ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
Tjänstemannaavtalet 2010-2012
Sveriges Byggindustrier Unionen – Sveriges Ingenjörer – Ledarna
Avtal mellan Sveriges Byggindustrier och Unionen, Sveriges Ingenjörer och Ledarna
gäller fr.o.m. den 1 april 2010 t.o.m. den 31 januari 2012.
Förteckning över särskilda överenskommelser som ej medtagits i avtalstrycket
Särskilda åtgärder för arbetstagare som utsatts för asbestexponering Rekommendationer om riktlinjer för införande av flexibel arbetstid Förslagsverksamhet
Avtal om konkurrensklausuler Avtal om ITP Omställningsavtal
Avtal om tjänstegrupplivförsäkring (TGL) Social trygghet vid utlandstjänstgöring Trygghetsförsäkring vid arbetsskada Rätten till arbetstagares uppfinningar Utvecklingsavtal
Utvecklingsgrupper (kvalitetscirklar)
Streckmarkeringar i marginalen anger ändringar jämfört med 2007 års avtalstryck.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
Avtal om allmänna anställningsvillkor Sid
§ 1 Avtalets omfattning 5
§ 2 Anställning 8
§ 3 Allmänna förhållningsregler 11
§ 4 Semester 12
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m. 20
§ 6 Övertidskompensation 30
§ 7 Restidsersättning 35
§ 8 Lön för del av löneperiod 37
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet 38
§ 10 Tjänstemans åliggande och rättigheter vid konflikt
mellan arbetsgivare och arbetare 42
§ 11 Uppsägning 44
§ 12 Förhandlingsordning 51
§ 13 Giltighetstid 51
Bilagor
1 Speciella bestämmelser för Ledarna 52
2 Komplettering av utvecklingsavtalet 55
3 Arbetstidsbestämmelser 56
4 Arbetstidsförkortning 63
5 Förläggning av den s.k. huvudsemestern 64
6 Riktlinjer om kompetensutveckling 65
7 Arbetsmiljöavtal 67
8 Huvudavtalen 69
§ 1 Avtalets omfattning
Avtal om ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR
mellan
Sveriges Byggindustrier och
Unionen
Sveriges Ingenjörer Ledarna
§ 1 AVTALETS OMFATTNING
Mom 1
För tjänstemän, som är anställda vid företag anslutna till ovannämnda arbetsgivarförbund, gäller avtalet med i mom 2-7 angivna tillägg och undantag.
Begreppet ”tjänsteman” i detta avtal innefattar ”arbetsledare”. För arbetsledare gäller dessutom vissa särskilda bestämmelser enligt bi- laga 1.
Mom 2
För tjänsteman med företagsledande eller därmed jämförlig ställning gäller ej avtalet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om annat.
Mom 3
För tjänsteman, som med tillämpning av § 2 har anställts för vikariat eller som praktikant eller i övrigt för viss tid, viss säsong eller visst arbete, gäller avtalet omedelbart med undantag dels enligt § 1 mom 4 och §1 mom 6, dels av § 11 mom 1-2. Rätten till sjuklön enligt § 5 under de första 14 kalenderdagarna är dock enligt 3 § lagen om sjuklön begränsad om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad.
Mom 4
För tjänsteman, som har anställts på prov, gäller avtalet omedelbart. Beträffande uppsägningstidens längd under provanställningen, se § 11 mom 3:3.
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 5
För tjänsteman som innehar anställning utgörande bisyssla gäller ej avtalet utom § 5 i den del som avser sjuklön under de första 14 kalen- derdagarna.
Mom 6
För tjänsteman som fyllt 67 år eller anställts i företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP- planen gäller avtalet med följande inskränkningar:
§ 5 i den del som avser sjuklön efter den 14:e kalenderdagen gäller endast om
– särskild överenskommelse härom träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
– uppsägningstiden framgår av § 11 mom 3:4.
Samma gäller om en tjänsteman har anställts vid företaget efter det att han uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas vid detta.
Arbetsgivaren och sådan tjänsteman som avses i detta moment kan överenskomma att även andra villkor ska regleras på annat sätt än avtalet stadgar.
Mom 7
Om en tjänsteman på arbetsgivarens uppdrag tjänstgör utomlands ska anställningsvillkoren under utlandsvistelsen regleras antingen genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen eller ge- nom särskilt utlandsresereglemente eller liknande vid företaget.
Vid utlandstjänstgöring gäller ”Avtal om social trygghet för tjänstemän vid utlandstjänstgöring” för de tjänstemän som anges i nämnda avtal.
Anmärkning till § 1 Avtalets omfattning mom 7
Det är parternas uppfattning att sådant särskilt utlandsreseregle mente eller sådan överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen som reglerar anställningsvillkoren under utlands vistelsen, som regel bör komma till stånd före tjänsteresan.
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 8
Arbetsgivaren har rätt att kräva, att tjänsteman som tillhör företags- ledningen inte får vara medlem i tjänstemannaorganisation, för vars medlemmar detta avtal tillämpas. (Gäller ej Ledarna)
Till företagsledningen räknas
– företagsledare
– privatsekreterare till företagsledare
– tjänstemän i vilkas tjänsteåligganden ingår att företräda företaget i förhållande till tjänstemännen i frågor rörande dessas arbetsvill- kor.
Tvister rörande omfattningen av detta moment ska avgöras av förtro- enderådet.
Protokollsanteckning
Arbetsgivareförbunden och respektive tjänstemannaförbund note rar att samtliga berörda PTK-förbund enats om att i företag befint liga tjänstemannaklubbar respektive av tjänstemännen utsedda representanter inom PTKområdet kan beträffande omställnings avtalet och beträffande frågor om personalinskränkning enligt avtalen om allmänna anställningsvillkor gentemot arbetsgivaren företrädas av ett gemensamt organ, PTKL. Detta organ ska an ses vara ”den lokala tjänstemannaparten” i de nämnda avtalen. PTKL ska även anses vara ”den lokala arbetstagarorganisatio nen” enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd.
Kan tjänstemannaparten inte uppträda genom PTKL, ska före taget kunna träffa överenskommelse med varje tjänstemanna organisation för sig.
§ 2 ANSTÄLLNING
Anställning tills vidare
Mom 1
Anställning gäller tills vidare, om arbetsgivaren och tjänstemannen inte har överenskommit om annat enligt mom 2 nedan.
Anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete
Mom 2:1
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om anställning för viss tid, viss säsong eller visst arbete om arbetsuppgifternas sär- skilda beskaffenhet föranleder sådan anställning.
Skolungdom och studerande får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete när de har ferier eller annars gör uppehåll i studierna.
Tjänsteman som fyllt 67 år eller som anställs i företaget efter det att han uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern enligt ITP-planen får anställas för viss tid, viss säsong eller visst arbete. Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den pensionsålder som tillämpas vid detta.
Mom 2:2
Avtal om anställning för viss tid får vidare träffas om anställningen avser praktikarbete eller vikariat. Med vikariat avses
– att tjänstemannen ersätter en annan tjänsteman under dennes frånvaro, t.ex. vid ledighet på grund av semester, sjukdom, utbild- ning eller föräldraledighet eller
– att tjänstemannen under högst 6 månader eller under den längre tid som överenskommits mellan arbetsgivaren och den lokala tjänstemannaparten, uppehåller en ledigbliven befattning i avvak- tan på att en ny innehavare av befattningen har utsetts.
§ 2 Anställning
Mom 2:3
För att avlasta tillfällig arbetstopp vid företaget får arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om anställning för viss tid.
Mom 2:4
Avtal om anställning för viss tid i form av provanställning får träffas mellan arbetsgivaren och tjänstemannen
– om tjänstemannens kvalifikationer inom befattningsområdet är
oprövade eller
– om det eljest föreligger särskilda skäl att pröva tjänstemannens kvalifikationer och arbetsförutsättningar mot bakgrund av arbets- uppgifternas speciella krav eller
– om tjänstemannen är handikappad, långtidsarbetslös eller upp- tagen i Trygghetsrådets clearingregister.
Provanställning kan omfatta högst 6 månader. Då synnerliga skäl före- ligger kan provanställningen efter lokal överenskommelse förlängas, dock längst ytterligare 6 månader.
Mom 2:5
Avtal om tidsbegränsad anställning i form av s k överenskommen viss- tidsanställning får träffas mellan arbetsgivare och tjänsteman. Sådant avtal får inte omfatta kortare tid än 1 månad och avtal av denna typ får omfatta sammanlagt högst 12 månader under 3 år såvitt avser en och samma tjänsteman.
Arbetsgivare får vid en och samma tidpunkt ha högst 5 tjänstemän anställda med överenskommen visstidsanställning.
Mom 2:6
Om arbetsgivaren står i begrepp att anställa en tjänsteman enligt mom 2:3, 2:4 eller 2:5 bör arbetsgivaren, om det är praktiskt möjligt, under- rätta berörd tjänstemannaklubb vid företaget innan anställningsöver- enskommelse träffas. Underrättelse ska dock alltid lämnas inom en vecka efter det anställningsöverenskommelse har träffats.
Mom 2:7
Arbetsgivarens rätt att anställa tjänstemän enligt mom 2:3, 2:4 eller 2:5 kan sägas upp av den lokala tjänstemannaparten eller av PTK- förbund. Uppsägningstiden är 3 månader. Om arbetsgivaren önskar att nämnda rätt ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhand- lingar härom förs under uppsägningstiden. Förbundsparterna kan för- länga uppsägningstiden för att möjliggöra att förhandlingar enligt för- handlingsordningen hinner slutföras innan uppsägningstiden utlöper. I sista hand kan frågan huruvida rätten ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänstemarknadsnämnden SAF-PTK.
§ 3 Allmänna förhållningsregler
§ 3 ALLMÄNNA FÖRHÅLLNINGSREGLER
Mom 1
Förhållandet mellan arbetsgivare och tjänstemän grundar sig på ömsesidig lojalitet och ömsesidigt förtroende. Tjänsteman ska iaktta diskretion rörande företagets angelägenheter, såsom prissättningar, konstruktioner, experiment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter o.dyl.
Mom 2
En tjänsteman får ej utföra arbete eller direkt eller indirekt bedriva eko- nomisk verksamhet för ett företag som konkurrerar med arbetsgivaren. Tjänstemannen får ej heller åta sig uppdrag eller bedriva verksamhet, som kan inverka menligt på hans arbete i tjänsten. Om en tjänsteman avser att åta sig uppdrag eller bisyssla av mera omfattande slag, bör han därför först samråda med arbetsgivaren.
Mom 3
En tjänsteman har rätt att motta statligt, kommunalt och fackligt förtro- endeuppdrag.
§ 4 SEMESTER
Allmänna bestämmelser
Mom 1
Semester utgår enligt lag med i mom 2, 3, 5:1-5:2, 6 och 7 angivna tillägg och i mom 4 och 5:3 angivna undantag. Undantag har gjorts endast i de delar där så uttryckligen framgår i nämnda moment.
Förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår
Mom 2
Arbetsgivaren och enskild tjänsteman eller den lokala tjänstemanna- parten kan överenskomma om förskjutning av semesterår och/eller intjänandeår.
Semesterns längd m.m.
Mom 3:1
Genom överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannen enligt § 6 mom 1 kan tjänstemannen i stället för 25 semesterdagar erhålla 28 eller 30 dagars semester.
Anmärkning
Med semesterdagar avses både betalda och obetalda semesterda gar. För tjänstemän med flera semesterdagar än 25 fastställs antal dagar med semesterlön enligt principerna i 7 § semesterlagen.
Mom 3:2
Semester, som i det individuella fallet på grund av kollektivt eller en- skilt arbetsavtal kommit att utgå med större antal dagar än detta stad- gar, ska ej röna försämring genom detta avtal.
Denna garantiregel gäller dock inte i de fall en tjänsteman enligt § 6 mom 1:1 andra stycket i stället för särskild övertidskompensation er- hållit längre semester eller inte längre har att utföra förberedelse- och avslutningsarbete enligt bestämmelserna i § 6 mom 1:2.
§ 4 Semester
Mom 3:3
Om vid något företag enligt före avtalets tillkomst gällande tjänste- mannareglemente längre semester räknat i dagar per år utgår än här föreskrivs, må avtalets ikraftträdande i och för sig icke föranleda rubb- ning av reglementets semesterbestämmelser.
Uppstår vid något företag fråga om ändring av semesterbestämmel- ser i gällande reglemente, ska meddelande härom lämnas tjänste- mannaparten och, innan avgörande träffas, förhandlingar äga rum, om tjänstemannaparten så önskar.
Mom 3:4
För vid företaget befordrad eller nyanställd tjänsteman ska i intjänan- deåret enligt semesterlagen även inräknas tid, varunder tjänsteman- nen i denna eller annan egenskap varit anställd i företaget eller, i fråga om koncern, i annat till koncernen hörande företag.
Semesterlön, semesterersättning m.m.
Mom 4:1
Semesterlönen utgörs av den på semestertiden belöpande aktuella månadslönen och semestertillägg enligt nedan.
För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.
Semestertillägg för varje betald semesterdag utgör
• 0,8% av tjänstemannens vid semestertillfället aktuella månads- lön.
Med månadslön avses i detta sammanhang fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift-, jour-, be- redskaps-, övertids- och restidstillägg, garanterad minimiprovision el- ler liknande).
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 4:4.
• 0,5% av summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjänandeåret.
§ 4 Semester
Med rörlig lönedel avses i detta sammanhang:
– provision, tantiem, bonus eller liknande rörliga lönedelar
– premielön
– skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande rörlig lönedel i den mån den inte inräknats i månadslönen.
Till ”summan av den rörliga lönedel som har utbetalats under intjä- nandeåret” ska för varje kalenderdag (hel eller delvis) med semester- lönegrundande frånvaro läggas en genomsnittlig dagsinkomst av rör- liga lönedelar. Denna genomsnittliga dagsinkomst beräknas genom att under intjänandeåret utbetald rörlig lönedel divideras med antalet anställningsdagar (definierat enligt 7 § semesterlagen) exkl. semester ledighetsdagar och hela kalenderdagar med semesterlönegrundande frånvaro under intjänandeåret.
Beträffande skift-, jour-, beredskaps- och ob-ersättning eller liknande gäller att sådan ersättning ej ska medtas i ovanstående genomsnitts- beräkning om tjänstemannen under intjänandeåret uppburit sådan ersättning under högst 60 kalenderdagar.
Anmärkningar
1) Semestertillägget 0,5% förutsätter att tjänstemannen har tjänat in full betald semester. Om så inte är fallet ska semestertillägget uppjusteras genom att 0,5% multipliceras med det antal semes terdagar tjänstemannen är berättigad till enligt mom 3 och divide ras med antalet betalda semesterdagar som tjänstemannen har intjänat.
2) Med provision, tantiem, bonus och liknande avses här sådana rörliga lönedelar som har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats.
§ 4 Semester
Mom 4:2
Semesterersättning utgörs av intjänad semesterlön, som inte utgetts i samband med semesterledighet, beräknad som 4,6% av den aktuella månadslönen per semesterdag jämte semestertillägg beräknat enligt mom 4:1. Semesterersättning för sparad semesterdag beräknas som om den sparade dagen tagits ut det semesterår anställningen upp- hörde.
Beträffande ändrad sysselsättningsgrad – se mom 4:4.
Mom 4:3
För varje semesterdag utan semesterlön görs avdrag från tjänsteman- nens aktuella månadslön med 4,6% av månadslönen.
Beträffande begreppet månadslön – se mom 4:1.
Mom 4:4
Om tjänstemannen under intjänandeåret haft annan sysselsättnings- grad än vid semestertillfället ska den vid semestertillfället aktuella må- nadslönen proportioneras i förhållande till hans andel av full ordinarie arbetstid vid arbetsplatsen under intjänandeåret.
Om sysselsättningsgraden har ändrats under löpande kalendermå- nad ska vid beräkningen användas den sysselsättningsgrad som har gällt under det övervägande antalet kalenderdagar av månaden.
Beträffande begreppet månadslön – se mom 4:1.
Mom 4:5
Vid utbetalning av semesterlön – se mom 4:1.
Under semesterledighet utgår ordinarie månadslön efter avdrag för förekommande obetalda semesterdagar.
Semestertillägget om 0,8% utbetalas vid det ordinarie löneutbetal- ningstillfället i samband med eller närmast efter semestern.
Semestertillägget om 0,5% utbetalas senast vid semesterårets slut.
§ 4 Semester
Undantag 1
Om tjänstemannens lön till väsentlig del består av rörlig lönedel har han rätt att vid det ordinarie löneutbetalningstillfället i samband med semestern få utbetalt à conto ett av arbetsgivaren uppskattat semester- tillägg avseende den rörliga lönedelen. Arbetsgivaren ska senast vid semesterårets utgång utbetala det semestertillägg som kan återstå efter beräkning enligt mom 4:1.
Undantag 2
Om överenskommelse träffas om att semesterår och intjänandeår ska sammanfalla kan arbetsgivaren utbetala s k resterande semesterlön avseende rörlig lönedel vid första ordinarie löneutbetalningstillfälle där ordinarie lönerutin kan tillämpas omedelbart efter semesterårets ut- gång.
Sparande av semester
Mom 5:1
Om en tjänsteman har rätt till flera semesterdagar med semesterlön än 25 äger tjänstemannen efter överenskommelse med arbetsgivaren rätt att även spara dessa överskjutande semesterdagar förutsatt att han inte samma år tar ut tidigare sparad semester.
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska överenskomma om hur ovan- nämnda sparade semesterdagar ska utläggas såväl vad beträffar semesteråret som förläggningen under detta.
Mom 5:2
Sparade semesterdagar ska uttas i den ordning de sparats.
Semesterdagar som sparats enligt lag ska uttas före semesterdagar som sparats enligt mom 5:1 under samma år.
Mom 5:3
Vid uttag av sparad semester beräknas semesterlön enligt mom 4:1 (exkl. anmärkning 1). Vid beräkning av semestertillägget om 0,5% ska dock gälla att all frånvaro under intjänandeåret exkl. ordinarie semes- ter ska behandlas på samma sätt som semesterlönegrundande från- varo.
16 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
§ 4 Semester
Semesterlönen för sparad semesterdag ska vidare anpassas till tjäns- temannens andel av full ordinarie arbetstid under det intjänandeår som föregick det semesterår då dagen sparades.
Beträffande beräkning av andel av full ordinarie arbetstid – se mom 4:4.
Semester för nyanställda m.fl.
Mom:6
Om en nyanställd tjänstemans betalda semesterdagar ej täcker tiden för företagets huvudsemester eller om tjänstemannen i annat fall vill ha längre ledighet än som motsvarar antalet semesterdagar kan arbetsgivaren och tjänstemannen överenskomma om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag under erforderligt antal dagar.
Överenskommelse om tjänstledighet eller ledighet utan löneavdrag ska vara skriftlig.
Vid ledighet utan löneavdrag görs, om tjänstemannens anställning upphör inom fem år från den dag anställningen började, avdrag från innestående lön och/eller semesterersättning enligt samma bestäm- melser som vid tjänstledighet men räknat på den lön som gällde under ledigheten. Avdrag ska ej göras om anställningen upphört på grund av
1. arbetstagarens sjukdom
eller
2. förhållande som avses i 4 § tredje stycket första meningen lagen om anställningsskydd (1982:80)
eller
3. uppsägning från arbetsgivarens sida, som beror på förhållande som ej hänför sig till arbetstagaren personligen.
§ 4 Semester
Anmärkning
Om tjänstemannen har erhållit flera betalda semesterdagar än som motsvarar hans intjänade rätt och skriftlig överenskommelse enligt ovan ej har träffats, gäller bestämmelserna om förskotterad semesterlön i 29 § tredje stycket semesterlagen.
Intyg om uttagen semester
Mom 7
Intyg om uttagen semester vid anställningens upphörande – se § 11 mom 3:9.
Semester för intermittent deltidsarbetande
Mom 8
Om en tjänsteman är deltidsanställd och det för honom gällande ar- betstidsschemat innebär att han inte arbetar varje dag varje vecka (intermittent deltidsarbetande) gäller följande. Antalet bruttosemester- dagar enligt mom 3 vilka ska utläggas under semesteråret ska pro- portioneras i förhållande till tjänstemannens andel av den ordi¬narie arbetstid som gäller för heltidsanställda tjänstemän i motsvarande be- fattning.
Det antal semesterdagar som då erhålls (nettosemesterdagar) ska förläggas på de dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar för tjänstemannen.
Om både betalda semesterdagar (ordinarie semester och sparad se- mester) och obetalda semesterdagar ska utläggas under semester- året proportioneras de var för sig enligt följande
xxxxx arbetsdagar per vecka x antal bruttosemesterdagar
5 som ska utläggas
= antalet semesterdagar som ska förläggas till dagar som annars skulle ha utgjort arbetsdagar (nettosemesterdagar)
Om det vid beräkningen uppstår brutet tal sker avrundning uppåt till närmaste heltal.
§ 4 Semester
Med ”antalet arbetsdagar per vecka” avses det antal dagar som, en- ligt för tjänstemannen gällande arbetstidsschema, är arbetsdagar per helgfri vecka i genomsnitt per 4 veckor (eller annan period som omfat- tar hel förläggningscykel).
Om tjänstemannen enligt arbetstidsschemat ska arbeta såväl hel dag som del av dag samma vecka ska den delvis arbetade dagen i detta sammanhang räknas som hel dag. När semester utläggs för sådan tjänsteman konsumeras en hel semesterdag även för den dag tjäns- temannen endast skulle ha arbetat del av dagen.
EXEMPEL | |
Tjänstemannens deltid är förlagd | Antal nettosemesterdagar |
till i genomsnitt följande antal arbetsdagar per vecka | (vid 25 dagars bruttosemester |
4 | 20 |
3,5 | 18 |
3 | 15 |
2,5 | 13 |
2 | 10 |
Om tjänstemannens arbetstidsschema ändras så att ”antalet arbets- dagar per vecka” förändras ska antalet outtagna nettosemesterdagar omräknas att svara mot den nya arbetstiden.
Beräkning av semestertillägg, semesterersättning respektive löne- avdrag (vid obetald semester) ska ske med utgångspunkt från antalet bruttosemesterdagar.
§ 5 SJUKLÖN M.M.
Rätten till sjuklön och sjukanmälan
Mom 1:1
Sjuklön från arbetsgivaren under de första 14 kalenderdagarna i sjuk- perioden utges enligt lagen om sjuklön (SjLL) med tillägg i mom 2:2 2 st. Den närmare beräkningen av sjuklönens storlek är angiven i mom 3-6.
Sjuklön från arbetsgivaren fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden utges enligt detta avtal.
Ny sjukperiod som börjar inom 5 kalenderdagar från det en tidigare sjukperiod upphörde ska betraktas som fortsättning på den tidigare sjukperioden när det gäller karensdag, sjuklönens storlek och sjuk- löneperiodens längd (7 § 3 st SjLL).
Mom 1:2
När en tjänsteman blir sjuk och därför ej kan tjänstgöra ska han snarast möjligt underrätta arbetsgivaren om detta. Vidare ska han så snart ske kan meddela arbetsgivaren när han beräknar kunna återgå i arbete.
Samma gäller om tjänstemannen blir arbetsoförmögen på grund av olycksfall eller arbetsskada eller måste avhålla sig från arbete på grund av risk för överförande av smitta och rätt föreligger till ersättning enligt lagen om ersättning åt smittbärare.
Sjuklön ska som huvudregel inte utges för tid innan arbetsgivaren fått anmälan om sjukdomsfallet (8 § 1 st SjLL).
Försäkran och läkarintyg
Mom 2:1
Tjänstemannen ska lämna arbetsgivaren en skriftlig försäkran om att han har varit sjuk, uppgifter om i vilken omfattning hans arbetsförmå- ga varit nedsatt på grund av sjukdomen och under vilka dagar tjänste- mannen skulle ha arbetat (9 § SjLL).
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Mom 2:2
Arbetsgivaren är skyldig att utge sjuklön fr.o.m. den sjunde kalender- dagen efter dagen för sjukanmälan endast om tjänstemannen styrker nedsättningen av arbetsförmågan och sjukperiodens längd med läkar- intyg (8 § 2 st SjLL).
Om arbetsgivaren så begär ska tjänstemannen styrka nedsättningen av arbetsförmågan med läkarintyg från tidigare dag. Arbetsgivaren har rätt att anvisa läkare.
Sjuklönens storlek
Mom 3:1
Den sjuklön som arbetsgivaren ska utge till tjänstemannen beräknas genom att avdrag görs från lönen enligt nedan:
Sjukdom t.o.m. 14 kalenderdagar per sjukperiod
Mom 3:2
För varje timme en tjänsteman är frånvarande på grund av sjukdom görs sjukavdrag per timme med
månadslönen x 12 för den första sjukfrånvarodagen
52 x veckoarbetstiden (karensdagen) och med
20% x månadslönen x 12 fr.o.m. den andra 52 x veckoarbetstiden sjukfrånvarodagen
Om tjänstemannen skulle ha utfört arbete på schemalagd förskjuten arbetstid utges dessutom sjuklön fr.o.m. den andra sjukfrånvarodagen med 80 procent av den skift- eller ob-ersättning som tjänstemannen gått miste om.
Anmärkning 1
För tjänsteman, som enligt försäkringskassans beslut är berätti gad till sjuklön om 80 % under den första sjukdagen, görs sjukav drag för denna dag på samma sätt som gäller fr.o.m. den andra frånvarodagen i sjuklöneperioden.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Anmärkning 2
Antalet karensdagar får enligt lagen ej överstiga 10 under en 12 månadersperiod. Om det vid en ny sjuklöneperiod visar sig att tjänstemannen fått avdrag för 10 karensdagar inom 12 månader bakåt från den nya sjuklöneperiodens början, ska avdraget även för den första frånvarodagen beräknas enligt reglerna om 20 pro cents sjukavdrag.
Definition av månadslön och veckoarbetstid
Månadslön = den aktuella månadslönen. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med månadslön avses i detta moment
– fast kontant månadslön och eventuella fasta lönetillägg per må- nad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)
– den beräknade genomsnittsinkomsten per månad av provision, tantiem, bonus, premielön eller liknande rörliga lönedelar. För tjänsteman som till väsentlig del är avlönad med nämnda löne- delar bör överenskommelse träffas om det lönebelopp från vilket sjukavdrag ska göras.
Med veckoarbetstid avses antalet arbetstimmar per helgfri vecka för den enskilde tjänstemannen. Om tjänstemannen har oregelbunden arbetstid beräknas veckoarbetstiden i genomsnitt per månad eller an- nan förläggningscykel.
Beräkning av veckoarbetstiden förs med högst 2 decimaler, varvid 0-4 avrundas nedåt och 5-9 uppåt.
Om olika lång arbetstid gäller för olika delar av året räknas arbetstiden per helgfri vecka i genomsnitt per år.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Sjukdom fr.o.m. 15:e kalenderdagen
Mom 3:3
För varje sjukdag (även arbetsfria vardagar samt sön– och helgdagar) görs sjukavdrag per dag enligt följande.
För tjänsteman med månadslön om högst 26.500 kronor:
Sjukavdrag görs per dag med 90% x månadslönen x 12
365
För tjänsteman med månadslön över 26.500 kronor:
Sjukavdrag görs per dag med
90% x 7,5 pbb + 10% x (månadslönen x 12 – 7,5 pbb)
365 365
Anmärkning 1
Den ovan angivna lönegränsen utgör 7,5 x gällande prisbasbe lopp (pbb)/12. Pbb för 2010 är 42.400 kronor och lönegränsen för 2010 blir därmed
(7,5 x 42.400) = 26.500 kronor
12
Anmärkning 2
Vid ändring av lön görs sjukavdrag med utgångspunkt från den gam la lönen till den dag tjänstemannen får besked om sin nya lön.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Anmärkning 3
Sjukavdraget per dag får ej överstiga
den fasta kontanta månadslönen x 12 365
Månadslönen = den aktuella månadslönen; se dock anmärkning
2. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen be räknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs vid tillämpningen av denna begränsningsregel
– fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstill lägg)
– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänsteman nens personliga arbetsinsats
– garanterad minimiprovision eller liknande.
Sjuklönetidens längd
Mom 3:4
HUVUDREGEL
Om tjänstemannen enligt bestämmelserna i detta avtal har rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden ska arbetsgivaren utge sådan till honom
– för grupp 1; t.o.m. 90:e kalenderdagen i sjukperioden
– för grupp 2; t.o.m. 45:e kalenderdagen i sjukperioden
I sjukperioden ingår dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karens- dag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Tjänstemannen tillhör grupp 1
– om han har varit anställd hos arbetsgivaren under minst ett år i följd
– eller om han övergått direkt från en anställning i vilken han har haft rätt till sjuklön under minst 90 dagar.
Tjänstemannen tillhör grupp 2 i övriga fall.
UNDANTAG 1
Om tjänstemannen under en tolvmånadersperiod är sjuk vid två eller flera tillfällen är rätten till sjuklön begränsad till totalt 105 dagar för grupp 1 och 45 dagar för grupp 2. Om tjänstemannen därför under de senaste 12 månaderna, räknat från den aktuella sjukperiodens början, har fått sjuklön från arbetsgivaren, ska antalet sjuklönedagar dras från 105 respektive 45. Resten utgör det maximala antalet sjuklönedagar för det aktuella sjukdomsfallet.
Med sjuklönedagar avses dels samtliga dagar med sjukavdrag (även karensdag), dels arbetsfria dagar som infaller i en sjukperiod.
Rätten till sjuklön under de första 14 kalenderdagarna i sjukperioden påverkas ej av ovanstående begränsningsregel.
UNDANTAG 2
Om sjukpension enligt ITP-planen börjar utges till tjänstemannen upp- hör rätten till sjuklön.
Vissa samordningsregler
Mom 4:1
Om en tjänsteman på grund av arbetsskada uppbär livränta i stället för sjukpenning och detta sker under tid då han har rätt till sjuklön, ska sjuklönen från arbetsgivaren ej beräknas enligt mom 3 utan i stället utgöra skillnaden mellan 90 procent av månadslönen och livräntan.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Mom 4:2
Om tjänstemannen får ersättning från annan försäkring än ITP eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA) och arbetsgivaren har beta- lat premien för denna försäkring ska sjuklönen minskas med ersätt- ningen.
Mom 4:3
Om tjänstemannen får annan ersättning från staten än från den all- männa försäkringen, arbetsskadeförsäkringen eller lagen om statligt personskadeskydd, ska sjuklönen minskas med ersättningen.
Inskränkningar i rätten till sjuklön
Mom 5:1
Om tjänstemannen har fyllt 60 år när han anställs kan arbetsgivaren och han överenskomma att han inte ska ha rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden.
Om sådan överenskommelse har träffats ska arbetsgivaren under- rätta den lokala tjänstemannaparten.
Mom 5:2
Om en tjänsteman vid anställningen har förtigit att han lider av viss sjukdom, har han inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjuk- perioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:3
Om arbetsgivaren vid anställningen har begärt friskintyg av tjänste- mannen men denne på grund av sjukdom inte har kunnat lämna så- dant, har tjänstemannen inte rätt till sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden vid arbetsoförmåga som beror på sjukdomen ifråga.
Mom 5:4
Om tjänstemannens sjukförmåner har nedsatts enligt lagen om allmän försäkring ska arbetsgivaren reducera sjuklönen i motsvarande mån.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Mom 5:5
Om tjänsteman har skadats vid olycksfall som vållats av tredje man och ersättning inte utges enligt trygghetsförsäkring vid arbetsskada (TFA), ska arbetsgivaren utge sjuklön endast om – respektive i den ut- sträckning – tjänstemannen inte kan få skadestånd för förlorad arbets- förtjänst från den för skadan ansvarige.
Mom 5:6
Om tjänstemannen har skadats vid olycksfall under förvärvsarbete för annan arbetsgivare eller i samband med egen rörelse ska arbets- givaren utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalenderdagen i sjukperioden endast om han särskilt har åtagit sig detta.
Mom 5:7
Arbetsgivaren är inte skyldig att utge sjuklön fr.o.m. 15:e kalender- dagen i sjukperioden
– om tjänstemannen har undantagits från sjukförsäkringsförmåner enligt lagen om allmän försäkring, eller
– om tjänstemannens arbetsoförmåga är självförvållad, eller
– om tjänstemannen har skadats till följd av krigsåtgärder, om inte överenskommelse om annat träffas.
Anmärkningar
1 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av sjuk pension – se mom 3:4 undantag 2.
2 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön fr.o.m. 15:e kalen- derdagen i sjukperioden för tjänsteman som uppnått pensions åldern – se § 1.
3 Beträffande inskränkning i rätten till sjuklön på grund av vissa samordningsregler – se mom 4.
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Föräldralön
Mom 6:1
En tjänsteman som är tjänstledig på grund av havandeskap eller fö- delse av eget barn, adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det och som har rätt till havandeskapspenning eller för- äldrapenning har rätt till föräldralön från arbetsgivaren om tjänsteman- nen har varit anställd hos arbetsgivaren minst ett år i följd.
Föräldralön utges under fem månader och för högst två samman- hängande ledighetsperioder. Föräldralön utges inte för längre tid än vad ledighetsperioden/perioderna omfattar.
Föräldralön på grund av havandeskap eller födelse av eget barn beta- las inte för ledighet som tas ut efter att barnet är 18 månader. Ledighet på grund av adoption av barn eller mottagande av barn i avsikt att adoptera det berättigar till föräldralön enbart om den tas ut inom 18 månader från adoptionen eller mottagandet.
Mom 6:2
Vid föräldraledighet utan föräldralön görs fullt tjänstledighetsavdrag. Vid föräldraledighet med föräldralön görs ett lägre avdrag. Det kvar- varande beloppet efter avdraget utgör föräldralönen.
Avdrag görs för varje dag (även arbetsfria vardagar samt sön- och helgdagar) enligt följande.
För tjänsteman med månadslön om högst 35.333 kr
90% x månadslönen x 12 365
För tjänsteman med månadslön över 35.333 kr
90% x 10 pbb + 10% x (månadslönen x 12 – 10 pbb)
365 365
Anmärkning
Den ovan angivna lönegränsen utgör 10 x gällande prisbasbelopp (pbb)/12. Pbb för 2010 är 42.400 kr och lönegränsen för 2010 blir därmed
(10 x 42.400) = 35.333 kr
12
28 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
§ 5 Sjuklön, föräldralön m.m.
Mom 6:3
Utbetalning av föräldralön sker vid ordinarie löneutbetalningstillfälle under den tid föräldralön utges.
Mom 6:4
Föräldralön utges inte om tjänstemannen undantas från föräldrapen- ningen enligt lagen om allmän försäkring. Om denna förmån har ned- satts ska föräldralönen reduceras i motsvarande grad.
Mom 6:5
Under tjänstledighet för havandeskap görs avdrag enligt § 9 mom 2:2. Detta gäller både när tjänstemannen har rätt till föräldralön enligt ovan och när hon saknar sådan rätt.
Övriga bestämmelser
Mom 7
Vid tillämpningen av bestämmelserna i denna paragraf ska förmåner som utges enligt lagen om statligt personskadeskydd jämställas med motsvarande förmåner enligt lagen om allmän försäkring och lagen om arbetsskadeförsäkring.
Ledighet med tillfällig föräldrapenning
Mom 8
Vid ledighet med tillfällig föräldrapenning görs avdrag för varje frånvaro- timme med
månadslönen x 12
52 x veckoarbetstiden
Vid frånvaro hel kalendermånad görs avdrag med tjänstemannens hela månadslön.
§ 6 ÖVERTIDSKOMPENSATION
Rätten till särskild övertidskompensation
Mom 1:1
Tjänsteman har rätt till särskild övertidskompensation om inte annan överenskommelse har träffats enligt detta moment, andra stycket.
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan träffa överenskommelse om att särskild kompensation för övertidsarbete ej utgår genom att övertids- arbetet ersätts med högre lön och/eller fem eller tre semesterdagar utöver lagstadgad semester.
Sådana överenskommelser ska gälla för tjänstemän som har okontrol- lerbar arbetstid eller frihet i arbetstidens förläggning. I andra fall ska särskilda skäl föreligga. Överenskommelsen ska avse en period om ett semesterår om arbetsgivaren och tjänstemannen inte överenskom- mit om annat.
Anmärkning
Om en tjänsteman efter överenskommelse enligt detta moment andra stycket finner att den arbetade tiden i väsentlig grad avviker från de förutsättningar som överenskommelsen vilar på, ska tjänste mannen ta upp detta med arbetsgivaren.
Med okontrollerbar arbetstid menas att det saknas praktiska möjlig heter att registrera arbetstiden på ett ändamålsenligt sätt, t.ex. där för att tjänstemannen i betydande utsträckning utför arbete utanför arbetsgivarens ordinarie lokaler eller annars på olika platser.
Mom 1:2
Om arbetsgivaren och tjänstemannen uttryckligen överenskommit om att tjänstemannen dagligen ska utföra förberedelse- och avslutnings- arbete om lägst 12 minuter och lönen inte har fastställts eller fastställs med hänsyn härtill ska tjänstemannen kompenseras för detta förhål- lande genom att tjänstemannen får tre semesterdagar utöver lagstad- gad semester.
§ 6 Övertidskompensation
Mom 1:3
Om överenskommelse har träffats enligt mom 1:1 andra stycket eller mom 1:2 ska arbetsgivaren underrätta vederbörande tjänstemanna- klubb.
Efter underrättelse enligt ovan, ska arbetsgivaren om tjänstemanna- klubben så begär uppge de motiv som ligger till grund för överens- kommelsen.
Förutsättningar för särskild övertidskompensation
Mom 2:1
Med övertidsarbete som medför rätt till övertidskompensation avses arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för honom gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– där beordrandet på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har godkänts i efterhand av arbetsgivaren.
Beträffande deltidsarbete, se mom 4.
Mom 2:2
Som övertid räknas ej tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändiga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten.
Mom 2:3
Vid beräkning av längden av utfört övertidsarbete medräknas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.
§ 6 Övertidskompensation
Mom 2:4
Om en tjänsteman beordras att utföra övertidsarbete på tid som inte utgör en direkt fortsättning på den ordinarie arbetstiden, utges över- tidskompensation som om övertidsarbete skulle ha utförts under minst 3 timmar. Detta gäller dock ej om övertidsarbetet är åtskilt frånden ordinarie arbetstiden av endast måltidsuppehåll.
Mom 2:5
Om tjänstemannen inställer sig till övertidsarbete enligt mom 2:4 och reskostnader därvid uppstår för honom ska arbetsgivaren ersätta des- sa.
Detta gäller även för tjänsteman som enligt mom 1 inte har rätt till sär- skild kompensation för övertidsarbete.
Mom 2:6
Om den ordinarie dagliga arbetstiden under viss del av året (t.ex. sommaren) är förkortad utan att motsvarande förlängning sker under annan del av året, gäller följande. Beräkning av övertidsarbete, som har utförts under den del av året då den kortare arbetstiden ska till- lämpas, ska ske med utgångspunkt från den längre (under resten av året gällande) dagliga arbetstiden.
Övertidskompensationens storlek
Mom 3:1
Övertidsarbete kompenseras antingen i pengar (övertidsersättning) eller – om tjänstemannen så önskar och arbetsgivaren efter samråd med tjänstemannen finner att så kan ske utan olägenhet för verksam- heten vid företaget – i form av ledig tid (kompensationsledighet).
Vid samrådet mellan arbetsgivaren och tjänstemannen bör även, så långt det är möjligt, beaktas tjänstemannens önskemål om när kom- pensationsledigheten ska utläggas.
§ 6 Övertidskompensation
Mom 3:2
Övertidsersättning per timme utges enligt följande:
a) för övertidsarbete kl 06-20 helgfria måndagar-fredagar månadslönen
94
b) för övertidsarbete på annan tid månadslönen
72
Anmärkningar
1) Vid säsongbetonad verksamhet må arbetsgivare, oavsett vad som sagts ovan, utlägga kompensation för tjänstemans övertidsarbete i form av annan ledighet – minst 1 3/4 timme per utförd övertidstimme
– såvida stilleståndsperiod kan förutses inträffa senare. Samråd ska ske om tidpunkt för ledigheten vilken ska utläggas inom 6 månader efter det övertidsarbetet förekommit.
2) Övertidsarbete på för den enskilde tjänstemannen arbetsfria var dagar samt midsommar, jul och nyårsafton jämställs med övertids arbete på ”annan tid”.
3) Med månadslön avses i detta moment tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön. (För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
4) Kompensationsledighet för övertidsarbete, som avses under a), utgår med 1 1/2 timme och för övertidsarbete, som avses under b), med 2 timmar för varje övertidstimme.
5) Övertidsersättningen inbegriper semesterlön enligt § 4 mom 4:1.
Överskjutande timmar vid deltid (mertid)
Mom 4:1
Om en deltidsanställd tjänsteman har utfört arbete utöver den för hans deltidsanställning gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd (mer- tid), utges ersättning per överskjutande timme med
månadslönen
3,5 x veckoarbetstiden
Anmärkning
Ersättningen för överskjutande timmar inbegriper semesterlön enligt § 4 mom 4:1.
Med månadslönen avses här tjänstemannens aktuella fasta kontanta månadslön.
Med veckoarbetstid avses här den deltidsanställdes arbetstid på helg- fri vecka, räknat i genomsnitt per månad.
Vid beräkning av längden av överskjutande arbetstid medräknas endast fulla halvtimmar.
Om mertidsarbetet har utförts såväl före som efter den för deltidsan- ställningen gällande ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tids- perioderna sammanräknas.
Mom 4:2
Om mertidsarbetet pågår före eller efter de klockslag som gäller beträffande den ordinarie dagliga arbetstidens förläggning för heltids- anställning i motsvarande befattning vid företaget, utges övertidskom- pensation enligt mom 1-3.
Vid tillämpningen av divisorerna i mom 3 ska tjänstemannens lön upp- räknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
§ 7 Restidsersättning
§ 7 RESTIDSERSÄTTNING
Rätten till restidsersättning
Mom 1
Rätt till restidsersättning gäller enligt följande huvudregel och undan- tag.
HUVUDREGEL
– Om tjänstemannen har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan.
– Om tjänstemannen inte har rätt till särskild kompensation för övertids- arbete föreligger rätt till restidsersättning enligt mom 2 och 3 nedan såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannen enas om att tjänsteman- nen ska vara undantagen bestämmelserna om restidsersättning.
UNDANTAG
– Arbetsgivaren och en tjänsteman kan överenskomma om att kom- pensation för restid ska utgå i annan form, t.ex. att förekomsten av restid ska beaktas vid fastställande av lönen.
– Tjänsteman som har en befattning som normalt medför tjänste- resor i betydande omfattning, t.ex. såsom resande försäljare, servicetekniker eller liknande, har rätt till restidsersättning endast om arbetsgivaren och tjänstemannen överenskommit om sådan.
Förutsättningar för restidsersättning
Mom 2
Med restid som medför rätt till ersättning avses den tid under en beord- rad tjänsteresa, som åtgår för själva resan till bestämmelseorten.
Restid, som faller inom klockslagen för den ordinarie dagliga arbetstid som gäller för tjänstemannen, räknas som arbetstid. Vid beräkning av restid medtas därför endast tjänsteresor utanför tjänstemannens ordinarie arbetstid.
Vid beräkning av restid ska endast fulla halvtimmar medtas.
Om restid föreligger såväl före som efter den ordinarie arbetstiden viss dag ska de båda tidsperioderna sammanräknas.
Om arbetsgivaren har bekostat sovplats på tåg eller båt under resan eller del av denna, ska tiden kl 22-08 ej medräknas.
Som restid räknas även normal tidsåtgång då tjänstemannen under tjänsteresa själv kör bil eller annat fordon, oavsett om detta tillhör arbetsgivaren eller ej. Resan ska anses påbörjad och avslutad i enlig- het med de bestämmelser som gäller för traktamentsberäkning eller motsvarande vid respektive företag.
Restidsersättningens storlek
Mom 3
Restidsersättning utges per timme med
månadslönen 240
utom när resan har företagits under tiden från kl 18 fredag fram till kl 06 måndag eller från kl 18 dag före arbetsfri helgdagsafton eller helg- dag fram till kl 06 dag efter helgdag, då ersättningen är
månadslönen 190
Beträffande begreppet månadslön, se § 6 mom 3:2.
Vid tillämpning av divisorerna ska en deltidsanställd tjänstemans lön uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbetstid.
Anmärkning
Ersättning för beordrad tjänsteresa utgår endast vid resor utanför det vanliga verksamhetsområdet.
Restidsersättningen inbegriper semesterlön enligt § 4 mom 4:1.
§ 8 Lön för del av löneperiod
§ 8 LÖN FÖR DEL AV LÖNEPERIOD
Om en tjänsteman börjar eller slutar sin anställning under löpande kalendermånad beräknas lönen på följande sätt: För varje kalender- dag som anställningen omfattar utges en dagslön. Beträffande begrep- pet dagslön (och månadslön) se § 9 mom 2:2.
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet
§ 9 PERMISSION, TJÄNSTLEDIGHET OCH ANNAN LEDIGHET
Permission
Mom 1:1
Permission (= kort ledighet med lön) beviljas i regel endast för del av arbetsdag. I särskilda fall (t.ex. vid hastigt påkommande sjukdomsfall inom tjänstemans familj eller nära anhörigs frånfälle) kan dock permis- sion beviljas även för en eller flera dagar.
Där påsk-, midsommar-, julafton och nyårsafton ej är sedvanliga fri- dagar bör permission beviljas under dessa dagar i den mån så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Nationaldagen
Mom 1:2
Medarbetare som är i tjänst dagen innan och dagen efter den helg, då nationaldagen infaller på en lördag eller söndag, ska erhålla annan ledig dag utan löneavdrag i motsvarande grad. Dagen förläggs till peri- oden december-mars såvida inte annan överenskommelse träffas.
Anmärkning
Med uttrycket att vara i tjänst avses att arbetstagaren erhåller lön från arbetsgivaren. Utöver lön för arbete avses exempelvis sjuk lön och föräldralön.
Tjänstledighet
Mom 2:1
Tjänstledighet (= ledighet minst en dag utan lön) beviljas om arbets- givaren finner så kan ske utan olägenhet för verksamheten vid före- taget.
När arbetsgivaren beviljar tjänstledighet ska han för tjänstemannen ange vilken tidsperiod denna omfattar. Tjänstledighet får ej förläggas så att den inleds och/eller avslutas på sön- och/eller helgdag som
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet
är arbetsfri för den enskilde tjänstemannen. För tjänsteman, som har veckovila förlagd till annan dag än söndag, ska motsvarande regel tillämpas.
Mom 2:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av tjänstledighet görs av- drag enligt följande:
Om tjänstemannen är tjänstledig
– under en period om högst 5 (6)* arbetsdagar ska för varje arbetsdag som är tjänstledig avdrag göras med
1 ( 1 )
21 25 * av månadslönen
– under en period längre än 5 (6)* arbetsdagar ska för varje tjänst- ledighetsdag (även för den enskilde tjänstemannen arbetsfri var- dag samt sön- eller helgdagar) avdrag göras med dagslönen.
Dagslön = den fasta kontanta månadslönen x 12
365
Månadslön = den aktuella månadslönen.
(För tjänsteman avlönad med veckolön ska månadslönen beräknas som 4,3 x veckolönen.)
Med fast kontant månadslön jämställs i detta sammanhang
– fasta lönetillägg per månad (t.ex. fasta skift- eller övertidstillägg)
– sådan provision, tantiem, bonus eller liknande som intjänas under ledighet utan att ha direkt samband med tjänstemannens person- liga arbetsinsats
– garanterad minimiprovision eller liknande.
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera kalendermånader ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalen- dermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använder vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.
Mom 2:3
Om tjänstemannen är deltidsanställd och arbetar full ordinarie arbets- tid endast under vissa av veckans arbetsdagar (s.k. intermittent del- tidsarbete), ska tjänstledighetsavdrag göras enligt följande:
månadslönen dividerad med
antalet arbetsdagar per vecka x 21 (25)* 5 (6)*
EXEMPEL
Tjänstemannens deltid är förlagd till
följande antal arbetsdagar/vecka Avdrag
4 månadslönen
16,8
3,5 månadslönen
14,7
3 månadslönen
12,6
2,5 månadslönen
10,5
2 månadslönen
8,4
§ 9 Permission, tjänstledighet och annan ledighet
Med ”antal arbetsdagar per vecka” avses antalet arbetsdagar per helg- fri vecka beräknat i genomsnitt per månad.
Avdrag enligt ovan ska göras för varje dag under vilken tjänstemannen är tjänstledig och som annars skulle ha utgjort arbetsdag för honom.
Beträffande begreppet månadslön – se mom 2:2.
Om en tjänstledighetsperiod omfattar en eller flera hela kalendermåna der ska tjänstemannens hela månadslön avdras för var och en av kalendermånaderna. Om de avräkningsperioder som företaget använ- der vid löneutbetalningen inte sammanfaller med kalendermånaderna, har arbetsgivaren rätt att vid tillämpning av denna bestämmelse byta ut begreppet ”kalendermånad” mot ”avräkningsperiod”.
Annan ledighet
Mom 3:1
Xxxxx ledighet beviljas för del av dag om arbetsgivaren finner att så
kan ske utan olägenhet för verksamheten vid företaget.
Mom 3:2
När en tjänsteman är frånvarande på grund av annan ledighet görs avdrag för varje full halvtimme.
Avdraget per timme = 1
175 av månadslönen Beträffande begreppet månadslön – se mom 2:2.
Vid tillämpning av divisorn 175 för en deltidsanställd tjänsteman ska deltidslönen först uppräknas till lön motsvarande full ordinarie arbets- tid.
Mom 4
Beträffande ledighet i samband med havandeskap respektive med till- fällig föräldrapenning se § 5 mom 6 respektive 8.
Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010 41
§ 10 Tjänstemans åliggande och rättigheter vid
konflikt mellan arbetsgivare och arbetare
§ 10 TJÄNSTEMANS ÅLIGGANDE OCH RÄTTIGHETER VID KONFLIKT MELLAN ARBETSGIVARE OCH ARBETARE
Mom 1
Under konflikt (strejk, lockout, blockad eller bojkott) tillkommer det
tjänsteman
– att på vanligt sätt utföra de uppdrag och åligganden, som är med tjänsten förenade;
– att utföra sådant arbete, vilket i övrigt faller inom tjänstemännens vid företaget arbetsområde;
– att utföra arbeten, som möjliggör eller underlättar driftens åter-
upptagande vid konfliktens slut; samt
– att utföra underhållsarbeten och reparationer av maskiner, verk- tyg och andra anordningar för företagets eget bruk, vilka arbets- uppgifter i första hand ska anförtros tjänstemän som normalt är knutna till underhålls- och reparationsarbeten eller arbetsledande arbete inom berörd verksamhet.
I den mån arbetsgivare med egen arbetskraft verkställer lossning av gods för företagets eget bruk och vid inträffat varsel om arbetskonflikt avbeställning av godsleveranser icke kunnat ske, åligger det tjänste- man att vid order härom delta i jämväl sådant arbete.
Mom 2
Utöver vad i föregående moment nämns åligger det tjänsteman att vid behov delta i skyddsarbeten.
Till skyddsarbete hänförs dels sådant arbete, som vid ett konfliktutbrott erfordras för att driften ska kunna avslutas på ett tekniskt försvarligt sätt, dels sådant arbete, som erfordras för avvärjande av fara för män- niskor eller för skada å byggnader eller andra anläggningar, fartyg, maskiner eller husdjur eller för skada å sådant varulager, vilket ej un- der konflikten tas i anspråk för uppehållande av företagets drift eller för avyttring i vidare mån än som erfordras till förekommande av för- skämning eller förstöring, som varorna på grund av sin beskaffenhet är underkastade.
42 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
§ 10 Tjänstemans åliggande och rättigheter vid
konflikt mellan arbetsgivare och arbetare
Lika med skyddsarbete anses arbete, som någon är pliktig att utföra på grund av särskild föreskrift i lag eller författning, så ock arbete, vars eftersättande kan medföra ansvar för tjänstefel.
Mom 3
Skulle arbetsgivaren under konflikt ifrågasätta utförande av visst i denna paragraf ej omnämnt arbete ska överläggning därom föras med den eller dem, som är avsedda att utföra arbete eller ock med av tjänstemännen utsedda representanter. Har respektive arbetsgivar- förbund och tjänstemannapart gemensamt fattat beslut rörande här åsyftat arbete, är tjänstemännen skyldiga att ställa sig detta till efter- rättelse. Kan organisationerna icke enas, ska frågan på endera orga- nisationens begäran hänskjutas till förtroenderådet. Rådets beslut är bindande.
Mom 4
Vid konflikt, som icke är tillåten enligt lag eller kollektivavtal, är tjänste man om arbetsgivaren så påfordrar, skyldig att i den utsträckning så skäligen – mot bakgrund av rådande förhållanden – kan ske utföra allt ifrågakommande arbete.
Mom 5
Uppsägning av tjänsteman må icke företas i anledning av befarad eller pågående konflikt med mindre sannolika skäl talar för att ändrade för- hållanden kommer att göra det omöjligt att vid driftens återupptagande bereda tjänsteman sysselsättning.
Har konflikt pågått under minst 3 månader och kan tjänstemännen icke beredas full sysselsättning, må däremot, med motsvarande ge- nomsnittliga förkortning av tjänstgöringstiden, lönen kunna minskas med 10 procent, efter en månad med ytterligare 10 procent osv intill dess lönen nedgått till 60 procent av ursprungligt belopp.
Den reducering av lön, som medges enligt föregående stycke, må ej föranleda minskning av avgift till pensions- eller annan på grund av tjänsten tecknad försäkring.
§ 11 UPPSÄGNING
Uppsägning från tjänstemannens sida
Mom 1:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från tjänstemannens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan.
Anställningstid vid företaget | Tjänstemannens uppsägningstid i månader |
mindre än 3 år | 1 |
fr.o.m. 3 år till 6 år | 2 |
fr.o.m. 6 år | 3 |
Anmärkning
Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.
Mom 1:2 Formen för uppsägning
För att det inte ska uppstå tvist om huruvida uppsägning har skett eller ej, bör tjänstemannen göra sin uppsägning skriftligt. Om uppsägning- en likväl sker muntligen bör tjänstemannen snarast möjligt bekräfta den skriftligen till arbetsgivaren.
Uppsägning från arbetsgivarens sida
Mom 2:1 Uppsägningstid
Uppsägningstiden från arbetsgivarens sida är följande om inte annat följer av mom 3:1-5 nedan.
§ 11 Uppsägning
Anställningstid vid företaget | Arbetsgivarens uppsägningstid i månader |
mindre än 2 år | 1 |
fr.o.m. 2 år till 4 år | 2 |
fr.o.m. 4 år till 6 år | 3 |
fr.o.m. 6 år till 8 år | 4 |
fr.o.m. 8 år till 10 år | 5 |
fr.o.m. 10 år | 6 |
Anmärkningar till mom 2:1
1. Om beräkning av anställningstidens längd stadgas i 3 § lagen om anställningsskydd.
2. Har tjänsteman, som sagts upp på grund av arbetsbrist, vid uppsägningsdagen uppnått 55 års ålder och då har 10 års sammanhängande anställningstid ska den enligt detta avtal gällande uppsägningstiden förlängas med sex (6) månader. Sådan förlängning av uppsägningstiden görs dock längst till 65-årsdagen.
3. Vid upprättande av s.k. lagturlista i enlighet med lagen om an ställningsskydd ska arbetsgivaren och PTKL överlägga här om. Därvid ska förutom berörda tjänstemäns kvalifikationer för olika uppgifter i företaget även tjänstemännens funktioner i före taget ligga till grund. De lokala parterna bör därför eftersträva att ständigt ha en aktuell funktionsuppdelning fastställd.
§ 11 Uppsägning
Mom 2:2 Turordning vid driftsinskränkning och återanställning
De lokala parterna ska vid aktualiserad personalinskränkning värdera företagets krav och behov i bemanningshänseende. Om dessa behov inte kan tillgodoses med tillämpning av lag ska fastställandet av tur- ordning ske med avsteg från bestämmelserna i lagen om anställnings- skydd.
De lokala parterna ska därvid göra ett urval av de anställda som ska sägas upp så att företagets behov av kompetens särskilt beaktas lik- som företagets möjligheter att bedriva konkurrenskraftig verksamhet och därmed bereda fortsatt anställning.
Det förutsätts att de lokala parterna på endera partens begäran träf- far överenskommelse om fastställande av turordning vid uppsägning med tillämpning av 22 § lagen om anställningsskydd och de avsteg från lagen som erfordras.
De lokala parterna kan också med avvikelse från bestämmelserna i 25-27 §§ lagen om anställningsskydd överenskomma om turordning vid återanställning. Därvid ska de ovan nämnda kriterierna gälla.
Det åligger de lokala parterna att på begäran föra förhandlingar som sägs i föregående stycken liksom att skriftligen bekräfta träffade över- enskommelser.
Enas inte de lokala parterna, äger förbundsparterna om endera begär det, träffa överenskommelse i enlighet med ovan angivna riktlinjer.
Det förutsätts att arbetsgivaren inför behandlingen av frågorna som berörs i denna bilaga tillhandahåller den lokala respektive förbunds- avtalsparten relevant faktaunderlag.
Anmärkning
Utan lokal eller central överenskommelse enligt ovan kan upp sägning på grund av arbetsbrist respektive återanställning prövas enligt lag med iakttagande av förhandlingsordningen.
Mom 2:3 Varsel
Varsel, som arbetsgivaren enligt lagen om anställningsskydd ska ge lokalt till arbetstagarorganisation, ska anses ha skett, när arbetsgiva-
46 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
§ 11 Uppsägning
xxx har överlämnat varselskrivelse till den lokala tjänstemannaparten eller två arbetsdagar efter det att arbetsgivaren har avsänt skrivelsen i rekommenderat brev under respektive tjänstemannaförbunds adress.
Varsel, som arbetsgivaren har gett under tid, då företaget har semester- stopp, anses ha skett dagen efter den då semesterstoppet upphörde.
Mom 2:4 Lön under uppsägningstid
I anslutning till 12 § lagen om anställningsskydd gäller följande för tjänstemän, som ej kan beredas arbete under uppsägningstiden.
För tjänstemän, som helt eller delvis avlönas med provision, vilken har direkt samband med tjänstemannens personliga arbetsinsats, gäller följande. För varje kalenderdag, då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete, ska inkomsten av provisionen anses uppgå till 1/365 av provi- sionsinkomsten under närmast föregående 12-månadersperiod.
Motsvarande gäller tjänstemän med tantiem, produktionspremie eller dyl.
Om ersättning för förskjuten arbetstid, skift-, jour- eller beredskaps- tjänstgöring normalt skulle ha utgetts till tjänstemannen gäller följan- de. För varje kalenderdag då tjänstemannen inte kan erbjudas arbete ska sådan ersättning anses uppgå till 1/365 av den under närmast föregående 12-månadersperiod erhållna ersättningen.
Mom 2:5 Övrigt
I övrigt gäller bestämmelserna i mom 3.
Övriga bestämmelser om uppsägning
Mom 3:1 Uppsägningstid per 30 juni 1974
Om uppsägningstiden per 30 juni 1974 från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida i det individuella fallet på grund av kollektivt el- ler enskilt avtal är längre än den enligt mom 1-2 ovan, ska den längre uppsägningstiden fortfarande gälla, om inte arbetsgivaren och tjänste- mannen överenskommer om annat.
§ 11 Uppsägning
Överenskommelse om annan uppsägningstid
Mom 3:2
Arbetsgivaren och tjänstemannen kan överenskomma om att annan uppsägningstid ska gälla. Om så sker får emellertid uppsägningstiden från arbetsgivarens sida ej understiga
– om tjänstemannen vid anställningstillfället är arbetslös och 55 år eller äldre: 2 månader. Efter 3 års anställning gäller dock uppsäg- ningstid enligt tabellen i mom 2:1.
– i övriga fall: den tid som anges i tabellen i mom 2:1.
Anställning på prov
Mom 3:3
Under provanställning är uppsägningstiden en månad för både arbets- givaren och tjänstemannen.
Pensionärer
Mom 3:4
För tjänstemän som fyllt 67 år eller anställts vid företaget efter det att han har uppnått den för honom gällande ordinarie pensionsåldern en- ligt ITP-planen är uppsägningstiden en månad för både arbetsgivaren och tjänstemannen.
Samma gäller om en tjänsteman anställs vid företaget efter det att han har uppnått den ordinarie pensionsålder som tillämpas vid detta.
Uppnådd pensionsålder
Mom 3:5
Tjänstemannens anställning upphör utan uppsägning vid utgången av den månad som tjänstemannen fyller 67 år, såvida inte han och arbetsgivaren överenskommer om annat. Arbetsgivaren behöver inte lämna besked enligt 33 § lagen om anställningsskydd.
§ 11 Uppsägning
Anmärkning
Arbetsgivaren bör i god tid före ingången av den månad då tjänste mannen fyller 65 år, vilken är den avtalade pensionsåldern enligt ITPplanen, begära besked om tjänstemannen vill sluta anställ ningen vid uppnådd pensionsålder enligt ITPplanen eller utnyttja sin rätt att kvarstå i anställningen till utgången av den månad då tjänstemannen fyller 67 år.
Förkortning av uppsägningstid för tjänstemannen
Mom 3:6
Om tjänstemannen på grund av särskilda omständigheter vill lämna sin tjänst före uppsägningstidens slut, bör arbetsgivaren pröva om så kan medges.
Skadestånd då tjänstemannen inte iakttar uppsägningstiden
Mom 3:7
Om tjänstemannen lämnar sin anställning utan att iaktta uppsägnings- tiden eller del av denna, har arbetsgivaren rätt till skadestånd för den ekonomiska skada och olägenhet som därigenom vållas, dock lägst med ett belopp som motsvarar tjänstemannens lön under den del av uppsägningstiden, som tjänstemannen ej har iakttagit.
Tjänstgöringsbetyg
Mom 3:8
När uppsägning har skett från arbetsgivarens eller tjänstemannens sida har tjänstemannen rätt att erhålla tjänstgöringsbetyg, vilket utvi- sar
– den tid som tjänstemannen har varit anställd, och
– de arbetsuppgifter han har haft att utföra, samt
– om tjänstemannen så begär, vitsord beträffande det sätt på vilket han har utfört sitt arbete.
Arbetsgivaren ska lämna tjänstgöringsbetyget inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få betyget.
Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010 49
Semesterintyg
Mom 3:9
När tjänstemannens anställning upphör har han rätt att erhålla intyg, som utvisar hur många av de lagstadgade 25 semesterdagarna han har tagit ut under innevarande semesterår.
Arbetsgivaren ska lämna intyget till tjänstemannen senast inom en vecka från det att tjänstemannen har begärt att få intyget.
Om tjänstemannen har rätt till flera semesterdagar än 25 ska den över- skjutande semestern i detta sammanhang anses ha uttagits först.
§ 12 Förhandlingsordning, Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK,
Tjänstemarknadskommitté SAF-PTK
§ 13 Giltighetstid
§ 12 FÖRHANDLINGSORDNING, TJÄNSTEMARKNADSNÄMND SAF-PTK, TJÄNSTEMARKNADSKOMMITTÉ SAF-PTK
Bestämmelser om vilken förhandlingsordning och vilka regler för Tjänstemarknadsnämnd SAF-PTK samt Tjänstemarknadskommitté SAFPTK, som ska gälla finns i § 7 i förhandlingsprotokollet till avtals uppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och i §§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK. Reglerna har en självständig giltighet som är oberoende av om motsvarande bestämmelser för tjänstemän gäller mellan SAF och PTK.
§ 13 GILTIGHETSTID
Avtalet med Unionen respektive Sveriges Ingenjörerna och Ledarna gäller fr.o.m. den 1 april 2010 t.o.m. den 31 januari 2012.
Avtalet gäller därefter för ett år i sänder, om avtalet inte sagts upp se- nast 3 månader före giltighetstidens utgång. Sker uppsägning löper av- talet efter utlöpningsdagen med sju dagars ömsesidig uppsägningstid.
Bilaga 1 Speciella bestämmelser för Ledarna
SPECIELLA BESTÄMMELSER FÖR LEDARNA
§ 1 Skiftarbete m.m.
Ersättning för skiftarbete, underjordsarbete, jour- och beredskaps- tjänst samt förskjuten arbetstid regleras genom skriftlig överenskom- melse mellan de lokala parterna på företaget.
Om lokal överenskommelse ej kan träffas gäller förhandlingsordningen enligt punkt 4 i huvudavtalet om lönebildning i företagen. Om parterna ej kan enas vid central förhandling kan frågan hänskjutas till Nämnden för lönefrågor. Nämnden ska fungera som skiljenämnd.
§ 2 Resor och traktamenten
Traktamentsersättning
Avsikten är att de lokala parterna i företaget eller arbetsgivaren och ledaren ska träffa överenskommelse om bestämmelser för resor och traktamenten. Utformningen av bestämmelserna ska anpassas till förhållandena vid det enskilda företaget. Överenskommelse ska efter- strävas.
Reglerna nedan gäller endast när parterna efter lokala förhandlingar inte kan träffa överenskommelse enligt ovan.
Om arbetsgivaren tillhandahåller bostad och/eller kost på förrättnings- ort reduceras traktamentsbeloppet enligt Skatteverkets regler.
Förrättningstillägg
När traktamentsersättning utges och arbetsgivaren inte tillhandahåller bostad på förrättningsorten utges för arbetade dagar under de första 90 kalenderdagarna, ett förrättningstillägg motsvarande 35% av gäl- lande traktamentsbelopp enligt ovan. Från kalenderdag 91 och framåt på förrättningsorten utges förrättningstillägg med 20% av traktaments- belopp.
Bilaga 1 Speciella bestämmelser för Ledarna
Reskostnadsersättning vid dagliga resor
För dagliga resor mellan ledarens fasta bostad och arbetsplatsen utom arbetstiden utges reskostnadsersättning vid ett minsta avstånd från bostaden om 2 km enkel resväg. Rätt till ersättning föreligger upp till traktamentsnivå enligt nedan.
Reskostnadsersättning för resa med egen bil eller för styrkta kostna- der vid resa med annat färdmedel utges med belopp motsvarande vid varje tidpunkt gällande högsta skattefria avdragsbelopp som framgår av Kommunalskattelagen (1928:370) med anvisningar samt Riksskat- teverkets rekommendationer.
Reskostnadsersättning utges inte till ledare som är stadigvarande sys- selsatt vid företagets kontor, verkstäder, förråd eller liknande centrala anläggningar.
Byte av bostadsort
Om ledaren under anställningstiden flyttar sin bostad får tillämpningen av bestämmelserna om reskostnadsersättning vid dagliga resor avgö- ras efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och ledaren.
Resa med egen bil i tjänsten
(Gäller fr.o.m. 1 juli 2005)
Om arbetsgivaren och ledaren är överens om att ledaren ska använda egen bil i tjänsten utges bilersättning för resor enligt följande:
<1000 | mils körning i tjänsten per kalenderår | 30 kr/mil |
1001-2000 | mils körning i tjänsten per kalenderår | 26 kr/mil |
>2001 | mils körning i tjänsten per kalenderår | 24 kr/mil |
Traktamente
Rätt till traktamente
Rätt till traktamente tillkommer ledaren vid arbete på ort – förrättnings- ort – belägen minst 70 km enkel resväg från bostaden under förutsätt- ning att övernattning skett på förrättningsorten.
Bilaga 1 Speciella bestämmelser för Ledarna
Traktamentsersättning
Traktamente inkluderande kost och logi utges med 315 kr per dag.
Påbörjas resa vid första inställelse till förrättningsorten senare än kl 12 eller avslutas hemresa från förrättningsorten före kl 19, utges halvt traktamente för den dagen.
Bilaga 2 Komplettering av utvecklingsavtalet
KOMPLETTERING AV UTVECKLINGSAVTALET
Facklig information på betald tid
Arbetstagare har som nyanställd rätt att på betald tid under en timme delta i av lokal arbetsorganisation vid företaget anordnad information om den lokala fackliga verksamheten. En arbetstagare kan vid ett och samma företag enbart en gång på betald tid ta del av sådan informa- tion.
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
AVTAL OM ARBETSTIDSBESTÄMMELSER FÖR TJÄNSTEMÄN
§ 1 Avtalets omfattning
Mom 1
Detta avtal omfattar samtliga tjänstemän anställda hos arbetsgivare anslutna till Sveriges Byggindustrier. Dessa tjänstemän undantas från tillämpningen av allmänna arbetstidslagen.
Begreppet ”tjänsteman” respektive ”tjänstemannaklubb” i detta avtal innefattar ”arbetsledare” respektive ”arbetsledarklubb”.
Mom 2
Bestämmelserna i §§ 2-5 gäller ej beträffande
a) tjänstemän i företagsledande ställning
b) arbete som tjänstemannen utför i sitt hem eller eljest under så- dana förhållanden att det ej kan anses tillkomma arbetsgivaren att vaka över hur arbetet är anordnat.
Mom 3
Arbetsgivare och tjänsteman som träffar överenskommelse om att rätten till särskild övertidskompensation ska ersättas med längre semester eller kompenseras på annat sätt enligt § 6 mom 1:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor kan träffa överenskommelse om att tjänstemannen ska vara undantagen från bestämmelserna i §§ 2-5.
Anmärkning till mom 2 och 3
Enligt mom 2 och 3 ovan omfattas vissa tjänstemän inte av be stämmelserna i §§ 2-5. Det är dock ett ömsesidigt intresse för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att kunna få en uppfatt ning om den totala arbetstidens omfattning för dessa tjänstemän. För vissa av dem sker tidsregistrering genom tidstämpling eller på annat sätt, t.ex. när flexibel arbetstid tillämpas vid företaget. I dessa fall finns alltså underlag för en bedömning av arbetstids situationen. I andra fall kan registrering inte ske på samma sätt
56 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
som för övriga tjänstemän. Om tjänstemannaklubben så begär ska arbetsgivaren och tjänstemannaklubben gemensamt utforma lämpligt underlag för att bedöma arbetstidsvolymen för dessa tjänstemän.
Vissa av de tjänstemän som är undantagna från bestämmelserna i §§ 2-5 har enligt hittills gällande praxis också haft en viss frihet i fråga om förläggningen av sin arbetstid. Denna frihet påverkas inte genom det nu träffade avtalet.
Mom 4
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan skriftlig överens- kommelse träffas om att utöver undantagen enligt mom 2 och 3 viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän ska vara undantagen från be- stämmelserna i §§ 2-5 i de fall tjänstemännen med hänsyn till sina arbetsuppgifter har särskild förtroendeställning i arbetstidshänseende eller eljest särskilda omständigheter föreligger.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse – se § 7 mom 2.
§ 2 Ordinarie arbetstid
Mom 1
Den ordinarie arbetstiden får ej överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt per en begränsningsperiod om 4 veckor. Om företagets redovisning är så ordnad får dock som begränsningsperiod i stället tillämpas kalendermånad.
För tjänsteman i intermittent treskiftarbete får den ordinarie arbets- tiden ej överstiga 38 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
För underjordsarbete och kontinuerligt treskiftarbete får den ordinarie arbetstiden ej överstiga 36 timmar i genomsnitt per helgfri vecka och år.
Anmärkning
Treskiftarbete kan bedrivas med tre eller flera skiftlag.
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
Mom 2
Där särskilda omständigheter föreligger kan mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben träffas skriftlig överenskommelse om an- nan begränsningsperiod eller omfattning av ordinarie arbetstid för viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse – se § 7 mom 2.
Anmärkning
SAF och PTK är ense om att olika lång arbetstid under olika delar av året ska kunna tillämpas.
§ 3 Övertid
Mom 1
Med övertidsarbete avses i detta avtal arbete som tjänstemannen har utfört utöver den för denne gällande ordinarie dagliga arbetstidens längd om
– övertidsarbetet har beordrats på förhand eller
– där beordrande på förhand ej kunnat ske övertidsarbetet har god- känts i efterhand av arbetsgivaren.
Tid som åtgår för att utföra för tjänstemannens befattning nödvändi- ga och normalt förekommande förberedelse- och avslutningsarbeten upptas inte som övertid enligt mom 2 nedan.
Vid beräkning av fullgjord övertid medtas endast fulla halvtimmar.
Om övertidsarbetet har utförts såväl före som efter den ordinarie arbets- tiden viss dag, ska de båda övertidsperioderna sammanräknas.
Anmärkning
Beträffande deltidsanställda tjänstemän ska arbete som ersätts enligt § 6 mom 4:1 i avtalet om allmänna anställningsvillkor avräk nas från övertidsutrymmet i mom 2 nedan.
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
Mom 2
När särskilda skäl föreligger får allmän övertid uttas med högst 150 timmar per kalenderår.
Mom 3
Allmän övertid får tas ut med högst 48 timmar under en period av fyra veckor eller 50 timmar under en kalendermånad. Dessa timtal får endast överskridas om synnerliga skäl föreligger, t.ex. när det är nödvändigt för att ett arbete som inte kan avbrytas utan avsevärda olägenheter för verksamheten, ska kunna slutföras.
Mom 4
Allmän övertid, oavsett kompensationsform, ska avräknas från över- tidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
Om övertiden ersätts med ledig tid (kompensationsledighet) enligt § 6 mom 3 i avtalet om allmänna anställningsvillkor återförs det antal ”övertidstimmar” som har kompenserats genom ledigheten till över- tidsutrymmet enligt mom 2 ovan.
EXEMPEL
En tjänsteman utför övertidsarbete en vardagskväll under 4 timmar. Dessa övertidstimmar avräknas från övertidsutrymmet enligt mom 2. Överenskommelse träffas om att tjänstemannen ska kompenseras med ledig tid (kompensationsledighet) under 6 timmar (4 övertidstim mar x 1,5 tim = 6 kompensationsledighetstimmar). När kompensa tionsledigheten har uttagits tillförs övertidsutrymmet enligt mom 2 de 4 övertidstimmarna som har kompenserats genom ledigheten.
Under kalenderåret får högst 75 timmar på detta sätt återföras till övertidsutrymmet, såvida inte arbetsgivaren och tjänstemannaklub ben enas om annat.
Anmärkning
Arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan träffa överenskom melse om att övertid som ersatts med kompensationsledighet skall, för att kunna återföras till övertidsutrymmet enligt den teknik
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
som beskrivs ovan, utläggas inom viss bestämd tidsperiod, t.ex. räknat från tidpunkten för övertidsarbetets utförande eller före visst bestämt datum.
Beträffande giltighetstid – se § 7 mom 2.
Mom 5
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träf- fas om annan beräkning eller omfattning av allmän övertid. Överens- kommelse om annan omfattning av allmän övertid ska underställas förbundsparterna för godkännande.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse – se § 7 mom 2.
Mom 6
Utöver vad ovan sagts kan, när synnerliga skäl föreligger, extra över- tid uttas under kalenderåret enligt följande
a) högst 75 timmar efter överenskommelse mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben
b) ytterligare högst 75 timmar efter överenskommelse mellan för- bundsparterna eller, om dessa enas därom, mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben.
Beträffande giltighetstid – se § 7 mom 2.
Mom 7
Har natur–eller olyckshändelse eller annan därmed jämförlig omstän- dighet, som ej kunnat förutses, vållat avbrott i verksamheten eller medfört överhängande fara för sådant avbrott eller för skada på liv, hälsa eller egendom, ska övertid som fullgjorts med anledning därav ej beaktas vid beräkning av övertid enligt mom 2 ovan.
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
§ 4 Jourtid
Mom 1
Om det på grund av verksamhetens natur är nödvändigt att tjänste- mannen står till arbetsgivarens förfogande på arbetsstället för att när behov uppkommer utföra arbete, får jourtid tas ut härför med högst 48 timmar under en tid av 4 veckor eller 50 timmar under en kalender- månad. Som jourtid anses inte tid under vilken tjänstemannen utför arbete för arbetsgivarens räkning.
Mom 2
Mellan arbetsgivaren och tjänstemannaklubben kan beträffande viss tjänsteman eller grupp av tjänstemän skriftlig överenskommelse träf- fas om annan beräkning eller omfattning av jourtid.
Beträffande giltighetstiden för sådan överenskommelse – se § 7 mom 2.
§ 5 Anteckning av övertid och jourtid
Arbetsgivaren ska föra de anteckningar som erfordras för beräkning av övertid enligt § 3 och jourtid enligt § 4. Tjänstemannen, tjänstemanna- klubben eller central representant för tjänstemannaförbundet har rätt att ta del av dessa anteckningar.
§ 6 Förhandlingsordning
Samma förhandlingsordning gäller som för avtalet om allmänna anställ- ningsvillkor. Bestämmelserna härom finns i § 7 i förhandlingsprotokol- let till avtalsuppgörelsen den 10 maj 1989 mellan SAF och PTK och
§§ 9 och 10 i förhandlingsprotokollet till avtalsuppgörelsen den 21 maj 1976 mellan SAF och PTK.
Bilaga 3 Arbetstidsbestämmelser
§ 7 Giltighetstid
Mom 1
Bestämmelserna i detta avtal trädde i kraft den 1 januari 1980 och gäller t.o.m. den 31 december 1980. Om avtalet inte har sagts upp av endera parten senast 3 månader före giltighetstidens utgång, prolon- geras det för ett kalenderår åt gången.
Om arbetstidsavtalet upphör att gälla upphör även överenskommelse som slutits med stöd av avtalet i och med utgången av avtalets giltig- hetstid.
Mom 2
Lokal överenskommelse som träffats med stöd av § 1 mom 4, § 2 mom 2, § 3 mom 4-6, § 4 mom 2 och rätten för arbetsgivaren och tjänstemannaklubben att träffa överenskommelse om uttag av extra övertid enligt § 3 mom 6 ska gälla tills vidare med 3 månaders upp- sägningstid.
Uppsägning kan ske av arbetsgivaren, tjänstemannaklubben eller av PTK-förbund.
Om endera parten önskar att den lokala överenskommelsen respek- tive nämnda rätt till lokal överenskommelsemöjlighet ska bestå, ska han skyndsamt begära att förhandlingar härom förs under upp- sägningstiden. Förbundsparterna kan förlänga det lokala avtalets upp- sägningstid för att möjliggöra att förhandlingar enligt förhandlingsord- ningen hinner slutföras innan avtalet upphör. I sista hand kan frågan huruvida avtalet ska bestå eller ej tas upp till överläggningar i Tjänste- marknadsnämnden SAF-PTK.
Bilaga 4 Arbetstidsförkortning
ARBETSTIDSFÖRKORTNING
Parterna är överens om att arbetstidsfrågan bör hanteras av de loka- la parterna inom en kostnadsram om 2,5 procent. Med lokala parter menas i första hand företag och fackklubb eller motsvarande. Saknas fackklubb eller motsvarande vid företaget, kan överenskommelse träf- fas med enskild tjänsteman.
Om ingen sådan överenskommelse träffats, har tjänsteman som arbe- tat heltid under perioden 1 april-31 mars (”intjänandeåret”) rätt till arbetstidsförkortning med 5 dagar påföljande år (”uttagsåret”).
Tjänsteman som inte arbetat heltid eller som inte varit anställd hela ”intjänandeåret” har rätt till ledighet i proportion till arbetad tid. Av arbetsgivaren betald frånvaro jämställs med arbetad tid.
Ledighet tas ut efter överenskommelse mellan tjänstemannen och arbetsgivaren.
Ledighet som inte tagits ut under aktuellt uttagsår betalas vid årets utgång ut i kontanter, med en lön per timme motsvarande mertids- ersättning enligt § 6 mom 4:1.
Bilaga 5 Förläggning av huvudsemestern
ÖVERENSKOMMELSE ANGÅENDE FÖRLÄGG- NING AV DEN I 12 § SEMESTERLAGEN ANGIVNA SÅ KALLADE HUVUDSEMESTERN
mellan
Sveriges Byggindustrier och
Unionen
Sveriges Ingenjörer Ledarna
gäller följande överenskommelse rörande förläggning av den i 12 § Semesterlagen angivna s.k. huvudsemestern om minst fyra veckor. Arbetsgivarens primära förhandlingsskyldighet gentemot de fackliga organisationerna enligt 11 § Medbestämmandelagen anses uppfylld i följande fall:
1. Om arbetsgivaren tillmötesgår den enskilde arbetstagarens öns- kemål om förläggning.
2. Om huvudsemestern utlägges sammanhängande under den när- mast efter midsommar följande sexveckorsperioden.
Vid annan förläggning ska arbetsgivaren iakttaga sin primära förhand- lingsskyldighet mot respektive facklig organisation innan beslut med- delas om semesterns förläggning. Nås ej överenskommelse ska ar- betsgivaren underlätta arbetstagaren om sitt beslut i enlighet med Semesterlagens regler.
Beträffande övrig semester ska Semesterlagens regler om samråd gälla.
Denna överenskommelse gäller med en ömsesidig uppsägningstid om två månader.
Bilaga 6 Kompetensutveckling
RIKTLINJER AVSEENDE KOMPETENSUTVECKLING
mellan
Sveriges Byggindustrier och
Unionen
Sveriges Ingenjörer
har följande överenskommelse om riktlinjer avseende kompetens- utveckling träffats:
Gemensamma värderingar
Arbetslivet har under de senaste åren präglats av allt snabbare för- ändringar. Därmed har också kraven på tjänstemännen att utvecklas och anpassa sig till nya förutsättningar ökat.
Anpassning och utveckling är nödvändigt för att möta dessa föränd- ringar. Mellan förbunden föreligger en betydande samsyn när det gäl- ler behov av kompetensutveckling och dess betydelse. Formerna för kompetensutveckling måste, för att vara ändamålsenliga och
praktiska, vara anpassade till de förutsättningar som finns i varje en- skilt företag och utgå från företagets verksamhet, behov och långsik- tiga utveckling.
Kompetensutvecklingens betydelse
För att möta de ökade kvalitetskraven och den tekniska utvecklingen krävs ett målmedvetet arbete med att utveckla kompetensen inom före-taget. Tjänstemännens yrkeskunnande, personliga engagemang och utveckling har avgörande betydelse för företagets utveckling. Alla tjänste¬män oavsett utbildningsbakgrund bör efter behov ges möjlig- het och utrymme till utveckling i arbetet. Särskild uppmärksamhet ska riktas mot dem som återgår i arbete efter en längre tids sjukskrivning eller längre tids föräldraledighet.
Kompetensutveckling – ett ansvar för både företag och tjänstemän
Företaget och tjänstemannen har ett gemensamt ansvar för kompetens- utvecklingen. Det är i första hand företagets ansvar för att dess behov av kompetens hos tjänstemannen fortlöpande tillgodoses. Likaså har tjänstemannen ett eget ansvar för att utveckla sin kompetens i enlig- het med de krav som företagets verksamhet ställer.
Regelbundna utvecklingssamtal mellan chef och tjänsteman är härvid ett viktigt medel för att bland annat kartlägga den kunskap och kom- petens som behövs för företaget och tjänstemannens utveckling. Här- igenom skapas en process där tjänstemannens resultat, kompetens och duglighet knyts samman med den individuella löneutvecklingen. Dialogen ska beröra såväl företagets utvecklingsplaner som tjänste- mannens arbetsuppgifter, arbetssituation, utvecklingsmöjligheter och kompetenskrav.
Arbetsgivaren och tjänstemannen ska som en del i utvecklingssam- tal diskutera tjänstemannens behov och planera dennes kompetens- utveckling i förhållande till företagets verksamhetsinriktning. De åtgärder som överenskommes ska dokumenteras i individuella utveck- lingsplaner och följas upp.
Kompetensutveckling – Löneutveckling
Kompetensutveckling är en viktig faktor i lönebildningsprocessen. Det är därför viktigt att företagen tillämpar principer för lönesättning och anställningsvillkor som stimulerar tjänstemännen till kontinuerlig kom- petensutveckling.
Lokal samverkan
En fortlöpande dialog ska föras med lokal facklig organisation inom företaget om tillämpningen av dessa riktlinjer exempelvis vad avser formerna för planering och genomförande av kompetensutvecklings- insatser.
Lokal facklig organisation har rätt att ta upp överläggningar med arbetsgivaren för att diskutera formerna för arbetet med kompetens- utveckling.
ARBETSMILJÖAVTAL
mellan
Sveriges Byggindustrier och
Unionen
Sveriges Ingenjörer Ledarna
§ 1 Gemensamma utgångspunkter
Parterna är genom detta avtal överens om att samverkan mellan arbetsgivaren och de anställda är en förutsättning för en god arbets- miljö. Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrifter är viktiga grund- element i arbetet för en god arbetsmiljö.
§ 2 Utveckling av arbetsmiljön
Utvecklingen av arbetsmiljön sker utifrån ett helhetsperspektiv som syftar både till att undvika risker för ohälsa och stödja utvecklingen i arbetet för engagemang och arbetstrivsel.
§ 3 Samverkan i företaget
Behovet av arbetsmiljöinsatser skiftar mellan olika företag. Med beak- tande av vad som anges i Arbetsmiljölagen jämte tillhörande föreskrif- ter fastläggs formerna för samverkan i arbetsmiljöarbetet.
§ 4 Företagshälsovård
Som ett stöd för utvecklingen av arbetsmiljön kan företagshälsovård i olika former knytas till företaget. Företagshälsovården bör i allt väsent- ligt arbeta förebyggande och utgöra en expertfunktion inom området arbetsmiljö och arbetslivsinriktad rehabilitering.
Upphandling bör ske i samverkan.
§ 5 Utbildning
Behovet av utbildning för skyddsombud och ledamöter i skyddskom- mitté eller motsvarande bedöms i företaget.
§ 6 Central samverkan
För att stödja utvecklingsarbetet i företagen inrättar parterna ett cent- ralt arbetsmiljöråd på förbundsplanet. Rådets uppgift är att följa utveck- lingsarbetet i företagen och bidra med stödinsatser i form av informa- tion, stödmaterial vid utvecklingsprocesser etc.
Bilaga 8 Huvudavtalen
HUVUDAVTALEN
FÖRORD
Huvudavtalen mellan SAF1) och Sif2) respektive SALF3) av den 11 december 1957 respektive 3 juli 1959 har träffats i form av två fristå- ende uppgörelsehandlingar. CF4) har den 14 december 1969 inträtt som part i huvudavtalet för Sif.
Innehållet i de två huvudavtalen är i sak lika med undantag för att
§§ 1, 2 och 4 i huvudavtalet för Ledarna saknas i huvudavtalet för Sif och CF. Vid återgivandet nedan av texten i de två huvudavtalen återges inledningen till huvudavtalet för Sif respektive Ledarna samt
§§ 1, 2 och 4 i huvudavtalet för Ledarna. Därefter har de två texterna samredigerats till en text. I de delar där texterna skiljer sig inbördes har detta anmärkts genom att de olika texterna satts inom klammer. Uttrycken ”tjänsteman” och ”tjänstemännens organisation” används emellertid konsekvent i stället för uttrycken ”arbetsledare” respektive ”arbetsledareklubben”. Paragrafindelningen i huvudavtalet för Sif/CF används genomgående.
Efter uppsägning har huvudavtalet mellan SAF och Sif upphört att gäl- la. I samband med överenskommelsen den 11 maj 1981 om nytt avtal om allmänna anställningsvillkor har SAF och PTK kommit överens om att förhandlingsordningen i huvudavtalen SAF och Sif respektive SAF och Ledarna skall tillämpas med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
HUVUDAVTAL
Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Svenska Industritjänste- mannaförbundet av den 11 december 1957 med däri, den 8 maj 1964 och den 5 april 1974, vidtagna ändringar**.
1) Numera Svenskt Näringsliv
2) Numera Unionen
3) Numera Ledarna
4) Numera Sveriges Ingenjörer
Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010 69
Bilaga 8 Huvudavtalen
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Svenska Industritjänste- mannaförbundet (Sif) har i syfte att främja en fredlig lösning av tviste- frågor på den för parterna gemensamma delen av arbetsmarknaden träffat följande överenskommelse.
XXX och Xxx åtager sig sinsemellan att inrätta den arbetsmarknads- nämnd för tjänstemannafrågor (tjänstemarknadsnämnd), som nedan omförmäles.
HUVUDAVTAL
Mellan Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges Arbetsledare- förbund (numera Ledarna) av den 3 juli 1959 med däri den 8 maj 1964 och den 5 april 1974, vidtagna ändringar.
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) och Ledarna har i syfte att främja en fredlig lösning av tvistefrågor på den för parterna gemen- samma delen av arbetsmarknaden träffat följande överenskommelse.
XXX och Xxxxxxx åtager sig sinsemellan att inrätta den arbetsledar- nämnd som nedan omförmäles.
Arbetsledarens ställning
§ 1
Vid fullgörandet av sin uppgift är arbetsledaren arbetsgivarens repre- sentant på arbetsplatsen. Detta nödvändiggör att arbetsledaren är soli- darisk med arbetsgivaren och lojalt eftersträvar att tillvarata dennes intressen. Förutsättningen är jämväl att arbetsledaren tillförsäkras en tryggad tjänstemannaställning och åtnjuter arbetsgivarens förtroende och stöd. Arbetsledaren skall därvid erhålla lön, som motsvarar hans förtroendeställning, arbetsuppgifter och kvalifikationer. Förhållandet mellan parterna måste sålunda grundas på ömsesidigt ansvar och ömsesidigt förtroende. Detta förtroendeförhållande bör icke rubbas genom organisationsmässiga åtgärder utan dessa inriktas på ett stär- kande av tilliten parterna emellan.
Arbetsledare får icke tillhöra eller understödja fackorganisation för honom underställd personal.
70 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
Bilaga 8 Huvudavtalen
Allmänna förhållningsregler
§ 2
Arbetsledare skall iakttaga full diskretion, såväl inåt som utåt, rörande företagets angelägenheter såsom prissättningar, konstruktioner, expe- riment och undersökningar, driftsförhållanden, affärsangelägenheter och dylikt. Arbetsledare är skyldig iakttaga största sparsamhet med de företagets tillgångar han handhar.
§ 4
Avser arbetsgivare att genomföra ändring i anställnings- eller arbets- villkor, varav samtliga vid företaget anställda arbetsledare eller viss grupp av dem beröras eller är den ifrågasatta ändringen eljest av för arbetsledarna kollektiv natur, skall arbetsledarna eller av dem utsedda, vid företaget anställda representanter beredas tillfälle till överläggning med ledningen innan ändringen genomföres.
Förhandlingsordning*
§ 1
Det förutsättes, att arbetsgivare och tjänstemän genom ömsesidigt hänsynstagande söker i samförstånd ordna sina gemensamma ange- lägenheter och såvitt möjligt förebygga uppkomsten av tvist.
§ 2
Påkallas från endera sidan förhandling skall följande ordning gälla:
a) Förhandling mellan arbetsgivaren och tjänstemännens organisa- tion vid företaget (lokal förhandling). Saknas sådan organisation, föres förhandlingen med den eller de tjänstemän vid företaget, som tjänstemännen därtill utsett.
b) Förhandling under medverkan av respektive arbetsgivareförbund och Sif/Ledarna/CF (central förhandling).
* Uppgörelserna har i det följande samredigerats till en text.
Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010 71
Bilaga 8 Huvudavtalen
Om och i den mån det förhållande, vartill rättsanspråk enligt kollek- tivt eller enskilt avtal hänför sig, varit känt på arbetsgivarsidan för vederbörande arbetsgivare eller hans organisation respektive på tjänstemannasidan för tjänstemännens organisation (eller enligt § 2 a, särskild utsedd företrädare för tjänstemännen) vid företaget eller Sif/Ledarna/CF i 4 månader utan att förhandling begärts enligt bestäm- melserna i denna paragraf, har parten därefter förlorat rätten att på- kalla förhandling rörande anspråket. Oberoende av sådan kännedom om förhållandet är rätten att påkalla förhandling försutten, om och i den mån förhållandet ligger mer än 2 år tillbaka i tiden.
Lokal förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast 3 veckor från dagen för dess påkallande, såframt ej parterna enas om upp- skov.
Kan uppgörelse ej ernås vid lokal förhandling rörande rättsanspråk enligt kollektivt eller enskilt avtal, ankommer det på part, som vill full- följa ärendet, att hänskjuta frågan till central förhandling. Framställ- ning om sådan förhandling skall göras hos motsidan senast 2 måna- der från den dag den lokala förhandlingen avslutas, vid äventyr att vederbörande anspråk eljest är preskriberat. Central förhandling skall påbörjas snarast möjligt och senast 3 veckor från dagen för dess på- kallande, såframt ej parterna enas om uppskov.
Protokollsanteckningar:
1) För att underlätta behandlingen av lokala frågor är det lämpligt, att vardera parten utser en företrädare med uppgift att svara för kontak ten med motparten; meddelande om företrädares namn bör lämnas motparten utan dröjsmål. Det får ankomma på de lokala parterna att avgöra, huruvida ytterligare anordningar behöver vidtagas för hand läggningen av de lokala frågorna.
2) Om arbetsgivare och tjänstemän enas därom, äger även lokal funk tionär eller förtroendeman utom företaget deltaga i lokal förhandling.
3) Vid förhandling mellan arbetsgivare och arbetare, som direkt eller indirekt gäller tjänstemännen eller viss tjänsteman, äger tjänstemän nen rätt att vara representerade.
Bilaga 8 Huvudavtalen
4) Om det förhållande, vartill rättsanspråk hänför sig, regleras i lag om anställningsskydd skall i stället för de i § 2 ovan angivna tidsfristerna gälla i nämnda lag angivna tidsfrister.
Anmärkning*
Som framgår av den för SAF och Ledarna gemensamma kom mentaren till huvudavtalet innebär protokollsanteckning 3 även, att arbetsgivaren i förekommande fall givetvis bör lämna arbetsle darsidan meddelande i god tid om ifrågavarande förhandling.
Rättstvister i allmänhet
§ 3
Har rättstvist rörande enskilt eller kollektivt avtal om anställningsvillkor varit föremål för förhandling enligt § 2 men icke kunnat lösas, skall den hänskjutas för bindande avgörande av i § 8 omförmält förtroenderåd, därest berört arbetsgivarförbund och (Sif/Ledarna/CF) är ense därom. Enas dessa parter icke om att hänskjuta tvisten till förtroenderåd, men önskar endera av dem hänskjuta tvisten till avgörande av domstol, skall detta ske inom 3 månader från den dag central förhandling slut- förs, vid påföljd att vederbörande anspråk eljest är preskriberat.
Tvister om uppsägning och föreningsrättskränkning är undantagna från förtroenderådets behörighet.
Protokollsanteckning
§ 3 ovan är ej tillämplig när tvisten rör fråga som regleras i lag om anställningsskydd.
* Texten återfinns endast i Ledaravtalet
Bilaga 8 Huvudavtalen
Tvister rörande fredsplikten
§ 4
Talan, som grundas på påstående om brott mot fredsplikten, äger part resa vid arbetsdomstolen med bortseende från eljest gällande förhandlingsordning.
Intressetvister
§ 5
Intressetvister avseende lönefråga av kollektiv natur, vilken icke kunnat lösas vid central förhandling enligt § 2, äger berört arbetsgivarförbund och Sif/Ledarna/CF var för sig rätt att hänskjuta till tjänstemarknads- nämnden/ arbetsledarnämnden för utlåtande. Dylikt hänskjutande skall ske inom 3 veckor efter det central förhandling slutförts, vid på- följd att part eljest förlorar ifrågavarande rätt.
I den mån berört arbetsgivarförbund och Sif/Ledarna/CF är ense där- om, äger de i stället hänskjuta lönefråga av här angiven art till bin- dande avgörande av förtroenderådet.
Anmärkning
§§ 46 i tidigare lydelse har utgått fr.o.m. den 1 juli 1974 enligt överenskommelse mellan SAF och PTK den 5 april 1974. Omnum- rering har därför skett.
§ 6
Föreligger intressetvist av annat slag än som angivits i § 5, må berört arbetsgivarförbund och Sif/Ledarna/CF i den mån de är ense därom, hänskjuta tvisten till tjänstemarknadsnämnden /arbetsledarnämnden för dess utlåtande eller till förtroenderådet för bindande avgörande.
Protokollsanteckningar
1. Som avslutningsdag för lokal respektive central förhandling skall anses den dag, då berörda parter i förhandlingsprotokoll el ler på annat sätt enats om att förklara förhandlingen avslutad. Har
74 Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010
Bilaga 8 Huvudavtalen
parterna ej enats, gäller som avslutningsdag den dag, då part givit motparten skriftligt besked om att han anser förhandlingen avslutad.
2. Den möjlighet att hänskjuta tvist till tjänstemarknadsnämnden/ arbetsledarnämnden som i §§ 5 och 6 tillerkänts arbetsgivarför bund, skall stå öppen även för SAF i tvist, där föreningen är för handlingspart i förhållande till Sif/Ledarna/CF.
Fredsplikt
§ 7
Part har i första hand att beakta den fredsplikt som må föreligga på grund av kollektivavtal om anställningsvillkor. Härutöver gäller, att part ej må varsla eller tillgripa stridsåtgärd för lösning av tvistefråga, innan central förhandling i tvistefrågan slutförts.
Med iakttagande i varje tvistefall av reglerna i föregående stycke gäl- ler vidare följande. Part må ej varsla eller tillgripa stridsåtgärd under den tid om 3 veckor, som enligt § 5 står part till buds i där angivna fall att hänskjuta tvistefrågan till tjänstemarknadsnämnden/ arbetsledar- nämnden såvida ej båda berörda parter förklarat sig skola avstå från dylikt hänskjutande. Har hänskjutande skett i vederbörlig ordning, fort- sätter fredsplikten till dess tjänstemarknadsnämndens/arbetsledar- nämndens utlåtande delgivits parterna.
Enas parterna om att hänskjuta intressefråga till bindande avgörande av förtroenderåd, får stridsåtgärder i frågan ej tillgripas eller vidhållas.
Förtroenderåd
§ 8
För behandling av tvister enligt §§ 5 och 6 ovan skall förtroenderåd utses av respektive arbetsgivarförbund och Sif/CF resp. Ledarna.
Varje förtroenderåd består av 5 ledamöter. Av dessa utses 2 av arbets- givarförbundet, 2 av Sif/CF resp. Ledarna och 1, tillika ordförande, av arbetsgivarförbundet och Sif/CF resp. Ledarna gemensamt.
Allmänna anställningsvillkor Tjänstemannaavtalen 2010 75
Bilaga 8 Huvudavtalen
Tjänstemarknadsnämnd/Arbetsledarnämnd*
§ 9
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden har att avgiva utlåtan- de om lösningen av tvister enligt §§ 5 och 6 ovan.
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden består i sådana fall av 4 ledamöter. Av dessa utses 2 av SAF och 2 av Sif/CF resp. Ledar- na för en period av 3 år; suppleanter för dem utses i samma ordning.
§ 10
Begäran om utlåtande av tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämn- den skall göras skriftligen till nämnden med angivande av parts yrkan- de och med redogörelse för de omständigheter som part vill åberopa till stöd för sitt yrkande. Nämnden bereder motparten tillfälle till yttran- de och äger i övrigt att muntligen eller skriftligen införskaffa de ytter- ligare upplysningar, som nämnden anser ägnade att underlätta dess ståndpunktstagande.
Senast inom 2 veckor efter det ärendet inkommit till nämnden skall kallelse till sammanträde utfärdas. Sammanträde skall därefter hållas snarast möjligt. Har part framställt önskemål om skyndsam handlägg- ning, åligger det nämnden att så långt möjligt ta hänsyn härtill.
Nämndens utlåtande eller beslut skall vara skriftligt och samtidigt till- ställas båda parter och är, såvida parterna ej enats om annat, offent- ligt.
* I samband med överenskommelsen den 21 maj 1976 om allmänna anställ ningsvillkor kom SAF och PTK överens om att tillsätta en tjänstemarknads nämnd SAFPTK. Nämnden har samma arbetsuppgifter som motsvarande nämnder i tidigare huvudavtal. I den skall ingå 5 ledamöter för vardera SAF och PTK. Överenskommelsen om tjänstemarknadsnämnd gäller med samma giltighetstid som avtalet om allmänna anställningsvillkor.
§ 11
Bilaga 8 Huvudavtalen
Då tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden fungerar såsom skiljenämnd, består den av opartisk ordförande jämte 2 ledamöter för vardera SAF och Sif/CF resp. Ledarna.
SAF och Sif/CF resp. Ledarna utser gemensamt för en tid av 3 år den opartiske ordföranden.
§ 12
Tjänstemarknadsnämnden/arbetsledarnämnden är beslutför endast om den är fulltalig.
Varje ledamot av nämnden äger 1 röst. Såsom nämndens utlåtande
eller beslut gäller den mening, varom flertalet förenar sig.
Huvudavtalets tolkning
§ 13
Tvist om tolkningen av bestämmelserna i huvudavtalet skall, oavsett var tvisten uppkommer inom SAFs och Sifs/Ledarnas/CFs gemen- samma verksamhetsområde, avgöras av tjänstemarknadsnämnden/ arbetsledarnämnden såsom skiljenämnd.
Giltighetstid
§ 14
Detta avtal gäller i den lydelse som ovan angivits fr.o.m. den 1 juli 1964 tills vidare med en ömsesidig uppsägningstid av 3 månader.*
Som en förutsättning vid huvudavtalets antagande som kollektivavtal mellan arbetsgivarförbund och Sif/Ledarna/CF skall gälla, att huvud- avtalet, sedan det antagits, äger giltighet mellan arbetsgivarförbundet och Sif/Ledarna/CF med i föregående stycke angiven giltighetstid, oberoende av huruvida eljest gällande avtal angående anställnings- villkor mellan parterna utlöpt.
Därest avtal om anställningsvillkor är gällande vid tidpunkt, då huvud- avtalet med iakttagande av uppsägningstid skulle utlöpa, förlänges hu- vudavtalets giltighetstid till dess avtalet om anställningsvillkor utlöper.
Stockholm den 8 maj 1964
SVENSKA ARBETSGIVAREFÖRENINGEN
Xxxxxx Xxxxxxxxx
I huvudavtalet för Sif följande underskrift:
SVENSKA INDUSTRITJÄNSTEMANNAFÖRBUNDET
Xxxx Xxxxxxxxx
I huvudavtalet för Ledarna följande underskrift: SVERIGES ARBETSLEDAREFÖRBUND
Xxxx Xxxxxxxx