbetstagaren. Inte heller får disciplinpåföljd med- delas arbetstagare under uppsägningstid för händelse som inträffat före uppsägningen.
Mom. 3 Innan fråga om disciplinär åtgärd avgörs ska berörd arbets-
tagare ges tillfälle att yttra sig och lokal arbetstagarorganisation under- rättas om den tilltänkta åtgärden. Organisationen har rätt till överlägg- ning i frågan. Överläggning ska påkallas senast 7 kalenderdagar efter det att underrättelsen mottagits.
Mom. 4 Beslut om disciplinär åtgärd enligt denna paragraf ska medde- las skriftligen och på sådant sätt att tvekan inte kan uppstå om anled- ningen till åtgärden.
§ 14 Vissa bestämmelser om turordning och företrädesrätt
Mom. 1 Oavsett vad 22, 25 och 27 §§ LAS föreskriver gäller följande.
Mom. 2 Har arbetstagare anställts enligt § 3 mom. 2, mom. 3 a), c) och d) ger sådan anställning inte företräde till återanställning.
Mom. 3 Företrädesrätt till återanställning gäller inte vikariat, som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalenderdagar.
Mom. 4 Företrädesrätt till återanställning gäller inte arbete, som behöver disponeras för omplacering eller tas i anspråk enligt § 4 mom. 1 b).
Mom. 5 Arbetstagare som har företrädesrätt till återanställning enligt 25
§ LAS har inte rätt att lämna den tidigare anställningen innan denna
upphört, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren enas om annat. Är den
erbjudna anställningen en tillsvidareanställning, bör ett sådant medgi- vande lämnas om det kan ske utan olägenhet.
Mom. 6 Förekommer i olika arbetstagarorganisationers lönekollektiv-
avtal eller i olika lönekollektivavtal med en och samma arbetstagarorga- nisation anställningar, för vilka gäller samma yrkesbeteckning / tjänstebe- nämning, ska för sådana anställningar inom samma förvaltningsområde gälla gemensam turordning vid uppsägning och företräde till återan- ställning.
Mom. 7 För att bevara sin företrädesrätt till återanställning enligt LAS eller detta avtal ska arbetstagare senast inom en månad efter det att an- ställningen upphört skriftligen anmäla anspråk på företrädesrätt.
Mom. 8 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivav- tal om avvikelse från denna paragraf. Vid upprättande av sådant kollek- tivavtal ska vid tillämpning av 22 och 25 §§ LAS eftersträvas att ut- sträcka räckvidden för turordning och företrädesrätt så långt som det är praktiskt möjligt. Företrädesberättigad arbetstagares önskemål om an- ställning även utanför avtalets räckvidd ska i möjligaste mån beaktas.
Om överenskommelse inte träffas avses med ”verksamhet” styrelses el- ler nämnds förvaltningsområde.
Anmärkning
Vid bedömning av vad som är praktiskt möjligt från tillämpningssynpunkt ska hänsyn bl.a. tas till om det på grund av antalet anställda eller områdets geogra- fiska utsträckning finns uppenbara svårigheter att tillämpa gemensam turord- ning vid uppsägning och gemensam företrädesrätt till återanställning eller om kommunen på grund av arbetsuppgifternas servicekaraktär måste indela verk- samheten i distrikt med hänsyn till allmänhetens servicebehov.
§ 15 Uppsägningstid m.m.
Mom. 1 För arbetstagare, anställd tills vidare och med sammanhängan- de anställning sedan minst 12 månader enligt detta avtal, är uppsäg- ningstiden oavsett vad LAS föreskriver:
a) vid uppsägning från arbetsgivarens sida: 6 månader,
b) vid uppsägning från arbetstagarens sida: 3 månader.
Arbetsgivaren får för särskilt fall besluta att nämnda uppsägningstider ska gälla för arbetstagare med kortare anställningstid.
Mom. 2 Vad under mom. 1 a) angivits gäller inte arbetstagare, som varit anställd hos arbetsgivaren under minst 15 år eller, om arbetstagaren fyllt 40 år, under minst 10 år, om arbetstagaren sägs upp på grund av att för- valtningsorganisationen ändrats eller att arbetsuppgifterna upphört. För arbetsgivaren ska då gälla en uppsägningstid av 1 år.
Mom. 3 Uppsägning ska vara skriftlig.
Mom. 4 Efter framställning från arbetstagaren kan arbetsgivaren medge förkortning av uppsägningstiden.
Mom. 5 Arbetstagare, som är anställd på särskilt visstidsförordnande enligt § 3 mom. 3 a), kan genom anmälan senast 6 månader före anställ- ningsperiodens slut få anställningen att upphöra då perioden slutar. Se- nast 6 och tidigast 9 månader innan anställningsperioden upphör ska ar- betsgivaren besluta om anställningen ska förlängas eller inte.
Anmärkning
Arbetstagare, som är anställd på särskilt visstidsförordnande, får på egen begä- ran lämna anställningen under löpande anställningsperiod. Arbetsgivaren fast- ställer uppsägningstiden vilken får vara högst 12 månader.
Mom. 6 Arbetstagare, som lämnar sin anställning utan att följa gällande uppsägningstid, mister innestående avlöningsförmåner, dock högst med ett belopp som motsvarar lönen för 14 kalenderdagar.
Mom. 7 För arbetstagare i sådan företagsledande eller därmed jämförlig ställning, som avses i 1 § andra stycket 1 i LAS, gäller förutom det som
anges i mom. 1–6 och § 17 dels att uppsägning från arbetsgivarens sida ska vara sakligt grundad, dels de uppsägningstider som anges i 11 § LAS.
Mom. 8 Oavsett vad i 15, 30, 30 a och 31 §§ LAS föreskrivs gäller inte
någon skyldighet att ge besked, underrättelse och varsel för anställning som avses i § 3 mom. 2, mom. 3 a), c) och d) i detta avtal och inte heller för vikariat som vid vikariatets början bedöms vara högst 14 kalender- dagar.
§ 16 Beräkning av anställningsförmåner under uppsägningstid
Mom. 1 Om arbete inte kan erbjudas arbetstagare under uppsägningsti- den ska vid beräkning av anställningsförmåner följande gälla.
Till vad som i 12 § LAS anges som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas samtliga i berört lönekollektivavtal eller på annat sätt fastställda
anställningsvillkor upptagna löne- och andra anställningsförmåner med undantag för
a) ersättning för övertidsarbete, fyllnadslön, färdtidsersättning, tillägg vid förskjuten arbetstid och
b) sådana ersättningar som har karaktären av kostnadsersättning, som exempelvis traktaments- och resekostnader och liknande.
Anmärkning
Som ”lön och andra anställningsförmåner” räknas även höjda avlönings- förmåner — bortsett från de undantagna — som retroaktivt kan komma att fastställas genom förhandlingsöverenskommelse under uppsägningstiden.
Mom. 2 Vid tillämpning av mom. 1 ska
a) tillägg för obekväm arbetstid beräknas till vad som arbetstagaren en- ligt gällande arbetstidsförläggning skulle ha fått,
b) jour- och beredskapsersättning beräknas till vad som arbetstagaren enligt gällande jour- eller beredskapslista skulle ha fått och
c) ackordslön beräknas till vad som arbetstagaren genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått.
§ 17 Avgång med pension
Mom. 1 Om inte annat följer av de pensionsbestämmelser som gäller för en arbetstagare, är arbetstagaren skyldig att utan uppsägning lämna sin anställning vid utgången av kalendermånaden innan den under vilken arbetstagaren fyller 65 år. Arbetstagaren kan dock medges att stå kvar i anställningen genom beslut av arbetsgivaren.
Anmärkningar
1. Besked om avgångsskyldigheten ska lämnas enligt 33 § första stycket LAS.
2. En arbetstagares ansökan om att stå kvar i anställningen bör arbetsgivaren snarast delge arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation. Den lokala arbets- tagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om ansökan.
Mom. 2 En arbetsgivare, som vill att anställningsvillkoren ska omregle- ras till lägre sysselsättningsgrad och oförändrade eller andra arbetsupp- gifter på grund av att arbetstagaren har rätt till partiell förtidspension enligt lagen om allmän försäkring (AFL), ska skriftligen ge arbetstagaren besked om detta minst en månad i förväg. Samtidigt ska arbetstagarens lokala arbetstagarorganisation underrättas om beskedet av arbetsgiva- ren.
Anmärkningar
1. Anställningsvillkorens omreglering enligt arbetsgivarens besked ska vara utifrån verksamhetens krav och arbetstagarens arbetsförmåga. Den lokala ar-
betstagarorganisationen har rätt till överläggning med arbetsgivaren om beske- det.
2. En arbetstagare, vars anställningsvillkor omreglerats enligt momentet och vars förtidspension helt upphör genom att arbetsförmågan inte längre är ned- satt, ska beredas tillfälle att på nytt få sina anställningsvillkor omreglerade om arbetsgivaren prövar så är möjligt.
Mom. 3 Vid omreglering av anställningsvillkoren enligt mom. 2 bör ef- tersträvas att sysselsättningsgraden fastställs genom formeln
a x (1 – b) = c, varvid
a = den tidigare sysselsättningsgraden,
b = omfattningen av den partiella förtidspensionen (exempelvis 0,50 vid halv förtidspension), och
c = den nya sysselsättningsgraden.
Mom. 4 Arbetstagare med fast kontant lön som fått sina anställnings- villkor omreglerade enligt mom. 2 och 3 får lön enligt § 6 mom. 1.
Mom. 5 Om arbetsgivaren och arbetstagaren, som fått besked enligt mom. 2, inte träffar en överenskommelse om omreglering av anställ- ningsvillkoren före den tidpunkt för omreglering som beskedet anger,
ska för både arbetsgivaren och arbetstagaren gälla en uppsägningstid av en månad oavsett vad LAS eller § 15 mom. 1 och 2 föreskriver.
Anmärkning
Bestämmelser om avgångsskyldighet vid hel förtidspension enligt AFL finns i 33 § andra stycket LAS.
Kap. 3 Särskilda bestämmelser om lön och ersättningar
§ 18 Beräkning av lön i vissa fall
Partiell ledighet under hel kalendermånad
Mom. 1 Vid partiell ledighet under hel kalendermånad beräknas månadslönen enligt följande formel:
a − b x c = d a
a = genomsnittligt antal timmar per vecka, som för arbetstagaren är or- dinarie arbetstid,
b = genomsnittligt antal timmar per vecka, som är partiell ledighet, c = arbetstagarens månadslön och
d = arbetstagarens månadslön vid partiell ledighet under hel kalender- månad.
Ledighet under del av kalendermånad
Mom. 2 Lön som avser del av kalendermånad beräknas för månadsav- lönad arbetstagare för kalenderdag och utges med belopp, motsvarande månadslönen delad med antalet kalenderdagar i månaden.
Mom. 3 Vid beräkning av lön för kalendermånad ska sammanlagd le- dighet utan rätt till lön under del av månad anses omfatta det antal ka- lenderdagar som svarar mot antalet arbetsdagar, vilka skulle ha full- gjorts under denna ledighet. Antalet kalenderdagar, med två decimaler, erhålls genom multiplikation av antalet arbetsdagar med
a) 1,40 för arbetstagare, vars ordinarie arbetstid är förlagd till 5 dagar per vecka eller — vid annan begränsningsperiod — till genomsnittligt 5 dagar per vecka
b) för annan arbetstagare den faktor, med två decimaler, som erhålls ge- nom att antalet kalenderdagar i begränsningsperioden delas med antalet arbetsdagar i denna.
Motsvarande beräkningssätt ska tillämpas vid partiell ledighet utan rätt till lön under del av kalendermånad.
Anmärkningar
1. Skulle vid beräkning av faktor enligt b) uppkomma fler än två decimaler bortses från denna / dessa.
2. Vid ledighet enligt § 27 mom. 1 ska, för tid som ingår i en sjuklöneperiod,
under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt lagen om sjuklön, el- ler då dagberäknad sjukpenning utges, omfattningen av sammanlagd sådan le- dighet under del av månad beräknas enligt detta moment. Då kalenderdagsbe- räknad sjukpenning eller rehabiliteringspenning utges, ska sammanlagd sådan ledighet under del av månad anses omfatta samtliga kalenderdagar med sådan förmån.
3. Vid ledighet för tjänstgöring inom totalförsvaret enligt § 29 mom. 1 då dag- penning utges enligt förordningen om förmåner till totalförsvarspliktiga eller motsvarande bestämmelser ska sammanlagd sådan ledighet under del av må- nad anses omfatta samtliga kalenderdagar med dagpenning.
4. Vid annan ledighet under del av enstaka dag än ledighet på grund av sjuk- dom eller ledighet med tillfällig föräldrapenning ska för varje timme löneav- drag göras med 1 / 165 av arbetstagarens månadslön. Är arbetstagaren deltids-
anställd ska lönen först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsan- ställd med full ordinarie arbetstid.
§ 19 Bestämmelser för uppehållsanställning
Inledande bestämmelser
Mom. 1 För anställning med uppehåll (ferier) gäller följande.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller endast för arbetstagare med fast kontant lön. För en visstidsanställd arbetstagare ska bestämmelserna till- lämpas endast om anställningen avser minst hel termin.
Verksamhetsår är den tidsperiod om 12 månader, som förflyter från verksamhetens början på hösten till motsvarande tidpunkt därpå följan- de höst.
Arbetsår är den tidsrymd av verksamhetsåret, då arbetstagaren är ar- betsskyldig.
Uppehåll — vinter- och sommaruppehåll — är den tidsrymd av verk- samhetsåret, då arbetstagaren inte är arbetsskyldig.
Uppehållslön är den lön, som arbetstagare får under sommaruppehåll.
24
Lönebestämmelser
Mom. 2 Arbetstagare som har anställning med uppehåll får under ar- betsår och vinteruppehåll lön eller lön under ledighet på sätt som fram- går av detta avtal.
Vid anställning med uppehåll i stället för anställning med semester ska lön, lön under ledighet och uppehållslön beräknas enligt reglerna i den- na paragraf.
Löneberäkning ska göras på grundval av överenskommen lön för an- ställning med semester, varvid lönebeloppet multipliceras med tillämp- lig uppehållslönefaktor enligt följande tabell.
Antal kalenderdagar under arbetsåret | Uppehållslönefaktor |
241–247 | 0,77 |
248–254 | 0,79 |
255–261 | 0,81 |
262–268 | 0,83 |
269–275 | 0,85 |
276–282 | 0,88 |
283–289 | 0,90 |
290–296 | 0,92 |
297–303 | 0,94 |
304–310 | 0,96 |
311–317 | 0,98 |
Fr.o.m. arbetsårets början det kalenderår arbetstagaren fyller 40 år för- höjs uppehållslönefaktorn med 0,03.
Efter överenskommelse kan löneberäkning göras på grundval av lönebe- loppet som är fast kontant lön för anställning med uppehåll.
Anmärkning
Arbetstagare som arbetar under vinter- och sommaruppehåll får ersättning per timme enligt Xxxxxx A – fyllnadslön.
Beräkning av uppehållslön
Mom. 3 Under sommaruppehåll ska — i stället för lön eller lön under ledighet — utges uppehållslön beräknad på sätt som anges i mom. 5.
Mom. 4 Vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabili- teringspenning under de 45 första kalenderdagarna av sommaruppehål- let behåller arbetstagaren uppehållslönen. Under övrig del av sommar- uppehållet gäller att arbetstagaren behåller 20 % av uppehållslönen vid ledighet med sjukpenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning.
Anmärkning
Infaller sjuklöneperiod enligt lagen om sjuklön under de 45 första kalender- dagarna av sommaruppehållet utges även sjuklön beräknad på uppehållslön.
Mom. 5 Uppehållslön — i vilken ingår semesterlön och semester-
ersättning med belopp som förutsätts i semesterlagen (SemL) / avtalet — utges enligt jämförelse mellan lön för helt verksamhetsår och under ar- betsåret mottagen lön samt beräknas på sätt nedan anges.
a) Till arbetstagare, som varit anställd under hela arbetsåret och som va- rit ledig utan avlöningsförmåner under högst 30 kalenderdagar och inte varit frånvarande av annan anledning än ledighet som enligt § 33 mom. 12 är semesterlönegrundande eller ledighet enligt § 32 mom. 1 under vil- ken arbetstagaren medgivits rätt att behålla minst 40 % av den för
motsvarande heltidsanställd utgående lönen, beräknas och utges uppe- hållslön enligt samma grunder som lön.
b) För annan arbetstagare beräknas uppehållslönen genom jämförelse mellan antalet kalenderdagar enligt nedan och antalet kalenderdagar under hela arbetsåret och vinteruppehållet.
• Tid under vilken arbetstagaren arbetat inklusive mellanliggande fridagar.
• Tid under vilken arbetstagaren varit frånvarande på grund av le- dighet som enligt § 33 mom. 12 är semesterlönegrundande eller le- dighet enligt § 32 mom. 1 då arbetstagaren medgivits rätt att behål- la lönen eller del därav, dock lägst lön motsvarande minst 40 % av den för motsvarande heltidsanställd utgående lönen.
• Tid under vilken arbetstagaren varit ledig utan avlöningsförmåner, dock högst 30 kalenderdagar.
26
• Tid under vinteruppehåll under vilken arbetstagaren fått lön enligt mom. 7.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig för utbildning och har fått behålla del av lönen i and- ra fall än som avses ovan, ska denna lön — i den mån inte semesterförmåner härför utgetts på annat sätt — uppräknas med 12 % och inbegriper då semester- förmåner. För arbetstagare som enligt § 33 mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semes- terdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här
x.x. xxxxxxxxxxxx från arbetsgivaren.
c) Vid förändring av sysselsättningsgraden under arbetsåret ska
uppehållslönen beräknas på den genomsnittliga sysselsättningsgraden under arbetsåret och vinteruppehållet. Genomsnittet framräknas på
grundval av antalet kalenderdagar under arbetsåret och
vinteruppehållet, då arbetstagaren haft de olika sysselsättningsgraderna.
Även vid partiell ledighet under del av dag under arbetsåret utan avlöningsförmåner beräknas uppehållslönen på detta sätt.
Anmärkningar
1. Med sysselsättningsgrad avses för anställningen fastställd omfattning av ar- betstiden i förhållande till heltidsanställd arbetstagares arbetstid.
2. För deltidsanställd arbetstagare med under arbetsåret förändrad sysselsätt- ningsgrad ska, vid beräkning av uppehållslönen, månadslönen per sista dagen av arbetsåret först uppräknas till lön som om arbetstagaren är heltidsanställd med full ordinarie arbetstid.
Mom. 6 För arbetstagare, som under arbetsåret eller vinteruppehållet börjar eller slutar anställning med uppehåll, ska uppehållslön beräknas enligt mom. 5.
Mom. 7 För arbetstagare, som
a) slutar under vinteruppehållet och som varit anställd från arbetsårets början till vinteruppehållets början, fastställs sista anställningsdagen till den 31 december,
b) börjar vid vinteruppehållets slut och är anställd till arbetsårets slut, fastställs första anställningsdagen till den 1 januari.
Anmärkning
Arbetstagare som är ledig för vård av barn eller utbildning och avbryter ledig- heten för att återgå i arbete senare än 7 kalenderdagar före vinteruppehållet och som avser att fortsätta ledigheten efter uppehållet har inte rätt till lön under vinteruppehållet. Om arbetstagaren ska återgå i arbete efter vinteruppehållet gäller motsvarande avseende tid t.o.m. den 31 december.
Mom. 8 Övergår arbetstagare från anställning med uppehåll till anställ- ning med semester hos samma arbetsgivare eller omvänt, ska uppehålls- lön respektive semesterförmåner beräknas och utges som om den tidiga- re anställningen upphört och ny anställning hos arbetsgivaren tillträtts.
Utbetalning av uppehållslön
Mom. 9 Uppehållslön bör fördelas jämnt på utbetalningstillfällena under sommaruppehållet. Om arbetstagaren under verksamhetsåret lämnat an- ställningen hos arbetsgivaren ska dock uppehållslönen i sin helhet utbe- talas snarast möjligt.
Semesterbestämmelser
Mom. 10 Uppehållslönen får inte understiga den semesterlön, som ar- betstagaren skulle ha fått enligt SemL / avtalet.
Arbetstagares semesterledighet enligt SemL / avtalet ska anses förlagd till tid räknat fr.o.m. första vardagen av sommaruppehållet. Som intjänan-
deår räknas verksamhetsår.
Arbetstagare, som på grund av semesterlönegrundande frånvaro inte
fått semesterledighet enligt SemL / avtalet — och gjort framställning utan dröjsmål om utbyte av ledigheten — kan få sådan ledighet förlagd till arbetsåret, om denna inte kan förläggas till annan tid.
Arbetstagare som har anställning med uppehållslön har inte rätt att spa- ra semesterdagar.
Uppehållslönetillägg utges enligt Bilaga A i stället för semesterlönetill- lägg enligt avtalet och utbetalas vid första utbetalningstillfället under sommaruppehållet.
Övriga bestämmelser
Mom. 11 För arbetstagare som har anställning med uppehåll — och inte är lärare anställd inom utbildningsväsendet — ska;
a) vid beräkning av antalet årsarbetsdagar och fastställande av ersätt- ningsbar tid enligt lagen om allmän försäkring (AFL) eller lagen om ar- betsskadeförsäkring (LAF), inräknas ledighet motsvarande semester
med 35 dagar,
28
b) vid ledighet med dagberäknad sjukpenning eller tillfällig föräldra- penning enligt AFL eller LAF, ledighetens omfattning beräknas enligt
§ 18 mom. 3, varvid antalet i ledigheten ingående arbetsdagar multipli- ceras med den faktor, med två decimaler, som erhålles genom att 365 divideras med för arbetstagaren beräknat antal årsarbetsdagar enligt
AFL.
Mom. 12 När tid för företrädesrätt till återanställning enligt LAS till-
godoräknas ska visstidsanställning för hel termin anses omfatta 6 måna- der.
§ 20 Övertid m.m.
Heltid
Mom. 1 Heltidsanställd arbetstagare, som har en enligt detta avtal fast- ställd arbetstid och utför arbete på tid överstigande den fastställda tiden, har rätt till kompensation för övertidsarbete under förutsättning att över- tidsarbete beordras på förhand. Endast efter godkännande av behörig överordnad kan kompensation utges för övertidsarbete, som inte kunnat beordras på förhand.
Förvaltningschef (motsvarande) har inte rätt till kompensation för över- tidsarbete.
Då arbetstagare med funktion som ställföreträdare med rätt till övertids- kompensation arbetar i sin överordnades ställe, utges dock kompensa- tion för övertidsarbete endast om den överordnade arbetstagaren har
rätt till sådan kompensation.
Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektivavtal om
undantag från rätt till kompensation för övertidsarbete. Med arbetstaga- re som får fast kontant lön kan arbetsgivare träffa överenskommelse om att arbetstagaren inte ska ha rätt till kompensation för övertidsarbete.
Anmärkning
Meddelande om att utföra övertidsarbete ska såvitt möjligt lämnas senast 4 timmar före den ordinarie arbetstidens slut.
Mom. 2 För övertidsarbete enligt ovan under 2 timmar närmast före och efter ordinarie arbetstid — enkel övertid — utges kompensation för varje övertidstimme med 1 ½ timmes ledighet eller med ersättning enligt Bila- ga A. För övertidsarbete under annan tid — kvalificerad övertid — utges kompensation för varje övertidstimme med 2 timmars ledighet eller med ersättning enligt Bilaga A.
Om övertidsarbete utförts både före och efter ordinarie arbetstid ska den tid, som sammanlagt överstiger 2 timmar — inräknat eventuellt övertids- arbete på tid mellan ett i flera perioder uppdelat ordinarie arbetspass — vara kvalificerad övertid.
Vid beräkning av övertidsarbete enligt detta moment ska påbörjad halv- timme anses som fullgjord halvtimme.
När övertidsarbete påbörjas före kl. 05.00 ska — oberoende av vad som ovan anges — ersättning för kvalificerad övertid utges för arbete utfört under de 2 timmarna närmast före ordinarie arbetstids början.
Som övertidsarbete betraktas inte tid, som genom ändrad förläggning eller förskjutning av arbetstiden blir ordinarie arbetstid.
Deltid
Mom. 3 Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den fastställda arbetstiden (fyllnadstidsarbete), får — med i andra stycket angivet
undantag — fyllnadslön för detta enligt bestämmelserna i Bilaga A. Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan fyllnadstids- arbete i stället ersättas med ledighet av motsvarande längd.
Deltidsanställd arbetstagare, som arbetar utöver den för motsvarande heltidsanställning enligt detta avtal fastställda arbetstiden (övertidsarbe- te), får kompensation under samma förutsättningar och efter samma
grunder som gäller för heltidsanställd.
Oberoende av om den fastställda arbetstiden fullgjorts eller inte ska
a) arbete på fridag och under beordrad jour eller beredskap anses som kvalificerad övertid och
b) arbetstid som överstiger 8 timmar per dag — eller i schema upptagen längre ordinarie arbetstid — utgöra arbete på övertid.
Anmärkning
Med fridag enligt a) avses lör-, sön- och helgdag som inte är ordinarie arbetstid.
Flextid
Mom. 4 Vid flexibel arbetstid gäller de särskilda bestämmelser som framgår av Bilaga C.
30
Personalpool
Mom. 5 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.
§ 21 Färdtid
Mom. 1 Arbetstagare som under inrikes resa i arbetet utanför den vanli- ga verksamhetsorten färdas under tid, som inte är ordinarie arbetstid, får färdtidsersättning enligt vad som nedan anges och med belopp som
framgår av Bilaga A.
Arbetstagare får inte färdtidsersättning för tid, då fyllnadslön, kompen- sation för övertidsarbete eller annan särskilt bestämd ersättning än trak- tamentsersättning utges.
Anmärkning
Med resa i arbetet avses en av förrättning direkt föranledd resa och med den vanliga verksamhetsorten avses detsamma som i traktamentsavtalet.
Mom. 2 Om arbetstagaren saknar bestämd ordinarie arbetstid, utges inte färdtidsersättning för tid mellan klockan 08.00 och 17.00 måndag-fredag, om tiden inte infaller under helgdag, midsommar-, jul- eller nyårsafton.
Mom. 3 Färdtidsersättning utges inte för sådan tid mellan klockan 22.00 och 06.00 då arbetstagaren disponerar sovplats på tåg eller hyttplats på fartyg.
Väntetid som föranleds av tillfälligt uppehåll eller avbrott i färden (tåg- byte eller annat byte av färdmedel) likställs med färdtid.
Färdtidsersättning utges endast för färdtid och i föregående stycke nämnd väntetid, som sammanlagt varar under minst 30 minuter.
Mom. 4 Färdtidsersättning utges endast för färdtid och väntetid som är försvarlig med hänsyn till den avsedda förrättningen, resekostnaden och kommunikationsmöjligheterna.
§ 22 Obekväm arbetstid
Mom. 1 Arbetstagare, som arbetar enligt fastställt schema eller därmed jämförlig handling och som fullgjort sådant effektivt arbete på obekväm tid, som inte är övertidsarbete, får tillägg för obekväm arbetstid.
Dock ska arbetstagare, som har ordinarie arbetstid förlagd till vardag så- väl som sön- och / eller helgdag, få tillägg för arbete på obekväm arbets- tid även när arbetet är fyllnads- eller övertidsarbete.
Anmärkning
Tillägget utges inte vid övertidsarbete under jour och beredskap.
Mom. 2 Utges på grund av arbetstidens förläggning annan kontant er- sättning ska tillägget minskas med denna eller bortfalla.
Mom. 3 Av Bilaga A framgår vilken tid som ska anses vara obekväm ar- betstid samt vilket tillägg som utges för denna tid.
Mom. 4 Vid flexibel arbetstid gäller de särskilda bestämmelser, som framgår av Bilaga C.
Mom. 5 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.
§ 23 Jour och beredskap
Mom. 1 Med jour avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie ar- betstid står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att vid be- hov omedelbart kunna utföra arbete.
Med beredskap avses att arbetstagare utöver fastställd ordinarie arbets- tid står till arbetsgivarens förfogande på plats utom arbetsstället, som godkänts av arbetsledningen, för att vid behov utan dröjsmål kunna ut- föra arbete.
Jour och beredskap bör förekomma endast i den omfattning, som är ab- solut nödvändig. Arbetsgivarens val mellan jour och beredskap ska gö- ras enbart med hänsyn till vad verksamheten kräver.
Mom. 2 Ersättning för jour och beredskap utges med belopp som fram- går av Bilaga A.
Ersättning utges inte om sådan ersättning uttryckligen ingår i lönen eller om kompensation för jour och beredskap utges som ledighet, avkortad arbetstid eller på annat sätt.
Mom. 3 Stadigvarande utläggning av jour och beredskap bör upptas i schema eller liknande som överenskoms med företrädare för arbetsta- garorganisation.
32
Anmärkning
Vid oenighet om sådant schema kan frågan upptas till lokal förhandling. Begä- ran om detta ska ha inkommit till arbetsgivaren inom 10 dagar. Om så inte sker eller den lokala förhandlingen inte leder till enighet fastställer arbetsgivaren förläggningen av jour och beredskap med iakttagande av bestämmelserna i denna paragraf.
Mom. 4 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv- avtal om längre begränsningsperiod för jouruttag än 4 veckor eller ka- lendermånad och högre jouruttag än 48 timmar per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad.
§ 24 Förskjuten arbetstid
Mom. 1 Om arbetstagare, som arbetar enligt viss arbetstidsförläggning, beordras att arbeta enligt annan arbetstidsförläggning, blir den arbetsti- den ordinarie arbetstid. Detsamma gäller om ordinarie arbetstid för- skjuts genom tidigare- eller senareläggning av arbetstiden eller genom ändrad fridagsförläggning.
Tillsägelse om ändring av den ordinarie arbetstiden ska ske så snart som möjligt, dock senast dagen före den avsedda ändringen.
Mom. 2 Tillägg till lönen utges under 10 dagar från tillsägelsen — för arbetad tid som enligt näst föregående schema skulle varit fritid — med belopp som framgår av Bilaga A.
Om ändringen av den ordinarie arbetstiden gäller för viss tid utges inte tillägget vid återgång till näst föregående schema.
Anmärkning
Tillägget utges inte samtidigt med fyllnadslön, övertidskompensation eller i fall som avses i § 11 mom. 6.
Mom. 3 Vid flexibel arbetstid gäller de särskilda bestämmelser som framgår av Bilaga C.
Mom. 4 För arbetstagare i personalpool gäller de särskilda bestämmel- ser, som framgår av Bilaga D.
§ 25 Samordningsbestämmelser
Mom. 1 Utgående avlöningsförmåner ska — där inte ledighetsavdrag gjorts, eller inte annat anges i mom. 2 — minskas (samordnas) med be- lopp motsvarande den ersättning som arbetstagaren har rätt till enligt
a) socialförsäkringslagstiftningen, annan lag, förordning eller liknande med bestämmelser om ersättning av motsvarande slag,
b) försäkring som bekostats av arbetsgivaren,
c) pensionsrätt enligt kommunala pensionsbestämmelser på grund av annan anställning eller uppdrag,
d) pensionsrätt enligt andra tjänstepensionsbestämmelser förutsatt att tidssamordning ska ske med kommunala pensionsbestämmelser, samt
e) sin rätt mot tredje man vad avser ersättning för förlorad arbetsför- tjänst.
Samordning ska göras även om ersättningen inte utbetalas på grund av arbetstagarens eget handlande eller försummelse.
Arbetsgivaren kan besluta att ersättning / förmån ska helt eller delvis undantas från samordning.
Mom. 2 Samordning ska inte göras med
a) ersättning som är avsedd att vara kostnadsersättning,
b) arbetsskadelivränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF), el- ler motsvarande i annan lag eller förordning,
c) ersättning enligt Avtalsgruppsjukförsäkring för anställda hos kom-
muner och landsting, församlingar m.fl. (AGS -KL) eller Trygghetsförsäk- ring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, försam- lingar m.fl. (TFA- KL),
d) pensionsförmån som enligt gällande kommunala pensionsbestäm- melser minskas med förvärvsinkomster.
Mom. 3 Arbetstagare är skyldig att till arbetsgivaren anmäla sådan ersättning / förmån som påverkar samordning enligt mom. 1.
34
Kap. 4 Ledighetsförmåner
§ 26 Allmänna ledighetsbestämmelser
Mom. 1 Bestämmelserna i denna paragraf och §§ 27–32 gäller ledighet och lön under ledighet.
Mom. 2 Vid ledighet under del av kalendermånad ska ledigheten omfat- ta samtliga kalenderdagar, som infaller under ledigheten.
Mom. 3 Redan påbörjad ledighet får inte bytas ut mot annan ledighet med mindre arbetsgivaren medger det.
Anmärkning
Arbetstagare har med stöd av lag och avtal i vissa fall rätt att byta påbörjad le- dighet mot annan ledighet eller avbryta påbörjad ledighet och återgå i arbete.
Mom. 4 Lön under ledighet utges för den tid, då arbetstagaren annars skulle ha arbetat, och endast under de förutsättningar, som anges i §§ 27–32. I övriga fall ska arbetstagare avstå samtliga avlöningsförmåner.
Mom. 5 Har arbetstagare arbetsinkomst från annan än arbetsgivaren
under tid, då arbetstagaren får lön under ledighet, prövar arbetsgivaren om och i vilken omfattning lönen får behållas.
Mom. 6 Förutom i de fall som regleras i lag, annan författning eller detta avtal kan arbetstagare få ledigt under förutsättning att arbetsgivaren be- dömer att det kan ske utan avsevärd olägenhet för arbetet.
§ 27 Sjukdom m.m.
Ledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som inte kan arbeta
a) till följd av sjukdom, olycksfall eller arbetsskada, får ledigt så länge arbetsoförmågan kvarstår,
b) på grund av medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering, får ledigt då sjukpenning enligt lagen om allmän försäkring (AFL) utges el- ler
c) på grund av arbetslivsinriktad rehabilitering, får ledigt då rehabiliter- ingspenning enligt AFL utges.
Mom. 2 Behov av ledighet på grund av sjukdom, olycksfall eller arbets- skada utöver 7 kalenderdagar ska styrkas genom intyg av läkare eller
tandläkare. Arbetsgivaren får dock kräva sådant intyg även vid kortare ledighet eller för särskilda fall avstå att kräva intyg. Arbetstagaren svarar för kostnaden för sådant intyg.
Arbetsgivaren får föreskriva, att intyget ska vara utfärdat av anvisad lä- kare eller tandläkare. Arbetstagarens kostnad i detta fall ersätts av ar- betsgivaren till den del kostnaden inte ersätts eller bort ersättas av all- män försäkringskassa eller av försäkring som arbetsgivaren bekostar.
Anmälan
Mom. 3 Arbetstagaren ska, för att ha rätt till sjuklön enligt lagen om sjuklön (SjLL) / avtalet, snarast anmäla sjukdomen, olycksfallet eller ar-
betsskadan till arbetsgivaren. Arbetstagaren ska även meddela arbetsgi- varen datum då sjukfallet inträffade.
Arbetstagare — som inte har sjuklönerätt enligt SjLL — ska meddela ar- betsgivaren datum för sjukanmälan till allmän försäkringskassa och
uppgift om arbetstagaren får kalenderdagsberäknad sjukpenning.
Anmärkning
Om sjukdomen, olycksfallet eller arbetsskadan kan tänkas ge ersättning från annan än arbetsgivaren gäller det som anges i § 10.
Sjuklön
Mom. 4 Vid beräkning av sjuklön enligt SjLL gäller följande.
Till vad som enligt 6 § SjLL anges som ”lön och andra anställningsför- måner” ska enbart räknas följande anställningsförmåner, nämligen lön enligt §§ 6, 18 och 19, semesterlön och lön under ledighet samt de sär- skilda ersättningarna, tillägg för obekväm arbetstid och jour- och bered- skapsersättning, enligt §§ 22 och 23.
Vad som arbetstagaren gått miste om till följd av nedsättningen av ar- betsförmågan under sjuklöneperioden enligt 7 § SjLL, beräknas när det gäller
36
a) timlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande förlägg- ning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
b) semesterlön; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gällande
semesterförläggning skulle ha fått, för arbetstagare med fast kontant lön dock utan semesterdagstillägg och semesterlönetillägg,
c) lön under ledighet; till vad arbetstagaren för perioden enligt då gäl- lande överenskommelse skulle ha fått,
d) tillägg för obekväm arbetstid; till vad arbetstagaren för perioden en- ligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått,
e) jour- och beredskapsersättning; till vad arbetstagaren för perioden en- ligt då gällande jour- och beredskapslista skulle ha fått och
f) ackordslön; till vad arbetstagaren för perioden genom att utföra sitt ordinarie arbete skulle ha fått,
om arbetstagaren inte avhållit sig från arbete åt arbetsgivaren.
Mom. 5 Vid ledighet som avses i mom. 1 då sjukpenning enligt AFL el- ler lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) utges eller då
rehabiliteringspenning enligt AFL utges, får arbetstagare sjuklön med ett belopp som motsvarar 10 % av lönebortfallet, dock längst för tid t.o.m.
den 90:e kalenderdagen i sjukperioden.
Anmärkningar
1. Sjukperiod ska anses löpa och omfatta tid enligt bestämmelserna i AFL.
2. Sjuklön enligt momentet utges inte för de första 14 dagarna i sjukperioden.
3. För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren en- ligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
4. Där LAF anges i denna paragraf, avses beträffande skador som inträffat före 1977- 07- 01 motsvarande bestämmelser i lagen om yrkesskadeförsäkring.
Mom. 6 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt AFL, får sjuklön enligt detta moment dels vid ledighet som avses i mom. 1 a) då sjukpenning enligt AFL eller LAF utges, dels
vid ledighet som avses i mom. 1 b).
Sjuklönen utges med belopp som motsvarar skillnaden mellan 80 % av lönebortfallet och högsta belopp för dagberäknad respektive kalender- dagsberäknad sjukpenning enligt AFL.
Mom. 7 Sjuklön enligt mom. 5 och 6 utges inte
a) för tid som ingår i en sjuklöneperiod, under vilken arbetsgivaren har att svara för sjuklön enligt SjLL,
b) för tid då arbetstagaren undantages från sjukpenning enligt AFL eller LAF, eller rehabiliteringspenning enligt AFL,
c) för tid då arbetstagaren uppbär sjukbidrag eller förtidspension enligt AFL.
Har sjukpenningen eller rehabiliteringspenningen nedsatts eller indra- gits enligt AFL eller LAF ska sjuklönen enligt mom. 5 och 6 minskas i motsvarande grad.
Mom. 8 Arbetstagare, vars sjukpenning indragits enligt 3 kap. 7 § AFL eller motsvarande bestämmelse i LAF på grund av försäkringskassans
bedömning av arbetstagarens arbetsförmåga, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) — då sjukpenning enligt AFL eller LAF annars skulle
ha utgetts — sjuklön för tid i sjukperioden med belopp motsvarande
80 % av lönebortfallet t.o.m. dag 14 med undantag för den första arbets- dagen,
90 % av lönebortfallet för tid därefter t.o.m. dag 90, och 80 % av lönebortfallet för tid därefter.
Anmärkning
För arbetstagare med timlön, är lönebortfallet den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Mom. 9 Arbetstagare, får vid ledighet som avses i mom. 1 a) och b) — för sådan del av dagen som allmän försäkringskassa inte ersätter på
grund av att bestämmelserna i 3 kap. 7 § AFL medger att endast hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels sjukpenning utges — sjuklön beräk- nad på sätt som anges i mom. 8.
Efterbehandlingar m.m.
Mom. 10 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid, får arbetsta- gare vid efterbehandlingar, röntgen- eller skärmbildsundersökning be- söka läkare eller sjukhus. Samma rätt finns vid förstagångsbesök hos
tandläkare vid akut sjukdom eller olycksfall. Under sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av lönen.
38
Anmärkning
Bestämmelserna i momentet ska inte tillämpas vid ledighet som avses i mom. 1
a) och b) för tid då sjuklön utges enligt SjLL / avtalet eller sjukpenning utges en- ligt AFL eller LAF.
Arbetslivsinriktad rehabilitering
Mom. 11 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av prisbasbeloppet enligt AFL, får rehabiliteringstillägg enligt detta mo- ment vid ledighet enligt mom. 1 c).
Rehabiliteringstillägget utges med ett belopp som motsvarar skillnaden mellan 80 % av lönebortfallet och högsta belopp för rehabiliteringspen- ning enligt AFL. I tillägget ingår semesterlön och semesterersättning
med belopp som förutsätts i SemL.
Har rehabiliteringspenning nedsatts eller indragits enligt AFL ska reha- biliteringstillägget minskas i motsvarande grad.
§ 28 Föräldraledighet
Mom. 1 Arbetstagare, som sammanhängande varit anställd hos arbets- givaren under minst 365 kalenderdagar före ledighet med föräldrapen- ning får föräldrapenningtillägg med belopp motsvarande 10 % av löne- bortfallet — beräknat per första kalenderdagen av sådan ledighet —
multiplicerat med
a) 30 om arbetstagaren varit anställd i 365 men inte 730 kalenderdagar sammanhängande,
b) 60 om arbetstagaren varit anställd i minst 730 kalenderdagar sam- manhängande.
Om ledigheten skulle bli kortare än 30 respektive 60 kalenderdagar, ut- ges föräldrapenningtillägget inte för längre tid än ledigheten omfattar.
Föräldrapenningtillägget — som utges en gång per födsel — utbetalas med halva beloppet när ledigheten börjar och resterande hälft efter det att arbetstagaren arbetat 3 månader hos arbetsgivaren efter ledigheten. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förutsätts i SemL.
Mom. 2 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt AFL och som varit sammanhängande anställd hos of- fentlig arbetsgivare under minst 180 kalenderdagar före ledighet med
föräldrapenning, får ersättning enligt detta moment då föräldrapenning utges.
Ersättningen utges under högst 270 kalenderdagar per födsel. Beloppet som utbetalas motsvarar skillnaden mellan 80 % av lönebortfallet — be- räknat per kalenderdag — och högsta belopp för föräldrapenning enligt AFL. I ersättningen ingår semesterlön och semesterersättning med be- lopp som förutsätts i SemL.
Mom. 3 Förmån enligt mom. 1–2 utges endast till arbetstagare som en- ligt AFL har rätt till föräldrapenning över garantinivån.
Mom. 4 Har föräldrapenning nedsatts eller indragits ska förmån enligt mom. 1–2 minskas i motsvarande grad.
Mom. 5 Om så nödvändigtvis måste ske under arbetstid får arbetstagare vid högst 2 tillfällen under graviditeten besöka mödravårdscentral. Un- der sådan ledighet utges ersättning som motsvarar 100 % av den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
Mom. 6 Arbetsgivare och arbetstagarorganisation får träffa kollektiv-
avtal om dels avvikelser från föräldraledighetslagen (FörL) när det gäller
a) anmälan om ledighet (13 §)
b) tiden för arbetstagarens underrättelse om återgång till arbete (15 § andra stycket), och
c) den tid arbetsgivaren har rätt att skjuta upp arbetstagarens återgång till arbete (15 § tredje stycket),
dels den närmare tillämpningen av ledighetens förläggning (11 och 12 §§).
§ 29 Civil- och värnplikt
Mom. 1 Arbetstagare, vars fasta kontanta lön överstiger 62,5 % av pris- basbeloppet enligt AFL, får ersättning enligt detta moment vid ledighet för sådan tjänstgöring inom totalförsvaret enligt lagen om totalförsvars- plikt som anges nedan.
För de dagar då dagpenning enligt förordningen om förmåner till total- försvarspliktiga utges vid civil- eller värnpliktstjänstgöring som omfattar
a) grundutbildning avsedd att pågå högst 60 dagar, eller
40
b) repetitionsutbildning,
får arbetstagaren ersättning med belopp som motsvarar skillnaden mel- lan 90 % av lönebortfallet och högsta belopp för dagpenning. I ersätt- ningen ingår semesterlön och semesterersättning med belopp som förut- sätts i SemL.
Mom. 2 Arbetstagare får ledigt för att tjänstgöra som reservofficer för tid som arbetstagaren är skyldig att fullgöra sådan tjänstgöring enligt offi- cersförordningen. Under sådan ledighet behåller arbetstagaren 25 % av
den lön som arbetstagaren enligt då gällande förläggning av ordinarie arbetstid skulle ha fått.
§ 30 Offentliga uppdrag
Mom. 1 Arbetstagare får ledigt för att utföra offentliga förtroendeman- nauppdrag eller uppdrag av vikt för kommunen.
Mom. 2 Under ledighet för förtroendemannauppdrag åt kommunen kan arbetstagare få behålla lön eller del därav, då full ersättning för förlorad lön inte utges. Under ledighet för annat uppdrag av vikt för arbetsgiva- ren, ska arbetstagaren behålla så stor del av lönen som motsvarar skill-
naden mellan lönen och den ersättning som utges för uppdraget.
§ 31 Enskilda angelägenheter
Under ledighet för enskilda angelägenheter kan arbetstagare, om synner- liga skäl finns, medges behålla lönen under sammanlagt högst 10 arbets- dagar per kalenderår.
Som synnerliga skäl ska anses nära anhörigs svårare sjukdom eller bort- gång, begravning och gravsättning av urna samt bouppteckning efter
sådan anhörig. Med nära anhörig avses exempelvis make, maka, regi- strerad partner, sambo, barn, föräldrar, syskon, svärföräldrar, barnbarn samt mor- och farföräldrar.
Anmärkning
Vid barns svårare sjukdom utges förmån enligt momentet endast om arbetsta- gare inte har rätt till ersättning enligt AFL.
§ 32 Utbildning m.m.
Mom. 1 Vid ledighet för att genomgå utbildning kan arbetstagare av ar- betsgivaren medges behålla lönen eller del därav. Deltidsanställd arbets- tagare kan av arbetsgivaren även medges få fyllnadslön eller del därav.
Arbetsgivaren får ange särskilda villkor för att arbetstagaren ska få och behålla lön som beviljats för ledighet.
Mom. 2 Arbetstagare som i sin anställning deltar i utbildning, kurser, konferenser och liknande, får behålla lönen. Om utbildningen pågår
högst 7 kalenderdagar får arbetstagaren dessutom behålla vad som skul- le utgetts i tillägg för obekväm arbetstid om arbetstagaren utfört sina or- dinarie arbetsuppgifter.
Kompensation för övertidsarbete enligt § 20 utges inte i fall som avses i detta moment. Dock får arbetstagare för varje genomförd utbildnings- timme på tid som inte är ordinarie arbetstid, kompensation med en tim- me för varje utbildningstimme. För tid som inte kan kompenseras med ledighet utges i stället ersättning per timme som motsvarar fyllnadslön enligt Bilaga A.
§ 33 Semester
Inledande bestämmelser
Mom. 1 Semesterförmåner utges enligt bestämmelserna i gällande lag om inte annat anges nedan.
Mom. 2 Arbetstagare med fast kontant lön får semesterledighet under intjänandeåret, som sammanfaller med semesteråret, vilket är löpande kalenderår.
Rätt till semesterledighet och semesterlön
Mom. 3 Utöver det som lagen anger ska från rätt till semesterledighet undantas arbetstagare som anställs för högst 3 månader och som under semesteråret inte haft tidigare anställning hos arbetsgivaren.
Arbetstagare, anställd för viss tid under högst 6 månader, som med stöd av mom. 2 får semesterdagar med semesterlön får avstå från rätten till sådan ledighet.
Mom. 4 Om semesterledighet som avses i mom. 8 på arbetsgivarens be- gäran förläggs till tidpunkt före eller efter juni–augusti får arbetstagare,
42
som fått högst 14 semesterdagar förlagda under juni–augusti, 2 betalda semesterdagar extra under semesteråret. Arbetstagare som fått 15–19
semesterdagar förlagda under juni–augusti får 1 betald semesterdag ex- tra under semesteråret.
Anmärkningar
1. Ovanstående bestämmelse gäller under förutsättning att arbetstagaren har rätt till minst 20 betalda semesterdagar under semesteråret.
2. Kompensation ska inte utges om dagantalet 14 respektive 19 inte uppnåtts
på grund av sådan minskning som följer av anmärkning till mom. 7 eller genom att arbetstiden nedsatts enligt § 11 mom. 4 första stycket. Motsvarande ska gälla för arbetstagare med arbetstid enligt § 11 mom. 4 första stycket som fått semes- ter med midsommarafton eller annandag pingst i direkt anslutning till semes- terledigheten.
Efter lokal förhandling kan arbetstagare erbjudas annan kompensation än vad som anges i första stycket.
Anmärkning
Förhandling om annan kompensation kan endast föras som lokal förhandling.
Mom. 5 T.o.m. det intjänandeår under vilket arbetstagaren fyller 39 år kvalificerar sig arbetstagaren för 25 semesterdagar.
Fr.o.m. det intjänandeår under kvalificerar sig
vilket arbetstagaren fyller arbetstagaren för 40 år 31 semesterdagar
50 år 32 semesterdagar
Efter överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare kan arbets- tagare få kontant ersättning med semesterlön i stället för sådan betald
semesterdag som överstiger vad som följer enligt lag. Sådan överens- kommelse får dock inte avse sparade dagar.
Anmärkning
För arbetstagare som omfattas av mom. 14 gäller denna bestämmelse från och med intjänandeåret som börjar 2001-04-01.
Mom. 6 För arbetstagare med fast kontant lön gäller att antalet semes- terdagar med semesterlön är så stor del av årssemestern som svarar mot den del av intjänandeåret under vilken arbetstagaren har haft anställning hos arbetsgivaren och inte varit frånvarande av annan anledning än be- tald semesterledighet, ledighet som enligt mom. 12 är semesterlöne-
grundande eller ledighet enligt § 32 mom. 1 då arbetstagaren medgivits
rätt att behålla lönen eller del därav dock lägst lön motsvarande 40 % av den för motsvarande heltidsanställd gällande lönen.
Anmärkning
Om arbetstagaren är ledig för utbildning och har fått behålla del av lönen i and- ra fall än som avses ovan, ska denna lön — i den mån inte semesterförmåner för detta utgetts på annat sätt — uppräknas med 12 % och inbegriper då semester- förmåner. För arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semester- dagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36. Med lön jämställs här s.k. studiebidrag från arbetsgivaren.
Om 4 och 5 §§ semesterlagen (SemL) ger rätt till högre antal semester- dagar än som anges i föregående stycke ska resterande semesterdagar vara obetald semesterledighet.
Beräkning av semesterledighet
Mom. 7 För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd till samtliga vardagar måndag–fredag ska varje under semestertiden infallande ordi- narie arbetsdag betraktas som en semesterdag. För övriga arbetstagare ska antalet semesterdagar, som ska anses ingå i semesterledigheten, be- räknas enligt följande formel.
5 x b = c a
varvid
a = antalet ordinarie arbetsdagar som arbetstagaren enligt fastställt ar- betsschema genomsnittligt ska fullgöra per vecka,
b = antalet ordinarie arbetsdagar som ingår i semesterledigheten,
c = antalet semesterdagar som ska beräknas ingå i semesterledigheten.
Om brutet tal uppstår vid sammanläggning av delposterna enligt c för semesteråret ska avrundning ske till närmast lägre dagantal.
Anmärkning
För arbetstagare med ordinarie arbetstid förlagd även till s.k. lätthelgdag gäller följande. Om helgdag, midsommarafton, julafton eller nyårsafton är ordinarie arbetsdag och infaller på måndag–fredag under semesterledighet som omfattar minst 1 vecka ska antalet semesterdagar som beräknas ingå i semesterledighe- ten minskas med 1 dag för varje sådan helgdag eller helgdagsafton.
44
Beräkning av semesterledighet i timmar
Mom. 7 a Semesterledighet i timmar, enligt mom.15 a, omfattar det an- tal ordinarie arbetstimmar som ingår i semesterledigheten.
Förläggning av semesterledighet
Mom. 8 I enlighet med 10 § SemL gäller följande.
a) Vid förläggning av semesterledighet som avses i 12 § SemL ska efter- strävas att arbetstagaren får en ledighetsperiod av minst 4 veckor under juni–augusti. Sådan semesterledighet får efter förhandlingar enligt 11 § MBL förläggas även till maj och september eller del av dessa månader.
Om så lokalt överenskoms, arbetstagaren begär det eller särskilda skäl finns kan semesterledigheten förläggas till annan tid än maj–september.
b) När semesterlista upprättas ska — om inte annat överenskoms — följande gälla.
Arbetstagare ska senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms uttrycka önskemål om huvudsemesterns förläggning. Arbetsgivaren upprättar
därefter förslag till semesterlista.
Arbetsgivarens förslag till semesterlista meddelas för berörda arbetsta- gare och översänds till den lokala arbetstagarorganisationen senast vid tidpunkt, som lokalt överenskoms.
Lokal arbetstagarorganisation kan senast inom 10 dagar efter detta på- kalla förhandlingar enligt 12 § MBL om ändringar i förslaget. Om så inte sker anses förslaget godkänt.
Arbetstagare ska underrättas om fastställd semester.
Anmärkning
Om lokal överenskommelse inte kan uppnås om ovan angivna tidpunkter gäll- er bestämmelserna i 11 § SemL om underrättelse till arbetstagaren.
Mom. 9 Infaller under semesterledighet dag, som enligt mom. 12 är se- mesterlönegrundande ska — om arbetstagaren utan dröjsmål begär det
— sådan dag inte räknas som semesterdag.
I sådant fall ska i stället för semesterlön utges lön i den omfattning och
på de villkor som föreskrivs i §§ 25, 27-29 eller — om sådan ledighet som avses i 17 § första stycket 4 SemL — 7 § lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (LFF).
Mom. 10 Om annat inte överenskoms ska semesterledighet om möjligt förläggas så att den börjar dag efter fridag och slutar dag före fridag.
Anmärkning
Arbetstagare med ordinarie arbetstid enbart vardagar måndag–fredag och som får 25 semesterdagar i en följd får om semesterledigheten börjar med måndag och slutar med fredag en total ledighetsperiod av 37 kalenderdagar om lördag och söndag som omger semesterledigheten medräknas.
Bestämmelsen i detta moment syftar till att personal med annan arbetstids- örläggning får en ledighetsperiod av motsvarande längd. De fridagar som om- ger semesterledigheten är en motsvarighet till lördag–söndag enligt föregående stycke. Detsamma gäller vid uppdelning av semesterledigheten.
Mom. 11 Arbetstagare är skyldig att, om synnerliga skäl finns, avbryta sin semester och återgå i arbete. Om arbetstagaren då vistas på annan ort, får arbetstagaren ersättning för de extra kostnader som avbrottet kan förorsaka och som prövas skäliga.
Beräkning av semesterlön
Mom. 12 Frånvaro från arbetet är semesterlönegrundande när det gäller
a) ledighet av anledning och omfattning som anges i 17 § SemL,
b) ledighet med lön eller del av lön enligt § 30 mom. 2 och § 31,
c) ledighet för centralt fackligt förtroendemannaupp drag.
Mom. 13 Semesterlön för arbetstagare med fast kontant lön är löpande semesterlön och semesterdagstillägg.
Löpande semesterlön utges med den under den betalda semestertiden löpande lönen.
Semesterdagstillägg utges i samband med semesterledigheten för varje uttagen betald semesterdag — beräknad enligt mom. 7 — med belopp som beräknas på följande sätt:
8, 4% ×12 ×löpande semesterlön per månad
365
Arbetstagare med fast kontant lön som understiger i Bilaga A punkt 6
angivet belopp, får dessutom semesterlönetillägg enligt bestämmelserna i den punkten.
46
Mom. 14 För annan arbetstagare än i mom. 13 ska utöver mom. 1, 3–5, 7–12 och 15 a-18 följande gälla.
Semesterlön utges för varje uttagen betald semesterdag med 12 % av se- mesterlöneunderlaget — beräknat enligt 16 § SemL — delat med det an- tal betalda semesterdagar, dock inte sparade, som arbetstagaren har rätt till.
För arbetstagare som enligt mom. 5 har rätt till 31 eller 32 semesterdagar ska procentsatsen vara 14,88 respektive 15,36.
Vid semesterledighet i timmar enligt mom. 15 a beräknas semesterlön
per timme genom att semesterlönen per dag delas med antalet semester- timmar (b) enligt formeln i mom. 15 a.
Arbetstagare med lön som under intjänandeåret i genomsnitt understigit i Bilaga A punkt 7 angivet belopp, får i stället lägsta semesterlön enligt bestämmelserna i den punkten.
Mom. 15 har utgått.
Semesterledighet i timmar
Mom. 15 a Arbetstagare som har rätt till betald semesterdag som över- stiger vad som följer enligt lag får omvandla sådan dag till timmar eller spara som semestertimmar till ett senare semesterår.
Sparade semesterdagar som överstiger 25 får omvandlas till ledighet i timmar.
Semesterdagstillägg, enligt mom. 13, utbetalas när semesterdag tas i an- språk för eller sparas som ledighet i timmar.
Arbetstagares önskemål om förläggning av ledighet tillgodoses om de är förenliga med verksamhetens krav.
En semesterdag omräknas till semestertimmar enligt följande:
a = b
5
a = genomsnittligt antal arbetstimmar per vecka b = antal semestertimmar
Anmärkning
Om det vid omräkning av semestertimmar uppkommer fler än två decimaler bortses från den / dessa.
Antalet sparade semestertimmar får inte överstiga 180.
Sparande av semesterledighet och semesterlön
Mom. 16 Arbetstagare som under ett semesterår har rätt till mer än 20 semesterdagar med lön, får spara överskjutande semesterdagar till ett senare semesterår.
Antalet sparade semesterdagar får inte sammanlagt överstiga 40.
Arbetstagare som vill ta ut högst 5 sparade semesterdagar utan sam- manhang med semesterledigheten i övrigt bör meddela arbetsgivaren detta senast en vecka i förväg.
Mom. 17 Betald semesterdag, som inte kunnat läggas ut under semes- teråret, överförs — om inte annat överenskoms med arbetstagaren — till nästa semesterår som sparad semesterdag. Om antalet sparade semes- terdagar därigenom skulle överstiga 40 utges i stället kontant ersättning med semesterlön för sådan semesterdag.
Återbetalning av semesterlön
Mom. 18 Har arbetstagare fått flera betalda semesterdagar än arbetsta- garen har rätt till under året eller för hög sådan ersättning, som avses i mom. 5 sista stycket, ska arbetstagaren återbetala för mycket utbetald
semesterlön.
Avliden arbetstagares dödsbo är inte återbetalningsskyldigt.
48
Kap. 5 Övriga förmåner och bestämmelser
§ 34 Tjänste- och personalbostad
Mom. 1 Hyresförhållande som beror av anställning regleras enligt gäl- lande lag om inte annat anges nedan.
Mom. 2 Med tjänstebostad förstås av arbetsgivaren ägd eller disponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren anvisar arbetstagaren som nödvän- dig bostad för arbetet och därför upplåter till arbetstagaren i samband
med anställning som är förenad med bostadstvång.
Hyra för tjänstebostad fastställs av arbetsgivaren. Hyran ska vara skälig med hänsyn till de olägenheter, som kan följa av bostadens karaktär av tjänstebostad och dess belägenhet.
Mom. 3 Med personalbostad förstås en av arbetsgivaren ägd eller dis- ponerad bostadslägenhet, som arbetsgivaren upplåter till arbetstagare i samband med anställning.
Mom. 4 Utan arbetsgivarens medgivande får inte
a) hyresrätt till tjänste- eller personalbostad överlåtas,
b) hyresgäst upplåta tjänste- eller personalbostad i andra hand.
Mom. 5 Ett hyresavtal för tjänste- eller personalbostad kan sägas upp av arbetsgivaren för att upphöra att gälla med en minsta uppsägningstid av en månad i följande fall:
a) då arbetstagaren ska sluta sin anställning,
b) då arbetstagaren inte betalat hyra,
c) då arbetstagaren inte följt bestämmelserna i mom. 4.
När arbetstagaren ska sluta sin anställning gäller dock följande.
Om uppsägningstiden för arbetstagarens anställning, då hyresavtalet sägs upp, är längre än en månad, ska arbetsgivaren iaktta samma upp- sägningstid för hyresavtalet.
49
Om anställningen upphör på grund av att arbetstagaren avlider, gäller hyreslagens uppsägningstider.
Uppsägningstid enligt detta moment gäller för hyresavtal med bestämd hyrestid som är längre än 3 månader och för hyresavtal som gäller för obestämd tid.
Mom. 6 Om arbetsgivaren har sagt upp hyresavtalet för tjänste- eller
personalbostaden i samband med att anställningen upphör har hyresgäs- ten eller medhyresgäst inte rätt till förlängning av avtalet.
§ 35 Tjänstedräkt och årskort
Om arbetsgivaren tillhandahåller tjänstedräkt eller årskort för tunnelba- na, spårvagn eller buss är arbetstagaren skyldig betala ersättning för det- ta med belopp som arbetsgivaren fastställer.
Anmärkning
Arbetstagarorganisationen får, om den så i visst fall finner nödvändigt, påkalla förhandlingar om ersättningsbeloppen.
§ 36 Flyttningsersättning
Arbetstagare, som utan egen ansökan förflyttas från en ort till en annan, får ersättning för skäliga och styrkta flyttningskostnader.
§ 37 Avtalsförsäkringar m.m.
AGS-KL
Mom. 1 Arbetstagare tillförsäkras sjukförmåner enligt mellan de centra- la parterna överenskomna försäkringsvillkoren för Avtalsgruppsjukför- säkring för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. (AGS-KL).
TFA-KL
Mom. 2 Arbetsgivaren ska teckna Trygghetsförsäkring vid arbetsskada för anställda hos kommuner och landsting, församlingar m.fl. (TFA-KL) enligt mellan de centrala parterna överenskomna försäkringsvillkoren för TFA-KL.
50
Mom. 3 Arbetstagare får inte föra talan mot arbetsgivare eller hos ar- betsgivaren anställd om skadestånd med anledning av personskada som är arbetsskada.
TGL-KL
Mom. 4 Arbetsgivaren ska teckna och vidmakthålla tjänstegrupplivför- säkring (TGL-KL) hos KPA Livförsäkring AB enligt de bestämmelser
som gäller för sådan försäkring hos detta bolag. Gör arbetsgivaren inte detta gäller vad som anges i försäkringsbestämmelserna om vite m.m.
Begravningshjälp
Mom. 5 Avlider arbetstagare och utges inte försäkringsbelopp enligt för kommunal eller annan anställning gällande bestämmelser om grupp- livskydd (riskskydd vid dödsfall), ska till dödsboet utges begravnings- hjälp med belopp motsvarande hälften av det prisbasbelopp som, enligt AFL, gäller för det år dödsfallet inträffar.
51