Contract

Denna text är en översättning av ett finskspråkigt kollektivavtal. Kollektivavtalets parter har inte kommit överens om den svenskspråkiga kollektivavtalstexten. Om tolkningen av den svenskspråkiga översättningen leder till ett annat slutresultat än det ursprungliga finskspråkiga kollektivavtalet, ska man följa det finskspråkiga kol- lektivavtalet.

Tämä on käännös suomenkielisestä työehtosopimuksesta. Työehtosopimuksen sopi- jaosapuolet eivät ole sopineet ruotsinkielisestä työehtosopimustekstistä. Mikäli ruotsinkielisen käännöksen tulkinta johtaa erilaiseen lopputulokseen kuin alkuperäi- nen suomenkielinen työehtosopimus, tulee noudattaa suomenkielistä työehtosopi- musta.

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SERVICEVERKSTÄDER

mellan

Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och

Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT rf

1.2.2017–31.1.2021 (31.1.2020)

INNEHÅLL

I ALLMÄNT 1

1 § Tillämpningsområde 1

2 § Allmänna avtal 1

3 § Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta avtalet 1

4 § Arbetsfrid 2

5 § Anställningens ingående och upphörande 2

II ARBETSLÖNER 2

6 § Lönegrunder 2

7 § Prestationslön 9

8 § Separata tillägg 9

9 § Medeltimförtjänst 11

III ARBETSSTUDIER 12

10 § Grunder 12

IV ARBETSTIDSBESTÄMMELSER 13

11 § Ordinarie arbetstid 13

12 § Förkortning av årsarbetstiden 16

13 § Övertidsarbete, söndagsarbete och arbete under veckovila 19

14 § Arbete av utryckningskaraktär och beredskap 22

V SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR 22

15 § Arbete utanför verkstadsområdet 22

16 § Söckenhelgsersättning 30

17 § Andra ersättningar och förmåner 32

VI ARBETARSKYDD 35

18 § Arbetarskydd 35

VII SOCIALA BESTÄMMELSER 38

19 § Lön för sjukdomstid och under moderskaps- och faderskapsledighet 38

20 § Läkarundersökningar 42

21 § Grupplivförsäkring 48

22 § Semester 48

VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 50

23 § Lönebetalning 50

24 § Uppbörd av fackföreningsavgifter 50

25 § Möten på arbetsplatsen och informationsverksamhet 51

26 § Utbildningsverksamhet 52

27 § Förtroendemän 52

28 § Anlitande av utomstående arbetskraft 55

29 § Meningsskiljaktigheter och deras biläggande 55

30 § Avtalets giltighetstid 56

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL 57

LÖNEBILAGA FÖR ARBETSTAGARE I SERVICEVERKSTÄDER INOM DEN KOMMUNALA AVTALSTRAFIKEN I HUVUDSTADSREGIONEN 63

LÖNEBILAGA FÖR ARBETSTAGARE I SERVICEVERKSTÄDER INOM DEN KOMMUNALA AVTALSTRAFIKEN I ÅBO 65

BILAGA: ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT SOM SKA IAKTTAS VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV FÖRETAG INOM BUSSTRAFIKEN 67

BILAGA: AVTAL OM TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH TIDTABELLER GÄLLANDE TRAFIKERINGSAV- TALET FÖR ÖVERGÅNGSPERIODEN 73

KOLLEKTIVAVTAL FÖR SERVICEVERKSTÄDER

mellan

BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND

och

BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT 1.2.2017–31.1.2021 (31.1.2020)

De undertecknande förbunden kommer överens om följande:

I ALLMÄNT

1 § Tillämpningsområde

1. Bestämmelserna i detta kollektivavtal tillämpas med nedan an- givna undantag på anställningsförhållanden för anställda i ser- viceverkstäder i medlemsföretag i Biltrafikens Arbetsgivareför- bund rf.

2. De som är bundna av avtalet är skyldiga att noggrant följa detta avtal och sörja för att deras underföreningar, arbetsgivare och arbetstagare inte bryter mot dess bestämmelser.

2 § Allmänna avtal

Följande avtal som ingåtts mellan förbunden tillämpas som en del av detta kollektivavtal:

– Det allmänna avtalet 12.2.1995

– Semesterlöneavtalet 9.3.2006

– Avtalet om arbetarskyddssamarbete på arbetsplatserna 1.2.2017

– Förtroendemannaavtalet 1.2.2017

– Avtalet om utnyttjande av utomstående arbetskraft 12.2.1995

– Avtalet om utbildningsverksamhet 3.3.2010

– Avtalet om uppsägningsskydd och permittering 1.2.2017

– Avtalet om användning av en arbetstidsbank 1.2.2018 3 § Avtalets bindande verkan och skyldighet att iaktta avtalet

Detta kollektivavtal binder de undertecknande förbunden och de- ras underföreningar samt arbetsgivare och arbetstagare som är medlemmar i dessa föreningar eller har varit medlemmar under avtalets giltighetstid.

De som är bundna av avtalet är skyldiga att noggrant följa detta avtal och sörja för att underordnade föreningar och de arbetsgi- vare och arbetstagare som hör till dessa inte bryter mot dess be- stämmelser.

4 § Arbetsfrid

Förbunden och deras underföreningar är skyldiga att övervaka att underföreningar, arbetsgivare och tjänstemän som är med- lemmar i dem och som omfattas av avtalet inte vidtar stridsåtgär- der eller på annat sätt bryter mot bestämmelserna i kollektivav- talet.

5 § Anställningens ingående och upphörande

Mom. 1. Se det allmänna avtalet, punkt 3.

Förbunden rekommenderar att arbetsavtal ingås skriftligen.

Arbetsgivaren ska senast före utgången av den första lönebetal- ningsperioden ge en arbetstagare vars anställningsförhållande gäller tills vidare eller en viss tid som överstiger en månad skriftlig information om de centrala villkoren i arbetet, om inte villkoren framgår av ett skriftligt arbetsavtal. Om arbetstagaren upprepade gånger och på samma villkor står i anställningsförhållande till samma arbetsgivare på viss tid som understiger en månad, ska arbetsgivaren informera om de centrala villkoren i arbetet senast en månad efter att det första anställningsförhållandet inleddes. Om anställningsförhållandena upprepas behöver inte informat- ionen ges på nytt

I arbetsavtalslagen avsedd varning, uppsägning eller hävning av anställning meddelas utan dröjsmål och, om arbetstagaren krä- ver det, skriftligt, varvid arbetstagaren om han eller hon så vill har möjlighet att informera förtroendemannen om saken.

Mom. 2. Varje ny arbetstagare ska få introduktion i arbetet och i företagets verksamhetssätt.

II ARBETSLÖNER

6 § Lönegrunder

Minimitimlöner

Mom. 1. Minimitimlöner för arbetstagare som fyllt 18 år är:

1	13,31
2	13,50
3	13,84

4	14,54
5	15,38
6	16,28

Från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds

1.10.2017 eller närmast detta datum (€/h) Lönegrupp

1	13,33
2	13,52
3	13,86
4	14,56
5	15,40
6	16,30

SAD (Huvudstadsregionen)

I bussbolag som trafikerar rutter i Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla och som idkar lokal- och närtrafik inom dessa kommu- ner i form av kommunal avtalstrafik tillämpas på arbetstagare i serviceverkstäder de lönevillkor som nämns i bilagan till detta kollektivavtal.

Åbo

I bussbolag som trafikerar rutter i Åbo stad iakttas de lönevillkor som nämns i bilagan till detta kollektivavtal, till den del service- verkstadsarbetstagarna arbetar i service- och reparationsuppgif- ter med fordonsparken som utnyttjas i den lokaltrafik som bedrivs i form av kommunal avtalstrafik i Åbo stad.

Mom. 2. På basis av arbetets svårighetsgrad placeras arbetstagarna i olika lönegrupper enligt följande:

Lönegrupp 1

Hjälparbeten, enkla tempoarbeten och andra med dessa jämför- bara bilverkstadsarbeten som kräver en relativt kort praktisk er- farenhet för att man ska lära sig utföra dem.

Lönegrupp 2 och 3

Tunga hjälparbeten samt krävande tempoarbeten och andra med dessa jämförbara bilverkstadsarbeten som kräver en viss erfarenhet, kännedom om arbetsmetod eller längre vana för att man ska kunna utföra dem, eller som utförs i svåra arbetsförhål- landen. Till dessa grupper hör också arbetstagare som för att ut- vecklas i yrket arbetar som hjälp till ordinarie yrkesarbetare.

Tillämpningsanvisning:

Arbetstagarna placeras i lönegrupp 2 eller 3 beroende på om de flesta av följande svårighetsfaktorer i betydlig eller mycket stor utsträckning är kännetecknande för de arbetsuppgifter som de i huvudsak utför: den erfarenhet, noggrannhet och det an- svar som arbetet kräver samt hur tungt arbetet och hur påfres- tande arbetsförhållandena är.

Lönegrupp 4

Yrkesarbeten som av utövaren kräver över 3 års erfarenhet i yr- ket, varvid studie- eller annan utbildningstid räknas som tid i yr- ket, på det sätt som framgår av nedanstående kompletterande bestämmelser.

Utöver det ovanstående hör till denna lönegrupp de arbeten som erkänt kräver större skicklighet, noggrannhet eller erfarenhet än arbeten i lönegrupp 3, utan att arbetet trots det är i föregående stycke nämnda yrkesarbete, men utan att arbetet efter en viss tid berättigar till lönegrupp 5.

Lönegrupp 5

Krävande yrkesarbeten som förutsätter arbete i yrkesmannaupp- gifter i det aktuella yrket under en tid som tillsammans med den i yrkesutbildning tillgodoräknade tiden utgör 5 år.

Lönegrupp 6

Krävande yrkesarbeten som förutsätter mångsidig specialyrkes- färdighet och självständigt behärskande av krävande arbetshel- heter.

Beträffande lönegrupp 6 har förbunden skrivit ett gemensamt cirkulär 14.4.2008.

Kompletterande bestämmelser angående placering i lönegrupp 4, 5 och 6:

A. Tillträde till lönegrupp 4

I samtliga nedanstående fall är en förutsättning för överföring till lönegrupp 4 att personen i fråga arbetar i en yrkesuppgift och har utvecklats så att han eller hon kan sköta uppgiften självständigt.

Fall 1 (ej yrkesutbildning):

Tillträde förutsätter 3 års arbete med arbetsuppgifter som konti- nuerligt och på ett mångsidigt sätt utvecklar personen i ifrågava- rande yrke. Arbete i ett närliggande yrke beaktas till den del som

det i det aktuella fallet är utvecklande med tanke på att lära sig det avsedda yrket.

Fall 2 (gått kort kurs):

Som i fall 1 med undantaget att kursen förkortar den erfarenhets- tid som krävs till den del som den med beaktande av kvalitet, längd o.d. är utvecklande för det avsedda yrket i det aktuella fal- let.

Fall 3 (yrkesutbildning i form av 2- eller 3-årig allmän yrkesskola):

Av skola som enligt undervisningsplan slutförts med godkänt re- sultat räknas hälften till godo som tid som ersätter tid i yrket.

Fall 4 (yrkesutbildning i form av 4-årig industriyrkesskola):

Skola som enligt undervisningsplanen slutförts med godkänt re- sultat räknas som tid i arbete.

Fall 5 (yrkesutbildning i form av 2- eller 3-årig allmän yrkesskola + 2- årig industriyrkesskola):

När tiden i yrket beräknas beaktas skoltiden på det sätt som be- skrivs i fall 3 och 4.

Fall 6 (yrkesutbildning i form av läroavtal på arbetsplatsen; 3- eller 4- årig):

Läroavtalstid som slutförts enligt planen och med godkänt resul- tat räknas som tid i arbete. Överföring till lönegrupp 4 förutsätter att mognadsprovet avlagts med godkänt resultat.

O b s! Sammanlagt räknas dock högst 4 år som tid i yrket när skoltiden som nämns i fallen 2–6 tillgodoräknas. Tiden i en skola eller ett läroavtal som inte fullföljts räknas inte heller som tid i yrket.

B. Tillträde till lönegrupp 5

I samtliga fall är en förutsättning för överföring till lönegrupp 5 att personen i fråga arbetar i en krävande yrkesuppgift som motsva- rar lönegrupp 5 och han eller hon kan sköta uppgiften självstän- digt.

I de olika fallen förutsätts följande: Fall 1–2 (ej yrkesutbildning eller endast kurs):

Krävande yrkesarbeten förutsätter arbete i två år i uppgift inom ifrågavarande yrke efter tillträde till lönegrupp 4.

Fall 3–6 (ej yrkesutbildning eller endast kurs):

Krävande yrkesarbeten förutsätter arbete i uppgift inom ifrågava- rande yrke under en tid som tillsammans med 2- eller 3-årig all- män yrkesskola, som slutförts med godkänt resultat, eller med officiellt godkända tider för läroavtalsutbildning är 5 år. Arbete i lönegrupp 4 ska dock uppgå till minst 1 år.

Protokollsanteckning:

Avtalsparterna är eniga om att ovanstående exempel inte täcker alla kombinationer av avancemang i yrket och yrkesutbildning, men de ger en anvisning även för fall som ligger utanför de be- handlade exemplen.

C. Tillträde till lönegrupp 6

En förutsättning för överföring till lönegrupp 6 är att i det arbete som arbetstagaren regelbundet utför mångsidigt ingår arbets- uppgifter som kräver specialyrkeskunskap enligt kraven för lö- negrupp 6.

Unga arbetstagare

Mom. 3. Unga arbetstagare under 18 år:

första arbetsåret	8,75
andra arbetsåret	9,09

Från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds

1.10.2017 eller närmast detta datum (€/h)

första arbetsåret	8,76
andra arbetsåret	9,10

Om en ung arbetstagare utför samma arbete som en myndig ar- betstagare och hans eller hennes arbetsskicklighet, arbetserfa- renhet och kompetens är tillräckliga och arbetet inte begränsas av andra i lagen bestämda inskränkningar än bestämmelserna om övertidsarbete, fastställs den unga arbetstagarens lön enligt lönegrunderna för arbetet i fråga.

Tillämpningsanvisning:

För personer under 18 år har tillämpningen av normtimlönen fastställts så att en lägre normtimlön tillämpas på dessa unga arbetstagare under deras första arbetsår och en högre normtim- lön de följande åren. En arbetstagare som inleder arbetet t.ex. som 15-åring kommer redan efter ett års arbete i den högre lö- negruppen. En person som börjar arbeta inom bilverkstads-

xxxxxxxxx först som 17-åring, överförs efter att ha fyllt 18 år di- rekt från de ungas lägre lönegrupp till att omfattas av minimitim- lönen för personer som fyllt 18 år. När ovan nämnda ettårsperiod i arbete beräknas, beaktas arbete inom bil- och maskinverk- stadsbranschen och arbete i reparationsverkstad inom alla indu- stribranscher.

Om en arbetstagare på grund av ålder överförs från en lägre lö- negrupp till en högre och hans eller hennes lön av den anled- ningen höjs, betalas den högre lönen från början av följande rä- kenskapsperiod.

Tillämpningsanvisning:

Arbetstagaren ifråga och förtroendemännen bör också själva övervaka de i detta moment avsedda överföringarna mellan lö- negrupper.

Timlöner för studerande

Mom. 4. Timlöner för studerande som fyllt 15 år och som omfattas av la- gen om läroavtalsutbildning.

första läroåret	9,05
andra läroåret	9,38
tredje läroåret	9,76
fjärde läroåret	10,17

Från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds

1.10.2017 eller närmast detta datum (€/h)

första läroåret	9,06
andra läroåret	9,39
tredje läroåret	9,77
fjärde läroåret	10,19

Prestationslöner

Om under 18 år gamla arbetstagare eller läroavtalsstuderande utför prestationslönearbete, iakttas för deras löner gällande en- hetspriser.

Tillämpningsanvisning:

De lönesiffror som gäller studerande och som nämns i tabellerna är timlöner som tillämpas som sådana utan några tillägg.

Studerandelöner tillämpas på studerande i verkstadsskolor, även när man inte med dem ingått ett läroavtal som förutsätts i lagen om läroavtal.

Praktikantlöner

Mom. 5. De löner som nämns i mom. 1 kan frångås då det gäller stu- derande som arbetar som praktikanter och som inte har den er- farenhet som krävs för arbetet i fråga samt för sådana arbetsta- gare som på grund av sjukdom eller annan orsak har permanent nedsatt arbetsförmåga gällande arbetet i fråga.

Om praktikanter utför prestationslönearbete, iakttas gängse en- hetspriser vid deras avlöning, ifall man inte kommer överens om något annat.

Allmänna bestämmelser

Arbeten som utförs i terrängen

Mom. 6. Innan reparationsarbeten som utförs i terrängen inleds ska man lokalt komma överens om särskilda frågor som gäller skydds- klädseln.

Skyddsdräkter

Mom. 7. Arbetsgivaren anskaffar på sin bekostnad och låter rengöra ar- betstagarnas skyddsdräkter så ofta som arbetsgivaren anser det lämpligt. Arbetsgivaren anskaffar på sin bekostnad ändamålsen- liga skyddsdräkter och skodon för sådan personal som tvättar bilar, smörjer och utför underredsbehandling, samt skyddskläd- sel som med beaktande av väderleksförhållandena är tillräckligt skyddande och motsvarar det praktiska behovet för arbetstagare som tillfälligt måste arbeta utomhus.

Vecko- och månadslöner

Mom. 8. När vecko- eller månadslön avtalas, iakttas de minimitimlöner som förutsätts i 6 § som lönegrund.

Tillämpningsanvisning:

När timlönen för arbetstagare med tidlön omvandlas till månads- lön höjs gällande timlön först med 3,9 %, vilket motsvarar den effekt separat utbetalda söckenhelgsersättningar har på förtjäns- ten. Talet som fås på detta sätt multipliceras med det genom- snittliga kollektivavtalsenliga antalet timmar ordinarie arbetstid under en månad, dvs. 170.

Arbetsklassificering

Mom. 9. Förbunden konstaterar att man i de fall då man verkstadsspeci- fikt kommer överens om arbetsklassificering använder bestäm- melser och anvisningar om förfaringssätt i metallindustrins kol- lektivavtal.

7 § Prestationslön

Mom. 1. För att höja arbetstagarens förtjänstnivå strävar man efter att öka andelen prestationslönearbete.

Mom. 2. Om arbetets art tillåter det och det tekniskt är möjligt, ska arbets- tagaren beredas möjlighet att utföra arbete mot prestationslön.

Förbunden rekommenderar att som grund för prestationsavlö- nade arbeten används märkesspecifika rikttider.

Om genomsnittlig obalans konstateras i normtiderna, utför en verkstadsspecifikt inrättad kommitté med representanter för ar- betsgivare och arbetstagare en granskning.

Prestationslöneformerna är rakt ackord, blandackord och premi- elön.

Mom. 3. Prissättningen av ackordsarbete ska dimensioneras så att ar- betstagarens ackordsförtjänst vid normal arbetstakt i ackordsar- bete överstiger kollektivavtalets minimitimlön med 20 %.

Mom. 4. Om de faktorer som inverkar på prestationslönearbete (metoder, verktyg, förhållanden) är oförändrade, ändras inte prissättnings- grunderna för prestationslönearbete. Om faktorerna som inver- kar på prestationslönearbete däremot förändras, ändras prissätt- ningsgrunderna för prestationslönearbete på motsvarande sätt Prissättningsgrunderna för prestationslönearbete ska i regel grunda sig på minimitimlönerna i 6 § 1 mom. och motsvara de verkliga förhållandena och metoderna på arbetsplatsen.

Mom. 5. Om prestationslönearbete tillämpas ska det garantera arbetsta- garen en kollektivavtalsenlig minimilön. Detta konstateras varje räkenskapsperiod.

8 § Separata tillägg

Skift-, kvälls- och nattarbete

Mom. 1. I ordinarie skiftarbete betalas för timmar i kvälls- och nattskift ett särskilt skifttillägg enligt följande:

– kvällsskift (t.ex. kl. 14 - 22) 15 %

– nattskift (t.ex. kl. 22 - 06) 20 %

Beräknat utifrån tabellen i lönegrupp 4.

Skifttillägg anses också avtalsenligt betalt om tilläggsersätt- ningen som betalats per dygn under olika skift på annat sätt för- delat sammanlagt motsvarar ovan angivna belopp.

Mom. 2. För arbete som inte är skift-, övertids- eller nödarbete, men som utförs i form av en normallång arbetsdag avvikande från den gängse ordinarie arbetstiden på arbetsplatsen (kvälls- och natt- arbete), betalas förhöjning enligt följande:

För arbete som utförs mellan kl. 16.00 och 23.00 betalas ersätt- ning som motsvarar kvällsskiftstillägg och för arbete som utförts mellan kl. 23 och 6.00 betalas ersättning som motsvarar nattskift- stillägg.

Tillägg för utomhusarbete

Mom. 3. Sådana verkstadsarbetare som under perioden mellan 30.9 och

1.5 tillfälligt måste arbeta utomhus eller i jämförbara förhållan- den, betalas för utförda arbetstimmar ett tillägg som uppgår till 53 cent per timme.

Tjänsteårstillägg

Mom. 4. I samband med den löneutbetalning som följer närmast efter den 1 december betalas arbetstagaren tjänsteårstillägg beroende på hur länge hans eller hennes anställningsförhållande fram till ut- gången av föregående november månad har fortgått utan av- brott.

Tillägget bestäms enligt följande:

Anställningsförhållandets längd	Det eurobelopp som betalas i form av tillägg räknas ut enligt formeln:
10 år men inte 15 år	2 x Sm x MTF
15 år men inte 20 år	3,5 x Sm x MTF
20 år men inte 25 år	5 x Sm x MTF
25 år eller längre	6,5 x Sm x MTF

I formeln är: Sm antalet månader som berättigar till semester un- der föregående kvalifikationsår.

MTF den i 9 § i kollektivavtalet avsedda medeltimförtjänsten, III kvartalet.

Fastställande av grunden

1. Huruvida en arbetstagare hör till den grupp som är berättigad till tillägget och på vilken grund ett eventuellt tillägg ska betalas ho- nom eller henne fastställs årligen 30.11. Den grund som då fast- ställs tillämpas fram till följande granskningstidpunkt. Vid beräk- ningen av anställningsförhållandets kontinuitet följs tillämpnings- praxis för semesterlagen.

Till denna punkt läggs från och med 1.2.2020 följande stycke:

Vid beräkningen av anställningsförhållandets längd beaktas hela det gällande anställningsförhållandets längd oavsett vilka arbetsuppgifter den anställda har haft eller vilket kollektivavtal som tillämpats på anställningsförhållandet. Av anställningstid i andra företag beaktas enligt arbetsintyg den tid under vilken den anställda har arbetat inom tillämpningsområdet för detta kollektivavtal.

Anställningsförhållandets upphörande

2. Om en till tillägg berättigad arbetstagares anställningsförhål- lande upphör före den årliga utbetalningen av tillägget, betalas arbetstagaren i samband med slutlikviden räknat från ingången av föregående december månad för varje månad som berättigar till semester 1/12 av den summa som föregående gång betala- des honom eller henne som tjänsteårstillägg.

Behandling i löneadministrationen

3. Tjänsteårstillägget betalas som ett separat tillägg. Det beaktas inte vid uträkning av medeltimförtjänst enligt 9 § i kollektivavtalet eller 2 §, 1 punkten i semesterlöneavtalet.

9 § Medeltimförtjänst

Mom. 1. Arbetstagarens medeltimförtjänst används som beräkningsfak- tor vid utbetalning av lön och ersättningar på det sätt som särskilt bestäms i detta kollektivavtal.

Mom. 2. Arbetstagarens medeltimförtjänst beräknas så att den förtjänst han eller hon erhållit för arbetad tid under respektive kvartal en- ligt olika löneformer med eventuella separata tillägg, med undan- tag för övertids- och söndagstillägg, divideras med det totala an- talet utförda arbetstimmar under samma kvartal.

Beräkning

Om arbetstagaren under ett kvartal som används med stöd av mom. 4 arbetat mindre än 160 timmar, beräknas inte medeltim-

förtjänsten för detta kvartal. Den totala förtjänsten av ett långva- rigt ackordsarbete som utförts under olika kvartal kan vid beräk- ning av medeltimförtjänsten fördelas på kvartalen i fråga i förhål- lande till antalet utförda arbetstimmar, såvida man har uppgifter om det antal arbetstimmar som använts för ackordsarbete.

Mom. 3. Om medeltimförtjänsten är mindre än minimitimlönen eller den enligt mom. 2 inte beräknas, betalas dock lön eller ersättning som grundar sig på mom. 1 enligt minimilönen.

Moment 1 i denna paragraf gäller inte arbetstagare med må- nadslön.

Tillämpningsanvisning:

När medeltimförtjänst används vid ordinarie arbetstid betalas dessutom separata tillägg då detta förutsätts i kollektivavtalet.

Användningsperiod för medeltimförtjänst

Mom. 4. De enligt föregående moment beräknade genomsnittliga timför- tjänsterna för de olika kvartalen används enligt följande:

– för februari, mars och april används medeltimförtjänsten för fjärde kvartalet föregående år,

– för maj, juni och juli används medeltimförtjänsten för årets första kvartal,

– för augusti, september och oktober används medeltimförtjäns- ten för årets andra kvartal samt

– för november, december och januari används medeltimför- tjänsten för årets tredje kvartal.

De månadsperioder och kvartal som anges i denna paragraf rä- knas börja och sluta enligt räkenskapsperioderna så att då en räkenskapsperiod fördelar sig på två av de ovan nämnda må- nadsperioderna eller på två kvartal, anses räkenskapsperioden höra till den period under vilken det större antalet ordinarie ar- betstimmar infaller.

III ARBETSSTUDIER

10 § Grunder

Mom. 1. Avtalsparterna konstaterar den produktionsfrämjande betydel- sen hos metodisering och arbetsmätning och att man när dessa utförs ska iaktta principerna som nämns i punkt 4 i det allmänna avtalet.

På de arbetsplatser där arbetsgivaren använder sig av arbets- studier ska arbetsgivaren ge arbetstagarnas representanter en tillräcklig utredning om studiernas syften och om hur studierna eventuellt tillämpas på arbetstagarnas lönesättning.

När det gäller en arbetsmätning som riktas direkt mot arbetsta- garens arbete, ska arbetstagaren innan studien inleds underrät- tas om detta och om studiens syfte.

På de arbetsplatser där prissättningen av arbetena bygger på noggranna arbetsstudier vilkas noggrannhet och nivå har kon- staterats och godkänts av förbunden gemensamt, kommer man lokalt överens om användningen av separata förstorande mel- lankoefficienter i de undersökta arbetena.

Arbetsvärde

Mom. 2. När arbetsmätningens resultat används som grund för prissätt- ning av prestationslönesättning ska arbetets tidsvärde, dvs. ar- betsvärdet, som enhetspriset grundar sig på motsvara arbets- platsens faktiska arbetsförhållanden.

Kontrollstudie

Mom. 3. På avdelningar där arbeten i allmänhet prissätts utifrån arbets- studier har arbetstagarna rätt att föreslå att det utförs en arbets- studie av ett visst arbete i den omfattning som behövs för att pris- sättningen av arbetet i fråga ska styras av arbetsmätningen. Anger arbetsgivaren inte grundat skäl för en annan lösning, ska den erforderliga studien utföras så fort som möjligt

Har oenighet uppstått angående det utifrån arbetsstudierna fast- ställda enhetspriset och en kontrollstudie av arbetet därför utförs, ska förtroendemannen ges möjlighet att på arbetsplatsen i detalj bekanta sig med hur studien har utförts och med resultaten.

IV ARBETSTIDSBESTÄMMELSER

11 § Ordinarie arbetstid

Arbetsvecka

Mom. 1. Den ordinarie arbetstiden är högst 8 timmar per arbetsdygn och 40 timmar per arbetsvecka. Arbetsveckan inleds på måndag.

Arbetsdygn

Arbetsdygnet börjar kl. 7.00, om inte annat avtalas lokalt. Sön- dagsarbetsdygnet, liksom även det dygn som tillämpas vid be- räkning av ersättning för veckovila, bestäms enligt arbetsdygnet.

Genomsnittlig arbetstid

Den ordinarie arbetstiden per vecka kan också ordnas så att den uppgår till i genomsnitt 40 timmar i veckan.

I dagarbete, tvåskiftsarbete och intermittent treskiftarbete under en period på högst 6 veckor, förutsatt att ett arbetstidsschema i förväg upprättats för arbetet för minst den tid inom vilken den ordinarie arbetstiden per vecka utjämnas till det angivna genom- snittet.

Tillfällig förlängning av dygnsarbetstiden

Den ordinarie arbetstiden per dygn kan tillfälligt förlängas till 9 timmar, förutsatt att antalet timmar per vecka under en period på högst 6 veckor utjämnas till ett genomsnitt på 40 timmar. Detta ska i så fall avtalas senast arbetsdagen före den dag då den för- längda arbetstiden tillämpas första gången.

Protokollsanteckning:

Förfriskningar

Arbetstagaren har rätt att, vid en för arbetet lämplig tidpunkt, en gång på förmiddagen och en gång på eftermiddagen inta förfrisk- ningar vid arbetet.

Förläggning av arbetstid Arbetstidsschema

Mom. 2. Arbetstidens början och slut samt nödvändiga pauser i arbetet avtalas lokalt inom ramen för lagen och detta kollektivavtal.

Om det med tanke på arbetets art är möjligt ska ett arbetstids- schema göras upp på arbetsplatsen i vilket ovan nämnda upp- gifter framgår.

Arbetstiden förläggs på arbetsdagarna i första hand på den tid- punkt som är mest ändamålsenlig med tanke på arbetets utfö- rande.

Förbunden anser att det är önskvärt att arbetstiden i dagarbete förläggs mellan kl. 7.00 och kl. 18.00.

Tillfälliga ändringar

Tillfälliga ändringar av praktiska skäl ska föregås av underhand- lingar med huvudförtroendemannen. Om möjligt underrättas ifrå- gavarande arbetstagare om ändringarna en vecka innan änd-

ringarna verkställs, dock senast den tredje dagen innan änd- ringen träder i kraft, såvida det inte gäller nödarbete eller därmed jämförbart.

Vilotid vid tvåskiftsarbete

Vid tvåskiftsarbete hålls en halvtimme lång vilotid, om man inte kommit överens om att arbetstagaren har tillfälle att inta måltid under arbetet.

Måltider vid treskiftsarbete

Vid treskiftsarbete ges tillfälle att inta måltid vid sidan av arbetet vid en tid som arbetsledningen bestämmer och på en plats som den anvisar.

Kontroll

Mom. 3. Arbetsgivaren har rätt att ordna kontroll av arbetstiden med hjälp av kontrollur eller annan motsvarande utrustning. Arrange- manget ska vara sådant att det inte förorsakar arbetstagarna onödig tidsförlust.

Förkortning av vilotiden

Mom. 4. Med tillstånd av arbetsrådet eller genom lokala avtal kan man i dagarbete också iaktta kortare vilotid än en timme, dock inte kor- tare än en halv timme. Under denna tid har arbetstagaren rätt att obehindrat lämna arbetsplatsen.

Lediga dagar

Mom. 5. När arbetstidsschemat görs upp bör målet vara att arbetstagaren utöver söndagen har en annan ledig dag under veckan. Om det bestäms att den andra lediga dagen ska hållas på en fast veck- odag, ska den om möjligt hållas på lördagen. Om den andra le- diga dagen är en rörlig veckodag, ska denna framgå av det på förhand uppgjorda arbetstidsschemat.

Söckenhelgsveckor

Mom. 6. Under söckenhelgsvecka är den ordinarie arbetstiden på dag före söckenhelg och på lördag 8 timmar, med undantag för påsk- lördag, midsommar- och julafton, vilka är lediga dagar om inte produktionstekniska skäl påkallar annat.

Lördagen efter påsk och jul samt lördagen under de veckor då nyårsdagen, trettondagen, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx och självständighetsdagen infaller är lediga dagar i sådana arbe- ten där arbetstiden också i övrigt är ordnad så att den fasta lediga dagen infaller på lördag.

Avlösning och ändring av skift

Mom. 7. I skiftarbete ska arbetsskiften regelbundet avlösa varandra och med högst 3 veckors intervall ändras.

Om så avtalas kan en arbetstagare emellertid också arbeta kon- tinuerligt i samma skift, dock inte i nattskift.

Iakttagande av arbetstidslagen

Mom. 8. I övrigt iakttas med avseende på arbetstid bestämmelserna i den gällande arbetstidslagen.

12 § Förkortning av årsarbetstiden

1. Tillämpningsområde

Arbetstidsförkortningen gäller de arbetstidsformer där den ordi- narie arbetstiden är 80 timmar under en tvåveckorsperiod eller 40 timmar i veckan. Dessutom förutsätts det att arbetstagaren har en semester på högst 30 vardagar samt att arbetstagarens arbetstid högst förkortas av de söckenhelger som nämns i kol- lektivavtalet mellan avtalsförbunden.

Arbetstidsförkortningen gäller även deltidsanställda arbetsta- gare, oberoende av hur deltidsanställningen har ordnats. En del- tidsanställd arbetstagares arbetstid förkortas utifrån tabellen i punkt 2 i förhållande till hans eller hennes ordinarie arbetstid.

Från arbetstidsförkortningen avdras andra än ovan nämnda på avtal eller praxis baserade semesterarrangemang eller årligen regelbundet återkommande extra lediga dagar som förkortar den årliga arbetstiden.

2. Intjänande av ledighet

På grundval av intjänad ordinarie arbetstid förkortas arbetstiden kalenderårsvis från årets början eller från en senare tidpunkt när anställningsförhållandet inleddes enligt följande:

Antalet arbetstimmar under kalenderåret förkortning

minst	136	h	8	h	dvs.	1	dag
	271	h	16	h	dvs.	2	dagar
	407	h	24	h	dvs.	3	dagar
	543	h	32	h	dvs.	4	dagar
	678	h	40	h	dvs.	5	dagar
	814	h	48	h	dvs.	6	dagar
	950	h	56	h	dvs.	7	dagar
	1085	h	64	h	dvs.	8	dagar
	1221	h	72	h	dvs.	9	dagar

1357	h	80	h	dvs.	10	dagar
1492	h	88	h	dvs.	11	dagar
1696	h	100	h	dvs.	12,5	dagar

Som utförda ordinarie arbetstimmar räknas också de arbetstim- mar som infaller under arbetstagarens sjukdomstid för vilka ar- betsgivaren betalar lön för sjukdomstid samt utbildningstid som till någon del bekostas av arbetsgivaren, till den del arbetsgiva- ren ersätter inkomstbortfallet. Likaså jämställs med ordinarie ar- betstimmar den tid som åtgått för kommunfullmäktiges eller kom- munstyrelsens och av dem tillsatta nämnders eller andra perma- nenta organs sammanträden och för möten i Bil- och transport- branschens arbetarförbund AKT:s förbundsfullmäktige eller för- bundskommitté och för riksomfattande kollektivavtalsförhand- lingar mellan förbunden, för 50- och 60-årsdagar, eget bröllop, nära anhörigs begravning, ledighet som berott på vård av sjukt barn, till den del arbetsgivaren är skyldig att betala lön, för upp- båd och repetitionsövningar, liksom den tid som arbetstagaren använt som förtroendeman eller arbetarskyddsfullmäktig eller som vikarie för sådan. Dessutom räknas som utförda ordinarie arbetstimmar den ledighet som getts enligt denna paragraf.

3. Givande av ledighet

De lediga dagar som intjänats med stöd av punkt 2 ovan på grund av arbetstidsförkortning ges såsom hela dagar före ut- gången av det år som följer på det år då de intjänats. Arbetstids- förkortningsdagarna ges i en eller flera delar på en av arbetsgi- varen bestämd tid, antingen i samband med semestern eller till- sammans med någon annan för arbetstagaren ledig dag, eller så att flera av arbetstidsförkortningsdagarna ges i en följd, om inte arbetsgivaren och arbetstagaren sinsemellan kommer överens om något annat sätt att ge arbetstidsförkortningsdagarna. En le- dig dag motsvarar en förkortning på 8 timmar.

Går arbetstagaren med på det kan arbetstidsförkortningsda- garna ges till arbetstagaren innan de tjänats in.

En fem dagars period

Om arbetstagaren har intjänat minst 7 arbetstidsförkortningsda- gar, kombineras de lediga dagarna så att arbetstagaren får en sammanhängande ledighet på fem dagar.

Två fem dagars perioder

Om arbetstagaren har intjänat minst 12,5 arbetstidsförkortnings- dagar, kombineras de lediga dagarna så att arbetstagaren får två sammanhängande ledigheter på fem dagar.

Ovan nämnda period på fem förkortningsdagar innehåller sju ka- lenderdagar.

Protokollsanteckning:

En fullständig förkortning på 12,5 intjänade lediga dagar genom- förs då ledigheten ges så att vid jämna år ges 12 lediga dagar och vid udda år 13 lediga dagar.

Om den ledighet som ska ges ingår i ovan nämnda tid som ökar de ordinarie arbetstimmarna, anses den lediga dagen ha hållits ifall något hinder för att hålla ledigheten inte var känd då tidpunk- ten för ledigheten meddelades. Om arbetstagaren emellertid in- sjuknar före den fem dagar långa sammanhängande förkort- ningsledigheten, och sjukdomen sammanhängande räcker minst så länge som den fem dagar långa förkortningsledigheten, flyttas den fem dagar långa ledigheten som infallit under sjukdomen till att ges senare, om arbetstagaren begär det. Flyttningen görs endast för en fem dagar lång förkortningsledighet per kalenderår.

Om arbetstagaren inom dennas sjukledighet har underrättats om förkortningsledighet som ges efter den sjukledighet som framgår av läkarintyget och arbetstagarens sjukledighet fortsätter, flyttas arbetstidsförkortningsdagarna som infaller under sjukdomen till att ges senare.

Den ordinarie arbetstiden i den period i vilken förkortningen ingår förkortas med antalet timmar i förkortningen.

4. Meddelande om tidpunkten för ledigheten

Meddelande om tidpunkten för ledigheten ska ges arbetstagaren minst 2 veckor före ledigheten ges.

5. Ersättning för inkomstbortfall

För tiden för förkortningen betalas arbetstagaren lön enligt gäl- lande medeltimförtjänst. Om anställningsförhållandet upphör in- nan den intjänade arbetstidsförkortningen har genomförts, beta- las ersättning för detta i samband med slutlikviden på grundval av antalet intjänade lediga dagar enligt en intjäningstabell och enligt den då gällande medeltimförtjänsten. Om arbetstagaren vid anställningsförhållandets slut har getts för mycket ledighet, får arbetsgivaren innehålla det sålunda utbetalda löneförskottet av arbetstagarens slutlikvid.

6. Likställande av ledighet med tid i arbete

När semesterns längd bestäms anses såsom likställda med ar- betade dagar också de dagar under vilka arbetstagaren varit för- hindrad att utföra arbete på grund av att han eller hon hållit le- digheter enligt denna paragraf.

13 § Övertidsarbete, söndagsarbete och arbete under veckovila Övertidsarbete

Mom. 1. Med avseende på arbetstid utförs övertidsarbete inom ramen för de begränsningar som bestäms i lagen. Arbetslön och ersättning för övertidsarbete betalas enligt bestämmelserna i denna para- graf. Med avseende på övertidsförhöjningar iakttas nedan nämnda beräkningsregler, om man inte lokalt har kommit över- ens om annat angående en beräkningsmetod som uppfyller vill- koren i denna paragraf. Övertidsförhöjningen kallas nedan över- tidstillägg.

Protokollsanteckning:

Inom tillämpningsområdet för detta kollektivavtal behöver man dock inte iaktta den fyra månader långa granskningsperiod som ingår i 19 § 1 mom. i arbetstidslagen.

Dygnsövertid

Mom. 2. Med dygnsövertid avses det arbete som under ett arbetsdygn utförs utöver den i 11 § 1 mom. i detta kollektivavtal nämnda or- dinarie arbetstiden per dygn, dvs. 8 timmar eller tillfälligt förlängd till högst 9 timmar.

Ifall arbetstiden med stöd av 11 § 1 mom. i detta kollektivavtal har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, anses dygnsövertid vara det arbete som under varje arbetsdygn överskrider det i arbetstidsschemat för ifrågavarande arbetsdygn fastställda antalet ordinarie arbetstimmar.

För dygnsövertid betalas förutom arbetslön ett övertidstillägg som för de 2 första timmarna uppgår till 50 % och för de följande timmarna till 100 % av medeltimförtjänsten.

För dygnsövertid som utförts på lördag eller dagen före helg- el- ler högtidsdag betalas för alla timmar ett övertidstillägg som upp- går till 100 % av medeltimförtjänsten.

Veckoövertid

Mom. 3. Med veckoövertid avses sådant arbete som, utan beaktande av under samma arbetsvecka utförd dygnsövertid, överskrider den

enligt 11 § 1 mom. i detta kollektivavtal bestämda ordinarie veck- oarbetstiden om 40 arbetstimmar.

Ifall den ordinarie veckoarbetstiden med stöd av 11 § 1 mom. i detta kollektivavtal har organiserats så att den i genomsnitt är 40 timmar per vecka, anses veckoövertid vara det arbete som under varje arbetsvecka överskrider det i arbetstidsschemat för ifråga- varande arbetsvecka fastställda antalet ordinarie arbetstimmar. I kontinuerligt skiftarbete förutsätter detta dock att man inte kom- mit överens om att dessa övertidstimmar ersätts med motsva- rande ledig tid.

För veckoövertid betalas förutom arbetslön ett övertidstillägg som för de 8 första timmarna uppgår till 50 % och för de följande timmarna till 100 % av medeltimförtjänsten.

Mom. 4. Bestämmelserna för beräkningen av medeltimförtjänsten finns i 9 § i detta kollektivavtal.

Ersättning enligt bestämmelserna om veckoövertid

Mom. 5. Ifall arbetstagaren på grund av semester, sjukdom, permittering som verkställts på grund av ekonomiska eller produktionstek- niska orsaker eller resa som sker på arbetsgivarens uppdrag el- ler repetitionsövning inte har haft möjlighet att under arbetsda- garna enligt arbetsveckans arbetstidsschema utföra så många arbetstimmar att det skulle motsvara arbetstagarens ordinarie veckoarbetstid och han eller hon på en enligt arbetstidsschemat ledig dag utför arbete, betalas för arbetstimmar som utförts på en ledig dag övertidstillägg enligt vad som avtalats om vecko- övertid.

Tillämpningsanvisning:

Det som i momentet ovan nämns om permittering gäller inte för- kortad arbetsvecka.

Arbete under vissa lediga dagar

Mom. 6. Ersättning för på lördag utfört arbete som inte är ordinarie arbete betalas på samma grunder som för veckoövertid.

Mom. 7. Om arbetstagaren har utfört arbete enligt arbetstidsschema un- der påskveckan, veckan efter påsk eller veckan då nyårsdag, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx eller självständighetsdagen infaller, ska för arbete som utförts på ledig dag betalas såsom för veckoövertid.

Om arbete som utförs på påsklördag, midsommarafton eller jul- afton inte med stöd av föregående stycke ersätts med ett 100 %

veckoövertidstillägg, ska tillägget som betalas för nämnda arbete uppgå till 100 %.

Under sagda dagar kan arbete utföras med beaktande av de för- utsättningar som anges i 18 § 4 mom. i arbetstidslagen.

Detta moment gäller inte kontinuerligt skiftarbete.

Skifttilläggets övertidsförhöjning

Mom. 8. Skifttilläggets övertidsförhöjning ingår i det övertidstillägg som beräknas utifrån medeltimförtjänsten enligt 9 § 2 mom. i detta kollektivavtal. Skiftarbetaren betalas sålunda enkelt skifttillägg för övertid.

Skiftarbetaren betalas skifttillägg för övertid enligt det skift under vilket han eller hon utför övertidsarbetet.

Söndagsarbete

Mom. 9. För arbete som utförs på söndag eller annan kyrklig högtidsdag betalas, förutom arbetslön och eventuella övertidstillägg, för varje arbetstimme som lagstadgad söndagsförhöjning ett tillägg motsvarande 100 % av medeltimförtjänsten.

Xxxxxxxxx och ersättning

Mom. 10. Arbetstagare som tillfälligt är i arbete på söndag ska såvitt möjligt beredas lagenlig veckovila i första hand på lördagen samma vecka.

Arbetstagare som tillfälligt under sin veckovila behövs i arbete för att upprätthålla arbetets regelbundna förlopp i affär, inrättning el- ler företag ersätts för den förlorade veckovilan

genom att man senast under den följande kalendermånaden för- kortar hans eller hennes ordinarie arbetstid med den tid som åt- gått till arbete under veckovilan. Med arbetstagarens samtycke kan ersättningen för veckovila också ges så att man till arbetsta- garen, förutom arbetslön och eventuella övertids- och söndags- tillägg, betalar en ersättning som uppgår till 100 % av medeltim- förtjänsten. När ersättningen uträknas ska de arbetstimmar be- aktas som arbetstagaren har utfört under det arbetsskift då veck- ovila senast borde ha getts.

Innan arbete under veckovila utförs ska med arbetstagaren över- enskommas om huruvida den förlorade veckovilan ska kompen- seras med motsvarande ledig tid eller med pengar.

14 § Arbete av utryckningskaraktär och beredskap

Mom. 1. Om en arbetstagare efter att redan ha avlägsnat sig från sin ar- betsplats kallas till ett arbete av utryckningskaraktär utanför sin ordinarie arbetstid, betalas till arbetstagaren arbetslön för minst 1 timme samt övertidsersättning ifall arbetet är övertidsarbete. Dessutom betalas en särskild utryckningspenning enligt följande:

a) En ersättning motsvarande 2 timmars medeltimförtjänst om kal- lelsen till utryckningsarbetet getts efter ordinarie arbetstid eller på en ledig dag, men före klockan 21.00 och

b) en ersättning motsvarande 4 timmars medeltimförtjänst, om kal- lelsen getts mellan klockan 21.00 och 06.00. Är arbetet samtidigt övertidsarbete betalas i fall som här avses genast en övertidser- sättning på 100 %. Ifall en arbetstagare under sin ordinarie ar- betstid som slutar senast kl. 16.00 meddelas att han eller hon under samma arbetsdygn efter att han eller hon redan avlägsnat sig från arbetsplatsen bör inställa sig till övertidsarbete som bör- jar efter kl. 21.00, betalas till arbetstagaren en i punkt a) ovan angiven extra ersättning, motsvarande 2 timmars medeltimför- tjänst, utan övertidstillägg.

Mom. 2. Är arbetstagaren enligt avtal, där beredskapstidens längd ska bestämmas, skyldig att uppehålla sig i sin bostad, varifrån han eller hon vid behov kan kallas till arbete, betalas till arbetstagaren för en dylik beredskapstid halv lön enligt medeltimförtjänst, utan att beredskapstiden räknas till arbetstiden. Då arbetstagare som varit i beredskap i den mening som avses i detta moment kallas till arbete tillämpas inte bestämmelser som gäller arbete av ut- ryckningskaraktär.

V SÄRSKILDA ERSÄTTNINGAR

15 § Arbete utanför verkstadsområdet

Mom. 1.

Allmänna bestämmelser Skyldighet att resa

För arbetsuppgifterna nödvändiga resor görs på ändamålsenligt sätt så att resan inte tar mer tid i anspråk eller förorsakar större utgifter än vad som är nödvändigt för skötseln av uppgifterna.

Resans början och slut

Resan anses börja då arbetstagaren från sin arbetsplats eller sin bostad beger sig på en resa som går direkt till kommenderings-

orten och upphöra när han eller hon återkommer till sin arbets- plats. Kan arbetstagaren inte återvända till arbetsplatsen under ordinarie arbetstid anses resan vara avslutad då han eller hon återvänder till bostaden.

Tillämpningsanvisning:

Nödvändig väntetid under resan, som eventuellt uppstår till följd av de allmänna kommunikationsmedlens turer anses även höra till resan.

Kommenderingsort

Med kommenderingsort avses annan arbetsort än den ordinarie arbetsplatsens placeringsort eller arbetstagarens hemort.

Om arbetstagaren till följd av arten av företagets verksamhet ständigt blir tvungen att arbeta på olika arbetsplatser, ska arbets- givaren i samband med anställningen informera arbetstagaren om vilken som är hans eller hennes fasta arbetsplats vid tillämp- ningen av denna paragraf. När det sker en väsentlig förändring i förhållandena som påverkar denna definition ska arbetsgivaren informera arbetstagaren på motsvarande sätt.

Kort arbetskommendering

Det är fråga om en kort arbetskommendering då resan uppskatt- tas kräva övernattning och vistelse på främmande ort i högst 14 kalenderdygn.

Lång arbetskommendering

Det är fråga om en lång arbetskommendering då resan och vis- telsen på främmande ort uppskattas räcka över 14 kalender- dygn.

Skyldighet att meddela om arbetskommendering

Meddelande om kort arbetskommendering ska ges senast på den tredje dagen före resan.

Meddelande om lång arbetskommendering ska om möjligt ges en vecka i förväg, dock senast på den tredje dagen före resan.

Med tillämpning av ovan nämnda anmälningstid underrättas ar- betstagaren om specialfrågor i anslutning till resan, t.ex. reser- vering av bostad på arbetsgivarens försorg eller möjligheterna att få bostad på kommenderingsorten.

Avvikelser från ovan nämnda utsatta tider kan emellertid göras för sådana arbetstagare vars arbetsavtal eller normala arbets- uppgifter i övrigt förutsätter ständiga resor eller upprepade korta arbetskommenderingar samt vid brådskande arbetskommende- ring.

Tillämpningsanvisning:

Arbetskommenderingen är brådskande om det gäller nödarbete eller om resan föranleds av annan oväntad orsak, t.ex. en annan arbetstagares sjukdom, och produktionstekniska skäl förutsätter omedelbar avfärd till kommenderingsorten.

Användning av egen bil

Har överenskommelse ingåtts före resan om att arbetstagaren utnyttjar egen bil i researbete betalas för detta, liksom för med arbetsgivaren överenskommen transport av övriga personer eller varor med egen bil, ersättning enligt de belopp som gäller ersätt- ning av resekostnader i statens gällande tjänstekollektivavtal.

Mom. 2. Arbetet utförs på en kommenderingsort som arbetstagaren inte kan komma hem till natten från.

Till arbetstagaren betalas ersättning för resekostnader och er- sättning för tiden som arbetstagaren under arbetsdygnet använt till resandet samt ersättning för extra utgifter på kommendering- sorten enligt följande:

a) Resekostnader

Arbetsgivaren ersätter samtliga nödvändiga resekostnader som förorsakas av resor till och från kommenderingsorten eller till en annan kommenderingsort. Som nödvändiga resekostnader räk- nas priset på järnvägs-, båt-, flyg- eller andra resebiljetter i andra klass, kostnader för bagage samt, om resan sker på natten, pri- set på sovplats i motsvarande klass.

b) Ersättning för restid

Till arbetstagaren betalas ersättning för restiden räknat i timmar, för högst 16 restimmar per arbetsdygn. Från detta timantal av- dras det antal arbetstimmar som arbetstagaren under ifrågava- rande arbetsdygn utfört inom ramen för antalet timmar ordinarie arbetstid.

För det antal restimmar som motsvarar antalet förlorade ordina- rie arbetstimmar betalas ersättning enligt medeltimförtjänst.

Xxxx resan på ledig dag betalas ersättning enligt medeltimför- tjänst för högst 8 timmar av restiden.

För övriga restimmar, dock för högst 8 timmar, betalas en ersätt- ning som uppgår till 85 % av medeltimförtjänsten.

Protokollsanteckning:

Parterna har i förhandlingarna varit ense om att man efter en resa bör undvika en situation där arbetstagarens restimmar och arbetstimmar som ska ersättas tillsammans överskrider 12 tim- mar under ett och samma arbetsdygn, om inte arbetets bråds- kande natur nödvändigtvis kräver det.

Sovplats

Om sovplats har ordnats för arbetstagaren, betalas inte ovan nämnda ersättning för tiden mellan klockan 21.00 och 7.00.

c) Dagtraktamente och övernattningskostnader

Dagtraktamente betalas för varje dygn som arbetstagaren har varit på resa eller befunnit sig på kommenderingsorten, räknat från den tidpunkt då resan inleds.

Dagtraktamentet är till sin storlek detsamma som gällande inri- kes dagtraktamente i statens tjänstekollektivavtal.

Protokollsanteckning:

Då detta kollektivavtal träder i kraft uppgår dagtraktamentet som avses ovan till 41,00 euro.

Har fri kost arrangerats för arbetstagaren, betalas arbetstagaren 1/3 av dagtraktamentet.

Del av dygn

För del av dygn som följer på fullt resedygn och omfattar minst tre timmar och högst sex timmar betalas 19,00 euro.

Inkvarteringskostnader

Förutom dagtraktamente ersätts övernattningskostnader, varvid antingen ersättning för inkvarteringskostnader eller en nattrese- penning betalas enligt följande:

Har inkvartering inte ordnats för arbetstagaren betalar arbetsgi- varen ersättning för inkvarteringskostnaderna under arbetskom- menderingen enligt en av arbetsgivaren godkänd utredning, till ett belopp av högst en och en halv gånger det dagtraktamente som nämns i stycke 2 i denna punkt.

Nattresepenning

För sådant till dagtraktamente berättigande resedygn under vil- ket fri inkvartering inte ordnats för arbetstagaren eller han eller hon inte fått inkvarteringsersättning eller sovplats under resan betalas i nattresepenning 12,00 euro. Nattresepenning betalas dock inte om arbetstagaren omotiverat underlåtit att utnyttja av arbetsgivaren reserverad och anvisad inkvarteringsmöjlighet.

Tillämpningsanvisning:

När fri kost eller bostad ordnats för arbetstagaren har det ingen betydelse huruvida dessa har ordnats av arbetsgivaren eller nå- gon annan, t.ex. beställaren.

d) Anskaffande av bostad

Innan arbetstagaren åker iväg på arbetskommendering utreder arbetsgivaren möjligheterna att få bostad på kommenderingsor- ten eller i dess närhet, eller reserverar vid behov bostad åt ar- betstagaren där.

Bostadens standard

Ordnar arbetsgivaren vid en fast arbetsplats på kommendering- sorten bostad åt arbetstagaren ska den inkvarteringsutrustning som arbetsgivaren införskaffar för detta ändamål vara sådan att boendeutrymmet per inkvarterad arbetstagare är minst 10 m3 och att högst två personer inkvarteras i samma rum. Dessutom ska i anslutning till inkvarteringsutrymmena reserveras social- och rekreationsutrymmen som med tanke på förhållandena är tillräckliga.

I en bostadsvagn som av arbetsgivaren införskaffas för inkvarte- ring ska finnas 7 m3 boendeutrymme per inkvarterad arbetsta- gare.

Tillämpningsanvisning:

Bland annat då det gäller s.k. rörliga arbetsgrupper som på grund av arbetets karaktär bor tillfälligt inkvarterade och som i takt med att arbetet framskrider flyttar från plats till plats, kan man på grund av omständigheterna bli tvungen att avvika från ovanstå- ende bestämmelser om bostadens standard. Det blir då fråga om olika boendeformer anpassade efter förhållandena.

e) Specialbestämmelser Personliga ärenden

Vid en lång arbetskommendering kommer arbetsgivaren och ar- betstagarna sinsemellan överens om de grunder på vilka arbets- tagaren separat i varje fall kan beviljas ledigt från arbetet för att kunna sköta nödvändiga personliga ärenden på hans eller hen- nes hemort, under förutsättning att beviljandet av ledigheten är möjligt utan att det stör arbetets regelbundna förlopp.

Reseersättningar på kommederingsorten

Om det på kommenderingsorten inte är möjligt att få bostad i närheten av arbetsplatsen och arbetstagaren på grund av detta måste bo över 5 kilometer från arbetsplatsen, betalas arbetsta- garen ersättning för resekostnaderna. Ersättningens storlek be- stäms i första hand av den avgift som uppbärs i allmänna kom- munikationsmedel för sträckan i fråga. Är arbetstagaren på grund av bristande allmänna trafikförbindelser tvungen att anlita egen bil tillämpas avtalspunkten som gäller användning av egen bil.

Kostersättning

Arbetstagare som under arbete på kommenderingsorten erhåller fri kost och bostad är för helg- och högtidsdagar berättigad till penningersättning för kost, ifall han eller hon så önskar.

Sjukhusdagpenning

Ordineras arbetstagare på kommenderingsorten sjukhusvård betalar arbetsgivaren i stället för dagtraktamente en sjukhusdag- penning om 2,52 euro per dygn fram till dess att arbetsgivarens skyldighet att betala lön för sjukdomstid på grund av denna ar- betsoförmåga upphör. Arbetstagaren har emellertid inte ovan nämnda rätt ifall han eller hon genom en av arbetsgivaren be- kostad försäkring är berättigad till ersättning för de avgifter som sjukhuset uppbär för vårddagarna.

Omotiverad frånvaro och dagtraktamente

I fall där arbetstagare utan godtagbar orsak är frånvarande från arbetet på kommenderingsorten förfars ifråga om dagtrakta- mente på följande sätt:

1. Dagtraktamente för lediga dagar

Om frånvaron direkt ansluter sig till en ledig dag strax före eller efter arbetsdagen utbetalas inget dagtraktamente för denna le- diga dag.

2. Dagtraktamente för arbetsdag

Dagtraktamentets belopp för frånvarodagar minskas i förhål- lande till den tid arbetstagaren inte har utfört arbete.

Tillämpningsanvisning:

Med godtagbar orsak avses i denna avtalspunkt det samma som i 16 § 2 mom.

Hemresor till påsk, midsommar och jul

Har arbetstagaren före påsk-, midsommar- eller juldagen arbetat oavbrutet i minst 3 veckor på kommenderingsorten är han eller hon berättigad att resa hem till dessa helgdagar såvida detta inte hindras av arbetets tekniska art eller andra tvingande skäl. Här- vid ersätter arbetsgivaren i enlighet med punkt a) resekostna- derna till hemorten och därifrån tillbaka till arbetsplatsen samt betalar ersättning för restiden under resan enligt punkt b) och dagtraktamente enligt stycke 1 eller 2 i punkt c) och nattresepen- ning enligt förutsättningarna i stycke 6 i sistnämnda punkt.

Det samma gäller också andra arbetstagare som arbetsgivaren sänder hem vid ovan nämnda helgdagar samt hemresa p.g.a. semester.

Tillämpningsanvisning:

Beträffande de resor som avses i denna avtalspunkt gäller ar- betsgivarens ersättningsskyldighet ända till arbetstagarens fak- tiska hem.

Arbetstagaren ska på begäran till arbetsgivaren ge en utredning om var hans eller hennes hem är beläget.

f) Begränsning

Utförs arbete på kommenderingsorten av ortsbo eller annan ar- betstagare som blivit anställd på platsen är han eller hon inte be- rättigad till förmånerna i detta moment.

Mom. 3. Arbetet utförs utanför verkstadsområdet på en plats från vilken arbetstagaren kan komma till sitt hem till natten.

Extra resekostnader

Arbetstagarens extra resekostnader ersätts. Parterna avtalar sinsemellan om ersättning för den tid som använts för resan.

Måltidsersättning

Då arbete som avses i detta moment utförs på en sådan plats att arbetstagaren av den anledningen till skillnad från det normala är förhindrad att under matpausen äta hemma eller vid verksta- den, betalas till arbetstagaren som måltidsersättning 1⁄4 av det dagtraktamente som avses i andra stycket i punkt c) i moment 2, förutsatt att gratis måltid inte ges på arbetsplatsen.

Såvida annat inte har avtalats ska de uppkomna kostnaderna er- sättas med en andra måltidsersättning i sådana fall där arbetsta- garens i detta moment nämnda arbete inklusive resor har pågått i minst 12 timmar och han eller hon av den anledningen inte kan återvända hem förrän sent på kvällen och därför måste ordna även sin middag på motsvarande exceptionella sätt. I de nämnda 12 timmarna inbegrips även arbetstimmar som fullgjorts under samma arbetsdygn omedelbart före resan.

Tillämpningsanvisning:

Detta stycke tillämpas inte i de fall då arbetstagaren måste röra sig mellan arbetsplatser inom samma företag, när dessa arbets- platser ligger på samma ort eller annars nära varandra och möj- ligheterna till kost samt bespisningsförhållandena på dessa ar- betsplatser är likvärdiga.

Också i sådana fall där arbetstagaren på grund av arbete som nämns i detta moment kan återvända hem först sent på kvällen och han eller hon därför måste ordna även sin middag på mot- svarande exceptionella sätt, ska de uppkomna kostnaderna er- sättas med måltidsersättning.

Om resan inte förutsätter faktisk övernattning, men arbetstaga- ren ändå är på resa eller på kommenderingsorten minst 6 timmar mellan kl. 21.00 och 6.00, är han eller hon berättigad till ett dag- traktamente som bestäms enligt punkt c) i moment 2, men däre- mot inte till nattresepenning. Det sagda tillämpas dock inte på skiftarbete.

Mom. 4. Arbete utomlands

Vid arbete utomlands ska arbetsgivaren och arbetstagaren, i en- lighet med de principer som förbunden gemensamt godkänt, före resan komma överens om lönevillkor, betalningssätt och andra ekonomiska förmåner för s.k. researbete i anslutning till anställ- ningsförhållandet, om man inte tidigare har kommit överens om saken.

Förbunden rekommenderar att arbetsgivaren och arbetstagaren ingår ett skriftligt avtal om villkoren i utlandskommenderingen.

Protokollsanteckning 1:

Arbetstagare ska inte utan eget samtycke sändas på kommen- dering utomlands ifall det inte är fråga om arbetstagare vars ar- betsavtal förutsätter resor också till utlandet eller till vars normala arbetsuppgifter detta tidigare har hört eller ifall arbetskommen- deringen på grund av produktionstekniska skäl inte är bråds- kande.

Dagtraktamente

Dagtraktamentsbeloppet i respektive land är den summa som skattestyrelsen årligen fastställer.

Resereglemente

För en arbetsplats kan också fastställas ett resereglemente där bestämmelserna om ersättningar för arbetstagarens resekostna- der vid utlandskommenderingar avviker från bestämmelserna i detta kollektivavtal. Förutsättningen är att förmånerna enligt re- sereglementet som helhet är i nivå med förmånerna i detta mo- ment.

Ifall utförandet av arbetet varar minst två månader kan man lokalt komma överens om dagtraktamentets belopp med beaktande av lokala förhållanden och de åtgärder som arbetsgivaren eventuellt har vidtagit med tanke på vistelsen.

På researbete som utförs utomlands tillämpas i övrigt bestäm- melserna i detta kollektivavtal såvida de inte strider mot lagstift- ningen i ifrågavarande land.

16 § Söckenhelgsersättning

Mom. 1. För nyårsdagen, långfredagen, annandag påsk, första maj, Xxxxxx xxxxxxxxxxxxxxx, midsommardagen, julafton, juldagen och an- nandag jul betalas till arbetstagaren som söckenhelgsersättning 8 timmars lön enligt medeltimförtjänst.

När trettondagen infaller på en annan vardag än lördag betalas till arbetstagaren som söckenhelgsersättning för den 8 timmars lön enligt medeltimförtjänst.

För fall då självständighetsdagen infaller på arbetstagarens le- diga dag eller då arbetstagaren på grund av arbetsoförmåga som beror på sjukdom eller olycksfall inte har rätt till lagenlig lön för självständighetsdagen, betalas söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.

Söckenhelger som ersätts

Mom. 2. Söckenhelgsersättning betalas dock endast till en arbetstagare vars anställningsförhållande oavbrutet varat minst 3 månader före ifrågavarande söckenhelg och förutsatt att arbetstagaren va- rit i arbete enligt arbetstidsschemat arbetsdagen närmast före och efter söckenhelgen eller under den ena av dessa dagar, ifall frånvaron skett med arbetsgivarens tillstånd eller berott på ar- betstagarens sjukdom, repetitionsövning, permittering eller på annan godtagbar orsak.

Tillämpningsanvisning:

Som godtagbar orsak kan även anses försening, om den har för- orsakats av oförutsedd skada på trafikmedel eller av från det nor- mala avvikande störning i trafikförbindelserna.

Det går inte att ge någon allmän regel för hur lång en godtagbar försening kan vara. Saken måste därför avgöras från fall till fall, dock med beaktande av att inte vilket kort dröjsmål som helst som sådant medför att arbetstagaren går miste om söckenhelgs- ersättningen.

Protokollsanteckning:

Om bestämmelserna ovan i detta moment angående förutsätt- ningarna för att arbetstiden iakttas enligt arbetstidsschemat med- för förlust av söckenhelgsersättning för flera på varandra följande söckenhelgdagar, ska förlusten av ersättning gälla endast en av dessa söckenhelgdagar.

Förutsättningar för söckenhelgsersättningar

Mom. 3. Söckenhelgsersättning betalas till en arbetstagare som avses i denna paragraf även för de söckenhelgdagar som infaller under semestern, under sjukdom som varat högst 3 månader före söckenhelgdagen, under frånvaro med lön på grund av barns sjukdom enligt 17 § 7 mom., under lagstadgad föräldraledighet och under permittering på grund av ekonomiska eller produkt- ionstekniska orsaker då permitteringen pågått högst 2 veckor före söckenhelgdagen samt även då söckenhelgdagen infaller på arbetstagarens lediga dag, oberoende av om arbetstagaren på denna dag är i arbete eller inte. Har frånvaro under söcken- helgdag som enligt arbetstidsschemat är arbetsdag berott på an- nan än i moment 2 nämnd orsak betalas söckenhelgsersättning dock inte.

Om arbetstagaren på grund av situationer som nämns i detta moment inte har rätt till lagenlig lön för självständighetsdagen, betalas söckenhelgsersättning enligt denna paragraf.

En förutsättning för att söckenhelgsersättning ska betalas under permittering är dessutom att arbetstagaren inte av orsak som be- ror på arbetstagaren själv låter bli att utnyttja den för honom eller henne erbjudna möjligheten att återvända till arbetet efter att per- mitteringen upphört.

Mom. 4. Söckenhelgsersättning betalas inte till arbetstagare med vecko- eller månadslön.

17 § Andra ersättningar och förmåner

Kommunfullmäktige eller kommunstyrelse Mom. 1. Arbetsgivaren betalar

a) Till arbetstagare som är medlem i kommunfullmäktige eller kom- munstyrelse samt

Statliga o.d. val

b) Till arbetstagare som är medlem i en för statliga eller kommunala val enligt lag utsedd valnämnd eller valbestyrelse.

För inkomstbortfall för ordinarie arbetstid till följd av fullmäktige- eller styrelsemöte (punkt a) eller nämnd- eller bestyrelsemöte (punkt b) en ersättning så att arbetstagaren tillsammans med det inkomstbortfall som kommunen ersätter åtnjuter fulla löneför- måner.

Ersättningen betalas efter det att arbetstagaren till arbetsgivaren lämnat en utredning över den ersättning för inkomstbortfall som kommunen betalat.

Bemärkelsedagar

Mom. 2. En arbetstagare som varit i företagets tjänst minst 3 månader i ett och samma anställningsförhållande har rätt till ledighet med lön motsvarande ordinarie arbetstid på sin 50- och 60-årsdag då bemärkelsedagen infaller på en dag som enligt hans eller hen- nes arbetstidsschema är arbetsdag.

Uppbåd

Mom. 3. Arbetsgivaren betalar till arbetstagare som första gången deltar i uppbåd som krävs för värnpliktstjänstgöring i ersättning för upp- bådsdagen ett belopp som motsvarar förtjänsten för en arbets- dag.

Ifall arbetstagaren under uppbådsdagen också är i arbete får ar- betstagaren dessutom lön för den tid han är i arbete.

Ersättning för uppbådsdag betalas endast för den dag då upp- bådsförrättningen hålls.

Arbetstagare som deltar i separat läkarundersökning som hänför sig till uppbådet ersätts för inkomstbortfall för den tid han på grund av undersökningen enligt godtagbar utredning varit tvungen att vara borta från arbetet under sin ordinarie arbetstid.

Repetitionsövningar

Mom. 4. Arbetsgivaren betalar lön för den tid arbetstagaren befinner sig på repetitionsövning så att arbetstagare med familj erhåller fulla löneförmåner och arbetstagare utan familj 2/3 av dessa då reser- vistlönen från staten medräknas

Tillämpningsanvisning:

Bestämmelsen tillämpas även på dem som med stöd av lagen om befolkningsskydd utbildas för specialuppgifter inom befolk- ningsskyddet.

Begravnings- och bröllopsdag

Mom. 5. Arbetstagaren har rätt till ledighet med lön från arbetet den dag en nära anhörig begravs och på sin egen bröllopsdag.

Tillämpningsanvisning:

Med nära anhörig avses här arbetstagares maka/make, sambo, barn och adoptivbarn, hans eller hennes föräldrar, mor- och far- föräldrar, bröder och systrar samt makans/makens eller sam- bons föräldrar.

Mom. 6. De ovan i denna paragraf nämnda ersättningarna betalas enligt den i 9 § i kollektivavtalet nämnda medeltimförtjänsten.

Vård av sjukt barn

Mom. 7. Om ett barn under 10 år som är fast bosatt i sitt eget hem eller ett annat hem plötsligt insjuknar, betalas modern, fadern eller an- nan vårdnadshavare som är fast bosatt i samma hushåll som barnet och barnets moder eller fader ersättning för nödvändig, kort, tillfällig frånvaro för ordnande av vård för barnet eller för att vårda barnet enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid i detta kollektivavtal. En förutsättning för betalning av ersättning är att båda vårdnadshavarna förvärvsarbetar och att om frånvaron lämnas en utredning enligt bestämmelserna angående utbetal- ning av lön för sjukdomstid. Det ovan sagda tillämpas även på ensamförsörjare.

På samma grunder betalas motsvarande ersättning åt modern, fadern eller annan vårdnadshavare ifall den ena vårdnadshava- ren på grund av sjukhusvistelse eller tillfälligt hinder till följd av arbete, studier eller deltagande i utbildning på annan ort inte har möjlighet att delta i vården av ett plötsligt insjuknat barn och nå- gon annan vård inte går att ordna i överensstämmelse med detta moment. Arbetstagaren ska tillställa arbetsgivaren en redogö- relse för den andra vårdnadshavarens tillfälliga hinder för delta- gande i vården

Vid tillämpning av detta moment jämställs studier med förvärvs- arbete.

Med anledning av ett och samma insjuknande betalas ersättning endast till den ena vårdnadshavaren.

Tillämpningsanvisning:

Frånvaron anses vara av i avtalet avsedd art då arrangerandet av barnets vård eller vården av barnet varat 1, 2, 3 eller 4 dagar. En förutsättning för utbetalning av ersättning är att en likadan re- dogörelse för barnets sjukdom och den därav förorsakade från- varon ges som enligt kollektivavtalet och inom företaget eventu- ellt tillämpad praxis fordras om arbetstagarens egen sjukdom. Frånvaro med lön på grund av barns sjukdom jämställs med da- gar likställda med arbetade dagar som avses i semesterlagen.

Mom. 8. En arbetstagare vars barn lider av en svår sjukdom som avses i 1 kap. 4 § i statsrådets förordning om verkställighet av sjukför- säkringslagen (1335/2004) har rätt att vara borta från arbetet för att delta i 10 kap. 2 § 2 mom. i sjukförsäkringslagen (1224/2004) avsedd vård eller rehabilitering av sitt barn eller i vårdhandled- ning, efter att på förhand överenskommit om frånvaron med ar- betsgivaren.

Körkort och behörighetsintyg

Mom. 9 Arbetsgivaren betalar hälften av kostnaderna för förnyande av körkort som förutsätts enligt lag, förutsatt att arbetstagarens an- ställningsförhållande har pågått utan avbrott i 5 år och att arbets- tagaren behöver körkort i sina arbetsuppgifter.

Arbetsgivaren står för alla kostnader för anskaffning och förny- ande av kompetensintyg och -kort som denne kräver av arbets- tagaren för utförandet av arbetsuppgifter samt för kostnaderna för anteckning om yrkeskompetens som görs i körkortet efter ge- nomförd fortbildning enligt direktivet om grundläggande kompe- tens och fortbildning för förare (2003/59/EG) för en sådan arbets- tagare som behöver dessa i sitt anställningsförhållande.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av en orsak som beror på arbetstagaren innan det gått 4 månader från att ovan nämnda förarkort, intyg eller anteckningar skaffades eller förnyades, är arbetstagaren skyldig att i sin helhet ersätta arbets- givaren de kostnader som uppkommit på grund av anskaffningen eller förnyandet av korten, intygen eller anteckningarna. Om ar- betstagarens anställningsförhållande upphör av en orsak som beror på arbetstagaren efter detta, men innan 11 månader har förflutit från att korten, intygen eller anteckningarna skaffades el- ler förnyades, är arbetstagaren skyldig att ersätta arbetsgivaren kortens, intygens eller anteckningarnas restvärde, som är 50 % av kostnaderna för anskaffningen eller förnyandet. Arbetsgivaren får kvitta restvärdet från slutlikviden.

VI ARBETARSKYDD

18 § Arbetarskydd

Allmänna skyldigheter

Mom. 1. Arbetsgivaren ska på sätt som förutsätts i arbetarskyddslagen noga beakta allt som är nödvändigt för att skydda arbetstagaren mot olycksfall i arbetet eller av arbetet förorsakad ohälsa.

Arbetstagare ska på sätt som förutsätts i arbetarskyddslagen noga iaktta de skyldigheter som han eller hon enligt lagen eller kollektivavtalet förpliktas till samt använda föreskrivna skyddsan- ordningar mot olycksfall och ohälsa, liksom i övrigt iaktta tillbörlig försiktighet i arbetet.

Om en arbetstagare utifrån sin erfarenhet upptäcker att utföran- det eller fullföljandet av ett arbete som anvisats arbetstagaren innebär en uppenbar fara för hälsa eller säkerhet, ska han eller hon utan dröjsmål underrätta arbetsgivaren och arbetarskydds- fullmäktigen eller förtroendemannen om detta. Arbetsgivaren är skyldig att vidta åtgärder för att avlägsna faran eller, om detta inte omedelbart är möjligt, särskilda skyddsåtgärder.

Tillämpningsanvisning:

Arbetstagarens anmälningsskyldighet inverkar inte på skade- ståndsansvaret, som enbart bestäms enligt bestämmelserna i la- gen.

Mom. 2. Vägran att utföra ett arbete för vilket inte har installerats säker- hetsanordningar vilka enhälligt föreslagits av en myndighet eller arbetarskyddschefen, ska inte anses som en vägran att utföra arbete som står i strid med kollektivavtalet.

Skyddsklädsel

Mom. 3. Ifall det på basis av sakkunnigutlåtanden, statistik över arbetso- lycksfall eller yrkessjukdomar, eller på annan motsvarande grund gemensamt kan konstateras att användning av särskild skydds- klädsel eller skyddsutrustning i arbetet väsentligt förbättrar arbe- tarskyddsförhållandena eller de hygieniska förhållandena, eller arbetstagaren i arbete där han eller hon till följd av arbetets be- skaffenhet är utsatt för fuktighet, väta, drag, köld eller hetta eller starkt ljus eller annan farlig strålning, på det sättet effektivt kan skyddas mot men som dessa orsakar, införskaffar arbetsgivaren till arbetsplatsen dylik skyddsklädsel eller skyddsutrustning för arbetstagarens bruk, även om detta inte skulle vara nödvändigt enligt 15 eller 20 § i arbetarskyddslagen. Det ovan sagda avser inte sedvanliga arbetskläder.

Tillämpningsanvisning:

1. Det samarbetsorgan som avses ovan är företagets arbetar- skyddskommission. Också företagets hälsovårdspersonal ska ges möjlighet att uttala sin åsikt om den skyddsklädsel eller skyddsutrustning som föreslås bli anskaffad.

2. När bestämmelserna i 18 § 3 mom. i kollektivavtalet tillämpas ska huvudregeln vara att skyldigheten att skaffa skyddsklädsel eller skyddsutrustning bedöms enligt 15 § i arbetarskyddslagen (738/2002). Anskaffningsbeslutet fattas av arbetsgivaren efter att denne har konstaterat att förutsättningarna som nämns i lagen föreligger. Om arbetsgivaren anser att bestämmelserna i 15 § i arbetarskyddslagen inte är tillämpliga, men det på basis av sta- tistik över arbetsolycksfall eller yrkessjukdomar, eller på annan motsvarande grund gemensamt i en arbetarskyddskommission konstateras att man även i andra än de i 15 § i arbetarskyddsla- gen nämnda fallen genom att skaffa utrustning av nämnda typ väsentligt kan förbättra arbetarskyddsförhållandena eller de hy- gieniska förhållandena i ett visst arbete, eller effektivt kan skydda arbetstagaren mot men som orsakas av de i avtalspunkten nämnda och till arbetets beskaffenhet anknutna specialfak- torerna, införskaffar arbetsgivaren för arbetstagarens bruk till ar- betsplatsen den i kollektivavtalsbestämmelsen avsedda skydds- klädseln eller skyddsutrustningen.

Med gemensamt konstaterande avses i bestämmelsen att de olika grupperna som är representerade i samarbetsorganet är överens om anskaffningsförslaget.

Med sedvanlig skyddsklädsel avses kläder som arbetstagaren använder i arbetet för att skydda sina egna kläder eller sig själv mot nedsmutsning. Skyddsklädsel av nämnda typ omfattas inte alls av denna avtalspunkt.

Skyddsskor

Mom. 4. Vid en allmän upphandlingstidpunkt och efter att anställningsför- hållandet varat fyra månader anskaffar arbetsgivaren på sin be- kostnad ändamålsenliga skyddsskor för monteringsarbetares bruk i serviceverkstad, när arbetstagaren är anställd tills vidare eller har över ett års visstidsanställning.

Skyddsskorna skaffas genom engångsupphandling vid en all- män upphandlingstidpunkt som infaller två gånger per år med cirka ett halvt års intervall.

En monteringsarbetare har rätt att få nya skor till sitt förfogande ett år efter den föregående upphandlingen.

Till arbetstagare som blivit uppsagda eller sagt upp sig skaffas inte skor.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör innan 2 må- nader har gått från att skorna skaffades, är arbetstagaren berät- tigad och skyldig att lösa in skorna för deras restvärde, som är 50 % av anskaffningspriset. Arbetsgivaren får kvitta restvärdet från slutlikviden.

Arbetstagaren är skyldig att använda de skaffade skyddsskorna i sitt arbete.

Arbetarskyddsfullmäktig har rätt att framföra sin åsikt om upp- handlingstidpunkten och modellen angående skyddsskorna som skaffas.

Tillämpningsanvisning:

Befrielse från arbetet för arbetarskyddsfullmäktig

Då omfattningen av den lediga tid som ska beviljas en arbetar- skyddsfullmäktig fastställs utgår man från det antal arbetstagare som arbetarskyddsfullmäktigen representerar. Antalet arbetsta- gare konstateras strax före valet av arbetarskyddsfullmäktig samt vid motsvarande tidpunkt ett år efter valet. Den så fast- ställda längden på befrielsen tillämpas fram till följande gransk- ning.

Mom. 5. Om arbetstagaren i sitt arbete av arbetarskyddsskäl måste an- vända både glasögon och skyddsglasögon, är arbetsgivaren skyldig att med tre års intervall skaffa skyddsglasögon som sli- pats enligt arbetstagarens syn.

Om arbetstagarens anställningsförhållande upphör av orsak som beror på arbetstagaren innan det gått 4 månader från att arbets- tagarens slipade skyddsglasögon skaffades, är arbetstagaren

skyldig att lösa in skyddsglasögonen till deras anskaffningspris. Om anställningsförhållandet upphör av orsak som beror på ar- betstagaren efter detta, dock innan det gått 11 månader från att skyddsglasögonen skaffades, är arbetstagaren skyldig att lösa in skyddsglasögonen till 50 % av deras anskaffningspris. Arbetsgi- varen får kvitta restvärdet från slutlikviden.

Mom. 6. Ifall för produktionen viktiga kemikalier tas i bruk ska arbetsgiva- ren ta reda på i vilken mån de är hälsofarliga och sörja för nöd- vändiga skyddsåtgärder.

Mom. 7. Förbunden är ense om att verkstädernas arbetarskyddskom- missioner, med beaktande av de av Centralkommissionen för ar- betarskydd och Arbetshälsoinstitutet publicerade kontrollanvis- ningarna för arbetsplatsernas ergonomi, ska rikta central upp- märksamhet på undersökning av och effektiviserad kontroll av arbetshygien. I sitt arbete ska arbetarskyddskommissionerna särskilt rikta uppmärksamhet på att förebygga men som orsakas av os och andra gaser, rök, damm, inomhustemperatur och ke- mikaliska ämnen.

Monteringsarbete utomhus

Förbunden konstaterar att arbetstagare inte i onödan ska kom- menderas att utföra monteringsarbeten utomhus i orimligt sträng kyla om det inte är möjligt att ordna med utrustning som under- lättar arbetsförhållandena.

Kolosförgiftning

Mom. 8. För att förhindra fall av kolosförgiftning förpliktas arbetsgivaren att för arbetstagare som arbetsgivaren eller arbetstagaren anser vara utsatta för risk för kolosförgiftning och som önskar läkarun- dersökning bekosta en dylik undersökning minst två gånger per år.

VII SOCIALA BESTÄMMELSER

19 § Lön för sjukdomstid och under moderskaps- och faderskapsledighet Ersättningsperiod

Mom. 1. Till arbetstagare, som enligt en av arbetsgivaren godkänd utred- ning på grund av sjukdom eller olycksfall varit oförmögen till ar- bete, betalar arbetsgivaren som lön för sjukdomstid full lön från början av den andra – eller den första om arbetsoförmågan för- orsakats av arbetsolycksfall – av de sjukdagar som skulle ha va- rit arbetstagarens arbetsdag om han eller hon varit i arbete. Lön för sjukdomstid betalas för arbetsdagar under nedan angivna tidsperioder:

Anställningsförhållande som när arbetstagaren blir arbetsoför- mögen oavbrutet varat i

minst 1 månad men mindre än 3 år 28 dagar

3 år men mindre än 5 år 35 dagar

5 år men under 10 år 42 dagar

10 år eller längre 56 dagar

Om den av sjukdomen förorsakade arbetsoförmågan fortgår minst sex (6) vardagar efter den dag arbetaren insjuknade, be- talar arbetsgivaren lön även för karensdagen.

Arbetsgivaren betalar lön även för karensdagen om anställnings- förhållandet då har fortgått minst 6 år.

Ifall en arbetstagare blir arbetsoförmögen på grund av sjukdom eller olycksfall under en arbetsdag, betalas han eller hon ersätt- ning enligt medeltimförtjänsten för den förlorade ordinarie arbets- tiden under arbetsdagen i fråga.

Om arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall börjar innan anställningsförhållandet har fortgått en månad betalar ar- betsgivaren i lön för sjukdomstiden 50 % av lönen enligt medel- timförtjänsten. Lön för sjukdomstid betalas för högst de arbets- dagar som enligt arbetstidsschemat ingår i en tidsperiod som omfattar den dag arbetsoförmågan började och 9 vardagar där- efter. Förutsättningarna för betalningen av lön för sjukdomstid liksom även karensdagen fastställs enligt denna paragraf.

Tillämpningsanvisning:

Denna tillämpningsanvisning iakttas i de fall då sjukfrånvaron ti- digare endast har intygats med läkarintyg.

1. Arbetsoförmågan påvisas med ett av företagets företagshälso- vårdsläkare utskrivet läkarintyg eller med ett annat läkarintyg som arbetsgivaren godkänt. Arbetstagaren bör i första hand vända sig till företagets företagshälsovårdsläkare. Ett intyg på ar- betsoförmåga utfärdat av en annan läkare än företagsläkaren som arbetsgivaren godkänt duger som grund för betalning av lön för sjukdomstid i de fall där det inte är möjligt att anlita företags- hälsovårdsläkaren på grund av akut vårdbehov, långt avstånd till företagshälsovården, opassande mottagningstid, behov av undersökning av en specialist, researbete eller annan grundad anledning.

2. Om arbetsgivaren inte godkänner det läkarintyg som arbetstaga- ren uppvisar, kan denne hänvisa arbetstagaren för kontroll till en annan läkare som arbetsgivaren utsett. Arbetsgivaren betalar ut- gifterna för anskaffningen av ett nytt läkarintyg.

3. Istället för ett läkarintyg kan en hälsovårdare eller sjukskötare ut- ifrån sin undersökning ge ett sjukledighetsintyg för högst 3 dagar när det inte finns tillgängliga läkartjänster vid företagshälsovår- den eller den allmänna hälsovården. Arbetstagaren bör också i detta fall i första hand vända sig till företagshälsovården. Endast en läkare kan förnya intyget.

4. Sjukledighetsintyget är på ovan nämnda villkor ett godtagbart in- tyg, om arbetsgivaren inte på motiverade grunder kan påvisa missbruk. Eventuella oklarheter ska i så fall i första hand redas ut lokalt mellan parterna. Ifall detta inte lyckas förs ärendet enligt den normala förhandlingsordningen på arbetsmarknaden till de myndighets- och expertorgan som behandlar sjukintyg.

5. Bestämmelsen i momentets 4:e stycke angående arbetsgivarens skyldighet att ersätta inkomstbortfall när en arbetstagare insjuk- nar under arbetsdagen betyder att ifall sjukdomen fortgår ska först följande arbetsdag anses vara karensdag.

6. Om arbetstagaren utan dröjsmål har anmält sin arbetsoförmåga och det inte finns oklarheter i grunderna för lön för sjukdomstid eller i lönebeloppet, bör det främsta förfaringssättet anses vara att arbetsgivaren till arbetstagaren betalar lön för sjukdomstid i anslutning till ordinarie lönebetalning, utan att vänta på dag-, mo- derskaps- eller faderskapspenning eller motsvarande ersättning.

Till sjukdomstiden räknas hela det arbetsskift som börjat den sista kalenderdagen av sjukledigheten.

Om arbetstagaren avsiktligen eller av vårdslöshet försummar att omedelbart meddela arbetsgivaren, börjar skyldigheten att be- tala lön från att meddelandet har lämnats.

Fall då lön för sjukdomstid förvägras

Lön för sjukdomstid betalas inte, om arbetstagaren förorsakat sjukdomen eller olycksfallet uppsåtligen, genom brottsligt förfa- rande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.

Lön under moderskaps- och faderskapsledighet

Mom. 2. En arbetstagare vars anställningsförhållande har fortgått i minst 6 månader före nedkomsten betalas under moderskapsledig- heten lön för de arbetsdagar som infaller under en 42 dagars pe- riod räknat från början av moderskapsledigheten enligt 4 kap. 1

§ i arbetsavtalslagen.

Om en kvinnlig arbetstagare har adopterat ett barn under skolål- dern får hon på samma villkor en med moderskapsledighet jäm- förbar ledighet på 42 dagar i omedelbar anslutning till adopt-

ionen, för vilken tid arbetsgivaren betalar arbetstagaren lön i en- lighet med kollektivavtalets bestämmelser om moderskapsledig- het.

Om arbetstagarens anställningsförhållande oavbrutet har fort- gått minst 6 månader före barnets födelse, betalas för arbetsta- garens faderskapsledighet lön enligt bestämmelserna om lön för sjukdomstid för högst fem arbetsdagar.

Avdrag

Mom. 3. Från lönen för sjukdomstid, moderskaps- eller faderskapsledig- het avdras det som arbetstagaren får i dag-, moderskaps- eller faderskapspenning på grund av arbetsoförmåga eller nedkomst för samma tidsperiod eller annan därmed jämförbar ersättning utgående från lag eller avtal. Arbetsgivaren har dock inte rätt att dra av ifrågavarande ersättning från lönen för sjukdomstid eller moderskaps- eller faderskapsledighet till den del som ersätt- ningen betalas till arbetstagaren på grund av en frivillig försäkring som han eller hon helt eller delvis bekostat själv.

För den tid som arbetsgivaren har betalat lön för sjukdomstid el- ler moderskaps- eller faderskapsledighet till arbetstagaren, är ar- betsgivaren berättigad att som återbetalning till sig själv lyfta dagpenning eller moderskaps- eller faderskapspenning eller där- med jämförbar ersättning som enligt det föregående stycket till- kommer arbetstagaren, eller få beloppet tillbaka av denne/denna.

Om en arbetstagare själv är orsak till att moderskaps- eller fa- derskapspenning inte betalas ut eller betalas till ett lägre belopp än vad arbetstagaren enligt lag är berättigad till, har arbetsgiva- ren rätt att från lönen för moderskaps- eller faderskapsledigheten dra av hela eller den del av moderskaps- eller faderskapspen- ningen som på grund av arbetstagarens försummelse inte har betalats.

Anmälningsskyldighet

Mom. 4. En arbetstagare är skyldig att utan dröjsmål underrätta arbetsgi- varen om att han eller hon insjuknat.

Sjukkassa

Mom. 5. Om arbetstagare är medlem av en sjukkassa som erhåller un- derstöd av arbetsgivaren, är arbetsgivaren skyldig att betala lön för sjukdomstid enligt 1 mom. på villkor att sjukkassan befrias från att betala arbetstagaren sjukpenning för den tid för vilken arbetsgivaren betalat lön enligt 1 mom. Ifall arbetsoförmågan på grund av sjukdom eller olycksfall fortsätter utöver den tid för vil- ken arbetsgivaren enligt 1 mom. är skyldig att betala lön, svarar

sjukkassan i enlighet med sina stadgar för betalningen av fortsatt sjukpenning.

Arbetsplatskassa

Mom. 6. Om det på arbetsplatsen finns en kassa som lyder under sjukför- säkringslagen, kan arbetsgivaren fullgöra sina skyldigheter enligt 1 mom. så att kassan betalar även den lön för sjukdomstid som förutsätts i 1 mom. och arbetsgivaren betalar kassan ett under- stöd som motsvarar kassans utgifter för ifrågavarande understöd som betalats utom ramen för sjukförsäkringslagens bestämmel- ser.

Ersättningsgrund

Mom. 7. Lön för sjukdomstid och moderskaps- och faderskapsledighet beräknas utifrån medeltimförtjänst enligt 9 § i kollektivavtalet.

Ersättande arbete

Mom. 8. Ifall en arbetstagare inte på grund av sjukdom eller olycksfall är helt arbetsoförmögen, kan han eller hon anvisas något annat än sitt ordinarie arbete; så kallat ersättande arbete. Det ersättande arbetet ska vara ändamålsenligt och motsvara arbetstagarens normala arbetsuppgifter. Tiden kan också utnyttjas till utbildning av arbetstagaren.

I läkarintyget som gäller arbetstagarens arbetsoförmåga ska be- skrivas de eventuella begränsningar som sjukdomen eller ska- dan medför för arbetets utförande. Arbetsgivarens beslut att an- visa arbetstagaren ersättande arbete ska grunda sig på ett me- dicinskt motiverat ställningstagande.

Utförande av ersättande arbete ska grunda sig på procedurregler som har avtalats om på arbetsplatsen och på konsultation med företagshälsovårdsläkaren. Innan det ersättande arbetet inleds ges arbetstagaren tillfälle att diskutera med företagshälso- vårdsläkaren.

Förebyggande av sjukfrånvaro

Mom. 9. Förbunden vill göra de lokala parterna uppmärksamma på vikten av insatser för att förebygga sjukfrånvaro.

20 § Läkarundersökningar

Lagstadgade läkarundersökningar

Mom. 1. Arbetsgivaren ersätter en arbetstagare för inkomstbortfall om ar- betstagaren under tiden för anställningsförhållandet genomgår

undersökningar som avses i 4 § i statsrådets förordning om häl- soundersökningar i arbete som medför särskild fara för ohälsa (1485/2001), lagen om unga arbetstagare (998/1993) eller strål- skyddslagen (592/1991). Inkomstbortfallet ersätts för den tid som motsvarar de ordinarie arbetstimmar arbetstagaren förlorat på grund av undersökningen. Samma regel tillämpas även i de undersökningar som förutsätts i hälsovårdslagen och som sker i företaget samt som beror på överflyttning av arbetstagare inom företaget till en arbetsuppgift som kräver ett sådant läkarintyg.

Arbetsgivaren betalar också ersättning till arbetstagaren för nöd- vändiga resekostnader om arbetstagaren skickas till undersök- ningar som nämns i ovan nämnda lagrum eller remitteras till ef- terkontroll på grundval av undersökningarna. Om undersökning- arna eller efterkontrollen görs på annan ort betalar arbetsgivaren dessutom dagpenning.

Om undersökningen sker på arbetstagarens fritid, betalas till ar- betstagaren i ersättning för extra kostnader ett belopp som mot- svarar minimidagpenning enligt sjukförsäkringslagen.

Tillämpningsanvisning:

Skyldigheten att betala reseersättning och dagpenning gäller endast lagstadgade hälsoundersökningar som avses i xxxxx xxxxxxx i paragrafens moment 1. För hälsoundersökningar av detta slag ersätter arbetsgivaren resekostnader även då under- sökningen sker på annan ort. Om undersökningen sker på annan ort betalar arbetsgivaren förutom ersättning för resekostnader även dagpenning. För läkarundersökningar som nämns i para- grafens moment 2 är arbetsgivaren endast skyldig att ersätta in- komstbortfallet, även om undersökningen sker på annan ort.

Läkarundersökningar som är nödvändiga för att konstatera en sjukdom Mom. 2. Arbetsgivaren ersätter inkomstbortfall för tid som åtgår till läkar-

undersökning som är nödvändig för att konstatera en sjukdom samt till av läkare ordinerade laboratorie- och röntgenundersök- ningar eller därmed jämförbara undersökningar i anknytning till en sådan läkarundersökning, om arbetstagaren inte har fått mot- tagningstid utanför arbetstid.

Om en akut tandsjukdom medför att en arbetstagare är arbetso- förmögen innan behandlingsåtgärder vidtas och arbetsoför- mågan fordrar vård under samma dag eller samma arbetsskift, betalas till arbetstagaren ersättning för inkomstbortfall för den tid som åtgår till behandlingsåtgärder, ifall arbetstagaren inte lyckas få vård utanför arbetstid. Arbetsoförmågan och behandlingens brådskande natur ska påvisas med intyg av tandläkaren.

Undersökningar under graviditet

Arbetsgivaren ersätter en gravid arbetstagare för inkomstbortfall under den tid som åtgår till undersökning som är nödvändig för anskaffande av sådant intyg av läkare eller hälsocentral som för- utsätts för erhållande av moderskapspenning enligt sjukförsäk- ringslagen, om arbetstagaren inte har fått mottagningstid utanför arbetstid.

En förutsättning för att ovan nämnda ersättningar ska betalas är att läkarundersökningen och andra eventuella undersökningar har ordnats så att arbetstid inte i onödan går förlorad.

Mom. 3. Om arbetstagaren får lön för sjukdomstid för den tid som åtgår till läkarundersökningen, betalas inte ersättning för inkomstbort- fall med stöd av denna paragraf. Ersättning betalas inte heller för läkarundersökning som sker på karensdag som förutsätts i be- stämmelserna om lön för sjukdomstid.

Nyanställning

Mom. 4. Ifall en arbetstagare måste genomgå läkarundersökning vid ny- anställning på grund av att arbetsgivaren har en läkarundersök- ning som villkor för att ett anställningsförhållande ska uppstå el- ler fortsätta, ersätts arbetstagaren för de kostnader läkarunder- sökningen och eventuella tillhörande laboratorie- och röntgenun- dersökningar medför samt för inkomstbortfall under ordinarie ar- betstid, om det inte gått att ordna mottagningstid utanför arbets- tid.

Tillämpningsanvisning:

Om en läkarundersökning utförs med stöd av en bestämmelse i lagen som förpliktar arbetsgivaren eller arbetstagaren, betalas ersättningen i enlighet med de bestämmelser som eventuellt in- går i lagen.

För inkomstbortfall till följd av läkarundersökning som utförs in- nan anställningsförhållandet börjar betalas ingen ersättning. I ett dylikt fall ersätts kostnaderna för undersökningen om den arbets- givare som krävt undersökningen anställer arbetstagaren.

Mom. 5. Ovan nämnda ersättningar för inkomstbortfall betalas enligt 9 §, och reseersättningar och dagpenning enligt 15 § i detta kollektiv- avtal.

Tillämpningsanvisning:

Ersättning för inkomstbortfall

Ersättning för inkomstbortfall bestäms enligt 9 § i kollektivavtalet. Utöver ersättning för inkomstbortfall är arbetsgivaren inte skyldig att betala ersättning för restimmar som avses i andra stycket i moment 1 och som överskrider ordinarie arbetstid.

Man bör försöka ordna de lagstadgade läkarundersökningarna som nämns i första stycket i moment 1 i paragrafen så att under- sökningen inte hindrar arbetstagaren att hålla den veckovila som avses i arbetstidslagen.

Reseersättning och dagpenning

Ersättning för resekostnader samt dagpenning ska betalas så som föreskrivs i 15 § i kollektivavtalet. Enligt en tolkning som till- lämpats på denna kollektivavtalsbestämmelse måste man alltså också avgöra innehållet i begreppet ”annan ort”. Det ska dock konstateras att avsikten inte är att man genom avtalet via detta begrepp ska hamna i en sådan situation där arbetstagaren för tiden som åtgår för en läkarundersökning på hemorten ska få en större ersättning än arbetstagaren skulle få i lön om han eller hon skulle vara i arbete under motsvarande tid på sin arbetsplats på en annan ort. Om kostnaderna som är avsedda att ersättas med dagpenning betalas enligt 15 § i kollektivavtalet, får arbetstaga- ren dagpenning eller matpenning beroende på hur lång tid undersökningen kräver.

Skyldigheten att betala reseersättning och dagpenning gäller endast undersökningar som avses i första stycket i paragrafens moment 1. För läkarundersökningar som nämns i paragrafens moment 2 är arbetsgivaren endast skyldig att ersätta inkomst- bortfallet, även om undersökningen sker på annan ort.

Läkarundersökningar vid sjukdomsfall

Inkomstbortfall ersätts för tid som åtgår till läkarundersökningar som är nödvändiga för att konstatera en eventuell sjukdom eller fastställa vård samt till av läkare ordinerade laboratorie- och rönt- genundersökningar i anknytning till läkarundersökningarna. Be- stämmelsen innefattar också upprepade undersökningar som en konstaterad sjukdom kräver (t.ex. diabetes). Huruvida det är fråga om att konstatera en sjukdom eller fastställa vård, eller om en hälsoundersökning, avgörs i sista hand i enlighet med tolk- ningarna i sjukförsäkringen. I oklara fall baseras avgöranden en- ligt sjukförsäkringspraxis på huruvida personen själv har känt symptom som tyder på sjukdom (subjektiva symptom) när han eller hon har uppsökt läkare. En läkarundersökning där en per-

son ordineras hjälpmedel, t.ex. glasögon, anses vara en under- sökning som är nödvändig för att fastställa vård, varför ersättning för inkomstbortfall under den tid som åtgår till en sådan under- sökning betalas.

Begränsningar i ersättning för inkomstbortfall

För tid som åtgår till åtgärder i anslutning till hälsovården betalas inte ersättning. För läkarundersökningar som hör till hälsovården föreligger inte sådant behov att trygga inkomst vid sjukdomsrisk som avses i avtalet. Av dessa åtgärder, som vanligen vidtas i ifrågavarande persons egna intressen, kan nämnas läkarunder- sökningar vars huvudsakliga syfte är att få ett intyg som behövs för att söka arbete eller studieplats, ansöka om körkort, pension, skattelättnad eller invalidvård eller någon annan dylik orsak. Häl- sovården innefattar också allmänna undersökningar (t.ex. hjärt- lungröntgen, cancerundersökning) som görs med stöd av hälso- vårdslagen. Dessa undersökningar ska i regel ordnas så att det är möjligt att delta i dem utanför arbetstid. I undantagsfall kan dock arbetstagare ersättas för inkomstbortfall för tid som åtgår till separat undersökning som utförs för att uppfylla lagstadgad undersökningsskyldighet, om arbetstagaren på grund av giltigt hinder (t.ex. sjukdom) är förhindrad att delta i allmän undersök- ning när denna verkställs.

På arbetstid utförd läkarundersökning för konstaterande av sjukdom

Arbetstagaren ska alltid försöka ordna i moment 2 nämnd läkar- undersökning utanför arbetstid. Arbetsgivaren är endast skyldig att betala ersättning för inkomstbortfall om arbetstagaren inte har kunnat få mottagningstid utanför arbetstid. Dessutom ska det krävas att det gäller ett fall där det har varit nödvändigt att snabbt komma till läkare för undersökning.

I andra än akuta nödfall som kräver omedelbar läkarvård ska det krävas att arbetstagaren endast bokar mottagningstid på arbets- tid om läkarmottagning inte inom rimlig tid kan fås utanför arbets- tid. En rimlig minimiväntetid torde i normala fall kunna anses vara en vecka, om inte sjukdomens art kräver annat.

Anmälningsskyldighet

För att undvika oklarheter bör i allmänhet förutsättas att arbets- tagaren för att erhålla ersättning i förväg meddelar arbetsgivaren om sin avsikt att genomgå en läkarundersökning som här avses, samt att han eller hon ger en tillförlitlig förklaring till varför det inte gått att få mottagningstid utom arbetstid under sådan rimlig tids- period, som ovan relaterats. Förhandsanmälan ska ges i så god tid att det är möjligt att övervaka tumregeln om en veckas mini- miväntetid. En annan förutsättning för att inkomstbortfall ska er- sättas är att arbetstagaren uppvisar en tillförlitlig utredning om

läkarundersökningen, t.ex. ett läkarintyg eller ett kvitto på läkar- arvodet.

Enligt en allmänt accepterad rättsprincip bör det ytterligare anses att arbetsgivaren inte är skyldig att ersätta inkomstbortfall om ar- betstagaren förorsakat sjukdomen uppsåtligen, genom brottsligt förfarande, lättsinnigt leverne eller annat grovt vållande.

Undvikande av onödig förlust av arbetstid

Bestämmelsen i fjärde stycket av paragrafens moment 2 avser inte att ingripa i arbetstagarens rätt att fritt välja sin läkare. Dessa ersättningsbestämmelser får emellertid inte leda till en sådan praxis att arbetstagaren enkom väljer en läkare på annan ort eller anlitar en sådan läkare vars tjänster arbetstagaren inte kan ut- nyttja utanför sin egen ordinarie arbetstid. Det har med andra ord förutsatts att arbetstagaren i första hand utnyttjar de tjänster lä- karna på den egna orten tillhandahåller, och såvida det är möjligt utanför arbetstagarens ordinarie arbetstid. Likaså har det förut- satts att arbetstagaren inte i onödan vänder sig direkt till en spe- cialläkare för undersökning, om specialläkare endast finns på an- nan ort. I oklara fall kan man även här få vägledning av de prin- ciper som tillämpas inom sjukförsäkring.

Laboratorie- och röntgenundersökningar

En förutsättning för att inkomstbortfall för tid som åtgår till labo- ratorie- eller röntgenundersökning ska ersättas är att dessa undersökningar ordinerats av läkare och att de ingår som en del av läkarundersökningen. Dessutom ska det förutsättas att det är fråga om ett laboratorium eller röntgeninstitut som godkänts av medicinalstyrelsen. Om nämnda laboratorie- eller röntgenunder- sökningar inte sker omedelbart i anslutning till läkarundersök- ning, kommer ersättning för inkomstbortfall för tid som åtgår till dem ifråga endast i undantagsfall eftersom dylika tjänster i all- mänhet finns att tillgå även utanför arbetstid. Det ska beaktas att tidpunkten för undersökningen även kan bestämmas av under- sökningens art eller av fasta som föregår undersökningen, såsom fallet är vid t.ex. laboratorieundersökning av diabetespa- tient eller röntgenundersökning av magsäcken.

Arbetsgivarens ersättningsskyldighet omfattar inte de fall då ar- betstagaren intagits på sjukhus för observation eller undersök- ning och inte heller egentlig läkarbehandling, såsom t.ex. period- vis återkommande läkarbehandlingar eller vanlig tandvård.

I det andra stycket av moment 2 i denna paragraf ingår bestäm- melser om förutsättningarna för ersättning av tandläkarvård på grund av akut tandsjukdom som orsakar arbetsoförmåga. Det i bestämmelsen avsedda behovet av behandling ska vara akut.

Detta har i bestämmelsen angetts med uttrycket "innan behand- lingsåtgärder vidtas". Bestämmelsen förutsätter dessutom att vård av den akuta tandsjukdomen fordras samma dag eller un- der samma arbetsskift.

Behandling på grund av akut tandsjukdom ersätts enligt överens- kommelse för tid som åtgår till läkarundersökning och till av lä- kare ordinerad laboratorie- eller röntgenundersökning i anslut- ning till läkarundersökningen.

21 § Grupplivförsäkring

Arbetsgivaren tecknar på sin bekostnad grupplivförsäkring för ar- betstagarna på det sätt som överenskommits mellan centralor- ganisationerna.

22 § Semester

Semester och semesterlön

Mom. 1. Arbetstagare får semester enligt semesterlagen. Arbetstagaren har rätt att få två vardagar semester för varje full kvalifikat- ionsmånad. Arbetstagare vars anställningsförhållande före ut- gången av det semesterkvalifikationsår som föregår semester- perioden oavbrutet varat minst ett år har rätt till två och en halv vardag semester för varje full semesterkvalifikationsmånad.

Semesterlön och semesterersättning beräknas i enlighet med det av förbunden 9.3.2006 undertecknade semesterlöneavtalet.

Mom. 2. När semesterns längd fastställs anses även de arbetsdagar un- der vilka arbetstagaren är förhindrad att utföra arbete på grund av resa som skett på arbetsgivarens order som likställda med arbetade dagar.

Också den tid för vilken en arbetstagare beviljas befrielse från arbetet för att delta i AKT:s förbundskongress eller förbundsfull- mäktiges eller förbundskommissionens sammanträden anses likställd med tid i arbete. Likställd med tid i arbete anses ytterli- gare den tid för vilken befrielse har getts för deltagande i Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC:s representant- eller full- mäktigemöte. När arbetstagaren ansöker om befrielse ska han eller hon uppvisa en behörig utredning om den tid han eller hon behöver för att delta i mötet.

Semesterpremie

Mom. 3. Till arbetstagare som återvänder från semester betalas i se- mesterpremie 50 % av arbetstagarens semesterlön.

Hälften av semesterpremien betalas som förskott i anslutning till betalningen av semesterlönen. Denna del berörs inte av nedan nämnda förutsättningar för erhållandet av semesterpremie.

Tillämpningsanvisning:

Ifall arbetsgivaren säger upp arbetstagarens anställningsförhål- lande av annan än på arbetstagaren beroende orsak så att an- ställningsförhållandet upphör under semesterperioden, betalas semesterpremie också för semesterersättningen.

Ett villkor för att få semesterpremie är att arbetstagaren börjar sin semester vid en angiven eller överenskommen tidpunkt och återvänder till arbetet genast när semestern är slut.

Semesterpremie betalas dock om arbetstagaren omedelbart före semesterns början eller dess utgång medan anställningsförhål- landet fortgått har varit frånvarande från arbetet med arbetsgiva- rens samtycke eller varit förhindrad att infinna sig i arbetet av en orsak som nämns i 7 § 2 mom. i semesterlagen.

Frånvaro från arbetet på grund av vårdledighet jämställs med de situationer då arbetstagaren är frånvarande med arbetsgivarens samtycke. En förutsättning är att arbetstagaren återvänder till ar- betet efter vårdledigheten i enlighet med anmälan som avses i arbetsavtalslagen eller i enlighet med senare av grundat skäl gjord ändring i anmälan.

Tillämpningsanvisning:

Om ovan nämnda hinder föreligger på den dag som utgör förut- sättning för erhållandet av semesterpremie, betalas semester- premie oberoende av om arbetstagaren efter att hindret försvun- nit återvänder till arbetet eller inte.

Om arbetsgivaren av annan än på arbetstagaren beroende orsak har sagt upp arbetstagarens arbetsavtal att upphöra under se- mestern så att arbetstagaren på grund av att anställningsförhål- landet upphört är förhindrad att återkomma till arbetet efter se- mestern, förlorar inte arbetstagaren på denna grund sin rätt till semesterpremie.

Protokollsanteckning:

Om försummelse att iaktta arbetstidsschemat framkommer end- ast antingen före eller efter semestern, gäller förlusten av se- mesterpremien endast hälften av den semesterpremie som be- talas efter semestern.

Semesterpremien betalas senast på den femte allmänna bank- dagen som följer på arbetstagarens återgång till arbetet. Om se- mestern är uppdelad betalas efter varje del av semestern en mot- svarande del av semesterpremien, varvid det som bestäms ovan i stycke 1–4 ska tillämpas på motsvarande sätt. Det i stycke 2 ovan nämnda förskottet betalas dock endast efter den längsta semesterdelen.

Till arbetstagare som avgår med ålders- eller invalidpension samt förtida ålderspension eller individuell förtidspension betalas semesterpremie enligt ovan angivna procenttal av den semester- lön och den eventuella semesterersättning som arbetstagaren är berättigad till.

Arbetstagare som på grund av att han inträder i aktiv tjänst an- nars skulle förlora sin semesterpremie enligt kollektivavtalet, har rätt till semesterpremie om han fullgjort sin värnplikt i reguljär trupp och återvänder till arbetet på det sätt som förutsätts i lagen om fortbestånd av arbetsavtals- och tjänsteförhållandet för den som fullgör skyldighet att försvara landet (305/2009).

Det semesterpremiebelopp som ska betalas till den som återvän- der till arbetet efter fullgjord värnplikt beräknas enligt procenttalet i kollektivavtalet av den semesterersättning som betalades till ar- betstagaren när han trädde i tjänst. Om han trätt i tjänst omedel- bart efter semestern beräknas semesterpremien på motsva- rande sätt utifrån det sammanlagda beloppet av den semester- lön och semesterersättning som betalts till arbetstagaren.

Arbetstagarens rätt till semesterpremie får inte kränkas genom att man utnyttjar uppsägning under semesterperioden på ett sätt vars uppenbara avsikt är att undvika att betala semesterpremie.

Protokollsanteckning:

Utöver det ovanstående ger förbunden anvisningar om detal- jerna i tillämpningen av semesterpremiebestämmelsen i cirkulär.

VIII SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

23 § Lönebetalning

Förbunden rekommenderar att man på arbetsplatserna kommer överens om att lönerna betalas via penninginrättningar.

Arbetstagaren ska ges lönespecifikation så snart som möjligt ef- ter lönebetalning, dock senast före följande lönebetalning.

24 § Uppbörd av fackföreningsavgifter

Arbetsgivaren uppbär, om arbetstagaren gett sin fullmakt till det, medlemsavgifter till ett sådant fackförbund som är part i detta

kollektivavtal och överför dem per lönebetalningsperiod på det bankkonto som anvisats av respektive förbund. Innehållningen verkställs på det sätt som särskilt överenskommits i det av cen- tralorganisationerna 13.1.1969 undertecknade avtalsprotokollet. Till arbetaren ges vid kalenderårets utgång eller då anställnings- förhållandet upphört för beskattningen ett intyg över det inne- hållna beloppet.

25 § Möten på arbetsplatsen och informationsverksamhet

Mom. 1. Varje registrerad underförening till förbund som är part i kollek- tivavtal som tillämpas på arbetsplatsen, dess avdelning på ar- betsplatsen, arbetslag eller motsvarande har möjlighet att utan- för arbetstid (före arbetstidens början, under matrast eller ome- delbart efter arbetstidens slut, samt vid särskild överenskom- melse även under veckovilan) arrangera möten i ärenden som gäller arbetsplatsens arbetsförhållanden, på följande villkor:

a) Om möte på arbetsplatsen eller annan plats som avses i detta avtal ska överenskommas med arbetsgivaren om möjligt 3 dagar före mötet.

b) Arbetsgivaren anvisar en för ändamålet lämplig mötesplats som är i arbetsgivarens besittning och belägen antingen på arbets- platsen eller i dess närhet. Om en sådan plats inte finns ska man vid behov genom förhandlingar försöka nå en ändamålsenlig lös- ning i frågan. Vid val av mötesplats ska man bland annat fästa uppmärksamhet vid att bestämmelserna om arbetarskydd, ar- betshygien och brandskydd kan iakttas och att mötet inte stör affärs- eller produktionsverksamheten.

c) Den organisation som reserverat möteslokalen svarar tillsam- mans med arrangören för mötets gång och för ordningen och snyggheten i möteslokalen. Organisationens förtroendepersoner ska vara närvarande vid mötet.

d) Mötets arrangör har rätt att till mötet inbjuda representanter för förbund som utgör part i kollektivavtalet samt representanter för sådant förbunds underförening eller för vederbörande centralor- ganisationer.

Tillämpningsanvisning:

En förutsättning för möten på arbetsplatsen är bl.a. att man med arbetsgivaren kommer överens om att arrangera mötet. Huvud- regeln är att överenskommelsen ska träffas minst 3 dagar före mötet. Endast i det fall att orsaken till mötet uppkommit i ett så sent skede att det inte är möjligt att följa ovannämnda tidsgräns kan anhållan framföras även senare. Endast om mötet arrange- ras under de förutsättningar som nämns i kollektivavtalet har mö- tesarrangörerna rätt att bjuda in representanter för förbund som

utgör part i kollektivavtalet samt representanter för sådant för- bunds underförening eller för vederbörande centralorganisat- ioner.

26 § Utbildningsverksamhet

Angående utbildningsverksamhet följs det avtal om utbildnings- verksamhet som 3.3.2010 ingicks mellan Biltrafikens Arbetsgiva- reförbund rf och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund rf.

I de fall då arbetsgivaren enligt nämnda avtal ska ersätta in- komstbortfall betalas ersättningen med den i 9 § i kollektivavtalet nämnda medeltimförtjänsten som beräkningsgrund.

27 § Förtroendemän

Mom. 1. I fråga om förtroendemän följs förtroendemannaavtalet som för- bunden ingått.

Mom. 2. För skötseln av förtroendemannauppgifter ordnas för huvudför- troendemannen regelbundet återkommande befrielse från arbe- tet så som förutsätts i 8 § i förtroendemannaavtalet, enligt föl- jande:

Antal arbetstagare Regelbundet återkom- mande befrielse

på arbetsplatsen från arbetet/vecka

5 - 9 2 h

10 - 19 3 h

20 - 49 6 h

50 - 100 10 h

över 100 13 h

Tillämpningsanvisning:

1. Ovanstående tabell som anger den tid förtroendemannen är be- friad från arbete baserar sig på en veckoarbetstid av normal längd. Om förkortad arbetsvecka tillämpas på arbetsplatsen änd- ras tidslängden för den regelbundet återkommande befrielsen från arbetet i samma proportion.

Om man innan detta kollektivavtal träder i kraft på arbetsplatsen har beviljat huvudförtroendemannen mer långtgående förmåner angående befrielse från arbetet, ändras dessa inte under avtals- perioden.

Protokollsanteckning:

Förbunden konstaterar att förtroendemannen, då han eller hon sköter sina förtroendemannauppgifter under den regelbundet

återkommande befrielsen från arbetet, i första hand ska vara an- träffbar för arbetstagarna på arbetsplatsen.

Om det på arbetsplatsen i direkt anslutning till arbetstagarnas anställningsförhållanden uppstår brådskande ärenden som inte kan skötas på annat sätt och som kräver att huvudförtroende- mannen tillfälligt avlägsnar sig från arbetsplatsen under tiden för befrielse, ska förtroendemannen före frånvaron meddela sin närmaste chef om frånvaron samt om dess syfte och längd.

För att underlätta en snabb och flexibel lösning av anställnings- frågor som kräver ett lokalt förhandlingsförfarande bör huvudför- troendemannens verksamhetsförutsättningar utvecklas genom att man på sätt som lämpar sig för förhållandena ger honom eller henne möjlighet att utnyttja telefon i skötseln av förtroendeman- nauppgifterna.

Protokollsanteckning:

Ifall det enligt 3 § 3 mom. i förtroendemannaavtalet mellan för- bunden har överenskommits att det i företaget väljs en gemen- sam huvudförtroendeman för chaufförer och montörer och en av- delningsförtroendeman för verkstaden, tillämpas bestämmel- serna i denna paragraf på avdelningsförtroendemannen.

Mom. 3. När längden av den lediga tid som ska beviljas huvudförtroende- mannen fastställs konstaterar man antalet arbetstagare på ar- betsplatsen omedelbart före valet av huvudförtroendeman samt vid motsvarande tidpunkt ett år efter valet. Den så fastställda längden på befrielsen tillämpas fram till följande granskning.

Mom. 4. Huvudförtroendemannen har rätt att i skriftlig form få följande uppgifter om arbetstagarna vid företaget:

A. Personuppgifter:

1. Arbetstagarens efternamn och samtliga förnamn

2. Anställningsdatum för nya arbetstagare samt vid uppsägning och permittering för samtliga arbetstagare

3. Den avdelning arbetstagaren organisatoriskt tillhör

4. Lönegrupp eller motsvarande till vilken arbetstagaren eller det arbete han eller hon utför hänförs.

Uppgifterna i punkt 1, 3 och 4 lämnas en gång per år; första gången efter att de av kollektivavtalet föranledda ändringarna genomförts i företaget, och då beträffande de arbetstagare som vid denna tidpunkt är anställda i företaget. För nya arbetstagare lämnas uppgifterna i punkt 1–4 antingen separat för var och en omedelbart efter anställningen eller periodvis, dock minst en gång per kvartal. Vid uppsägning och permittering lämnas upp- gifter om anställningsdatum för samtliga arbetstagare.

B. Statistiska löneuppgifter:

1. Medeltimförtjänst exklusive separata skift- och miljötillägg samt söndags- och övertidsförhöjningar

a) i tidsarbete

b) i ackordsarbete

c) i blandackords- och premiearbete samt

d) oberoende av löneform

2. Medeltimförtjänst inklusive separata skift- och miljötillägg, exklu- sive söndags- och övertidsförhöjningar

3. Medeltimförtjänst inklusive separata skift- och miljötillägg och söndagsförhöjningar, men exklusive övertidsförhöjningar

4. Genomsnittlig total timförtjänst, vilken inkluderar alla utbetalda löner för utförd arbetstid, även övertidsförhöjningar.

Ovannämnda uppgifter om medeltimförtjänst ges per lönegrupp, separat för män och kvinnor och separat för olika lönegrupper (1–5) samt för alla lönegrupper totalt för varje kvartal efter att lö- nestatistiken för arbetsplatserna har färdigställts.

Huvudförtroendemannen har också rätt att få uppgifter om ut- förda arbetstimmar och om den procentuella fördelningen av ar- betstimmarna enligt avlöningsform (tids-, ackords- samt bland- ackord- och premiearbete) samt om övertidens procentuella an- del av alla arbetstimmar.

Uppgifterna gäller endast fullt arbetsföra arbetstagare som fyllt 18 år. Uppgifter ges inte för lönegrupper med färre än 6 arbets- tagare.

C. Arbetskraftsuppgifter

Förtroendemannen är berättigad att kvartalsvis erhålla uppgifter om antalet fullt arbetsföra arbetstagare, studerande, praktikanter och eventuella deltidsanställda arbetstagare (separat för män och kvinnor) inom företaget eller på arbetsplatsen samt om för- delningen av arbetskraften på olika slag av arbetsskift. Uppgif- terna om arbetskraft ges kvartalsvis för en sådan period som kan anses betecknande för den normala arbetskraftssituationen un- der kvartalet.

Prissättningsgrunder o.d.

Mom. 5. Huvudförtroendemannen har rätt att göra sig förtrogen med före- tagets gällande system för prissättning av arbete, såsom pris- sättningsgrunderna för prestationslönearbete, och med reglerna för fastställande och beräkning av miljötillägg inom olika avlö- ningsformer.

Förteckning över nöd- och övertidsarbete

Mom. 6. Av fackförbundet vald huvudförtroendeman har samma rätt som arbetarskyddsfullmäktig enligt lagen har att göra sig förtrogen med förteckningen över nöd- och övertidsarbete och med för- teckningen över förhöjda löner vid sådant arbete.

Uppgifternas konfidentiella karaktär

Mom. 7. De uppgifter som huvudförtroendemannen med stöd av det ovan nämnda får tillgång till för att utföra sina åligganden är konfiden- tiella.

Utbildning

Mom. 8. Förtroendemannen får ersättning för det inkomstbortfall som uppstår då han eller hon deltar i utbildning som arrangeras av arbetsgivaren eller arbetsgivaren och arbetstagaren tillsam- mans.

När semesterns längd fastställs räknas all sådan till utbildning använd tid som varat högst en månad åt gången som likställd med tid i arbete.

28 § Anlitande av utomstående arbetskraft

Vid anlitandet av utomstående arbetskraft tillämpas det avtal som förbunden undertecknade 12.2.1995.

29 § Meningsskiljaktigheter och deras biläggande Förhandlingsskyldighet

Mom. 1. Om meningsskiljaktigheter uppstår mellan arbetsgivare och ar- betstagare beträffande tillämpningen eller tolkningen av detta av- tal eller i fråga om brott mot avtalet, ska tvisten om möjligt avgö- ras på arbetsplatsen genom förhandlingar mellan arbetsgivare och arbetstagare. Förhandlingar ska inledas så fort som möjligt och senast en vecka efter att förslag om förhandlingar fram- ställts. Förhandlingarna ska föras utan onödiga dröjsmål. Arbets- nedläggelse eller annan åtgärd i syfte att med anledning av för- handlingarna utöva påtryckning på motparten, eller störning av det regelbundna arbetet, får inte vidtas. Om frågan inte kan kla- ras upp på arbetsplatsen, kan den underställas de aktuella för- bunden för avgörande. Om den ena av de lokala parterna vill un- derställa frågan förbunden för avgörande ska över ärendet upp- göras en promemoria som båda parter undertecknar och som redogör för den fråga som lett till meningsskiljaktigheten samt vardera partens ståndpunkt med detaljerade motiveringar. Båda lokala parterna ska få ett exemplar av promemorian.

Protokollsanteckning:

Förbunden rekommenderar att följande omständigheter beaktas med tanke på utvecklingen av de lokala förhandlingsrelation- erna:

– ansvarsområdet och fullmakterna i anställningsfrågor för de personer, särskilt förtroendemän och arbetsledare, som är verksamma på olika nivåer i den förhandlingsordning som be- stäms genom kollektivavtalet, preciseras och deras centrala betydelse understryks

– utredningen av en meningsskiljaktighet som kräver omedelbar och snabb lösning ska påbörjas så snart meningsskiljaktig- heten uppstått

– resultaten av en förhandling på arbetsplatsen konstateras i varje skede av förhandlingen, och förhandlingsresultatet som uppnåtts i de viktigaste frågorna som är av principiell bety- delse eller som gäller flera arbetstagare eller en arbetsgrupp antecknas på ett lämpligt sätt

– nya arbetstagare ges tillfälle att delta i en systematisk presen- tation av företaget och dess anställningsförhållanden.

För förhandlingarna mellan förbunden gäller vad som stadgas i det allmänna avtalet mellan centralorganisationerna.

Arbetsdomstol

Mom. 2. Xxxxxxxxxxxxxxxxxxxxxx som beror på detta avtal och som par- terna inte har nått förlikning om med iakttagande av ovan i mo- ment 1 nämnda förfarande hänskjuts till arbetsdomstolen för av- görande.

30 § Avtalets giltighetstid

Avtalet är i kraft t.o.m. den 31 januari 2021 och därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast en månad innan det utgår.

Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf kan säga upp kollektivavtalet skriftligt senast 31.12.2019 så att det upphör att gälla 31.1.2020, varvid de löneförhöjningar och textändringar som parterna i detta kollektivavtal kommit överens om och som träder i kraft 1.2.2020 eller senare förfaller

BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND RF

BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT RF

BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND RF 1 (3) BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT RF

UNDERTECKNINGSPROTOKOLL FÖR SERVICEVERKSTÄDERNAS KOLLEKTIVAVTAL

Tid: 31.1.2017

Plats: Bil- och transportbranschens Arbetarförbund AKT rf, Helsingfors Närvarande: Xxxxx Xxxxxxxxx AKT

Xxxx Xxxxxxx AKT

Xxxxx Xxxxxxx AKT

Xxxxx Xxxxxxx AKT

Xxxx Xxxxxxxxxx ALT

Xxxx Xxxxxxxx ALT

Xxxxx Xxxxxxxx ALT

Xxxxxx Xxxxxxxx ALT

Xxxxx Xxxxxxxx ALT

1 § FÖRNYANDE

Konstaterades att giltighetstiden för det kollektivavtal för serviceverkstäder som Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf och Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf undertecknat 25 10.2013 löper ut 31.1.2017.

Beslöts att förnya kollektivavtalet för serviceverkstäderna mellan förbunden för tiden 1.2.2017 – 31.1.2021 med de ändringar som införts i avtalet.

Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf kan säga upp kollek- tivavtalet skriftligt senast 31.12.2019 så att det upphör att gälla 31.1.2020, varvid de löneförhöjningar och textändringar som parterna i detta kollektiv- avtal kommit överens om och som träder i kraft 1.2.2020 eller senare förfal- ler.

2 § LÖNEFÖRHÖJNINGAR

2.1. Allmänna förhöjningar

2.1 1. År 2017

Den allmänna löneförhöjningen i kollektivavtalet för serviceverkstäder 2017 är liksom i andra ingångna kollektivavtalslösningar noll.

2.1 2. År 2018

Lönerna höjs 1.2.2018 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning vars storlek bestäms sen- ast 31.12.2017 med följande beräkningsmodell.

Procenttalet för den allmänna förhöjningen uträknas som det matematiska medeltalet av de i vissa kontrollbranschers kollektivavtal fastslagna all- männa förhöjningar som är kända 31.12.2017 och de förhöjningar som en- ligt dessa avtal har genomförts eller ska genomföras 1.11.2017– 31.10.2018, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd. Kontrollbran- scherna vilkas kollektivavtal beaktas är följande:

- Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Metallarbetar- förbundet rf och Teknologiindustrin rf),

- Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribranscher- nas fackförbund rf och Kemiindustrin rf),

- Kollektivavtalet för den mekaniska skogsindustrins arbetstagare (Trä- facket rf, Metallarbetarförbundet rf, Elektrikerförbundet rf och Skogsin- dustrin rf),

- Kollektivavtalet för pappersindustrin (Pappersförbundet rf och Skogsin- dustrin rf).

Om en förhandlingslösning för den ifrågavarande perioden inom någon bransch saknas 31.12.2017 eller om den allmänna förhöjningen i någon bransch är noll eller negativ beaktas den branschen inte vid uträkningen av den allmänna förhöjningen 1.2.2018.

Om en förhandlingslösning inte nåtts i någon av kontrollbranscherna senast 31.12.2017 kommer parterna överens om eventuella ändringar av gransk- ningstidpunkterna samt tidpunkten och sättet för genomförande av löneju- steringarna.

Från beloppet av kontrollbranschernas allmänna förhöjningar avdras pro- centuellt den kostnadseffekt med stöd av vilken branschen i fråga har avta- lat om exempelvis kollektivavtalets strukturella texter/ändringar. Frågan om uteslutning av dylika ”strukturella” löneförhöjningar överenskommer par- terna tillsammans om.

Den procentuella allmänna förhöjning som den ovan nämnda uträkningen ger vid handen omvandlas till cent utgående från biltrafikens gemensamma STA-tal (ordinarie arbetstid) för arbetstagarna (IV/2015 15,96 €/t) i den färskaste tillgängliga lönestatistiken. Den allmänna löneförhöjningen för unga (6 § 3 mom.) och elever (6 § 4 mom.) enligt kollektivavtalet för ser- viceverkstäder genomförs som procentuell.

Om förbunden inte når enighet om den allmänna förhöjningens belopp sen- ast 31.12.2017 tillsätts på initiativ av någondera en skiljenämnd till vilken bägge parter utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordfö- rande. Skiljenämnden ska ge sitt beslut senast 15.1.2018.

2.1.3. År 2019

Lönerna höjs 1.2.2019 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning vars storlek bestäms sen- ast 31.12.2018 med följande beräkningsmodell.

Procenttalet för den allmänna förhöjningen uträknas som det matematiska

medeltalet av de i vissa kontrollbranschers kollektivavtal fastslagna all- männa förhöjningar som är kända 31.12.2018 och de förhöjningar som en- ligt dessa avtal har genomförts eller ska genomföras 1.11.2018– 31.10.2019, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd. Kontrollbran- scherna vilkas kollektivavtal beaktas är följande:

- Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Metallarbetar- förbundet rf och Teknologiindustrin rf),

- Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribranscher- nas fackförbund rf och Kemiindustrin rf),

- Kollektivavtalet för den mekaniska skogsindustrins arbetstagare (Trä- facket rf, Metallarbetarförbundet rf, Elektrikerförbundet rf och Skogsin- dustrin rf),

- Kollektivavtalet för pappersindustrin (Pappersförbundet rf och Skogsin- dustrin rf).

Om en förhandlingslösning för den ifrågavarande perioden inom någon bransch saknas 31.12.2018 eller om den allmänna förhöjningen i någon bransch är noll eller negativ beaktas den branschen inte vid uträkningen av den allmänna förhöjningen 1.2.2019.

Om en förhandlingslösning inte nåtts i någon av kontrollbranscherna senast 31.12.2018 kommer parterna överens om eventuella ändringar av gransk- ningstidpunkterna samt tidpunkten och sättet för genomförande av löneju- steringarna.

Från beloppet av kontrollbranschernas allmänna förhöjningar avdras pro- centuellt den kostnadseffekt med stöd av vilken branschen i fråga har avta- lat om exempelvis kollektivavtalets strukturella texter/ändringar. Frågan om uteslutning av dylika "strukturella" löneförhöjningar överenskommer par- terna tillsammans om.

Den procentuella allmänna förhöjning som den ovan nämnda uträkningen ger vid handen omvandlas till cent utgående från biltrafikens gemensamma STA-tal (ordinarie arbetstid) för arbetstagarna (IV/2015 15,96 €/t) i den färskaste tillgängliga lönestatistiken. Den allmänna löneförhöjningen för unga (6 § 3 mom.) och elever (6 § 4 mom.) enligt kollektivavtalet för ser- viceverkstäder genomförs som procentuell.

Om förbunden inte når enighet om den allmänna förhöjningens belopp sen- ast 31.12.2018 tillsätts på initiativ av någondera en skiljenämnd till vilken bägge parter utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordfö- rande. Skiljenämnden ska ge sitt beslut senast 15.1.2019.

2.1.4. År 2020

Lönerna höjs 1.2.2020 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med en allmän förhöjning vars storlek bestäms sen- ast 31.12.2019 med följande beräkningsmodell.

Procenttalet för den allmänna förhöjningen uträknas som det matematiska medeltalet av de i vissa kontrollbranschers kollektivavtal fastslagna all-

männa förhöjningar som är kända 31.12.2019 och de förhöjningar som en- ligt dessa avtal har genomförts eller ska genomföras 1.11.2019– 31.10.2020, med beaktande av förhöjningsperiodernas längd. Kontrollbran- scherna vilkas kollektivavtal beaktas är följande:

- Kollektivavtalet för arbetstagarna inom teknologiindustrin (Metallarbetar- förbundet rf och Teknologiindustrin rf),

- Kollektivavtalet för den kemiska basindustrin (TEAM Industribranscher- nas fackförbund rf och Kemiindustrin rf),

- Kollektivavtalet för den mekaniska skogsindustrins arbetstagare (Trä- facket rf, Metallarbetarförbundet rf, Elektrikerförbundet rf och Skogsin- dustrin rf),

- Kollektivavtalet för pappersindustrin (Pappersförbundet rf och Skogsin- dustrin rf).

Om en förhandlingslösning för den ifrågavarande perioden inom någon bransch saknas 31.12.2019 eller om den allmänna förhöjningen i någon bransch är noll eller negativ beaktas den branschen inte vid uträkningen av den allmänna förhöjningen 1.2.2020.

Om en förhandlingslösning inte nåtts i någon av kontrollbranscherna senast 31.12.2019 kommer parterna överens om eventuella ändringar av gransk- ningstidpunkterna samt tidpunkten och sättet för genomförande av löneju- steringarna.

Från beloppet av kontrollbranschernas allmänna förhöjningar avdras pro- centuellt den kostnadseffekt med stöd av vilken branschen i fråga har avta- lat om exempelvis kollektivavtalets strukturella texter/ändringar. Frågan om uteslutning av dylika "strukturella" löneförhöjningar överenskommer par- terna tillsammans om.

Den procentuella allmänna förhöjning som den ovan nämnda uträkningen ger vid handen omvandlas till cent utgående från biltrafikens gemensamma STA-tal (ordinarie arbetstid) för arbetstagarna (IV/2015 15,96 €/t) i den färskaste tillgängliga lönestatistiken. Den allmänna löneförhöjningen för unga (6 § 3 mom.) och elever (6 § 4 mom.) enligt kollektivavtalet för ser- viceverkstäder genomförs som procentuell.

Om förbunden inte når enighet om den allmänna förhöjningens belopp sen- ast 31.12.2019 tillsätts på initiativ av någondera en skiljenämnd till vilken bägge parter utser en medlem och kallar riksförlikningsmannen till ordfö- rande. Skiljenämnden ska ge sitt beslut senast 15.1.2020.

2.2. Höjning av kollektivavtalets tabellöner

2.2.1. År 2017

Tabellönerna höjs 1.10.2017 eller från början av den lönebetalningsperiod som följer närmast därefter med 0,15 procent.

2.2.2. År 2018

Tabellönerna höjs med den allmänna förhöjningens belopp från och med tidpunkten för den allmänna förhöjningen.

Dessutom höjs tabellönerna 1.10.2018 eller från början av den lönebetal- ningsperiod som följer närmast därefter med 0,15 procent.

2.2.3. År 2019

Tabellönerna höjs med den allmänna förhöjningens belopp från och med tidpunkten för den allmänna förhöjningen.

Dessutom höjs tabellönerna 1.10.2019 eller från början av den lönebetal- ningsperiod som följer närmast därefter med 0,15 procent.

2.2.4. År 2020

Tabellönerna höjs med den allmänna förhöjningens belopp från och med tidpunkten för den allmänna förhöjningen.

Dessutom höjs tabellönerna 1.10.2020 eller från början av den lönebetal- ningsperiod som följer närmast därefter med 0,15 procent.

3 § DAGPENNING

I början av avtalsperioden är dagpenningen enligt kollektivavtalet följande:

- Full dagpenning	41,00 €
- Partiell dagpenning	19,00 €
- Nattresepenning	12,00 €

Dagpenningen i kollektivavtalet granskas 1.2.2018, 1.2.2019 och 1.2.2020 eller från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds närmast däref- ter enligt den praxis som tidigare tillämpats mellan förbunden.

4 § TEXTÄNDRINGAR I KOLLEKTIVAVTALET

De avtalade textändringarna har förts in i det förnyade kollektivavtalet för serviceverkstäder.

5 § ARBETARSKYDDSFULLMÄKTIGS BEFRIELSETID

De nya befrielsetiderna för arbetarskyddsfullmäktig tillämpas första gången under den utjämningsperiod som börjar 1.2.2017 eller närmast därefter. Det antal arbetstagare som bildar grundvalen för den befrielsetid som tillämpas 1.2–31.12.2017 konstateras 1.2.2017.

6 § TJÄNSTEÅRSTILLÄGG

Enligt den nya föreskriften om tjänsteårstillägg i 8 § 4 momentet i kollektiv- avtalet räknas anställningsförhållandets längd första gången till det tjäns- teårstillägg som betalas 1.12.2020 eller vid lönebetalning närmast därefter.

7 § ARBETSGRUPPER

Förbunden tillsätter följande arbetsgrupper:

1. Förbunden tillsätter en arbetsgrupp med uppgift att senast 1.2.2018 de- finiera tidsgränserna i det så kallade Lonka-avtalet så att de räknas bakåt från tidpunkten för överföringen av omsorgsansvaret för trafiken.

2. Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som från och med 1.2.2017 ska ut- reda bestämmelser i andra kollektivavtal om system för självanmälan av kort sjukfrånvaro samt via de frivilliga försök med sådana system som gjorts inom Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf:s medlemsföretag följa hur dessa system fungerar och dryfta olika tillvägagångssätt, nödiga uppföljningssystem och de villkor och krav som missförhållandena på- kallar. Arbetsgruppen granskar de medlemsföretag i Biltrafikens Arbets- givareförbund rf. där försöket genomförs 1.1 – 31.12.2018 och gör en utvärdering av försöket 1.1. – 31.1.2019. En utvidgning av försöket till nya frivilliga medlemsföretag förutsätter ett godkännande av bägge för- bundens förvaltning.

8 § AVTALETS GILTIGHET

Avtalet är i kraft t.o.m. 31.1.2021 och även därefter ett år i sänder, såvida inte någon av parterna skriftligt säger upp det senast en månad innan det utgår.

Bil- och Transportbranschens arbetarförbund AKT rf kan säga upp kollek- tivavtalet skriftligt senast 31.12.2019 så att det upphör att gälla 31.1.2020, varvid de löneförhöjningar och textändringar som parterna i detta kollektiv- avtal kommit överens om och som träder i kraft 1.2.2020 eller senare förfal- ler.

9 § UNDERSKRIFT

Detta protokoll som upprättats i två likalydande exemplar och som genom förbundens underskrifter anses vara justerat och godkänt är giltigt och för- pliktande på samma sätt som kollektivavtalet

In fidem

Xxxx Xxxxxxxx Protokollet justerat och godkänt av

BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND RF

Xxxx Xxxxxxxxxx

BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT RF

Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxx

BILAGA

LÖNEBILAGA FÖR ARBETSTAGARE I SERVICEVERKSTÄDER INOM DEN KOMMU- NALA AVTALSTRAFIKEN I HUVUDSTADSREGIONEN

1. Tillämpningsområdet för lönebilagan

Denna lönebilaga tillämpas på arbetstagare i serviceverkstäder vid de bussbolag som trafikerar rutter i Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla och Kervo och som idkar lokal- och närtrafik inom dessa kommuner i form av kommunal avtalstrafik.

Arbetsgrupp:

Förbunden tillsätter en arbetsgrupp som utreder och följer upp en eventuell anslutning av andra kommuner till den kommunala avtalstrafiken i huvudstadsregionen (den s.k. SAD-trafiken). Om en anslutning sker och det system som uppkommer till följd av anslutningen omfattar samma innehåll och ersättningar som den lokal- och närtrafik som avses i tillämpningsområdet för lönebila- gan till den kommunala avtalstrafiken i huvudstadsregionen som ingår i kollektivavtalet för serviceverkstäder, tas ifrågavarande kommun med i tillämpningsområdet för lönebilagan till den kom- munala avtalstrafiken i huvudstadsregionen (1 §), när den kon- kurrensutsatta trafiken i fråga inleds. På konkurrensutsättningen av trafiken tillämpas det s.k. Lonkaavtalet från och med den första konkurrensutsättningen.

Om trafiken i fråga i ovannämnda form upphör, upphör tillämp- ningen av lönebilagan till den kommunala avtalstrafiken i huvud- stadsregionen och Lonkaavtalet vid samma tidpunkt.

2. Minimitimlöner

Minimitimlöner för arbetstagare som fyllt 18 år finns i slutet av bilagan.

Om bussbolaget utöver ovan nämnda trafik idkar minst 20 % an- nan trafik, bildas en bolagsspecifik lönetabell i förhållande till an- delarna trafik som bolaget idkar. Om den kommunala avtalstrafi- kens andel är mindre än 20 %, iakttas lönebestämmelserna i 6 § i kollektivavtalet.

3. Genomförandet av löneförhöjningarna

Konstaterades att en följd av att förhöjningen av minimilönerna relativt sett är större än den allmänna förhöjningen är att skillna- derna mellan lönegrunder och verkliga inkomster kommer att minska.

Det att förhöjningen av lönegrunderna relativt sett är större än den allmänna förhöjningen leder inte till att lönerna i tim- eller prestationslönearbete höjs mera än den allmänna förhöjningen, om lönerna höjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyller be- stämmelserna i det nya kollektivavtalet.

4. Övriga arbets- och lönevillkor

Om inte något annat har avtalats i denna bilaga iakttas kollektiv- avtalet för serviceverkstäder, som ingåtts mellan Biltrafikens Ar- betsgivareförbund r.f. och Bil- och Transportbranschens Arbetar- förbund AKT rf.

Löner för arbetstagare i serviceverkstäder inom den kommunala avtalstrafiken i huvud- stadsregionen (€/h)

Lönegrupp

1	14,27
2	14,53
3	14,94
4	15,67
5	16,64
6	17,68

Från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds

1.10.2017 eller närmast detta datum (€/h) Lönegrupp

1	14,29
2	14,55
3	14,96
4	15,69
5	16,66
6	17,71

BILAGA

LÖNEBILAGA FÖR ARBETSTAGARE I SERVICEVERKSTÄDER INOM DEN KOMMU- NALA AVTALSTRAFIKEN I ÅBO

1. Tillämpningsområdet för lönebilagan

Denna lönebilaga tillämpas på arbetstagare i serviceverkstäder till den del som dessa arbetstagare är anställda av bussbolag som trafikerar rutter i Åbo stad och arbetar i service- och repa- rationsuppgifter med fordonsparken som utnyttjas i den lokaltra- fik som bedrivs i form av kommunal avtalstrafik.

Ifrågavarande punkt ändras i de trafikavtal som kollektivtrafik- nämnden för Åbo stadseregion ingått 1.2.2020 eller senare:

Denna lönebilaga tillämpas på arbetstagare i serviceverkstäder till den del de är anställda av bussbolag som trafikerar rutter i Åbo, S:t Karins, Lundo, Nådendal, Reso och Rusko och arbetar i service- och reparationsuppgifter med fordonsparken som ut- nyttjas i den lokaltrafik som bedrivs i form av kommunal avtals- trafik enligt avtal med kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsreg- ion.

2. Lönetabeller

Lönetabellerna finns i slutet av bilagan.

Om bussbolaget utöver ovan nämnda trafik idkar minst 20 % an- nan trafik, bildas en bolagsspecifik lönetabell i förhållande till an- delarna trafik som bolaget idkar. Om den kommunala avtalstrafi- kens andel är mindre än 20 %, iakttas lönebestämmelserna i 6 § i kollektivavtalet.

3. Genomförandet av löneförhöjningarna

Konstaterades att en följd av att förhöjningen av minimilönerna relativt sett är större än den allmänna förhöjningen är att skillna- derna mellan lönegrunder och verkliga inkomster kommer att minska.

Det att förhöjningen av lönegrunderna relativt sett är större än den allmänna förhöjningen leder inte till att lönerna i tim- eller prestationslönearbete höjs mera än den allmänna förhöjningen, om lönerna höjda med dessa allmänna förhöjningar uppfyller be- stämmelserna i det nya kollektivavtalet.

4. Införandet av lönebilagan

Om företagen har tillämpat lönearrangemang som överstiger serviceverkstädernas kollektivavtal upphör de att gälla genom in- förandet av denna lönebilaga.

5. Övriga arbets- och lönevillkor

Om inte något annat har avtalats i denna lönebilaga iakttas kol- lektivavtalet för serviceverkstäder, som ingåtts mellan Biltrafi- kens Arbetsgivareförbund r.f. och Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT rf.

Löner för arbetstagare i serviceverkstäder inom den kommunala avtalstrafiken i Åbo stad Minimitimlöner för arbetstagare som fyllt 18 år är:

Lönegrupp

1	13,88
2	14,13
3	14,49
4	15,19
5	16,11
6	17,09

Från ingången av den lönebetalningsperiod som inleds

1.10.2017 eller närmast detta datum (€/h) Lönegrupp

1	13,90
2	14,15
3	14,51
4	15,21
5	16,13
6	17,12

BILAGA

ANSTÄLLNINGSVILLKOR OCH TILLVÄGAGÅNGSSÄTT SOM SKA IAKTTAS VID KONKURRENSUTSÄTTNING AV FÖRETAG INOM BUSSTRAFIKEN

1 §

Avtalets tillämpningsområde

Personalens ställning och anställningsvillkor bestäms på basis av avtalet när ändringen baserar sig på konkurrensutsättning av linjetrafik enligt trafikavtalsförordningen som leder till ensamrätt att sköta den konkurrensutsatta linjetrafiken och som genomförs av eller på uppdrag av följande kommunala myndigheter som av- ses i 14 § 1 mom. i kollektivtrafiklagen (13.11.2009/869) inom följande trafikområden:

1) Samkommunen Helsingforsregionens trafik inom Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo, Kyrkslätt, Sibbo och Vanda;

2) Joensuu stad inom området som utgörs av kommunerna Jo- ensuu, Kontiolax och Libelits;

3) Jyväskylä stad inom området som utgörs av kommunerna Jy- väskylä, Laukas och Muurame;

4) Kuopio stad inom området som utgörs av kommunerna Kuo- pio och Siilinjärvi;

5) Lahtis stad inom området som utgörs av kommunerna Asik- kala, Xxxxxx Xxxxxx, Heinola, Hollola, Hämeenkoski, Kärkkölä, Lahtis, Nastola, Orimattila, Padasjoki och Sysmä;

6) Uleåborgs stad inom området som utgörs av kommunerna Ijo, Kempele, Limingo, Lumijoki, Muhos, Uleåborg och Tyr- nävä;

7) Björneborgs stad inom området som utgörs av kommunerna Harjavalta, Kumo, Nakkila, Björneborg och Ulvsby;

8) Tammerfors stad inom området som utgörs av kommunerna Kangasala, Lempäälä, Nokia, Orivesi, Birkala, Tammerfors, Vesilahti och Ylöjärvi;

9) Åbo stad inom området som utgörs av kommunerna S:t Ka- rins, Lundo, Nådendal, Reso, Ruskulla och Åbo;

10)Tavastehus stad inom området som utgörs av kommunerna Hattula, Tavastehus och Janakkala;

11)Städerna Hyvinge, Imatra, Kajana, Kemi, Karleby, Kotka, Kouvola, Villmanstrand, S:t Michel, Raumo, Riihimäki, Ro-

vaniemi, Salo, Nyslott, Seinäjoki eller Vasa endast inom ve- derbörande stads område. (när sista datum för anbudet är 30.11.2013 eller senare)

Följande stycke läggs till från och med 1.2.2020:

Personalens ställning och arbetsvillkor bestäms på basis av av- talet även då en ändring beror på sådan konkurrensutsättning av linjetrafik i överensstämmelse med trafikavtalsförordningen som leder till ensamrätt att bedriva den konkurrensutsatta linjetrafiken i minst 2 år och som genomförs på åtgärd eller uppdrag av en enligt 14 § 1 momentet i kollektivtrafiklagen (13.11.2009/869) be- hörig närings-, trafik- och miljöcentral. En förutsättning är dessu- tom att det förlöper minst 6 månader mellan dagen då konkur- rensutsättningen avgjorts och dagen då ansvaret för skötseln av trafiken börjar samt att föremålet sysselsätter minst två heltids- anställda bussförare.

Avtalet tillämpas inte när konkurrensförfarandet beror på trans- portörens konkurs.

2 §

Förhandlingsförfarandet efter att konkurrensutsättningen avgjorts och uppsägning av ar- betstagare

Om en transportör, som förlorat i en anbudsgivning och omfattas av lagen om samarbete inom företag (30.3.2007/334), med an- ledning av en inskränkning av verksamheten är tvungen att minska på personalen, ska sådana förhandlingar som avses i la- gen om samarbete inom företag inledas senast inom två veckor från det att anbudsgivningen avgjordes. I samarbetsförhandling- arna iakttas en förhandlingstid på högst tre veckor.

En transportör som förlorat får inte på grund av konkurrensutsätt- ningen säga upp arbetstagare förrän samarbetsförhandlingarna har förts. Om den förlorande transportören på grund av konkur- rensutsättningen är tvungen att säga upp arbetstagare, kan ar- betstagarna i fråga sägas upp efter avslutade samarbetsförhand- lingar så att anställningsförhållandena upphör senast när sköt- seln av föremålet för konkurrensutsättningen övergår på den vin- nande transportören.

Om en trasportör, som förlorat i en anbudsgivning men inte om- fattas av lagen om samarbete inom företag (30.3.2007/334), med anledning av en inskränkning av verksamheten är tvungen att minska på personalen, ska transportören genomföra uppsäg- ningarna senast inom fyra veckor från det att anbudsgivningen avgjordes. Anställningsförhållandena upphör senast när sköt- seln av föremålet för konkurrensutsättningen övergår på den vin- nande transportören.

En transportör som förlorat ska genast överlämna uppgifter om uppsagda arbetstagare (namn, kontaktuppgifter) till den trans-

portör som vunnit anbudsgivningen. Om en uppsagd arbetsta- gare förbjuder utlämningen av sina uppgifter till den transportör som vunnit anbudsgivningen, tillämpas inte 3 §, 5 § och 6 § i detta avtal på arbetstagaren i fråga.

3 §

Anställning av tilläggspersonal

Om en transportör som vunnit anbudsgivningen tänker anställa nya arbetstagare på den grund att företaget vunnit anbudsgiv- ningen, förbinder sig parterna att se till att

- den transportör som vunnit anbudsgivningen anställer behöv- liga nya arbetstagare så att arbete erbjuds de arbetstagare som den förlorande transportören sagt upp på grund av den förlorade anbudsgivningen och som är arbetssökande vid ar- bets- och näringsbyrån och vars kontaktuppgifter den förlo- rande transportören har överlämnat till den vinnande trans- portören, och

- den vinnande transportören erbjuder arbete inom två måna- der från det att anbudsgivningen avgjordes. De arbetstagare som är arbetssökande och som har erbjudits arbete av den vinnande transportören ska uppge om de är villiga att ta emot arbetet inom två veckor från det arbetet erbjöds. Därefter ska den vinnande transportören inom tre veckor ingå arbetsavtal med behövliga arbetstagare hos den förlorande transportö- ren.

Den transportör som vunnit anbudsförfarandet är dock inte skyl- dig att erbjuda arbete eller anställa sådana arbetstagare vars an- ställningsförhållande den vinnande transportören tidigare har sagt upp av en anledning som beror på arbetstagaren.

Förutsättningen för att inleda ett anställningsförhållande hos den vinnande transportören är utöver de allmänna principerna i ar- betsavtalslagen att

- arbetstagaren som sagts upp av den förlorande transportören inte förbjuder denna transportör att lämna ut uppgifter om ho- nom eller henne till den vinnande transportören, anmäler sig så fort som möjligt enligt detta avtal som arbetssökande till arbets- och näringsbyrån samt i övrigt följer regler och tider för tillvägagångssätt enligt detta avtal;

- arbetstagarens anställningsförhållande hos den förlorande transportören inte genom avtal mellan parterna har upphört före föremålet för anbudsförfarandet övergår till den vinnande transportören, inte har upphört på grund av arbetstagaren själv eller den förlorande arbetsgivaren på grund av en an- ledning som beror på arbetstagaren;

- arbetstagaren har för att visa att han eller hon är lämplig för arbetsuppgiften i fråga, om den vinnande transportören så

kräver, genomgått en hälsogranskning för nyanställning och har konstaterats vara lämplig; och

- den vinnande transportörens behov av arbetskraft inte har minskat efter att arbetsavtalet har ingåtts på de grunder som nämns i 7 kap. 3 § i arbetsavtalslagen.

4 §

Beräkning av tidsfrist

Om den dag en tidsfrist enligt 2 § eller 3 § ovan löper ut är en lördag, söndag, kyrklig helgdag, självständighetsdagen, första maj, julafton eller midsommarafton, anses tidsfristen löpa ut första vardagen efter denna helgdag.

5 §

Anställningsvillkor som ska iakttas vid konkurrensutsättning av trafik

I anställningsvillkoren för arbetstagare som i enlighet med 3 § övergår till anställning hos den transportör som vunnit anbuds- givningen iakttas kollektivavtalet som är bindande för den vin- nande transportören.

Anställningsförhållandets längd för en arbetstagare som i enlig- het med 3 § övergår till anställning hos den transportör som vun- nit anbudsgivningen förblir lika lång som den var före över- gången vid fastställandet av löneklass samt semesterlön, lön för sjuktid och uppsägningstider.

Föregående stycke ändras till följande fr.o.m. de konkurrensut- sättningar där anbud ska lämnas senast 1.2.2014 eller senare:

Anställningsförhållandets längd för en arbetstagare som i enlig- het med 3 § övergår till anställning hos den transportör som vun- nit anbudsgivningen förblir lika lång som den var före över- gången vid fastställandet av löneklass samt semester, lön för sjuktid, uppsägningstider samt tjänsteårstillägg enligt kollektivav- talet för serviceverkstäder.

En arbetstagare som övergår till anställning hos en ny arbetsgi- vare har efter att trafiken överförts på den nya transportören rätt till den första semestern såsom om arbetsgivarbytet inte hade skett. Semester ska ges senast inom fyra månader efter över- gången, om övergången sker under sommarsemesterperioden.

Man ska sträva efter att nå en överenskommelse om beviljande av semester mellan arbetsgivaren och arbetstagaren eller ar- betstagarnas representanter. Arbetstagaren ska uttrycka sitt önskemål om semester inom två veckor från anställningens bör- jan.

Om inte arbetstagaren meddelar något annat ska den förlorande transportören betala den semesterersättning som förfallit till be-

talning och semesterpremien som ackumulerats fram till tidpunk- ten för övergången till den nya arbetsgivaren, som överför peng- arna till arbetstagarens lönekonto när den nya arbetsgivaren har meddelat om att semester har tagits ut.

6 §

Uppsägningstid i vissa fall

Om den arbetsgivare som vunnit anbudsförfarandet trots ovan nämnda bestämmelser är skyldig att anställa mer av den förlo- rande transportörens personal som hotas av arbetslöshet än vad som behövs för att sköta den vunna linjen eller linjerna, har ar- betsgivaren då rätt att säga upp arbetstagare med två veckors uppsägningstid.

Om arbetstagare som sagts upp av det förlorande företaget blir arbetslösa eftersom den transportör som vunnit anbudsförfaran- det inte anställer dem eftersom det vinnande företaget behöver färre nya arbetstagare än vad den förlorande transportören sä- ger upp, tillämpas uppsägningstiden enligt 6 § 4 punkten i kollek- tivavtalet för busspersonalen på arbetstagarna. En förutsättning är dessutom att arbetstagaren har följt regler och tider för tillvä- gagångssätt enligt detta avtal.

7 §

Lagstiftning om omställningsskydd

Parterna är eniga om att bestämmelserna i lagen om samarbete i företag som trätt i kraft i samband med lagstiftningen om om- ställningsskydd eller bestämmelserna i 9 kap. 3 a och 3 b § i arbetsavtalslagen inte ska tillämpas på dem som omfattas av detta avtal.

I en sådan situation där arbetstagarens anställningsförhållande fortgår utan avbrott vid övergången till anställning hos den trans- portör som vunnit anbudsförfarandet tillämpas inte bestämmel- serna i 7:e kapitlet 12 – 14 § i arbetsavtalslagen, 2 § 3 mom. i lagen om företagshälsovård eller 16 § 4 mom. i lagen om sam- arbete inom företag.

Tillämpningsanvisning

Beträffande tillämpandet av omställningsskyddet har förbunden skrivit ett skilt protokoll 5.1.2017.

8 § Uppföljningsgrupp

De parter som undertecknat avtalet utser två representanter var- dera till uppföljningsgruppen för detta avtal som har till uppgift att följa upp hur avtalet fungerar. Uppföljningsgruppen samlas ome- delbart på kallelse av någondera parten vid behov tillsammans med behöriga arbetskraftsmyndigheter för att komma överens

om de specialarrangemang som ska trygga en smidig övergång för arbetskraften vid en konkurrensutsättning.

Uppföljningsgruppen ser till att syftet med detta avtal uppnås.

9 §

Avtalets giltighet

Detta avtal träder i kraft den 1 april 2013 och gäller tillsvidare. Avtalet kan sägas upp med tre månaders uppsägningstid.

Detta avtal iakttas som en del av kollektivavtalet för bussperso- nalen och kollektivavtalet för serviceverkstäder mellan de under- tecknade parterna.

Detta avtal som har gjorts upp i två likalydande exemplar och som genom förbundens underskrifter anses vara justerat och godkänt är giltigt och förpliktande på samma sätt som kollektiv- avtalet för busspersonalen och kollektivavtalet för serviceverk- städer.

BILTRAFIKENS ARBETSGIVAREFÖRBUND RF

BIL- OCH TRANSPORTBRANSCHENS ARBETARFÖRBUND AKT RF

BILAGA

AVTAL OM TILLVÄGAGÅNGSSÄTT OCH TIDTABELLER GÄLLANDE TRAFIKERINGS- AVTALET FÖR ÖVERGÅNGSPERIODEN SOM SKA IAKTTAS SOM EN DEL AV KOL- LEKTIVAVTALEN FÖR BUSSPERSONALEN OCH SERVICEVERKSTÄDER

1 §

Förbunden avtalar om följande tillvägagångssätt och tidtabeller gällande Biltrafikens Ar- betsgivareförbund rf:s medlemsföretags trafikeringsavtal baserade på kollektivtrafiktill- stånd (kollektivtrafiklag 62 §),

- vars giltighetstid löper ut 30.6.2014–2.12.2019,

- som inte omfattas av det s.k. Lonka-avtalet för huvudstadsreg- ionen, Åbo, Björneborg eller Tammerfors eller det s.k. riksom- fattande Lonka-avtalet mellan förbunden, och

- där myndigheten enligt kollektivtrafiklagen inte har ingått nya trafikeringsavtal gällande dessa ännu 8 månader före det in- nevarande trafikeringsavtalet löper ut.

1. Bolag som omfattas av lagen om samarbete i företag (334/2007)

Transportören ska inleda förhandlingar som avses i lagen om samarbete i företag 7–8 månader innan det innevarande trafike- ringsavtalet löper ut, beroende på huruvida man enligt 51 § till- lämpar en förhandlingstid på 14 dagar eller 6 veckor (= 6 mån. + 14 dagar/6 v. + 5 dagar).

Om man efter att trafikeringsavtalet löper ut eller på grund av att trafikeringsavtalet ändras blir tvungen att säga upp arbetstagare, kan transportören säga upp arbetstagarna i fråga efter samar- betsförhandlingarna efter att myndigheten fattat ett trafikerings- beslut så att anställningsförhållandena upphör senast den dag trafikeringsavtalet löper ut.

Om myndigheten däremot inte fattat ett beslut om trafikeringsav- tal ännu 3 månader före det innevarande trafikeringsavtalet löper ut, kan transportören då säga upp arbetstagarna i fråga så att anställningsförhållandena upphör senast den dag trafikeringsav- talet löper ut.

Arbetstagarens rätt till sysselsättningsledighet enligt 7 kap. 12 § i arbetsavtalslagen bestäms enligt den oavkortade uppsägnings- tiden.

2. Bolag som inte omfattas av lagen om samarbete i företag (334/2007)

Om man efter att trafikeringsavtalet löper ut eller på grund av att trafikeringsavtalet ändras blir tvungen att säga upp arbetstagare, kan transportören säga upp arbetstagarna i fråga efter att myn- digheten fattat ett trafikeringsbeslut så att anställningsförhållan- dena upphör senast den dag trafikeringsavtalet löper ut.

Om myndigheten däremot inte fattat ett beslut om trafikeringsav- tal ännu 3 månader före det innevarande trafikeringsavtalet löper ut, kan transportören då säga upp arbetstagarna i fråga så att anställningsförhållandena upphör senast den dag trafikeringsav- talet löper ut.

Arbetstagarens rätt till sysselsättningsledighet enligt 7 kap. 12 § i arbetsavtalslagen bestäms enligt den oavkortade uppsägnings- tiden.

3. Återkallelse av uppsägning

Om transportören får kännedom om till exempel ett nytt trafike- ringsavtal efter uppsägningen men före det innevarande trafike- ringsavtalet löper ut, tillämpas arbetsavtalslagen vid återkallelse av uppsägningar.

2 §

Förbunden konstaterar följande om i vilken ordning arbete bjuds ut i vissa situationer:

Först erbjuds arbete till arbetstagare som sagts upp på grund av trafikörens ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker vars uppsägningstid ännu pågår och vars anställningsförhållande där- med inte ännu har upphört.

Därefter erbjuds arbete till arbetstagare som sagts upp på grund av trafikörens ekonomiska eller produktionsmässiga orsaker vars anställningsförhållande redan har upphört men som ännu omfattas av återanställningsskyldigheten enligt 6 kap. 6 § i ar- betsavtalslagen.

Sist erbjuds arbete till de arbetstagare som omfattas av det s.k. Lonka-avtalet och som den förlorande transportören har sagt upp enligt Lonka-avtalet.

Biltrafikens Arbetsgivareförbund rf

Kontor och postadress: Xxxxxxxxxxxxxxxxx 0, 00000 Xxxxxxxxxxx Telefon: 00 0000 0000 (växel)

Fax: 00 0000 000

E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx

Webbplats: xxx.xxx.xx

Verkställande direktör	Xxxx Xxxxxxxxxx	09 4789 9370
Ledande expert	Xxxx Xxxxxxxx	09 4789 9363
Ledande expert	Xxxxx Xxxxxxxx	09 4789 9372
Xxxxxxxxx	Xxxxxx Xxxxxxxx	09 4789 9367
Sakkunnig	Xxxxx Xxxxxxxx	09 4789 9381

Bil- och Transportbranschens Arbetarförbund AKT rf

Kontor: John Xxxxxxxxx xxxxxx 0, Xxxxxxxxxxx

Postadress: PB 313, 00531 Helsingfors

Telefon: 00 000 000 (växel)

Fax: 00 000 000

E-post: xxxxxxx.xxxxxxxxx@xxx.xx

Webbplats: xxx.xxx.xx

AKT:s regionkontor:

Helsingfors Joensuu Jyväskylä

Xxxxxxxxxxxx 0 Xxxxxxxxxx 00 Xxxxxxxxxxxxx 0 LH 24

00530 Helsingfors 80100 Joensuu 40100 Jyväskylä

Tfn: 09 6131 1402 Tfn: 013 511 1411 Tfn: 014 443 1421

Regionfunktionär Regionfunktionär Regionfunktionär Xxxx Xxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxx Xxxxxx Xxxxxxxxxx mobil: 0000 000 000 mobil: 000 000 0000 mobil: 0000 000 000 Regionfunktionär

Xxxx Xxxx

mobil: 000 000 0000

Kotka Lahtis Uleåborg

Puutarhakatu 12 Rautatienkatu 19 A 31 Mäkelininkatu 31

48100 Kotka 15110 Lahtis 90100 Uleåborg

Tfn: 05 740 1431 Tfn: 03 526 0551 Tfn: 08 870 1441

Regionfunktionär Regionfunktionär Regionfunktionär Xxxx Xxxxxxxxxx Xxx Xxxxxxx Xxxx Xxxxxxxxxx mobil: 0000 000 000 mobil: 0000 000 000 mobil: 000 000 0000

Björneborg Rovaniemi Tammerfors

Xxxxxxxxxxxxx 00, vån 2 Xxxxxxxx 00 A 10 Rautatienkatu 10, vån. 6

20800 Björneborg 96200 Rovaniemi 33100 Tammerfors

Tfn: 02 543 1451 Tfn: 016 459 1461 Tfn: 03 230 1510

Regionfunktionär Regionfunktionär Regionfunktionär Xxxxx Xxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxx Xxxxxxxx

mobil: 000 000 0000 mobil: 000 000 0000 mobil: 000 000 0000

Åbo Vasa

Xxxxxxxxxx 0 b Xxxxxxxxxxxxxx 00

20100 Åbo 65100 Vasa

Tfn: 02 450 1541 Tfn: 06 220 1561

Regionfunktionär Regionfunktionär

Xxxx Xxxxxxxxxx Xxxxxxxx Xxxxx

mobil: 000 000 0000 mobil: 0000 000 000